DIALOG CAMPUS NÄCKROSEN STEG 2 SAMMANSTÄLLNING AV UPPFÖLJANDE DIALOGPROCESS HÖST/VINTER 2015

Transkript

1 DIALOG CAMPUS NÄCKROSEN STEG 2 SAMMANSTÄLLNING AV UPPFÖLJANDE DIALOGPROCESS HÖST/VINTER 2015

2 UPPDRAGSGIVARE Stampgatan 14, Våning Göteborg I samarbete med Göteborgs universitet Surbrunnsgatan Göteborg TEAM Joakim Forsemalm Sebastian Pauly Alexandra Möllerström Olof Halvarsson

3 INNEHÅLL: ÖVERGRIPANDE SAMMANFATTNING DIALOG: UPPFÖLJANDE WORKSHOPAR - Upplägg - Dialogworkshop 2:1 - Dialogworkshop 2:2 - Dialogworkshop 2:3 - Dialogworkshop 2:4 VAD HÄNDER NU? - Dialogworkshoparnas användning MEDSKICK FRÅN DIALOGPROCESSEN - Sammanfattande medskick

4 DIALOG CAMPUS NÄCKROSEN: ÖVERGRIPANDE SAMMANFATTNING Akademiska Hus och Göteborgs universitet bjöd under hösten 2014 in till en proaktiv dialog om utvecklingen av området kring Näckrosdammen i centrala Göteborg. Ett år senare följdes dialogen upp med en serie workshopar som syftade till att ge feedback på de förslag som fyra arkitektkontor skapat inom ramen för ett parallellt uppdrag kring projektet. Detta häfte sammanfattar dessa uppföljande workshopar. 4 Den ursprungliga uppgiften handlade om att skapa kunskap om hur området kring Renströmsparken ofta kallat Näckrosdammen i centrala Göteborg används och upplevs av närboende och verksamma kring densamma. Detta gjorde vi genom att lyssna på människors utsagor om sin närmiljö - dels genom 100 korta, snabba intervjuer (enligt den etnografiska metoden Quick and dirty ), dels genom att möta boende, verksamma och parkbesökare vid sex olika tillfällen. Dessa träffar, vilka arrangerades under november och december 2014, strax efter att en omfattande debatt om projektet Campus Näckrosen och andra projekt kring Korsvägen-Götaplatsen-Renströmsparken förts i lokal press, utgjorde ett underlag till ett parallellt uppdrag under april-oktober I detta fick de fyra arkitektföretagen som valts ut bl.a. den omfattande sammanställningen av workshopar, intervjuer och medial diskussion att förhålla sig till. Efter att det parallella uppdraget slutförts, bjöds närboende och verksamma in på nytt, till uppföljande workshopar för att ge synpunkter på de inkomna volymstudier som varit Akademiska Hus beställning till de utvalda arkitektkontoren. Detta genomfördes under hösten 2015, då vi till två olika tillfällen bjöd in närboende och vid två separata tillfällen bjöd in verksamma vid Göteborgs universitet till att samtala om de inkomna volymstudierna. Dessutom arrangerades ett generellt informationsmöte, då några övergripande frågeställningar om projektet, de inblandade huvudsakliga aktörernas ambitioner och idéer samt frågor om projektekonomi och tidplaner presenterades. Workshoparna hölls i Gamla Hovrätten i Renströmsparken, mitt i det framtida Campus Näckrosen. Dialogprojektet har genomförts av Radar arkitektur och planering AB i Göteborg under ledning av Fil Dr i Etnologi Joakim Forsemalm. Under denna uppföljande process har även Alexandra Möllerström och Olof Halvarsson från Radar medverkat som samtalsledare i de gruppdiskussioner som präglat workshoparna. Layoutansvarig för denna rapport har Sebastian Pauly varit. Fotografier: Håkan Granath & Magnus Svedmark, Göteborgs universitet samt Radar arkitektur & planering. På efterföljande sidor presenteras synpunkterna och idéerna från de gruppvisa diskussioner samt diskussioner i helgrupp från varje workshoptillfälle. Diskussionerna

5 presenteras i en etnografisk stil, med flera exempel på utsagor från workshoparna. De framtagna volymstudierna kan, liksom såväl denna som den första dialograpporten och mer information om projektet, hittas på: eller Projekt Campus Näckrosen är ett strategiskt och viktigt projekt för Göteborgs universitet. Det är en tydlig satsning på humaniora och konst. Det är samtidigt ett konkret exempel på universitetets framtida utveckling. PAM FREDMAN, REKTOR FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET 5

6 6

7 DIALOG: UPPFÖLJANDE WORKSHOPAR 7 Det här avsnittet utgörs i huvudsak av en längre redovisning av de fem dialogworkshopar som arrangerades under november och december Sammanlagt deltog ett 150-tal boende och verksamma vid dessa träffar och det informationsmöte som också arrangerades.

8 UPPLÄGG: DIALOGWORKSHOPAR Efter avslutat parallellt uppdrag genomfördes en serie uppföljande och återkopplande workshopar med boende i närområdet och verksamma vid Göteborgs universitet. 8 Inbjudan att delta i dessa workshops gick ut till närboende, dels genom mail och dels genom flygblad som sattes upp i trappuppgångar i området. Via mail bjöds också anställda vid Humanistiska fakulteten, HDK- Högskolan för design och konsthantverk och Akademin Valand samt Universitetsbiblioteket in till två workshopar i början av november. Workshoparna hölls i Gamla Hovrätten, belägen i Renströmsparken, i vilken Humanistiska fakulteten och bredvid Högskolan för Scen och Musik också ligger. Varje workshop inleddes med en kort genomgång av de inkomna förslagen, varefter de deltagande delades in i grupper för att samtala kring vart och ett av de sammanlagt sex inkomna förslagen (fyra artkitektkontor skapade varsitt förslag - två av dessa fick sedan ett tilläggsuppdrag för att studera en annan del av området, sammanlagt därför just sex förslag). Med en enklare frågelista som hjälp leddes sedan konstruktiva diskussioner kring förslagen. Likt det medskick till ett kommande detaljplanerarbete som Göteborgs stad nu tar vid efter det färdiga parallella uppdraget, utgör denna sammanfattning ett medskick av synpunkter och idéer från verksamma och närboende till denna detaljplanering. Frågorna som var utgångspunkten för diskussionerna var: 1. Vad är - ur era perspektiv som verksamma eller boende - förslagens fördelar? 2. Vad är - å andra sidan - förslagets svagheter, sett ur era perspektiv som verksamma? 3. Vad saknas i förslaget - sett ur ert perspektiv? 4. Vad vill ni särskilt skicka med den fortsatta processen?

