/52 INVESTERINGSPLAN. Investerings- och finansieringsplan för åren /45

Transkript

1 /52 INVESTERINGSPLAN Investerings- och finansieringsplan för åren /45

2 2/45

3 Innehåll 1 Inledning Investeringarnas drivkrafter Anslutning av ny elproduktion Flaskhalsar och marknadsintegration Reinvesteringsbehov Avvikelser mellan plan och utfall Investeringsutfallet Nedlagda projekt under Avvikelserna i ett historiskt perspektiv Vidtagna åtgärder Investeringarna Förändringar sedan föregående plan Nya investeringar över 100 mnkr som tillkommit Investeringar över 100 mnkr som har utgått Sammanställning av investeringar (>100 mnkr) SydVästlänken Stockholms Ström Utlandsförbindelser Åtgärder till följd av vindkraftsetableringar Övriga ledningar Övriga stationer Stora IT-investeringar Svenska Kraftnät Gasturbiner AB Finansiering av investeringarna /45

4 5.1 Finansieringskällor Finansiell ställning och förutsättningar Utveckling av tariffen för nätkunder Investeringsramen Resursbehov för elberedskap och dammsäkerhet Beräknade avgiftsintäkter Övriga behov av finansiella befogenheter /45

5 1 Inledning Svenska kraftnäts investeringar i stamnätet har ökat kraftigt de senaste åren och är idag mycket omfattande. Den höga utbyggnadstakten kommer att prägla stamnätet under många år framöver. Utvecklingen av verkets nätinvesteringar framgår av diagrammet i figur 1. Energi- och klimatpolitiken utgör en viktig drivkraft för nätinvesteringarna. Integrering av förnybar elproduktion ställer höga krav på utbyggnadstakten. En annan viktig drivkraft är ambitionen att skapa en gemensam europeisk elmarknad, vilket ställer krav på en ökad marknadsintegration dvs. på högre handelskapacitet mellan elområden och länder. Vidare är reinvesteringar nödvändiga för att verket ska kunna erbjuda samhället en person- och driftsäker elförsörjning. Mot denna bakgrund fastställde Svenska kraftnät 2013 en långsiktig plan för utvecklingen av det svenska stamnätet, Perspektivplan Perspektivplan 2025 är inte en detaljerad investeringsplan, utan beskriver mer översiktligt Svenska kraftnäts utmaningar och prioriteringar på års sikt. Under 2015 kommer verket med utgångspunkt från Perspektivplan 2025 att ta fram en nationell tioårig nätutvecklingsplan, som omfattar såväl nyinvesteringar som reinvesteringar under perioden Figur 1. Gjorda investeringar , planerade investeringar 2015 och enligt denna plan /45

6 6/45

7 2 Investeringarnas drivkrafter 2.1 Anslutning av ny elproduktion De formella ansökningarna till Svenska kraftnät om anslutning av vindkraft motsvarar sammantaget dagens totalt installerade effekt i Sverige. Verket bedömer att det därtill finns ytterligare planer på en nästan lika stor volym vindkraft. Alla dessa planer på ny vindkraft kommer inte att realiseras. Utbyggnadsplanerna förändras kontinuerligt och är behäftade med stor osäkerhet. Hur mycket som kommer att byggas avgörs i slutändan av elcertifikatsystemets utformning, elpriset samt kostnaderna för att anlägga vindkraftsparkerna. När i tiden utbyggnaden sker påverkas också i hög grad av utdragna tillståndsprocesser. En stor vindkraftsutbyggnad i norr leder, utöver de direkta åtgärder som följer av själva anslutningen, till krav på ökad överföringskapacitet i stamnätet för överföring av el söderut till förbrukare och export. Även en utbyggnad i söder påverkar dock överföringskapaciteten i stamnätet, eftersom vattenkraften i norra Sverige, Norge och Finland då i ökad utsträckning kommer att behöva användas som reglerresurs. Slutligen är behovet av nätförstärkningar i Sverige inte bara avhängigt vindkraftsutvecklingen i Sverige, utan även beroende av volym och lokalisering av ny vindkraft i norra Norge och Finland. Sammantaget utgör den omfattande vindkraftsutbyggnaden en betydande utmaning för Svenska kraftnät. Förhållandet understryks ytterligare av att tillståndsprocesserna för att bygga ut stamnätet normalt är väsentligt längre än motsvarande processer för att ge tillstånd till själva vindkraftsanläggningarna. Effekthöjningarna i kärnkraftverken kräver nya anslutningsledningar till stamnätet. Effekthöjningsåtgärderna har i flera fall visat sig vara mer komplexa och utmanande än vad som ursprungligen förutsågs, vilket har lett till förseningar och omprövningar. Ett exempel är Forsmarks Kraftgrupps beslut att inte höja effekten i Forsmark 3, sedan lönsamhetskalkylen försämrats. Det medför i sin tur att Svenska kraftnät inte kommer att bygga ledningarna Forsmark Råsten, Råsten Gråska samt Råsten Östfora och inte heller stationerna Råsten och Östfora. 7/45

8 2.2 Flaskhalsar och marknadsintegration Målet med marknadsintegration är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens och säker elförsörjning, som ger tillförlitlig tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Förutsättningarna för ett effektivt resursutnyttjande och nyttan av en gemensam marknad är direkt beroende av den fysiska sammanlänkningen. Det är därför viktigt att flaskhalsar byggs bort, såväl i det nordiska elnätet som mellan Norden och kontinenten. Integrationen mellan länder bidrar också till ökad försörjningssäkerhet. Arbetet inom EU med att skapa en gemensam europeisk inre marknad för el har intensifierats under senare år. Det tredje lagstiftningspaketet för en inre marknad för el anger en ny ambitionsnivå och har gett upphov till ett flertal omfattande initiativ inom såväl marknadsutveckling som nätplanering. Genom utveckling av medlemsstaternas energimarknader och överföringsförbindelser skapas förutsättningar för att ingå i den inre energimarknaden, även för de länder som idag energimässigt är öar utan tillräcklig förbindelse med övriga EU. Svenska kraftnät är sedan 2008 delaktigt i arbetet med att utveckla en gemensam baltisk elmarknad som kan länkas samman med den nordiska och europeiska. Utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen byggs delvis med stöd från EU. Nya utlandsförbindelser, som t.ex. den nya Tysklandsförbindelsen Hansa PowerBridge som f.n. utreds av Svenska kraftnät tillsammans med den tyske systemoperatören 50Hertz, medför ökad överföring i det svenska stamnätet. Svenska kraftnät beaktar således även behovet av interna nätförstärkningar inte bara mellan elområden, utan också lokalt i de områden där nya produktionsanläggningar och utlandsförbindelser ska anslutas. Genom projektet SydVästlänken kommer de begränsningar som i bland uppstår i överföringen av el till södra Sverige att minska. Därmed reduceras risken för skillnader i elpris mellan södra och mellersta Sverige. Den planerade 400 kv-ledningen mellan Stenkullen och Skogssäter, tillsammans med den ledning från Stenkullen till Lindome som blev klar 2012, kommer att åtgärda begränsningarna i det s.k. Västkustsnittet. Därmed stärks möjligheterna att överföra el från Danmark och kontinenten till Norge via den svenska västkusten. 8/45

