Elnät i norra Sverige, Finland och Norge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elnät i norra Sverige, Finland och Norge"

Transkript

1 Elnät i norra Sverige, Finland och Norge Sverige är ett långt land där produktionen av el främst sker i norr och elförbrukningen i söder. Elen måste därför transporteras långa sträckor. Över hela landet slingrar sig kraftledningar med förgreningar ut i landet i ett finmaskigt elnät. Det är en väl utvecklad infrastruktur som har betytt lika mycket för Sveriges välstånd som våra vägar och järnvägar. Den samlade längden på det svenska elnätet räcker mer än 13 varv runt jorden, det är cirka mil långt. Av dessa är mil jordkabel och mil luftledning. Elnätet är indelat i tre nivåer; stamnät, regionala elnät och lokala elnät. Ett väl utbyggt elnät ökar leveranssäkerheten och förmågan att överföra mycket el till de områden där konsumtionen är hög samt att vi kan exportera när vi har gott om el och importera när vi har brist. Genom att underlätta och förbättra överföringsförmågan från områden med mycket vattenkraft kan vi också minska behovet av att använda fossil kraft för att producera el. Karta från Svenska Kraftnät.

2 Stamnätet På stamnätet, som ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät, transporteras elen från de stora kraftverken till de regionala elnäten. Eftersom stamnätet transporterar stora mängder el över långa avstånd är det ekonomiskt att använda höga spänningar (220 kv och 400 kv). Det svenska stamnätet är ett växelströmsnät. Det är en beprövad och avbrottssäker teknik. Ofta framförs önskemål från exempelvis markägare att alla ledningar ska grävas ned i marken. För stamnätets del kan detta alternativ användas endast i undantagsfall. Av tekniska och driftmässiga skäl är det inte möjligt att gräva ner växelströmsförbindelser på längre sträckor. Markkabel är mer komplicerat och betydligt dyrare att installera. Avbrottstiderna blir längre eftersom det tar tid att hitta och reparera fel som uppstår. Markkabel kan dock under vissa förutsättningar vara ett alternativ i tätorter där många olika intressen konkurrerar om markanvändningen. Till stamnätet är de allra största produktionsanläggningarna och regionnäten anslutna. Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet för el i Sverige. Det innebär att se till att Sveriges elsystem fungerar säkert på en övergripande nivå och att produktionen och importen motsvarar förbrukningen och exporten av el i hela landet. Nätverksamheten finansieras främst genom de avgifter/tariffer som ägare till regionnät och stora elproducenter betalar för att använda stamnätet. Kostnaden för systemansvaret finansieras genom intäkter från de företag som har balansansvar. Stamnätsutvecklingen måste följa samhällsutvecklingen så att de politiska ambitionerna kan fullföljas utan att nätet utgör en begränsning för dessa ambitioner. Dagens prognoser indikerar stor utbyggnad av den förnybara elproduktionen, vilket kommer att kräva investeringar i nya anslutningar och ny över föringskapacitet. Stamnäten är även förutsättningen för en gemensam nordisk och europeisk elmarknad. De krav som detta medför i form av till räcklig kapacitet och driftsäkerhet måste också tillgodoses. Regionala elnät Elen transporteras långa sträckor i stamnätet och innan den förs in i de regionala näten så tas spänningsnivån ner, den transformeras. De regionala ledningarna klara spänningar från 130 kv till 40 kv. Det är tre elnätsföretag som äger större delen av de regionala elnäten Vattenfall, E.ON och Fortum. Elintensiva industrier som smältverk och pappersbruk får oftast sin el direkt från regionnätet. Lokala elnät Lokalnäten kallas också distributionsnät och har spänningar på 40 kv och mindre. De ägs av regionnätsföretagen eller av mindre företag med lokal anknytning. De lokala elnäten tar vid efter regionnäten och skickar elektriciteten vidare till mindre industrier, hushåll och övriga användare. I dessa nät transporteras el över relativt korta avstånd. Innan elen når våra vägguttag har den stegvis transformerats ned till 230 volt, vilket är den spänning vi har i våra hem.

