VERKSAMHETSPLAN INKL. INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSPLAN

Transkript

1 ÄRENDENR: SVK 2019/44 DATUM: VERKSAMHETSPLAN INKL. INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSPLAN

2 SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Vi utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, hållbar och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken. Foto: Tomas Ärlemo. Org. Nr SVENSKA KRAFTNÄT Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax

3 Innehåll 1 Generaldirektörens förord Uppdrag och verksamhet Uppdraget Verksamhetsgrenarna Stamnät Systemansvar Telekom Elberedskap Vision, mål och strategi Visionen Målhuset Samhällsnytta Europeisk elmarknad med svensk nytta Trygg elförsörjning Hållbarhet Leveranser Stamnät med hög tillgänglighet och rätt kapacitet Elsystem med hög leveranssäkerhet Väl fungerande marknadslösningar God elberedskap Interna arbetssätt Säker informationshantering och data med hög kvalitet Effektiva arbetssätt med ändamålsenliga stöd och verktyg Styrning och planering utifrån nytta och kostnadseffektivitet Kultur God och säker arbetsmiljö Ett modigt, öppet och hållbart ledarskap Utvecklad kollektiv förmåga Investeringarnas drivkrafter... 21

4 4 4.1 Huvudsakliga drivkrafter Anslutning Marknadsintegration Systemförstärkning Reinvestering Övriga investeringar Investeringarnas avvikelser mot tidigare plan Investeringsutfallet Förseningar i projekten Snabbare genomförande Nytillkomna projekt Övriga orsaker Avvikelserna i ett historiskt perspektiv Investeringarna Förändringar sedan föregående plan Nya investeringar över 100 mnkr som tillkommit Investeringar över 100 mnkr som har utgått Nya investeringar Anslutning Marknadsintegration Systemförstärkning i Stockholmsområdet NordSyd, systemförstärkningar mellan elområde SE2 och SE Systemförstärkning övriga Övriga nyinvesteringar Vidmakthållande av befintliga investeringar Reinvestering, ledningar och kablar Reinvestering, ledningsrevisioner Reinvestering, stationer Reinvestering, dotterbolag Ekonomisk plan och finansiering av investeringarna Finansieringskällor Finansiell utveckling Ekonomisk plan... 46

5 Utveckling av lån och skuldsättning Utveckling av intäkter och kostnader Investeringsramen Resursbehov för elberedskap och dammsäkerhet Elberedskap Dammsäkerhet Resursbehov Finansiella befogenheter... 55

6

7 7 1 Generaldirektörens förord Kraftsystemet är inne i en fas som präglas av snabba och omfattande förändringar. En allt högre grad av väderberoende förnybar elproduktion, distribuerad produktion och snabba förändringar i konsumtionsmönstren medför helt nya krav som kraftsystemet måste kunna möta. Behovet av långsiktig planering är därmed stort. I november 2017 publicerade Svenska kraftnät Systemutvecklingsplan som belyser de utmaningar och möjligheter som följer av omställningen av energisystemet. Investerings- och finansieringsplanen innehåller ett stort antal investeringar för att möta behovet av ett robust stamnät med god överföringskapacitet. Ett nytt inslag i investeringarna är också en ökande andel projekt med stort IT-innehåll. Det handlar om investeringar som behövs för att Svenska kraftnät ska kunna möta kraven som följer av ett förändrat energisystem med nya krav på automatiska reserver och anpassade marknadslösningar, men också för att implementera det europeiska regelverk som växt fram under senare år och som konkretiseras i nätkoderna. Förändringarna i omvärlden och kraftsystemet har påverkat Svenska kraftnäts verksamhet som under ett antal år har vuxit, såväl sett till verksamhet som till antalet medarbetare. För att anpassa verkets interna strukturer och arbetsformer efter de nya utmaningarna har verket under 2018 arbetat med att anpassa organisationen och styrningen. Syftet är att ge bättre förutsättningar för ett strategiskt synsätt och för att göra rätt prioriteringar. En ytterligare organisatorisk nivå har införts med divisioner. Karaktären av de olika arbetsuppgifterna, samt möjligheten till ett nära och integrerat samarbete, är några av de kriterier som varit viktiga vid utformningen av den nya organisationen. Under 2018 har också Svenska kraftnäts vision och mål kompletterats med en ny strategi där den strategiska målbilden för 2023 konkretiseras. I strategin tydliggörs vilka steg som ska tas på vägen varje år för att möta målbilden I Verksamhetsplan inkl. investerings- och finansieringsplan har Svenska kraftnät tagit en bredare ansats än tidigare år. Syftet med detta är att tydligare beskriva verkets uppdrag, mål och strategi för att möta förestående utmaningar. Lotta Medelius-Bredhe

8

9 9 2 Uppdrag och verksamhet 2.1 Uppdraget Svenska kraftnäts uppdrag bestäms genom förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och årliga regleringsbrev. Huvuduppdraget är att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Vidare är Svenska kraftnät systemansvarig myndighet och elberedskapsmyndighet. 2.2 Verksamhetsgrenarna Svenska kraftnäts verksamhet är indelad i fyra verksamhetsgrenar: Stamnät, Systemansvar, Telekom och Elberedskap. Indelningen utgår från de lagar, förordningar och regleringsbrev som styr verksamheten Stamnät Nätverksamheten omfattar utbyggnad, drift och underhåll av stamnätet i Sverige. Stamnätet består av ca km ledning och 160 stationer. Svenska kraftnäts nätkunder är stora elproduktionsanläggningar och regionnät, Affärsverket tecknar avtal med dem för att de ska kunna ansluta sig till stamnätet. Stamnätstariffen är en punkttariff, vilket innebär att en abonnent får tillgång till hela elmarknaden oavsett var i landet inmatningen eller uttaget sker. Enligt ellagen (2008:265) ska nätverksamheten ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet. Stamnätstariffen består av två delar: > Effektavgiften ska täcka drift, underhåll, avskrivningar och kapitalkostnader för nätet och är den del av nättariffen som ska bära det ekonomiska avkastningskravet. Avgiften baseras på kundens årsvis abonnerade effekter för inmatning respektive uttag i varje anslutningspunkt. > Energiavgiften ska täcka kostnader för överföringsförlusterna på stamnätet. Avgiften är utformad för att täcka kostnaderna för de förluster i stamnätet som orsakas av inmatning respektive uttag i de enskilda anslutningspunkterna. Varje inmatnings- och uttagspunkt har en egen avgift baserad på geografisk placering i nätet Systemansvar Svenska kraftnät har systemansvaret för el, vilket innebär ansvar för att den svenska elförsörjningen fungerar driftsäkert och att inmatning och uttag av el alltid är i balans, dvs. att frekvensen är 50 Hz. För att uppnå detta har Svenska kraftnät tecknat avtal om balansansvar för el med ca 30 företag, s.k. balansansvariga.

10 10 De balansansvariga företagen har ansvar för att planera sin förbrukning, produktion och handel i balans och därigenom bidra till att säkerställa balansen i elsystemet. Svenska kraftnät ansvarar sedan för att balansera inmatning och uttag av el under drifttimmen. För att upprätthålla ett driftsäkert nät och elsystemets frekvens när de balansansvariga avviker från sina planer vidtar Svenska kraftnät nödvändiga regleråtgärder. Detta innebär att verket ger balansansvariga i uppdrag att öka eller minska sin produktion eller förbrukning via manuella avrop på den s.k. reglerkraftmarknaden. Utöver dessa manuella avrop upphandlar Svenska kraftnät också reserver som primärreglering, automatisk sekundärreglering och störningsreserv samt ingår avtal om avhjälpande åtgärder. De balansansvariga företagen har även det ekonomiska ansvaret för att elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut. Som en följd av detta säljer och köper Svenska kraftnät balanskraft baserat på de balansansvarigas obalanser. Det är kostnaderna för att vidta de manuella regleråtgärderna på reglerkraftmarknaden som ligger till grund för prissättningen av balanskraften. Kostnader och intäkter för köpt och såld reglerkraft respektive balanskraft fördelas i efterhand mellan de balansansvariga och Svenska kraftnät via den nordiska balansavräkningen. Med undantag för produktionsbalanskraft 1 och balanskraft mellan elområden 2 och mindre mån de affärer som syftar till att omfördela produktion under timmen, medför dessa affärer ingen resultatpåverkan för Svenska kraftnät. Verksamhetsgrenen innefattar även Ediel-kommunikation 3 och den effektreserv som Svenska kraftnät upphandlar för att säkra elförsörjningen vid extrema situationer Telekom För att styra och övervaka stamnätet för el har Svenska kraftnät ett landsomfattande kommunikationsnät för tele och data. Detta nät är en förutsättning för att verket ska kunna hålla en hög driftsäkerhet i stamnätet, något som är särskilt viktigt vid uppbyggnaden efter en driftstörning. För att säkra driften vid elavbrott finns även ett reservsystem med avbrottsfri elförsörjning. Kommunikationsnätet används i huvudsak av verksamhetsgrenen Stamnät, vilket ger intäkter för verksamhetsgrenen Telekom. Kommunikationsnätet består av optisk fiber som till största delen är installerad i kraftledningarnas topplinor. Nätet består av ca km egen optisk fiber och ca 1 För att ge incitament till den balansansvarige att hålla sin balans betalar den balansansvarige en regleravgift för den balanskraft som ökar obalansen i systemet. För den produktionsbalanskraft som bidrar till att förbättra balansen i systemet utgår ingen sådan regleravgift och Svenska kraftnät gör därmed en vinst på denna typ av produktionsbalanskraft. 2 Balanskraft mellan elområden prissätts till medelpriset av reglerkraftpriserna i respektive elområde. I de fall som det planerade flödet är högre än det verkliga flödet, samtidigt som reglerkraftpriset skiljer sig åt mellan två elområden, medför detta en förlust för de berörda systemansvariga. 3 Elbranschens system för elektroniskt informationsutbyte.

