Investerings- och finansieringsplan för åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Investerings- och finansieringsplan för åren 2013 2015"

Transkript

1 /199 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren SvK4000, v3.0, /27

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Investeringarnas drivkrafter Anslutning av vindkraft Effekthöjningar i kärnkraftverken Flaskhalsar och marknadsintegration Ändrade överföringsmönster Förändrad nätstruktur i flera städer Reinvesteringar Prioriteringar Investeringar Förändringar sedan föregående plan Nya investeringar över 100 Mkr som har tillkommit Investeringar över 100 Mkr som har utgått Känslighetsanalys Sammanställning av större investeringar (>100 Mkr) SydVästlänken Stockholms Ström Utlandsförbindelser Åtgärder till följd av vindkraftetableringar Ledningsprojekt Stationsprojekt Stora IT-investeringar Investeringsplan Finansiering av investeringarna Förutsättningar Finansiell ställning m.m Nättarifferna Resursbehov för elberedskap Beräknade avgiftsintäkter Övriga behov av finansiella befogenheter /27

3 1 Inledning Affärsverket svenska kraftnät bildades 1992 inför elmarknadens avreglering Verkets viktigaste uppgift, vid sidan av systemansvaret, blev att förvalta stamnätets 400 och 220 kv ledningar med tillhörande stationer. Detta fokus underströks av att det efter avregleringen inte heller tillkom någon nämnvärd ny elproduktion. Sammantaget investerade Svenska Kraftnät i storleksordningen Mkr under sina första tio år. Det handlade då om att bygga och bygga om trettiotalet mil ledningar och tiotalet stationer. Därefter har investeringstakten successivt ökat. Höga klimatpolitiska ambitioner och fördjupad europeisk integration har i grunden förändrat förutsättningarna för Svenska Kraftnäts verksamhet. Förra året avslutades 21 investeringsprojekt och under 2012 kommer arbete att genomföras i drygt 100 anläggningsprojekt. Lite längre fram räknar Svenska Kraftnät fortfarande med att investera i storleksordningen Mkr, eller mer men nu blir det varje år i stället för under en tioårsperiod Investeringar och planering för Diagram 1. Genomförda investeringar under samt planerade för Träffsäkerheten i den ekonomiska planeringen har varit mindre god på årsbasis. Om man i stället ser till utfallet under de sammantagna treårsperioderna i respektive plan 3/27

4 har träffsäkerheten varit betydligt bättre. Detta förhållande är en följd av att tidsmässiga förskjutningar i projektens genomförande är den vanligaste orsaken till avvikelserna. Ledtider på tio år från beslut till drifttagning är inte ovanliga i stamnätet. Det beror framför allt på den långa processen för att bevilja koncession för en ledning. Hela koncessionsprocessens syfte är att avväga motstående intressen men det finns enligt verkets mening en benägenhet att dessa avdömningar skjuts upp och ersätts med krav på Svenska Kraftnät att genomföra ytterligare kompletterande utredningar. Samtidigt är det just tillståndsgivningen för nätanslutningar som enligt Svenska Kraftnäts bestämda uppfattning kommer att bli den främsta gränssättande faktorn för hur snabbt stora mängder förnybar energi ska kunna introduceras i det svenska elsystemet Sammantaget är det generellt mycket svårt att bedöma tidsåtgången i investeringsprojekten och då särskilt för nya ledningar. I ett stort projekt kan en relativt liten tidsförskjutning utanför Svenska Kraftnäts kontroll föranleda att flera hundra miljoner kronor flyttas till ett annat år. Även framgent kommer därför det årliga utfallet av investeringsplanerna att vara behäftade med viss osäkerhet. Icke desto mindre har Svenska Kraftnät vidtagit åtgärder för att förbättra investeringsplaneringen och de underlag som verket lämnar till statsmakterna. 2 Investeringarnas drivkrafter Det finns idag en mängd olika intressen och krav från omvärlden som utgör drivkrafter för ökade stamnätsinvesteringar. De främsta är utbyggnaden av förnybar elproduktion, effekthöjningar i kärnkraftverken, ökade problem till följd av begränsningar i den interna överföringsförmågan, ändrade överföringsmönster, integration med andra marknader, krav på en mer robust elförsörjning till viktiga befolkningscentra samt ökade behov av att rusta upp gamla installationer. 2.1 Anslutning av vindkraft Med riksdagens energi- och klimatpolitiska beslut i juni 2009 (prop. 2008/09: ) sattes ett mål för ökningen av den förnybara elproduktionen i nivå med 25 TWh till år 2020 jämfört med läget år Stödet till förnybar elproduktion, elcertifikatsystemet, förlängs nu till 2035 och anpassas till det nya målet att vi ska ha en gemensam marknad med Norge. Riksdagen fastställde även en ny planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020 låt vara att planeringsramen inte är ett utbyggnadsmål, utan ett instrument för att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. 4/27

5 Svenska Kraftnät lämnade i juni 2008 en rapport om storskalig utbyggnad av vindkraft (617/2008/AN40) till regeringen. Där gjordes bedömningen att det behövs mer omfattande investeringar i stamnätet när produktionsökningen når storleksordningen 10 TWh. Idag finns det olika förfrågningar om att ansluta mer än tio gånger så mycket! Det är vindkraftparker med en effekt på MW, vilket motsvarar mer än en och en halv gånger dagens installerade effekt i all kärnkraft och all vattenkraft tillsammans. Alla dessa projekt kommer inte att realiseras. Hur mycket som kommer att byggas avgörs ytterst av certifikatsystemets utformning. När i tiden utbyggnaden kan ske påverkas emellertid också i hög grad av de tröga tillståndsprocesserna. Var utbyggnaden görs beror av flera osäkra faktorer. Tillgången till nät är en faktor, omfattningen av de nätförstärkningar som krävs påverkar lönsamheten för vindkraftsinvesteringen. Goda vindlägen är en förutsättning för etablering av vindkraft men också förutsättningarna för att erhålla nödvändiga tillstånd spelar stor roll. Var utbyggnaden görs är också mycket viktigt ur nätsynpunkt. En tyngdpunkt i norr leder till krav på ökad överföringskapacitet i stamnätet. Men även utbyggnad i söder påverkar stamnätet, eftersom Norrlands vattenkraft i ökad utsträckning kommer att behöva användas som en reglerresurs. Slutligen beror utformningen av nätförstärkningarna i Sverige även på hur och var ny vindkraft byggs i norra Norge och Finland. Ytterligare en försvårande omständighet är de tröskeleffekter som uppstår i vissa områden där ingen ledig kapacitet finns och behovet av nätförstärkningar således är stort. Projektörer och regionnätsägare är ofta pådrivande för anslutning tills avtal ska skrivas under. Reviderad bedömning av den ekonomiska risken kan då medföra att beslut om anslutningarna får vänta. Sammantaget konstituerar den omfattande vindkraftsutbyggnaden betydande nätplaneringsproblem för Svenska Kraftnät. Detta förhållande understryks ytterligare av att tillståndsprocesserna för att bygga ut stamnätet normalt är väsentligt längre än motsvarande processer för att ge tillstånd till själva vindkraftanläggningarna. 2.2 Effekthöjningar i kärnkraftverken Redan under 80- och 90-talen höjdes effekten på de flesta kärnkraftsreaktorer med i storleksordningen fem till tio procent. Därefter har fortsatta effekthöjningar planerats och genomförts. Hittills under 2000-talet har ansökningar om effekthöjningar lämnats till regeringen för åtta av tio reaktorer. Näten runt kärnkraftverken är anpassade till anläggningarnas ursprungliga kapacitet. Den successivt ökade effektutmatningen gör att vi nu nått en punkt där mer omfattande förstärkningar krävs i de anslutande näten. Svenska Kraftnät arbetar nu med två nya 400 kv ledningar ut från Forsmark och två nya ledningar ut från Oskarshamns kärnkraftverk. Nya ställverk behöver också byggas. 5/27

