Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018"

Transkript

1 Jönköpings kommuns åtgärdsprogram mot buller Programmet antaget av kommunfullmäktige

2 Förord Buller kan förklaras som oönskat eller skadligt utomhusljud skapat av mänskliga aktiviteter inklusive buller från väg, järnväg, flyg/flygplatser och industrier. Trafikbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige och är därmed ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem. Den dominerande källan för omgivningsbuller i Jönköpings kommun är buller från vägar och järnvägar. Syftet och målsättningen med åtgärdsprogrammet mot buller är att genom insatser som förbättrar ljudmiljön minska bullrets negativa påverkan på människors hälsa. EU betraktar buller som ett av de viktigaste samhällsproblemen vilket har resulterat i ett direktiv följt av den svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Enligt förordningen ska kommuner med fler än invånare vart femte år kartlägga omgivningsbuller och ta fram ett förslag till åtgärdsprogram. Detta är Jönköpings kommuns första samlade åtgärdsprogram mot buller och omfattar buller från väg-, järnväg- och flygtrafik. Programmet behandlar prioriteringar och förslag på åtgärder som ska vidtas under I programmet ges också förslag på hur ansvaret för genomförandet ska fördelas, när åtgärder bör vara genomförda samt kommunens långsiktiga mål och strategi för arbete med buller. Målsättningen under programperioden är bland annat att skapa rutiner för ett systematiskt arbete med bullerfrågor och förhoppningen är att programmet på sikt ska leda till en bättre ljudmiljö där färre människor exponeras för buller. Programmet är indelat i tre delar: Åtgärdsprogram, Bakgrund samt Bullerkartläggning. I del ett redovisas bland annat planerade åtgärder och kommunens mål för programperioden. I del två beskrivs bland annat nuläge och hälsoeffekter som orsakas av buller samt internationella och nationella mål om buller. I del tre redovisas resultaten från den kommunomfattande bullerkartläggningen som legat till grund för programmet. Katarina Bröms Stadsbyggnadsdirektör Stadsbyggnadskontoret 2

3 Sammanfattning Forskning inom buller visar en allt mer samstämmig bild av att buller påverkar människors hälsa negativt. Buller påverkar sömn och vila, uppmärksamhet och prestationsförmåga, samtal och inlärning samt skapar stress och medför koncentrationssvårigheter. Det finns också forskning som visar på att långvarig exponering för trafikbuller kan medföra negativa effekter på hjärtkärlsystemet. Detta åtgärdsprogram som är det första för Jönköpings kommun gäller för perioden och är upprättat med stöd av förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Enligt förordningen ska städer med fler än invånare upprätta så kallade strategiska bullerkartor och beräkna hur många invånare som exponeras för olika bullernivåer samt ta fram ett åtgärdsprogram. Jönköpings kommun är en av 13 kommuner i Sverige med över invånare som därmed omfattas av förordningen. Förordningen om omgivningsbuller omfattar buller från väg, järnväg och flyg. Målet med åtgärdsprogrammet är att minska bullrets negativa påverkan på människors hälsa samt skapa en bättre ljudmiljö. Åtgärdsprogrammet ska enligt lagstiftningen omarbetas vid behov dock senast fem år efter att åtgärdsprogrammet antagits. Stadsbyggnadskontoret kommer i samarbete med miljökontoret årligen följa upp programmet och genomförda åtgärder samt i slutet av programperioden göra en större samlad utvärdering. Följande riktvärden har av riksdagen antagits för trafikbuller i och utanför bostäder för permanent boende, fritidshus samt vård- och undervisningslokaler, vid uteplats eller bostadsområdet i övrigt. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation eller vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå (Leq) inomhus 45 db(a) maximalnivå (Lmax) inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå (Leq) utomhus vid fasad (för flyg avses FBN 55 db(a)) 70 db(a) maximalnivå (Lmax) vid uteplats i anslutning till bostad Riktvärdet för buller utomhus från spårtrafik är Leq 55 db(a) vid uteplats och Leq 60 db(a) i bostadsområdet i övrigt. För befintlig miljö överskrids ibland riktvärdena och för att komma tillrätta med överskridandena arbetar man i första hand med att förbättra inomhusmiljöer i bostäder. Både kommunen och Trafikverket arbetar med att åtgärda fastigheter till exempel genom fönsterbyte. Även bullervallar och skärmar mot framför allt större vägar och järnvägar har byggts samt har bullerplank vid nybyggnation uppförts. Stadsbyggnadskontoret och miljökontoret arbetar fortlöpande med att erbjuda fastigheter bidrag för bullerskyddsåtgärder. Sedan 1997 har drygt 100 fastigheter erhållit bidrag för detta. Kartläggningen av omgivningsbuller som utförts av konsulter under och beräkning av antal exponerade visar på att ca personer exponeras för ljudnivåer över Leq 55 db(a) från vägtrafiken. Folkmängden 2011 var i Jönköpings kommun enligt SCB invånare. Andelen som är exponerade för nivåer Leq 55 db(a) och över utgör därmed knappt 23 %. 3

4 Ansvaret för dessa bär väghållaren vilket betyder att kommunen svarar för de kommunala vägarna medan Trafikverket ansvarar för de statliga vägarna. Antalet personer som enligt kartläggningen exponeras för ljudnivåer över Leq 55 db(a) från tågtrafiken är drygt st alltså ca 2,5 % av befolkningen. Det är Trafikverket som ansvarar för eventuella åtgärder för de personer som exponeras för buller från järnvägen. När det gäller flygbuller så är ca 15 personer exponerade för ljudnivåer FBN (Flygbullernivå) 55 db(a) och över. Jönköpings kommuns mål för programperioden är följande: Åtgärder ska vidtas för minst 100 fastigheter så att inomhusnivån inte överstiger Leq 30 db(a). Riktvärdena Leq 55 db(a) ska uppfyllas i utomhusmiljö efter vidtagna åtgärder vid minst tre förskolor och skolor. Kompetensen om bullerskydd av offentliga utemiljöer ska öka och ljudmiljön förbättras i minst en prioriterad offentlig utemiljö En utredning om bullerdämpande vägbeläggning ska leda till att detta provas på minst en plats i kommunen och effekter ska följas upp Listan på följande sida är en sammanfattning av de åtgärder som föreslås under programperioden. Åtgärderna är av varierande karaktär och vissa kräver fysiska och eller ekonomiska satsningar medan andra ingår i ordinarie verksamhet och syftar till att skapa en kunskapsbas att arbeta vidare ifrån. 4

5 Sammanfattning av åtgärder Åtgärder vid källan Ansvarig Tidpunkt för genomförande 1. Utreda lämpliga platser för försök med tystare vägbeläggning TK Senast Utreda trafikreglerande åtgärders effekter på minskat buller SBK Kontroll och uppföljning av buller från bussar i linjetrafik JLT Årligen Skyddsåtgärder 4. Revidera rutiner för bidrag till fönsteråtgärder SBK Klart Fönsteråtgärder SBK Årligen from Informationsskrift om fönsteråtgärder och bullerplank riktad till fastighetsägare 7. Kartläggning av ljudmiljöer vid förskolor, skolor samt vid bostäder intill större vägar SBK Klart 2015 SBK, UBF Klart Kartläggning av ljudmiljön i parker och rekreationsområden SBK, TK Klart Kartläggning/inventering av tysta områden i kommunen SBK Klart 2015 Tillsyn 10. Riktad tillsyn mot fläktar/kompressorer MK Årligen from 2014 Förebyggande åtgärder 11. Samverkan vid förändring av gator och vägar som väsentligt påverkar ljudmiljön 12. Bullerkrav vid upphandling av varor/tjänster som påverkar ljudmiljön Informationsåtgärder SBK, MK, JLT Löpande STK Löpande 13. Informationsbroschyr om buller SBK, MK Senast Informera om nyttan med tystare däck, fordon och körsätt MK 2014 Samverkansåtgärder 15. Arbetsgrupp och samverkan med andra städer och aktörer i bullerfrågor SBK, MK Årligen 16. Samverkan med trafikverket SBK, MK Årligen Pågående arbete mot buller 17. Fysisk planering SBK 18. Utbyggnad av kommunens gång- och cykelvägnät SBK 19. Åtgärder inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen SBK 20. Beteendepåverkansåtgärder inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen SBK 5

6 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Sammanfattning av åtgärder Inledning Bakgrund Syfte med åtgärdsprogrammet Omfattning och avgränsning Behovsbedömning Åtgärdsprogrammets status Framtagande Del 1 Åtgärdsprogram Långsiktiga mål Mål för programperioden Åtgärder Kommentarer till åtgärder Trafikverkets årgärdplan Konsekvensanalys Uppföljning och utvärdering Del 2 Bakgrund Bebyggd miljö Bullerenkät 2012 Resultat av kartläggning Pågående och genomförda åtgärder mot buller i Jönköpings kommun Hälsoeffekter av buller Samhällsekionomiska kostnader av buller Lagstiftning, riktvären och mål om buller Förklaringar och ordlista Del 3 Bullerkartläggning Kommunomfattande kartläggning 2011 Avgränsning och metod Begränsning av antal exponerade Resultat Källor

7 Inledning Bakgrund Forskning inom buller visar en allt mer samstämmig bild av att buller påverkar människors hälsa negativt. Buller påverkar sömn och vila, uppmärksamhet och prestationsförmåga, samtal och inlärning samt skapar stress och medför koncentrationssvårigheter. Det finns också forskning som visar på att långvarig exponering för trafikbuller kan medföra negativa och/eller skadliga effekter på hjärtkärlsystemet. Den totala samhällskostnaden av buller bedöms enligt WHO uppgå till ca 5-10 miljarder kronor per år i Sverige. Sett till andelen av befolkningen i Jönköping, förutsatt att Jönköpings kommuns invånare är drabbade av buller i samma utsträckning som riket i stort, innebär det att den samhällsekonomiska kostnaden för buller i Jönköpings kommun uppgår till mellan miljoner kronor per år. Detta åtgärdsprogram är upprättat av Jönköpings kommun enligt svenska förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675). Den svenska förordningen bygger på det europeiska direktivet 2002/49/EG vars syfte är att få till stånd sådana förändringar av kommunen och trafiksystemen att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Framtagandet av åtgärdsprogrammet har föregåtts av en kommuntäckande bullerkartläggning, också den i enlighet med förordningen. I Jönköpings kommun kartlades buller från vägar, järnvägar samt flyg. 7

8 Följande riktvärden har av riksdagen antagits för trafikbuller i och utanför bostäder för permanent boende, fritidshus samt vård- och undervisningslokaler, vid uteplats eller bostadsområdet i övrigt. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation eller vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå (Leq) inomhus 45 db(a) maximalnivå (Lmax) inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå (Leq) utomhus vid fasad (för flyg avses FBN 55 db(a)) 70 db(a) maximalnivå (Lmax) vid uteplats i anslutning till bostad Riktvärdet för buller utomhus från spårtrafik är Leq 55 db(a) vid uteplats och Leq 60 db(a) i bostadsområdet i övrigt. I åtgärdsprogrammet används Leq och Lmax eftersom det är de mått som kommuner och statliga myndigheter i Sverige använder sig av och relaterar till i bullerarbete. Syfte med åtgärdsprogrammet Syftet med detta åtgärdsprogram är att genom insatser som förbättrar ljudmiljön minska bullrets negativa påverkan på människors hälsa och därigenom också göra Jönköpings kommun till en attraktivare kommun. Programmets huvuduppgift är att fungera som ett strategiskt dokument för kommunens arbete med buller och målet är att skapa en grund för ett mer systematiskt och kontinuerligt arbete som förbättrar ljudmiljön i kommunen och minskar antalet exponerade för buller. Programmet innehåller även kommunens kort- och långsiktiga mål för buller samt en mer långsiktig strategi om hur frågan om omgivningsbuller bör hanteras. Detta åtgärdsprogram gäller för perioden och ska enligt lagstiftningen omarbetas vid behov dock senast fem år efter antagande. Omfattning och avgränsning Enligt förordningen om omgivningsbuller ska åtgärdsprogrammet beskriva verksamheter och områden som behöver förbättras samt vilka problem som bedöms vara prioriterade och kriterierna för hur dessa valts ut. Programmet ska också innehålla en långsiktig strategi för hantering av buller liksom en beskrivning av de bullerminskande åtgärder som planeras och som ska föreslås under de kommande 5 åren. Konkreta åtgärder har till denna programperiod inte kunnat utvecklas på grund av en kraftigt försenad bullerkartläggning. Utifrån de förutsättningar som funnits har åtgärderna i åtgärdsprogrammet utformats kring arbete med att ytterligare kartlägga och utreda situationen med omgivningsbuller. Under nästa programperiod finns möjlighet att ytterligare konkretisera åtgärder och genomföra kostnadsberäkningar. I förordningen anges att buller från väg-, järnväg och flygtrafik samt industriell verksamhet enligt särskild definition ska kartläggas. 8

9 Vägtrafik I Jönköping består vägtrafikens bullerkällor av trafik på Jönköpings kommuns egna gatu-och vägnät, trafik på Trafikverkets vägnät samt trafik på enskilda vägar. Spårtrafik Spårtrafikens bullerkällor utgörs av trafik på Jönköpingsbanan som förbinder Västra stambanan med Södra stambanan samt trafik på sträckan Jönköping Värnamo. Trafikverket ansvarar för bulleråtgärder längs det statliga järnvägsnätet. SJ, Länstrafiken och övriga trafikanter ansvarar för åtgärder på lok- och vagntyper samt tidtabeller. Flygtrafik Jönköpings Airport är belägen cirka 9 km sydväst om Jönköpings centrum och verksamheten består idag till största del av inrikes linjefart, charter, post- och fraktflyg samt privatflyg. Under år 2011 uppgick det totala antalet flygrörelser till ca Nuvarande tillstånd tillåter rörelser per år. Industrier Förordningen omfattar även industribuller definierat som buller från IPPC-anläggningar. Dessa behöver endast i undantagsfall beräknas och redovisas eftersom ett uppfyllande av de svenska reglerna automatiskt innebär att bullret ligger under det lägsta kartläggningsintervallet som för närvarande är 55 db(a) för Lden och 45 db(a) för Lnight. I Jönköping finns 8 anläggningar som är IPPC-klassade. Alla 8 anläggningar har tillstånd med villkor som anses klaras. Jönköpings kommun gör bedömningen att ingen boende utsätts för nivåer över villkoren från IPPC-anläggningarna. Övriga områden Jönköpings kommun har utöver åtgärder för väg- och spårtrafik även föreslagit åtgärder för att minska buller från bullerstörande verksamheter så som industrier och fläktar, även om de inte omfattas av förordningen. Motivet har bland annat varit att öka kunskapen inom området. Strategier och arbeten som påverkar ljudmiljön i Jönköpings kommun Flera strategiska dokument påverkar och tangerar mål och åtgärder som finns för omgivningsbuller. I kommunen pågår flera uppdrag som behandlar långsiktig utveckling och som kommer påverka den framtida bullersituationen. Stadsbyggnadsvisionen och Utbyggnadsstrategi invånare är exempel på strategiska dokument som syftar till att på sikt bland annat minska behovet av bilanvändning och andelen som väljer bil samt öka andelen resor som sker med hållbara färdmedel som kollektivtrafik och cykel. En utveckling av staden och kommunen i den riktning som nämnda dokument anger medför fler människor och ett samhälle där fler väljer kollektivtrafik framför bil. Ett sådant samhälle innebär visserligen minskat buller från biltrafik men kan även leda till ökat buller från kollektivtrafiken. På sikt finns det möjligheter att goda ljudmiljöer skapas men det betyder inte att det är självklart att 9

10 färre kommer exponeras för skadligt ljud. Detta är något som måste beaktas. Strategierna och dess åtgärder och effekter behandlas inte i detta program utan hanteras i respektive strategi. Åtgärder som inte omfattas av programmet Ljudkällor som inte omfattas av förordningen om omgivningsbuller är exempelvis buller från motorbanor och byggarbetsplatser, buller på arbetsplatser och i vårdlokaler eller höga ljudnivåer vid musikevenemang. Därför har åtgärdsprogrammet inte föreslagit några åtgärder för dessa bullerkällor. Jönköpings kommun arbetar med tillsyn inom merparten av dessa områden. Åtgärdsprogrammet behandlar heller inte transporter till och från butiker och verksamheter eller inomhusmiljön i skolor och förskolor. Att dessa områden inte finns med i åtgärdsprogrammet innebär dock inte att arbete inom dessa områden för att minska ljudnivåer inte kan göras. Utveckling av tystare fordonsdäck och tystare fordon är exempel på åtgärder som också påverkar förekomsten av buller men som Jönköpings kommun inte har rådighet över och därför tas dessa områden inte heller med i åtgärdsprogrammet. Detta är något som bland annat EU arbetar med och ett exempel är den förordning om märkning av däck som trädde i kraft 1 november Förordningen innebär ett obligatoriskt krav på att drivmedelseffektivitet, väggreppsförmåga vid vått vägunderlag samt buller ska anges på en etikett vid försäljning av däck för personbilar och lastbilar. Genom märkningen underlättas konsumentens val av däck. Däck som alstrar mindre buller är inte bara positivt för föraren som får en tystare körupplevelse utan skapar även mindre buller när bilen färdas på vägarna. Behovsbedömning Enligt 6 kap Miljöbalken (SFS 1998:808) så gäller för åtgärdsprogram att en miljöbedömning av programmet ska göras om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Jönköpings kommun bedömer att genomförandet av detta åtgärdsprogram inte innebär betydande miljöpåverkan i den betydelse som avses i Miljöbalken och att en miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver upprättas. Målet är att åtgärdsprogrammet på sikt ska leda till en bättre ljudmiljö i Jönköpings kommun vilket bedöms leda till en bättre hälsa hos invånarna. Detta kommer att ske genom att dels minska uppkomsten av buller samt ökat skydd mot buller där källan inte är möjlig att påverka. Detta antas bland annat medföra positiva hälsoeffekter. Det är svårt att kvantifiera effekterna av programmet då många åtgärder är komplexa och får effekter på många områden samt att det handlar om förändringar över lång tid. Åtgärdsprogrammets status Eftersom den svenska förordningen om omgivningsbuller följer av ett EG-direktiv, med en strävan från samhällets sida att nå ned till sådana ljudnivåer att de inte medför olägenheter för människors hälsa, samt är kopplad till 5 kap Miljöbalken (SFS 1998:808) om miljökvalitetsnormer utgör förordningen en miljökvalitetsnorm för buller. Eftersom det inte 10

11 finns angivet i någon lag eller förordning vilka bullergränsvärden eller ljudnivåer som inte får överskridas utgör förordningen en målsättningsnorm och inte en gränsvärdesnorm så som ttill exempel miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Av dessa skäl avgörs ambitionsnivån i programmet avgörs av kommunfullmäktige som fastställer programmet. Framtagande Åtgärdsprogrammet är framtaget av en arbetsgrupp och en styrgrupp med representanter från stadsbyggnadskontoret och miljökontoret på Jönköpings kommun. Huvuddelen av arbetet med framtagandet av programmet har pågått under hösten och vintern Det praktiska arbetet har framför allt utförts av Elin Bornvall (projektledare, stadsbyggnadskontoret), Erik Engwall (miljökontoret), Jan Wingstedt (stadsbyggnadskontoret), Erik Blomdahl (stadsbyggnadskontoret) och Hanna Hult (stadsbyggnadskontoret). Från Trafikverket har Clas Delling och Ingegerd Johansson bistått med material. Styrgruppen har bestått av Katarina Bröms (stadsbyggnadskontoret), Rolf Erlandsson (miljökontoret), Gunnel Holmberg Karlsson (stadsbyggnadskontoret). 11

12 Del 1 Åtgärdsprogram Långsiktiga mål Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har ett långsiktigt mål för buller som ska vara uppfyllt 2050: Det förekommer ingen olägenhet för människors hälsa eller betydande negativ påverkan i övrigt på grund av buller från transportsystemen. Detta är därmed också kommunens långsiktiga mål i arbetet med buller. Kommunen föreslår att detta övergripande mål konkretiseras med hjälp av två etappmål, vilka båda sträcker sig längre än aktuell programperiod Hur lång tid det tar att nå dessa mål är helt beroende av hur stora resurser som kan satsas på att förbättra ljudmiljön. Etappmål 1 innebär en situation där kommunen kommit halvvägs i sitt arbete med att skapa en acceptabel ljudmiljö. Etappmål 2 innebär att de riktvärden som finns för buller uppfylls. Etappmål 1 Ingen boende inomhus i bostadsrum utsätts för ljudnivåer om mer än 5 db(a) över riktvärdena Leq 30 db(a) och Lmax 45 db(a). Hälften av alla inventerade innergårdar där för höga ljudnivåer konstaterats från fläktar besväras ej av buller. De mest prioriterade utemiljöerna vid förskolor och skolor är åtgärdade så att riktvärdena Leq 55 db(a) och Lmax 70 db(a) uppfylls. Åtgärder har även vidtagits vid de mest prioriterade parkerna/utemiljöerna. 12

13 Etappmål 2 Ingen boende eller verksam i Jönköpings kommun utsätts för skadliga ljudnivåer av buller vare sig inomhus eller på gårdssidan. Det innebär att riktvärdena Leq 30 db(a) och Lmax 45 db(a) klaras inomhus i bostäder, utbildningslokaler och vård- och barnomsorgslokaler. Vidare har alla boende tillgång till en uteplats samt barn och ungdomar en utemiljö vid barnomsorg och skola där riktvärdena Leq 55 db(a) inte överskrids. Jönköpings kommun har kommit en god bit på väg med att skapa en god ljudmiljö, under Leq 50 db(a), i stadens parker och rekreationsområden. Slutligen störs ingen av externt industribuller vid de miljöer där riktvärdena tillämpas. Långsiktig strategi Regelbundna bullerkartläggningar vart femte år och framtagande av nytt åtgärdsprogram lika ofta innebär att ljudmiljön i kommunen systematisk kommer att kontrolleras och följas upp. Under denna programperiod handlar åtgärderna främst om att påbörja ett systematiskt arbete samt utöva skyddsåtgärder i form av fönsteråtgärder och förslag på nya arbetssätt och hantering av bullerfrågor. Dock är förhoppningen att föreslagna åtgärder tillsammans med det faktum att programmet på sikt sätter fokus på frågan kan leda till att ljudmiljön förbättras och antalet människor som exponeras för buller minskar alternativt inte ökar i den takt som det gjort hittills. Innan nästa programperiod är ambitionen att kartlägga och analysera ett flertal problemområden och arbeta med att ta fram mer konkreta förslag till åtgärder som förhoppningsvis får större effekt. Detta åtgärdsprogram får därför ses som ett förarbete där grunden läggs för mer konkreta och effektiva åtgärder som också går att kostnadsberäkna och beräkna effekter utav. Ett exempel på områden är ljudmiljön inomhus i bostäder, förskolor och skolor. 13

14 Mål för programperioden Nedanstående mål utgör kommunens ambition för kommande programperiod. Målen är skrivna i den ordning arbetet för perioden ska genomföras. Vid en eventuell prioritering ska i första hand arbete satsas på att förbättra ljudmiljön inomhus i bostäder, i andra hand på förskolors och skolors utemiljöer, därefter på ljudförbättrande insatser i parker och rekreationsområden. Boendemiljöer Under denna programperiod ska åtgärder vidtas för att minska inomhusnivåerna hos de mest bullerutsatta. Utgångspunkt för att lokalisera dessa är den kommunomfattande bullerkartläggningen. Åtgärder som kommer många boende till godo ska prioriteras. Inriktningen ska vara att på effektivaste sätt reducera störningar vilket innebär att det bästa alternativet av fönsteråtgärder, skärmar, tystare vägbeläggning, sänkta hastigheter eller andra åtgärder ska väljas eller kombineras. Vidare ska kartläggning och riktade insatser vidtas för att minska buller från fläktar och kompressorer på innergårdar. Syftet med de föreslagna målen är att förbättra möjligheterna till god nattsömn samt till ostörd vistelse såväl inomhus som utomhus i bostadsmiljöer. Mål Under programperioden ska åtgärder vidtas för minst 800 boende, så att de efter åtgärd får en ljudnivå inomhus som inte överstiger riktvärdet Leq 30 db(a). Målet bedöms vara nått om totalt 100 fastigheter åtgärdas. Förskolors och skolors utemiljöer Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskola och skola. Bullriga miljöer påverkar på ett negativt sätt barnens utveckling och lärande, deras sociala kontakter med 14

15 jämnåriga och vuxna samt deras hälsa och trygghet. Det är därför viktigt att skapa en god ljudmiljö utomhus där barn vistas. Under denna programperiod ska åtgärder vidtas för att förbättra ljudmiljön utomhus vid de mest bullerutsatta förskolorna och skolorna. Inriktningen ska vara effektivaste reduktion av störningar. Mål Riktvärdet Leq 55 db(a) ska uppfyllas efter vidtagna åtgärder vid minst tre förskolor eller skolor under programperioden. Parker och rekreationsområden Möjlighet till avkoppling i parker och rekreationsområden har stor betydelse för människors välbefinnande. Därför är det viktigt att en god ljudmiljö skapas i dessa. Under programperioden ska det utredas vilka utemiljöer som bör prioriteras samt vilka möjligheter som finns för att förbättra ljudmiljön i dessa utan att göra avkall på andra aspekter som estetik, kulturmiljö, tillgänglighet och trygghet. De riktvärden som föreslagits av Naturvårdsverket för parker och tätortsnära rekreationsområden och de studier som utförts om människors förväntningar och upplevelser av ljudmiljön i parker och rekreationsområden visar att Leq 50 db(a) i parker och Leq 45 db(a) i tätortsnära rekreationsområden bör underskridas. Mål Kompetensen om bullerskydd av offentliga utemiljöer ska öka samt ljudmiljön förbättras i minst en prioriterad offentlig utemiljö. Försök med ljuddämpande vägbeläggning Att åtgärda buller vid källan är att föredra då det kommer fler till godo till skillnad från skyddsåtgärder som exempelvis plank eller ljuddämpande fönster som enbart förbättrar ljudmiljön för de som är på rätt sida av skyddsåtgärden. Detta är dock något som fortfarande är nytt och inte så utvecklat. Mål Under programperioden är målet att en utredning om ljuddämpande vägbeläggning ska leda till att detta provas på minst en plats i kommunen och effekter av detta ska noga följas upp. Det kan mycket väl vara en åtgärd för att nå något av ovanstående mål. Åtgärder Följande åtgärder har arbetats fram gemensamt av stadsbyggnadskontoret och miljökontoret. Åtgärderna ska arbetas in i budgetprocessen av berörd nämnd/förvaltning och i de fall där särskilt politiskt beslut krävs ska åtgärden lyftas separat för politisk behandling. Åtgärderna är av varierande karaktär där vissa kräver fysiska och/eller ekonomiska satsningar medan andra ingår i ordinarie verksamhet och syftar till att skapa en kunskapsbas att arbeta vidare ifrån. Främst handlar denna programperiod om att lägga grunden för ett systematiskt och kontinuerligt arbete med buller samt fortsätta och förbättra det arbete som kommunen sedan tidigare startat såsom bidrag för bullerskyddsåtgärder och samverkan. 15

16 Åtgärder Beskrivning Ansvarig Tid Kostnader Åtgärder vid källan 1. Utreda lämpliga platser för försök med tystare beläggning Utredningen syftar till att leda till ökad kunskap i ämnet samt förslag om platser där det kan vara lämpligt att prova en tystare beläggning. TK Senast 2018 Ingår i ordinarie verksamhet 2. Utreda trafikreglerande I den kvarvarande hastighetsöversynen ska bulleraspekten åtgärders effekter på minskat buller beaktas vid hastighetsändringar och mätningar av hastighet ska göras före och efter hastighetsändringen för att sedan kunna beräkna förändringar i bullernivåer. Målet är att beräkna bullernivåerna vid minst en trafikmiljö per år i samband med utvärdering av hastighetsöversynen. SBK 2015 Ingår i ordinarie verksamhet 3. Kontroll och uppföljning av buller från bussar i linjetrafik Kontroll och uppföljning av buller från bussar i linjetrafik ska ske i samband med de fordonskontroller som görs löpande för att säkerställa att gällande avtal följs. JLT Årligen Ingår i ordinarie verksamhet Skyddsåtgärder 4. Revidera rutiner för bidrag till fönsteråtgärder Befintliga rutiner för bidrag till fönsteråtgärder ska ses över och revideras. Etappindelningar och nivåer för bidragsberättigande ska antas. 5. Bullerdämpande åtgärder Bullerdämpande åtgärder till exempel fönsteråtgärder vidtas i enlighet med framtagna rutiner. SBK Klart 2014 Ingår i ordinarie verksamhet SBK Årligen from kr/år 6. Informationsskrift om fönsteråtgärder och bullerplank riktad till fastighetsägare Skrift med information till fastighetsägare om ljuddämpande SBK Klart 2015 Ingår i ordinarie fönster och bullerplank ska tas fram i syfte att öka kunskapen verksamhet inom området och få fler att söka bidragen. 7. Kartläggning av ljudmiljöer utomhus vid förskolor, skolor samt vid bostäder intill större vägar 8.Kartläggning av ljudmiljön i parker och rekreationsområden 9. Kartläggning/inventering av tysta områden i kommunen Befintlig ljudmiljö utomhus vid förskolor, skolor samt vid bostäder intill större vägar ska kartläggas. En vidare utredning ska leda till en prioriteringslista med förslag på vilka områden som behöver åtgärdas. En kartläggning av befintlig ljudmiljö i parker och rekreationsområden, torg och liknande platser ska göras. Därefter ska en prioriteringslista över vilka områden som är viktigast att åtgärda med hänsyn till vilka åtgärder som är möjliga och rimliga. Tysta områden ska inventeras/kartläggas i syfte att bygga upp kunskap kring att bevara och värna om dessa områden. SBK, UBF Klart 2015 Ingår i ordinarie verksamhet SBK, TK Klart 2015 Ingår i ordinarie verksamhet SBK Klart 2015 Ingår i ordinarie verksamhet Tillsyn 10. Riktad tillsyn mot fläktar/kompressorer Miljökontoret ska inventera samt utföra riktad tillsyn mot fläktar/kompressorer, framför allt på innegårdar i Jönköpings tätort. MK Årligen from 2014 Ingår i ordinarie verksamhet Förebyggande åtgärder 11. Samverkan vid förändring av gator och vägar som väsentligt påverkar ljudmiljön Vid förändringar av gator och vägar som väsentligt kan påverka ljudmiljön ska samverkan ske mellan miljökontor, stadsbyggnadskontor samt länstrafiken. SBK, MK, JLT Löpande Ingår i ordinarie verksamhet 12. Bullerkrav vid upphandling av varor/tjänster som påverkar ljudmiljön Jönköpings kommun ska där så är lämpligt och möjligt ställa krav på att ljudmiljö och buller beaktas vid upphandling av tjänster och varor som påverkar ljudmiljön till exempel kommunfordon, renhållnin och avfallshantering. STK Löpande Ingår i ordinarie verksamhet Informationsåtgärder 13. Informationsbroschyr om buller En informationsbroschyr om buller anpassad till medborgarna ska tas fram för att öka kunskapen om vad buller är, hur det påverkar människor samt vilka åtgärder det finns och hur dessa fungerar. SBK, MK Senast 2015 Ingår i ordinarie verksamhet 14. Informera om nyttan med tystare däck, fordon och körsätt Samverkansåtgärder 15. Arbetsgrupp och samverkan med andra städer och aktörer i bullerfrågor Riktade informationsinsatser ska genomföras med budskapet att välja tystare däck och fordon samt tillämpa ett tystare körsätt. En arbetsgrupp för arbetet med buller inom kommunen ska SBK, MK Årligen bildas med uppgift att bland annat ta fram uppföljningsindikatorer och utvärderingsmall för åtgärdsprogrammet. Jönköpings kommun ska också aktivt delta i de nätverk som finns för att gemensamt vara med och utveckla arbetet med buller och bullerförebyggande åtgärder. MK 2014 Ingår i ordinarie verksamhet Ingår i ordinarie verksamhet 16

17 16. Samverkan med trafikverket I samband med den årliga uppföljningen av åtgärdsprogrammet bjuds trafikverket in för att redovisa utförda och planerade åtgärder kring buller vid statliga vägar och järnvägar. SBK, MK Årligen Ingår i ordinarie verksamhet Pågående arbete mot buller 17. Fysisk planering I planerings- och bygglovsprocessen ska säkerställas att en acceptabel ljudmiljö alltid uppnås inomhus vid byggande av till exempel nya bostäder, skolor och parker samt att en acceptabel ljudnivå eftersträvas vid utomhusmiljöer. SBK 18. Utbyggnad av kommunens gång- och cykelvägnät 19. Åtgärder inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen 20. Beteendepåverkansåtgärder inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen Fortsatt utbyggnad av kommunens gång- och cykelvägnät med syfte att öka andelen cyklister och minska andelen som tar bilen vilket ger en minskad bullerbelastring. Åtgärder som syftar till att öka andelen hållbart resande med åtgärder som exempelvis utbyggnad av busskörfält, framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik och utökat linjebussnät. Informationskampanjer för olika delar av hållbart resande som exempelvis Cykelkedjan. SBK SBK SBK Kommentarer till åtgärder Åtgärder vid källan 1. Utreda lämpliga platser för försök med tystare vägbeläggning Ljuddämpande beläggning har god effekt på sträckor med hastigheter över 70 km/h. Att utreda lämpliga platser/sträckor för försök med tystare beläggning syftar dels till ökad kunskap i ämnet men också till att ta fram förslag på platser där det kan vara lämpligt att prova en tystare beläggning. 2. Utreda trafikreglerande åtgärders effekter på minskat buller Hastighetssänkande åtgärder skapar inte bara en bättre trafikmiljö utan ger också lägre bullernivåer. Exempelvis sjunker bullernivån med ca 2 db(a) vid en gata med normala trafikförhållanden om man sänker hastigheten från 50 km/h till 40 km/h. Kommunen arbetar för nuvarande med en hastighetsöversyn vars syfte är att förbättra trafiksäkerheten. Översynen är påbörjad i vissa kommundelar och tanken är att i den kvarvarande hastighetsöversynen ska bulleraspekten beaktas vid hastighetsändringar. Detta kan göras genom att hastigheter mäts före och efter hastighetsändringen då man därefter kan beräkna vilken effekt som hastighetssänkningen haft på ljudnivåerna. Målet är att beräkna bullernivåerna vid minst en förändrad trafikmiljö per år i samband med utvärdering av hastighetsöversynen. 3. Kontroll och uppföljning av buller från bussar i linjetrafik Då det är vanligt med klagomål på buller från bussar är det viktigt att öka kunskapen inom detta område då andelen bussar är högst i tätorterna där flest människor bor. För att komma igång med detta arbete ska det till en början göras kontroll och uppföljning av bullret från bussar i linjetrafik. Detta är något som ska ske i samband med de löpande fordonskontroller som görs för att säkerställa att gällande avtal följs. 17

18 Skyddsåtgärder 4 och 5. Bullerdämpandeåtgärder till exempel fönsteråtgärder Från och med 1997 har kommunen erbjudit bidrag till fönsteråtgärder och byte av ventiler samt i vissa fall anläggande av bullerplank till fastigheter med höga bullernivåer vid fasad. Fram till idag har 108 fastigheter fått bidrag för bulleråtgärder vilket främst handlat om montering av tillsatsruta med lättmetallbåge eller att helt nya fönster med bättre ljudreduktion monterats. Senast 2014 ska rutinerna för dessa bidrag revideras och göras mer lätthanterliga. Målet är att på så sätt kunna nå fler fastighetsägare och öka takten på antalet fastigheter som får bättre ljudnivåer inomhus. För detta arbete finns en årlig budget på kr. Revideringen ska också ge förslag på etappindelningar när det gäller till exempel gatuvisa utskick. Målet är att ha erbjudit åtgärder till alla fastigheter med ljudnivåer över Leq 65 db(a) vid fasad senast När detta mål är uppnått är kommande mål att erbjuda alla fastigheter med ljudnivåer över Leq 61 db(a) bidrag. 6. Informationsskrift om fönsteråtgärder och bullerplank Innan 2015 ska det finnas klar och tydlig information på hemsidan som riktar sig till de som är intresserade av bidrag för fönsteråtgärder eller till bullerplank. Informationen ska även finnas som tryckt broschyr som ska innehålla samlad information om buller och vad man bör tänka på om man exempelvis byter fönster eller bygger plank även om man inte är berättigad till bidrag. 7. Kartläggning av ljudmiljöer vid förskolor och skolor Det är konstaterat att barn och ungdomar är extra känsliga för buller eftersom bullriga miljöer påverkar barns utveckling och hälsa negativt. Då barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskola och skola är det viktigt att ljudnivåerna vid dessa platser, såväl inomhus som utomhus, är goda. Under programperioden ska därför situationen vid dessa platser kartläggas för att se hur situationen ser ut idag samt leda vidare till en utredning där man ifrån ett brett perspektiv ska se vilka åtgärder som är möjliga och rimliga. Detta ska i sin tur leda till en prioriteringslista med förslag på åtgärder för respektive skola och förskola. 8 och 9. Kartläggning av parker, rekreationsområden och tysta områden Människor har behov av avkoppling i miljöer som inte är störda av buller. Kunskapen om dessa områden och deras bullersituationer är idag inte särskilt stor. En kartläggning av befintlig ljudmiljö i parker och rekreationsområden ska därför göras och en vidare utredning ska sedan leda till en prioriteringslista över vilka områden som är viktigast att åtgärda med hänsyn till vilka åtgärder som är möjliga och rimliga. Prioriteringslistan bör även innefatta områden som är påverkade av buller från både statliga och kommunala vägar samt järnvägar. Beträffande kartläggning av tysta områden är syftet att öka kunskapen om var dessa finns i syfte att bevara och värna om dessa miljöer. Tillsyn 10. Riktad tillsyn mot fläktar/kompressorer Buller från verksamheter, fläktar och kompressorer på innergårdar ingick inte i den 18

19 kommuntäckande bullerkartlaggningen eftersom de inte omfattas av förordningen om omgivningsbuller. Fläktar och kompressorer utgör framför allt problem i tätorter där restauranger och butiker blandas med bostäder. Denna typ av buller kan upplevas som mycket störande för de boende. Miljökontoret ska inventera samt utföra riktad tillsyn mot fläktar/ kompressorer framför allt på innegårdar i tätorter. Problemen med buller från fläktar och kompressorer blir extra tydliga på sommarhalvåret då många önskar ha sina fönster öppna och det upplevs att man inte kan sova med öppet fönster, vädra eller nyttja balkong eller uteplats. En del upplever också att buller på innergårdar är mer störande än trafikbuller. Buller från gatan förväntar man sig, däremot räknar människan med att det ska vara relativt lugnt inne på gården, som räknas som den "tysta sidan". Ventilation och kylanläggningar är dessutom igång dygnet runt och på grund av det hörs de ännu tydligare när annat buller från till exempel bilar tystnar framemot natten. Förebyggande åtgärder 11. Samverkan vid förändring av gator och vägar Vid förändringar av gator och vägar som väsentligt kan påverka ljudmiljön ska samverkan ske mellan miljökontor, stadsbyggnadskontor samt länstrafiken. Detta gäller till exempel vid planering av nya bussgator, etablering av busshållplatser och nya busslinjer. Samverkan är viktigt då olika aktörer har olika intressen och även om viss samverkan redan sker syftar åtgärden till att förbättra rutiner och att äveninvolvera miljökontoret i arbetet. Miljökontoret ska ges möjlighet att ha synpunkter i ett tidigt skede innan beslut är fattade. 12. Bullerkrav vid upphandling av varor/tjänster som påverkar ljudmiljön Kommunen ska där så är lämpligt och möjligt ställa krav på att ljudmiljö och buller beaktas vid upphandling av tjänster och varor som påverkar ljudmiljön till exempel kommunfordon, renhållning och avfallshantering. Ett exempel på detta är att senast 1 april 2013 kommer enbart däck till kommunens personfordon och lätta lastbilar avropas om de enligt EU:s märkning för däck bullrar 72 db eller mindre. Bullerkravet för däck gäller även för leverans av nya personfordon och lätta lastbilar. Informationsåtgärder 13. Informationsbroschyr om buller Då buller är ett utbrett samhällsproblem som påverkar många människor även de som själva kanske inte är medvetna om det, är det viktigt att information tas fram. På hemsidan ska det finnas grundläggande information om buller vilken bland annat ska innefatta vad buller är, hur det påverkar hälsan och vilka åtgärder det finns att vidta. Denna information ska också tas fram i tryckt format. 14. Informera om nyttan med tystare däck, fordon och körsätt Riktade informationsinsatser ska genomföras med budskapet att välja tystare däck och fordon samt tillämpa ett tystare körsätt. Informationsinsatserna sker i flera steg över en längre period och anpassas till olika målgrupper till exempel försäljare, bilförare, körskolor och allmänhet. 19

20 Samverkansåtgärder 15 och 16. Samverkan med övriga aktörer och Trafikverket Jönköpings kommun ska aktivt delta i de nätverk som finns för att gemensamt kunna vara med och utveckla arbetet med buller och bullerförebyggande åtgärder. Trafikverket ansvarar för järnvägar och statliga vägar vilket gör att kommunen inte har rådighet över buller från dem. För att långsiktigt minska det antal som är bullerstörda är det dock viktigt att samarbetet mellan kommunen och Trafikverket främjas. Att bygga vidare på det arbete som redan görs i kommunen och hos Trafikverket är ett effektivt sätt att arbeta med bullerfrågan, eftersom det finns en organisation kring det. Stadsbyggnadskontoret och miljökontoret ska inbjuda Trafikverket att delta i det årliga uppföljningsarbetet med åtgärdsprogrammet för att samverka i denna fråga. Pågående arbete mot buller Under arbetet med åtgärdsprogrammet diskuterades många åtgärder som vid närmare övervägande inte riktigt kvalificerade sig som åtgärder då det är arbete som redan pågår. Därför har de lagts till under denna rubrik då de i större eller mindre utsträckning syftar till att minska buller. 20

21 17. Fysisk planering I planeringen av nybyggnation går det att förebygga vissa bullerproblem genom utformning av både byggnad och placering. Kvarter med slutna innergårdar ger exempelvis normalt goda förutsättningar för en ljuddämpad sida in mot gården och mot denna sida kan man sedan orientera rum avsedda för sömn och vila. I planerings- och bygglovsprocessen säkerställs att en acceptabel ljudmiljö uppnås inomhus vid byggande av nya bostäder och skolor samt att en acceptabel ljudnivå eftersträvas vid utomhusmiljöer i den mån det är möjligt. 18. Utbyggnad av gång- och cykelvägnät Kommunen gör stora ekonomiska satsningar på att bygga ut gång- och cykelvägnätet med syftet att locka fler till att gå och cykla. Detta ger naturligtvis vinster för både folkhälsan, miljön och trafiken men också för buller. Färre bilar ger upphov till mindre buller. 19 och 20. Åtgärder inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen Inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen finns flera delprojekt som syftar till hållbart resande såsom utbyggnad av busskörfält, framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken och utökade linjebussnät. Målet är att på sikt minska andelen bilister och öka andelen som väljer hållbara färdsätt som kollektivtrafik, gång och cykel. Genom åtgärder som påverkar människans beteende kan också en attitydförändring ske. Inom detta område ryms bland annat drivandet av tävlingen Cykelkedjan och elcykelns dag. Trafikverkets åtgärdsplan Trafikverket har ännu inte antagit någon plan för sitt arbete under programperioden. Trafikverket avser dock att arbeta med åtgärder i bullerutsatta boendemiljöer och med olika åtgärder inom områdena fysisk planering och minskat buller vid källan. Pågående arbete mot vägtrafikbuller Trafikverket arbetar mot de uppsatta etappmålen och några konkreta åtgärder är inte angivna för Jönköpings kommun under programperioden förutom att Trafikverket ger statsbidrag för bulleråtgärder utmed kommunala vägar efter kommunens ansökan om bidrag för åtgärder. För närvarande prioriteras åtgärder på bostadshus som har 10 db(a) eller mer över något av riktvärdena inomhus. Inom Jönköping kommun har i princip alla bostadsfastigheter med dessa höga inomhusnivåer åtgärdats. Det finns dock väldigt många fastigheter med inomhusnivåer strax under nuvarande åtgärdsnivå. Troligtvis blir det inom de närmsta åren inga mer fönsteråtgärder inom Jönköpings kommun och det kan antas att det framöver kommer bli mer fokus på bullerskydd av uteplatser med höga bullernivåer när samtliga bostadshus sett över hela landet har åtgärdats med avseende på höga bullernivåer inomhus. Planerade skyddsåtgärder för järnvägsbuller Jönköpingsbanan utgör så kallad befintlig miljö där inga större ombyggnader av banan har gjorts. Trafikverket arbetar nationellt med ett åtgärdsprogram i befintlig miljö som bedrivs i två etapper. I dagsläget finns inga planer på omfattande utbyggnad av järnvägen inom Jönköpings kommun så att åtgärder enligt planeringsfallet väsentlig ombyggnad bedöms bli aktuella. 21

22 Etapp 1 avser åtgärder för de boende som utsätts för maximala ljudnivåer inomhus överstigande 55 db (A) Lmax mer än fem gånger per natt. Ett ökat behov av åtgärder under etapp 1 på grund av ökad trafik på ett antal bandelar i landet gör att en övervägande del av tillgängliga medel under de närmaste åren sannolikt kommer att behöva användas för detta. Skydd av inomhusmiljön för de värst utsatta ges fortsatt högsta prioritet. Även om etapp 1 har genomförts i kommunen kan det dock finnas kvarstående fastigheter som inte har åtgärdats på grund av att till exempel fastighetsägaren tackat nej till åtgärd. Trafikverket har för avsikt att genomföra inventeringar för att identifiera sådana fastigheter och erbjuda åtgärd. På längre sikt har Trafikverket ambitionen att återkomma till fastigheter som fått fönsteråtgärder i sovrum för att även erbjuda åtgärder i övriga bostadsrum. Det är inte klart vilka prioriteringar som kommer att gälla för dessa kompletterande åtgärder och det bedöms inte sannolikt att detta arbete kommer att kunna påbörjas under programperioden. Det kan i avvaktan på detta finnas möjlighet för fastighetsägare att erhålla ett visst ekonomiskt stöd för bullerdämpning i samband med fönsterbyten om de maximala ljudnivåerna är mycket höga eller om den aktuella banan tillhör en av våra mest högtrafikerade. Jönköpingsbanan tillhör dock än så länge inte denna kategori. Etapp 2 innebär skydd av avgränsade uteplatser för fastigheter som överstiger Leq 70 db(a) utomhus vilket pågår. Dessa åtgärder har ännu inte genomförts längs Jönköpingsbanan. I dagsläget kan inte närmare besked ges om när de fastigheter som omfattas kan bli aktuella för åtgärd. Övriga generella åtgärder Trafikverkets eget åtgärdsprogram för perioden kommer med största sannolikhet att innehålla fortsatt arbete med de mer generella åtgärder som togs upp i Trafikverkets åtgärdsprogram för åren Förutom fortsatta åtgärder i de mest bullerutsatta boendemiljöerna runt om i Sverige handlar det om olika åtgärder inom områdena fysisk planering och minskat källbuller. Konsekvensanalys Då åtgärdsprogrammet har karaktären av en strategisk handlingsplan mer än en detaljerad åtgärdslista är det inte möjligt att göra mer än en generell konsekvensanalys. Åtgärdsprogrammets effektivitet och nytta är svårt att uppskatta då många åtgärder är avsedda att ge effekt på lång sikt så som förebyggande arbete, informations- och beteendepåverkande åtgärder, medan bidrag till fönsteråtgärder ger mer direkta effekter. Det går inte att kvantifiera effekterna av programmet men sammantaget bedöms föreslagna åtgärder skapa en bättre ljudmiljö och därmed även en bättre hälsa hos invånarna. Det är också kommunens bedömning att de lång- och kortsiktiga vinsterna åtgärdsprogrammet för med sig överstiger kostnaderna som åtgärderna kräver. 22

23 Resursbehov Många av de redovisade åtgärderna föreslås kunna genomföras inom ordinarie budget och arbete. Att lägga på ytterligare arbetsuppgifter utan att öka resurserna gör att det i slutändan handlar om prioriteringar vilket blir något som respektive ansvarig nämnd får svara för. Åtgärderna speglar den ambitionsnivå som vi föreslår är lämplig för detta första åtgärdsprogram och tanken är att det inför nästa åtgärdsprogram finns utrymme för betydligt mer konkreta mål och åtgärder vilket i sin tur också bör höja ambitionsnivån. Under denna programperiod blir det upp till respektive förvaltning och nämnd att tillsätta resurser alternativt ändra i verksamhetsplaner eller stärka personalresurser för att nå de övergripande långsiktiga målen. Finansiering Åtgärderna ska genomföras under programperioden och arbetas in i budgetprocessen av berörd nämnd/förvaltning. I de fall det krävs ett särskilt politiskt beslut gällande specifika åtgärder kommer de åtgärderna att lyftas separat för politisk behandling Jönköpings kommun upprättar varje år en verksamhets- och investeringsplan (VIP) för de kommande tre åren med en budget för nästkommande år. Nämnderna lägger ett förslag på våren och kommunfullmäktige fastställer en VIP i oktober månad varje år. Det betyder att de åtgärder som är förenade med en direkt kostnad kommer att tas upp i VIP-arbetet i den takt åtgärderna kommer att föreslås. Stadsbyggnadskontoret har också sedan tidigare avsatt medel i en fond för att kunna erbjuda bidrag till fönsteråtgärder. Uppföljning och utvärdering Under programperioden kommer arbetet kontinuerligt att följas av en arbetsgrupp kopplad till åtgärdsprogrammet. Arbetsgruppen träffas 1-2 gånger per år och ska till en början ta fram lämpliga indikatorer för uppföljning och även en mall för utvärdering efter programperiodens slut. Exempel på indikatorer kan vara antal fastigheter som berörts av genomförda fönsteråtgärder. Den årliga uppföljningen sker sedan bland annat med hjälp av uppföljningsindikatorerna och rapporteras till stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadskontoret kommer i samarbete med miljökontoret att följa upp genomförda åtgärder i en större samlad utvärdering i slutet av programperioden. Då ska det utvärderas i vilken grad programmets åtgärder har genomförts samt vilken effekt de fått. Utvärderingen blir ett underlag till kommande åtgärdsprogram och redovisas för berörda nämnder. Åtgärdsprogrammet ska enligt förordningen om omgivningsbuller omprövas vid behov dock senast fem år efter att det fastställts. 23

24 Del 2 Bakgrund Bebyggd miljö Riktvärden för buller är motiverade ur hälsosynpunkt. Man bör notera att även när bullerriktvärde Leq 55 db(a) uppfylls är mellan % av boenden störda enligt resultat från det multidisciplinära forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa. Enligt WHO är siffran % för de som är mycket störda. Det är motiverat att såväl utöka åtgärderna mot buller där människor bor som att följa de riktvärden som finns när man bygger nya bostäder. Tysta områden som är fria från buller och där naturljud kan höras är sannolikt viktiga för både själslig och kroppslig återhämtning. I expansiva områden där bebyggelse förtätas är det därför viktigt att både skydda och anlägga parker och grönområden som är skyddade ur bullersynpunkt. Det är sannolikt särskilt viktigt i de områden där få människor har tillgång till egen trädgård. Bullerenkät 2012 I samband med genomförandet av SCB:s medborgarundersökning våren 2012 ställdes några extra frågor om buller och bullerstörningar till invånare i Jönköpings kommun. Frågorna handlade om vilken typ av bostad man har, om bostaden har fönster som vetter mot olika störningskällor, hur ofta man har störts av olika typer av buller samt hur ofta man störs av buller vid öppet fönster dagtid/nattetid och vid vistelse på balkong/uteplats. Möjlighet fanns att redovisa resultat uppdelat på olika bakgrundsvariabler såsom kön, ålder och typ av bostadsort. Svarsfrekvensen var 55 %. 24

25 Ungefär en fjärdedel störs minst 1 gång/vecka av buller från vägtrafik. De som bor i centralorten störs mer än de som bor i en mindre tätort eller utanför tätort. Knappt en tredjedel (31 %) är störda av någon form av trafikbuller (väg, järnväg, flyg) minst 1 gång/ vecka. De som bor i bostadsrätt och hyresrätt anger att de är mer störda än de som bor i småhus. Detta gäller framför allt störningar vid öppet fönster dagtid och svårigheter att sova med öppet fönster. Åldersgruppen år upplever sig betydligt mer störda än övriga åldersgrupper. Detta kan bero på att större andel av dessa bor i hyres- eller bostadsrätt. Det finns inga nämnvärda skillnader i resultatet mellan kvinnor och män. Resultat av kartläggning Resultatet av den bullerkartläggning som gjorts och om baserats på data och värden för 2011 visar på att antalet personer i Jönköpings kommun som utsätts för ljudnivåer över Leq 55 db(a) från vägtrafik är ca personer. För järnvägstrafik är siffran drygt st och antal personer exponerade för flygbuller FBN 55 db(a) och över är ca 15 st. Jönköpings befolkningsmängd 2011 uppges enligt SCB ha varit vilket innebär att totalt sett bedöms ca 25 % av befolkningen vara exponerade för ljudnivåer över Leq 55 db(a). Antal boende som exponeras för ljudnivåer som överskrider riktvärdet för ekvivalentnivåer har beräknats utifrån bullerkartläggningen och siffrorna gäller för Nedanstående bullervärden avser utomhusvärden vid fasad och tar inte hänsyn till huruvida fastigheterna har genomfört bullerdämpande åtgärder i form av fönster eller plank. En bedömning av ljudnivåerna inomhus har inte gjorts eftersom det kräver kunskap om fasadernas ljudreduktion och därmed är antalet boende som utsätts för ljudnivåer över 30 db(a) okänt. 25

26 Buller från tågtrafik db(a) > 55 ekv.nivå vid fasad > 65 ekv.nivå vid fasad Antal boende Kartan nedan redovisar byggnader avsedda för bostäder där Leq 55 db(a) överskrids vid någon fasad. Bullerutsatta byggnader ligger främst längs Jönköpingsbanan. Anledningen till varför så få exponerade fastigheter finns längs Vaggerydsbanan är att trafiken på denna är mindre. 27

27 Buller från flygtrafik db(a) > 55 FBN vid fasad > 65 FBN vid fasad Antal boende 13 0 Kartan nedan redovisar byggnader avsedda för bostäder där FBN 55 db(a) överskrids vid någon fasad. 28

28 Pågående och genomförda åtgärder mot buller i Jönköpings kommun 1978 utfördes en översiktlig kartläggning av vägtrafikbuller inom Jönköpings kommun. Avsikten med kartläggningen var att den skulle utgöra ett underlag för bullersaneringsarbete i kommunen och den redovisade bullernivåerna vid gator och vägar tillsattes av kommunstyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att upprätta ett program för trafikbullersanering. Målsättningen i det fortsatta arbetet var att åtgärder skulle vidtas i de bostäder som har en ljudnivå inomhus från trafikbuller som är högre än Leq 37 db(a) för dygn. På sikt skulle åtgärder behöva vidtas så att ljudnivån inomhus från trafikbuller inte överstiger Leq 30 db(a) för dygn presenterades en utredning som beskrev situationen för trafik och miljö i Jönköpings kommun och därefter utfördes åtgärder utefter vissa större vägar med hjälp av avskärmningar i form av mur eller bullerplank samt jordvallar togs ett åtgärdsprogram fram i samarbete mellan miljökontoret och stadsbyggnadskontoret där en bedömning av vilka gator som behövde åtgärdas gjordes. Bidrag gavs för fönsteråtgärder och byte av ventiler samt i vissa fall anläggande av bullerplank. Fram till idag har 108 fastigheter fått bidrag för bulleråtgärder. I huvudsak har bidrag betalats ut för montering av tillsatsruta med lättmetallbåge i annat fall har helt nya fönster med bättre ljudreduktion monterats. Där så behövts har även bidrag beviljats för utbyte av friskluftsventil till en mer ljuddämpande sådan. Utförda åtgärder gällande flygbuller Enligt miljödomstolens dom för Jönköping Airport ska verksamhetsutövaren Jönköping Airport AB (JAAB) genomföra bullerbegränsande åtgärder i bostadsbyggnader som varaktigt utsätts för ljudnivåer utomhus överstigande FBN 60 db(a) (beräknad ljudnivå) eller överstigande Lmax 70 db(a) (beräknad ljudnivå) utomhus tre gånger eller fler per natt (22 06) under 150 eller fler nätter per år. Totalt 111 bostäder överstiger dessa flygbullernivåer. Målet för åtgärderna ska vara att den ekvivalenta ljudnivån inomhus inte över stiger 30 db(a) (beräknad ljudnivå) per årsmedeldygn och att den maximala ljudnivån inomhus inte överstiger 45 db(a) (beräknad ljudnivå) från den tredje högsta flygbullerhändelsen som inträffar per natt under 150 eller fler nätter per år. Med anledning av detta är 111 stycken bostäder undersökta för eventuell bullersanering. Åtgärderna ska vidtas endast om kostnaderna är rimliga med hänsyn till byggnadens standard och värde och med hänsyn till den samhällsnytta och effekt som uppnås. 29

29 Hittills har 28 bostäder åtgärdats genom att montera in ljudisolerande fönster och/eller dörrar samt ljuddämpande ventiler. Ytterligare sex bostäder skulle ha åtgärdats men byggnadsägaren tillåter inte detta. 28 bostäder har ej bedömts rimliga av JAAB att åtgärda. Fyra bostäder kommer att åtgärdas senare enligt önskemål från bostadsägaren. Övriga 45 bostäder bedöms ha en inomhusnivå som understiger målet för åtgärder. Översiktlig sammanställning av bullerskyddsåtgärder utmed statlig väg i Jönköpings kommun Trafikverket, dåvarande Vägverket, har fortlöpande sedan mitten av talet systematiskt arbetat med att bullerskydda de mest utsatta boendemiljöerna utmed statliga vägar. All planering sker med beräknade bullernivåer vid fasad mot väg som utgångspunkt. I huvudsak har åtgärderna inriktat sig på att på ett kostnadseffektivt sätt förbättra miljön inomhus. Detta sker med bullerisolering av befintliga fönster alternativt ett bidrag till byte till helt nya fönster. Bidragets storlek motsvarar ungefär den kostnad som motsvarande åtgärder skulle haft på befintliga fönster. Efter fönsteråtgärder är målsättningen att samtliga boningsrum (sovrum, kök, vardagsrum) ska klara de långsiktiga riktvärdena Leq 30 db(a) och Lmax 45 db(a) för vägtrafikbuller inomhus. För närvarande prioriteras åtgärder på bostadshus som har 10 db(a) eller mer över något av riktvärdena inomhus. Inom Jönköping kommun har i princip alla bostadsfastigheter med dessa höga inomhusnivåer åtgärdats. Det finns dock väldigt många fastigheter med inomhusnivåer strax under nuvarande åtgärdsnivå. Troligtvis blir det inom de närmsta åren inga fler fönsteråtgärder inom Jönköpings kommun och det kan antas att det framöver kommer att bli mer fokus på bullerskydd av uteplatser med höga bullernivåer när samtliga boningsfastigheter sett över hela landet har åtgärdats med avseende på höga bullernivåer inomhus. Förutom fönsteråtgärder har det i Jönköpings kommun även byggts vallar och plank eller mur för at skydda utemiljöer. Detta sker i första hand vid så kallad väsentlig ombyggnad eller nybyggnation av väg där målsättningen är att klara alla riktvärden om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. De allra flesta skärmåtgärderna i Jönköpings kommun avser fastigheter utmed väg E4. Många av dessa fastigheter har både fönsteråtgärdats samt skärmats med plank eller mur. Det har även lagts bullerdämpande beläggning på E4 som berör flera hundra boende. Totalt i Jönköpings kommun har det utmed statliga vägar åtgärdats fönster på ca 140 fastigheter samt byggts skärmar för ca 200 fastigheter. Det har om man jämför med andra kommuner byggts ganska mycket skärmar i Jönköpings kommun på grund av E4 som går genom Jönköping. Utförda skyddsåtgärder längs järnvägen i Jönköpings kommun Längs bandel 711, Jönköpingsbanan, har åtgärder vidtagits för att sänka ljudnivåerna för de värst utsatta enligt den åtgärdsnivå som av regeringen satts som ett första etappmål i befintlig miljö. Detta innebar att åtgärder för att förbättra fasadernas ljuddämpande förmåga (normalt fönsteråtgärder) har erbjudits för fastigheter där Lmax inomhus i sovrum överskridit 55 db(a). Cirka 200 fastigheter har åtgärdats under i huvudsak åren Längs bandel 30

30 731, Vaggerydsbanan, har bullerskyddsåtgärder inte vidtagits eftersom antalet fordon per natt (06-22) inte överstiger fem. Hälsoeffekter av buller Texten nedan tagen från Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen. Buller uppfattas vanligen, till skillnad från vissa andra miljöstörningar, inte som livshotande. Men det är ett faktum att buller påverkar både vår hälsa och möjligheten till en god livskvalitet. Buller kan störa sömn och vila, skada hörseln, skapa stress, leda till försämrad uppmärksamhet, medföra koncentrationssvårigheter och nedsatt prestationsförmåga, försvåra inlärning samt skapa otrivsel och svårigheter att uppfatta samtal eller att använda telefon, radio och tv. Det finns också starka indikationer på att långvarig exponering för trafikbuller kan medföra effekter på hjärt- och kärlsystemet. Hälsa och komfort När man överskrider riktvärden närmar man sig gränsen mellan komfort och hälsa. Cirka 60 procent av befolkningen vill kunna sova med öppet fönster. Även om detta kanske i första hand är att betrakta som en komfortfråga så upplever människor att möjligheten förhöjer livskvaliteten. Vid bedömning av ljudmiljön finns det därför goda skäl att även försöka tillgodose detta önskemål. För att kunna garantera en bra ljudmiljö och en bra luftkvalitet inomhus ställs det krav på att både riktvärden och gränsvärden ska uppfyllas med stängda fönster och öppna ventilationsdon. I de flesta fall är det omöjligt att sova med öppet fönster trots att ekvivalentnivån ute är 55 db(a). Med fönster på glänt dämpas ljudnivån cirka db. För att klara riktvärdet inomhus i sovrum bör maximalnivån inte överskrida db(a) och ekvivalent ljudnivå db(a). Detta är en aspekt utöver uteplatssituationen som beaktats vid definieringen av tyst- och ljuddämpad sida. Sömn För att kunna fungera väl fysiologiskt och mentalt behöver vi ostörd sömn. Sömnstörningar är därför en allvarlig effekt av samhällsbuller. Primära effekter av sömnstörningar är svårighet att somna, uppvaknanden och förändringar av sömndjupet, höjt blodtryck, ökad hjärt- och pulsfrekvens, sammandragning av de ytliga blodkärlen, ändrad andning samt ökat antal kroppsrörelser under sömnen. Sekundära effekter är upplevelse av minskad sömnkvalitet, trötthet, nedstämdhet, olustkänsla och minskad prestationsförmåga. Efter flera års exponering av buller kan viss tillvänjning ske. Detta gäller dock inte fysiologiska reaktioner på grund av att sömnmönstret påverkas, såsom ökad hjärtfrekvens, höjt blodtryck och muskelspänningar. Sömnen påverkas framför allt av antalet bullerhändelser under sömnperioden samt skillnaden i styrka mellan buller och bakgrundsljud. De mest störningskänsliga perioderna är vid insomnande och före normalt uppvaknande. Minst tio timmars störningsfri period nattetid skulle behövas för att en majoritet av befolkningen ska kunna få åtta timmars obruten sömn. Hjärt- och kärlsjukdomar Forskning pågår kring sambandet mellan trafikbuller och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är ännu för tidigt att dra några definitiva slutsatser, men hälsofarorna med buller kan 31

31 vara betydligt större än vad man tidigare trott. Exponering för trafikbuller kan leda till stressreaktioner, som i sin tur ökar risken för till exempel högt blodtryck, kärlkramp och hjärtinfarkt. Det finns indikationer att exponering för trafikbuller orsakar hundratals fall av för tidig död i hjärt- och kärlsjukdomar. Symptomen utvecklas dock över lång tid, vilket försvårar tillförlitliga mätningar. Dessutom utgör buller en av flera samverkande faktorer som bidrar till ohälsa. Förmåga att uppfatta tal Många människor är särskilt känsliga för bullerstörningar som påverkar möjligheten att uppfatta tal. Mest känsliga är äldre människor, personer med försämrad hörsel samt skolbarn och invandrare som tillägnar sig språket. Hörselskador Risken för hörselskador beror på hur hög den genomsnittliga bullernivån är under en bestämd tidsperiod, hur länge exponeringen pågår samt den individuella känsligheten. Bullernivåer upp till 70 db(a) förväntas inte orsaka hörselförsämring hos flertalet människor. Risken för hörselskador på grund av trafikbuller är därför liten. Kraftiga ljudtoppar från till exempel motorcyklar eller passerande tåg på nära håll kan emellertid ge hörselskador. Nedsatt prestationsförmåga Vissa samband har visats mellan bullerexponering och nedsatt prestationsförmåga i tankekrävande uppgifter. Mest påverkas uppmärksamhet, förmåga till problemlösning, minnesförmåga och läsinlärning. Barn från bullriga områden har ofta ökade halter av stresshormoner (traditionell benämning på främst noradrenalin, adrenalin och kortisol) och högre blodtryck än barn från tystare områden, eftersom de försöker prestera bättre trots buller. Bullerexponering kan ge negativa effekter på lång sikt avseende prestationsförmågan. Barn är särskilt utsatta Ett barns uppväxttid går, sett ur ett samhällsplaneringsperspektiv, mycket fort. För barnet kan tiden det tar att planera för en bostads- eller stadsmiljö, en säkrare trafiklösning eller åtgärder för att minska buller vara lika med hela barndomen. Barn tillbringar en stor del av sin barndom i bostadsområdet, skolan och förskolan. Miljön ute och inne har stor betydelse för barnens utveckling och lärande, deras sociala kontakter med jämnåriga och vuxna och deras hälsa och trygghet. Om buller i skolmiljön stör barnen i deras koncentration och lärande kan det få betydelse för hela livet. En bulleråtgärd som dröjer tre år tar i anspråk en tredjedel av barnets skoltid. Särskild hänsyn till barn kan tas genom att skapa låga bullernivåer inomhus, tysta lekplatser och skolmiljöer och tysta gångvägar mellan hem och skola. Det kan också noteras att barn och ungdomar i dag sannolikt utsätts för skadligt buller i en utsträckning som knappast förekommit tidigare, till exempel vid musikevenemang och daglig användning av hörlurar. Forskning om buller God miljökvalitet kännetecknas, enligt forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre 32

32 hälsa, av goda ljudlandskap som består av en mångfald av ljud, inklusive ljud från trafik. Ljudlandskapet i ett bostadsområde omfattar själva bostaden och platser för återhämtning utomhus, till exempel balkong eller uteplats i anslutning till bostaden. Det omfattar även platser i den närmaste omgivningen, till exempel grönområden som de boende kan nyttja i sitt dagliga liv. Särskilt viktig är tillgången till tysta platser och tysta sidor av byggnader. Tillgång till tysta områden i bostadens grannskap kan betyda skillnaden mellan en acceptabel och en bra boendemiljö. I dag bekämpas oftast bullerkällor en i sänder, främst genom åtgärder för att minska ljudnivån från till exempel vägtrafikbuller. Detta räcker inte för att åstadkomma goda ljudlandskap. Det är mer effektivt att planera för goda ljudlandskap vid utveckling och förnyelse av områden i städer och deras närhet. Utgångspunkten måste vara hur människor upplever hela ljudlandskapet, inte enbart enskilda ljudkällor. Samhällsekonomiska kostnader av buller WHO arbetar med att skatta sjukdomsbördan av exponering från samhällsbuller. Den totala kostnaden för buller i Sverige har uppskattats till 5-10 miljarder kronor per år. Siffran stämmer väl överens med tidigare beräkningar från 2003 då SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) också uppskattade den samhällsekonomiska kostnaden av vägtrafikbuller i Sverige till storleksordningen 5-10 miljarder kronor per år. Om Jönköpings kommuns invånare är drabbade av buller i samma utsträckning som riket i stort innebär det att den samhällsekonomiska kostnaden för buller i Jönköpings kommun uppgår till mellan miljoner miljoner kronor per år. Kostnader för bullerstörning i andra miljöer till exempel på arbetsplatser, i skolor och rekreationsområden har inte kunnat bedömas. Enligt miljöhälsoenkäten som genomfördes år 2007 stördes cirka 15 % av alla personer i 33

33 Jönköpings län av trafikbuller vilket var en ökning med 5 % sedan år I hela Sverige stördes cirka 14 % av trafikbuller år Lagstiftning, riktvärden och mål om buller Europeiska direktivet (2002/49/EG) om bedömning och hantering av omgivningsbuller Europeiska unionen har i sin kamp mot bullerstörningar fastställt en gemensam strategi som i första hand syftar till att undvika, förebygga eller minska de skadliga effekterna av buller. Denna strategi bygger på att bullerexponeringen fastställs med hjälp av kartor som upprättas enligt gemensamma metoder, på information från allmänheten samt på genomförandet av lokala handlingsplaner. Direktivet ska tjäna som bas för att utveckla gemenskapens åtgärder beträffande bullerkällor. Förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Förordningen utgör det svenska införandet av ovanstående direktiv. Med omgivningsbuller avses buller från väg-, järnväg- och flygtrafik samt industriell verksamhet enligt särskild definition. Enligt förordningen ska bland annat städer med fler än invånare upprätta så kallade strategiska bullerkartor och beräkna hur många invånare som exponeras för olika bullernivåer samt ta fram ett åtgärdsprogram. Proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter Propositionen antogs av Riksdagen i mars 1997 och anger riktvärden för trafikbuller vid nyetablering eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse, eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad (för flyg avses FBN 55 db(a)) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärden vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusvärdena inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus Leq 55 db(a) vid uteplats och Leq 60 db(a) i bostadsområdet i övrigt. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö samt delmålet om buller I maj 1998 antog Riksdagen genom proposition 1997/98:145 miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö tillsammans med ytterligare 14 miljömål (senare tillkom ytterligare ett miljökvalitetsmål). I beskrivningen av generationsmålet (till år 2020) anges att boende och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön, uppfyller samhällets krav på gestaltning, 34

34 frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft. Ett särskilt delmål om buller antogs i april 2001 genom proposition 2000/01:130: Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överskridande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år Boverket som ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö konstaterar dock i sin underlagsrapport (2007) till fördjupad utvärdering av miljömålet att bullret i samhället är oförändrat eller till och med ökar. Delmålet för år 2020 reviderades senare till nedanstående förslag: Delmål 2020: Trafikbullernivåerna utomhus vid bostadsmiljöer ska till år 2020 minska med minst 5 db(a) jämfört med 1998, främst genom minskat källbuller. Inriktningen ska vara effektivaste reduktion av störningar och att de mest bullerutsatta människorna och bostadsmiljöerna prioriteras samt att riktvärdena inomhus i bostadsrum uppnås. Långsiktigt mål 2050: Det förekommer ingen olägenhet för människors hälsa eller betydande negativ påverkan i övrigt på grund av buller från transportsystemen. Regionalt miljömål Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med minst 10 procent till år 2010 jämfört med år (Regionaliserat mål) Målåret för målet är passerat. Målet kunde inte nås i tillräcklig utsträckning inom den utsatta tidsramen. Det regionala delmålet om buller är formulerat på samma sätt som motsvarande nationella delmål. Däremot är den regionala ambitionsnivån högre med en minskning på 10 % jämfört med den nationella målnivån på 5 %. Att delmålet inte har kunnat nås till år 2010 beror framför allt på att trafiken ökat och att kommunerna saknar handlingsprogram för vägtrafikbuller. Nationellt görs insatser för att minska bullerstörningarna längs de statliga vägarna. Trots detta ökar antalet personer som utsätts för vägtrafikbuller. Det beror på ökande trafik och att många flyttar in till tätorter som har högre bullernivåer. Kommunprogram Med omtanke om framtiden Buller medför risker för människors hälsa. Samhällsplaneringen måste ske så att buller i största möjliga mån minimeras. Det gäller såväl i inre som yttre miljöer. Det är särskilt viktigt att beakta i förskolan och skolan så att barn får bra och sunda vardagsmiljöer. Samverkan med Trafikverket kring bullerdämpande åtgärder är också angeläget. 35

35 Allmänna råd och riktlinjer Boverkets allmänna råd (2008:1) Infrastrukturpropositionens riktvärden symboliserar den kvalitet på ljudmiljön som riksdag och regering satt upp som långsiktigt mål. Riktvärdena ska vägleda bland annat arbetet med fysisk planering och behandling av enskilda tillståndsärenden enligt plan- och bygglagen. Riktvärdena är inte inskrivna i någon författning utan uttrycker riksdagens ambitionsnivå för åtgärder mot trafikbuller i propositionen Infrastrukturinriktning för framtida transporter (1996/97:53). Boverkets byggregler, anger att byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till förekommande bullerkällor och så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. För bostäder hänvisas till en frivillig svensk ljudklassningsstandard som omfattar fyra ljudklasser A D. Boverkets byggregler hänvisar till riktvärden för ljudnivå inomhus kompletterat med riktvärdet 35 db(a) för kök. Ljudklassningssystemet anvisar möjlighet att planera för en högre ljudstandard än vad riktvärdena för trafikbuller ger uttryck för men detta görs dock sällan. Merkostnaden för att uppfylla ljudklass B i stället för C är måttlig och är bland annat beroende av hur stor andel av bostadsrummen som berörs. Tillgång till tystnad framhålls också alltför sällan som ett försäljningsargument. När riktvärdena uppfylls (motsvarande ljudklass C) kan det uppfattas som en tillräcklig satsning på minskat buller. Ibland betraktas det till och med som överstandard och en närmast bortkastad investering att sträva efter lägre ljudnivåer. Men riktvärdena utgör inte en god ljudmiljö snarare en godtagbar. Därför bör det alltid vara en ambition att nå en högre ljudkvalitet än riktvärdena. 36

36 Förklaringar och ordlista Vad är ljud? Ljud är tryckförändringar i luften. Tryckvariationerna sprids som vågrörelser och uppfattas som ljud av örat och vi hör. Egenskaperna hos luftens svängningar beskrivs med frekvens och amplitud. Frekvens uttrycker antalet svängningar per sekund vilket påverkar ljudkaraktären medan amplitud anger hur stort ljudtrycket är det vill säga ljudnivån som mäts i decibel (db). En ökning av ljudtrycksnivån med 8 till 10 db upplevs av örat ungefär som en fördubbling av ljudstyrkan. 55 db upplevs alltså dubbelt så starkt som 45 db. Små skillnader i ljudnivån kan sannolikt vara av stor betydelse för bullerupplevelsen över tiden och ge störningsreaktioner. Om två lika starka bullerkällor adderas ökar ljudnivån med 3 db(a) exemplevis blir 2 db(a)+2db(a)=5 db(a). Det mänskliga örat är olika känsligt för olika frekvenser och man använder därför olika vägningar för att bättre beskriva hur vi uppfattar ljudet. Den så kallade A-vägningen används normalt för att beskriva ljudet och dämpar låga frekvenser medan medelhöga förstärks. Normalt mäts trafikbuller med A-vägning. Då ljudet huvudsakligen är av lågfrekvent karaktär kan C-vägning användas. Vad är buller? Buller definieras vanligtvis som oönskat ljud vilket innebär att om ett ljud upplevs som buller eller inte bestäms av enskild individ. Störningsupplevelsen är beroende av till exempel vilken typ av buller det är, vilken styrka och frekvens det har, hur det varierar över tiden samt vid vilken tid på dygnet det förekommer samt även vilken attityd man har till ljudet. Ju längre bort från bullerkällan man befinner sig desto mer sjunker ljudnivån. Om marken är av mjuk karaktär så absorberar den mer buller än en hård yta som istället reflekterar bullret. 37

37 Begrepp db(a) Leq Lmax A-vägd ljudnivå. Mått för att efterlikna ett öras varierande känslighet för ljud med olika tonsammansättningar. Ekvivalentnivå. Medelljudnivå av varierande ljud. I denna skrift avses för trafikbuller ett årsmedeldygn. Maximalnivå. Den högsta ljudnivån från en enstaka bullerhändelse. I åtgärdsprogrammet används Leq och Lmax eftersom det är de mått som kommuner och statliga myndigheter i Sverige använder sig av och relaterar till i bullerarbete. Lden Lnight FBN MKN Day - eveninng - night. I det material som skulle redovisas till EU ställdes krav på ekvivalent ljudnivå Lden. Detta värde innebär medelljudnivån för ett dygn med skillnaden att ett dygn delas in i tre delar: dag, kväll och natt. Dag avser tiden 06-18, kväll och natt Lden ger alltså ett års samtliga dag-, kväll- och nattperioder fördelat per dag, kväll och natt. Skillnaden mellan Leq och Lden är att för Lden läggs 5 db(a) på värdet för kväll och 10 db(a) för nattvärdet för att kompensera för att buller vid dessa tider är mer störande än övriga tider. Värde som används inom EU och som krävdes i den rapport som skickades till Naturvårdsverket. Lnight avser medelljuddnivån för tidsintervallet Flygbullernivå avser en viktad ekvivalent ljudnivå där en kvällshändelse motsvarar tre daghändelser och en natthändelse motsvarar tio daghändelser. Miljökvalitetsnorm. Anger de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. 38

Åtgärdsprogram mot buller

Åtgärdsprogram mot buller Åtgärdsprogram mot buller Kortsiktiga åtgärder och långsiktig strategi Systematiskt åtgärdsarbete - ej gata för gata Beskriver dagens bullersituation med utblick mot framtiden Vidtagna åtgärder och pågående

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Rapport 10589-12031300.doc Antal sidor: 10 Bilagor: Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-03-17

Läs mer

Reviderad 2014-08-28 Lunds kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018

Reviderad 2014-08-28 Lunds kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Reviderad 2014-08-28 Lunds kommuns åtgärdsprogram mot buller 2014-2018 Förord Trafikbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige och är därmed ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem.

Läs mer

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort Fågelsång eller inglasad balkong om vägtrafikbuller i tätort Ljuv musik, ljud och buller Det finns en tid i nästan varje människas liv när ljudet av mopedknatter är som ljuv musik. Men den perioden brukar

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad

Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad 1 (7) Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - vid planerad nybyggnad Uppdragsgivare Riksbyggen, Bonumbostaden, Malmö Ref: Jon Ossler Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun

Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun ÅF, Hallenborgs Gata 4 20125 Malmö Sweden Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, VAT nr SE556120647401 705138_Rapport_Beddinge_21_3_35_2_QA

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135 RAPPORT A 2 (7) Innehåll 1 BAKGRUND 2 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3 BERÄKNADE BULLERNIVÅER 3 4 KOMMENTARER 4 4.1 Högst 55 dba vid alla fasader 4 4.2 Nivå på uteplats 4 4.3 Nivå inomhus 4 5 TRAFIKUPPGIFTER 4

Läs mer

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 1(7) Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 Sturup Malmö Airport - inventering av fastigheter för bulleråtgärder Uppdragsnummer: 230232 Uppdragsansvarig: Eva Sjödahl Handläggare

Läs mer

TEKNISKA ÅTGÄRDSPLAN MOT TRAFIKBULLER 2015-2020 NÄMNDEN. Antagen av tekniska nämnden 2014-12-18. Sida 1 av 14

TEKNISKA ÅTGÄRDSPLAN MOT TRAFIKBULLER 2015-2020 NÄMNDEN. Antagen av tekniska nämnden 2014-12-18. Sida 1 av 14 TEKNISKA NÄMNDEN ÅTGÄRDSPLAN MOT TRAFIKBULLER 2015-2020 Antagen av tekniska nämnden 2014-12-18 Sida 1 av 14 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Inledning 3 1. Bakgrund 3 2. Politiska mål 3-4 2:1 Miljöprogram

Läs mer

Bullerskyddsprogram och regler för bidrag till bullerdämpande åtgärder vid kommunens gator och vägar

Bullerskyddsprogram och regler för bidrag till bullerdämpande åtgärder vid kommunens gator och vägar Tjänsteutlåtande Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Cederlund Datum 2015-04-27 Dnr KS 2015/0157-425 0 Öste rå k( Till Kommunfullmäktige Bullerskyddsprogram och regler för bidrag till bullerdämpande åtgärder

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun memo03.docx 2012-03-28-14 PM 2014-09-22 Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun Bakgrund Sweco har på uppdrag av Hemsö Fastighets AB tagit fram en bullerutredning för fastigheten Vallbacken 24:3

Läs mer

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Innehåll Riktvärden Utredningar Mätningar Kommande riktvärden 2014-11-28 www.tyrens.se 2 Trafikbuller

Läs mer

RAPPORT 15229 1 (10)

RAPPORT 15229 1 (10) RAPPORT 15229 1 (10) Kund Upplands Väsby kommun Datum Uppdragsnummer 15229 2015-10-09 Rapport A Fyrklövern, Upplands Väsby Trafikbullerutredning hus 4-8 Bilagor A01 Rapport 15229 A Fyrklövern, Upplands

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

Kv Bävern 1, Trelleborg. Nybyggnad av bostäder utmed Nygatan. Trafikbuller

Kv Bävern 1, Trelleborg. Nybyggnad av bostäder utmed Nygatan. Trafikbuller Trafikbullerutredning Kv Bävern 1, Trelleborg Nybyggnad av bostäder 2015-02-02 Uppdragsnummer 260 675 1 (8) Kv Bävern 1, Trelleborg. Nybyggnad av bostäder utmed Nygatan. Trafikbuller Uppdragsgivare Midroc

Läs mer

LJUDMILJÖÅTGÄRDER KI CAMPUS, SOLNA

LJUDMILJÖÅTGÄRDER KI CAMPUS, SOLNA RAPPORT LJUDMILJÖÅTGÄRDER KI CAMPUS, SOLNA GRANSKNINGSHANDLING 2013-10-17 Uppdrag: Titel på rapport: Status: 241662, Bullerutredning för forskarbostäder campus solna Ljudmiljöåtgärder KI campus, Solna

Läs mer

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER 1 (16) PM 41.01 20 Rev C Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER I denna PM redovisas beräknade trafikbullernivåer utomhus baserat

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

Buller och bostadsbyggande

Buller och bostadsbyggande Buller och bostadsbyggande 8 november 2013 Bullernätverket Stockholm Anders Lillienau Regeringens utredare Varför en utredning? Stor inflyttning till städer Gällande lagar inte tillräckligt samordnade

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

Utby 3:25 m.fl. Änggatan i Älvängen Trafikbullerutredning

Utby 3:25 m.fl. Änggatan i Älvängen Trafikbullerutredning Utby 3:25 m.fl. Änggatan i Älvängen Beställare: Ale kommun 449 80 Alafors Beställarens representant: Charlotte Lundberg Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anders Axenborg Uppdragsnr:

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413

Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Floda Missionsförsamling Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Malmö 2014-11-13 Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Datum 2014-11-13 Uppdragsnummer

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 A Datum: 2009-06-11 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 A01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter Box 1924 SE 751 49 Uppsala Uppdrag:

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Handlingsplan för åtgärder mot omgivningsbuller från fordonstrafik 2014-2016

Handlingsplan för åtgärder mot omgivningsbuller från fordonstrafik 2014-2016 Diarienr 2014/944-TN nternati Handlingsplan för åtgärder mot omgivningsbuller från fordonstrafik 2014-2016 Antagen av tekniska nämnden 2014-12-09 program policy handlingsplan riktlinje Innehållsförteckning

Läs mer

RAPPORT 14005 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12)

RAPPORT 14005 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12) RAPPORT 14005 A FÖRHANDSKOPIA 1 (12) Kund HSB Bostad AB Karolina Rentzhog Box 8160 104 20 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2014-01-30 14005 Rapport A (Förhandskopia) Engelbrektshöjden, Järfälla Trafikbullerutredning

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 B, Revision 1 Datum: 2010-03-29 Revision 1: 2010-04-22 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 B01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter

Läs mer

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan 12014 RAPPORT B 1 (8) Kund Ebab Johan Brodin Box 7031 121 07 Stockholm-Globen Datum Uppdragsnummer 12014 2012-10-15 Rapport B Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor B01-B04 Rapport

Läs mer

RAPPORT 14179 A 1 (12)

RAPPORT 14179 A 1 (12) RAPPORT 14179 A 1 (12) Kund Prenova Urban Öhman Datum Uppdragsnummer 14179 2015-02-04 Rapport A Runstenen, Gävle Bullerutredning för detaljplan Bilagor A01-A02 Rapport 14179 A Runstenen, Gävle Bullerutredning

Läs mer

HÖÖRS KOMMUN. BULLERSANERINGS- PLAN Antagen av Tekniska nämnden i Höörs kommun 2013-06-17 60

HÖÖRS KOMMUN. BULLERSANERINGS- PLAN Antagen av Tekniska nämnden i Höörs kommun 2013-06-17 60 HÖÖRS KOMMUN BULLERSANERINGS- PLAN Antagen av Tekniska nämnden i Höörs kommun 2013-06-17 60 Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus 1 (6) Kv Willan 7, Ängelholm vid planerat bostadshus Uppdragsgivare Ängelholms kommun Ref: Ralph Blomqvist Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat bostadshus på kv Willan 7 i Ängelholm..

Läs mer

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Rapport 10458-10042600.doc Revidering 2 Antal sidor: 7 Bilagor: B01-06 Uppdragsansvarig Andreas Berg Jönköping

Läs mer

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Rapport 10734-11062200.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 18 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-07-04

Läs mer

Irsta-Lista 5:6, Västerås

Irsta-Lista 5:6, Västerås RAPPORT A 2012-04-10 1 (4) Handläggare Tel 010-505 60 51 Mobil 073-028 49 95 per.lindkvist@afconsult.com Datum 2012-04-10 Uppdragsnr 570232 Irsta-Lista 5:6, Västerås Trafikbullerutredning Uppdragsansvarig

Läs mer

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning RAPPORT 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 perry.ohlsson@afconsult.com Datum 2012-08-21 Munkedals kommun 455 80 Munkedal Uppdragsnr 574831

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

RAPPORT 14174 A 1 (13)

RAPPORT 14174 A 1 (13) RAPPORT 14174 A 1 (13) Kund AB Sollentunahem Ulf Wedlund Box 6059 192 06 Sollentuna Datum Uppdragsnummer 14174 2015-01-30 Rapport A Esset, Sollentuna Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01 A05

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

Muréngatan, Gävle Trafikbullerutredning för detaljplan

Muréngatan, Gävle Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (13) Datum Uppdragsnr 564865 Leif Åkerlöf 2011-04-20 Tel 010-5056058 Bilagor: A01-A02 Mobil 070-1845758 Realoption i Sverige AB Fax 010-5051183 Svartbäcksgatan 10

Läs mer

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Projekt: 31-03978 Rapport: 31-03978-C Datum: 2007-10-08 Antal sidor: 9 Bilagor: 31-03978-C01 Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Fabege AB Birthe Ehrling Projekt och utveckling

Läs mer

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Kund HB Solna Haga 4:28 Marin Wahlberg Tomtebodavägen 3a 171 65 Solna Datum Uppdragsnummer 2014-12-09 14209 Rapport A (Förhandskopia) Haga 4:28, 4:44 Solna Bullerutredning

Läs mer

RAPPORT 13202 A 1 (13)

RAPPORT 13202 A 1 (13) RAPPORT 13202 A 1 (13) Kund Alfa SSM Bygg AB Kungsgatan 57 A 111 22 Stockholm Datum Uppdragsnummer 13202 2015-01-09 Rapport A Slingan, Solna Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01 A05 Rapport

Läs mer

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

12092 RAPPORT D 1 (7)

12092 RAPPORT D 1 (7) 12092 RAPPORT D 1 (7) Kund Peab Bostad AB Ingemar Ljungberg Box 808 169 28 Solna Datum Uppdragsnummer 12092 2013-04-30 Rapport D Messingen kv 5, Upplands Väsby Trafikbullerutredning Bilagor D01-D06 Rapport

Läs mer

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Projekt: 31-04414 Rapport: 31-04414-A Datum: 2006-10-25 Antal sidor: 6 Bilagor: 31-04414-A01 Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Bo Hedberg Strömkarlsvägen 60, 6 tr 167 62 Bromma

Läs mer

Trafikbuller i planering och bygglov

Trafikbuller i planering och bygglov Trafikbuller i planering och bygglov ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Leif Åkerlöf 070 301 93 19 leif.akerlof@ahakustik.se Innehåll Nya riktvärden för trafikbuller Innehåll Nya riktvärden för trafikbuller

Läs mer

Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan

Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan RAPPORT 15138 1 (12) Kund Riksbyggen Datum Uppdragsnummer 15138 2015-06-30 Rapport A Dragonvägen, Upplands Väsby Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01 A03 Rapport 15114 A Dragonvägen, Upplands

Läs mer

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms läns landsting Samordningsgruppen Magnus

Läs mer

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620 1(11) 2012-12-11 STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder R03 Rev 01 2013-04-05 Uppdragsnummer: 230620 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

RAPPORT 15048 A 1 (13) Uppdrag Genomgång, för detaljplan, av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för bostäder på Lyckebo i Håbo kommun.

RAPPORT 15048 A 1 (13) Uppdrag Genomgång, för detaljplan, av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för bostäder på Lyckebo i Håbo kommun. RAPPORT 15048 A 1 (13) Kund 746 Entreprenad Bygg & El AB Anders Hedlund Västerängsvägen 16 746 34 Bålsta Datum Uppdragsnummer 15048 2015-04-21 Rapport A Lyckebo, Håbo kommun Trafikbullerutredning för bygglov

Läs mer

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Rapport 10955-12082800.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2 Uppdragsansvarig Jönköping 2012-08-28 g:\kontakt\dokument\10955\10955-12082800.doc

Läs mer

Väg 276 Rosenkälla-Åkersberga

Väg 276 Rosenkälla-Åkersberga ARBETSPLAN UTSTÄLLELSEHANDLING -12-22 1N070001.docx Granskare Godkänd av Ort Datum Peter Fors Peter Fors Uppsala -12-22 Objektnamn Väg 276 Rosenkälla-Åkersberga Entreprenadnummer Entreprenadnamn Beskrivning

Läs mer

Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan 12012 RAPPORT B 1 (11) Kund SW Projektutveckling AB Stig Mörtsjö Warfvinges väg 35 112 51 Stockholm Datum Uppdragsnummer 12012 Bilagor B01, B02 2012-06-05 Rapport A Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun

Läs mer

RAPPORT 14072 A FÖRHANDSKOPIA 1 (13) Rapport 14072 A (Förhandskopia) Järntorget, Oxelösund Trafikbullerutredning för ändrad detaljplan

RAPPORT 14072 A FÖRHANDSKOPIA 1 (13) Rapport 14072 A (Förhandskopia) Järntorget, Oxelösund Trafikbullerutredning för ändrad detaljplan RAPPORT 14072 A FÖRHANDSKOPIA 1 (13) Kund Oxelösunds kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Samy Abu Eid 613 81 Oxelösund Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2014-05-23 14072 Rapport A (Förhandskopia)

Läs mer

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå RAPPORT 582835-A 1 (8) Handläggare Jonas Aråker Tel +46 (0)10 505 85 16 Mobil +46 (0)73 184 11 17 Fax +46 920 148 58 Jonas.Araker@afconsult.com Datum 2013-03-07 Beställare MAF Arkitektkontor AB Storgatan

Läs mer

Datum. Svedala 15:11, Svedala kommun Bullerutredning för nya byggnader innehållande bostäder och butiker Frank Andersson Uppdragsansvarig

Datum. Svedala 15:11, Svedala kommun Bullerutredning för nya byggnader innehållande bostäder och butiker Frank Andersson Uppdragsansvarig RAPPORT 1 (6) Handläggare Frank Andersson Tel +46 (0)10 505 52 14 Mobil +46 (0)70 184 74 88 Fax +46 10 505 38 01 frank.andersson@afconsult.com Datum 2013-01-28 ICA Fastigheter Sverige AB Bertil Zachrisson

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

Detaljplan för kv Yrkesskolan Trafikbullerutredning

Detaljplan för kv Yrkesskolan Trafikbullerutredning Beställare: Botkyrka kommun Beställarens representant: Daniel Edvardsson Konsult: Uppdragsledare Handläggare buller Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Björn Wallgren Anna-Lena Frennborn Uppdragsnr:

Läs mer

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30.

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Sammanträdesprotokoll 1(5) 2010-02-11 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Beslutande Ledamöter Christer Hallberg (s) Lars-Uno Fast (s) Bengt-Åke

Läs mer

Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2017

Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2017 40)4040 Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram mot omgivningsbuller 2013-2017 Norrköpings kommuns åtgärdsprogram i enlighet med förordningen om omgivningsbuller SFS 2004:675 och EU-direktivet 2002/49/EG Samrådsversion

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning Förutsättningar för Brygga 1-3, Ekerö Uppdragsgivare: Järntorget Bostad AB Referens: Bengt Jansson Vårt referensnummer: 14011-2 Antal sidor + bilagor: 7 + 7 Rapportdatum: 2014-02-18

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.se S2014/5195/PBB Yttrande över Socialdepartementets

Läs mer

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST

RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning för trafikövningsplats Ingarvets industriområde Falun UTKAST 2006-11-20 Upprättad av: Lisa Granå Granskad av: Tommy Zetterling RAPPORT TR2006-238 R01 Bullerutredning

Läs mer

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 24 Kv Lektionen, Sollentuna Rapport 24-13120.doc Antal sidor: Bilagor: Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-1 k:\lime easy\dokument\24\24-13120.doc Soundcon

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

RAPPORT 597135 1 (11) Datum 2014-11-04 Tel +46 10 505 84 38 Rev 2015-04-23 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09

RAPPORT 597135 1 (11) Datum 2014-11-04 Tel +46 10 505 84 38 Rev 2015-04-23 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 RAPPORT 597135 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Datum 2014-11-04 Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 Exark Arkitekter AB perry.ohlsson@afconsult.com Hans Jönsson Terrassgatan

Läs mer

KV EMBLA, UMEÅ TRAFIKBULLER

KV EMBLA, UMEÅ TRAFIKBULLER KV EMBLA, UMEÅ TRAFIKBULLER SLUTRAPPORT 2015-05-29 Uppdrag: 253489, Kv Embla, Umeå Titel på rapport: Trafikbuller Status: Datum: 2015-05-29 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Korskykan Jan Kollberg

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

Kv Bredablick, Uppsala Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Bredablick, Uppsala Trafikbullerutredning för detaljplan 12172 RAPPORT B(FÖRHANDSKOPIA) 1 (13) Kund Reierstam arkitektur & projektutveckling AB Lindholmsvägen 22, 186 45 Vallentuna Datum Uppdragsnummer Bilagor 2014-06-10 12172 B01-B10 Rapport B (Förhandskopia)

Läs mer

LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA

LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA RAPPORT LJUDMÄTNINGAR SKOLOR / FÖRSKOLOR, TÅGBULLER BÅTENS FÖRSKOLA, LOMMA SLUTRAPPORT Uppdrag: 256781, Lomma kommun - kontroll av ljudnivåer och efterklangstider på Titel på rapport: Tågbuller, Båtens

Läs mer

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Vårsta centrum, Botkyrka Trafikbullerutredning L:\2014\2014-115 SS Vårsta centrum, Botkyrka, Botkyrka kommun\rapporter\2014-115 r01.docx Beställare:

Läs mer

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB

TRAFIKBULLER. ROGER NILSSON Skanska Sverige AB 1 TRAFIKBULLER ROGER NILSSON Skanska Sverige AB Ett nytt förslag till EU-direktiv strävar till harmonisering av bedömningsmetoder för bullerexponering. Detta innebär i praktiken att bullermätningen kommer

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning Förutsättningar för kv Spaken 1 och 2 Uppdragsgivare: JM AB Referens: Lennart Fahlström Uppdragsnummer: K00393 Antal sidor + bilagor: 6 + 4 Rapportdatum: 2015-02-12 Handläggande akustiker

Läs mer

RAPPORT. Bullerutredning Stretered MÖLNDALS STAD SWECO ENVIRONMENT AB GÖTEBORG LUFT- OCH MILJÖANALYS KVALITETSGRANSKNING

RAPPORT. Bullerutredning Stretered MÖLNDALS STAD SWECO ENVIRONMENT AB GÖTEBORG LUFT- OCH MILJÖANALYS KVALITETSGRANSKNING MÖLNDALS STAD Bullerutredning Stretered UPPDRAGSNUMMER 13215 SWECO ENVIRONMENT AB GÖTEBORG LUFT- OCH MILJÖANALYS HANDLÄGGARE ERIK WENNBERG CRISPIN DICKSON KVALITETSGRANSKNING EDVIN OLOFSSON repo002.docx

Läs mer

Östra Kongahälla, Kungälv. Trafikbullerutredning nya bostäder

Östra Kongahälla, Kungälv. Trafikbullerutredning nya bostäder Author Johan Hässel Phone +46 10 505 84 27 Mobile +46701847427 E-mail johan.hassel@afconsult.com Date 2015-10-19 Project ID 701045 Report ID 701045-rB-Rev 151019 Client Kungälvs kommun, Matilda Svenning

Läs mer

Förstudie inför renovering av detaljplaner Bilaga 2/3: Saneringsplan för vägtrafikbuller i Upplands Väsby Kommun

Förstudie inför renovering av detaljplaner Bilaga 2/3: Saneringsplan för vägtrafikbuller i Upplands Väsby Kommun Förstudie inför renovering av detaljplaner L Bilaga 2/3: Saneringsplan för vägtrafikbuller i Upplands Väsby Kommun A T Stadsbyggnadskontoret September 2009 A R B E T SM E R IA Omslagsbild: Flygbild över

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

RAPPORT. Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182079000 2015-09-10 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ

RAPPORT. Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 1182079000 2015-09-10 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ NORRTÄLJE KOMMUN Bullerutredning till två detaljplaner i Mellingeholm UPPDRAGSNUMMER 1182079000 SWECO ENVIRONMEN AB UPPSALA MILJÖ HENRIK NAGLITSCH RICARDO OCAMPO DAZA Uppdragsledare, Akustiker Handläggare,

Läs mer

DOM 2013-11-06 Stockholm

DOM 2013-11-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060108 DOM 2013-11-06 Stockholm Mål nr M 4030-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2013-04-05 i mål nr M

Läs mer

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller

Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 2015 04 21 Frågor och svar om Boverkets vägledning om industribuller 1. Varför har Boverket och Naturvårdsverket inte en gemensam vägledning? Eftersom vi på respektive myndighet jobbar utifrån olika lagstiftningar

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn PM TRAFIK OCH BULLERUTREDNING 1 Datum 2013-11-27 PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn Anna-Ida Lundberg ÅF Lars Lindström ÅF Anders Bernhardsson M4Traffic ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2

Läs mer

RAPPORT 13189 D (FÖRHANDSKOPIA) 1 (13)

RAPPORT 13189 D (FÖRHANDSKOPIA) 1 (13) RAPPORT 13189 D (FÖRHANDSKOPIA) 1 (13) Kund Maxus AB Magnus Wahlbäck Östermalmsgatan 77 114 50 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2014-10-10 13189 Rapport D (Förhandskopia) Sågtorp 3, Täby Bullerutredning

Läs mer