Geografi Fråga 1:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Geografi 27.9.2006. Fråga 1:"

Ove Isaksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Geografi Fråga 1: a) Hur uppkommer vinden? Vind beror på skillnader i lufttryck. Solen värmer markytan Luften värms upp och dess volym ökar Den varma luften stiger uppåt Lågtryck uppstår på markytan Lufttrycken strävar efter att jämna ut sig Varm luft stiger uppåt, kall neråt (lågtryck uppåt, högtryck neråt) Det blåser! b) Hur uppkommer regnet? Regn är avdunstad vattenånga. Värme och växter gör att vattenånga stiger upp i atmosfären Uppe i atmosfären är temperaturen lägre än på markytan; ju lägre temperatur destu mer kan luften lagra vattenånga När den relativa luftfuktigheten uppgår till 100% förvandlas vattenånga till vattendroppar som lagras i koncentrationspunkterna i luften Koncentrationspunkterna växer och kraockar med varandra Vattendropparna faller ner pga. gravitationskraften Det regnar! Fråga 2: Studera teckningarna A-C (Se bifogat prov). a) Vilka naturformationer visar de? b) Hur har dessa formationer uppkommit? c) I hurdana områden förekommer sådana formationer som bilden visar? Nämn också ett område som exempel på varje formation. Bild A: a) Dyner b) vinden samlar sand i drivor, motverkas av växtlighet c) längs alla slags sandiga stränder och i öknar Ex: Kalajoki, Ytterö, Jylland

(lågtryck uppåt, högtryck neråt) Det blåser! b) Hur uppkommer regnet? Regn är avdunstad vattenånga.

2 Bild B: a) Meandrande kanjon. b) djup brant ravin som uppkommer pga floderosion c) huvudsakligen i torra områden, sedimentbergarter Ex: Grand Canyon Bild C a) Droppstensgrotta (stalaktiter och stalagmiter) b) Uppkommer genom kemisk vittring av kalksten c) i kalkområden Ex: Mammutgrottan i Kentucky, Nerja i Spanien, Lummelunda på Gotland Fråga 3: Den demografiska transitionsmodellen Modellen kan ritas upp som en tabell där den vågräta axeln betecknar tiden och den lodräta betecknar nativitet, mortalitet och förändringar i befolkningsökningen. Fem olika faser ska framkomma och förklaras: 1. Fasen för långsam befolkningsökning 2. Fasen för ökande befolkningsökning 3. Fasen för fördröjd befolkningsökning 4. Fasen för stagnering i befolkningsökningen 5. Fasen för avtagande befolkningsökning Befolkningspyramider kan användas för att komplettera svaret. Fråga 4: Kommunsammanslagningar a) Vilka fördelar medför en kommunsammanslagning? b) Vilka nackdelar uppkommer till följd av en kommunsammanslagning? Fördelar för den enskilde kommuninvånaren: förbättrad service, lägre kommunalskatt, bättre styrning av markanvändning och byggande Fördelar för kommunen: bättre administration, gallring av överlappande system, effektivare planering, förenhetligande av markanvändningen i ett större område, tryggad ekonomi när befolkningen minskar, främjande av näringar och sysselsättning Nackdelar för den enskilde kommunivånaren: högre skatt för vissa, försvagad identitet, längre väg till vissa serviceformer, adressförändringar och oklarhet i början

kemisk vittring av kalksten c) i kalkområden Ex: Mammutgrottan i Kentucky, Nerja i Spanien, Lummelunda på Gotland Fråga 3: Den demografiska transitionsmodellen Modellen kan ritas upp som en tabell

3 Nackdelar för kommunen: rika kommuner får betala för fattiga, högre skattöre i vissa kommuner, farhågor att de stora kör över de små, kommunerna förlorar rätt till självständiga beslut, förändringar av kommunidentitet. Fråga 5: Miljörisker orsakade av gruvdrift - Oftast lokala risker - Slagghögar och dagbrott förändrar landskapet - Grundvattnet påverkas, tungmetaller och radioaktiva ämnen i grundvatten - Gifter, t.ex. cyanid och kvicksilver används ofta för att skilja metallerna från malmen. Kan komma ut i naturen - Gruvdriften energikrävande - Stenkolsbränning släpper ut koldioxid och försurande svaveldioxid - Utsläpp av tungmetaller - Aktuella exempel, skillnader mellan situationen i i- och u-länder - Fråga 6: En resebyrå gjorde reklam för ett nytt resmål, en rundresa på Sri Lanka. a) Vilka risker och möjligheter medför den ökade turismen för Sri Lanka? b) Vilka risker och möjligheter medför en resa till Sri Lanka för turisten? a) Risker: Ökad vattenkonsumtion, mera avfall och avloppsvatten, oplanerat byggande, förändraringar i lokal kultur och näringar, säsongarbetslöshet, ekonomin koncentreras till utländska och internationella företag, utvecklingsprojekt huvudsakligen till turistnäringen, prostitution, brottslighet, barnarbete Möjligheter: Nya arbetsplatser, förbättrad ekonomi och utbildning, utbyggd infrastruktur, internationellt samarbete, mera miljöhänsyn, krav på politisk stabilitet. Allmän utredning av globalieringens följder för ett land som Sri Lanka. b) Risker: sjukdomar, t.ex. malaria, rabies, diarreer, parasiter pga smutsigt vatten och dålig livsmedelshygien, risker med solbadande, brottslighet, krig, terrorism, trafikolyckor, jordbävningar, tsunamis, stormar

Fråga 5: Miljörisker orsakade av gruvdrift - Oftast lokala risker - Slagghögar och dagbrott förändrar landskapet - Grundvattnet påverkas, tungmetaller och radioaktiva ämnen i grundvatten - Gifter, t.

4 Möjligheter: bekantskap med kulturer och människor, tropisk natur, exkursioner (natur- och städer), sol och stränder Fråga 7: Rita en karta eller en profil över ytformerna på det område du undersökte i skolan. Redogör för uppkomsten av ytformer på området. Ge namn åt området och precisera dess läge. En bra karta ska ha: symboler med förklaringar, viktiga namn, skala, kompass. Indexkarta som visar var på jorden området finns. Rita ut delområden enligt ytformer och natur. En bra profil ska ha: skala både i höjd- och sidled, de utritade platserna har namn och symbolerna förklaringar. Uppkomsten av ytformer: Vilka processer, rätt begrepp. Hur avspeglar platsernas namn ytformerna. Också platta områden ska förklaras (flodslätter, deltan, lavafält...) Fråga 8: A. Studera kartan och slut dig till hur tätorten på kartan har vuxit fram och vägnätet utvecklats. Vilka faktorer har påverkat tätortens utveckling? B. Myndigheterna samlar in många slag av lägesbundna data. Ge exempel på hur en enskild medborgare kan utnyttja databaserna där dessa uppgifter finns för att trygga sina rättigheter eller för att utveckla sin livsmiljö. A. Viktigt att analysera landskapets former och allmänna användbarhet. Kartan visar ett vaara-område (skogsfjäll av morän) där gårdar och odlingar placerats på fjällens toppar där risken för frost är mindre och marken mera näringsrik. Myrar och branta områden begränsar bosättning och vägbyggen. Bosättning också längs vägarna och kring vägkorsningen. Transporter också längs vattendragen. Äldsta delen av byn omkring kyrkan, i nyare områden är vägarna dragna enligt ett rutmönster. Gles befolkning, troligen flyttningsförlust. B.

Indexkarta som visar var på jorden området finns. Rita ut delområden enligt ytformer och natur.

5 C. Databaser över byggnadsbeståndet kan användas vid bostadsköp och bygge av sommarstuga buller och luftföroreningar val av bostadsområde, miljöaktiviteter antal barn och åldringar jämförelse av olika områden när man bygger ut service bilparken, parkeringsplatser medborgaraktivitet miljömyndigheternas databaser nya naturskyddsområden, hot mot värdefull natur kommunalteknik avfallshantering och planering av t.ex. sophämtning topografiska data risker för översvämning i t.ex. nya bostadsområden, var man kan bygga, var inte Medborgarna kan utnyttja de data som myndigheterna samlat in för att påverka planeringen Fråga +9: Risker förknippade med sjötrafiken på Östersjön - Stormar Kan orsaka olyckor - Oljetransport Utsläpp, olyckor - Utsläpp från passagerarfartyg - Övergödning Algblomning Grumligt vatten Slemmiga nät - Främmande organismer kommer med de utländska fartygen och blandar till ekosystemet. - Erosion - Atomubåtar - Fritidsbåtar Olycksrisker Utsläpp Nedskräpning Buller - Vrak Gifter och andra utsläpp

6 Fråga +10: Fenomen som kan observeras på jordytan och som beror på jordklotets rörelser som planet a) Jordens rotation runt sin axel - Växlingen mellan natt och dag - Corioliseffekten Påverkar vindarnas och havsströmmarnas riktning - Tidvatten b) Jordens rotation runt solen(+jordaxelns lutning i förhållande till banan). - Årstiderna Skillnader i dagslängden Förskjutningen av värmezonerna Planetariska vindar Regnmängd Regional synvinkel: - Dagslängden temperaturen varierar mest i polartrakterna och mellanbredderna.

rotation runt solen(+jordaxelns lutning i förhållande till banan).

Relevanta dokument

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i