6 2.3 Flaskhalsar och marknadsintegration Målet för elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som ger en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. I det sammanhanget har regeringen särskilt pekat på att den nordiska elmarknaden är nödvändig för ett effektivt utnyttjande av gemensamma produktionsresurser i Norden. Flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan Norden och kontinenten ska därför byggas bort (prop. 2008/09:163). De nordiska stamnätsoperatörerna har gemensamt identifierat ett antal nätprojekt som bedömts vara av särskilt stor betydelse för den nordiska elmarknadens funktionssätt. Tre av dem berör Sverige och Svenska Kraftnät. Det ena nätprojektet, som togs i drift under 2010 är en ny 400 kv ledning som går från Järpströmmen i närheten av Åre och över till Norge. Detta är en ledning som har stor betydelse för försörjningssäkerheten i mittersta Norge. Det andra nätprojektet, Fenno-Skan 2, togs i drift under 2011 och är en ny sjökabel som mer än fördubblar överföringskapaciteten mellan Sverige och Finland över Östersjön. Det tredje är SydVästlänken, som med sin delsträcka från Småland till Skåne syftar till att eliminera besvärande begränsningar i förmågan att överföra el till den allra sydligaste delen av landet, elområde 4. Detta är inte minst viktigt för att motverka ett högre elpris i Sydsverige, som efter Barsebäcks stängning har få egna elproduktionsresurser. Projektet SydVästlänken består också av en gren till Oslo. Under de två gångna åren har produktionsresurser stängts inne i södra Norge till följd av begränsningar i områdets förmåga att överföra el till omvärlden. Tillsammans med en ny 400 kv ledning ut från Stenkullen (Göteborg) reducerar SydVästlänkens västra gren också begränsningarna i det s.k. Västkustsnittet. SydVästlänken har alltså stor betydelse för hela det nordiska kraftsystemet. I enlighet med den färdplan som antogs av Nordiska Ministerrådet i september 2008 ska de nordiska stamnätsföretagen förstärka sin nätplanering och föreslå investeringar som är samhällsekonomiskt lönsamma för hela det nordiska området. Det här är ett arbete som numera bedrivs inom ramen för European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E) och dess nätutvecklingskommitté. Arbetet är en regional del av ENTSO:s återkommande tioåriga nätutvecklingsplaner. Eftersom elnäten på den skandinaviska halvön är sammanlänkade i särskilt hög grad har Svenska Kraftnät under 2010 bedrivit ett nätplaneringsarbete tillsammans med den norska stamnätsoperatören Statnett. Det visade sig tyvärr inte möjligt att i det här skedet etablera en svensk-norsk nätutvecklingsplan med gemensamma bedömningar av t.ex. vilka ytterligare förbindelser mellan Skandinavien och kontinenten som bör prioriteras. Arbetet har dock resulterat i en rapport som redovisar tre framtids- 6/27

7 scenarier fram emot 2020 till grund för fortsatt planering. Rapporten diskuterar också möjliga nätförstärkningar i Sverige med syfte att underlätta vindkraftsutbyggnad på Nordkalotten och elförsörjning till olje- och gasplattformarna utanför norra Norge. Åtgärder för främjande av infrastruktur och förbättrat tillträde till gränsförbindelser för att stärka förutsättningarna för fungerande elmarknader är en central del i EU:s tredje inre marknadspaket som antogs Också försörjningssäkerheten är viktig i ett EU-perspektiv. Genom utveckling av medlemsstaternas energimarknader och utbyggda överföringsförbindelser skapas förutsättningar för att ingå i den inre energimarknaden även för de länder som idag energimässigt fungerar som öar utan tillräcklig förbindelse med övriga EU. Estland, Lettland och Litauen utgör det mest näraliggande exemplet. Svenska Kraftnät är sedan 2008 starkt engagerat i arbetet med att utveckla en gemensam baltisk elmarknad som kan länkas samman med den nordiska och europeiska. Likströmsförbindelsen NordBalt, från Kalmar län i Sverige till Klaipeda i Litauen, byggs med stöd från EU. En stabil baltisk energiförsörjning och energisäkerhet ligger även i Sveriges intresse. En successiv uppbyggnad av ett elöverskott i det nordiska området aktualiserar ytterligare förbindelser till kontinenten. En nordisk eller i vart fall skandinavisk samplanering ter sig här angelägen. Det är också nödvändigt att sätta in de kontinentala förbindelserna i sitt europeiska sammanhang. Det krävs stora nätförstärkningar i både Polen och Tyskland för att elkraft inte ska stängas in i de norra delarna av dessa länder. 2.4 Ändrade överföringsmönster Som en följd av den avreglerade elmarknaden, introduktionen av ny elproduktion och investeringar i överföringsnätet mellan hög- och lågprisområden har nya överföringsmönster skapats. Introduktionen av vindkraft i systemet innebär att en stor andel ny produktion lokaliseras till nya platser, vilket ytterligare kommer att förändra överföringsmönstren. Dessutom styr marknadspriset numera i hög uträckning hur produktionsanläggningarna körs och hur import/export sker. Det leder till större och snabbare förändringar i överföringen än tidigare. Dessa faktorer ställer krav på en fortsatt utbyggnad av nätkapaciteten för att möta överföringsbehoven och ändrade kraftflöden. 2.5 Förändrad nätstruktur i flera städer I flera större städer har utvecklingen gjort det nödvändigt att se över nätstrukturen. Uppsala har fått ytterligare en stamnätsmatning medan det pågående arbetet med en 7/27