3 Säker och effektiv elmarknad Målet för elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som ger säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. I det sammanhanget har regeringen särskilt pekat på att den nordiska elmarknaden är nödvändig för ett effektivt utnyttjande av de gemensamma produktionsresurserna. Flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan Norden och kontinenten ska därför byggas bort. Det nordiska kraftsystemet domineras av vattenkraft, främst i Sverige och Norge. Produktionen kan variera avsevärt från år till år beroende på om det är ett våtår, normalår eller torrår för tillrinningen. Det finns ett behov av att kunna balansera dessa variationer mot det kontinentala systemet, som huvudsakligen domineras av termisk kraft. Ny vindkraft planeras framförallt vid kusterna och i norra Sverige. Vindkraftexploatörernas utbyggnadsplaner är i ständig förändring. Det är många olika parametrar som sammantaget bidrar till detta, bland annat tillståndsprocesserna och börspriset för el. Sammantaget konstituerar den omfattande vindkraftsutbyggnaden ett betydande nätplaneringsproblem. Detta förhållande understryks ytterligare av att tillståndsprocesserna för att bygga ut stamnätet normalt är väsentligt längre än motsvarande processer för att ge tillstånd till själva vindkraftanläggningarna. Var utbyggnaden görs är mycket viktigt ur nätsynpunkt. En tyngd punkt i norr leder till krav på ökad överföringskapacitet i stamnätet. Men även utbyggnad i söder påverkar stamnätet, eftersom vattenkraften i norra Sverige, Norge och Finland i ökad utsträckning kommer att behöva användas som en reglerresurs. Slutligen beror utformningen av nätförstärkningarna i Sverige även på hur och var ny vindkraft byggs i norra Norge och Finland.

4 Norra Sverige I Sverige utgör elanvändningen en stor andel av den totala energianvändningen bland annat genom att Sverige har en stor elintensiv industri. Elområde SE1 omfattar Norrbottens län och en del av Västerbottens län. SE1 är glest befolkat och de större städerna Kalix, Haparanda, Luleå, Piteå och Skellefteå svarar för merparten av elområdets förbrukning. Kiruna kommun, dit en stor del av gruvnäringen är lokaliserad, har också en hög förbrukning. Snitt 1 utgör gräns mellan SE1 och SE2. Snitt 1 går från kusten mellan Skellefteå och Umeå vidare mot nordväst, för att längre inåt landet följa länsgränsen mellan Norrbotten och Västerbotten fram till norska gränsen. Snitt 1 utgörs av fyra 400 kv-ledningar och den maximala överföringskapaciteten i snittet är MW. Utöver 400 kvnätet finns det i SE 1 även ett 130 kv-nät längs Lule älv. Det nätet går parallellt med stamnätet tvärs över Sverige från den norska till den finska gränsen. Från SE1 utgår idag fyra utlandsförbindelser med växelströms. Två 400 kv-ledningar och en 220 kv-ledning går till F1 (Finland), medan en 400 kvledning går till NO4 (Norge). Karta från Vindbrukdalsland Elproduktionen i SE1 kommer till största delen från vattenkraft. Den installerade effekten i vindkraft är än så länge blygsam i SE1. Det finns ett stort intresse för att bygga ny vindkraft i Norrland bland annat på grund av goda vindförhållanden samt låg befolkningstäthet som underlättar tillstånd till att bygga större vindkraftsparker. Nätanslutning av ny vindkraft ges fortsatt hög prioritet. Sedan 2012 finns det en vägledning för anslutning av ny elproduktion till stamnätet. Den tydliggör parternas