9 9

10 2:A NOVEMBER 2015 DIALOGWORKSHOP 2:1 ca 50 PERSONER NÄRVARANDE BOENDE KRING RENSTRÖMSKA PARKEN - TROLLSPISBERGET 10 Eftersom det var ett år sedan den första delen av dialogprocessen arrangerades, fanns vid detta första tillfälle för synpunkter ett uppdämt behov av frågor och funderingar kring projektet som helhet. Flera av de som medverkade vid detta tillfälle hade inte medverkat tidigare och saknade av den anledningen den informationen. I andra fall kom gamla diskussioner om projektet upp till diskussion och frågor ställdes också kring stadsutvecklingsprojekt som geografiskt sett är angränsande till det aktuella Campusprojektet, men som inte har med det att göra rent faktiskt. Bland annat handlade en del frågor om hur den kommande tågtunneln Västlänken - vars sträckning ligger nästan rakt under delar av Campusområdet - kommer att påverka området och om/hur det integreras med Campusplanerna. Om detta och en del annat fanns det inte, av olika skäl, inte svar på vid detta tillfälle. Det var dock svårt att komma runt dessa funderingar vid detta tillfälle och några egentliga synpunkter på förslaget inkom inte. Det var svårt, tyckte flera, att komma med input på förslagen efter att endast ha hört en kort presentation och därefter ha modeller och tryckt material från arkitekterna att utgå från - på en så pass kort tid som två timmar. Det bestämdes därför att denna grupp skulle ges möjligheter till en bredare information om projektet samt få chansen att ställa de frågor som fortfarande fanns. Ett sådant informationsmöte arrangerades tre veckor senare, 23:e november, i samma lokal. Till det mötet kom ett drygt 20-tal personer. Det skall här också tilläggas att det inom ramen för denna dialogprocess också arrangerades ytterligare ett informationsmöte, under försommaren Detta, som hölls i ett tält på gräsmattan bredvid Gamla Hovrätten, syftade till att informera om de tilläggsuppdrag som två av de fyra arkitektkontoren fått - att studera den så kallade parkeringstomten norr om Högskolan för Scen och Musik (HSM). I den första serien workshopar, under 2014, var nämligen ett av de tydligaste medskicken från dialogprocessen, framförallt från de närboende, att man ville att Akademiska Hus studerade flera tomter i området. Detta för att undvika att göra något större intrång i Gamla Hovrätten och det parkrum i vilket den byggnaden är placerad. Mötet under försommaren var således ett sätt att visa de som var aktiva kring dialogprocessen att deras synpunkter hade mynnat ut i en förändring i planeringsprocessen.

11 11

12 2:A NOVEMBER 2015 DIALOGWORKSHOP 2:2 Artisten ca 60 PERSONER NÄRVARANDE VERKSAMMA VID GÖTEBORGS UNIVERISTET, KONSTÄRLIGA FAKTULTETEN + UB + HUMANISTISKA FAKULTETEN 12 Vid detta tillfälle samlades alltså personal vid universitetet för att diskutera förslaget. Vid detta tillfälle fanns det ingen övergripande kritik till förslaget som sådant - vilket till del varit fallet under de workshoparna med boende som arrangerats under processen. Det fanns däremot distinkta synpunkter på förslagen och tankar och frågor kring en del av de underlag som universitetet skickat med Akademiska Hus till arkitekterna för det parallella uppdraget. Vid detta tillfälle delades de anställda in i sex grupper, en för vart och ett av de inskickade förslagen. Syftet var att få synpunkter på alla förslag. Gruppindelningarna som följer, bär förslagsställande arkitektföretags namn. 1. Vad är - ur era perspektiv som verksamma - förslagens fördelar? JAIS, Del 1 och 2 Det är positivt att UB placeras i mitten av Campus och att konsten kan samlas på ett ställe - bra förslag att utveckla Kjellbergska skolan! Fint att koppla samman med Götaplatsen - stråk från Götaplatsen och att det finns en bra rörelse från Götaplatsen. Bra också att projektet öppnar upp mot Korsvägen, som är en baksida idag. Näckrosdammen Lekplatsen

13 Hovrätten Landeriet Gillar idén att använda Gamla Hovrätten som kreativt hus, men att det inte rörs i övrigt. Gräsmattan Humanisten Universitetsbiblioteket Tham & Videgård, Del 1 En ökad närhet till UB ökar tillgänglighet och möjligheten för möten. Gillar idén att använda Gamla Hovrätten som kreativt hus, men att det inte rörs i övrigt. Tham & Videgård, Del 2 Materialvalet av tegel är positivt (men också negativt). Vackert! Gamla Hovrätten som kreativ hub + shop är positivt. HSM, HDK och Valand i samma byggnad är en bra idé. Projektet binder ihop området. Viktigt att det finns lika många parkeringsplatser efteråt! Varg Parken och gatukoppling är, bra. Bra också att bygga nedanför Hovrätten, mot Johannebergsgatan. Ser en fördel att slippa dela lokaler med andra verksamhe-ter. Wingårdhs Tycker om synligheten från Korsvägen och att Johannebergsgatan får en stadsmiljö. Även att parkmiljön mot Korsvägen tas i anspråk. Bra att det skapas en handikappassage upp i Campus genom Universitetsbiblioteket, att det ges mer möjligheter att ställa ut i de nya lokalerna och att hela Campus blir mer inbjudande. 13 Trollspisberget