8 ny ledning mellan Stenkullen och Lindome ska förbättra elförsörjningen till Göteborgsområdet. Arbetet med att långsiktigt säkra Stockholmsregionens elförsörjning inleddes redan 2004 med grund i ett regeringsuppdrag. Det har bedrivits tillsammans med regionnätsägarna i området Fortum och Vattenfall inom ramen för projektet Stockholms Ström. Stockholms Ström är ett mycket omfattande projekt och involverar ett stort antal kommuner i Stockholms län. Genomförandet bygger på medfinansiering från de kommuner och övriga markägare som får värdefull mark frigjord när det nya målnätet med en 400 kv ring runt Stockholm har etablerats och ca 15 mil gamla luftledningar kan tas bort. Sedan en godtagbar medfinansiering nåtts har Svenska Kraftnäts styrelse beslutat att genomföra projektet. 2.6 Reinvesteringar Utbyggnaden av 400 kv systemet påbörjades i början av 1950-talet, 220 kv systemet ännu tidigare. Stamnätets äldsta delar är i stort behov av upprustning vilket innebär att reinvesteringsnivån kommer att behöva höjas. En omfattande inventering pågår som ska ligga till grund för detaljerade program och prioriteringar för reinvesteringar av både stationer och ledningar. Åtgärderna kommer dock inte att hinna påverka nivån nämnvärt. Behovet i denna plan baseras på tidigare fastlagda förnyelseprogram. 2.7 Prioriteringar Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 efterfrågat underlag för de prioriteringar som Svenska Kraftnät gjort inför sammanställningen av investerings- och finansieringsplan för åren Svenska Kraftnät är inne i in i en helt ny fas när det gäller investeringar i stamnätet. En fas där en mängd drivkrafter uppträder samtidigt och där investeringsnivåerna är högre än någonsin tidigare i stamnätets historia. Utvecklingen kommer att ställa stora krav på såväl interna som externa resurser. De externa resurserna är i första hand konsulter för projekt- och teknikstöd, leverantörer och entreprenörer. Där ser vi redan idag en brist inom vissa områden som kan vara begränsande faktorer för genomförandet av våra investeringar. Även möjligheterna till att ta avbrott i nätet för att kunna utföra åtgärderna, framförallt reinvesteringsåtgärder i befintliga anläggningar, kommer att bli allt svårare. Tillståndsprocessen är avgörande för hur snabbt investeringarna kan komma till stånd. Mycket tyder på att tillstånd för nya kraftledningar kan 8/27

9 bli den gränssättande faktorn för hur snabbt stora mängder förnybar energi kan introduceras i det svenska elnätet. Tidigare var storleken på investeringarna, både enskilda projekt och den totala volymen, relativt låg och utgjorde inte något problem vare sig ekonomiskt eller resursmässigt. Det fanns då inget behov av att prioritera mellan investeringsprojekten. Under de senaste åren har, vilket beskrivits ovan, den situationen förändrats radikalt. Investeringsvolymerna kommer att tiofaldigas inom de närmaste åren, jämfört med genomsnittsvärdet för investeringsnivåerna under 1990-talet. Därför vidareutvecklar Svenska Kraftnät ständigt arbetssätt för att analysera tidplaner, resurser och avbrottsmöjligheter i syfte att kunna göra en god planering och prioritering mellan projekten. Det är här viktigt att beakta att både reinvesteringar och nya investeringar prioriteras så att inte reinvestering av det äldre anläggningsbeståndet skjuts på framtiden till förmån för nya investeringar som ofta har ett starkt tryck från externa intressenter, producenter eller vindkraftsexploatörer. 3 Investeringar Investeringsvolymen inom affärsverket under treårsperioden bedöms komma att uppgå till Mkr, varav Mkr under Dessa siffror anger bruttoinvesteringarna. En del investeringar finansieras helt eller delvis av externa aktörer, bl.a. nät- och produktionsbolag, kommuner och markägare. 3.1 Förändringar sedan föregående plan På grund av långa ledtider för verkställandet av investeringar i stamnätet är förändringar i investerings- och finansieringsplanen små mellan de enskilda åren och många projekt som redovisats i tidigare års sammanställningar återfinns även i denna. Nytillkomna investeringar föranleds ofta av anslutning av ny produktion. Många av Svenska Kraftnäts större pågående investeringar har upphandlats och därmed fått justerade betalplaner Nya investeringar över 100 Mkr som har tillkommit Följande investeringar har tillkommit sedan föregående plan. Projektbeskrivning Drivkraft > Tuna förnyelse 400 kv station Vindkraft > Skogssäter 2 ny 400 kv station Driftsäkerhet > Grönviken ny 400 kv station Vindkraft > Lindbacka 2 ny 400 kv station Driftsäkerhet 9/27

10 > Larv ny 400 kv station Vindkraft > Klöse ny 400 kv station Vindkraft > Djuptjärn ny 400 kv station Ny nätstruktur > Granfors ny 400 station Vindkraft > Sege 400 kv Ställverksförnyelse Driftsäkerhet/Flaskhals > Norrmalm ny 400 kv station Vindkraft > Råbäcken ny 400 kv station Vindkraft > Sverige Själland, utbyte 400 kv kabel Utlandsförbindelse > Ekhyddan Nybro Hemsjö, ny 400 kv ledning Driftsäkerhet/Flaskhals > Skogssäter Stenungsund Stenkullen, ny 400 kv ledn. Driftsäkerhet/Flaskhals > Ängsberg Horndal, ny 400 kv ledning Kärnkraft > Råbäcken Markbygden, ny 400 kv ledning Vindkraft > Markbygden 2, ny 400 kv station (oklar placering) Vindkraft > Hjälta ny 400/220 transformatorstation Driftsäkerhet > Förnyelse av driftövervakningskommunikation IT Investeringar över 100 Mkr som har utgått Följande investeringar, som beskrevs i föregående års investerings- och finansieringsplan, har utgått ur sammanställningen för treårsperiod > Fenno-Skan 2, avslutas under 2012 > Stenkullen Lindome, avslutas under 2012 > Odensala, avslutas under 2012 > Ekhyddan, avslutas under 2012 > Järpströmmen norska gränsen (Nea), avslutas under 2012 > Barkeryd Hageskruv Hemsjö, ersätts av annan investering > Nacka Ekbacken, avslutas under 2012 > Hägerstalund Beckomberga, avslutas under 2012 > Värtan Koltorp, avslutas under Känslighetsanalys Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 efterfrågat en ökad information om vilka ekonomiska bedömningar som gjorts inför framtagandet av investeringsplanen för de 10/27

11 kommande åren. Svenska Kraftnät redovisar därför vilka känslighetsanalyser som hargenomförts. Svenska Kraftnät har vid 2012 års ingång 129 planerade investeringar, som kommer att ianspråkta investeringsmedel under perioden Till detta kommer ett okänt antal investeringar som måste genomföras p.g.a. akuta åtgärder t.ex. haverier. Beslut om investeringar i stamnätet föregås av en utredning, vilken ska redovisa motiv för nödvändiga förändringar i stamnätet samtidigt som uppsatta driftsäkerhetskrav måste upprätthållas. Utbyggnader i stamnätet får inte heller medföra att man bromsar eller omöjliggör en ytterligare utbyggnad av stamnätet som behövs p.g.a. kommande behov. Den föreslagna tekniska utformningen ligger sedan till grund för den tillståndsprövning som alltid måste göras vid stamnätsinvesteringar. Vindkraftanslutningar Det stora antalet vindkraftparker som planeras gör att Svenska Kraftnät får många förfrågningar om anslutning till stamnätet. Eftersom Svenska kraftnät har anslutningsplikt och i uppdrag att underlätta utbyggnaden av förnybar elproduktion så prioriteras sådana anslutningsärenden. Samtidigt görs förfrågningar ofta långt före det att beslut om byggande av själva vindkraftparken fattas. Ett antal anslutningsinvesteringar ingår därför i investerings- och finansieringsplanen för , trots att det råder stor osäkerhet vad gäller själva genomförandet. Koncessionsansökan och andra tillstånd Det krävs en stor mängd tillstånd innan en planerad investering kan genomföras. Många av tillstånden avser markåtkomst och miljöpåverkan. Koncessionsansökan fordrar att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och denna MKB ligger även till grund för flertalet andra tillstånd som måste inhämtas före byggstart. Handläggningstiderna hos berörda myndigheter är ofta lång och i vissa fall mycket osäkra. Överklagande av tillstånd och upphandling Varje ny kraftledning medför ett ingrepp i miljön och möter regelmässigt stort motstånd hos dem som blir berörda. Utmed flera planerade ledningssträckor har det bildats aktionsgrupper mot nya kraftledningar. Varje nytt led i processen överklagas. Även upphandlingar har blivit föremål för överklaganden som medfört att investeringar inte kunnat genomföras som planerat, utan blivit kraftigt försenade. Kompletterande undersökningar Det stora antal utredningar om vindkraftsanslutningar som hela tiden tillkommer har medfört att utredningar om t.ex. effekthöjningarna i kärnkraftverken har behövt göras om. Det beror på att vindkraftsutredningar påvisat att de planerade investeringarna i stamnätet inte räcker till för att ta emot den stora effektinmatning som planeras i vissa regioner. 11/27