5 rättigheter och skyldigheter under processen och vilka tidsramar som gäller för verkets handläggning av anslutningsärenden. Syftet med vägledningen är att göra beredningsprocessen mer transparent och därmed underlätta olika intressenters arbete med planering, projektering och finansiering av ny elproduktion. Nya anläggningar ska anslutas till nät med lägsta möjliga spänningsnivå. Av driftsäkerhetsskäl är det viktigt att minimera antalet nya stationer på stamnätsledningarna. Strävan är att aggregera nya vindkraftsanläggningar till större enheter om de är lokaliserade i samma geografiska område. Till stamnätet krävs en installerad transformatoreffekt om lägst 300 MW för anslutning till 400 kv-nätet. För effekter över 100 MW kan anslutning medges till 220 kv-nätet. Det största vindkraftsprojektet i SE 1 är Markbygden utanför Piteå. Tillståndsprocessen omfattar ca MW i en första etapp. Det har byggts en ny 400 kv transformatorstation i Råbäcken. Vid en fortsatt utbyggnad av Markbygden kommer ytterligare en station och en tvärledning mellan dem att behöva byggas. SE1 är ett överskottsområde där elproduktionen överstiger elanvändningen och under ett normalår uppgår elenergiöverskottet till ca 10 TWh. Det överförs huvudsakligen via stamnätet söderut till förbrukningscentra i södra Sverige. Utmaningarna i SE1 är anslutning av vindkraft, ökande nordsydligt flöde, anpassning till utbyggd elproduktion i Norge och Finland samt reinvesteringsbehov och svårigheter att ta nödvändiga avbrott. I Snitt 1 planeras seriekompensering av 400 kv-ledningarna under I Kalix/Djuptjärn planeras ny matning 400/130 kv transformering under En eventuell ny ledning mellan Sverige och Finland är inte tidssatt. Utlandsförbindelser Ett antal nätprojekt som bedömdes vara av särskilt stor betydelse för den nordiska elmarknadens funktionssätt har identifierats. Tre av dem berör Sverige, två har redan tagits i drift. Det är dels en ny 400 kv-ledning från Järpströmmen i närheten av Åre till Norge, dels sjökabeln Fenno-Skan 2 som mer än fördubblar överföringskapaciteten mellan Sverige och Finland över Östersjön. Det tredje projektet är SydVästlänken. En 400 kv-ledning från Stenkullen (Göteborg) kommer att åtgärda begränsningarna i Västkustsnittet. Dessa innebär att transiteringen av el från kontinenten till Norge via västkusten måste begränsas även när elförsörjningen är ansträngd i södra Norge. Ny vindkraft planeras nästan överallt i Norden men framförallt vid kusterna och i norra Sverige och Norge. Ny småskalig vattenkraft planeras i Norge. I Finland planeras två nya kärnkraftsreaktorer, varav den ena lokaliseras till norra Finland. Baltikum, Tyskland, Danmark och Polen kommer att vara de största potentiella importörerna av elproduktion från Norden. Utan nya utlandsförbindelser finns en risk för att produktion blir instängd i Sverige och Norge. Generellt finns en trend som innebär större och mer snabba variationer i effektflödena i Europa. Detta är främst en följd av en ökad andel vindkraft och solkraft. Behovet av reglerkraft ökar därmed avsevärt. Nya utlandsförbindelser medför i sin tur ökad överföring i stamnätet. Det sätter fokus på de interna svenska överföringssnitten, som i vissa driftsituationer kan vara begränsande. Det interna behovet av nätförstärkningar måste ses över. Det gäller inte bara över snitten utan också lokalt i de områden där nya produktionsanläggningar och utlandsförbindelser ska anslutas. I det här sammanhanget spelar de norska nätutvecklingsplanerna en viktig roll. Statnett (Norges motsvarighet till Svenska Kraftnät)har planer på flera nya utlandsförbindelser. Samtidigt har de norska marginalerna i driftskedet minskat