14 14 2. Vad är - å andra sidan - förslagets svagheter, sett ur era perspektiv som verksamma? JAIS, Del 1 Fråga: flytta hela UB, är det en komplicerad process? Vill de som är verksamma exponera sig (i exempelvis verkstäder med glasväggar)? Känsla av att vara på display kanske inte är så angenäm. Förslaget riskerar att bygga igen campusområdet och göra det otillgängligt för allmänheten. JAIS, Del 2 Avståndet blir längre till biblioteket och här har man tappat försörjningen från Lundgrensgatan/ Johannebergsgatan. Hovrätten är påverkad, vilket är negativt. Tornet i förslaget är tveksamt ur ett estetiskt perspektiv. Undrar också vad som händer med alla böcker som behöver flyttas i och med flytten av UB? Om man ändå gör något, varför inte ta hela P-hustomten/ Artisten? Tham & Videgård, Del 1 Förslaget är ett skrytbygge, mycket fönster, väldigt dominant och invasiv byggnad. Känns monumental. Kan kanske bli bättre om fler byggnader byggs framför. UB i huset, detta påverkar inte HDK/Valand, eftersom de vill ha ett eget bibliotek för respektive institution. Tham & Videgård, Del 2 Mycket rivning (men detta är också positivt enligt vissa). Den punktliknande ingången från Götaplatsen kan behöva stärkas, göras synligare för publik/allmänheten. Byggnaden är för institutionell i sitt uttryck, det borde synas att det är en kreativ miljö. Förstora öppna glaspartier, detta fungerar inte i den dagliga verksamheten med behov av mörkläggningen. Detta påverkar även gaturummet. Varg Valand-HDK får ett fysiskt avstånd till HSM. Väg- och gångbro skapar barriär. Viktigt att UB ligger nära HSM. Saknas utrymmen för bokmagasin. För mycket glas. Fult! Ser inte ut som ett bibliotek. Profillöst Wingårdhs Utdragenheten hos bibliotekshuset tilltalar inte och det är problematiskt med logistiken genom huset. Problem också med stadsbyggnadstraditionens konservatism.

15 15

16 UB bör finnas till främst för de verksamma där, inte endast allmänheten. UB kan och bör vara någonting annat än ett nytt stadsbibliotek Vad saknas i förslaget - sett ur ert perspektiv? JAIS, Del 1 Lugn & skön miljö, biblioteket ska finnas till för studier och arbete. Mindre öppna ytor, foajéer - skapa istället mer användbara ytor för bibliotekets verksamhet och behov. De som ställer ut, vart ska de vara? I biblioteket? De konstnärliga utbildningarna använder biblioteket på annorlunda sätt än humaniora, finns det risk för konflikt? JAIS, Del 2 Att parken mellan byggnaderna kan utnyttjas på ett bättre sätt. Ursprungstanken med att föra samman fakulteten saknas. Tham & Videgård, Del 1 Byggnaden är inte välkomnande från Korsvägen. Ljusinsläpp till UB, hur fungerar det? För UB:s verksamhet behöver huset delas in annorlunda. Förslag Tham & Videgård, Del 2 Cykelparkering, dess placering och utformning. Mycket viktigt att redovisa! Också en bättre tydlighet kring publika ingångar. Varför inte odling/stadsodling på taket? Varg Det saknas koppling fysiskt mellan UB och Humanisten, att kunna gå torrskodd genom hela byggnadskomplexet. Hur ser hela bilden ut, inkluderat nya Humanisten? Det vore viktigt att se! Wingårdhs (ingen kommentar) 4. Vad vill ni särskilt skicka med den fortsatta processen? JAIS, Del 1 Svårt att förhålla sig till hur detta påverkar verksamheten, då en inte vet hela innehållet i byggnaden. Måste hela Campus ligga just vid Näckrosen? Varför inte i exempelvis förorten? Fokus på verksamheten som ska bedrivas, för vem bygger man? UB bör finnas till främst för de verksamma där, inte endast allmänheten. UB kan och bör vara någonting annat än ett nytt stadsbibliotek, de som kommer till UB söker kanske andra värden än de som kommer till stadsbiblioteket.

17 I processen så måste alla verksamheter samtala med varandra så att man inte bara diskuterar inom sin egen institution. Ju längre in i biblioteket en kommer, ju lugnare borde det bli. Hur många arenor behövs i det nya campusområdet - egentligen? JAIS, Del 2 Att man bör ha möjlighet att växa när byggnaden är klar, så att man kan utvecklas utifrån de behov som finns då. Tham & Videgård, Del 1 Placering på P-hustomten är bäst, likt de har gjort i del 2. En fråga är ju om det är rimligt att riva bokmagasinen? Viktigt att kunna samordna lokaler och varför inte bygga bostadsrätter i området, t.ex. gamla UB i förslaget, för att finansiera projektet? Hur syns HSK/Valands verksamhet? De behöver synas i markplan. Konflikt med biltrafik vid UB:s entré. andra sidan (motsvarande konsthallen). Viktigt att de publika delarna längs Johannebergsgatan inte blir för kommersiellt. Viktigt med funktionalitet (för verksamheten) över tid. Behoven vi ser idag kan skifta. Byggnaden måste tåla och tillåta detta. Och förstås: hur ska verksamheten fortgå under rivning/byggnation? Varg Samlokalisera Konst. Övrigt: Får vi tycka till om de olika förslagen och jämföra dem? Får vi de andra förslagen? Vore bra med tvärande diskussioner inom konst. Wingårdhs (ingen kommentar) 17 Tham & Videgård, Del 2 HSM, HDK och Valand, behåller (slår ihop) sina bibliotek i den nya bygganden (detta är en mycket viktig fråga för deltagarna). Vill inte ha böcker på depå för UB, de behöver kunna vara tillgängliga.viktigt att entrén från Götaplatsen blir tydlig, kan förstärkas med byggnad på