11 km optisk fiber som hyrs av andra nätägare. När stamnätet förnyas och byggs ut installeras alltid en optisk fiberkabel tillsammans med kraftledningen. Svenska kraftnät ska i enlighet med sitt uppdrag i gällande regleringsbrev driva kommunikationsnätet på ett kostnadseffektivt och konkurrensneutralt sätt. Eventuell överkapacitet hyrs ut till kraftbolag, teleoperatörer och tjänsteleverantörer Elberedskap Svenska kraftnät är enligt Förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät elberedskapsmyndighet och har enligt instruktionen och regleringsbrev uppgifter avseende elberedskap och dammsäkerhet. Till dessa hör att som elberedskapsmyndighet besluta om beredskapsåtgärder och ersättning för kostnader för åtgärder enligt elberedskapslagen (2007:288) och som tillsynsvägledande myndighet att främja dammsäkerheten i landet. Svenska kraftnät verkar för att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar i samhället i fredstid och för sådana åtgärder som krävs vid höjd beredskap och krig. Inriktningen av Sveriges elberedskap och resursbehov är beroende av bl.a. av hur flera drivande omvärldsfaktorer utvecklas och påverkar elsystemets utformning och förändring, samt samhällets behov och krav. Det kan t.ex. handla om hur den säkerhetspolitiska utvecklingen fortgår eller hur förändringen av Sveriges elproduktion påverkar elsystemets sårbarheter.

12

13 13 3 Vision, mål och strategi 3.1 Visionen Svenska kraftnäts vision och mål utgår från regeringens uppdrag och övergripande energipolitiska mål. Visionen är Ledande för en hållbar och säker elförsörjning. Visionen uttrycker Svenska kraftnäts vilja att ha en ledande roll inom elområdet och därmed skapa förutsättningar för att förverkliga riksdagens energi- och klimatpolitiska ambitioner. Stamnätet ska vara driftsäkert och personsäkert och verket ska vara ledande både i rollen som systemansvarig myndighet och som nätägare och förvaltare av stamnätet, samt arbeta för långsiktigt hållbara lösningar för Sveriges elförsörjning såväl ur miljöperspektiv som andra perspektiv, t.ex. ekonomiskt och socialt. 3.2 Målhuset Svenska kraftnäts vision och mål är visualiserade i ett målhus (se Figur 1 nedan) utifrån fyra perspektiv: Samhällsnytta de energipolitiska mål som vi ska bidra till. Leveranser det vi ansvarar för, och ska prestera, för att bidra till samhällsnyttan. > Interna arbetssätt - vad som krävs av våra arbetssätt för att lyckas med vårt ansvar och våra prestationer. > Kultur vilken kultur och vilka förmågor vi behöver för att kunna lyckas nå våra mål. Kopplat till målen finns en strategi som beskriver vad Svenska kraftnät ska ha uppnått 2023 inom respektive mål, och vilka steg som ska tas varje år.

14 14 Figur 1: Svenska kraftnäts målhus. 3.3 Samhällsnytta Inom detta perspektiv i målhuset har de energipolitiska målen tolkats och konkretiserats i tre mål. Dessa tre mål kan ses som den effekt som Svenska kraftnät ska bidra till Europeisk elmarknad med svensk nytta En gemensam marknad innebär en konkurrensneutral marknad där priserna styrs av utbud och efterfrågan men även en bättre förmåga att klara störningar i elförsörjningen. Analyser görs i första hand med utgångspunkt i svensk nytta men där det är relevant beaktas även nordisk och europeisk nytta Trygg elförsörjning En trygg elförsörjning innebär för allmänhet, näringsliv och andra sektorer en elförsörjning utan elavbrott eller andra störningar och hot som kan påverka samhällsviktiga funktioner, människors vardag, miljön eller vår ekonomiska utveckling Hållbarhet Hållbarhet innebär ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle, med effektiv energianvändning och energiförsörjning som är kostnadseffektiv och med låg inverkan på hälsa, miljö och klimat.

15 Leveranser Målen nedan tydliggör och anger riktningen för Svenska kraftnäts huvudsakliga leveranser Stamnät med hög tillgänglighet och rätt kapacitet Hög tillgänglighet innebär ett stamnät med få fel, som om de inträffar, kan avhjälpas snabbt med ingen eller mycket liten påverkan på elanvändarna. Hög tillgänglighet innebär även att ny och ökad produktion ska kunna anslutas smidigt med bibehållen kvalitet i anläggningarna. Rätt kapacitet innebär att stamnätet har tillräcklig kapacitet för att kunna överföra önskade elenergivolymer. Detta ställer bland annat krav på genomarbetade analyser och beslutsunderlag så att de sträckningar och teknikval som väljs för nya ledningar är motiverade utifrån elsystemets, elmarknadens och samhällets behov. Strategisk målbild 2023 > Vi säkerställer stamnätets tillgänglighet och reinvesterar i rätt takt. > Vi bygger anläggningar baserat på ändamålsenliga och tydliga krav och ett livscykelperspektiv. Utformningen är anpassad till den moderna teknik som finns tillgänglig. > Vi bidrar proaktivt till samhällsutvecklingen och möjliggör det ökande behovet av kapacitet. > Vi omvärldsbevakar och implementerar nya och innovativa lösningar Elsystem med hög leveranssäkerhet Hög leveranssäkerhet innebär att hålla balansen mellan produktion och förbrukning, samt att Svenska kraftnät och andra systemoperatörer har verktyg för att hantera oförutsedda störningar, avbrott och situationer med effektbrist.

16 16 Strategisk målbild 2023 > Vi identifierar proaktivt systemets behov och har förmågan att snabbt anpassa verktyg och lösningar för driften av kraftsystemet utifrån förändrade förutsättningar. > Kontrollrummet har förutsättningar för att hantera ett volatilt och komplext kraftsystem; realtidsprocesser i kontrollrummet är till stor del automatiserade Väl fungerande marknadslösningar Väl fungerande marknadslösningar innebär marknadsåtgärder som stöttar elsystemet och bidrar till en väl fungerande gemensam europeisk elmarknad samt gör att leveranssäkerheten hålls trots en större andel förnybar elproduktion och fler sammankopplingar med grannländer. Strategisk målbild 2023 > Vi har rätt marknads- och systemlösningar på plats för balansering och systemstabilitet. > Vi är proaktiva i det europeiska samarbetet, och vi har en tydlig bild av vad vi vill påverka. > Vi är ledande stamnätsoperatörinom Norden och baltländerna God elberedskap God elberedskap innebär att Svenska kraftnät som Sveriges elberedskapsmyndighet arbetar för att Sveriges elförsörjning ska fungera även i händelse av krig eller vid höjd beredskap och att verket ska ha beredskap för extrema händelser som kan innebära svåra påfrestningar på samhället. Strategisk målbild 2023 > Elförsörjningen har en mycket god förmåga att förebygga, motstå och hantera konsekvenser av allvarliga kriser och höjd beredskap. 3.5 Interna arbetssätt Målen beskriver och anger riktningen för vad som krävs av de interna arbetssätten för att ovanliggande mål ska kunna nås.

17 Säker informationshantering och data med hög kvalitet Säker informationshantering innebär att den information som hanteras är tillgänglig samtidigt som den inte får hamna i fel händer om den har ett skyddsbehov. Data med hög kvalitet innebär att de data verket har är korrekta och tillförlitliga med så få datakällor som möjligt. Strategisk målbild 2023 > Vi har ett adekvat och balanserat skydd i och kring verkets informationshantering. > Vi har information med rätt kvalitet och rätt tillgänglighet för såväl personer som processer Effektiva arbetssätt med ändamålsenliga stöd och verktyg Ett effektivt arbetssätt innebär dokumenterade och standardiserade arbetssätt, processer och verktyg med gemensam terminologi och definierade roller och ansvar. Strategisk målbild 2023 > Vi är affärsmässiga beställare. > Vi utnyttjar digitaliseringens möjligheter. > Vi har gemensamma arbetssätt. > Vi omvärldsbevakar och är snabba att omsätta idé till handling Styrning och planering utifrån nytta och kostnadseffektivitet Att styra och planera innebär att utifrån ett livscykelperspektiv realisera uppdrag och mål genom att väga nyttan mot kostnaden och därigenom prioritera och planera så att rätt insatser görs med rätt ambitionsnivå.

18 18 Strategisk målbild 2023 > Vi styr, planerar, prioriterar och följer upp all vår verksamhet med helhetssyn. > Vid ändrade förutsättningar är vi snabba att göra anpassningar. 3.6 Kultur Målen beskriver och anger riktningen för den kultur och de förmågor som krävs för att ovanliggande mål ska kunna nås God och säker arbetsmiljö En god och säker arbetsmiljö innebär en god fysisk, organisatorisk och social miljö där människor med olika bakgrund, förmågor och kompetenser tas till vara och där alla medarbetare trivs med sitt arbete, mår bra och inte riskerar sjukdom eller skada på jobbet. Strategisk målbild 2023 > Vi har en etablerad säkerhets- och hållbarhetskultur som genomsyrar verksamheten, både internt och i samarbetet med våra leverantörer Ett modigt, öppet och hållbart ledarskap Alla medarbetare på Svenska kraftnät är ansvariga för sitt personliga ledarskap vilket innebär att ha helhetsperspektiv, prioritera och leverera, bidra till innovation, vara öppen och visa tillit samt utveckla sig själv och andra. Strategisk målbild 2023 > Vi har ett modernt ledarskap där alla oavsett roll utövar ett medvetet och personligt ledarskap. > Vi är Sveriges attraktivaste arbetsplats inom vår bransch Utvecklad kollektiv förmåga En utvecklad kollektiv förmåga innebär en förmåga att skapa effektiva och kreativa lösningar på problem genom att sammanföra medarbetares individuella kunskaper och erfarenheter och därmed arbeta som ett lag mot verkets gemensamma mål och vision.

19 19 Strategisk målbild 2023 > Alla är delaktiga i utvecklingen av verksamheten mot Svenska kraftnäts övergripande mål genom ett integrerat och tvärfunktionellt samarbete som kännetecknas av hög kollektiv förmåga och tillit till varandra.

20

21 21 4 Investeringarnas drivkrafter Energi- och klimatpolitiken tillsammans med förbrukningsökningar och ett åldrande stamnät utgör de största övergripande drivkrafterna för nätinvesteringarna idag och under överskådlig tid. Stamnätet behöver byggas ut i takt med samhällsutvecklingen så att politiska ambitioner kan fullföljas utan att nätet utgör en starkt begränsande faktor. Svenska kraftnät genomför nu flera stora projekt som syftar till att möta dessa förväntningar. Det ingår också i Svenska kraftnäts uppdrag att bidra till en samhällsekonomiskt effektiv utveckling av kraftsystemet, varför samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar är en viktig parameter vid beslut om investering. Bedömningarna bygger så långt som möjligt på ekonomiska beräkningar. I de fall som de samhällsekonomiska effekterna inte är kvantifierbara kan kvalitativa bedömningar göras. 4.1 Huvudsakliga drivkrafter De fyra huvudsakliga drivkrafter som används för kategorisering av nätplaneringen är anslutning, marknadsintegration, systemförstärkning och reinvestering. I vissa fall kombineras systemrelaterade åtgärder och marknadsåtgärder med nätinvesteringar för att på effektivaste sätt uppnå målet. Andra gånger görs en anslutning i samband med en reinvestering. Ett projekt kan alltså ha flera drivkrafter. Här sorteras de efter dess huvudsakliga drivkraft. Utvecklingen av verkets investeringar fördelat på de fyra drivkrafterna anslutning, marknadsintegration, systemförstärkning och reinvestering framgår av figur 2. Härutöver tillkommer investeringar för dotterbolag samt verksamhets- och ITinvesteringar. Dessa investeringar framgår i figur 2 som Övrig. Det som anges i figuren är bruttosiffror, dvs. investeringsbidrag från extern part ingår inte.