6 under en följd av år, ett antal ganska omfattande nätförstärkningar måste göras i Norge innan nya utlandsförbindelser kan tas i drift. De pågående uppgraderingarna av ledningsnätet på Sørlandet ligger fast och ges nu högre prioritet. Svenska Kraftnäts stora utmaning är att kunna bedöma vilka av de många utbyggnadsprojekten som kommer att realiseras. Därtill kommer att ledtiderna för att bygga kraftledningar är betydligt längre än ledtiderna för att bygga vindkraftsparker. Ny produktion i SE1 och SE2 påverkar därför överföringen i hela det svenska kraftsystemet, eftersom överskotten måste överföras till underskottsområden. Utmaningen med ny vindkraft i norra Sverige ligger således inte bara i dess anslutning, utan även i att förstärka kapaciteten för överföring söderut. Även utbyggnaden av elproduktionen i de norra delarna av Finland och Norge har stor påverkan på överföringsbehovet i det svenska stamnätet. Inte minst gäller detta om Fennovoima bygger en ny kärnkraftsreaktor i Norra Österbotten. Den kommer då att placeras i Pyhäjoki, som ligger endast 16 mil från Skellefteå, och generera i storleksordningen MW. I finska Lappland och Norra Österbotten planeras även vindkraft på i storleksordningen MW. I de tre norska fylkena Finnmark, Troms och Nordland finns planer på MW vindkraft. Norge Det norska nätet är svagt i norra Norge och Statnett planerar därför en ny, drygt 50 mil lång, 420 kvledning från Ofoten via Balfjord upp till Hammerfest. Sammantaget kommer det nord-sydliga flödet genom de svenska snitten att öka till följd av den förväntade utbyggnaden av produktionskapaciteten i Barentsregionen. Elanvändningen i NO4 väntas öka till följd av ökat behov av el till petroleumindustrin och till gruvnäringen. Även efter utbyggnaden med den nya 420 kv-ledningen från Ofoten till Hammerfest kommer det att finnas brister i norra Norges försörjningssäkerhet. Ett avbrott på ledningen Ofoten Porjus innebär att all elproduktion och all elanvändning i norra Norge kommer att bero på denna enda drygt 50 mil långa, radiella förbindelse. För att öka den norska försörjningssäkerheten vill man bygga en ny parallell ledning från Ofoten i NO4 till Ritsem och Porjus i SE1. Alternativet skulle vara en ny ledning till NO3, som är ett elunderskottsområde. Framkomligheten söderut är dock dålig i Norge och förbindelsen skulle sannolikt behöva byggas som

7 en sjökabel med högspänd likström efter norska kusten. En förstärkning mellan SE1 och NO4 har följaktligen studerats, men den svenska energi- och effektbalansen kommer att vara mycket stark i SE1, vilket gör att en kapacitetsförstärkning till NO4 inte är prioriterad från svensk sida. Eftersom produktionen i NO4 och SE1 huvudsakligen består av vattenkraft är risken dessutom överhängande för att områdena har hög respektive låg elproduktion samtidigt. Finland Precis som i Sverige är elektricitet är en bastjänst för alla som bor i Finland. I Finland finns ungefär tre miljoner elkonsumenter och fyra hundra elproducerande kraftverk. Finland har elförbindelser med Sverige, Norge och Ryssland. Även Finlands elnät är en del av det gemensamma nordiska elsystemet och elmarknaden. Elnätet består av stamnät, regionnät och distributionsnät. Stamnätet används med långa överföringsförbindelser och höga överföringseffekter. Stamnätets kraftledningar är totalt ca km. Eftersom användningen av jordkablar på de långa överföringsavstånden skulle bli för dyrt är stamnätets ledningar till största delen byggda som luftledningar. Regionnäten ansluter till stamnätet och överför elektricitet regionalt medans distributionsnäten kan använda stamnätet via regionnätet eller ansluta direkt till stamnätet. Skillnaden mellan region- och distributionsnät är spänningsnivån. Regionnäten fungerar med en spänning på 110 kilovolt, distributionsnäten med 20, 10, 1 eller 0,4 kilovolt. Högspänningsnätens ( kv) totala längd är ca kilometer, medelspänningsnätens kilometer och lågspänningsnätens kilometer. Högspänningsnäten, stam- och regionnätet, har byggts som luftledningar, medan cirka 35 procent av lågspänningsnätets och omkring 11 procent av medelspänningsnätets kablar finns i jord och vattendrag. Under de senaste åren har jordkablarnas andel snabbt börjat växa. Mellan åren ökade jordkablarnas totala andel med ungefär en tredjedel. Svenska Kraftverks motsvarighet i Finland heter Fingrid Oyj och de övervakar och utvecklar Finlands stamnät. De äger även största delen av nätverkets utlandsförbindelser. Bolaget ägs av finska staten och samt av de största finländska försäkringsbolagsgrupperna. Region- och distributionsnäten sköts däremot av omkring hundra olika elnätföretag. Både från finsk och från svensk sida har men sett över behovet av en ledning mellan länderna. Elmarknadsnyttan av ledningen är helt beroende av kapaciteten i det interna finska snittet, P1. Utan förstärkning av P1 går nettoflödet på årsbasis från Finland till Sverige. Med förstärkning av P1 går nettoflödet i stället mot Finland med minskad belastning på de svenska snitten 1 och 2 som följd. Från svensk sida anse det därför nödvändigt att P1, snitt 1 och snitt 2 förstärks innan en ny 400 kvledning byggs mellan länderna. En förstärkning av P1 är beslutad och ytterligare en förstärkning finns i planerna. Även förstärkningar av snitt 1 och snitt 2 är planerade. Behovet av ledningen uppstår främst till följd av finska investeringar i ny kärnkraft. Det finns en gammal 220 kv-ledning mellan Ossauskoski i FI och Kalix i SE1 som kommer att avvecklas. En ny station, Djuptjärn, kommer därför att byggas på ledningen Svartbyn Keminmaa. Den föreslagna 400 kv-ledning mellan F1 och SE1 är inte tidssatt.