18 3:E NOVEMBER 2015 DIALOGWORKSHOP 2:3 Artisten ca 25 PERSONER NÄRVARANDE VERKSAMMA VID GÖTEBORGS UNIVERISTET, KONSTÄRLIGA FAKTULTETEN + UB + HUMANISTISKA FAKULTETEN 18 Personalen vid universitetet fick ett andra tillfälle för att diskutera förslaget, dagen efter det första. Förutsättningarna och upplägget var desamma som föregående eftermiddag. 1. Vad är - ur era perspektiv som verksamma - förslagens fördelar? Förslag JAIS, Del 1 & 2 Trevligt och bra att öppna upp mot Götaplatsen samt Korsvägen. Glasfasader, bidrar till en öppenhet. Är dock viktigt att det som visas i fasade speglar verksamheten. Bra att man har lyckats behålla grönområdet kring Näckrosdammen. Bra att samla film, teater och musik under samma byggnad. Kan bidra till den kreativa processen, till sammanhållningen. Förslag Tham & Videgård, del 2 Bra med ett samlat hus för konstnärliga fakulteten, samt dess samordning och läge. Humanistiska fakulteten tycker det är bra med närheten till UB. Näckrosdammen Lekplatsen

19 Landeriet Hovrätten Gräsmattan Humanisten Universitetsbiblioteket Glasfasaden mot Götaplatsen möjliggör utställningar och gallerier, något som är positivt för den konstnärliga fakulteten. Spännande med användandet av hovrätten som innovationshub. Varg Breddad rekrytering. Fördel med sida mot Liseberg och Korsvägen. Götaplatsen riktar sig mer till kultureliten. Positivt med koppling Lundgrensgatan och Johannebergsgatan. Knyter ihop med Gothia Towers. Spelar lite med byggnaderna runt Korsvägen. Bra med den föreslagna cykelbanan. Bra med sida mot Korsvägen, leder upp folk till universitet. Wingårdhs Campusidén är generellt intressant som sådan och förslaget har en fin skala höjderna divergerar inte med omgivande bebyggelse. Mer ändamålsenliga lokaler ö h t är ett lyft. 19 Trollspisberget

20 20 2. Vad är - å andra sidan - förslagets svagheter, sett ur era perspektiv som verksamma? Förslag JAIS, Del 1&2 Konstigt att gamla UB blir över i JAIS andra förslag. Ett glapp uppstår mellan HDK/Valand/HSM och Humanisten. Risk för att det blir krångligt att ta sig emellan UB och institutionerna i norr. En mötestrappa likt den i entrén till UB fungerar sådär. Ser bra ut på bild med blir lätt smutsig och oinbjudande. Förslag Tham & Videgård, del 1 Orolig att musikbiblioteket kommer tas bort på Artisten. Tror att det är för mycket glas för UBs verksamhet. Liknar också stadsbiblioteket för mycket, för tidsbundet. UB borde ligga närmare Korsvägen, det är svårt att ta sig ända upp. Förslaget ger en något för monumental känsla. Humanisten och HSM var för sig, ingen central mötesplats (anser en representant för konstnärliga fakulteten). Digitala tjänster, svaga synergier med humanisten. Förslag Tham & Videgård, del 2 Långt mellan UB och Konstnärliga fakulteten. Borde finnas ett bibliotek för ar-betsmaterial, noter etc. Tveksamt med allmänna utrymmen i gatuplan. Varg Skuggar Hovrätten! Hur blir det med böckerna? Varken spännande eller vackert. Administrationen för Valand och HDK hamnar långt från verksamheten, det är negativt. Få kopplingar mellan Hovrätten och tillbyggnaden. Wingårdhs Tveksam om man ö h t förstår att digitaliseringen inte löser problemen med framtidens bokförvaring. Det känns som att alla får ta plats utom böckerna, som verkar få svårare att få plats med. Det känns som kringbyggnationen av Hovrätten är en nödlösning, det fungerar inte särskilt bra. 3. Vad saknas i förslaget - sett ur ert perspektiv? Förslag JAIS, Del 1&2 Uteplatser uppe på taken av byggnaderna, kan vara platser för kreativitet och arbete. Café med möjlighet för utställningar och föreställningar, skulle vara ett sätt för HDK/Valand/HSM att visa upp sig för allmänheten. Satelliter eller lådor i exempelvis näckrosparken för att kunna ställa ut sådant som producerats. Blir även ett sätt att integrera med allmänheten. Går det att använda Landerihuset? Eventuellt en kreativ hub? Förslag Tham & Videgård, del 1 Placeringen av boksamlingen? Borde finnas på plats. Varg Vi saknar förråd på HSM. Hyr externt idag. Fanns pengar för källarplan. Förbindelse mellan Hovrätten och Artisten. Innovativ/social hub? Wingårdhs Varför inte spränga mera i berget under och få plats med alla böcker och slippa depåer någon annanstans? Vi förstår inte riktigt varför böckerna skall förflyttas runt, det är inte bra för böckerna. Hur tänker man kring skyddsrummen, de är väl inte avklassade? Hittar inte någon specialläsesal (för specialsamlingarna) i ritningarna?