12 Beroenden En komplicerande faktor vid genomförandet av investeringsprojekten är att många projekt är beroende av varandra. Med den investeringsvolym vi har under de närmaste åren ser vi att dessa beroenden ökar och det leder då till svårigheter att hålla önskade tidplaner. Resursbrist på marknaden Svenska Kraftnät har flera ledningsprojekt i projekteringsfasen, som behöver genomföra fältprojektering under de närmaste åren. Detta är en tilltagande risk, eftersom det inte finns tillräckligt många erfarna konsulter som kan täcka behovet under denna period. Svenska Kraftnät arbetar med olika lösningar för att minimera denna risk t.ex. genom att få in nya aktörer på marknaden. Entreprenadupphandling Upphandlingar visar på stora skillnader i kostnader beroende på konjunktur, investeringens storlek samt geografiskt område. Innan en upphandling är genomförd bygger investeringsbudgeten på antaganden som baseras på erfarenheter från tidigare gjorda upphandlingar. Först när en upphandling väl är genomförd och betalningsplanen fastställts undanröjs den betydande osäkerheten. Längre tid för genomförande En pågående entreprenad kan drabbas av förseningar p.g.a. dåligt väder, feluppskattade tidplaner, brister i levererad materiel, markförhållandena som är sämre än genomförda undersökningar indikerat men även p.g.a. att en inventering av djurlivet har påvisat höga biotopvärden som medför byggande under särskilda restriktioner. Sammantaget innebär detta en viss osäkerhet i underlaget för investerings- och finansieringsplanen. En försening medför inte med automatik högre kostnader men får konsekvenser för betal- och/eller tidplaner och kan medföra att stora belopp kan förskjutas från ett år till ett annat. Åtgärder för att reducera osäkerheterna Oaktat de problem som finns i ett projektgenomförande så arbetar Svenska Kraftnät med att reducera osäkerheter i investeringsplanerna. Samtliga tidplaner har setts över och mer tid för genomföranderisker har lagts in. Under 2011 har även arbetet med Svenska Kraftnäts produktionsmodell intensifierats för att införa ett enhetligt arbetssätt i investeringsverksamheten. Även införandet av nya systemstöd för uppföljning och kontroll har påbörjats och kommer att fortgå under hela För att ha en rimlig årlig nivå på investeringarna har ett arbete med resurshantering påbörjats. Detta ska leda till en kartläggning av det interna och externa resursbehovet. En viktig del i arbetet är att rangordna investeringarna så att fokus läggs på prioriterade investeringar. Prioriteringsarbetet kommer att slutföras under 2012, vilket kommer att få direkt inverkan på vilka investeringar som genomförs. 12/27

13 För att göra anläggningsinvesteringar krävs avbrott i stamnätet, vilket är en starkt begränsande faktor. För att kunna göra investeringar i kritiska områden där avbrott är svåra att få kommer Svenska Kraftnät att prova en metod där arbete sker utan att anläggningen tas ur drift, AMS (arbete med spänning). 3.3 Sammanställning av större investeringar (>100 Mkr) Regeringen har i regleringsbrevet för 2012 efterfrågat en ökad redovisning av beredningsläget i tillståndsprocesserna. Svenska Kraftnät har därför utökat sammanställningen av de större investeringarna med denna information. I nedanstående tabell redovisas de investeringsprojekt som beräknas överstiga 100 Mkr. Karakteristiskt för perioden är att ett flertal mycket stora investeringar genomförs samtidigt. Dessa kommer att befinna sig i olika faser, vilket gör att säkerheten i bedömningarna av investeringarna varierar. De fyra kolumnerna visar ny investeringsprognos (kolumn 1), föregående års prognos (kolumn 2), prognostiserat utfall för perioden (kolumn 3) samt beredningsläget i tillståndsprocessen (kolumn 4). I kolumn fyra används siffrorna 0 4 för att redogöra för beredningsläget i tillståndsprocesserna. 0 = inget koncessionsarbete har påbörjats 1 = förberedelsearbeten har påbörjats 2 = ansökan om koncession är gjord 3 = koncessionen bereds i regeringskansliet 4 = koncession meddelad -- = arbetet kan bedrivas inom ramen för befintlig koncession Tabell 1. Sammanställning av större investeringar, Mkr Ny prognos Föregående års prognos Periodens utfall Beredningsläge SydVästlänken Norra delen Södra delen Västra delen Stockholms Ström Danderyd Haninge ny 400 kv ledning och station Upplands Väsby Danderyd ny 400 kv ledning och station Danderyd Järva, ny 220 kv kabelförbindelse /27

14 Utlandsförbindelser NordBalt, likströmskabel till Baltikum Utbyte av kabel mellan Sverige och Själland Åtgärder till följd av vindkraftsetableringar Gotland, ny likströmsförbindelse Råbäcken, ny 400 kv station Klöse, ny 400 kv station Granfors, ny 400 kv station Råbäcken, ny 400 kv station Grönviken, ny 400 kv station Övriga ledningar Stackbo Finnböle Hamra, förnyad 400 kv ledning Forsmark Råsten Råsten Hamra Forsmark Stackbo, ny 400 kv ledning Förstärkning av snitt 1 och snitt Krångede Horndal Ekhyddan Barkeryd, ny 400 kv ledning Skogssäter Stenungsund Stenkullen, ny 400 kv ledning Lindbacka Östansjö, ny 400 kv ledning Ekhyddan Nybro Hemsjö, ny 400 kv ledning Investeringen avser inte längre en ny ledning utan målsättningen ä att genom tekniska lösningar öka överföringskapaciteten genom investeringar i redan befintliga anläggningar. 14/27