9 2.3 Reinvesteringsbehov Stamnätets förmåga att tillgodose överföringsbehovet i Sverige får inte minska till följd av anläggningarnas ökande ålder. I dag är de äldsta delarna av stamnätets 400 kvsystem över 60 år gamla och delar av 220 kv-systemet är ännu äldre. Det är Svenska kraftnäts ansvar att se till att anläggningarnas kvalitet och prestanda upprätthålls eller ökar. Fel på stamnätet kan få stora konsekvenser för underliggande nät och anslutna kunder. Investeringsåtgärder måste planeras och genomföras innan ett haveri inträffar, som beror på att anläggningarnas tekniska livslängd uppnåtts. Ett omfattande arbete har därför genomförts i syfte att inventera status på verkets alla anläggningar. För stationerna har status kompletterats med en driftsäkerhets- och riskanalys, som utgör underlag till en förnyelseplan 30 år framåt. För kraftledningarna har statusbedömningen resulterat i ett reinvesteringsprogram med planerade åtgärder för de kommande 60 åren. Åtgärderna omfattar allt från små åtgärder till utbyte av hela anläggningar. Resultatet av statusbedömningen innebär en avsevärt högre reinvesteringsvolym under de kommande åren. Reinvesteringarna omfattar även optofibernätet som installeras i kraftledningarnas topplinor. Det riksomfattande optofibernätet byggdes i slutet av 1990-talet och börjar nu närma sig sin tekniska livslängd. 9/45

10 10/45

11 3 Avvikelser mellan plan och utfall 3.1 Investeringsutfallet 2014 Investeringsramen för 2014 uppgick till mnkr och utfallet blev mnkr, vilket innebär en avvikelse om mnkr eller 22 procent. Avvikelsen är stor och beror huvudsakligen på förseningar i tidplaner. Nedan redovisas de främsta anledningarna till 2014 års avvikelser. Förseningar (- 780 mnkr) Många av Svenska kraftnäts största projekt befinner sig i genomförandefasen. Till följd av förseningar under åren har utgifter förskjutits till nästföljande period. Förseningarna beror främst på tekniska svårigheter, att projekt inte gått enligt plan eller på utdragna projektavslut. Det finns även projekt som inte har startat i tid, bl.a. beroende på att anslutningsavtal inte tecknats enligt lagda planer. Tre program svarar för merparten av förseningarna. Den största avvikelsen finns i programmet SydVästlänken. Här är likströmsstationerna försenade, eftersom entreprenören Alstom haft problem med konstruktionen av styrsystemet. Detta påverkar även andra delar inom SydVästlänken och den totala avvikelsen för året är 580 mnkr. Den nya förbindelsen till Gotland är förskjuten bl.a. till följd av att anslutningsavtal med Gotlands Energi AB tecknades betydligt senare än beräknat. Förskjutningen av genomförandet motsvarar en avvikelse på 80 mnkr. Inom programmet Stockholms Ström ingick upphandling av en tunnelborrmaskin. Generaldirektören har dock beslutat att upphandling inte får göras innan alla tillstånd beviljats, vilket ger en avvikelse på 75 mnkr. Nedlagda projekt (- 270 mnkr) Under året har tre projekt avbrutits enligt vad som redovisas i avsnitt 3.2. Avvikelsen mot plan för dessa projekt är 108 mnkr. Därtill kommer ett antal projekt som inte genomförts, bl.a. planerade vindkraftsanslutningar om 76 mnkr där anslutande part valt att inte gå vidare. Även SydVästlänkens västra gren, som avslutades under 2013, ingick i planen med 36 mnkr. Nytillkomna investeringar (+ 70 mnkr) Under året har det tillkommit nya projekt som inte ingick i planen för De tillkommande projekten är nya administrativa system (13 mnkr), bullerdämpande åtgärder för SwePol Link (11 mnkr), anpassning av lokaler (6 mnkr) och investeringar i 11/45

12 Svenska Kraftnät Gasturbiner AB (22 mnkr) samt ett antal mindre åtgärder i stamnätet. Koncessioner och tillstånd (-230 mnkr) För att kunna genomföra ett projekt krävs ett flertal tillstånd samt koncession. Svenska kraftnät är beroende av att andra instanser samverkar för framdrift av projekten. Uteblivna tillstånd försenar projektgenomförandet. Avvikelsen beror främst på försenade tillstånd i tre projekt; Ny ledning mellan Hurva och Sege, förnyelse av förbindelsen mellan Sverige och Själland samt förnyelse av förbindelsen mellan Danderyd och Järva. 3.2 Nedlagda projekt under 2014 Under 2014 har tre investeringsprojekt avbrutits. Östra Svealand I programmet Östra Svealand har planerats omfattande investeringar i nya ledningar och stationer för ökad effektinmatning från de tre kärnkraftsreaktorerna i Forsmark. Effekthöjningen av Forsmark 3 kommer dock inte att fullföljas, vilket medför att Svenska kraftnät avbryter flera av projekten. Nytt driftövervakningssystem Med anledning av att Svenska kraftnät har hävt avtalet med Alstom Grid SAS om leverans av ett nytt driftövervakningssystem har upparbetade utgifter om 173 mnkr kostnadsförts i verkets bokslut för En tvist pågår för närvarande i domstol. Behovet av ett nytt driftövervakningssystem kvarstår, varför ett nytt projekt har startats för att tillgodose delar av ursprungliga effektmål för projektet. Ekhyddan Barkeryd I investeringsplanen fanns projektet Ekhyddan Barkeryd. Det var en 400 kv-ledning från trakten av Oskarshamn till den nya knutpunkten i SydVästlänken och tillkom för att omhänderta planerade effekthöjningar i Oskarshamns kärnkraftverk. I påföljande års investeringsplan ( ) anmäldes ytterligare utredningar om nätförstärkningar i Småland. Bakgrunden var en förväntan om stora effektvolymer i området. Utöver effekthöjningarna i Oskarshamns kärnkraftverk handlade det om ny vindkraftsproduktion och framför allt om planerna på nya likströmsförbindelser till Gotland och Baltikum. 12/45