21 Campusidén är generellt intressant som sådan och förslaget har en fin skala höjderna divergerar inte med omgivande bebyggelse. 21

22 Det börjar bli fullt i magasinen i källarna på UB, hoppas att det är känt i processen Specialsamlingarna måste ligga nära läsesalarna, eftersom dessa böcker inte kan flyttas runt Vad vill ni särskilt skicka med den fortsatta processen? Förslag JAIS, Del 1&2 Viktigt att behålla öppenheten mot Götaplatsen. Är ett bra sätt för den konstnärliga fakulteten att öppna upp sig och visa sig för allmänheten. Närheten till Konstmuseet, Stadsteatern och Konserthuset öppnar även för bra samarbeten mellan yrkesverksamma och studenter. Viktigt att skapa gångstråk mellan Götaplatsen och Korsvägen, något som saknas idag. Risk med att det kan bli trångt med hela konstnärliga fakulteten i samma byggnad. Det är redan trångt idag i artisten så det krävs en rejäl utbyggnad för att allting ska få plats. Behålla de institutionella biblioteken, i alla fall delar av dem. Det kan bli krångligt att tvingas gå till UB för att hämta sådant som behövs dagligdags i undervisningen. Förslagsvis att skapa ett materialrum för exempelvis notblad och färgkartor. Verkstäderna får inte bli för små. Viktigt att man kan gå emellan byggnaderna och biblioteken torrskodda Om affärer tas in finns risk att det kan bli för kommersiellt. Bör i sådana fall vara butiker som är kopplat till verksamheten. Förslag Tham & Videgård, del 2 Studera hur husen kan göras öppet året om, så att det inte under exempelvis sommaren står helt tomt, särskilt med fasaden mot Götaplatsen. Positivt att göra universitetet mer stadsintegrerat än ett campusområde. UB är oroliga för själva genomförandefasen. Hur ska verksamheten kunna fortgå under flytten? Varg Positivt få ihop konstnärliga verksamheterna. Wingårdhs Det börjar bli fullt i magasinen i källarna på UB, hoppas att det är känt i processen Specialsamlingarna måste ligga nära läsesalarna, eftersom dessa böcker inte kan flyttas runt. Att frakta runt böcker är inte bra för böckerna! Folk vill ha sina böcker, studenterna i synnerhet! Ljusa miljöer är väl intressant så sett, men det är ju inte bra ur ett bokförva-ringsperspektiv (jfr. franska nationalbiblioteket i Paris och problemen de fick). Dessutom blir det svårt att läsa (ljusreflektioner) om det är för ljusa studiemiljöer.

23 23

24 2:A DECEMBER 2015 DIALOGWORKSHOP 2:4 Artisten ca 20 PERSONER NÄRVARANDE BOENDE KRING RENSTRÖMSKA PARKEN - TROLLSPISBERGET 24 Efter det inledande tillfället för boende i närområdet att komma med synpunkter och det efterföljande informationsmötet, samlade vi igen de närboende till en workshop, denna gång med tydligare fokus på de inkomna förslagen. Upplägget var något annorlunda än de workshopar som hölls med de verksamma enligt ovan. Eftersom bedömningsgruppen för de parallella uppdragen vid tidpunkten för detta workshoptillfälle hade landat i att man ville gå vidare med att utveckla tankarna från Tham & Vidergårds förslag för Karin Kavlis plats, det vill säga parkeringstomten strax norr om nuvarande Artisten, Högskolan för Scen & Musik. Man hade också bestämt att studera närmre hur kopplingen mellan ett nytt Universitetsbibliotek och Korsvägen kan se ut. Det troliga där var ett nytt parallellt uppdrag endast för den delen av projektet, under våren De som medverkade vid denna den sista workshopen inom ramen för dialogprocessen om projekt Campus Näckrosen fick således arbeta utifrån delvis andra förutsättningar. Tematikerna kring vilka grupperna samlades var: Kring Karin Kavlis plats, Adressera Korsvägen, Stråk samt Området i allmänhet. Gruppen Stråk blev bara en person och temat ströks därför och personen gick in i en annan grupp istället. Näckrosdammen Lekplatsen

25 Landeriet 180 bostäder kommer runt Carlandersplatsen men bara 48-p-platser. Boendeparkering försvinner. Blir det ännu fler nya bostäder när Humanisten byggs ut? Hovrätten Gräsmattan Universitetsbiblioteket Grupp Karin Kavlis plats Tycker i stort förslaget är trevligt och bra, men de försämrade parkeringsmöjligheterna oroar. En deltagare som bor vid Carlandersplatsen upplever ett inferno pga detta. 180 bostäder kommer runt Carlandersplatsen men bara 48-p-platser. Boendeparkering försvinner. Blir det ännu fler nya bostäder när Humanisten byggs ut? 25 Cykeltrafiken på kommande cykelled Johannebergsgatan/ Lundgrensgatan, kommer det att påverkar p-möjligheterna ytterligare? Den tränger ut gatuparkeringen. Humanisten Gruppen diskuterade också om att det kommer att bli mörkare på Johannebergsgatan. De nya husen enligt Tham & Videgårds förslag kommer att skugga husen upp mot våning 4, eftersom husen byggs kloss an intill gatan. Höjden på de föreslagna husen är viktig! Annars tyckte man att det blir trevligt få konstnärliga verksamheter samlade här, olika utställningar m.m. Någon sa att hen gick på Artistens föreställningar redan idag. Men varför alla caféer? Så många längs Eklandagatan redan idag och de går dåligt! Trollspisberget