22 22 m n k r Anslutning Reinvestering Systemförstärkning Marknadsintegration Övrig Figur 2. Investeringsnivåerna fördelat på huvudsakliga drivkrafter för investeringarna. Nedan beskrivs de olika drivkrafterna och hur de påverkar utvecklingen av stamnätet mer utförligt. 4.2 Anslutning Svenska kraftnät ansluter i huvudsak nät från andra nätägare till stamnätet. Dessa tecknar inmatnings- och/eller uttagsabonnemang utifrån den produktion och förbrukning som de i sin tur ansluter. Svenska kraftnät får löpande in ansökningar om anslutning till stamnätet. Under 2016 sågs en liten nedgång i antalet anslutningar och i ansökt effekt. Under 2017 ökade antal ansökningar marginellt men den ansökta effekten ökade markant med nästan MW. Det beror främst på ansökningar om stora havsbaserade vindkraftsparker och större industrietableringar. Svenska kraftnät får fortsatt in ansökningar som gäller anslutning av elintensiva industrier och då särskilt serverhallar. Industrilasten fördelar sig främst på elområde 2 och 3 men det finns även ansökningar i område 1 och 4. Den landbaserade vindkraften finns till största delen i elområde 2 men ansökningar finns även i elområde 1 och 3. Elområde 4 domineras av ansökningar om havsbaserad vindkraft. Serverhallar och annan elintensiv industri kräver hög eleffekt och leder till kraftigt ökat effektuttag i de stamnätspunkter där de ansluts. Storleken på uttagen gör det svårt att ansluta dessa utan att genomföra nätförstärkningar. Ofta är förfrågningarna på MW, vilket kan jämföras med att en större svensk stad som t.ex. Uppsala eller Västerås förbrukar ca 300 MW. Svenska kraftnät har också flera ansökningar om ökat uttag i storstadsregionerna där det råder stor kapacitetsbrist i elnäten och

23 23 möjligheten att öka uttagen i dagsläget är begränsad. Det gäller främst Mälardalen och Malmö. Svenska kraftnät har enligt lag en skyldighet att ansluta produktion och förbrukning om inte synnerliga skäl finns att neka. Anslutningar av ny eller ökad produktion respektive förbrukning innebär alltid mer eller mindre omfattande anpassningar av stamnätet. Anpassningarna kan bestå av alltifrån mindre justeringar i en befintlig stamnätsstation till helt nya ledningar och stationer, vilket tar flera år att genomföra. Svenska kraftnät har under tidigare år sett en avmattning av den summerade effekten i ansökningar kopplade till vindkraft och antog då att det utökade elcertifikatsystemet med 18 TWh till år 2030 skulle komma att medföra en ökad vindkraftutbyggnad. Det har nu bekräftats under det senaste året då den summerade effekten i ansökningar kraftigt ökat. Den omfattande vindkraftsutbyggnaden innebär en betydande utmaning för Svenska kraftnät när nätets utbyggnadsbehov planeras. Det pågår även utredningar om anslutning av havsbaserad vindkraft som kan komma att påverka planerna för den framtida utbyggnaden. Elcertifikatmålen för 2030 ser ut att nås tidigare än planerat och i Svenska kraftnäts långsiktiga scenarier för 2040 ses en betydande ökning av vindkraften då scenarierna visar på ett behov av uppemot 80 TWh vindkraft för att ersätta kärnkraften. Svenska kraftnät vill därför flagga för en betydande ökning av vindkraftsutbyggnaden de kommande åren. Det råder ofta stor osäkerhet om och när planerade vindkraftinvesteringar kommer till stånd och hur omfattande de blir. Många av de utredningar som görs resulterar inte i någon anslutning till följd av att motparten drar sig ur i ett sent skede. För ca 40 procent av de ansökningar som utretts sedan 2013 med bifallande besked från Svenska kraftnät har motparten i slutändan inte genomfört anslutningen. Uttryckt i ansökt effekt motsvarar det 60 procent av den totala ansökta effekten som inte genomförts. Utmaningarna i planeringen understryks ytterligare av att ledtiden för tillstånd vid utbyggnad av stamnätet normalt är väsentligt längre än motsvarande ledtid för tillståndsgivning och uppförande av vindkraftsanläggningarna. Sammantaget innebär det stora osäkerheter i anslutning av både produktion och av ökat effektuttag. 4.3 Marknadsintegration Denna kategori av nätinvesteringar syftar till att öka eller bibehålla handelskapaciteten mellan de svenska elområdena och mellan Sverige och grannländerna. Syftet är att bidra till en integrerad nordisk och europeisk elmarknad. Nyttan av dessa projekt består främst i att de gör det möjligt att utnyttja produktionsresurser mer effektivt och att de bidrar till en ökad

24 24 leveranssäkerhet genom att förmågan att överföra el från överskotts- till underskottsområden ökar. Nya utlandsförbindelser är viktiga för att produktionskapaciteten i Sverige och Norge ska kunna utnyttjas fullt ut. Utan dessa blir produktion instängd i Sverige och Norge. Nya förbindelser möjliggör dessutom ersättning av fossilbaserad elproduktion på kontinenten med koldioxidfri el från Skandinavien. Den ökade överföringen i stamnätet sätter även fokus på de interna svenska flaskhalsarna de s.k. snitten som i vissa driftsituationer kan vara begränsande för överföringen. Svenska kraftnäts analyser visar ett behov av ökad överföringskapacitet från norr till söder. Därtill behövs nätförstärkningar lokalt i de områden där nya produktionsanläggningar och utlandsförbindelser ska anslutas. Framtida behov av ökad marknadsintegration identifieras som regel genom analyser i olika elmarknadsmodeller. I analyserna används olika scenarier och känslighetsanalyser för att identifiera de mest robusta och lönsamma förstärkningsprojekten. Analyserna utförs dels inom ramen för det europeiska och det nordiska planeringssamarbetet, dels i Svenska kraftnäts egna arbete. Samarbete med grannländernas stamnätsoperatörer är avgörande för att kunna beräkna nyttovärden och kostnader på bästa sätt. 4.4 Systemförstärkning Systemförstärkningar är investeringar i stamnätet som görs för att stärka eller upprätthålla driftsäkerhet och därmed långsiktig leveranssäkerhet i kraftsystemet, även om investeringarna inte kan relateras till någon specifik anslutning eller särskilt marknadsbehov. Behovet av dessa investeringar uppstår till följd av fortgående förändringar i exempelvis produktionsmix, uttagsmönster, stabilitet och effektflöden. Effektförsörjningen till storstadsområdena är en utmaning då nya bostäder, ny infrastruktur och nya samhällsfunktioner etableras. Denna organiska tillväxt har varit svår för lokala och regionala regionnätsägare att prognostisera. Svenska kraftnät ser idag svårigheter att tillgodose ett ökat uttag i de större storstadsområdena Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala utan att omfattande nätförstärkningar genomförs. Fördelningen av elflöden mellan förbindelser som drivs parallellt sker under vissa förutsättningar på sådant sätt att delar av nätet överbelastas, vilket påverkar nätets totala överföringsförmåga. Nätförstärkningar genomförs för att hantera sådana begränsningar. Vidare görs även ett antal stabilitetsökande åtgärder som säkerställer systemets övergripande förmåga att dynamiskt upprätthålla spänningen och överföringsförmågan.

25 25 Vid systemförstärkningar kan det ibland räcka att uppgradera gamla ledningar med nya faslinor. Uppgraderingen kräver dock i många fall ett byte till kraftigare ledningsstolpar vilket i princip likställs med nybyggnation ur tillståndssynpunkt och därmed långa projekttider. Samtidigt är det svårt att ta avbrott eftersom ledningarna är högt belastade under stora delar av året och därmed viktiga för driftsäkerheten. På grund av detta behöver ofta en ny ledning byggas för att ersätta den gamla. 4.5 Reinvestering Svenska kraftnät ansvarar för att tillgodose samhällets behov av ett robust stamnät genom att upprätthålla den tekniska funktionen med bibehållen hög personsäkerhet, hög tillgänglighet och låg påverkan på miljön. Verket strävar också efter att genomföra reinvesteringar på ett kostnadseffektivt sätt genom regelbundet underhåll och förnyelse av hela anläggningar. Först när underhållsåtgärder eller utbyten av anläggningsdelar inte längre räcker till för att en anläggning ska kunna upprätthålla sin funktion görs en total förnyelse av anläggningen. Stamnätets förmåga att tillgodose kundernas önskemål om överföring får inte minska till följd av anläggningarnas ökade ålder. Under år 2019 närmar sig de äldsta av stamnätets 400 kv-ledningar 70 års ålder. Delar av 220 kv-nätet är ännu äldre. Dessa ledningar har blivit så gamla att det inte längre är tillräckligt att underhålla dem utan de behöver förnyas i sin helhet. Anläggningar förnyas av tekniska skäl, dvs. när risken för fel blir alltför stor. En viktig insikt i detta sammanhang är att fel på stamnätet kan få stora konsekvenser för underliggande nät och kunder anslutna till dem. I värsta fall kan störningar av stor omfattning i både tid och antal drabbade inträffa som en konsekvens av fel i stamnätet. Mot bakgrund av detta kan Svenska kraftnät inte avvakta med investeringsåtgärder till dess ett haveri inträffar, utan måste planera och genomföra investeringar innan anläggningarnas tekniska livslängd uppnås. 4.6 Övriga investeringar I övriga investeringar ingår verkets utveckling av IT-systemstöd och övriga verksamhetsinvesteringar. Utvecklingen drivs främst av förändringar inom balanseringen, anpassning av verksamheten till nya nätkoder samt elmarknadshubb.