13 Sammantaget föranledde detta Svenska kraftnät att i investeringsplanen även planera för en ny 400 kv-ledning från Ekhyddan (Oskarshamn) söderut till Nybro och Hemsjö. Med en sådan investering skulle felfall i stamnätet kunna omhändertas utan bortkoppling av utlandsförbindelsen. I den senaste investeringsplanen ( ) prognostiserades Ekhyddan Nybro Hemsjö till 1,88 mdkr och Ekhyddan Barkeryd till 1,34 mdkr. Båda ledningarna har föranlett betydande protester från markägare och kommuner. Framför allt har krav rests på att de ska byggas som markkabel. Markkabel på dessa avstånd förutsätter emellertid att Svenska kraftnät använder likströmsteknik, vilket inte är möjligt eftersom den tekniken i dessa fall inte uppfyller förbindelsernas syfte. Däremot har förnyade nätstudier under hösten 2014 givit vid handen att det kommer att vara möjligt att omhänderta såväl effekthöjningen i Oskarshamn som driftsäkerheten i det framtida nät som uppkommer efter Gotland och NordBalt med den nya ledningen Ekhyddan Nybro Hemsjö. Projektet Ekhyddan Barkeryd har därför avbrutits och nedlagda utgifter för projektering om 93 mnkr har kostnadsförts i verkets bokslut för Stamnätet är komplext. Investeringsprojekten är solitära i redovisning och beslut men har många reciproka beroenden i ett systemperspektiv. Eller på svenska; när man gör något i ena ändan av systemet så händer det oväntade saker i den andra. Sett i backspegeln borde Ekhyddan Barkeryd ha kunnat avföras på ett tidigare stadium. Därför ser Svenska kraftnät nu ytterligare över investeringsplaneringen i syfte att säkerställa att den bättre omhändertar de fortlöpande dynamiska förändringarna i nätet. 3.3 Avvikelserna i ett historiskt perspektiv Investeringsramen för 2014 är den högsta i en historisk jämförelse men avvikelsen ligger i procent under medelvärdet för de senaste fem åren. Avvikelsen beror huvudsakligen på förseningar i ett tiotal projekt. I tabell 1 återges avvikelserna mellan investeringsplanerna och deras utfall de senaste fem åren. Investeringsplan Plan år 1 (mnkr) Utfall år 1 (mnkr) Avvikelse % % % % % 13/45

14 Tabell 1. Avvikelser mellan investeringsplanerna (årliga) och dess utfall. Som påtalats i tidigare investerings- och finansieringsplaner kan mycket små förskjutningar i större projekt medföra stora avvikelser för ett enskilt år. Därför bör man i stället se till planernas sammantagna treårsperioder. Utfallet blir då också markant bättre, vilket framgår av tabell 2. Investeringsplan Plan år 1 3 (mnkr) Utfall år 1 3 (mnkr) Avvikelse % % % (rev.) % % Tabell 2. Avvikelser mellan investeringsplanerna (treårsperioder) och dess utfall. Med över hundra investeringsprojekt följer lika många kalkyler och tidplaner. En svårighet är att på projektnivå planera för den framdrift som följer av att alla tillstånd beviljas i tid och att oförutsedda förseningar inte uppkommer. En annan svårighet är att beräkna anskaffningsvärdet för respektive investeringsprojekt. Alla kalkyler är behäftade med en viss osäkerhet och särskilt sådana som ligger längre bort i tiden. En ytterligare faktor som försvårar planeringen är projektens långa ledtider, som medför att realiserade tidplaner och utbetalningar väsentligt kan avvika från plan. Även omprioriteringar och förskjutna tidplaner vilket även påverkar betalningsplanerna. Svenska kraftnät får ett mycket stort antal förfrågningar om anslutning till stamnätet. Merparten är förfrågningar från vindkraftsexploatörer. När väl en anslutning är planerad kan olika orsaker föranleda vindkraftsexploatören att avbryta sin investering. Ett ökat antal vindkraftsanslutningar har ingått i investerings- och finansieringsplanerna under senare år men det råder stor osäkerhet om genomförandet. En utbyggnad eller annan nätåtgärd kräver att det tas avbrott, vilket kan få stor påverkan på elmarknaden. Avvägningen är svår och en starkt begränsande faktor i investeringsplaneringen. På ett tidigt stadium görs planering för avbrott men ett planerat avbrott måste alltid vägas mot de marknadseffekter som det ger upphov till. Som verket understrukit de senaste åren har investerings- och finansieringsplanerna aldrig varit planer i egentlig bemärkelse dvs. dokument där handlingsalternativ, vägval och prioriteringar redovisats och ekonomiska konsekvenser beräknats. De har i stället 14/45

15 utgjort en sammanställning av hur redan beslutade och planerade investeringar förväntas falla ut ekonomiskt under de tre närmast efterföljande åren. Den investeringsram som riksdagen fastställer innebär ett tak för de investeringar som Svenska kraftnät får genomföra. Verket har mot denna bakgrund valt att utgå från antagandet att alla planerade investeringar kan genomföras som planerat och att tillräckliga marginaler därför måste få ingå i dem. 3.4 Vidtagna åtgärder Svenska kraftnät har vidtagit åtgärder för att förbättra kvaliteten och öka stringensen i planeringen. Med upprättandet av Perspektivplan 2025 har verket en långsiktig övergripande nätplanering, som också är transparent för elmarknadens aktörer och utgör en grund för fortsatt investeringsplanering. Under 2015 upprättas en tioårig nätutvecklingsplan som härefter ska uppdateras vartannat år. På så sätt har Svenska kraftnät etablerat en ordning som förbättrar verkets egen planering, samtidigt som den också fungerar väl ihop med ENTSO:s tioårsplanering. Programstyrning av projekt tillämpas sedan Projekten har delats in i olika program, baserat på effektmål och geografi. Syftet är att få bättre samordning, kontroll och styrning av projekten. Ett verktyg för standardiserad information per projekt har införts under Standardiserad information möjliggör förbättrad styrning av portfölj och program. Svenska kraftnät har fastställt de principer och metoder som verket ska utgå ifrån vid samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar av stamnätsinvesteringar. Syftet är att säkerställa att enhetliga och transparenta principer och metoder tillämpas och bidrar till tydliga och tillförlitliga underlag för beslut och prioriteringar. I en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning ställs stamnätsinvesteringens kostnader mot samhällsekonomiskt värderade effekter. Om en robust metod saknas för att ekonomiskt kvantifiera en samhällsekonomisk effekt görs i stället en kvalitativ värdering av effekten. Ett exempel på tillämpning av metoderna är den planerade förbindelsen till Tyskland, Hansa PowerBridge. Förbindelsen ska höja kapaciteten för handel med el mellan Sverige och kontinenten samt bidra till en mer integrerad europeisk elmarknad. Ekonomisk värdering har gjorts av investeringens effekter på elmarknadsnytta, överföringsförluster och koldioxidutsläpp. Övriga icke ekonomiskt kvantifierade effekter som har beaktats för förbindelsen är ökad driftsäkerhet för elleveranserna och minskade kostnader för mothandel. 15/45

16 16/45

17 4 Investeringarna Investeringsvolymen för treårsperioden beräknas uppgå till mnkr, varav mnkr under Förändringar sedan föregående plan På grund av långa ledtider för verkställandet av investeringar i stamnätet är förändringarna i planerna små mellan de enskilda åren och många projekt som redovisats i tidigare års sammanställningar återfinns även i denna Nya investeringar över 100 mnkr som tillkommit Följande investeringar har tillkommit sedan föregående plan. Projektbeskrivning Drivkraft Storstockholm Väst, förstärkning Storstockholm Reinvestering Nässe, ny 400 kv-station Ny produktion Ismund, ny 400 kv-station Ny produktion Broboberget, ny 400 kv-station Ny produktion Grundfors, 400-kV-station anslutning vindkraft Ny produktion Harsprånget, förnyelse 400 kv-station Reinvestering Ringhals, förnyelse 400 kv-station Reinvestering Midskog, förnyelse 400 kv-station Reinvestering Kontiskan 2, förnyelse kontrollanläggning Reinvestering Rätan, förnyelse 400 kv- och 220 kv-station Reinvestering Kristinelund, förnyelse 400 kv-station Reinvestering Investeringar över 100 mnkr som har utgått Följande investeringar, som beskrevs i föregående års investerings- och finansieringsplan, ingår inte i sammanställningen för treårsperioden Projektbeskrivning Orsak Hagby, förnyelse 400 kv-station Avslutas 2015 Råsten Östfora, ny 400 kv-ledning Inte aktuell 17/45

18 Forsmark Råsten, ny 400 kv-ledning Inte aktuell Råsten Gråska, ny 220 kv-ledning Inte aktuell Östfora, ny 400 kv-station Inte aktuell Råsten, ny 400/220 kv-station Inte aktuell Barkeryd Ekhyddan, ny 400 kv-ledning inte aktuell Hurva Barsebäck, förnyelse 400 kv-ledning Inte aktuell Gråska, förnyelse 220 kv-station Under 100 mnkr 4.2 Sammanställning av investeringar (>100 mnkr) Karakteristiskt för perioden är att ett flertal mycket stora investeringar genomförs samtidigt. Dessa kommer att befinna sig i olika faser, vilket gör att säkerheten i bedömningarna av investeringarna varierar. Tabell 3 visar investeringsprojekt som beräknas överstiga 100 mnkr. De fyra kolumnerna anger ny investeringsprognos (kolumn 1), föregående års prognos (kolumn 2), prognostiserat utfall för perioden (kolumn 3) samt beredningsläget i tillståndsprocessen (kolumn 4). I kolumn 4 används siffrorna 0 4 för att redovisa beredningsläget i tillståndsprocesserna enligt följande. 0 = arbetet med koncessionsansökan har inte påbörjats 1 = förberedelsearbetet har påbörjats 2 = koncessionsansökan skickad till Energimarknadsinspektionen 3 = koncessionsansökan skickad till regeringen 4 = koncession meddelad och arbetet kan bedrivas inom ramen för koncessionen - = omfattas inte av koncession 18/45

19 Projekt Ny prognos Föregående års prognos Periodens utfall Beredningsläge SydVästlänken Norra delen Södra delen Stockholms Ström Anneberg Skanstull, ny 400 kv-kabel Skanstull Örby Snösätra (f.d. Högdalen) Skanstull, ny 400/220 kv-station Hagby Anneberg, ny 400 kvförbindelse Danderyd Järva, ny 220 kv-förbindelse Snösätra (f.d. Högdalen), ny 400/220 kvstation Anneberg, ny 400/220 kv-station Ekudden, ny 400/220 kv-station StorStockholm Väst, nätförstärkning Storstockholm Utlandsförbindelser NordBalt, ny förbindelse med Baltikum Hansa PowerBridge, ny förbindelse med Tyskland Sverige och Själland, utbyte av 400 kvväxelströmskablar /45

20 Konti-Skan 2 förnyelse kontrollanläggning Åtgärder till följd av vindkraftsetableringar Gotland etapp 1, ny förbindelse Storfinnforsen Midskog, förnyelse 400 kv-ledning Långbjörn Storfinnforsen, ny 400 kv-ledning Broboberget, ny 400 kv-station Nässe, ny 400 kv-station Ismund, ny 400 kv-station Tuggen, ny 400 kv-station Trolltjärn, ny 400 kv-station Larv, ny 400 kv-station Loviseholm, ny 400/130 kv-station Grundfors, 400 kv-station anslutning vindkraft Övriga ledningar Nord Syd etapp 2, nya ledningar Ekhyddan Nybro - Hemsjö, ny 400 kvledning inkl. stationsåtgärder Skogssäter (f.d. Edsäter) Stenkullen, ny 400 kv-ledning Horndal Dingtuna, ny 400 kv-ledning Föregående års prognos omfattar etapp 1 och 2 20/45

21 Ängsberg Horndal, ny 400 kv-ledning Forsmark Stackbo, ny 400 kv-ledning Hurva Sege, förnyelse 400 kv-ledning Karlslund Östansjö, ny 400 kv-ledning Krångede Horndal, förnyelse 220 kv-ledning Övriga stationer Seriekompensering snitt Karlslund, ny 400 kv-station Midskog, förnyelse 400 kv-station Ringhals, förnyelse 400 kv-station Söderåsen, förnyelse 400 kv-station Djuptjärn, ny 400 kv-station Sege, förnyelse 400 kv-station Porjusberget (f.d. Porjus), förnyelse 400 kv-station Stackbo, förnyelse 400 kv-station Forsmark, förnyelse 400 kv-station Hagby, ny SVC-anläggning Rätan, förnyelse 400 och 220 kv-station Skogssäter, (f.d. Edsäter), ny 400 kvstation Barsebäck, förnyelse 400 kv-station Kristinelund, förnyelse 400 kv-station /45

22 Harsprånget, förnyelse 400 kv-station Stora IT-investeringar Ny driftövervakningskommunikation Fenix (f.d. HUDS), nytt driftövervakningssystem Svenska kraftnät Gasturbiner AB Reinvestering i anläggningarna Tabell 3. Sammanställning av större investeringar (mnkr) SydVästlänken SydVästlänken är Svenska kraftnäts största investering någonsin. Den utgörs av en ny förbindelse från Hallsberg i Närke via Nässjö till Hörby i Skåne. När SydVästlänken tas i full drift ökar överföringskapaciteten mellan elområde SE3 och SE4 med upp till 25 procent. Investeringen bidrar även till en förbättrad driftsäkerhet i södra Sverige. Projektet är i genomförandefas där tre nya 400 kv-växelströmsstationer, två nya omriktarstationer, 191 km markkabel och 248 km luftledningar håller på att byggas. Investeringen beräknas uppgå till mnkr, varav 685 mnkr under treårsperioden Stockholms Ström Svenska kraftnät har i samarbete med Vattenfall och Fortum utarbetat en helt ny struktur för Stockholms elnät. Stockholms Ström omfattar drygt femtio olika delprojekt. Nya markkablar, sjökablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer ska anläggas. Projektet bygger på en betydande medfinansiering från kommuner och andra markägare som får värdefull mark frilagd när 150 km kraftledningar kan tas bort. En viktig del av Stockholms Ström är den nya förbindelsen City Link. Den ska binda samman norra och södra Stockholmsområdet från Upplands Väsby till Haninge. 22/45

23 Anneberg Skanstull, ny 400 kv-kabel Från Anneberg (Danderyd) till Skanstull anläggs en ny 400 kv-kabel i tunnel under Stockholms centrala delar. Projektet är det största inom Stockholms Ström. Investeringen beräknas till mnkr, varav 720 mnkr belastar treårsperioden. Skanstull Örby Snösätra (f.d. Högdalen), ny 400 kv-förbindelse Mellan Skanstull och Högdalen kommer en kabel att förläggas i tunnel och mark. Investeringen beräknas till 650 mnkr, varav 25 mnkr belastar treårsperioden. Skanstull, ny 400/220 kv-station Ett nytt 400 kv GIS-ställverk med transformering 400/220 kv kommer att uppföras vid Skanstull. Valet av GIS-ställverk, beror på att ställverket uppförs i en trång stadsmiljö. Investeringen beräknas till 510 mnkr, varav 140 mnkr belastar treårsperioden. Hagby Anneberg (f.d. Upplands Väsby Danderyd), ny 400 kvförbindelse genom Stockholm Sträckan kommer att byggas som dels luftledning, dels markförlagd kabel. Investeringen medför att en 220 kv-luftledning genom bostadsområden i Täby och Danderyd kan avvecklas. Investeringen beräknas till ca 495 mnkr, varav 25 mnkr belastar treårsperioden. Danderyd Järva, ny 220 kv-förbindelse Som ett led i nätförstärkningarna kommer en ny 220 kv-förbindelse att byggas mellan Danderyd och Järva. Förbindelsen utförs som tunnel- och markförlagd kabel och som sjökabel. Investeringen beräknas till 440 mnkr, varav 25 mnkr belastar treårsperioden. Snösätra (f.d. Högdalen), 400/220 kv-transformering En ny 400 kv-station med transformering 400/220 kv kommer att uppföras i Högdalen. Investeringen beräknas till 400 mnkr, varav 120 mnkr belastar treårsperioden. Anneberg (f.d. Danderyd), ny 400/220 kv-station Stationen har ingått som en del i förbindelsen mellan Upplands Väsby och Danderyd, men har brutits ut för att drivas som ett separat projekt. I Danderyd anläggs en ny 400/220 kv-station. Investeringen beräknas till 385 mnkr, varav 25 mnkr belastar treårsperioden. Ekudden, ny 400/220 kv-station En ny 400 kv-station med transformering 400/220 kv kommer att uppföras i Haninge. Investeringen beräknas till 185 mnkr, varav 55 mnkr belastar treårsperioden. 23/45

24 Storstockholm Väst, nätförstärkning Storstockholm Nätanalyser och studier gjorda under 2013 har indikerat att investeringarna i Stockholms Ström inte är tillräckliga för att långsiktigt trygga den framtida driftsäkerheten i Storstockholmsområdet. Den mest fördelaktiga nätlösning som identifierades utgörs av att nuvarande Stockholms Ström-projekt inkl. City Link-tunneln kombineras med en uppgradering från 220 kv till 400 kv av stamnätet genom västra delen av Stockholmsregionen. Storstockholm Väst består av denna uppgradering. I en första etapp uppgraderas ledningsnätet mellan Sigtuna och centrala Stockholm. I förlängningen planeras även en uppgradering av 220 kv-förbindelserna från Enköping och Salem in mot centrala Stockholm. Storstockholm Väst säkerställer att målen med projektet Stockholms Ström nås genom att utlovade strukturförändringar av stamnätet kan genomföras, samtidigt som det långsiktiga elförsörjningsbehovet i Stockholmsregionen kan tillgodoses. Investeringen beräknas till mnkr, varav 100 mnkr belastar treårsperioden Utlandsförbindelser NordBalt, ny likströmsförbindelse till Baltikum NordBalt är en likströmsförbindelse som ska byggas till Litauen för att knyta en framväxande baltisk elmarknad till den nordiska. Samtidigt bidrar förbindelsen till att förbättra försörjningssäkerheten i de baltiska länderna. Projektet är prioriterat inom ramen för European Energy Programme for Recovery (EEPR). EU har bidragit med stöd om 175 mn euro, varav 131 mn euro till kabelförbindelsen och 44 mn euro till nödvändiga nätförstärkningar i Baltikum (Lettland). Förbindelsen ska tas i drift vid årsskiftet 2015/2016. Den totala investeringen i Sverige och Baltikum beräknas till drygt mnkr. Den svenska delen är mnkr, varav 320 mnkr belastar treårsperioden. Hansa PowerBridge, ny förbindelse till Tyskland Den förväntat ökande mängden förnybar elproduktion i Norden och på kontinenten leder till ett allt större behov av högre handelskapacitet mellan länderna. Syftet är att utnyttja de ökande variationer i elbalansen som uppstår på de olika elmarknaderna för en effektivare handel samt att öka försörjningssäkerheten vid större underskott. Under 2014 genomfördes en inledande studie av hur en ökning av handelskapaciteten mellan Sverige och Tyskland skulle kunna ske. Dessa studier kommer under första halvan av 2015 att kompletteras med fördjupade utredningar. Projektet förutsätter 24/45

25 t.ex. att interna flaskhalsar i det tyska systemet söderut byggs bort och att den interna överföringsförmågan inom Sverige är tillräckligt stor för att bära den nya förbindelsen. Det huvudalternativ som studeras närmare är att bygga en likströmsförbindelse i två steg om 700 MW vardera. Investeringen beräknas för svensk del till mnkr per steg, varav 30 mnkr belastar treårsperioden. Sverige och Själland, utbyte av 400 kv-växelströmskablar Idag förbinds södra Sverige och Själland med två 400 kv-kablar och fyra 130 kvkablar. De förstnämnda är tunnoljekablar som togs i drift hösten Svenska kraftnät planerar ett byte av kabelförbandet för att undvika risk för haveri och oljeläckage. Den ena kabeln ägs av Svenska kraftnät medan Energinet.dk äger det andra kabeln som kommer att bytas om några år. Investeringen beräknas till ca 360 mnkr, varav 340 mnkr belastar treårsperioden. Konti-Skan 2, förnyelse kontrollanläggning Kontrollanläggningen för likströmsförbindelsen Konti-Skan 2 mellan Jylland och Sverige behöver förnyas i och med att den är gammal med förhöjd risk för driftavbrott. Kontrollanläggningen för den andra förbindelsen, Konti-Skan 1, har ytterligare några år kvar av sin tekniska livslängd men har funktionsbrister och det finns samordningsvinster av att byta bägge samtidigt. Det är angeläget att snarast genomföra förnyelsen, eftersom förbindelsen är viktig för både handelskapaciteten mellan Sverige och Danmark och för möjligheterna att reglera vindkraftsproduktionen på Jylland. Investeringen beräknas till ca 160 mnkr, varav 25 mnkr belastar treårsperioden Åtgärder till följd av vindkraftsetableringar Huvudinriktningen är att ansluta nya vindkraftsparker till befintliga stationer. Åtgärderna på stamnätsnivå blir då oftast enkla med endast behov av t.ex. ett extra fack i en station. För större vindkraftparker krävs nya stationer för anslutning till stamnätet. I vissa fall behöver även ledningskapaciteten förstärkas. Investeringar i stationer kräver inte koncession, eftersom anslutningen då sker till en befintlig ledning. Däremot krävs samråd enligt miljöbalken vid etablering av nya stationer. Gotland, ny likströmsförbindelse Vattenfalls två förbindelser anslutna till regionnätet räcker inte för de utbyggnadsplaner som finns för vindkraften på ön. Svenska kraftnät projekterar en anslutning av Gotland till det svenska stamnätet med en likströmsförbindelse från fastlandet. Den totala investeringen för etapp 1 har beräknats till mnkr, varav ca mnkr belastar treårsperioden. 25/45

26 Storfinnforsen Midskog, förnyelse av 400 kv-ledning För att klara att ansluta den vindkraft som storskaligt byggs kring Storfinnforsen behöver 400 kv-ledningen mellan Storfinnforsen och Midskog förnyas. Investeringen uppgår till 500 mnkr, varav 465 mnkr belastar treårsperioden. Långbjörn Storfinnforsen, ny 400 kv-ledning En ny ledning mellan Långbjörn och Storfinnforsen minskar lokala produktionsbegränsningar och säkerställer driftsäkerheten. Vidare möjliggör ledningen anslutning av mer vindkraft. Investeringen uppgår till 340 mnkr, varav 60 mnkr belastar treårsperioden. Broboberget, ny 400 kv-station I Rättvik planeras 340 MW vindkraft. För att möjliggöra anslutning måste en ny station, Broboberget, byggas och anslutas till 400 kv-ledningen Betåsen Bäsna. Anslutningen kan även medföra att andra åtgärder behöver vidtas för att bibehålla driftsäkerheten. Investeringen uppgår till 145 mnkr, varav 140 mnkr belastar treårsperioden. Nässe, ny 400 kv-station E.ON. Elnät har för avsikt att ansluta 1300 MW vindkraft till sitt 130 kv-nät i området kring Kramfors. För att möjliggöra denna anslutning krävs en anslutning till 400 kvnätet. Då befintlig 400 kv-station i Hjälta har begränsad utbyggnadsmöjlighet behöver en ny 400 kv-station, Nässe, byggas mellan Hjälta och Vittersjö. Investeringen uppgår till 140 mnkr, varav 140 mnkr belastar treårsperioden. Ismund, ny 400 kv-station I Jämtlands län finns planer på att ansluta sammanlagt 720 MW vindkraft, lokaliserad i Ragunda, Bräcke och Östersunds kommun. I nuläget planeras en anslutning till stamnätet, via en ny 400 kv-station kallad Ismund strax söder om stationen Midskog. Investeringen uppgår till 130 mnkr, varav 100 mnkr belastar treårsperioden. Tuggen, ny 400 kv-station Tuggen är ansluten som en påstickspunkt på ledningen mellan Vargfors och Hjälta. Till följd av ny vindkraft i Västerbottens inland måste en ny 400 kv-station byggasoch anslutas för att kunna ta emot en högre effektinmatning i Tuggen från 130 kvnätet. Investeringen uppgår till 110 mnkr, varav 110 mnkr belastar treårsperioden. Trolltjärn, ny 400 kv-station (Markbygden, etapp 2) Under 2013 driftsattes 400 kv-stationen Råbäcken, som möjliggjorde anslutning av första etappens vindkraftsutbyggnad i Markbygden. Nu fortsätter etableringen i Arvidsjaur kommun med Markbygdens andra etapp. Den består av ca 440 vindkraftverk med en total effekt på MW. Anslutning av denna utbyggnad kommer att ske i 26/45

27 den nya 400 kv-stationen Trolltjärn, geografiskt belägen vid 400 kv-ledningen mellan Letsi och Betåsen. Investeringen uppgår till 100 mnkr, varav 90 mnkr belastar treårsperioden. Larv, ny 400 kv-station En ny 400/130 kv-station byggs för att ansluta ny vindkraft kring södra Vänern. Stationen ska anslutas till 400 kv-ledningen mellan Timmersdala och Stenkullen. Investeringen uppgår till 100 mnkr, varav 70 mnkr belastar treårsperioden. Loviseholm, ny 400 kv-station I Dalsland, Bohuslän och Västergötland finns en stor potential för utbyggd vindkraft. Det lokala nätet har endast kapacitet att ta emot ca MW produktion, varför en ny anslutning till stamnätet behövs. Investeringen uppgår till 100 mnkr, varav 25 mnkr belastar treårsperioden. Grundfors, 400 kv-station En ny anslutning av totalt 1100 MW vindkraft planeras till 400 kv-stationen i Grundfors. I samband med det görs en totalförnyelse av Grundfors då anläggningen beräknas ha nått sin tekniska livslängd inom några år. Investeringen uppgår till 100 mnkr, varav 20 mnkr belastar treårsperioden Övriga ledningar Nord Syd, nya ledningar En förstärkning av det nord-sydgående överföringsnätet är nödvändig för att öka överföringskapaciteten från SE1 till SE3. På kort sikt är överföringskapaciteten tillräcklig men en förstärkning behövs för att möta vindkraftsutbyggnaden. En ökad överföringskapacitet i nätet är också nödvändig för att möjliggöra de reinvesteringar i de gamla ledningarna som kräver driftavbrott. Investeringen blir verkets största hittills och beräknas till mnkr, varav 300 mnkr belastar treårsperioden. Ekhyddan Nybro Hemsjö, ny 400 kv-ledning inkl. stationsåtgärder Utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen kommer att anslutas till 400 kv-stationen i Nybro. För att omhänderta effekthöjningen i Oskarshamn och det ökade effektflödet samt upprätthålla driftsäkerheten behöver 400 kv-nätet till Nybro förstärkas. Två nya ledningar, Ekhyddan Nybro och Nybro Hemsjö, byggs och ansluts till Nybro. Investeringen beräknas uppgå till mnkr, varav 320 mnkr belastar treårsperioden. 27/45

28 Skogssäter (f.d. Edsäter) Stenkullen, ny 400 kv-ledning En ny 400 kv-ledning byggs för att öka överföringskapaciteten i det s.k. Västkustsnittet. Dessutom planeras nya vindkraftsparker i området, vilka behöver anslutas till stamnätet. Investeringen uppgår till 750 mnkr, varav 165 mnkr belastar treårsperioden. Horndal Dingtuna, ny 400 kv-ledning För att upprätthålla en hög överföringskapacitet mellan SE2 och SE3 och minska risken för överlaster i norra Uppland, Gästrikland och Stockholmsområdet byggs i etapper en ny tvärgående 400 kv-förbindelse mellan Gävle och Örebro. Till detta kommer planerad vindkraft i Gästrikland och övriga Norrland att resultera i ett effektöverskott i Uppland och Gästrikland. Detta projekt omfattar en ny ledning mellan Horndal och Dingtuna (Västerås). Investeringen uppgår till 580 mnkr, varav 30 mnkr belastar treårsperioden. Ängsberg Horndal, ny 400 kv-ledning För att upprätthålla en hög överföringskapacitet mellan SE2 och SE3 och minska risken för överlaster i norra Uppland, Gästrikland och Stockholmsområdet byggs i etapper en ny tvärgående 400 kv-förbindelse mellan Gävle och Örebro. Till detta kommer effekthöjningarna i Forsmark och planerad vindkraft i Gästrikland och övriga Norrland att resultera i ett effektöverskott i Uppland och Gästrikland. Detta projekt omfattar en ny ledning mellan Ängsberg och Horndal. Investeringen uppgår till 565 mnkr, varav 30 mnkr belastar treårsperioden. Forsmark Stackbo, ny 400 kv-ledning Överföringskapaciteten för ledningen måste höjas för att ansluta ny elproduktion som är planerad i området. Investeringen uppgår till 520 mnkr, varav 90 mnkr belastar treårsperioden. Hurva Sege, förnyelse av 400 kv-ledning SydVästlänkens södra anslutningspunkt kommer att vara 400 kv-stationen i Hurva. För att kunna nyttja SydVästlänkens fulla kapacitet behöver anslutande 400 kv-nät förstärkas. Förstärkningen innebär att ledningen mellan Hurva och Sege ersätts med en ny ledning. Ny ledning måste byggas, eftersom befintliga stolpar inte är dimensionerade för den ökade tyngden. Investeringen uppgår till 360 mnkr, varav 290 mnkr belastar treårsperioden. 28/45

29 Karlslund Östansjö, ny 400 kv-ledning Det planeras en spänningshöjning från 220 kv till 400 kv från Hallsberg och norrut mot Lindbacka (Örebro) samt vidare mot Västerås och Stockholm. Den nya ledningen mellan Karlslund och Östansjö är 27 km och utgör en del av denna plan. Investeringen uppgår till 190 mnkr, varav 145 mnkr belastar treårsperioden. Krångede Horndal, förnyelse av 220 kv-ledning Arbetet med koncessionsförnyelse påbörjades under 1990-talet. Koncessionen gick ut 2003 och ärendet hanteras av Energimarknadsinspektionen. Projektet omfattar åtgärder på ledningarna mellan Krångede och Horndal. Investeringen uppgår till 170 mnkr, varav 170 mnkr belastar treårsperioden Övriga stationer Seriekompensering mellan SE1 och SE2 Mot bakgrund av de omfattande planerna på vindkraftsutbyggnad i norra Sverige har Svenska kraftnät utrett överföringsbehovet och vilka åtgärder som behöver vidtas. För att öka överföringskapaciteten kommer i ett första steg seriekompensering att byggas för ett antal ledningar. Investeringen uppgår till 600 mnkr, varav 410 mnkr belastar treårsperioden. Karlslund, ny 400 kv-station Flera nya ledningar kommer att anslutas till Lindbacka. För att möjliggöra detta ska en ny 400 kv-station, Karlslund, byggas vid det befintliga ställverket. Investeringen uppgår till 300 mnkr, varav 60 mnkr belastar treårsperioden. Midskog, förnyelse av 400 kv-station I området Åskälen planeras ny vindkraftproduktion som ansluts till stationen Midskog. I samband med att vindkraftproduktionen ansluts förnyas både 400 kv- och 220 kv-stationen som beräknas ha nått sin tekniska livslängd inom några år. Dessutom installeras en ny 400/220 kv-transformator och en 400 kv reaktor. Investeringen uppgår till 250 mnkr, varav 230 mnkr belastar treårsperioden. Ringhals, förnyelse av 400 kv-station Ringhals 400 kv-station består av fyra ställverk och samtliga närmar sig sin tekniska livslängd. Därför genomförs en total förnyelse av hela stationen. Investeringen uppgår till 235 mnkr, varav 35 mnkr belastar treårsperioden. Söderåsen, förnyelse av 400 kv-station Stationen byggdes på 1950-talet och är en viktig anläggning för elförsörjningen till Skåne och Danmark. Både kontrollanläggningen och stationen är i dåligt skick. Sta- 29/45

30 tionens utformning gör den också svår att ta ur drift på ett säkert sätt. Investeringen uppgår till 200 mnkr, varav 200 mnkr belastar treårsperioden. Djuptjärn, ny 400 kv-station Den 220 kv-ledning som matar Kalix kommer att avvecklas inom några år, varför nätstrukturen runt Kalix måste förnyas. I samband med ledningsåtgärderna kommer en ny 400 kv-station att byggas. Investeringen uppgår till 190 mnkr, varav 65 mnkr belastar treårsperioden. Sege, förnyelse av 400 kv-station För att kunna använda SydVästlänkens fulla kapacitet behöver 400 kv-stationen Sege förnyas. Investeringen uppgår till 180 mnkr, varav 30 mnkr belastar treårsperioden. Porjusberget (f.d. Porjus), förnyelse av 400 kv-station Porjus 400 kv-station byggdes på 1970-talet och uppfyller inte dagens krav på driftsäkerhet. Kontrollanläggningen är gammal och i dåligt skick och efter en ny bedömning tidigareläggs förnyelsen. Stationens utformning gör den också svår att ta ur drift på ett säkert sätt. Investeringen uppgår till 178 mnkr, varav 145 mnkr belastar treårsperioden. Stackbo, förnyelse av 400 kv-station Förnyelsen av Stackbo ingår som en del av de nätförstärkningar i östra Svealand som är nödvändiga för att hantera planerade tillskott av ny elproduktion. Förnyelsen är även föranledd av stationens ålder och i samband med ombyggnaden förbereds anslutning av en ny 400 kv-ledning till Forsmark. Investeringen uppgår till 150 mnkr, varav 45 mnkr belastar treårsperioden. Forsmark, förnyelse av 400 kv-station Förnyelsen och ombyggnaden av stationen i Forsmark möjliggör effekthöjningar i kärnkraftverket med bibehållen driftsäkerhet i stamnätet. Investeringen uppgår till 150 mnkr, varav 20 mnkr belastar treårsperioden. Hagby, ny SVC-anläggning Den befintliga anläggningen för spänningsreglering (SVC) i Hagby har överskridit sin tekniska livslängd och är i så dåligt skick att ena halvan är permanent ur drift. Många av de reservdelar som behövs till den halvan saknas hos leverantören. Behovet av en effektiv spänningsreglering i östra Sveland bedöms öka i takt med att kablar byggs i Stockholmsområdet, varför SVC-anläggningen måste ersättas. Investeringen uppgår till 145 mnkr, varav 140 mnkr belastar treårsperioden. 30/45

31 Rätan, förnyelse 400 kv- och 220 kv-station Rätans 400 kv- och 220 kv-stationer har uppnått sin tekniska livslängd och ska förnyas. Investeringen uppgår till 145 mnkr, varav 65 mnkr belastar treårsperioden. Skogssäter (f.d. Edsäter), förnyelse av 400 kv-station I samband med att den nya västkustledningen mellan Skogssäter och Stenkullen byggs, behöver stationen i Skogssäter både av ålders- och driftsäkerhetsskäl byggas om och förnyas. Investeringen uppgår till 140 mnkr, varav 25 mnkr belastar treårsperioden. Barsebäck, förnyelse av 400 kv-station Stationen byggdes på 1970-talet och det hårda klimatet med starka saltvindar sliter på anläggningen. Detta medför att många komponenter i ställverket har uppnått sin tekniska livslängd och att en större reinvestering krävs. Samtidigt ändras stationens utformning till ett dubbelbrytarställverk enligt dagens standard. Investeringen uppgår till 122 mnkr varav 80 mnkr belastar treårsperioden. Kristinelund, förnyelse 400 kv-station Kristinelunds 400 kv-station har uppnått sin tekniska livslängd och ska förnyas. Investeringen uppgår till 100 mnkr, varav 20 mnkr belastar treårsperioden. Harsprånget, förnyelse 400 kv-station Harsprångets 400 kv-station har uppnått sin tekniska livslängd och ska förnyas. Investeringen uppgår till 100 mnkr, varav 45 mnkr belastar treårsperioden Stora IT-investeringar Ny driftövervakningskommunikation Driftövervakningssystemet avser en ny landsomfattande datakommunikationslösning för överföring av realtidsinformation mellan driftcentraler och stationer i stamnätet. Nuvarande lösning har uppnått sin tekniska livslängd och måste förnyas. Investeringen beräknas till 275 mnkr, varav 105 mnkr under treårsperioden. Fenix, nytt driftövervakningssystem Svenska kraftnät använder idag systemet Hansa för övervakning och styrning av stamnätet. Systemet togs i drift 2001 och börjar nu närma sig sin livslängd. Det nya systemet ska uppfylla såväl de funktionella krav som ställs från driftverksamheten som högre IT-säkerhetskrav. I projektet ingår även att säkerställa en effektiv och säker förvaltning av det nya driftövervakningssystemet. Investeringen beräknas till 140 mnkr, varav 50 mnkr under treårsperioden. 31/45

32 4.2.8 Svenska Kraftnät Gasturbiner AB Svenska Kraftnät Gasturbiner AB har till uppgift att driva och underhålla de gasturbinanläggningar som verket behöver för att hantera störningar i kraftsystemet. Anläggningarna byggdes under 1970-talet och under de senaste åren har de uppvisat dålig starttillgänglighet. Under 2014 har en statusinventering genomförts som identifierat ett större reinvesteringsbehov i samtliga anläggningar. Många komponenter såsom jetmotorer, kraftturbiner, generatorer, skorstenar och skalskydd har uppnått sin tekniska livslängd och måste bytas ut. Reinvesteringarna genomföras under en sjuårsperiod och beräknas totalt uppgå till 700 mnkr, varav 510 mnkr under treårsperioden. 32/45

33 5 Finansiering av investeringarna 5.1 Finansieringskällor Investeringarna i det svenska stamnätet har ökat kraftigt de senaste åren och en nivå i storleksordningen fyra miljarder per år kommer att kvarstå under överskådlig tid. De ökade investeringarna finansieras till stor del genom ökad upplåning men även i viss mån med internt genererade medel. Beräkningarna nedan utgår från den av regeringen angivna förutsättningen att 65 procent av de årliga resultaten ska delas ut. Förutom upplåning och internt genererade medel har Svenska kraftnät ytterligare två viktiga finansieringskällor. Den ena är investeringsbidragen. När ny elproduktion byggs är nätföretagen skyldiga att ansluta produktionen. Om det inte finns ledig kapacitet i nätet eller om driftsäkerheten påverkas negativt får den anslutande producenten betala ett investeringsbidrag för att finansiera den nödvändiga investeringen. Investeringsbidrag kan också ges av markägare som får mark frigjord när ledningar tas bort. Projektet Stockholms Ström är ett sådant exempel. En tredje typ av investeringsbidrag kommer från EU vid utbyggnad av förbindelser mellan länder. Projektet NordBalt är ett sådant exempel. Den andra finansieringskällan är kapacitetsavgifter. Kapacitetsavgifter uppkommer när det råder prisskillnader mellan angränsande elområden (länder eller svenska elområden). Enligt EU:s förordning (EG) nr 714/2009 ska kapacitetsavgifter som uppkommer på gräns till annat land användas till att genom mothandel garantera att tilldelad kapacitet på förbindelserna är tillgänglig för marknaden och till nätinvesteringar som ökar eller bibehåller kapaciteten för att på sikt minska flaskhalsarna. Därtill ges även en möjlighet att fondera medel och/eller att efter godkännande av Energimarknadsinspektionen sänka nättariffen. Enligt regleringsbrevet för Svenska kraftnät tillämpas motsvarande princip för de kapacitetsavgifter som uppkommer mellan svenska elområden. Storleken på kapacitetsavgifterna är mycket svåra att bedöma. Priset på el och de prisskillnader som uppstår mellan elområden är beroende av en mängd faktorer som temperatur, tillgång på vatten i vattenmagasinen, kärnkraftens tillgänglighet samt överföringskapaciteten mellan elområden och på utlandsförbindelserna. I denna plan har 33/45