26 26 Grupp X Ett antal av de närvarande satte sig i en egen grupp, då de ville sitta tillsammans och diskutera. Gruppen tyckte bl.a. att projektet är inne och tafsar på stadens uppgifter med stadsplanering. Vi behöver inte mer kommersiella lokaler som caféer och butiker osv. Varför skall Akademiska Hus diskutera stadsmässighet? Det är viktigt att våga lämna öppna områden. Öppenheten i området upp till parken är viktig för att den ska uppfattas som en park för alla och det är viktigt att det inte blir ett campus för bara studenter och anställda. Området öster om Hovrätten, mot Johannebergsgatan, är en del av parken. Bygg inte där! Det är vår starka åsikt att detta skall vara en del av medskicket från dialogprocessen, vår bestämda uppfattning om parken som en helhet. Västlänken: Kan ni skicka synpunkten att ni vill ha uppgången nära Götaplatsen istället? Som Tham & Videgård föreslår för p-tomten. Grupp Adressera Korvägen Viktigt att parkeringen utmed Lundgrensgatan ses över, liksom i området i stort. Gruppen diskuterade också att arkitekturen måste harmoniera med omkringliggande hus bygg ej i glas! Undvik också att med projektet avskärma Lundgrensgatan/Lundgrens trappor. Läget för framtida UB kan det flyttas norrut? För att skapa vad vi uppfattar som ett bättre läge mot Korsvägen. Förslag på terrassering av UB-byggnaden för att undvika att byggnaden inte skall uppfattas som så stor och att det blir mer tillgänglig från Korsvägen. Samlokalisera byggnaderna så att det bara krävs en, inte två! Viktigt att se över kopplingen mot Korsvägen. Upprustningen av utemiljö och fasad kan göras redan nu för att göra det mer tillgängligt/synligt från Korsvägen. Bra med Tham/Videråds förslag, det är bättre inpassat i den befintliga miljön än de andra förslagen. Föreslå EJ en byggnad i söder enligt Wingårdhs förslag! Undersök möjligheten till Västlänksuppgång vid Götaplatsen/Karin Kavlis plats undvik pendeltågsuppgångar i parken! Grupp Allmänt om området Hur mycket cyklar finns det egentligen behövs ett nytt cykelstråk? Mäts cykeltrafiken alls? Finns det annars enklare lösningar på problemet med den höga farten utanför lekplatsen? Integrera helst Västlänksuppgången i någon av de nya byggnaderna. Se parken som en helhet med Hovätten som del i densamma. Att bygga bredvid denna skulle förstöra helhetskänslan. Gruppen undrade också om man kan man plantera in fiskar i dammen och göra lekplatsen roligare för barnen? Gruppen tyckte att det var en väldigt bra idé att använda p-hustomten för att komma vidare i projektet en plats som ändå är mörk, otrygg och det sker en del bilinbrott. Ett språkkafé! Är inte det en jättebra idé att genomföra i kring Nya humanisten?

27 Området öster om Hovrätten, mot Johannebergsgatan, är en del av parken. Bygg inte där! Det är vår starka åsikt att detta skall vara en del av medskicket från dialogprocessen. 27

28 28 Sammanfattande kommentarer, helgrupp Två tydliga ståndpunkter kan, sammanfattningsvis punktas ur denna workshop: Skicka inte med något som ni inte har mandat till! (infillet bredvid Gamla Hovrätten). Låt parken vara en park och inte bara ett Campus. Grönytan vid Hovrätten använd inte den! Förstå att detta uppfattas som en helhet! Inkludera en Västlänksuppgång i ett framtida hus, inte som solitär i park (medskick till staden - Akademiska Hus äger inte frågan). Kompletterande synpunkter Några av de personer som deltagit tidigare under dialogprocessen kunde inte medverka vid dessa uppföljande workshopar och skickade därför in synpunkter via e-post. Angående Workshopuppföljning Campus Näckrosen 2/11: Jag har inte anmält mig till detta evenemang även om det är mycket angeläget för mig. Jag lämnar istället några kommentarer om exploateringspaketen via mail. Jag kommenterar inget om varför man är på denna plats eller några kostnad-nytta funderingar om projektet i sig. Paket 1 Annonsering mot Korsvägen i ngn form talar för sig själv. En fantastisk reklamplats för Göteborgs Universitet, kunskapsstaden Göteborg. Ett universitet beläget vid ett nytt Korsvägen där en omdisponering av markytor och kompletterande kvarter ger en känsla av att jag kanske är i en världsstad. Två minuter därifrån kan jag få uppleva fågelkvitter i den gröna oasen. Så bygger man en stad, med spännande kontraster! Intressant och bra! Vidare...utformning av Korsvägens markytor leder till en fortsatt diskussion om hur transporter till fastighet ska ske. En försiktig förlängning av Lundgrensgatan och Johannebergsgatan med tillhörande vändplats är också möjlig. Ett cykelstråk kan förena dessa gator med en relativt snäll lutning på banan. Se till så ni inte kommer för nära Lundgrensgatans kvarter. Kanske staden får tänka om gällande sina kvartersideer norr om Lundgrens trappor. Stadens kära gamla spanska trappa är väl bäst att att placera direkt söder om Landeriet för att undvika nedtagning av träd mellan Landeriet och 20-talskvarteret vid Johannebergsgatan (?). Läget på trappan styrs även av hur markytor disponeras vid Korsvägen. Paket 2 Påbyggnad Hovrätten. En okänslig och osmaklig vi vet bättre attityd riktat mot tidigare beslut och ställningstaganden från tjänstemän och beslutsfattare. Hus i park - skapelsen har ett skydd redan idag och är kvalificerat för ett ännu högre skydd, det finns en anledning! O så glöm inte en sak kopplat till herr Bjur. Herr Bjur förmedlar att det finns ett värde i den norra och västra fasaden av den fd hovrättsbyggnaden men det betyder inte att övriga fasader är oviktiga. Jag har fått till mig ett mycket märkligt ställningstagande från SBK och TK som handlar om ett nytt läge för stn Korsvägens västra entre. En entre som är belägen på en plats som vänder sig rakt mot en fasad 10 m bort från entrédörrarna. Mitt i kvarteret! Vilken fantastisk målpunkt!!! En sådan skapelse kan man bara komma på om man är i ett mycket trängt läge eller dåligt påläst.