15 Övriga stationsprojekt Hallsberg 400 kv, stationsförnyelse Hagby 400 kv, stationsförnyelse Stackbo 400 kv, stationsförnyelse Råsten, ny 400 kv station Reaktiv kompensering i flera anläggningar Sege 400 kv, stationsförnyelse Lindbacka 2, ny 400 kv station Djuptjärn, ny 400 kv station och matning till Kalix Hjälta, ny 400/130 kv transformering Tuna 400 kv, stationsförnyelse Större IT-investeringar Nytt driftövervakningssystem, HUDS Ny driftövervakningskommunikation SydVästlänken SydVästlänken, Svenska Kraftnästs största investering någonsin, är en ny förbindelse mellan Hallsberg via Nässjö till Hörby i Skåne samt en förbindelse från Nässjö till Oslo i Norge. När SydVästlänken tas i drift ökar överföringskapaciteten mellan elområde SE3 och SE4 med upp till 25 procent. Investeringen bidrar även till förbättrad driftsäkerhet i södra Sverige. Den norra delen omfattar en 176 km lång 400 kv växelströms luftledning mellan Hallsberg och Nässjö. Koncessionsansökan för ledningen är inlämnad till Energimarknadsinspektionen. Den södra delen från Nässjö till Hörby byggs som en likströmsförbindelse som omfattar totalt 251 km ny ledning, varav 62 km uppförs som luftledning och 191 km som markkabel. För att erhålla ett robust system byggs förbindelsen som två redundanta och oberoende system. Energimarknadsinspektionen har tillstyrkt koncessionsansökan vilken nu ligger hos regeringen för handläggning. Den västra delen omfattar sträckan från Nässjö till Oslo och byggs även denna med likströmsteknik. Mellan Nässjö och Grunnebo används markkabel och mellan Grunnebo och norska gränsen utreds olika sträckningsalternativ och tekniska lösningar. Genomförda upphandlingar har till stora delar fastställt kostnader och betalplaner. Trots det är nivån för både treårsperioden och totalbeloppet fortfarande mycket osäker och starkt beroende av tillstånd för koncession, tekniskt utförande, marknadsutvecklingen samt vald sträckning mot Norge. 15/27

16 Investeringskostnaden för de svenska delarna av SydVästlänken beräknas uppgå till Mkr, varav Mkr väntas belasta treårsperioden Stockholms Ström Svenska Kraftnät har i samarbete med Vattenfall och Fortum utarbetat en helt ny struktur för Stockholms elnät. Stockholms Ström omfattar drygt femtio olika delprojekt, nya markkablar, sjökablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer skall anläggas. Bruttoinvesteringen uppgår till Mkr, varav Mkr för Svenska Kraftnäts del. Projektet bygger på en betydande medfinansiering från kommuner och andra markägare som får värdefull mark frilagd när 150 km luftledningar kan tas bort. Den viktigaste delen av Stockholms Ström är den nya förbindelsen City Link. Den ska binda samman norra och södra Stockholmsområdet från Hagby (Upplands Väsby) till Ekudden (Haninge). Med byggandet av City Link sluts en 400 kv ring runt regionen och centrala Stockholm får förstärkta inmatningspunkter från flera håll. Ett avtal har undertecknats i december 2011 angående kostnadsfördelning mellan de tre nätägarna Vattenfall, Fortum och Svenska Kraftnät samt berörda kommuner. Berörda kommuner delfinansierar investeringen genom att ledningsgator frigörs för framtida exploatering. Upplands Väsby Danderyd, ny 400 kv förbindelse genom Stockholm Sträckan kommer delvis byggas som luftledning, delvis som markförlagd kabel. I Danderyd anläggs en ny 400/220 kv station. Investeringen medför att en 220 kv ledning genom bostadsområden i Täby och Danderyd kan avvecklas. Koncessionsansökan är inlämnad till regeringen. Svenska Kraftnät förespråkar en luftledning. Svenska Kraftnät har på regeringens begäran kompletterat ansökan med ett kabelalternativ. Investeringskostnaden beräknas till ca 690 Mkr, varav 600 Mkr belastar treårsperioden. Danderyd Haninge, ny 400 kv förbindelse genom Stockholm Från Danderyd till Skanstull läggs en ny 400 kv kabel i tunnel under Stockholms centrala delar med ett nytt 400 kv ställverk med transformering 400/220 kv i Skanstull. Mellan Skanstull och Högdalen kommer kabeln vara förlagad i tunnel och mark. Ett nytt 400 kv ställverk med transformering 400/220 kv kommer uppföras i Högdalen. Mellan Högdalen och Haninge kommer en 400 kv ledning byggas. Förstudier pågår samt planeringen av tillståndsprocessen. Det handlar bland annat om att totalt sett hitta den mest effektiva och tidsbesparande vägen för att få koncession enligt ellagen och miljödom. Totalkostnaden för City Link uppgår till ca Mkr varav 100 Mkr, belastar treårsperioden. Danderyd Järva, ny 220 kv kabelförbindelse Planerna på att riva befintliga ledningar längs E4 vid Kista och frigöra mark för exploatering innebär att en ny 220 kv förbindelse krävs mellan Danderyd och Järva. 16/27

17 Förbindelsen utförs som tunnel- och markförlagd kabel och som sjökabel. Svenska Kraftnät har fått koncession för ledningen. Huvudförhandling för vattendom kommer att ske under våren Investeringskostnaden beräknas till ca 440 Mkr, varav 260 Mkr belastar treårsperioden Utlandsförbindelser NordBalt Ny likströmsförbindelse till Baltikum NordBalt är en likströmslänk som ska byggas till Litauen för att knyta en framväxande baltisk elmarknad till den nordiska. Samtidigt bidrar förbindelsen till att förbättra försörjningssäkerheten i de baltiska länderna. Projektet är prioriterat inom ramen för European Energy Programme for Recovery (EEPR). Kommissionen har allokerat stöd om 175 M, varav 131 M till kabelförbindelsen och 44 M till nödvändiga nätförstärkningar i Baltikum. Regeringen handläger koncessionsansökan efter överlämnade från Energimarknadsinspektionen som tillstyrkt ansökan. Förbindelsen planeras att tas i drift vid årsskiftet 2015/2016. Den totala investeringskostnaden i Sverige och Baltikum beräknas till drygt Mkr. Den svenska delen av investeringen är ca Mkr, varav ca Mkr belastar treårsperioden. Utbyte av kabel mellan Sverige och Själland Den befintliga ledningen är en s.k. tunnoljekabel som togs i drift hösten Den har haft ett antal olika problem genom åren såsom korrosionsskador, ankringsskador och trålningsskador. Vid flera av skadorna har oljeläckage uppstått. Senaste undersökningarna av tryckarmeringen visar att grava korrosionsproblem finns och att länkens återstående livslängd är starkt begränsad. Svenska Kraftnät planerar för ett utbyte av kabelförbanden för att undvika risk för omfattande haveri samt oljeläckage. För att bibehålla driften på utlandsförbindelsen utreds en ny parallell förläggning söder om befintligt kabelförband. Kabeln ägs idag av Svenska Kraftnät och Energinet.dk. Investeringskostnaden beräknas till ca 220 Mkr och utbytet planeras att genomföras under treårsperioden Åtgärder till följd av vindkraftetableringar Huvudinriktningen är att ansluta kommande vindkraftparker till befintliga stationer. Åtgärderna på stamnätsnivå blir då oftast enkla med endast behov av t.ex. ett extra ställverksfack i en station. För de större planerade vindkraftparkerna krävs emellertid nya stationer för anslutningar. I vissa fall behöver även ledningskapaciteten förstärkas. En betydande del av investeringarna finansieras av externa parter. Investeringar i stationer kräver ingen koncessionsansökan då anslutning sker till befintlig ledning. Däremot krävs samrådarbete enligt miljöbalken vid etablering av nya stationer. Gotland ny likströmsförbindelse Svenska Kraftnät projekterar en anslutning av Gotland till det svenska stamnätet genom två 500 MW likströmslänkar från fastlandet. Vattenfalls två förbindelser anslutna 17/27