26

27 27 5 Investeringarnas avvikelser mot tidigare plan 5.1 Investeringsutfallet 2018 Investeringsramen för 2018 uppgick till mnkr och utfallet blev mnkr, vilket innebär en avvikelse på 946 mnkr eller 28 procent lägre än planerat. Avvikelserna uppkommer inom alla drivkrafterna och nedan redovisas de främsta anledningarna till avvikelsen Förseningar i projekten Förseningar i projekten förklarar en avvikelse med mnkr. En följd av detta är att utgifterna förskjuts till efterföljande år. Avvikelsen dämpas till viss del av tidigare års förseningar där projekt som skulle varit avslutade 2017 haft investeringsutgifter under De fyra enskilt största avvikelserna förklaras av försening med att färdigställa kontrollanläggningen i omriktarstationerna i SydVästlänken på -204 mnkr, följt av arbetet med att byta ut Öresundsförbindelsens kablar på -191 mnkr där genomförd upphandling överklagades varpå Svenska kraftnät behövde göra om den. Därtill har utredningsarbetet varit mer omfattande än planerat för stationen Stenkullen där befintlig SVC kommer att bytas. Det bidrog till en avvikelse på -103 mnkr. Förseningar av reinvesteringar i dotterbolaget Svenska Kraftnät Gasturbiner förklarade en avvikelse på -38 mnkr. Förseningar kan bero på flera orsaker, exempelvis att tillstånd som miljödomar, byggplaner och koncession överklagas eller att underlagen behöver kompletteras. Det är många instanser ett projekt måste passera innan det kan slutföras vilket innebär att de flesta större projekten i viss mån kan sägas ha osäkra tidplaner. I några fall beror förseningar på att entreprenörerna inte klarar att följa fastställda tidplaner. Projekt har även blivit försenade p.g.a. att det finns oklarheter som kräver ytterligare utredning, exempelvis fågelinventering som behövde genomföras i ett projekt för att få miljötillstånd. I några fall har projekt stoppats p.g.a. att Svenska kraftnät är beroende av extern parts vilja att driva projekten vidare. Detta kan förekomma vid vindkraftanslutningar eller vid förnyelser av stationer med annan part Snabbare genomförande Snabbare genomförande än plan förklarar en avvikelse på -60 mnkr. Några reinvesteringar av luftledningar på västkusten kan byggas inom ramen för befintlig ledningsrätt vilket minskat utgifterna för koncessionsarbetet.

28 Nytillkomna projekt Nytillkomna projekt förklarar en avvikelse på +80 mnkr. Främst utgörs de av ITprojekt varav de största är en investering i ett operativt datalager och arbetet med nordisk balansering Övriga orsaker Övriga orsaker förklarar en avvikelse på +214 mnkr. Det beror bl.a. på att i projekt med få stora betalpunkter finns det en diskrepans mellan betalplanerna och upparbetade utgifter i projekten. 5.2 Avvikelserna i ett historiskt perspektiv Planeringen för respektive projekt utgår från de bäst kända estimateten men det finns flera utmaningar med att planera och prognostisera projekten som påverkar dess framdrift och medför avvikelser mot plan. Avvikelserna historiskt beror främst på förändrade tidplaner för investeringarna vilket påverkar projektens likvidplaner och därmed avvikelse mot investeringsramen. I tabellen nedan återges avvikelserna mellan investeringsplanerna och deras utfall de senaste fem åren. Investeringsplan Plan år 1 (mnkr) Utfall år 1 (mnkr) Avvikelse % % % % % Tabell 1. Avvikelser mellan investeringsplanerna (årliga) och dess utfall.

29 29 6 Investeringarna Förändringar sedan föregående plan Det är små förändringar mellan åren eftersom investeringar i stamnätet har långa ledtider för verkställande. Detta innebär att många projekt som redovisats i tidigare års sammanställningar även återfinns i denna plan Nya investeringar över 100 mnkr som tillkommit Följande investeringar har tillkommit sedan föregående plan. Projektbeskrivning Drivkraft > Tuna, ny transformator Anslutning > Repbäcken, anslutning av ny ledning Systemförstärkning > SwePol Link förnyelse kontrollanläggning Reinvestering > Ritsem, stationsförnyelse Reinvestering > NBM2, system för nytt balanseringskoncept inkl. marknadsintegration Övriga > HTR finare tidsupplösning Övriga > Driftkoordinering på nordisk nivå N-RSC Övriga > Nytt driftövervakningssystem Övriga Investeringar över 100 mnkr som har utgått Följande investeringar har utgått sedan föregående plan. Projektbeskrivning Orsak > Stöde, förnyelse 400 kv-station Avslutas 2019 > Hugin, nytt system för balanstjänsten Avslutas 2019 > Timmersdala, förnyelse 400 kv-station Under 100 mnkr > Romelanda, ny 400 kv-station Under 100 mnkr > Bredåker, ansökan om ökat uttag Annat projekt ersätter > Betåsen-Hjälta, ny 400 kv-ledning Annat projekt ersätter > Kilforsen-Ramsele, förnyelse av 400 kv-ledning Annat projekt ersätter 6.2 Nya investeringar Nedan framgår verkets plan för investeringar i nya anläggningar och IT-system med ett beräknat belopp från 100 mnkr. I bilaga 1 redovisas investeringarnas utgifter över planperioden.

30 Anslutning Nya anslutningar Det finns många förfrågningar om anslutning där vindkraft utgör en stor del. Bedömningen är dock att många projekt inte kommer att realiseras. Utöver avtalade eller beslutade anslutningar har ett bedömt antal anslutningar inkluderats i denna plan. Investeringen uppgår till 320 mnkr. Gäddtjärn, ny 400 kv-station I Rättvik planeras 340 MW vindkraft. För att möjliggöra anslutning måste en ny station, Gäddtjärn, byggas och anslutas till 400 kv-ledningen mellan Betåsen och Bäsna. Anslutningen kan även medföra att andra åtgärder behöver vidtas för att bibehålla driftsäkerheten. En förutsättning för anslutningen är att seriekondensatoranläggningen Djurmo förnyas och flyttas till norr om Gäddtjärn. Investeringen uppgår till 226 mnkr. Grönviken, ny 400/130 kv-station I trakten av Ockelbo, Gävleborgs län, anläggs en ny 400 kv-station på ledningen Moliden-Hjälta-Stackbo för anslutning av vindkraftparker. I första skedet ansluts 400 MW från parkerna Tönsen och Lingbo. Stationen förses med shuntkondensatorer och shuntreaktor för spänningsreglering. Investeringen uppgår till 163 mnkr. Hällberget, ny 400 kv-station I Norrbottens län planeras upp till 500 MW vindkraft. För att möjliggöra anslutning måste en ny 400 kv-station byggas och anslutas till ledningen mellan Messaure och finska gränsen. Anslutningen kan även medföra att andra åtgärder behöver vidtas för att bibehålla driftsäkerheten. Projektet samplaneras med projekt Granlandet, där 550 MW vindkraft planeras. Investeringen uppgår till 120 mnkr. Tandö (f.d. Mörbacka), ny 400 kv-station I norra Värmland och västra Dalarna projekteras många vindkraftparker. En anslutningspunkt till stamnätet planeras i Tandö. Seriekondensdatorn i Tandö kommer eventuellt behöva delas upp i två delar, en i Tandö, som då också förnyas, och en ny mellan Tandö och Borgvik. Investeringen beräknas uppgå till 120 mnkr. Hagfors, ny 400 kv-station I Värmlands län finns planer för utbyggnad av vindkraft. En ny station, Hagfors, kommer att byggas och anslutas till en ledning som förbinder Midskog och Borgvik. I området för den nya stationen planeras upp till 400 MW vindkraft. Investeringen uppgår till 120 mnkr. Trolltjärn, ny 400 kv-station Andra etappen för anslutning av den planerade vindkraftsparken utanför Piteå. Parken planeras att bli upp till 4000 MW och den första etappen ansluter till 400 kvstationen Råbäcken. Investeringen uppgår till 130 mnkr.

31 31 Tovåsen, ny 400 kv-station I Västernorrlands län finns planer på att ansluta 850 MW vindkraft till en ny 400 kvstation, Tovåsen, ca 10 mil söder om stationen Midskog på ledningen mellan Midskog och Gustafs. En förutsättning för anslutningen är att seriekondensatoranläggningen Gustafs byggs om och förnyas samt att en ny seriekondensatoranläggning upprättas norr om och i anslutning till Tovåsen. Denna investering omfattar endast den nya 400 kv-stationen i Tovåsen. Investeringen beräknas uppgå till 100 mnkr. Tuna, ny 400/220 kv-transformator I Uppsala län planerar en andra transformator att installeras i stationen Tuna. Investeringen drivs av en förbättrad spänningshållning i området och en ökad leverans i Roslagen. Investeringen beräknas uppgå till 100 mnkr Marknadsintegration SydVästlänken, ny förbindelse mellan elområde SE3 och SE4 SydVästlänken är Svenska kraftnäts största investering någonsin. Den utgörs av en ny förbindelse från Hallsberg i Närke via Nässjö till Hörby i Skåne. När SydVästlänken tas i full drift ökar överföringskapaciteten mellan elområde SE3 och SE4 med upp till 25 procent. Investeringen bidrar även till en förbättrad driftsäkerhet i södra Sverige. Programmet är i avslutningsfas. Tre nya 400 kv-växelströmsstationer och 176 km luftledning har tagits i drift. Arbetet med den 191 km långa markkabeln har slutförts och arbete återstår med de två nya omriktarstationerna innan hela SydVästlänken kan tas i drift. Investeringen beräknas uppgå till mnkr. Hansa Powerbridge, ny förbindelse mellan elområde SE4 och Tyskland Den ökande mängden förnybar elproduktion i Norden och på kontinenten leder till ett allt större behov av högre handelskapacitet mellan länderna. Syftet är att utnyttja de ökande variationer i elbalansen som uppstår på de olika elmarknaderna för en effektivare handel samt att öka försörjningssäkerheten vid större underskott. Under 2015 genomfördes fördjupade studier av nyttan av ökad handelskapacitet mellan Sverige och Tyskland samt hur en sådan ökning kan utföras. Svenska kraftnät och 50Hertz, den tyske stamnätsoperatören, har i början av 2017 slutit ett samarbetsavtal som beskriver detaljerna om vidare gemensamt arbete för projektet. Tekniska förstudier pågår med en inriktning om en förbindelse för 700 MW men att ytterligare kapacitet kan övervägas i framtiden. Investeringen beräknas för svensk del till mnkr. Kvarken, ny HVDC-förbindelse mellan elområde SE2 och Finland Fenno-Skan 1, som är byggd i slutet av 1980-talet, börjar närma sig sin beräknade tekniska livslängd. För att handelskapaciteten mellan länderna ska bibehållas kommer förbindelsen att behöva ersättas med en ny. Två alternativ har studerats, att ersätta Fenno-Skan 1 i ungefär befintlig sträckning och att bygga en ny förbindelse mellan

32 32 elområde SE2 och Finland. På grund av systemtekniska skäl är den nuvarande inriktningen att ersätta befintliga Fenno-Skan 1 med en ny förbindelse längre norrut. Investeringen beräknas för svensk del till mnkr. Ekhyddan-Nybro-Hemsjö, ny 400 kv-ledning inkl. stationsåtgärder mellan elområde SE3 och SE4 Utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen är ansluten till 400 kvstationen i Nybro. För att omhänderta det ökade effektflödet samt upprätthålla driftsäkerheten behöver 400 kv-nätet till Nybro förstärkas. Två nya ledningar byggs, en mellan Ekhyddan och Nybro samt en mellan Nybro och Hemsjö. Ledningarna ansluts till Nybro, Ekhyddan och Hemsjö. Investeringen beräknas uppgå till mnkr. Messaure-finska gränsen, ny 400 kv-ledning mellan SE1 och Finland En förbättrad marknadsintegration mellan Finland och övriga Norden är den starkaste drivkraften för projektet. Investeringen uppgår till mnkr. Verket erhåller investeringsbidrag från Fingrid som motsvarar ca 80 procent av investeringen. Hurva-Sege, förnyelse och uppgradering 400 kv-ledning SydVästlänkens södra anslutningspunkt kommer att vara 400 kv-stationen i Hurva i Skånes län. För att kunna nyttja SydVästlänkens fulla kapacitet behöver anslutande 400 kv-nät förstärkas. Förstärkningen innebär att ledningen mellan Hurva och Sege, vilken byggdes 1965, ersätts med en ny ledning med högre överföringskapacitet. Investeringen uppgår till 438 mnkr Systemförstärkning i Stockholmsområdet Omfattande investeringar krävs för att trygga huvudstadsregionens långsiktiga elförsörjning. Investeringsprojekten i Storstockholmsområdet är organiserade i två program Stockholms Ström och Storstockholm Väst. Stockholms Ström omfattar drygt femtio olika projekt. Nya markkablar, sjökablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer ska byggas. Programmet förutsätter en betydande medfinansiering från kommuner och andra markägare som får värdefull mark frilagd när 150 km kraftledningar kan tas bort. En viktig del av Stockholms Ström är den nya 400 kv-förbindelsen mellan Hagby och Ekudden. Den kommer att binda samman norra och södra Stockholmsområdet från Upplands Väsby till Haninge. Investeringen beräknas till mnkr. Nedan redovisas de projekt som pågår under perioden, några projekt är färdigställda Anneberg-Skanstull, ny 400 kv-förbindelse Från Anneberg (Danderyd) till Skanstull anläggs en ny 400 kv-kabel i tunnel under Stockholms centrala delar. Projektet är det största inom Stockholms Ström. Investeringen beräknas till mnkr.

33 33 Skanstull, ny 400/220 kv-station En ny 400 kv-gasisolerad station med transformering 400/220 kv kommer att uppföras vid Skanstull. Valet av gasisolerad ställverksteknik beror på att ställverket uppförs i en trång stadsmiljö. Investeringen beräknas till 745 mnkr. Snösätra, ny 400/220 kv-station En ny 400 kv-station med transformering 400/220 kv kommer att uppföras i Högdalen. Investeringen beräknas till 413 mnkr. Örby-Snösätra, ny 400 kv-förbindelse Mellan Örby och Snösätra (Högdalen) kommer en kabel att förläggas i tunnel och mark. Investeringen beräknas till 572 mnkr. Ekudden, ny 400/220 kv-station En ny 400 kv-station med transformering 400/220 kv kommer att uppföras i Haninge. Investeringen beräknas till 156 mnkr. Snösätra-Ekudden, ny 400 kv-luftledning Befintliga 220 kv-ledningen mellan Snösätra och Ekudden (Haninge), en sträcka på ca 10 km, ersätts med en ny 400 kv-ledning i samma eller i stort sett samma sträckning. Investeringen beräknas till 184 mnkr. Storstockholm Väst innebär en uppgradering från 220 kv till 400 kv av stamnätet genom västra delen av Stockholmsregionen. I en första etapp uppgraderas ledningsnätet mellan Sigtuna och centrala Stockholm. I förlängningen planeras även en uppgradering av 220 kv-förbindelserna från Enköping och Salem in mot centrala Stockholm. Storstockholm Väst säkerställer tillsammans med programmet Stockholms Ström att det långsiktiga elförsörjningsbehovet i Stockholmsregionen kan tillgodoses. Investeringen beräknas till mnkr. Nedan redovisas de projekt som pågår under perioden och är över 100 mnkr. Överby-Beckomberga, ny 400 kv-ledning En ny 400 kv-ledning ska byggas mellan stationerna Överby (Sollentuna) och Beckomberga. Investeringen beräknas till mnkr. Beckomberga-Bredäng, ny 400 kv-ledning En ny 400 kv-ledning ska byggas mellan stationerna Beckomberga och Bredäng i Stockholm. Investeringen beräknas till mnkr. Odensala-Överby, ny 400 kv-ledning En ny 400 kv-ledning ska byggas mellan stationerna Odensala (Märsta) och Överby (Sollentuna). Investeringen beräknas till 577 mnkr. Hamra-Överby, ny 400 kv-ledning En ny 400 kv-ledning ska byggas mellan stationerna Hamra (befintlig) och Överby (ny). Investeringen beräknas till 744 mnkr.

34 34 Bredäng, ny 400 kv-station En ny 400 kv-station ska byggas i närheten av Ellevios befintliga station i Bredäng. Till stationen ska anslutas nya ledningar mot Beckomberga och Kolbotten, samt transformering till regionnät. Investeringen beräknas till 312 mnkr. Beckomberga, ny 400 kv-station En ny 400 kv-station ska byggas i närheten av den befintliga stationen i Beckomberga. Till stationen ska anslutas nya ledningar mot Överby (Sollentuna) och Bredäng, samt transformering till regionnät. Investeringen beräknas till 445 mnkr. Överby, ny 400 kv-station En ny 400 kv-station ska byggas i närheten av den befintliga stationen i Överby (Sollentuna). Till stationen ska anslutas nya ledningar mot Hamra, Odensala och Beckomberga, samt transformering till regionnätet. Investeringen beräknas till 300 mnkr NordSyd, systemförstärkningar mellan elområde SE2 och SE3 Snitt 2 mellan elområde SE2 och SE3 har stor påverkan på elmarknaden och driftsäkerheten i det nordeuropeiska elsystemet. Snittet korsas av åtta 400 kvledningar och tre 220 kv-ledningar. Den tekniska livslängden kommer att uppnås för några av dem närmaste 20 åren. För att undvika en försämrad driftsäkerhet och påverkan på elmarknaden behöver ledningarna förnyas. Vidare måste nätkapaciteten över snitt 2 ökas för att hantera befintliga nätbegränsningar och ökade flöden mellan SE2 och SE3 till följd av utbyggnad av vindkraft i norr, kärnkraftsnedläggning, ökat förbrukningsuttag i Mellansverige samt behov av att överföra reglerkraft från norr till söder. Snitt 2 kommer därför att förnyas och förstärkas genom flera investeringar de närmaste 20 åren. Det samlade namnet på investeringspaketet är NordSyd, det som i förra årets plan benämndes systemförstärkningar mellan elområde SE2 och SE3. Geografiskt berör det stora delar av Stamnätet från Ångermanälven i norr ner till i höjd med Örebro, Mälardalen och Uppsala i söder. Åtgärderna inom NordSyd är uppdelade i Närliggande åtgärder som utgörs av investeringar med kort byggtid och som bidrar med små kapacitetshöjningar samt Långsiktiga åtgärder som utgörs av större investeringar (främst nya ledningar) som tar lång tid att bygga och som bidrar med avsevärda kapacitetshöjningar. För att de långsiktiga åtgärderna ska kunna genomföras i rätt tid och ordning behövs en bra planering som är i takt med det succesivt ökade behovet. Strategin i dagsläget är att förnya och bygga nya anläggningar med fokus i närtid på att öka kapaciteten till Mälardalen, Uppsala och ner mot Stockholmsområdet och på så sätt hantera förbrukningsökning och möjliggöra expansion i dessa regioner. Parallellt med det behöver också planering och genomförande av två nya 400 kv-ledningar starta då dessa tar mycket lång tid att genomföra. Därefter förnyas och byggs nya anläggningar

35 35 längre norrut som förbättrar driftsäkerheten och möjliggör ökad kapacitet genom snitt 2. Under 2019 kommer flera utredningar genomföras för att konkretisera de nödvändiga investeringarna i omfattning, samt var och när. Totalt är den uppskattade investeringen i storleksordningen 50 mdkr varav endast någon procent belastar treårsperioden. I denna plan indelas NordSyd som systemförstärkning men innefattar även en väsentlig andel av drivkraften reinvestering. I tabellen nedan framgår de projekt som planeras att starta och pågå inom planperioden. Projektnamn Region Total prognos mnkr Grönviken-Horndal ny 400 kv dubbelledning Mehedeby-Uppsala Nord-Odensala ny 400 kv dubbelledning Gävleborg, Dalarna Uppsala, Stockholm Horndal-Västerås ny 400 kv dubbelledning Dalarna, Västmanland Dönje-Grönviken ny 400 kv dubbelledning Gävleborg 910 Västerås-Hamra ny 400 kv dubbelledning och avveckling RL6 S4 Nässe-Hölleforsen ny 400 kv dubbelledning Västmanland, Uppsala 640 Västernorrland 610 Betåsen-Nässe ny 400 kv-ledning Västernorrland 500 Grönviken stationsombyggnad Gävleborg 390 Nässe ny 400 kv-station Västernorrland 310 Västerås-Bysingsberg-Karlslund spänningshöjning 400 kv Västmanland, Örebro län 290 Kilforsen-Ramsele kapacitetsuppgradering Västernorrland 220 Hallsberg ny shuntkondensator och Statcom Örebro län 170

36 36 Söderala ny 400 kv-station och avveckling 220 kv Gävleborg 170 Stadsforsen stationsombyggnad Västernorrland 165 Odensala stationsombyggnad Stockholm 160 Bäsna ny shuntkondensator Dalarna 54 Glan nya shuntkondensatorer Östergötland 26 Valbo-Untra högtemperaturlina Gävleborg, Uppsala Systemförstärkning övriga Skogssäter-Stenkullen, ny 400 kv-ledning En ny 400 kv-ledning byggs för att öka överföringskapaciteten i det s.k. Västkustsnittet. Den ökade kapaciteten möjliggör också anslutning av nya vindkraftsparker i området. Investeringen uppgår till 880 mnkr. Midskog-Järpströmmen, uppgradering till 400 kv-ledning 220 kv-ledningen mellan Midskog och Järpströmmen i Jämtlands län börjar nå sin beräknade tekniska livslängd och en total förnyelse av ledningen är aktuell. Ett eventuellt ytterligare behov av kapacitetsökning i området, samt möjlighet till ökad import från Nea (Norge), kommer utredas och därför kan de bli aktuellt att uppgradera ledningen till 400 kv. Investeringen beräknas till 780 mnkr. Storfinnforsen-Midskog, förnyelse 400 kv-ledning I Ångermanland behöver 400 kv-ledningen mellan Storfinnforsen och Midskog förnyas på grund av den vindkraft som storskaligt byggs kring Storfinnforsen. Ledningen är byggd Investeringen uppgår till 509 mnkr. Långbjörn-Storfinnforsen, ny 400 kv-ledning En ny ledning mellan Långbjörn och Storfinnforsen byggs för att minska lokala produktionsbegränsningar och säkerställa driftsäkerheten. Vidare möjliggör ledningen anslutning av mer vindkraft. Investeringen uppgår till 330 mnkr. Karlslund-Östansjö, ny 400 kv-ledning Den nya ledningen mellan Karlslund och Östansjö i Örebro län är 27 km och utgör en del av förstärkningen runt SydVästlänkens norra gren. Investeringen uppgår till 267 mnkr. Stenkullen, reaktiv produktion Den tekniska livslängden för den befintliga SVC-anläggningen i Stenkullen (Lerum) i Västra Götalands län har överskridits och anläggningen är i stort behov av

37 37 upprustning. Spänningshållningen i området påverkas också av Ringhals ABs beslut att avveckla Ringhals 1 och 2. Då området kommer att ha ett stort underskott av reaktiv produktionsförmåga planeras att SVC-anläggningen ersätts med en modern s.k. SVS-anläggning. Investeringen uppgår till 175 mnkr. Repbäcken, anslutning av ny ledning Stationerna Bäsna och Repbäcken är belägna i närheten av Borlänge i Dalarna. Projektet innebär en ny 400 kv ledning mellan dessa stationer i tillägg till den redan befintliga 400kV ledningen i syfte att förstärka matningen till Borlänge och omkringliggande område. Investeringen beräknas uppgå till 160 mnkr. Hjälta och Helgum, ny 220 kv-station samt ny 400/220 kv-transformator Det finns ett behov av att förstärka driftsäkerheten i området och avlasta 220 kv-nätet kring Ångermanälven och Indalsälven. Det medför behov av en ny transformering mellan Hjältas 400 kv-station och 220 kv-station samt ett antal stations- och ledningsåtgärder i området. Investeringen uppgår till 280 mnkr. Hagby, Hamra, Kolbotten - reinvestering dynamiska spänningsreglerresurser Det finns ett behov av att utreda hur dagens dynamiska spänningsreglerande resurser i nätområde Stockholm ska ersättas. Drivkraften för utredningen är att säkerställa tillfredsställande spänningshållning och stabilitetsmarginaler i denna del av stamnätet också i framtiden. Ett tänkbart utfall av utredningen är åtgärder i form av ny dynamisk kompenseringsutrustning (t.ex. en synkronkompensator, en SVC, brytarkopplade shuntar eller en kombination av dessa utrustningar). Stationer där det idag finns dynamisk kompensering och stationer som idag saknar denna typ av utrustning kan bli aktuella för de nya installationerna. Investeringen beräknas till 150 mnkr Övriga nyinvesteringar Central tjänstehubb, nytt system Svenska kraftnät har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och driva en central informationshanteringsmodell, en så kallad elmarknadshubb, på den svenska elmarknaden. Syftet är att ge en kundvänligare elmarknad med utvecklade energitjänster som stöttar ökad konkurrens, förbrukningsflexibilitet och en harmoniserad elhandlarcentrisk slutkundsmarknad. Uppdraget är mycket komplext och IT-utvecklingen omfattande. För närvarande pågår ett arbete med att definiera hubbens omfattning och innehåll. Investeringen beräknas till ca 400 mnkr. NBM1 (f.d. Mace), nytt system för införande av nytt balanseringskoncept Svenska kraftnät har i samarbete med Statnett identifierat ett stort behov av att förändra sättet som det nordiska synkronområdet balanseras på. Detta nya sätt, baserat på modernized Area Control Error (mace) har sedan överenskommits med övriga nordiska stamnätsoperatörer. En ny balanseringsmodell bedöms också krävas för att

38 38 efterleva de krav på gemensamma metoder och regionalt samarbete som ställs genom nätkoderna och riktlinjer från EU-kommissionen. Behovet av en ny balanseringsmodell handlar såväl om förmågan att upprätthålla driftsäkerheten i kraftsystemet som att sänka reservkostnaderna i systemet. De första uppskattningarna av utgifter för föreliggande program Nordisk balanseringsmodell, första generationen (NBM 1) som gjordes i föregående plan och som kommunicerades som kostnader för mace baserades inte på en fullständig behovsanalys eller komplett specifikation för IT-utvecklingen av NBM 1. Då uppskattades projektutgifterna i planen till totalt 150 mnkr, dvs. 350 mnkr lägre än denna plans uppskattning. Den samlade bedömningen är att genomförandet av en ny balanseringsmodell är nödvändig för att kunna upprätthålla driftsäkerheten i det nordiska kraftsystemet om verket samtidigt ska kunna uppnå målen för energi- och klimatomställningen. Investeringen beräknas till 500 mnkr. NBM2, system för nytt balanseringskoncept inkl. marknadsintegration I den andra generationens Nordisk balanseringsmodell (NBM2) tar Norden steget fullt ut för att möjliggöra marknadsintegration med Europa vad gäller balansmarknader. I detta innefattas också nya regler för prissättning på balansmarknaden, d.v.s. nya regler för avräkning av obalanser, prissättning av balansenergi samt utbyte av balanstjänster mellan stamnätsoperatörer i enlighet med de harmoniserade europeiska marknadsreglerna. > För en europeisk marknadskoppling av balansenergimarknader krävs att alla länder har samma produkter (standardprodukter) och att dessa aktiveras utifrån varje delområdes behov av balansering (ACE). > Med andra generationens NBM möjliggörs, genom harmonisering, ökad konkurrens och möjligheter för svenska aktörer att delta på en europeisk marknad. > Verket uppfyller också därmed regelverket i den europeiska nätkoden om balansering, EB GL (Electricity Balancing Guidelines). Investeringen beräknas till 425 mnkr. HTR finare tidsupplösning EU har för avsikt att harmonisera de europeiska marknaderna samt undanröja hinder för gränsöverskridande handel. Enligt den europeiska förordningen om balanshållning av el, (Electricity Balancing Guidelines, EB GL) ska alla EU-länder genomföra en avräkningsperiod för obalanser per 15 minuter i stället för 60 minuter senast den 18 december Förutom uppfyllnad av det lagstadgade kravet kommer kortare

39 39 avräkningsperiod även att ge drifttekniska fördelar såsom minskade strukturella obalanser samt marknadstekniska fördelar såsom bättre prissättning av flexibilitet. Investeringen beräknas till ca 100 mnkr. Detta projekt anmäldes inte i föregående plan men behöver startas under 2019 för att det ska vara möjligt att möta den tidplan som stipuleras i nätkoden enligt ovan. Svenska kraftnät kommer följaktligen att vid behov lämna in en särskild hemställan om regeringens godkännande att starta projektet under Driftkoordinering på nordisk nivå N-RSC fas 2 Svenska kraftnät har tillsammans med övriga nordiska stamnätsoperatörer etablerat en gemensam nordisk Regional Security Coordinator ( N-RSC ), gemensamt bemannat och lokaliserat i Köpenhamn. Åtgärder i detta projekt syftar till att utveckla N-RSC och integrera informationsutbyte mellan detta och Svenska kraftnät. De föreslagna åtgärdernas bidrag till bland annat driftsäkerhet och högre utnyttjandegrad av kraftsystemet hjälper Svenska kraftnät att möta operativa framtida kraftsystemutmaningar. Därtill krävs de för att efterleva de krav på gemensamma metoder och regionalt samarbete som ställs genom nätkoderna och riktlinjer från EUkommissionen. Åtgärderna för denna fas planeras genomföras Investeringsramen för Svenska kraftnät uppgår till 236 mnkr. Eftersom de föreslagna åtgärderna inte ingick i föregående investerings- och finansieringsplanen, samtidigt som investeringsramen för helheten förväntas överstiga 100 mnkr, har regeringen i ett särskilt beslut gett Svenska kraftnät mandat att genomföra investeringen. Nytt driftövervakningssystem För att Svenska kraftnät ska kunna fullgöra sin uppgift som systemansvarig för det Svenska kraftsystemet krävs tillgång till avancerade system för styrning och övervakning. Svenska kraftnät använder sig av ett så kallat driftövervakningssystem för detta ändamål. Systemet har en mycket central roll i verkets styrning och övervakning av stamnätet, samt för beräkningar av kraftsystemets känslighet för störningar och ställer i princip krav på hundraprocentig tillgänglighet och riktighet. Det befintliga driftövervakningssystemets supportavtal löper ut om några år och kan inte förlängas. Det medför att ett nytt system måste anskaffas. Investeringen beräknas till 200 mnkr. 6.3 Vidmakthållande av befintliga investeringar Under perioden pågår många projekt samtidigt och befinner sig i olika faser. Nedan framgår verkets plan för reinvesteringar i befintliga anläggningar med ett beräknat belopp från 100 mnkr. I bilaga 1 redovisas investeringarnas utgifter över planperioden.

40 Reinvestering, ledningar och kablar Stamnätet har byggts ut från 1930-talet med 220 kv-ledningar och från 1950-talet med 400 kv-ledningar. Många ledningar börjar närma sig teknisk livslängd och är i behov av totalförnyelse. Långa genomförandetider vid ledningsbyggnad, svårigheter med avbrott m.m. gör att förnyelsen behöver göras etappvis i ett förnyelsepaket under en längre period för att inte påverka driftsäkerhet och överföringskapacitet mer än nödvändigt. Förutom de 220 kv-ledningar som planeras av såväl systemförstärkningsskäl som förnyelsebehov, och som nämns ovan, finns de ledningar där förnyelse planeras under perioden i tabellen nedan. Sju av dessa ledningar ingår i ett förnyelsepaket på västkusten där flera miljöfaktorer påverkar den tekniska livslängden negativt. Dessa ledningar har också stor påverkan på överföringskapaciteten till södra Sverige och utlandet och kommer att förnyas under flera årtionden. En av ledningarna nedan är en förbindelse med Själland som omfattar två 400 kv-kablar och fyra 130 kv-kablar. Svenska kraftnät byter en av 400 kv-kablarna för att undvika haveri och oljeläckage och Energinet.dk kommer att byta den andra inom några år. Projektnamn Region Total prognos mnkr Öresundsförbindelsen kablar 400 kv Skåne 374 Skogssäter-Kilanda 400 kv Västra Götaland 590 Krångede-Horndal 220 kv Jämtland Härjedalen, Gävleborg, Dalarna 180 Stenkullen-Horred 400 kv Västra Götaland 464 Horred-Breared 400 kv Halland, Västra Götaland 810 Kilanda-Stenkullen 400 kv Västra Götaland Breared-Söderåsen 400 kv Skåne, Halland 574 Söderåsen-Barsebäck 400 kv Skåne 645 Sege-Barsebäck 400 kv Skåne 350 Horndal-Avesta 220 kv Dalarna, Västmanland 355 Stadsforsen-Torpshammar 220 kv Västernorrland, Jämtland Härjedalen 230

41 41 Hammarforsen-avgr Svarthålforsen 220 kv Jämtland Härjedalen 100 Rätan RT kv ledningsflytt till Rätan CT269 Jämtland Härjedalen 118 Tabell 2 Reinvestering i ledningar och kablar. Reinvestering, ledningsrevisioner Stamnätets ledningar har en normal teknisk livslängd på mellan 70 och 90 år. En ledning består dock av många olika komponenter som håller olika lång tid. För att möjliggöra att ledningarna i sin helhet håller mellan 70 och 90 år behöver varje ledningssträcka besiktas och vissa komponenter bytas med jämna mellanrum. Under 2018 har en genomgång av alla ledningssträckor i stamnätet gjorts och resulterat i ett antal s.k. ledningsrevisionspaket. Varje paket består av ett antal ledningar i en viss region där ungefär halva livslängden uppnåtts. Tidigare har denna typ av åtgärder genomförts i många enskilda små projekt för olika ledningssträckor. Nu samordnas genomförandet till större projekt indelade i tre regioner. Dessa kommer att följas av ytterligare åtgärder i en fas två och en fas tre och paketeras på liknande sätt. Dessa faser ser dock i dagsläget inte ut att påverka kommande treårsperiod. Investeringen beräknas till 286 mnkr Reinvestering, stationer Många av stamnätets stationer börjar närma sig sin tekniska livslängd och är i behov av totalförnyelse. I tabellen nedan finns de stationer som verket planerar att förnya och som påverkar treårsperioden ekonomiskt. Några av dem har även andra drivkrafter än behovet av förnyelse. I Midskog, Rätan och Grundfors planeras ny vindkraft att anslutas till stationen i samband med förnyelsen. I Ringhals kommer kärnkraftblock 1 och 2 att stängas och i samband med förnyelsen anpassas stationen till de nya förutsättningarna. Projektet förnyelse av Ritsem har bedrivits under 2018 utifrån en prognos på 85 mnkr vilken nu har ökat till ca 140 mnkr.

42 42 Projektnamn Region Total prognos mnkr Letsi 400 kv Norrbotten 214 Ringhals 400 kv Halland 133 Porjusberget 400 kv Norrbotten 195 Kimstad 400 kv Östergötland 120 Midskog 400 kv och anslutning vindkraft Jämtland 561 Barsebäck 400 kv Skåne 116 Skogssäter 400 kv Västra Götaland 284 Kilforsen 400 kv Västernorrland 100 Harsprånget 400 kv Norrbotten 207 Hedenlunda 400 kv Södermanland 158 Bäsna 400 kv Dalarna 180 Ligga 400 kv Norrbotten 175 Rätan 400 kv flytt T3 och anslutning vindkraft Jämtland Härjedalen 306 Forsmark 400 kv Uppsala 157 Konti-Skan 1 och 2 HVDC kontrollanläggning Västra Götaland 181 Glan 400 kv Östergötland 106 Hall 400 kv Stockholm 100 Horndal 220 kv Dalarna 150 Kilanda 400 kv Västra Götaland 147 Kolstad 400 kv Östergötland 100 Ritsem 400 kv Norrbotten 142

43 43 Stornorrfors 400 kv Västerbotten 100 Åker 400 kv Södermanland 100 Grundfors 400 kv och anslutning vindkraft Västerbotten 255 SwePol Link HVDC kontrollanläggning Blekinge 150 Tabell 3 Reinvestering i stationer Reinvestering, dotterbolag Svenska Kraftnät Gasturbiner AB, förnyelse anläggningar Svenska Kraftnät Gasturbiner AB har till uppgift att driva och underhålla gasturbinanläggningar som affärsverket behöver för att hantera störningar i kraftsystemet. Anläggningarna byggdes under 1970-talet och under de senaste åren har starttillgängligheten inte varit tillfredställande vilket kopplas tydligt till att anläggningen är underinvesterad. Under 2014 genomfördes en statusinventering som identifierade ett större reinvesteringsbehov i samtliga anläggningar på grund av att många komponenter såsom jetmotorer, kraftturbiner, generatorer, skorstenar och skalskydd har passerat sin beräknade tekniska livslängd och måste bytas ut eller renoveras. Reinvesteringarna startade 2015 och genomförs under en sjuårsperiod. Under detta investeringsprograms genomförande har framkommit ytterligare tekniska brister samt miljörelaterade problem vilket leder till ett utökat åtgärdsprogram med påföljande fördyringar. I nuläget är investeringsbehovet totalt 781 mnkr.

44

45 45 7 Ekonomisk plan och finansiering av investeringarna 7.1 Finansieringskällor Svenska kraftnäts investeringar finansieras dels genom lån via Riksgälden och dels genom egen finansiering. Därutöver finns ytterligare två betydande finansieringskällor, investeringsbidrag och kapacitetsavgifter. Egen finansiering avser de likvida medel som verksamheten genererat under ett år reducerat för årets utdelning 4. Den vanligaste typen av investeringsbidrag är när ny elproduktion eller ny elkonsumtion, exempelvis serverhallar för datorer, tillkommer. I dessa fall är nätföretagen skyldiga att ansluta. Om det inte finns ledig kapacitet i nätet eller om driftsäkerheten påverkas negativt får den anslutande producenten eller konsumenten betala ett investeringsbidrag för att finansiera nätutbyggnaden. Investeringsbidrag kan också ges av fastighetsägare t.ex. när nätutbyggnader medför att värdefull mark kan frigöras. Kapacitetsavgifter uppstår vid prisskillnader mellan angränsande elområden, antingen gentemot andra länder eller mellan svenska elområden. Kapacitetsavgifter som uppstår mellan svenska elområden tilldelas med hundra procent till Svenska kraftnät. För kapacitetsavgifter som uppstår mellan länder gäller att femtio 5 procent tilldelas Svenska kraftnät och femtio procent det angränsande landets stamnätsoperatör. 7.2 Finansiell utveckling En planering av verkets finansiella utveckling förutsätter en rad antaganden bland annat avseende avkastningskrav och regelverket för beräkning av intäktsram. Enligt regleringsbrevet för Svenska kraftnät ska affärsverket uppnå en räntabilitet på justerat eget kapital, efter schablonmässigt avdrag för skatt, på sex procent under en konjunkturcykel, exklusive realiserade resultat från avyttringar i intresseföretag. Detta antas gälla oförändrat under perioden. Avkastningskravet beräknas sedan 2013 över en konjunkturcykel. Resultaten har de första åren varit mycket goda men överskotten är reducerade och ingångsvärdet för planen är ett resultat under medelvärdet sex procent. För planperioden 4 Årets utdelning beräknas enligt 65 procent på föregående års resultat. 5 För SwePol Link pågår för närvarande ett test som innebär en annan fördelning.

46 46 beräknas avkastningskravet vara över sex procent för att åter uppnå ett avkastningskrav som medför sex procent över konjunkturcykeln. Utöver regeringens avkastningskrav på verket regleras Svenska kraftnäts intäktsnivåer inom nätverksamheten av den intäktsram som fastställs av Energimarknadsinspektionen. Denna plan har beräknats med de förutsättningar som gäller för intäktsregleringen Givet de antaganden som denna plan baseras på och under förutsättning att det avkastningskrav som Svenska kraftnät lyder under är oförändrad ger intäktsramen tillräckligt utrymme för verkets intäktsbehov. Den finansiella utvecklingen är också starkt beroende av en rad faktorer som följer av investeringarna. Investeringsvolymen har stor påverkan på utvecklingen av skulderna, avskrivningar och räntekostnaderna För prognostisering av såväl räntenivån som inflationsantaganden använder verket Konjunkturinstitutets prognos som underlag. Antagen räntenivå är -0,3 procent i början av planperioden och 1,3 procent i slutet av perioden. Givet verkets planerade höga belåning kommer varje avvikelse från den antagna räntenivån att få stor betydelse för verkets räntekostnader och finansiella utveckling. Verkets omfattande investeringsbehov medför att avskrivningskostnaderna ökar men också en indirekt ökning av kostnader för drift och underhåll av ett allt större anläggningsbestånd. Under planperioden beräknas avskrivningskostnaderna att öka från 1,3 miljarder kronor i periodens början till 1,5 miljarder kronor vid utgången av En annan faktor som har stor påverkan på den finansiella utvecklingen är inflödet av kapacitetsavgifter. De senaste åren har kapacitetsavgifterna varit en betydande finansieringskälla för verket, men de är mycket svåra att prognostisera. Det totala inflödet av kapacitetsavgifter avgörs av de skillnader i elpris som uppstår vid elhandel mellan länder eller mellan de svenska elområdena, vilket i sin tur beror på de förutsättningar som elmarknaden råder under såsom väder, tillgång på vatten i vattenmagasinen, kärnkraftens tillgänglighet samt överföringskapaciteten mellan elområden och på utlandsförbindelser. Dessa faktorer är svåra att bedöma redan på ett års sikt och ännu svårare på några års sikt. Historiskt sedan elområden infördes i Sverige har kapacitetsavgifterna varierat mellan 700 mnkr och mnkr årligen. I denna plan beräknas kapacitetsavgifterna till 1000 mnkr för år 2020 och till mnkr för åren Ekonomisk plan Utveckling av lån och skuldsättning Skuldsättningen påverkas i hög grad av investeringsutgifterna och inflödet av kapacitetsavgifter. Enligt resonemang ovan är båda mycket svårbedömda vilket

47 47 medför stora osäkerheter vid beräkning av belåningsbehov. Koncernens skuldsättning kommer under perioden att öka från ca mnkr till ca mnkr. Fördelningen över åren framgår av figur 3 nedan och i bilaga m n k r Belåning Figur 3. Prognostiserad utveckling för Svenska kraftnäts belåning fram till Koncernens skuldsättningsgrad bedöms öka från 65 procent vid periodens början till 90 procent vid utgången av 2020 och till 115 procent vid utgången av Soliditeten bedöms uppgå till 27 procent vid utgången av 2020 och 25 procent vid utgången av 2022, se figur 4.

48 48 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Soliditet Skuldsättningsgrad Figur 4. Prognostiserad utveckling för Svenska kraftnäts soliditet och skuldsättningsgrad fram till Riksdagen beslutade våren 2014 om att verket ska ge lån till nätförstärkningar som är kundspecifika för produktionsanläggningar och antas komma att anslutas i framtiden. Detta sker genom lån till regionnätsföretag eller för anslutningar som görs direkt till stamnätet. Svenska kraftnät har bemyndigats att bevilja lån om högst 700 mnkr. Utgångspunkten i denna plan är att lånen ökar från 280 mnkr i periodens början till att 450 mnkr har utbetalats vid slutet av Inom koncernen kan delägarlån utges till dotter- och intressebolag. Svenska Kraftnät Gasturbiner AB påbörjade 2015 ett omfattande program för förnyelse av anläggningarna. Utöver detta ingår lån till intressebolagen. Finansieringen sker genom lån från verket och bedömningen i denna plan är att högst 550 mnkr är utlånade t.o.m Det egna kapitalet uppgår vid periodens början till mnkr och vid slutet av 2022 till mnkr dvs. en ökning med 900 mnkr. Balansomslutningen 2022 bedöms bli mnkr. I nedanstående tabell sammanfattas de finansiella nyckeltalen för eget kapital, skuldsättning och avkastningskrav för perioden

49 49 Finansiella nyckeltal (mnkr) Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Eget kapital Räntebärande skulder Skuldsättningsgrad 57% 65% 90% 100% 115% Räntabilitet på just. eget kapital -0,9% 6,4% 6,1% 6,9% 7,2% Tabell 4. Finansiella nyckeltal utfall 2018 och prognos (mnkr) Utveckling av intäkter och kostnader Kostnaderna för att driva, utveckla, förvalta stamnätet betalas framför allt av Svenska kraftnäts nätkunder genom effektavgiften och det är denna avgift som ska bära större delen av det ekonomiska avkastningskravet. Sammantaget innebär investeringstakten att effektavgiften måste höjas. Sett över de kommande åren bedöms höjningen uppgå till ca 30 procent. Det är viktigt att notera att uppskattningen gäller generellt för hela nätkollektivet. För den enskilde nätkunden kan utfallet bli annorlunda, beroende på avgiftsstruktur och var i nätet kunden är ansluten. Kostnaderna för att upprätthålla systemansvaret betalas av verkets balansansvariga kunder via flera olika avgifter. Ökade kostnader för systemdrifttjänster och investeringar i IT-system innebär att avgifterna måste höjas väsentligt. Sett över de kommande åren bedöms höjningen medföra en fördubbling av avgifterna. En sammanställning för koncernens resultaträkning för perioden redovisas i nedanstående tabell. Resultaträkningen utgår från verkets verksamhetsgrenar.

50 50 Resultaträkning för koncernen i i löpande penningvärde (mnkr) Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Intäkter Stamnät Systemansvar Telekom Elberedskap Summa intäkter Kostnader Stamnät Systemansvar Telekom Elberedskap Summa rörelsekostnader Resultatandelar i intresseföretag 34 Summa rörelseresultat Finansnetto Skatt/uppskjuten skatt Årets resultat Utdelning, beräknad Tabell 5 Resultaträkning för koncernen åren (mnkr). 7.4 Investeringsramen Investeringarna under planperioden beräknas till mnkr varav mnkr avser I nedanstående tabell framgår utfall och prognos för investeringsutgifter och finansieringen av dessa för åren Totalt Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos mnkr Investeringar exkl Svenska Kraftnät Gasturbiner AB och optofiberutbyggnad Svenska Kraftnät Gasturbiner AB Optofiberutbyggnad Summa investeringar Amortering av externa lån 388 Summa investeringar och amorteringar Egen finansiering Kapacitetsavgifter och investeringsbidrag Övriga förändringar Extern upplåning Riksgälden Summa finansiering Tabell 6. Svenska kraftnäts investeringsplan (mnkr).

51 51 8 Resursbehov för elberedskap och dammsäkerhet 8.1 Elberedskap Den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa har föranlett en ny försvarspolitisk inriktning för Sverige. Som ett stöd för Svenska kraftnäts och elförsörjningens återupptagande av totalförsvarsplaneringen har en ny inriktning av Sveriges elberedskap tagits fram. Inriktningen utgår från samhällets behov av el samt elsystemets utformning och förändring. Syftet med den nya inriktningen är att elförsörjningen 2025 ska ha en stärkt förmåga och motståndskraft att hantera väpnade angrepp och antagonistiska handlingar samt extrema väderberoende händelser så som stormar, bränder och översvämningar. Den återupptagna svenska totalförsvarsplaneringen är dimensionerande för inriktningen av Sveriges elberedskap och ambitionen för landets elberedskapsverksamhet. Inom elförsörjningens olika delar är anläggningsbeståndet av olika ålder och inom vissa områden finns ett stort moderniseringsbehov och det finns redan idag ett behov att byta ut gammal teknik mot ny. Det finns också ett stort behov av att återinföra teknik för manuell hantering som har tagits bort under införandet av teknik för att styra anläggningar på fjärr. Denna förändring i anläggningsbeståndet innebär nya investeringsbehov ur elberedskapsperspektiv då äldre fungerande lösningar inte längre finns tillgängliga och tillgång till anläggningar som tidigare var centrala ur ett robusthetsperspektiv inte längre finns att tillgå eller att tekniska förutsättningar har förändrats. Utöver de ovan nämnda faktorerna som påverkar investeringsbehov i elberedskap så har fortsatt teknikutveckling och digitalisering skapat såväl möjligheter som hot för elförsörjningen i stort. Detta tillsammans med en ökad urbanisering och samhällets ökade elberoende understryker vikten av en robust elförsörjning som lever upp till de krav och behov som samhället har och som lever upp till totalförsvarets behov. Utifrån omvärldstrender och identifiering av risker och sårbarheter kommer Svenska kraftnät de kommande åren att inrikta verksamheten på att bibehålla och utveckla förmåga inom flera olika fokusområden. Exempel på insatser som kommer att behöva genomföras är bl.a. > Robusthetshöjande åtgärder i anläggningar och verksamheter kopplade till produktion, överföring och handel av el. > Åtgärder som stärker och utvecklar informations- och IT-säkerheten samt åtgärder vid attacker på dessa system.

52 52 > Åtgärder som ökar robusthet i datakommunikationer. > Åtgärder som ökar robusthet i talkommunikationer och användning av talkommunikationssystem. > Anskaffning och lagerhållning av strategisk reparationsmateriel för reparationsberedskap i kris och krig. > Anskaffning av förstärkningsmateriel för talkommunikation under reparationsåtgärder under kris och krig. > Anskaffning av förstärkningsmateriel för ledning av reparationsåtgärder under kris och krig. > Åtgärder för ödrift. > Åtgärder för mobil reservkraft. > Åtgärder för fast och mobil dödnätstart. > Övning och utbildning av elförsörjningens aktörer. > Förberedande åtgärder för behov vid höjd beredskap. Svenska kraftnät kommer även att stödja forskning och utveckling samt kunskapsförmedling inom elberedskapsområdet. 8.2 Dammsäkerhet Svenska kraftnäts roll som tillsynsvägledande myndighet och har rollen att främja dammsäkerheten i landet. Efter en intensiv period av fokusering inom sektorn på att utreda och klassificera dammar i rätt dammsäkerhetsklass i enlighet med implementeringen av det nya dammsäkerhetsregelverket har nu arbetet övergått till nästa skede i handlingsplanen där fokus är på att implementera övriga delar av det nya regelverket. Implementeringen av det nya regelverket innebär att arbetet går från att stödja och följa upp utvecklingen av konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering till upprättande av vägledning inom helhetsbedömning av dammsäkerheten och stärkta insatser för att utveckla länsstyrelsens tillsyn. Arbetet enligt handlingsplanen för utveckling av beredskap för dammhaverier innebär för Svenska kraftnäts att följa upp aktiviteterna i handlingsplanen och bidra till att utvecklingen skyndas på i de delar som uppvisar brister eller behov. Svenska kraftnät kommer även att stödja forskning och utveckling samt kunskapsförmedling inom dammsäkerhetsområdet. Insatserna inom dammsäkerhetsområdet följs upp och utvecklingen rapporteras årligen till regeringen.

53 Resursbehov För 2020 räknar Svenska kraftnät med ett resursbehov för elberedskapsåtgärder och dammsäkerhetsåtgärder om ca 255 mnkr. Svenska kraftnäts bedömning är att nuvarande förvaltningsutgifter om 35 mnkr behöver höjas till 40 mnkr år 2020 av ramanslaget 1:8 Elberedskap. Svenska kraftnät bedömer i fråga om ramanslaget 1:8 Elberedskap ett behov av bemyndiganden för att kunna besluta om beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder. Tillsammans med tidigare gjorda åtaganden medför detta ett behov av framtida anslag om högst 330 mnkr under perioden Dock kan åtaganden behöva göras inom bemyndiganderamen utöver redovisad period, varför något slutår inte bör anges. Svenska kraftnät ser ett fortsatt behov av att det i regleringsbrev framgår att infriade åtaganden är preliminära. Bemyndigande (tkr) Utfall 2018 Prognos 2019 Förslag 2020 Beräknat per år Ingående åtaganden Nya åtaganden Infriade åtaganden Utestående åtaganden Erhållet/föreslaget bemyndigande Tabell 7. Särskilt bemyndigande och ekonomiskt åtagande (tkr).

54