29 Om det varit en tunnelbaneuppgång i Stockholms city så kan det finnas en anledning men att tro att den miljön är någon sorts målbild för denna värdefulla gröna plats med det nya urbana Korsvägen in på knutarna är osedvanligt dåligt tänkt. Paket 3 Riktning Götaplatsen. En intressant ide! Den gamla långköraren om att det inte händer så mycket på Götaplatsen kanske här tillsammans med en uppgång från Korsvägen kan leda till ngt bra. Viss försiktighet med hushöjden mot Johannebergsgatan Därtill får man väl tänka ngt på de befintliga platserna i P-huset på plats... Ytterligare ett mail skickat från närboende: Hej där! Parallella uppdrag tycker vi om! Det finns ngt att hämta från alla men en sticker ju helt klart ut, del 2 Tham & Videgård. UB+ : medvetenhet om närliggande bebyggelse, topografi och tydlig annonsering av här är vi är briljant åskådliggjort, både sett från Näckrosdammen och från Korsvägen. HDK, Valand och HSM vid Götaplatsen Ett effektivt utnyttjande av ombyggnadsbar mark och ihopläkning av kvarter. Tham & Videgards layout ger mest av det men samtidigt viktigt att jobba vidare med offentliga rummet vid Fågelsångens norra del mellan ny fasad och Götaplatsen. Vi ska alla här lösa den gamle långköraren om ett mer aktivt Götaplatsen. Man ska lätt kunna ana ett rum till vid Götaplatsen, något spännande som man ser från Poseidon, ngt som man vill till. Se dock till så detta önskemål om rum inte leder till att ni pressas flytta volymer till grönytorna längre söderut. Isåfall blir det fel på totalen. Och så glöm inte att studera hushöjden mot Johannebergsgatan. När det gäller förslaget vid Götaplatsen så blir jag dock mycket osäker på var jag har de som håller i taktpinnen, Stadsbyggnadskontoret och dess uppdragsgivare politikerna. Lika bekymrad som man blir om dess förmåga att förstå värdet av värdefulla kultur o grönytor i Näckrosdammen lika nyckfulla är de nog om att våga nybyggnad på denna plats. Det går helt enkelt inte att veta hur de tänker. När det gäller stn Korsvägens västra entre som för närvarande ligger vid Fågelsångens södra del men som är på väg att kuppas av stadens stadsplanerarkontor till Johannebergsgatan (en story i sig), så kan jag konstatera att arkitekterna ritat in några alternativa entrelägen. En kommentar om det. SBK håller i taktpinnen för det allmännas skull. Det lyser lite för mycket för Universitets skull på detta material. Ni måste sikta på det allmänna vid Götaplatsen Jag vet att det är trångt om utrymmet vid Karin Kavlis plats men det går om man sätter in rätt folk för att lösa den uppgiften. Jag har inte läst något om era direktiv till arkitekterna o jag kan inget om era uträknade volymbehov men jag anser mig veta nyttan av att inte exploatera på värdefulla kultur o grönytor i centrala Göteborg. Det är alltså angeläget att ni inte ramlar in på grönytorna vid f.d. Hovrätten och det gör ni inte med ovan förslag och det är bra. 29

30 30

31 VAD HÄNDER NU? 31 I det här avsnittet pekar vi mot den framtid där den kunskap som nu i två steg - ett proaktivt och ett reaktivt - samlats in och sammanfattats lämnas över till den process som Göteborgs stad äger via planmonopolet. Till den detaljplanering som det handlar om, är dessa rapporter tydliga och empiriskt förankrade underlag avseende vad närboende och verksamma kring Renströmsparken samt i stadsdelen Johanneberg tycker och tänker om det aktuella projekt Campus Näckrosen.

32 DIALOGKUNSKAPENS ANVÄNDNING Här diskuterar vi hur den kunskap vi samlat in kommer till användning och hur den kan påverka projektet och den fortsatta processen på ett meningsfullt sätt. 32 Nu när dialogprocessen är avslutad blir detta material del av en lagstadgad process - planprocessen enligt PBL, plan och bygglagen. I bilden här intill visualiseras en typprocess för hur ett stadsutvecklingsprojekt är organisatorisk strukturerat. Exploatörer - Akademiska Hus i det här fallet - har genomfört sina förstudier, prövat projektet utifrån egna tankar, ekonomiska ramar, lokalbehov hos hyresgäst osv. Samtidigt har staden gett plantillstånd, det vill säga sagt till exploatören att det är okej att studera just denna delen av staden för det tänkta ändamålet. Idén om exploatering har således kokats ner till ett lite mer precist förslag, som nu behöver studeras ur ett allmänt perspektiv, av planerare och andra i stadens fackförvaltningar. Det utlåtande som bedömningsgruppen för det parallella uppdraget skickat in till Stadsbyggnadskontoret i Göteborg är, tillsammans med detta och den föregående Dialogsammanfattningen, Akademiska Hus förslag till exploatering - i den smalare delen av strutmodellen i bilden. Det som nu sker är att dessa medskick - dialogprocessen och bedömningsgruppens utlåtande - blir en del av en motsvarande process inom kommunen enligt strukturen på ovansidan av modellen. Den dialogprocess som nu avslutats - röd text i modellen här intill - har varit en del av ett proaktivt förhållningssätt. Enligt PBL är det inget måste att ha dialog med medborgare, närboende, verksamma osv. i ett tidigt skede av ett projektet. Däremot är det allt vanligare att såväl offentliga som privata aktörer genomför dialogprocesser i tidiga projektskeden, just för att öka kunskapen om de lokala specifika förutsättningarna kring en idé om exploatering som kan föreligga. Även om många nu har fått möjligheten att säga sitt i den här proaktiva processen, finns det gott om möjligheter att även fortsättningsvis göra så. Under det som kallas samråd bjuds ofta en närboende allmänhet in tillsammans med andra viktiga aktörer till att komma med synpunkter - reagera - på ett mer färdigt förslag. Mer färdigt, men inte helt färdigt: samrådet är just ett tillfälle att samråda om förslag för exploatering. Men det finns en chans till, nämligen under granskningsskedet, då en ytterligare mer tydligt formulerad plan för projektet finns. Denna lagstadgade process är det alltså Göteborgs stads Stadsbyggnadskontor som driver i detta fall och det är dit man från och med nu vänder sig med frågor och önskan om medverkan i samrådsprocesser m.m. Mer information:

33 Däremot är det allt vanligare att såväl offentliga som privata aktörer genomför dialogprocesser i tidiga projektskeden, just för att öka kunskapen om de lokala specifika förutsättningarna kring en idé om exploatering Detaljplaneuppdrag - processbeskrivning 33

34 34

35 MEDSKICK FRÅN DIALOGPROCESSEN 35 I detta avslutande avsnitt sammanfattas dialogprocessen till ett medskick till den lagstadgade planeringsprocess som inletts under senhösten-vintern 2015/16.

36 SAMMANFATTANDE MEDSKICK: Här samlar vi ihop dialogmaterialet till ett antal grundläggande frågeställningar och problemformuleringar som de deltagande har delgett under dialogen - att som ett medskick vidare till den fortsatta processen. 36 Genom den proaktiva första delen av dialogprocessen skapades ett medskick till det parallella uppdraget: Gamla Hovrätten med närområde - kräver en särskilt eftertänksam process sett till de synpunkter som uttryckts i dialogprocessen Lekplatsen vid Näckrosdammen är en viktig samlingspunkt i området (vilket även räkningsövningen som följer visar) Oro över Renströmsparken/Näckrosparken: det finns ett behov att i karta tydligt visualisera projektets gränser sett till ev. anspråkstagande av parkmark Parken, men också det intilliggande naturområdet Trollspisberget används mycket av kringboende. Det finns många rekreativa värden i dessa miljöer, men samtidigt saker som skulle behöva förbättras - bl.a. hastigheten på cykelvägen och dålig belysning. Några konkreta behov och problem kan också listas: Det är för få sittplatser i området Belysningen är bitvis bristfällig (särskilt Trollspisberget) Det saknas papperskorgar - områden är skräpigt sommartid Förslagen som producerades inom ramen för det parallella uppdraget förhöll sig i varierande grad till dessa synpunkter och inspel. Detta var förstås inget måste; kontorens kreativitet och frihet att tolka denna kunskap vid sidan av allt annat som skall vägas in är stor i ett parallellt uppdrag. Dock kan det konstateras att den input som framförallt de närboende haft har påverkat projektets fokus. Dels på det sättet att andra tomter eller delar av tomter testades i det parallella uppdraget och dels genom att man Akademiska Hus gjorde några avväganden i slutändan som gick i linje med vad de allra flesta ändå tyckte om de inlämnade arkitektförslagen. Angående den första punkten - rörande Gamla Hovrätten - landade exploatören i slutsatsen att inte röra den delen av Renströmsparken överhuvudtaget. Lösningen på projektets lokalbehov var möjlig utan ett sådant förfarande. Lekplatsen är inte något som Akademiska Hus råder över, men det är ett tydligt inspel till kommunens fortsatta process att det finns anledning att studera området kring denna bättre, inte minst avseende trafikfrågor. Oron över Renströmsparken handlade mycket om att vara visuellt tydlig - var gränserna går för projektet. Detta är en fråga som fortsatt ligger på kommunens bord att göra

37 tydligt. I och med de val som Akademiska Hus nu gjort - där fokus för projekt Campus Näckrosen förflyttats i två olika geografiska riktningar bort från Renströmsparken - kan man också konstatera att denna synpunkt har blivit omhändertagen. Den sista punkten, om Trollspisberget, ströks tidigt i processen efter det första dialogmötet eftersom det inte alls har med det aktuella projektet att göra och inte heller är aktuellt ur stadens perspektiv eftersom det är ett område med hög skyddsklassning som stadsnära natur. Processen som sådan har successivt rört sig framåt mot ett allt godare samtalsklimat och förutsättningarna för att ett konstruktivt samtal skall kunna prägla även de lagstadgade delarna av processen kring projekt Campus Näckrosen måste anses goda. Tack för en bra genomförd dialog. Jag önskar att den kommit tidigare. Det hade varit bra för både universitetet och staden. Hela projektet Campus Näckrosen kan nu ta ett efterlängtat kliv framåt med ännu bättre självförtroende. Jag tänkte bara säga TACK för Campus Näckrosenprocessen och de rekommendationer ni väljer att gå vidare med. Jag vet att vi varit mycket kritiska ibland, och att det kanske känts som om inget ni sagt varit rätt, och vi har väl upplevt viss frustration på vår sida också. I slutänden så tycker i alla fall jag personligen att det förslag ni går vidare med har massa potential, och detta utan att röra grönområden eller kulturminnet på något sätt. 37

38 38

39 UPPDRAGSGIVARE Stampgatan 14, Våning Göteborg I samarbete med Göteborgs universitet 39 Surbrunnsgatan Göteborg TEAM: Joakim Forsemalm Sebastian Pauly Alexandra Möllerström Olof Halvarsson

40 Den här skriften utgör en sammanfattning av den dialogprocess som pågått under hösten och vintern kring utvecklingen av området kring Näckrosdammen i centrala Göteborg. Uppdraget, som beställts av Akademiska Hus i samarbete med Göteborgs universitet, har handlat om att skapa en dialog om uppfattningar kring och användning av området inom ramen för Projekt Campus Näckrosen. Mer information om projektet och dialogen: eller Joakim Forsemalm, Fil Dr i Etnologi vid Radar arkitektur och planering i Göteborg har varit projektledare för dialogprocessen. SURBRUNNSGATAN GÖTEBORG