Tertialrapport 2 Januari - augusti 2011 Kungälvs kommun

Transkript

1 Tertialrapport 2 Januari - augusti 2011 Kungälvs kommun

2 2(39) Innehållsförteckning 1 Inledning Uppföljning av KS Resultatmål Strategiska förutsättningar God livsmiljö Hållbar utveckling Trygghet Valfrihet Personal Personalvolym Ekonomi Kommunövergripande analyser Periodutfall Resultaträkning per 31 augusti Kassaflödesanalys per 31 augusti Balansräkning per 31 augusti Investeringsrapport utfall 31 augusti Finansiell rapport Ekonomisk analys- prognos Resultatprognos 2011 (12 månader) Prognos budgetavvikelse driftredovisning Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer Projekt Koncernföretagen Redovisningsprinciper... 38

3 3(39) 1 Inledning Föreliggande rapport är den andra tertialrapporten för året och bygger på verkligt utfall januari augusti med prognos för helåret Sammanställning av kommunstyrelsens resultatmål med bedömd måluppfyllelse

4 4(39) 2 Uppföljning av KS Resultatmål 2.1 Strategiska förutsättningar Sänkt nettokostnad i nivå med förväntade standardkostnader enligt SKL Kungälvs kommun har i relation till andra kommuner en något hög kommunalskatt. Vi vill absolut inte höja kommunalskatten, snarare sänka den något och måste därför sänka våra verksamhetskostnader! Hög kostnad inom ett verksamhetsområde kan eventuellt accepteras om andra verksamhetsområden har lägre kostnader. Kommer ej att uppfyllas/är ej uppfyllt Förvaltningen har arbetat med målet att sänka våra kostnader till nivå med SKL:s, Sveriges Kommuner och Landsting beräknade standardkostnad under ett flertal år. På kommunnivå visar SKL:s senaste sammanställning att Kungälv 2010 ligger 5,2 % över förväntade kostnader enligt utjämningssystemet. Det är en förbättring jämfört med 2009 då Kungälv låg 6,7 % över förväntade kostnader. Vi rör oss i rätt riktning men långsamt Arbete pågår i alla sektorer samt i förvaltningsledningen. Det är ett långsiktigt arbete och resultatet påverkas av volymförändringar men också av de kvalitetsnivåer som vi erbjuder. Det slutgiltiga resultat för 2011 kommer inte att presenteras av SKL förrän i mitten av en i nuläget är att förvaltningen inte kommer att nå målet för Åtgärder i samband med tertial 1 och 2 för att nå budgetbalans till årsbokslut pågår. Åtgärderna är av både kortsiktig och långsiktig karaktär. Vår bedömning är att om kommunens långsiktiga avkastningsmål ska uppnås behöver ytterligare kraft läggas på arbetet med att varaktigt sänka våra kostnader Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Rätt verksamhet på rätt plats, Lokaler ska inte stå tomma i onödan, Funktionalitet, Produktionseffektivitet, Samordning, Sam- & Merutnyttjande. Förvaltningen har sedan 2008 arbetat med framtagning av en lokalresursplan, LRP. Planen ger förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande av våra befintliga lokaler samtidigt som vi är restriktiva med nybyggnation och inhyrning av nya lokaler. Tillsammans med 4-stegsprincipen