18 till regionnätet räcker inte för de utbyggnadsplaner som finns för vindkraften på ön. Förstudier pågår och drifttagning av den första länken är planerad till Inledande samråd har genomförts och under våren 2012 startar arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Den totala investeringen har beräknats till Mkr, varav ca 870 Mkr belastar treårsperioden. Klöse Flera planerade vindkraftsparker i Ångermanland motiverar en ny anslutning till stamnätet. Den nya stationen planeras att byggas i anslutning till ledningen Moliden Stornorrfors. Investeringskostnaden uppgår till 120 Mkr, varav 110 Mkr belastar treårsperioden. Råbäcken En ny vindkraftspark, Markbygden, planeras i ett 450 km² stort område nordväst om Piteå. Den totala effekten vindkraft beräknas till MW. Denna stora effekt föranleder behov av nya anslutningspunkter i stamnätet. Den första av dessa anslutningspunkter är stationen Råbäcken. Investeringsutgiften uppgår till 120 Mkr, varav 50 Mkr belastar treårsperioden. Granfors En ny vindkraftpark planeras vid Skellefteå i Västerbotten, med en förväntad effekt på ca 500 MW. Behov uppstår då av en ny anslutningspunkt till stamnätet. Den nya stationen är planerad att byggas i anslutning till ledningen Svartbyn Stornorrfors. Investeringskostnaden uppgår till 120 Mkr, varav 110 Mkr belastar treårsperioden. Grönviken Nya vindkraftparker planeras mellan Bollnäs och Ockelbo. I ett senare skede planeras även en vindkraftpark till havs, sydost om Söderhamn. Den totala installerade effekten beräknas till ca MW. Den höga effekten föranleder behov av ny anslutningspunkt i stamnätet. Vindkraftparkerna kommer att byggas ut i etapper. Investeringskostnaden uppgår till 100 Mkr, varav 75 Mkr belastar treårsperioden Ledningsprojekt Stackbo Finnböle Hamra Ledningen mellan Stackbo i Gävle och Hamra utanför Enköping (100 km) byggdes i början av 1950-talet. Eftersom överföringen på ledningen kommer att öka p.g.a. Fenno-Skan 2 och ny vindkraft behöver dess överföringskapacitet utökas. Investeringskostnaden uppgår till 560 Mkr, varav 110 Mkr belastar treårsperioden. Forsmark Råsten Ledningen mellan Forsmark och Råsten är en del av nödvändiga nätförstärkningarna runt Forsmark men byggs främst p.g.a. effekthöjningar i block 1. Investeringskostnaden uppgår till 270 Mkr, varav 30 Mkr belastar treårsperioden. 18/27

19 Råsten Hamra Denna ledning byggs primärt för Forsmarks effekthöjning i block 1. Ledningen utgör en fortsättning på ledningen Forsmark Råsten, som idag inte har kapacitet att hantera effekthöjningen. Investeringskostnaden uppgår till 610 Mkr, varav 50 Mkr belastar treårsperioden. Forsmark Stackbo Ledningen byggs primärt för att block 3 i Forsmark ska kunna använda sin effekthöjning. Tidplanen för effekthöjningen av block 3 är under omprövning mot bakgrund av de problem som andra kärnkraftsanläggningar har haft i samband med sina effekthöjningar. Investeringskostnaden uppgår till 450 Mkr, varav 80 Mkr belastar treårsperioden. Krångede Horndal Arbetet med koncessionsförnyelsen påbörjades under 90-talet. Koncessionen gick ut 2003, ärendet hanteras av Energimarknadsinspektionen. Projektet omfattar åtgärder på dubbelledningarna mellan Krångede (mellan Östersund och Sollefteå) och Horndal. Investeringskostnaden uppgår till 170 Mkr, varav 10 Mkr belastar treårsperioden. Ekhyddan Barkeryd En ny 400 kv ledning planeras mellan Ekhyddan (Oskarshamn) och Barkeryd (Nässjö). Motivet är de omfattande effekthöjningar som planeras i block 3 i Oskarshamns kärnkraftverk. Förseningen beror på att tillståndsprocessen tar betydligt längre tid än planerat. Investeringskostnaden uppgår till 960 Mkr, varav 400 Mkr belastar treårsperioden. Skogssäter Stenungsund Stenkullen En ny 400 kv ledning byggs för att öka överföringskapaciteten över det s.k. västkustsnittet. Dessutom planeras nya vindkraftparker i området, vilka behöver anslutas till stamnätet. Investeringskostnaden uppgår till 500 Mkr, varav 40 Mkr belastar treårsperioden. Lindbacka Östansjö Det planeras för en spänningshöjning från 220 kv till 400 kv från Hallsberg norrut mot Lindbacka och vidare mot Västerås och Stockholm. Den nya ledningen Lindbacka Östansjö 27 km utgör del av denna plan. Investeringskostnaden uppgår till 150 Mkr, varav 130 Mkr belastar treårsperioden. Ekhyddan Nybro Hemsjö Med den stora effektvolym som kommer att transporteras genom området i samband med att utlandsförbindelsen NordBalt tas i drift måste överföringsförmågan förbättras. Ledningen medför också att driftsäkerheten förbättras. Investeringskostnaden uppgår till 900 Mkr, varav 30 Mkr belastar treårsperioden. 19/27

20 Förstärkning av snitt 1 och snitt 2 Mot bakgrund av de omfattande planerna på vindkraftutbyggnad i norra Sverige har Svenska Kraftnät utrett överföringsbehovet som detta medför samt vilka åtgärder som behöver vidtas. I ett första steg kommer åtgärder för i storleksordningen 450 Mkr att behöva vidtas varav 430 Mkr belastar treårsperioden Stationsprojekt Stationsförnyelser Svenska Kraftnät har upprättat en plan för ombyggnad av ett antal viktiga stationer för att förnya äldre utrustning och därmed höja driftsäkerheten. Under perioden kommer det att investeras även i andra stationer men dessa ingår i andra investeringar som nämns i dokumentet. Hallsberg förnyelse Hallsbergs gamla 400 kv ställverk är byggt i etapper från 1950-talet. Ett nytt 400 kv ställverk i tvåbrytarutförande ska byggas. Projektet ingår i planen för ställverksförnyelse. Investeringskostnaden uppgår till 220 Mkr, varav 40 Mkr belastar treårsperioden. Hagby förnyelse Projektet som tidigare var en del av Stockholms Ström fick under 2011 ökad omfattning efter kompletterande utredningar och är nu ett eget projekt som innebär en total ombyggnad av befintligt 400 kv ställverk. Investeringskostnaden uppgår till 160 Mkr, varav 120 Mkr belastar treårsperioden. Stackbo förnyelse En förnyelse av 400 kv anläggningen i Stackbo är en högt prioriterad åtgärd i Svenska Kraftnäts plan för stationsförnyelser. Avsikten är att 400 kv ställverket ska byggas om till ett tvåbrytarställverk. I kombination med etablering av nya kraftledningar kommer detta att minska risken för storstörningar i stamnätet. Investeringskostnaden uppgår till 180 Mkr, varav 50 Mkr belastar treårsperioden. Lindbacka 2 Flera nya ledningar planeras att ansluta till Lindbacka. För att möjliggöra detta ska ett nytt ställverk etableras intill det befintliga s.k. GIS-ställverket. Investeringskostnaden uppgår till 190 Mkr, varav 180 Mkr belastar treårsperioden. Djuptjärn Nätstrukturen runt Kalix måste förstärkas och i samband med ledningsåtgärder kommer en ny 400 kv station att byggas. Idag har Vattenfall koncession för nätstrukturen men om nätförstärkningarna blir av kommer koncessionen övergå till Svenska Kraftnät. Investeringskostnaden uppgår till 150 Mkr, varav 140 Mkr belastar treårsperioden. 20/27

Investerings- och finansieringsplan för åren 2014 2016

Investerings- och finansieringsplan för åren 2014 2016 Finans 2013-02-21 2013/187 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren 2014 2016 1/36 Innehåll 1 Inledning... 4 2 Investeringarnas drivkrafter... 5 2.1 Anslutning av ny elproduktion...

Läs mer

Investerings- och finansieringsplan för åren 2015 2017

Investerings- och finansieringsplan för åren 2015 2017 Finans 2014-02-19 2014/89 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren 2015 2017 1/41 2/41 Innehåll 1 Inledning... 5 2 Investeringarnas drivkrafter... 7 2.1 Anslutning av ny elproduktion...

Läs mer

2015-02-23 2015/52 INVESTERINGSPLAN. Investerings- och finansieringsplan för åren 2016 2018 1/45

2015-02-23 2015/52 INVESTERINGSPLAN. Investerings- och finansieringsplan för åren 2016 2018 1/45 2015-02-23 2015/52 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren 2016 2018 1/45 2/45 Innehåll 1 Inledning... 5 2 Investeringarnas drivkrafter... 7 2.1 Anslutning av ny elproduktion... 7

Läs mer

PERSPEKTIVPLAN 2025. 2013-03-12 Vindkraftsseminarium Hallstaberget. Klarar elnätet vindkraftsetableringarna?

PERSPEKTIVPLAN 2025. 2013-03-12 Vindkraftsseminarium Hallstaberget. Klarar elnätet vindkraftsetableringarna? PERSPEKTIVPLAN 2025 2013-03-12 Vindkraftsseminarium Hallstaberget Klarar elnätet vindkraftsetableringarna? The Swedish National Grid Affärsverket svenska kraftnät > Transmission lines > Total length 15

Läs mer

Elnät i norra Sverige, Finland och Norge

Elnät i norra Sverige, Finland och Norge Elnät i norra Sverige, Finland och Norge Sverige är ett långt land där produktionen av el främst sker i norr och elförbrukningen i söder. Elen måste därför transporteras långa sträckor. Över hela landet

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304

Tröskeleffekter och förnybar energi. Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Tröskeleffekter och förnybar energi Presentation av Elisabet Norgren, Svenska Kraftnät 100304 Uppdrag > Den 20 april 2009 lämnade Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) rapporten Tröskeleffekter

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E) SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Helena Laurell 08-677 25 61 helena.laurell@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (5) Datum 2013-12-13 Beteckning 071/2013 Näringsdepartementet n.reqistratorq) regeringskansliet,

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter

Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter Elberedskapslag Förändringar i lag & föreskrifter Elberedskapsrådet Malin Stridh & Isabelle Auvray 2012-09-19 Innehåll > Hur arbetar vi praktiskt utifrån nuvarande föreskrifter? > Bakgrund till lagändring

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

FOTO Tomas Ärlemo Elin Drugge Sandra Birgersdotter Peter Knutson. ILLUSTRATION Hampus Ericstam. TRYCK OCH REPRO Danagårds Grafiska Ödeshög, Mars 2015

FOTO Tomas Ärlemo Elin Drugge Sandra Birgersdotter Peter Knutson. ILLUSTRATION Hampus Ericstam. TRYCK OCH REPRO Danagårds Grafiska Ödeshög, Mars 2015 ÅRSREDOVISNING 2014 FOTO Tomas Ärlemo Elin Drugge Sandra Birgersdotter Peter Knutson ILLUSTRATION Hampus Ericstam TRYCK OCH REPRO Danagårds Grafiska Ödeshög, Mars 2015 UPPLAGA 1 000 svenska INNEHÅLL GENERALDIREKTÖREN

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Underlag för ansökan om nätförstärkningslån

Underlag för ansökan om nätförstärkningslån BILAGA 1 Underlag för ansökan om nätförstärkningslån 1/6 Innehåll 1 Ansökan om nätförstärkninglån... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Beskrivning av nätförstärkningen... 3 1.3 Nätkoncessionär (underlag 1)... 3

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

- --I Energimarknadsinspektionen

- --I Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets lnspectorate BESLUT 1 (4) Sökande wpd Storgrundet Nät AB Ferkens gränd 3 111 30 Stockholm 55 6873-1722 Ombud: Motpart Affärsverket svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg 202100-4284

Läs mer

Investeringsenkät 2009

Investeringsenkät 2009 SVE1 v1. 5-12-22 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Produktion Folke Sjöbohm 8-677 26 97, 7-419 26 97 folke.sjobohm@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (9) Datum 9-6-8 Investeringsenkät 9 Sammanfattning Energiinvesteringar

Läs mer

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?

Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

1 Bakgrund. Generaldirektören 2012-06-28 2012/758 INFORMATION. Stamnätstariffens utveckling 2012 2015

1 Bakgrund. Generaldirektören 2012-06-28 2012/758 INFORMATION. Stamnätstariffens utveckling 2012 2015 SvK1000, v3.2, 2012-03-09 Generaldirektören 2012-06-28 2012/758 INFORMATION Stamnätstariffens utveckling 2012 2015 1 Bakgrund Den 16 juni 2009 beslutade riksdagen att elnättariffernas skälighet ska granskas

Läs mer

Promemoria - Billigare utbyggnad av bredbandsnät (N2015/2228/ITP) Affärsverket svenska kraftnät har följande synpunkter på promemorian.

Promemoria - Billigare utbyggnad av bredbandsnät (N2015/2228/ITP) Affärsverket svenska kraftnät har följande synpunkter på promemorian. " SVENSKA ^ KRAFTNÄT Generaldirektören Näringsdepartementet Enheten för it-politik 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se 2015-06-02 2015/472 REMISSVAR Promemoria - Billigare utbyggnad av

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

JANUARI MARS 2012: RESULTATET UPPGICK TILL 363 (261) MKR INVESTERINGARNA UPPGICK TILL 515 (501) MKR

JANUARI MARS 2012: RESULTATET UPPGICK TILL 363 (261) MKR INVESTERINGARNA UPPGICK TILL 515 (501) MKR SVENSKA KRAFTNÄT DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS : RESULTATET UPPGICK TILL 363 (261) MKR INVESTERINGARNA UPPGICK TILL 515 (501) MKR RÄNTABILITETEN PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL VAR 6,7 (7,8) PROCENT S. innehåll

Läs mer

Innehåll budgetunderlag 2016 2018

Innehåll budgetunderlag 2016 2018 Fortifikationsverket 2015-02-16 Sida 1 (6) Innehåll budgetunderlag 2016 2018 1. Inledning... 2 2. Förslag till finansiering för åren 2016--2018... 3 3. Kredit på räntekonto i Riksgälden... 4 4. Lån i Riksgälden...

Läs mer

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft Särskild satsning på havsbaserad vindkraft April 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning och sammanfattning... 3 2. Goda skäl för en särskild satsning på havsbaserad vindkraft... 4 2.1 Försörjningstrygghet...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll

Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1 Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess

Läs mer

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26 Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 6 % bidrag 28-11-26 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 28-11-26 26282 Författare Uppdragsnamn Jenny Edfast, Claes

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

PROJEKTNYTT 2011 03 14 SVENSKA KRAFTNÄT SYDVÄSTLÄNKEN

PROJEKTNYTT 2011 03 14 SVENSKA KRAFTNÄT SYDVÄSTLÄNKEN PROJEKTNYTT #5 2011 03 14 SVENSKA KRAFTNÄT SYDVÄSTLÄNKEN SydVästlänken är en av fem stora utbyggnader av kraftnätet i Norden som tillsammans ger tryggare elförsörjning och förbättrar den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning. Arbetsplan Svenska kraftnät

Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning. Arbetsplan Svenska kraftnät Regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskeleffekter vid nätanslutning Arbetsplan Svenska kraftnät Vad är tröskeleffekten? Regionnät 150 MW ledig kapacitet 50 MW 100 MW 50 MW 25

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT?

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? Dan Sandros Projektchef Stena Renewable KRITERIER ATT UPPFYLLA De områden som ska prioriteras bör uppfylla vissa kriterier för att förslaget ska

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi

Tröskeleffekter och förnybar energi 2009-10-29 Dnr 2009/1306 Tröskeleffekter och förnybar energi Författningsförslag EI061 W-1.0 2008-08-21 EI061 W-1.0 2008-08-21 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Regeringens uppdrag... 5 3. Kostnader för

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15

Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15 Koncessioner och kommunikation 2011-06-21 PROTOKOLL FORSMARK-STACKBO Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15 Närvarande från Svenska Kraftnät Anna Meder, projektledare Jenny Stern, ansvarig tillståndsärenden Mikael

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens

Läs mer

» EN LEDANDE ROLL FÖR EN SÄKER OCH HÅLLBAR ELFÖRSÖRJNING «

» EN LEDANDE ROLL FÖR EN SÄKER OCH HÅLLBAR ELFÖRSÖRJNING « SVENSKA KRAFTNÄT ÅRSREDOVISNING 2013» EN LEDANDE ROLL FÖR EN SÄKER OCH HÅLLBAR ELFÖRSÖRJNING «ÅRETS RESULTAT UPPGICK TILL 850 MNKR INVESTERINGARNA UPPGICK TILL 3 642 MNKR, EN ÖKNING MED 1 267 MNKR RÄNTABILITETEN

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

SVENSKA KRAFTNÄT ÅRSREDOVISNING JANUARI DECEMBER 2010: än 2009, 1 276 Mkr. Koncernens. drygt 50 procent

SVENSKA KRAFTNÄT ÅRSREDOVISNING JANUARI DECEMBER 2010: än 2009, 1 276 Mkr. Koncernens. drygt 50 procent SVENSKA KRAFTNÄT ÅRSREDOVISNING JANUARI DECEMBER 2010: Årets resultat uppgick till 773 Mkr Överföringen på stamnätet ökade med 6 procent Något lägre investeringstakt 2010 än 2009, 1 276 Mkr Koncernens

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 15 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den ns utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ ELMARKNADEN vecka

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

EIE/04/234/SO7.38605,

EIE/04/234/SO7.38605, Sonja Ewerstein Juni 2005 Regional rapportering om införlivande av EU:s RES-e-direktiv utförd av Sonja Ewerstein, Energimyndigheten inom ramen för EU-projektet RES-e regions nr EIE/04/234/SO7.38605, work

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Vägledning för nätförstärkningslån

Vägledning för nätförstärkningslån Vägledning för nätförstärkningslån Förord Den elproducent som vill ansluta till ett nät som saknar ledig kapacitet får genom en anslutningsavgift betala de merkostnader som anslutningen orsakar nätbolaget.

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Tröskeleffekter och förnybar energi

Tröskeleffekter och förnybar energi Tröskeleffekter och förnybar energi En rapport till regeringen 1(46) TU1UT TUSAMMANFATTNINGUT... TU2UT TUREGERINGENS TU3UT TUBAKGRUNDUT... TU4UT TUOLIKA TU5UT TUÖVERVÄGANDENUT... TU6UT TUSVENSKA TU7UT

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Stab och samordning Tillhör ärende 5.2 2012-11-23 2012/1902 VERKSAMHETSPLAN 1/18. SvK200, v2.0, 2009-06-04 Svenska Kraftnäts verksamhetsplan 2013

Stab och samordning Tillhör ärende 5.2 2012-11-23 2012/1902 VERKSAMHETSPLAN 1/18. SvK200, v2.0, 2009-06-04 Svenska Kraftnäts verksamhetsplan 2013 Stab och samordning Tillhör ärende 5.2 2012-11-23 2012/1902 VERKSAMHETSPLAN SvK200, v2.0, 2009-06-04 Svenska Kraftnäts verksamhetsplan 2013 1/18 Innehåll 1 Uppdrag, organisation och värdegrund... 3 1.1

Läs mer

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 40. Sjunkande elpriser under veckan som gick Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

Ny grafisk profil. Samrådsmöten om sträckan Nässjö Hörby

Ny grafisk profil. Samrådsmöten om sträckan Nässjö Hörby PROJEKTNYTT 2009 10 22 SVENSKA KRAFTNÄT #3 SYDVÄSTLÄNKEN SydVästlänken är en av fem stora utbyggnader i Norden som tillsammans ger tryggare elförsörjning och förbättrar den nordiska elmarknaden. Den norra

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 13

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 13 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 24 maj 2013 Delårsrapport Q1 2013 2013-01-01 2013-03-31 Nettoomsättning 75 187 tkr (69 174) Rörelseresultat 17 231 tkr (19 657) Resultat efter skatt 17 451 tkr *

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 5. Relativt varmt väder pressade ner spotpriserna med 17-20 procent. Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Eolus Vind AB (publ) Eolus Vind AB är Sveriges ledande vindkraftprojektör med branschens längsta erfarenhet. Vi projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftanläggningar

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 22, 2014. Prisskillnader mellan elområdena på den nordiska marknaden fortsätter att vara stora

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 22, 2014. Prisskillnader mellan elområdena på den nordiska marknaden fortsätter att vara stora Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 38. Låga elpriser i hela Norden under veckan

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 38. Låga elpriser i hela Norden under veckan Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Elsamarbetet i Europa

Elsamarbetet i Europa Elsamarbetet i Europa med fokus på Norden 2008 12 01 Peter Johansson Björn Lagergréen Mattias Höjman Innehållsförteckning Inledning... 3 Elsamarbete i Europa... 4 Bakgrund... 4 Regionala europeiska TSO

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2013-06-30 Omsättningen har ökat i och med försäljningen av aktierna i intressebolagskoncernen TVKF 1 AB som istället ersatts av direkt ägda hel- och delägda vindkraftverk.

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 35. Utjämnande prisrörelser i elspot

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 35. Utjämnande prisrörelser i elspot Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer