Detaljplanering och tjänstefördelning för gymnasium

Transkript

1 Detaljplanering och tjänstefördelning för gymnasium version IST Sverige AB, Arabygatan 82, Växjö E post: info.se@ist.com Telefon:

2 2 Innehåll Timplaner... 5 Förutsättningar... 5 Kontrollera timplaner... 5 Yrkesprogram... 5 Högskoleförberedande program... 6 Kopiera timplaner till nästa läsår... 7 Skapa Period/Läsår/Timplan... 7 Kopiera samtliga timplaner... 9 Utbildning för utbildning... 9 Utskrift av timplaner Skapa nya klasser Detaljplanering beskrivning av fält Fältval och Urval i detaljplaneringen Fälten i detaljplaneringen Klasser eller motsvarande (Pl.Klass) Antal elever (E.Antal) Gruppnummer (Gr.Nr) Schematext (Schematext) Planerade lärartimmar (Pl.L.TIM) Grupptyp (Grupptyp) Planerad undervisningsgrupp (PL.Und.Grupp) Grupplärarordning (Gl.Ord) Planerad signatur (Pl.Sign) Faktor (Faktor) Status (Stat) Block (Block) Kommentar (Kommentar) Hur kurs läses (Hur) Kursgrupp (Kursgrupp) Elevtimmar (E.Tim)... 19

3 3 Detaljplanering Arbetsgång Program och klassöverskridande organisation Samläsning med annat program Blockläsning mellan flera klasser inom programmet Undervisning inom en klass Kurser som går över flera läsår Kurser som startar kommande år Kurser som ges både i helklass och Labbgrupper Dela kurser på flera lärare Mata in klassbeteckning, elevantal och grupptyp T Namnge grupper Kopiera underlaget till parallellklasser Valbara kurser i gymnasiet Individuellt val Språkvalet Detaljplanering exempel Samläsning med annat program Blockläsning mellan flera klasser Kurser som går över flera läsår Kurser som startar kommande år Labbdelning Flera lärare delar på en kurs Parallella klasser Namnge grupper Kontroller i Detaljplaneringen Kontroll 1, Tomma klasser Kontroll 2, Grupptyp Kontroll 3, Ej gruppnamn Kontroll 4, Tomma klasser Skapa tjänsterader Nya klasser Tjänstefördelning... 38

4 4 Förordnanden på lärare Riktiga signaturer i detaljplaneringen Beräkningsfältet i detaljplaneringen Total arbetstid Faktor Fälten Tjg.tim och PLTjg.tim Lärarens arbetstid Lärares övriga uppdrag Snabbinmatining av tjänsterader Utskrift av tjänsterapport Gruppindelning Via Helklassverkytget Via Gruppindelning... 48

5 5 Timplaner Förutsättningar Detta dokument utgår ifrån GY11 och en planering inför Läsåret 12/13. Timplanerna är upplagda med en period per läsår. Kontrollera timplaner Inför ett nytt läsår börjar man med att kontrollera innevarande årskullars timplaner. Är de riktiga eller skall det göras någon förändring kommande läsår? En timplan för år1 kan justeras genom att flytta en kurs från år två till tre och vise versa. Det viktiga är att balansen mellan åren inte blir sned. De saker som måste stämma är antal poäng, undervisningstimmar och APL-tid. Dessa siffror är de enda som finns reglerade i Skollagen och Gymnasieförordningen Skollagen 2010: Kap. 18 Elever på yrkesprogrammen har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt till minst undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). Gymnasieförordningen 2010: Kap. 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i minst 15 veckor. En elev som går på gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av sin utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid.... Yrkesprogram Yrkesprogrammen skall omfatta poäng och undervisningstimmar. Förutom detta så skall APL-tiden specificeras. Gymnasieförordningen 2010: Kap. 12 Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. APL-tiden skall vara minst 345 timmar (15v * 23 tim) och anges i fältet Kursgrupp. Den totala tiden för kursen skrivs i fältet Kurs u.tim. Sedan minskas tiden under respektive läsår på kursen och läggs på kursen APL istället. I fältet Diff syns nu hur mycket tid av en kurs som skall göras som APL. Resten skall då vara lektionstid. Kommande bild illustrerar detta. Kurser som läses endast på en termin markeras med HT respektive VT i fältet Kursgrupp. Detta fält kan tas fram i detaljplaneringen så att man slipper titta tillbaka i timplanen.

6 6 Elever på Yrkesprogram har förutom de ordinarie poängen rätt att läsa behörighetsgivande kurser som utökade kurser. Gymnasieförordningen 2010: Kap. 23 En elev på ett yrkesprogram har utan särskilt beslut rätt att som utökat program läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har anmält att han eller hon vill läsa de aktuella kurserna. För att detta skall vara genomförbart för eleven måste de grundläggande kurserna läsas i år 1 eller 2 samtidigt som det finns utrymme i timplanen under år 3. Exemplet nedan har 830 undervisningstimmar under år 1 och år 2. År 3 har däremot 770 timmar vilket medför att det finns utrymme för eleverna att läsa utökade kurser under detta år. Högskoleförberedande program Högskoleförberedande program skall omfatta poäng och undervisningstimmar. Att tänka på förutom detta är att det blir en jämn fördelning av timmarna över läsåren. Vill man kan man redan i Planeringsmatrisen specificera vilka kurser som skall delas i t.ex. Lab-grupper genom att skriva in LAB i fältet Kursgrupp.

7 7 Kopiera timplaner till nästa läsår När alla timplaner för innevarande år är genomgångna och korrekta är det dags att kopiera dessa till kommande års ettor. Skapa Period/Läsår/Timplan Innan kopiering till kommande års ettor kan ske så måste Period, Läsår och Timplan specificeras under Organisation->Period/Läsår/Timplan

8 8 Här har förutsättningarna för utbildningarna med start HT12 lagts upp genom att skapa: Period 14 (Eller 141 och 142 om två perioder används). Läsår 14/15, med ingående period 14 (Eller 141 och 142) Timplan 12, med ingående läsår för åk 1, 2 och 3 Ingående perioder och läsår skapas i respektive flik. Går till F2-Flik och sedan F5- Ny.

9 9 Kopiera samtliga timplaner För att kopiera alla timplaner från en årskull till en annan använder man en gång om året knappen F2-Kopiera i Planeringsmatrisen. Då kopieras allt, både det som är rätt och det som är fel. Det går fort och har man lagt ner tid på innevarande års timplaner har man igen det här. När kopieringen är gjord kan man givetvis justera i timplanerna är kommande år om de inte skall se likadana ut som tidigare. Utbildning för utbildning Ett alternativ till att kopiera alla timplaner på en gång är att ta en i taget. 1. Gör urval på Enhet, Timplan och Utbildning och klicka på F9-Hämta urval. 2. Klicka på F7-Markera alla 3. Klicka på F4-Kopiera radvis

10 10 4. Välj vilken timplan det skall kopieras till. 5. Klicka på Ok Nu är alla markerade rader kopierade till nästa årskull. Välj nästa utbildning eller inriktning och på samma sätt tills alla timplaner inför kommande år är kopierade. Nackdelen med detta arbetssättet är att det tar längre tid och risken finns att något glöms bort/hoppas över av misstag. Fördelen är att man har mer kontroll på vad som kopieras. Detta verktyg går också att använda till att kopiera enstaka kurser mellan utbildningar och/eller år om man inte vill skriva in dem manuellt. Utskrift av timplaner När man arbetar med timplanerna så är det ofta bättre att ha dem på utskrivna på papper bredvid sig eftersom det ger en bättre överblick. Enklaste sättet att skriva ut en timplan på är via knappen F12 Skriv ut i Planeringsmatrisen. Då får du upp en ruta där du kan välja den rapport som passar för tillfället.

11 11 Rapporterna hittar du även under Arkiv-> Rapportgenerator-> Skriv ut och sedan i mappen Skola-> Planering. Här finns det två typer av rapporter som är användbara för gymnasieskolan, med APL-timmar redovisade för Yrkesprogram eller utan APL-timmar för Högskoleförberedande program. Yrkesprogram använder rapporterna TP-31GY-APL.RPT eller TP-32GY-APL.RPT. Den första för de som har en period per läsår och den andra för de som har två perioder per läsår. Högskoleförberedande program använder rapporterna TP-31Y98.RPT eller TP- 32Y98.RPT. Den första för de som har en period per läsår och den andra för de som har två perioder per läsår. Beskrivningen som finns till varje rapport ger också viss vägledning.

12 12 Rapporten TP-31GY-APL.RPT ger följande urval.

13 13 Lägg till fälten ENHET, ARSKULL, UTBVAG och STAT om de inte finns och skriv in värden som bilden visar. Spara det sedan som ett urval så slipper du ändra på perioderna när du byter årskull. Spara sedan ett annat urval för årskull 12 med perioderna och 14. Rapporten ser sen ut såhär för ett urval med UTBVAG = HA11:

14 14 För Högskoleförberedande program används rapporter som inte redovisar APLtimmar. För NA11 ser motsvarande rapporten TP-31Y98.RPT ut så här:

15 15 Skapa nya klasser Nya klasser för kommande år kan skapas redan nu. De kommer att behövas senare och det görs i Register-> Klass. Klassföreståndare/Mentor kan läggas till senare när det är bestämt vem som skall ha den funktionen för respektive klass. Här ser vi hur klasser är skapade för år 12 som ännu inte har några elever.

16 16 Detaljplanering beskrivning av fält Fältval och Urval i detaljplaneringen För att underlätta arbetet i framöver så är det till stor hjälp att göra ett bra fältval och sedan spara det, antingen gemensamt för alla eller för dig själv. Här är ett förslag på bra fält som kommer att användas framöver i detta häfte. Ett första urval som också är bra att spara med respektive fält ser ut som följer. Med dessa fältval och urval sparade är vi nu redo att ta börja med att lägga upp skolans organisation för kommande läsår.

17 17 Fälten i detaljplaneringen Här kommer en förklaring till de fält som finns upptagna i fältvalet sedan tidigare. Klasser eller motsvarande (Pl.Klass) I fältet Pl.Klass fyller man normalt i klassbeteckningen. Innehållet i fältet kommer att stå först i namnet på undervisningsgruppen om Extens namngivningsfunktion används (se vidare under rubriken Namnge grupper ). Vid samläsning och parallelläsning är det inte lämpligt att använda klassnamn eftersom det kommer elever från olika klasser till dessa grupper. Då är det bättre att använda olika schabloner som där det framgår vilka klasser eller under vilken period det gäller: Individuella val IND12 Språkval SPR12 Samläsning SA11a, SA11b och SA11c -> SA11 Parallelläsning BF11 och VO11 -> BFVO11 Antal elever (E.Antal) Antalet elever i klassen eller gruppen. Bra att ha om man arbetar med faktorer som ett underlag vid tjänsteplaneringen. Gruppnummer (Gr.Nr) Används då samma klass delas i två grupper. (Se vidare under rubriken Labbdelning ), eller då det finns flera grupper i samma kurs för en kombination av klasser (Exv. MODGER03 med två grupper i SPR12). Schematext (Schematext) Information som förs över till schemat vilken är bra att ha för schemaläggare, exv. Helk för helklasslektioner och gr1 respektive gr2 för grupper. Planerade lärartimmar (Pl.L.TIM) De timmar som läraren skall undervisa klassen/gruppen. Om det är en labbdelning så ändrar man antalet timmar här liksom om det är flera lärare som delar/samverkar i en grupp. (Se vidare under rubriken Labbdelning och Flera lärare delar på en kurs ). Grupptyp (Grupptyp) Kan innehålla tre värden, H - Helklassundervisning, G - Gruppundervisning och T - Endast tjänst. Helklassundervisning sätts på rader då en hel klass skall undervisas. Görs detta rätt går det väldigt fort att gruppindela eleverna för dessa grupper. Gruppundervisning sätts på rader där det ingår elever från olika klasser eller om en klass är delad i grupper. (Se vidare under rubriken Labbdelning ). Endast tjänst sätts på flera olika typer av rader. 1. Om det är en fortsättningsgrupp från förra året. (Se vidare under rubriken Kurser som går över flera läsår ).

18 18 2. Om man använder flera perioder per läsår skall alla fortsättningsrader ha Endast tjänst. Två perioder genererar två rader för en kurs i detaljplaneringen, 121 och 122. Undervisningen börjar detta läsår och den raden med period 121 skall då ha H eller G i grupptyp. Raden för period 122 skall ha T som grupptyp eftersom undervisningen fortsätter från period 121 till Vid labbdelning skall helklassraden ha T och labbraderna ha G. (Se vidare under rubriken Labbdelning ). Den period en grupp startar skall det vara antingen H eller G på alla rader. Planerad undervisningsgrupp (PL.Und.Grupp) Namn på undervisningsgruppen. Antingen skapat av Extens eller inskrivet manuellt. (Se vidare under rubriken Namnge grupper ). Grupplärarordning (Gl.Ord) Är förvalt 1 och skall vara det om det inte finns flera lärare som undervisar i samma grupp. Lärare 2 skall då ha Gl.Ord 2. Den tredje läraren skall vidare ha Gl.Ord 3 och så vidare. Upp till 9 lärare anges här. De första tre syns som Lärare1, Lärare2 och Lärare3 i huvudet i Register-> Undervisningsgrupp. Lärare4 och resten ses i fliken i samma register. Planerad signatur (Pl.Sign) Här skrivs signaturen på den lärare som skall undervisa gruppen in. Personen och signaturen måste finnas i Register-> Personal. I inledningen av arbetet är det bra att börja med att mata in Sign XX på allt. Efterhand byter man sedan signatur till den riktiga. Rader som inte skall användas av olika anledningar men som kommer fram eftersom de finns i Planeringsmatrisen sätts ett + tecken i Pl.Sign så att de enkelt kan sorteras bort. Det är anledningen till att det sår EJ + i urvalet i exemplet. Faktor (Faktor) Faktorn är från början alltid Den kan ändas beroende på hur man räknar underlaget för tjänstgöringen. Vid skapandet av tjänsterader multipliceras timmarna i Pl.L.Tim med Faktor och produkten skrivs in i det beräknade fältet Tjg.tim. Undervisningstimmar * Faktor = Arbetstimmar. Fältet Tjg.tim finns inte med i Fältvalet sedan tidigare, men kan tas fram med F11 Fältval. Tjg.tim är från början tomt och fylls på när en tjänsterad skapas. Det är med andra ord ett bra sätt att hålla koll på vilka rader som har skapade tjänsterader. Status (Stat) Värdet kommer från Planeringsmatrisen och är oftast T (tvingande) eller V (valbar). Skall ses som en hjälp i arbetet med Detaljplaneringen.

19 19 Block (Block) Skall flera rader läsas i samma block i schemat kan detta redan här specificeras med lämpligt blocknamn. Kommentar (Kommentar) Ett fritextfält som fungerar som stöd för minnet. Hur kurs läses (Hur) Värdet kommer från Planeringsmatrisen. Skall ses som en hjälp i arbetet med Detaljplaneringen. Kursgrupp (Kursgrupp) Värdet kommer från Planeringsmatrisen och är till stor hjälp om man exv. har specificerat vilka kursen som skall läsas på HT respektive VT eller om det är en kurs som ingår i APL. Elevtimmar (E.Tim) Värdet kommer från Planeringsmatrisen och är från början lika med värdet i Pl.L.Tim. Ändra INTE detta värde eftersom det då ändras i Planeringsmatrisen. Skall ses som ett stöd så att man vet hur många timmar eleverna skall ha på kursen utan att behöva titta i Planeringsmatrisen. Skall antalet timmar ändras för undervisande lärare så skall det göras i Pl.L.Tim.

20 20 Detaljplanering Arbetsgång Med kunskaper om vad de olika fälten innehåller så kan vi nu börja arbeta med detaljplaneringen. Här kommer ett förslag till arbetsgång som sedan följs av mer detaljerade exempel. Exemplen har oftast Utbildningen HA11 med Timplanen 11 eller Utbildningen NA11 med Timplanen 11. Välj ett program att starta med (Ta dem gärna i bokstavsordning) och planera för de tre olika årskurserna. Börja med årskurs 1. Gå igenom nedanstående punkter och hoppa över det som inte är relevant för programmet. Börja alltid den huvudtimplanen, t.ex. BF11, och fortsätt med inriktningarna en i taget, t.ex. BFFRI11 och BFPED11 Det är också lämpligt att först organisera alla obligatoriska kurser, de med Stat = T, för att på slutet ta itu med kurser med Stat = V. Dessa kurser är programfördjupningskurser som eleverna själva får välja, individuellt val och språkval Program och klassöverskridande organisation Samläsning med annat program Om det är ett program med en liten klass kanske de ska samläsa med ett annat program i en eller flera kurser. Se avsnittet Samläsning med annat program. Blockläsning mellan flera klasser inom programmet Vissa kurser kanske inte ska läsas inom klassen utan läggas parallellt med flera klasser och delas in i ett antal grupper. Se avsnittet Blockläsning mellan flera klasser. Undervisning inom en klass Efter att man planerat kurser som ska genomföras program- eller klassöverskridande fortsätter man med resten av kurserna i varje program och årskurs och organiserar dem. Kurser som går över flera läsår Vissa kurser kan vara fortsättningskurser från tidigare läsår och andra är nya för det kommande läsåret. För att veta vilka kurser som fortsätter är det till hjälp att ha timplanerna utskrivna på papper bredvid sig. Ett annat sätt att ta reda på det beskrivs i avsnittet Kurser som går över flera läsår. Kurser som startar kommande år De kurser som inte är fortsättningskurser kommer att starta kommande läsår. Då skall en undervisningsgrupp skapas och den kan antingen vara av typ H Helklassundervisning eller av typ G Gruppundervisning. Se avsnittet Kurser som startar kommande år.

21 21 Kurser som ges både i helklass och Labbgrupper Om en kurs ska delas in i gruppundervisning men också ha timmar i helklass behövs en rad för helklasstimmarna och en rad för varje delgrupp. Se avsnittet Labbdelning Dela kurser på flera lärare Om en kurs ska delas mellan två eller flera lärare är det dags att göra kopior för de extra lärarna. Se avsnittet Flera lärare delar på en kurs Mata in klassbeteckning, elevantal och grupptyp T När man skapat de extra rader man behöver för gruppundervisning inom klassen snabbinmatar man klassens namn, elevantalet och grupptyp T. Namnge grupper Då klassbeteckning, grupptyp och i förekommande fall gruppnummer är ifyllt är det dags att namnge grupper. Se avsnittet Namnge grupper Kopiera underlaget till parallellklasser Om det finns parallellklasser på det program och årskurs du arbetar med är det dags att kopiera det färdiga underlaget vidare till den/dessa. Se avsnittet Parallella klasser Valbara kurser i gymnasiet Individuellt val Kurserna inom det individuella valet är upplagt i utbildningen INDV11 (och INDV00 för gamla gymnasiet). Använd ett bra klassnamn för dessa rader, t.ex. IND11 för grupper i det individuella valet för årskull 11. Språkvalet Kurserna inom språkvalet är upplagda in utbildningen MOD11 och den organiserar man på samma sätt som det individuella valet. Använd t.ex. SPR12 som klassnamn för språkgrupperna för årskull 12 eleverna.

22 22 Detaljplanering exempel Samläsning med annat program Klasserna BF12 och VO12 läser alla Gymnasiegemensamma ämnen tillsammans. På raderna för utbildningen BF11 och timplan 12 skriver man då BFVO12 i fältet Pl.Klass på dessa rader. Grupptypen ska vara G eftersom det är en kombination av flera klasser. Undervisningsgruppens namn kommer då att visa att båda klasserna ingår i gruppen. På de kurser som BF är ensamma om fyller man i klassen BF12 och låter Grupptypen vara H eftersom det är helklassundervisning i dessa kurser. När namnet på grupperna är skapat så ersätter man BFVO12 med klassernas riktiga namn, BF12,VO12 i fältet PL.Klass för att vid schemaläggningen veta vilka klasser som ingår i gruppen. Gå direkt vidare till utbildningen VO11, timplan 12. På de rader som redan är färdigplanerade tillsammans med klass BF12 skriver man ett plus(+) i fältet Pl.Sign för att markera att dessa är sådana som vi inte skall använda. När du sparar försvinner raderna från urvalet pga. att vi skriver Ej + på Pl.Sign.

23 23 Allt arbete med samläsning underlättas om man konsekvent arbetar med den utbildning som kommer först i bokstavsordning och sätter plus på resterande rader. Blockläsning mellan flera klasser Klasserna SA11A, SA11B och SA11C skall läsa en kurs tillsammans i olika grupper. Kopiera raden/raderna så att du får en rad för varje grupp. Skriv ett gemensamt klassnamn, SA11, i Pl.Klass och grupptyp G. Fyll sedan i Gr.Nr och schematext innan du namnger. Ändra till sist Pl.Klass till de riktiga klasserna SA11A,SA11B,SA11C. Samma förfarande används även då det är flera parallella grupper på t.ex. det individuella valet i samma kurs. Pl.Klass IND12 och Gr.Nr -1 eller -2. Kurser som går över flera läsår En kurs som börjar i år ett och fortsätter i år 2 har redan en undervisningsgrupp. Då behöver det inte skapas en ny grupp utan den gamla gruppen lever kvar. Extens hittar en grupp från tidigare år om Detaljplaneringen är använd. Dessutom skall värdena i Timplan, Utb, Ämne/Kurs, PL.Klass och Gr.Nr vara exakt samma som året innan. Är dessa förutsättningar uppfyllda och man sätter värdet T Endast tjänst i fältet Grupptyp och sedan namnger gruppen så hittas gruppnamnet från tidigare period vilket skrivs in i Pl.Und.Grupp. Detta är kanske lite rörigt så vi förklarar med ett exempel också. HA11 har i timplanen Idrott och hälsa 1 under två år.

24 24 Att det finns en undervisningsgrupp sedan tidigare syns i Planeringsmatrisen, cellens bakgrundsfärg är grön. I detaljplaneringen gör vi nu urval på Utb HA11, Timplan 11 och kommande års period.

25 25 Då får vi följande resultat i Detaljplaneringen: Markera nu alla rader med F7 Markera alla och snabbinmata Pl.Klass, E.Antal, Grupptyp och Pl.Sign med F10 Snabbinmatning.

26 26 Då ser det ut såhär: Markera nu alla rader igen med F7 Markera alla, håll ner Shift och tryck på F3 Namnge grupp. Då dyker de redan existerande gruppnamnen upp i Pl.Und.Grupp på de två översta raderna. Observera att perioden är förra årets (11) i gruppnamnet och inte 12 som är den aktuella perioden. De två rader där Pl.Und.Grupp är tomt börjar kommande år och hur vi gör med dem kommer i nästa avsnitt. Kurser som startar kommande år Kurser som startar kan antingen vara av typ H Helklassundervisning eller G Gruppundervisning. Är en hel klass i samma grupp finns det stora fördelar med att sätta ett H på raden. En typ som alltid är G är en labbdelning som återkommer längre fram. Gemensamt för bägge typerna är att det skapas ett nytt gruppnamn på dessa rader.

27 27 I tidigare exempel för HA11 så startar Religion och Samhällskunskap kommande läsår. Eftersom det är hela klassen som skall undervisas samtidigt så sätter vi H på dessa rader, markerar dem och namnger gruppen med Shift + F3 Namnge grupp. Samtidigt så passar vi på att ta med informationen om vilken kurs som skall läsas på HT respektive VT från fältet Kursgrupp till fältet Schematext. Labbdelning Eleverna i en klass skall ha 88 undervisningstimmar i Biologi var. Av de 88 timmarna skall 70 vara i helklass och 18 som labbtimmar. Då behövs det två undervisningsgrupper, en för varje labbgrupp. Under helklasslektionen behövs ingen ny grupp utan då schemalägger man båda grupperna samtidigt. Eleverna finns i en av grupperna och sammantaget så finns alla eleverna med i någon av de två grupperna. Här kommer ett exempel på hur det hanteras för NA11 i Biologi1, BIOBIO01. Här är fälten Pl.Klass, E.antal, Schematext, Grupptyp och PL.Sign ifyllda. Klassen är NA11 och de är 30 elever totalt. Denna rad skall bli den som representerar helklasslektionen. Därför är Schematext ifyllt med Helk och Grupptyp satt till T Endast tjänst. Nu är det dags att skapa två kopior av denna rad för labbtillfällena. Markera raden och klicka på F2 Kopiera rad. Då kommer samma dialogruta upp som tidigare. Här gör vi följande val: Behåller värdet i Pl.Klass. Behåller värdet i Pl.Sign eftersom det är samma lärare som skall ha labbarna. Tömmer värdet i Schematext eftersom det inte är helklassundervisning.

28 28 Efter att ha klickat på Ok ser det då ut såhär: Nu behöver några saker ändras. E.Antal är hälften i respektive labbgrupp. Gr.Nr fyllas i för labbraderna med -1 och -2 för att skilja grupperna åt. Schematext fyllas i så att man ser att det är två grupper. Pl.L.Tim skall inte vara samma för alla rader. Helklasslektionen skall ha 70 timmar och labbarna skall ha 18 timmar var. Grupptypen sättas till G Gruppundervisning på de nya raderna. Efter detta är ändrat ser det ut såhär: Nu är alla inställningar klara och då är det bara att markera raderna och namnge grupperna med Shift + F3 Namnge grupp. Om schemaprogrammet Untis eller kostnadsberäkningen som är en extramodul används skall även helklassraden fyllas i. Skriv in gruppnamnet och byt ut gruppsiffran mot ett # på helklassraden. Untis och kostnadsberäkningen kommer då att hitta båda grupperna och kostnadsberäkningen kan då räkna rätt. Nu har vi två grupper där varje elev får sina garanterade 88 undervisningstimmar. Läraren kommer däremot att undervisa = 106 timmar. Flera lärare delar på en kurs Om fler än en lärare skall undervisa samma undervisningsgrupp så skapar man först raden med Lärare1 som tidigare. När det är gjort så markerar man raden och klickar på F2 Kopiera rad. Då kommer en dialogruta upp och vissa värden kan då behållas eller förändras på den nya raden som läggs till. Det viktiga är att sätta Gl.Ord till 2 på den nya raden. Hur många Pl.L.Tim respektive lärare skall ha beror på om de delar

29 29 på elevernas undervisningstid eller om de skall vara i med gruppen samtidigt som resurs. Exempel: Hälften av eleverna i HA11 har inför år 2 valt inriktningen Administration (Utb. HAADM11). De skall då läsa följande kurser enligt inriktningstimplanen. Vi snabbinmatar värden i Pl.Klass, E.Antal, Schematext (för att veta att det är inrikningen ADM som läser kursen), Grupptyp och Pl.Sign. Kurserna Administration 1 och Ledarskap och organisation skall ha fler än en lärare. Markera dessa rader och klicka på F2 Kopiera rad. Då dyker följande ruta upp: Dialogrutan är intuitiv och antingen kan värdena i de olika fälten behållas, tömmas eller ändas. I detta exempel så gör vi dessa inställningar: Behåller värdet i Pl.Klass. Ändrar i Pl.Sign till YY eftersom det är en ny lärare som skall läggas till. Ändrar i Gl.Ord till 2 efterom det är Lärare2 vi lägger till. Behåll värdet i Pl.Und.Gr eftersom läraren skall undervisa i samma klass. Efter att ha klickat på Ok ser det då ut såhär:

30 30 Två nya rader har tillkommit. Två förändringar måste nu göras. Kursen Administration skall Lärare1 och 2 dela på och göra halva tiden var. Men för kursen Ledarskap och organisation skall de gå dubbelt och då ha hela lektionstiden om 77 timmar var. Efter dessa förändringar ser det ut såhär: Nu kan alla raderna markeras med F7 Markera alla och sedan namnge grupperna med Shift + F3 Namnge grupp. Då ser vi att de delade kurserna får samma undervisningsgrupp. Parallella klasser Har man gjort en klass färdigt och sett till att allt är riktigt så går det väldigt fort att skapa en parallellklass. Häng med. Här är NA11 med några av de kurser de skall ha kommande läsår. Undervisningsgrupper finns på alla rader och labbdelning i Biologi är gjord. Nu skall vi skapa samma uppsättning rader för parallellklassen NA11b. Markera alla rader med F7 - Markera alla och klicka på F2 Kopiera rad.

31 31 Här gör vi följande val: Ändrar värdet i Pl.Klass till NA11b Behåller värdet i Pl.Sign (XX). Efter att ha klickat på Ok ser det då ut såhär: Här ser vi nu båda klasserna. Gör urval på Pl.Klass med NA11b och det ser ut såhär: Nu är det bara att markera alla raderna med F7 Markera alla och namnge grupperna med Shift + F3 Namnge grupp.

32 32 Den enda raden som inte får en undervisningsgrupp är helklasslektionen i Biologi. Efter att ha fyllt i den är parallellklassen färdig. Namnge grupper När Extens standard på undervisningsgruppsnamn används så skrivs det i fältet Pl.Und.Grupp. Det är ett förslag som kan användas som det är eller ändras på, alternativt så skrivs ett eget värde in i gruppen. Fördelen med att använda funktionen är flera. Det går fort att skapa många namn, de följer alla samma standard, risken för felskrivning av namn minskar betydligt. Extens hanterar maximalt 20 tecken i gruppnamnet. Standarden vid skapandet av namn är sammanslagning av fält i denna ordning: Pl.Klass+/+Period+Ämne/Kurs+Gr.Nr Ett gruppnamn för klassen HA11 i Period 12 för kursen RELREL01 blir då: HA11/12RELREL01 Eftersom klassen läser kursen som helklass så behövs det inget värde i fältet för Gruppnummer och då lämnas det tomt. För att kunna skapa ett gruppnamn behöver fälten Pl.Klass, Grupptyp och eventuellt Gr.Nr vara ifyllda. Är det mer än en lärare i gruppen måste dessa ha olika Gl.ord. Markera de rader där gruppnamn skall skapas. Håll nere Shift och tryck på F3-Namnge grupp eller Högerklicka och välj Funktioner-> namnge grupp Nu kommer ett namn i fältet Pl.Und.Grupp. Är antalet tecken tillsammans mer än 20 i de ingående fälten så tas först innehållet i det minst viktiga fältet bort, Period därefter så tas de tre första tecknen i Ämneskoden bort om det behövs. Det skapade namnet kan ändras, för ännu så är inte gruppen skapad, bara namngiven.

33 33 Kontroller i Detaljplaneringen Det finns ett antal kontroller som kan göras under arbetets gång för att se till att inga rader har glömts bort. Här kommer några urval som med fördel sparas som gemensamma urval. Kontroll 1, Tomma klasser Tar fram alla rader där fältet Pl.Klass är tomma för period 12.

34 34 Kontroll 2, Grupptyp Tar fram alla rader som saknar Grupptyp. Kontroll 3, Ej gruppnamn Tar fram alla grupper som inte har namngetts. Kontroll 4, Tomma klasser Tar fram alla rader där signatur saknas.

35 35 När dessa kontroller är gjorda och eventuellt några till som du själv kommer på så är det dags att gå vidare till nästa steg. Skapa tjänsterader För att Tjänsterader skall skapas så måste det finnas ett förordnande på lärarna som med signaturer i fältet Pl.Sign. Kontrollera detta på respektive lärare innan du går vidare. Se avsnittet Förordnanden på lärare längre fram. Nya klasser Den andra saken som måste vara gjord innan tjänsterader skapas är att nya klasser för kommande år är skapade i Register-> Klass. Här ser vi hur klasser är skapade för år 12 som ännu inte har några elever. När det finns tjänsterader på alla lärare och klasser kan tjänsterader skapas.

36 36 Gör urval på samtliga rader i Detaljplaneringen som har ett värde i Pl.Klass ((ifyllda)) och håll ner Shift + tryck på F5 Skapa tj.rader. När en tjänsterad skapas samtidigt en grupp med det namn som står i fältet Pl.Und.Grupp. Signaturen med Gl.Ord 1 sätts som Lärare 1 och signaturen men Gl.Ord 2 sätts som Lärare2 osv. Funktionen F4 Skapa grupper gör just det den beskriver, skapar en grupp på samma sätt som beskrivits ovan. Enda skillnaden är att det inte skapas någon tjänsterad. När tjänsteraderna är skapade kan de ses under på respektive person under Register-> Personal och fliken Tjänst.

37 37

38 38 Tjänstefördelning Om man har matat in en fiktiv signatur som det är beskrivet här i materialet (XX eller YY) är det nu dags att ändra dessa till riktiga och på så sätt skapa en tjänstefördelning för respektive lärare. Förordnanden på lärare Innan man går vidare med att byta till rätt signaturer i detaljplaneringen så måste det finnas minst ett förordnande på alla lärare som skall tjänstefördelas. Här visas tjänsteraden för läraren XX som har fått den mesta av undervisningen hittills. Det måste minst finnas en rad under fliken Förordn i Register-> Personal. Riktiga signaturer i detaljplaneringen När en signatur byts i detaljplaneringen så flyttar tjänsteraden från en signatur till en annan. Samtidigt byts även Lärare1 i undervisningsgruppsregistret på undervisningsgruppen.

39 39 Kvittot på att det görs är ovanstående ruta som kommer när man har tryckt på F3 Spara. Här två rader har bytt signatur. I detta arbete är det bra att göra urval på Ämne/kurs och på så sätt behandla ett eller ett par ämnen i taget utifrån lärarnas olika kompetenser. Mot slutet finns det oftast ett antal rader kvar som inte ryms inom någon tjänst kvar på läraren XX eller YY. Här går det att behålla rader på en fiktiv lärare om man står inför en rekrytering. Beräkningsfältet i detaljplaneringen Ett bra hjälpmedel vid tjänstefördelandet är Beräkningsfältet som visas när man öppnar detaljplaneringen. För att ändra vilka kolumner som visas högerklickar man i detaljplaneringen och väljer Inställningar.

40 40 Då får man upp en dialogruta där man kan välja vilka fält som visas och hur de skall sorteras. Lämpliga val här är att visa fälten Pl.L.Tim och Tjg.tim för att visa både lärares undervisningstid och arbetstid. Sortering görs med fördel på signatur. Fältet ordning måste innehålla en siffra, skriver man inte i det fås en uppmaning om att göra det. För HA11 kan det då ser ut så här: Total arbetstid Hittills har vi bara arbetet med undervisningstid. Beroende på hur det lokala avtalet ser ut så kan man använda sig av olika faktorer för att beräkna den totala arbetstiden och kan upp gå till 1360 eller 1767 tjänstgöringstimmar beroende på om förtroendearbetstiden räknas med eller inte. I den totala arbetstiden ingår andra

41 41 uppdrag förutom undervisning. Hur man Lägger in dessa beskrivs under rubriken Lärares övriga uppdrag. Faktor Fältet faktors standardvärde är Observera att decimalen skrivs med en punkt och inte ett kommatecken. Värdet kan ändras och påverkar sedan antalet timmar i fältet Tjg.tim. Har man matat in antal elever i klassen/gruppen i fältet E.antal kan den informationen användas för att sätta rätt faktor på tjänsteraden. Fälten Tjg.tim och PLTjg.tim När en tjänsterad skapas eller uppdateras så multipliceras innehållet i i Pl.Ltim med innehållet i fältet Faktor. Resultatet hamnar i det beräknade fältet Tjg.tim. Detta fält har en grå bakgrund och kan därför inte ändras manuellt utan bara påverkas genom att ändra faktorn. Om man inte vill använda sig av det beräknade värdet i Tjg.tim som innehåller decimaler så kan fältet Pl.Tjg.tim fyllas i manuellt i stället. Vi beräkning av den totala arbetstiden så tittar Extens först i fältet Pl.Tjg.tim. Finns det ett värde där används det och är det tomt så används värdet i Tjg.tim i stället. Lärarens arbetstid När signaturen är ändrad i detaljplaneringen så kan man se hur mycket undervisning läraren har i Personalregistret.

42 42 Summan av L.tim syns efter Netto och summan av Tjg.tim syns efter Evalverat. Om inte rätt siffror visas behöver ett urval göras i fliken så att bara tjänsterader för rätt läsår visas: Punkterna efter datumet anger att Startdatumet skall vara efter 1 juli Det grönmarkerade värdet efter Rest är skillnaden mellan den totala årsarbetstiden som matas in på förordnandet under fliken Förordn på läraren och sammanräkningen av Tjg.tim. Genom att titta på denna siffra fås en snabb uppfattning om en lärare har utrymme kvar i sin tjänst eller ej.

43 43 Lärares övriga uppdrag Alla rader som kommer från detaljplaneringen är av typen K, kurser. Övriga uppdrag som specificeras är av typen Ö, övrigt. Dessa kan läggas in per lärare i Personalregistret. De rader som skall läggas till måste finnas i Ämne/Kurs registret och vara av typen Ö, annars kan de inte läggas till. Här syns några exempel på rader som kan användas: Se till att vara i Register-> Personal och fliken Tjänst. Tryck på F5 Ny och följande dialogruta dyker upp:

44 44 Här får Jörgen Mattsson (JMA) 50 tjg.tim för att han är ämnesansvarig för ämnet religion. Snabbinmatining av tjänsterader Om alla lärare skall ha samma tjänsterad kommande läsår kan det snabbinmatas. Ett exempel på en rad som de flesta lärare har varje nytt är konferenstid, KONF. För att mata in den på många lärare gå till Verktyg-> Personal-> Serieinmata personal... Gör urval på Enhet och Befattning (SCB) eller andra fält så att alla lärare syns. Markera alla lärare med F7 Markera alla eller bocka för de aktuella en och en. När alla lärare som skall ha en ny tänsterad är markerade, håll mer Shift (då byter knappraden utseende) och tryck på F5 Tjänst.

45 45 Samma dialogruta som tidigare dyker upp. När man trycker på OK så kommer alla markerade lärare få en tjästerad med KONF tilldelad sig för tiden till Utskrift av tjänsterapport De rader som visas under fliken Tjänst kan också skrivas ut på papper via en rapport. Den finns under Arkiv-> Rapportgenerator-> Skriv ut... Sedan under mappen Skola-> Planering finns rapporten LÄRARTJÄNST.RPT. För att visa Jörgen Mattssons (JME) rapport görs förljande urval.

46 46 Resultatet ser ut så här. Både rader med undervisning och övriga uppdrad finns med under olika rubriker.

47 47 Gruppindelning När en tjänsterad med grupptyp H elelr G skapas med en lärare så skapas samtidigt undervisningsgruppen. Det innebär att så fort en rad med läraren XX skapas kan elever delas in i grupperna. Allt eftersom arbetet med tjänstefördelningen pågår kommer lärarna att ändras på grupperna. Via Helklassverkytget De rader i detaljplaneringen som är märkta med H går väldigt fort att tilldela alla eleverna i klassen rätt aktivitet/grupp. Verktyg-> Elev-> Skapa helklassaktiviteter... Ställ in värden för att hämta från rätt timplan och vilken klass som skall tilldelas. Klicka sedan på F9 Hämta urval. Efter att ha markerat de två saderna för Samhällskunskap och Religion som har grupper klickar vi på F3 Spara och då tilldelas alla eleverna i klassen rätt grupp. Att det finns en tilldelad grupp på eleverna markeras med den gröna bakgrunden.

48 48 Via Gruppindelning När inte en hel klass skall tillhöra en grupp så måste verktyget Gruppindelning användas i stället. Det kan vara tex vid labbdelning, samläsning, språkgrupper eller individuellt val. Verktyg-> Elev-> Skapa gruppaktiviteter... Hämta rätt elever via F3 Elev-urval och från rätt timplan via F4 Kurs-urval. Här är eleverna från NA11 hämtade och deras timplan NA11. De elever som skall ingå i labgrupp 1 i Biologi har markerats här samtidigt som Ämne/Kurs är markerad.

49 49 Närr man klickar på F2 Gruppindela kommer förljande dialogruta upp: Då kommer de två grupper som har skapats upp för aktuellt ämne och period. Vi väljer Grupp 1 och klickar på Spara. Markera sedan resten av eleverna i klassen med kanppen F11 Mark.resten och gruppindela dem i grupp 2.