5 5(39) som tvingar oss att värdera alternativ till ombyggnad och nybyggnation inför en verksamhetsförändring är lokalresursplanen ett gott styrinstrument till kommunstyrelse och förvaltningsledning. Solängsskolan och Sandbackaskolan är goda exempel från 2010 på hur vi har mött förändrade verksamhetsbehov utan att bygga nytt. Vård och äldreomsorg har under året arbetat med förtätning av befintliga boenden och samverkan med sektor skola. Processen med att bygga om Nämndhuset pågår och påverkar våra lokalkostnader. Uppgiften att ta fram ändamålsenliga lokaler tar tid. Effektiviteten i vårt lokalutnyttjande har ökat 2011 men mycket återstår. Målet är långsiktigt. Mått och nyckeltal behöver tas fram för bättre uppföljning Förhindra kapitalförstöring Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla. Under 2010 avsattes 15 miljoner kronor till extra underhåll. 7,4 miljoner kronor har via tilläggsanslag i bokslutet förts över till Enligt FMS går arbetet med det extra underhållet enligt plan. Satsningen har sin grund i flera års minskat underhåll av budgetskäl. Vi ligger generellt sett efter med det planerade underhållet av våra fastigheter. Samhällsbyggnad konstaterar att vinterns snö har ökat underhållsbehoven samtidigt som vi generellt sett ligger efter med planerat underhåll vilket medför ökat akut underhåll. Extrasatsningen 2010 och 2011 förbättrar läget men bedömningen är att ytterligare satsningar krävs. Framförallt är det viktigt att långsiktigt hålla en tillräckligt hög nivå på det planerade underhållet. För att nå målet krävs också rätt personell kompetens. Målet är långsiktigt och kräver tydlig prioritering för att klaras över tid Öka vår effektivitet genom processutveckling och förändring Vi prioriterar att sänka kostnaden genom att öka produktiviteten och på så sätt värna verksamhetens kvalitet. Vi kan sänka våra kostnader genom att våga förändra och utveckla våra arbetsprocesser.

6 6(39) Utvecklingsarbeten pågår inom samtliga sektorer. Processutvecklingsutbildning, och Kom-Hem Team inom sektor Vård och äldreomsorg, samarbete mellan skola och socialtjänst gällande elever i svårigheter -Resurscentrum samt gemensam arbetsprocess för bygglov och miljö är exempel på aktiviteter som pågår. Arbetet med aktiviteter pågår på bred front. Svårigheter finns med att identifiera och synliggöra uppnådda resultat i form av frigjorda resurser, ökad kvalitet och/eller hantering av volymförändringar. Förvaltningen behöver ta fram indikatorer och mått som visar att effektiviteten ökar samtidigt som vinsten blir synlig och kan omsättas i frigjorda resurser, eller ökad kvalitet Öka vår effektivitet genom ökad professionalism och kompetens Vi tror att en väsentlig möjlighet att öka produktiviteten är genom ökad professionalism och kompetens (Smartare och mer målinriktat). Göra rätt saker och saker rätt! Samtliga sektorer arbetar med kompetensutvecklingsprogram inom olika områden. Värdskapsutbildningen för alla anställda i kommunen startar under hösten. Samarbetet inom SOLTAK (Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale & Kungälv) skapar förutsättningar för att dela på strategiska kompetenser och resurser. Ett exempel är delad pensionsadministration med Lilla Edet. Förvaltningen arbetar med ständiga förbättringar och kompetensutveckling av vår personal. Instrument för att mäta effektivitet och upplevd service samt målvärden för kompetensnivåer behöver tas fram i syfte att utvärdera våra insatser. Målet är långsiktigt och förutsätter fortsatt arbete Säkra långsiktig personalförsörjning Kommunens arbete utgår från aktiviteter för att vara en attraktiv arbetsgivare. I detta ingår åtgärder för att attrahera nya medarbetare, behålla kompetens och avsluta anställningar på ett positivt sätt.

7 7(39) Att kunna rekrytera och behålla kompetent personal är en förutsättning för att tillgodose kommuninvånarnas behov av tjänster och service av hög kvalitet. Inom flera yrkesområden råder det brist på arbetskraft samtidigt som kommunerna står inför en generationsväxling. Idag är det svårt att rekrytera bland annat ingenjörer och det kommer att gälla även utbildnings- och vårdpersonal. Att få unga människor att vilja välja kommunala yrken är en stor utmaning där insatser måste ske på många nivåer, bland annat inom utbildningsväsendet. Det pågår aktiviteter för att attrahera nya medarbetare, behålla kompetens och avsluta anställningar på ett bra sätt. Förvaltningen har bland annat tagit emot praktikanter, deltagit i mässor, besökt skolor och har utsett yrkesambassadörer som en del i marknadsföringen. Kommunens läge i en storstadsregion ger också fördelar. Kungälvs kommun har flest sökande per platsannons av samtliga kommuner i landet enligt Vision (f d SKTF). Personalförsörjning kommer att vara en viktig strategisk fråga under åren framöver Trygga verksamhetsvolymer med säkrad kvalité Vi ska klara planerade volymer med oförändrad kvalitet och ha en beredskap för att hantera avvikelser. Förvaltningen klarar de planerade volymerna enligt årsplan Kvalitetsuppföljning inom flera sektorer är inte färdigställd. Exempelvis kommer andelen godkända elever till gymnasiet redovisas till årsbokslutet. Förskola, hemtjänst och funktionshinder med flera har volymförändringar utöver årsplan. Ett arbete pågår med att utveckla planerings- och uppföljningsprocesserna så att både volymplanering och uppföljning av volymtal och kvalitetsmått blir bättre. Ett nytt it-stöd (ToR) för uppföljning enligt kommunens styrmodell tas successivt i bruk under Systemet kommer även att kunna användas för kvalitetsuppföljning till exempelvis skolverk och socialstyrelse. Målet är långsiktigt och förutsätter fortsatt arbete.

8 8(39) 2.2 God livsmiljö Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Alla elever inom grundskolan ska nå minst godkänt i alla ämnen och därmed vara behöriga till gymnasiet. Meritvärdet inom grundskolan ska öka utifrån 2010 års nuvärde. Andelen som når slutbetyg i gymnasiet ökar utifrån 2010 års nuvärde. Färre avhopp från gymnasiet. Förståelse och tillämpning av kunskaper och färdigheter. Antalet godkända elever i åk 9 är något lägre än föregående år men det sammanlagda värdet av elevernas prestationer är högre. Andelen behöriga till gymnasiet, utbildningsresultatet i övrigt i grundskolan och en jämförelse på riksnivå av utbildningsresultaten i åk 9 är inte klara och återkommer därför i T3. För att nå en högre måluppfyllnad pågår arbete enligt Kungälvsmodellen för uppföljning av barns och elevers matematik- läs- och skrivutveckling från förskola till grundskolan åk 9. I arbetet, som är ett omfattande utvecklingsarbete, ingår också kompetensutveckling av personalen. Kommunen har erhållit ett statsbidrag på kronor för 2011 för att stärka arbetet med att läsa, skriva och räkna i de tidigare åren samt kronor inom ramen för matematiksatsningen. Detta arbete beräknas på både kortare och längre sikt ge en högre måluppfyllelse. Även denna sommar har sommarskola genomförts för elever i åk 9 och individuella programmet på gymnasiet för att ge eleverna möjlighet att behörighetskomplettera i något av ämnena svenska, engelska eller matematik. Totalt deltog 24 elever varav 17 klarade godkänt vid prövningen. Den totala bilden av utbildningsresultatet inom grundskolan är inte klar. Måluppfyllelsen måste dock bli högre med målet 100 procent godkända i alla ämnen och 100% behöriga till gymnasiet inom några års sikt. För att nå en måluppfyllnad på 100 procent vad gäller utbildningsresultat, måste ett omfattande utvecklingsarbete som till exempel Kungälvsmodellen fortsätta. Arbetet med analys, uppföljning och utvärdering måste också utvecklas och för detta ändamål finns en resursperson centralt inom skolan för att hjälpa och stödja enheterna i detta arbete Full behovstäckning I barnomsorgen: Barnomsorgsplats ska erbjudas snarast, och senast inom 4 månader. I äldrevården: Alla beviljade biståndsbeslut verkställs inom 3 månader.

9 9(39) Ökat samarbete mellan biståndsenheten och vård och omsorgsboende. Boendegruppen gått över till vård och omsorgsboende med fördelning av platser. Inom kundval har ytterligare en extern utförare har tillkommit och en kommer att sluta sin verksamhet. Plats inom barnomsorgen ska erbjudas senast inom 4 månader. För att möta det ökade behovet har 169 förskoleplatser tillkommit under året i såväl kommunala förskolor(95 platser) som i fristående förskolor (74 platser). av aktuellt behov av barnomsorg sker en gång per månad. Utbyggnadsbehovet av nya förskolor presenteras inför varje års budgetarbete. En fyraårsplan upprättas och ligger som grund inför arbetet med nästkommande års investeringsbudget. Väntetiden från biståndsbeslut till inflyttning på vård och omsorgsboende, kommer att förkortas. Målet med plats senast inom 4 månader har hittills kunnat uppnås. en är att målet kommer att uppnås på årsbasis. Att beslut verkställs inom lagstadgad tid. Ökningen av antalet barn fortsätter och för att klara målsättningen med plats inom barnomsorgen inom 4 månader har utbyggnad av förskoleavdelningar varit nödvändig Full behovstäckning, antalet barn i barngrupperna ska inte öka I barnomsorgen: Det genomsnittliga antalet barn per grupp i kommunen ska inte öka. För att klara målsättningen med 19 barn i genomsnitt per avdelning och plats i barnomsorgen inom högst 4 månader har barnomsorgen i kommunen byggts ut under året. Målsättningen med i genomsnitt 19 barn per barngrupp har hittills uppnåtts. Med tanke på en kraftig ökning av barnantalet och målsättningen med genomsnitt 19 barn per avdelning och erbjudande om plats inom 4 månader har det varit nödvändigt att bygga ut förskoleavdelningar.

10 10(39) Förbättra stöd och service för funktionshindrade Personer med funktionsnedsättning ska vara nöjda med samhällsservicen och känna delaktighet i samhället. Mätning är gjort som indikerar nöjda brukare och anhöriga. Utfall T2 95 %. Arbetet med att ta fram ett nytt funktionshinderpolitiskt program är påbörjat och det berör hela förvaltningen. En tillgänglighetsdatabas finns på kommunens hemsida. Arbete pågår i flera sektorer och på bred front. Frågan är omfattande och mycket arbete återstår Främja föreningsengagemang Vi uppmuntrar och stödjer drift av anläggning och verksamhet i föreningsregi där förutsättningarna finns. Det gäller såväl befintlig kommunal verksamhet som nya initiativ. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Både kulturenheten och Folkhälsan arbetar och utför aktiviteter tillsammans med olika föreningar och organisationer så som till exempel folkhälsodagar för kommunens invånare. Dessutom har Fritid samarbete med ideella sektorn som till exempel idrottsföreningar. Kultur och samhällsservice sektorn överväger även alltid om det finns möjlighet till samarangemang med föreningar när vi planerar verksamhet som riktar sig till medborgare Främja arbetslinjen Hög grad av självförsörjande hos medborgare, låg grad av långvarigt försörjningsstödsberoende. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt

11 11(39) En processkartläggning har genomförts av hur flödet från försörjningsstöd till ALC, arbetslivscentrum ser ut och hur det kan förbättras. Nya rutinbeskrivningar har upprättats i syfte att underlätta kartläggning, arbetsträning och praktik för den enskilde. Ansvar mellan olika professionella roller har tydliggjorts, liksom vägen ut ur ALC efter avslutad insats. Projekt Upptakt riktas till arbetslösa ungdomar år och syftar till att stödja unga vuxna med försörjningsstöd som står långt från arbetsmarknaden till egen försörjning. Ungdomsarbetslöshet i Kungälvs kommun är låg relativt regionen och riket Omstrukturera boenden så att de möter brukarnas behov Tillgodose behovet av bostäder med särskild service på ett effektivt sätt. Kommer ej att uppfyllas/är ej uppfyllt Indikatorn behovstäckning av beslut om bostad med särskild service har ett utfall för tertial 2 på 40 procent. Målvärdet är 100 procent. Arbetet har påbörjats med förtätning av befintliga bostäder samt planering av nybyggnation Förbättra företagsklimatet Kungälvs kommun möter dagligen företag och företagare genom sina olika verksamheter. Det är av strategisk betydelse för Kungälvs kommun att vi är och framstår som attraktiva för befintliga och presumtiva företag. Vi ska erbjuda en god tillgänglighet, en positiv attityd och en hög servicenivå. Kommer ej att uppfyllas/är ej uppfyllt Enligt Svenskt Näringslivs årliga rankinglista backade Kungälv 22 placeringar mot föregående år, från plats 119 till 141. Det sammanfattande omdömet för 2010 ligger dock kvar på samma nivå som för 2009, 3,3 (Sverige 3,6). Resultatet är totalt något bättre än föregående år men i förhållande till andra kommuner har vi tappat. Den största försämringen ligger på "Synen på kommunens service och infrastruktur" där vi backat mest avseende kommunens upphandling och konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag. När det gäller attityder till företagande har vi ett bättre resultat inom samtliga

12 12(39) områden (allmänheten, politiker, tjänstemän, media och skola). Enligt mätningen är vi också bättre på dialog och information. För andra året har en Nöjd Kund Index- undersökning gjorts av kommuners myndighetsutövning inom de fem områdena brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. I år är det SKL, Sveriges Kommuner och Landsting som ansvarar för undersökningen som genomförts i 166 av landets kommuner. Även där har Kungälv backat från 60 till 58 där nöjd kund index över 80 är mycket högt och mindre än 50 är mycket lågt. Medelvärdet för samtliga kommuner är 66. Kungälv placerar sig lägst i regionen (Business Region Göteborg) med 44 på bygglov och 67 på brandtillsyn. Vi kommer att återvända till företag för en mer djupgående och kvalitetsinriktad dialog. Målet är effektivare processer och bättre bemötande. Vi fortsätter arbetet med ett gott värdskap. Under hösten bjuder vi in företag till en dialog om hur vi kan förbättra företagsklimatet. Fokus kommer att ligga på att hitta konkreta verktyg som kommunen och företagen kan använda för att skapa bättre villkor för företagande. 2.3 Hållbar utveckling Öka kollektivresandet Andelen som åker kollektivt, cyklar, går och samåker ska öka. Ensambilresandet ska minska. För att öka andelen som väljer att resa med kollektivtrafik sker en utbyggnad av vändslingor för bussar, hållplatser tillgänglighetsanpass och en utbyggnad av pendelparkeringar genomförs. En studie för separat busskörfält samt kontinuerlig dialog med västtrafik utifrån det gemensamma målet K2020 sker också för att öka kollektivtrafikresandet. Planering av ny bebyggelse i attraktiva kollektivtrafiklägen pågår som planerat. Flera aktiviteter genomförs under året för att bidra till ett ökat kollektivtrafikresande. Arbetet pågår för att öka kollektivtrafikresandet Öka bostadsbyggandet i kommunen Skapa förutsättningar för att bygga 400 lägenheter per år, enligt styrdokument för bostadsförsörjning i Kungälvs kommun.

13 13(39) Inköp av mark och att arbeta fram detaljplaner och infrastruktur genomförs enligt plan Minska koldioxidutsläppen Avser lokala koldioxidutsläpp i Kungälvs kommun. Kommunens interna användning av fossil koldioxid ska minska. Vid avtal om försäljning av kommunal mark för exploatering kan kommunen ställa krav på bland annat energisnålt byggande. Flytten av sektorer från nämndhuset har medfört ett ökat bilåkande i tjänsten. Hemtjänstens transportbehov ökar med ökande biståndstimmar men bilkörningen effektiviseras genom flera åtgärder som även kommer att påverka koloxidutsläppen positivt. Användandet av planeringsverktyget TES i Vård och äldreomsorgssektorn har inneburit en effektivisering av restid vilket påverkar antalet körda mil och därmed utsläpp. Arbete pågår för att minska lokala koldioxisutsläpp i kommunen samt för att kommunens interna användning av fossil koldioxid ska minska. Arbete pågår. Planering av transporter och att bilkörningen effektiviseras genom olika åtgärder kan påverka koldioxidutsläppen positivt Sänk egen energiförbrukning Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, anläggning, transport, gatubelysning och VA. Projektet Ett energieffektivare Kungälv har genomförts av Samhällsbyggnadssektorn. Kartläggningen av energiförbrukning pågår och arbetet slutförs under innevarande år. Utifrån energideklarationerna genomfördes energibesparingsåtgärder under Arbete med att ta fram

14 14(39) en modell för att följa upp energiförbrukning och kostnader pågår. Modell med verktyg införs under året. Utförligare målbedömning i årsbokslut Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten Alla (kvinnor, flickor, pojkar och män) ska i möte med organisationen Kungälvs kommun erbjudas lika rättigheter, ha samma skyldigheter och bli behandlade på ett likvärdigt sätt. Under 2010 kartlade Samhällsbyggnadssektorn utvalda arbetsprocesser ur ett jämställdhetsperspektiv. I föräldraenkäterna för förskolan framkom att föräldrarna får ett bra bemötande vilket bland annat kan vara ett resultat av arbetet med att motverka traditionella könsmönster. Förskolan arbetar aktivt för att motverka traditionella könsmönster både vad gäller bemötande av vuxna och i arbetet med barnen. Kompetensutveckling har genomförts. Även grundskolan och gymnasiet arbetar aktivt för att motverka traditionella könsmönster. I ny jämställdhetsplan för planeras att alla enheter/ verksamheter ska genomföra kartläggningar av sina egna brukarmöten ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet för att uppnå målet pågår med olika aktiviteter i förvaltningen. Målet kommer att få en tydligare styrning framöver genom jämställdhetsplan Trygghet Utveckla anhörigvård och volontärverksamhet Utveckla det stöd som kommunen ger till anhöriga som vårdar sina närstående enligt lagkravet och de stimulansmedel som finns för ändamålet. Verksamhet som bedrivs av frivilliga utan lön i våra olika verksamheter kallas gemensamt volontärverksamhet. De verksamheterna ska utvecklas och politiken vill se mer som görs av frivilliga krafter.

15 15(39) Utveckling av anhörigstödet pågår genom i första hand uppläggning av en framtida struktur utifrån nya lagkrav och omvärldsbevakning. Omfattningen av anhörigstödet kan utläsas i kommunbidraget och verksamheten bör därför anpassas ekonomiskt till den ram som staten bidrar med. Frivilligverksamheten "vän till vän" bedrivs sedan många år tillbaka i äldreomsorgen. Syftet är att få med personer som vill engagera sig både för sin egen skull och andras. Hemfixarna är frivilliga medmänniskor som hjälper kommuninvånare över 70 år med enklare praktiska göromål i hemmet. I dagsläget finns 7 aktiva hemfixare. Utfallet under 2011 är 76 utförda ärenden. Utvecklingsarbete pågår inom både anhörigvård och volontärverksamhet Alla barn, elever och ungdomar känner sig trygga Barn och ungdomar ska känna sig trygga i samhället. Trygga barn och ungdomar innebär en mindre belastning för samhället. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Sektor skola arbetar kontinuerligt med att eleverna ska känna sig trygga och trivas. Detta är en viktig del av skolans värdegrundsarbete. Här ingår bl a arbete mot mobbing, kränkande behandling och diskriminering. En unik metod för Kungälv är Tolerensprojektet. Insatsen med trygga ungdomsmiljöer har gett positiva resultat gällande social oro. Tidiga individuella insatser har skapat bättre utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar. I sammanställningen av indikatorerna framgår att eleverna känner sig trygga och trivs. Även föräldrarna upplever att deras barn känner sig trygga och trivs både inom förskolan och grundskolan. När det gäller föräldrarna måste poängteras att svarsfrekvensen både i förskolan och grundskolan endast varit 36%. Mätning visar att barn och elever känner sig trygga och trivs i kommunens förskolor och skolor. Föräldrarna bekräftar bilden i sina svar på föräldraenkäten. Med det högt ställda målet att alla barn och ungdomar ska känna sig trygga kommer prognosen aldrig att kunna bli grön, oavsett hur framgångsrikt arbetet är.

16 16(39) Bygg cykelvägar Årlig kommunal satsning på 10 miljoner kronor. Byggnation av gång- och cykelvägar pågår enligt plan. Deltar i cykelkedjans kampanj för att cykla till jobbet vilket bl a leder till ökat nyttjande av cykelvägar Minska olyckor och tillbud Avser brukarrelaterade olyckor och tillbud. I de sektorer som har fått rutin på att anmäla olyckor och tillbud i Communicator ökar antalet rapporterade olyckor. Ökningen kan förmodligen kopplas till att anmälningsbenägenheten har ökat mer än till faktiskt inträffade olyckor eller tillbud. En systematisk redovisning är en förutsättning för uppföljning av målet. Räddningstjänsten har genomfört informationskampanjer. Samordningsmöten med Trafikverket, Räddningstjänsten, polisen, NTF och sektor samhällsbyggnad genomförs. Arbete pågår med systematiserad analys av rapportering av olyckor, tillbud, Lex Sarah med mera. Arbete pågår för att systematiskt rapportera och följa upp inträffade olyckor och tillbud. 2.5 Valfrihet Utveckla möjligheter till valfrihet för brukaren Utreda förutsättningarna för införande av LOV, lagen om valfrihetssystem inom boendestöd. Utveckla förutsättningarna för LOV i hemtjänsten.

17 17(39) Genom att ett antal externa utförare av service inom omsorgsinsatser finns att tillgå, ökar utbudet av utförare för brukaren. Utredning pågår av förutsättningarna för införande av LOV inom boendestöd. En del i utredningen är en brukartidsmätning som har genomförts vid två tillfällen. Under året kommer informationen om utmanarrätten att förtydligas på hemsidan. En ny utförare av serviceinsatser inom Vård och äldreomsorg har tillkommit och en utförare av serviceinsatser har slutat. Utbudet för brukarna har ökat. Utredning pågår av förutsättningarna för införande av LOV inom boendestöd Främja positiv utveckling genom konkurrens Vi vill ha externa aktörer inom alla verksamhetsområden. Konkurrensutsättning av verksamheter inom Vård och äldreomsorg är påbörjad. Trygghetscentralen är verksamhetsutlagd. Kundval fortlöper med nya privata utförare på ingående. Något företag avslutar sin verksamhet. Utredning pågår för förutsättningarna för införande av LOV, lagen om valfrihetssystem, inom boendestöd. En del i utredningen är en brukartidsmätning som har genomförts vid två tillfällen. Inom förskola och skola har föräldrar möjlighet att välja mellan kommunal och fristående verksamhet. Föregående läsår valde 16 procent av föräldrarna fristående förskola och 11 procent av eleverna fristående grundskola. Inom grundskola finns också möjlighet, där organisationen medger, att välja vilken kommunal grundskola man vill placera sina barn. För gymnasieelever finns möjlighet att välja skola inom ramen för det fria gymnasievalet inom GR, Göteborgsregionens kommunalförbund. Hösten 2011 har 37 procent av eleverna i Kungälv valt annan gymnasieskola än den i den egna kommunen. Samtidigt har ett stort antal elever från andra kommuner valt att gå på Mimers Hus gymnasium, 40 procent av eleverna i år 1 kommer från andra kommuner. Tjänster upphandlas inom områden som kräver särskild specialistkompetens som rekryteringsstöd, missbruksproblematik, friskvårdsinsatser med mera.

18 18(39) Arbete pågår inom förvaltningen. Inom förskoleverksamhet, grundskola och gymnasium har brukarna en valmöjlighet. Det fria gymnasievalet gynnar Kungälvs kommun eftersom många elever väljer Mimers Hus gymnasium, samtidigt som flertalet elever från Kungälv väljer det egna gymnasiet. Privata aktörer och konsulter är verksamma inom de flesta av kommunens områden. Trenden går mot fler privata aktörer inom kommunens ansvarsområden. Mimers hus är ett bra exempel på konkurrenskraftig kommunal verksamhet.

19 19(39) 3 Personal 3.1 Personalvolym Anställda 31/ / Förändring Antal anställda Antal årsarbetare Kommentar Det är framför allt inom vård- och omsorgsverksamheterna som antalet anställda och årsarbetare ökar. Inom hemtjänsten sker en volymökning inom både intäktsfinansierad verksamhet (kundval) och budgetfinansierad (larmverksamhet). Ökningen av antalet hemtjänsttimmar totalt inom kundvalsmodellen är prognostiserad till , vilket motsvarar drygt 35 årsarbetare. Larmverksamheten nattetid, som även genomför hemtjänst i ordinärt boende och vid servicehusen, har ökat kraftigt. Inom några funktionshinderboenden har personalförstärkning skett på grund av ökad vårdtyngd. Uppstart av ett nytt boende för 2 brukare, ca 6 årsarbetare. Ökning inom personlig assistans. Inom grundskolan och gymnasiet har elevantalet minskat och därmed även personalen medan det däremot finns en klar ökning inom förskolan av både barn och personal. Antal arbetade timmar januari augusti Per 31/ Per 31/ Förändring Månadsavlönade Timavlönade Mer/övertid Summa Kommentarer Förändringen av antalet arbetade timmar på månadsavlönade motsvarar i stort sett volymökningen av antalet anställda. Uttag av mer och övertid minskar medan timmar utförda av timavlönad personal ökar kraftigt. Bemanningsenheten har inte anställt så många på fast sysselsättningsgrad som planerats. Det har visat sig svårt att möta verksamhetens behov inom ramen för de avtal som gäller för personal med fastställd sysselsättningsgrad. I omställningsarbetet kring fritid, "trygga ungdomsmiljöer" har mycket timavlönad personal använts. En extra satsning på sommarjobb har gjorts. Sjukfrånvaro januari - augusti Per 31/ Per 31/ Förändring Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 3,8 3,8 0,0 - Kvinnor 4,2 4,0 0,2 - Män 2,2 2,7-0,5

20 20(39) 4 Ekonomi Samhällsekonomi Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna har tillsammans med oväntat svag statistik från bland annat USA medfört att SKL i Makronytt 2/2011 justerat ned sin bild av den svenska ekonomins utveckling SKL räknar nu med att tillväxttakten för svensk BNP under innevarande och kommande tre kvartal hamnar ner mot 1,5 % i årstakt för att därefter återgå till en högre takt, vilket innebär en halvering jämfört vad man tidigare räknat med. Tillväxten för helåret 2011 blir trots denna nedjustering relativt hög. Den höga tillväxten under loppet av ifjol och under första halvåret i år gör att BNP beräknas öka med 4,4 % 2011 jämfört med För 2012 begränsas tillväxten till 2,0 %. Den försvagade tillväxten i omvärlden bidrar dock till en svagare svensk export. En växande oro för statsfinanserna bland annat Italien och Spanien har lett till finansiell turbulens med fallande börskurser. Återhämtningen tar en paus eftersom osäkra hushåll och företag skjuter upp konsumtion och investeringsbeslut, så även i Sverige. Turbulensen väntas avta under hösten och framtidstron återkommer gradvis under På pluskontot finns den nedgång som skett på räntesidan, vilket gör det billigare för företagen att investera. De låga räntorna bidrar också positivt till hushållens ekonomi vilket håller uppe konsumtionen. Med en svagare ekonomisk tillväxt följer att sysselsättningens utveckling försvagas och arbetslösheten kommer t o m att stiga under första halvåret Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till i genomsnitt 7,7 % 2012 jämfört med 7,6 % i år. Att ökningen inte blir större förklaras av att ett antal personer väljer att lämna eller inte träda in i arbetskraften när chanserna att få arbete minskar. Under åren som följer på 2012 förutsätts arbetslösheten gradvis falla för att ta sig ner till 5,8 % 2015 när tillväxten åter tagit fart. Det låga resursutnyttjandet som präglat den svenska ekonomin alltsedan finanskrisen bröt ut har bidragit till att pris- och löneökningarna blivit lägre än normalt. Nedjusteringen av prognosen för den reala utvecklingen 2012 för med sig att också antagandena om pris- och löneutvecklingen 2012 justeras ner. Det innebär att den nominella utvecklingen för t ex skatteunderlaget påverkas dubbelt, d v s både till följd av svagare real utveckling och till följd av lägre pris- och löneutveckling. Det underliggande skatteunderlaget beräknas i år öka nominellt med 4,3 % och realt med 2,3 %. Nästa års stora nedvärdering av lönesumman resulterar i att ökningen stannar på 3,3 respektive 1,3 %, vilket är en neddragning jämfört med SKL:s tidigare prognos. Trots detta växer det reala skatteunderlaget med god fart de närmaste åren. Jämfört med SKL:s prognos från i våras betyder revideringen att skatteintäkterna 2012 beräknas bli 3 miljarder kronor lägre för kommunernas del. Resultaten behöver emellertid inte påverkas lika mycket eftersom en betydande del av förändringen beror på lägre löne- och prisökningar. SKL understryker att osäkerheten i deras senaste prognos är ovanligt stor på grund av turbulensen och oron i vår omvärld. Förutsättningarna för svensk ekonomi är dock i flera avseenden betydligt bättre än i åtskilliga andra länder. Det ger oss en större trygghet, men det gör oss inte osårbara. Det går inte att bortse från att utvecklingen i vår omvärld har stor inverkan på svensk ekonomi och att utvecklingen bromsas av den tröga återhämtningen i länder som är viktiga för svensk export.