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

PERSPEKTIVPLAN 2025. 2013-03-12 Vindkraftsseminarium Hallstaberget. Klarar elnätet vindkraftsetableringarna?

PERSPEKTIVPLAN 2025. 2013-03-12 Vindkraftsseminarium Hallstaberget. Klarar elnätet vindkraftsetableringarna? PERSPEKTIVPLAN 2025 2013-03-12 Vindkraftsseminarium Hallstaberget Klarar elnätet vindkraftsetableringarna? The Swedish National Grid Affärsverket svenska kraftnät > Transmission lines > Total length 15

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT?

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? Dan Sandros Projektchef Stena Renewable KRITERIER ATT UPPFYLLA De områden som ska prioriteras bör uppfylla vissa kriterier för att förslaget ska

Läs mer

Staten på elmarknaden

Staten på elmarknaden riksrevisionen granskar: staten på marknaden Staten på elmarknaden insatser för en fungerande elöverföring rir 2013:3 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet

Läs mer

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Modellbakgrund

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1 Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess

Läs mer

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Justera spanningarna 380 kv blir 400 kv blir 410 kv Coronaförlusten kan uppgå till 1 kw per 10 meter.

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Elsamarbetet i Europa

Elsamarbetet i Europa Elsamarbetet i Europa med fokus på Norden 2008 12 01 Peter Johansson Björn Lagergréen Mattias Höjman Innehållsförteckning Inledning... 3 Elsamarbete i Europa... 4 Bakgrund... 4 Regionala europeiska TSO

Läs mer

Behovet av snabbreglerad elkraft

Behovet av snabbreglerad elkraft Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Energivetenskaper MVKN10 Energitransporter Behovet av snabbreglerad elkraft Författare: Axel Andell Hansén Christian Kempe Handledare: Svend

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

2015-02-23 2015/52 INVESTERINGSPLAN. Investerings- och finansieringsplan för åren 2016 2018 1/45

2015-02-23 2015/52 INVESTERINGSPLAN. Investerings- och finansieringsplan för åren 2016 2018 1/45 2015-02-23 2015/52 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren 2016 2018 1/45 2/45 Innehåll 1 Inledning... 5 2 Investeringarnas drivkrafter... 7 2.1 Anslutning av ny elproduktion... 7

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden

Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Den nordiska elmarknaden i dag och i framtiden Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in1 1 24/9/07 14:33:22 Elmarknad_broschyr_070924_JEA.in2 2 24/9/07 14:33:23 Konkurrenskraft Kilpailukyky Kestävä Hållbar kehitys

Läs mer

- --I Energimarknadsinspektionen

- --I Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets lnspectorate BESLUT 1 (4) Sökande wpd Storgrundet Nät AB Ferkens gränd 3 111 30 Stockholm 55 6873-1722 Ombud: Motpart Affärsverket svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg 202100-4284

Läs mer

Storskalig utbyggnad av vindkraft

Storskalig utbyggnad av vindkraft Storskalig utbyggnad av vindkraft Konsekvenser för stamnätet och behovet av reglerkraft 1 (47) Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Uppdraget och rapportens disposition 6 3 Det svenska elkraftsystemet 6 3.1 Kraftsystemets

Läs mer

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

Investerings- och finansieringsplan för åren 2013 2015

Investerings- och finansieringsplan för åren 2013 2015 2012-02-17 2012/199 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren 2013 2015 SvK4000, v3.0, 2011-06-09 1/27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Investeringarnas drivkrafter... 4 2.1

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Elnätet är en viktig samhällsbärare

Elnätet är en viktig samhällsbärare Nätrapport 2013 Elnätet är en viktig samhällsbärare Elnätet är en viktig samhällsbärare 1 Från eld till el på 100 år 2 Elmarknaden 4 Miljarder för att säkra elnäten 6 I storstad och på landsbygd 8 Fortum

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige

På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige En studie om behov av reglerkraft och överföringskapacitet Version 4.0 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH, lennart.soder@ee.kth.se

Läs mer

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden

Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Produktionsbegränsningar i den svenska kärnkraftsproduktionen och hög elanvändning på grund av kallt

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem

Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem EI R2010:18 Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem - Smarta mätare och intelligenta nät Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna EnergimarknadsinspektionenR2010:18 Författare:

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Så ser vi till att du har el

Så ser vi till att du har el Så ser vi till att du har el Vattenfall Distribution Vi säkrar nätet för framtiden Vi lever i ett modernt samhälle där vi tar för givet att det alltid ska finnas el i uttaget. Vattenfall är en av de stora

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Frekvensreglering. EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Frekvensreglering. EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin Frekvensreglering EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Kursmål Förklara hur balansen mellan produktion och konsumtion upprätthålls i ett elsystem, beräkna hur frekvensen påverkas av

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

TEN-E. Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten. Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012

TEN-E. Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten. Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012 TEN-E Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser för Norr- och Västerbotten Av Johan Leymann Handledare: Mona Mansour Höstterminen 2012 1 Innehåll TEN-E... 1 Ett utbyggt och integrerat elnät konsekvenser

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi

Tröskeleffekter och förnybar energi Tröskeleffekter och förnybar energi En rapport till regeringen 1(46) TU1UT TUSAMMANFATTNINGUT... TU2UT TUREGERINGENS TU3UT TUBAKGRUNDUT... TU4UT TUOLIKA TU5UT TUÖVERVÄGANDENUT... TU6UT TUSVENSKA TU7UT

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Investerings- och finansieringsplan för åren 2015 2017

Investerings- och finansieringsplan för åren 2015 2017 Finans 2014-02-19 2014/89 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren 2015 2017 1/41 2/41 Innehåll 1 Inledning... 5 2 Investeringarnas drivkrafter... 7 2.1 Anslutning av ny elproduktion...

Läs mer

Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15

Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15 Koncessioner och kommunikation 2011-06-21 PROTOKOLL FORSMARK-STACKBO Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15 Närvarande från Svenska Kraftnät Anna Meder, projektledare Jenny Stern, ansvarig tillståndsärenden Mikael

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter

Läs mer

Investerings- och finansieringsplan för åren 2014 2016

Investerings- och finansieringsplan för åren 2014 2016 Finans 2013-02-21 2013/187 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren 2014 2016 1/36 Innehåll 1 Inledning... 4 2 Investeringarnas drivkrafter... 5 2.1 Anslutning av ny elproduktion...

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Elmarknaden i Norden 2011. Vattenfalls syn på utvecklingen

Elmarknaden i Norden 2011. Vattenfalls syn på utvecklingen Elmarknaden i Norden 2011 Vattenfalls syn på utvecklingen Introduktion Vattenfall fick under 2010 ett nytt uppdrag. Vi ska generera en marknadsmässig avkastning och vara ett av de bolag som leder utvecklingen

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning Glötesvålens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING GLÖTESVÅLEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Nr 43 LANDSKAPSLAG. om ändring av ellagen för landskapet Åland. Föredragen för Republikens President den 5 mars 1999

Nr 43 LANDSKAPSLAG. om ändring av ellagen för landskapet Åland. Föredragen för Republikens President den 5 mars 1999 Nr 43 LANDSKAPSLAG om ändring av ellagen för landskapet Åland Föredragen för Republikens President den 5 mars 1999 Utfärdad i Mariehamn den 1 juli 1999 I enlighet med lagtingets beslut 1) upphävs 2 2 mom.,

Läs mer

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft Särskild satsning på havsbaserad vindkraft April 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning och sammanfattning... 3 2. Goda skäl för en särskild satsning på havsbaserad vindkraft... 4 2.1 Försörjningstrygghet...

Läs mer

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Vattenfall har fört en fördjupad dialog med föregående ägare sedan efter sommaren Genom att slå ihop projekten kan flera synergier uppnås - Synergier i upphandling

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer