c) Höjden: 0 m och under på en del av åkern, största delen ligger lägre än 20 m.ö.h.

Transkript

1 Geografi Svara och motivera: a) Vad beror tidvattensfenomenet på? b) Vad beror årstidsväxlingarna på? c) Varför är det varmare vid ekvatorn än i Finland? a) Tidvatten = regelbunden ebb och flod, resultat av månens och solens dragningskraft och jordens rotation. Flod också på den sida av jorden som ligger längst bort från månen (centrifugalkraft + minst påverkan av månen). Också kustens form och djupet påverkar. b) Årstidsväxlingars orsaker: Jorden går ett varv runt solen per år. Samma lutning i förhållande till ekliptikan hela året. Därför mera solstrålning i norr under vårt sommarhalvår och motsvarande på södra halvklotet under vår vinter. c) Varmare vid ekvatorn än i Finland eftersom den infallande strålningen är mera koncentrerad kring ekvatorn och strålarna närmare polerna dessutom måste röra sig en längre sträcka genom atmosfären innan de når marken. 2. Kartan visar ett område söder om Vasa. Där ser du ett cirkelformat åkerfält (Söderfjärden). a) Vilken geomorfologisk formation representerar åkerfältet? Vad är det som har orsakat formationen och dess runda form? b) Vad är diametern hos åkerfältet i terrängen i nord-sydlig riktning? c) Vad är höjden hos åkerfältet i förhållande till havsytans nivå? d) Varför finns det bosättning bara i kanten av åkerfältet? e) Vilken endogen process påverkas vasatrakten starkt av? a) Geomorfologisk formation: Meteoritkrater. Kraterranden högre än omgivningen. Bergarter. b) Diameter: 5 6 km c) Höjden: 0 m och under på en del av åkern, största delen ligger lägre än 20 m.ö.h. d) Kraterns kanter är torrare och hårdare, centrum är känsligt för översvämning. e) Endogen process: Landhöjningen (isostatisk rörelse) 3. Hur beskriver följande geografiska begrepp den mänskliga verksamhetens struktur på jorden? Förklara begreppen och ge regionala exempel på dem. a) ekumen anekumen b) kärna periferi

2 c) lokal - global a) Ekumen = befolkade områden, anekumen obefolkade Skillnader beträfande klimat, terrängformer, resurser, placering i förhållande till vattendrag och hav. Kom ihåg att ge exempel. b) Kärnor = centrum för människans verksamhet, ekonomi och kultur. Periferier = avlägsna områden/randområden. Kärnområden och periferier ses i global, men också i mindre skala, t.o.m. inom en kommun. Skillnader i befolkningstäthet, infrastruktur, ekonomi. Råvaror eller industri. Ge exempel på både globala och regionala kärnor och periferier. c) Lokal = platsbunden, global = världsomspännande. Både globalisering och lokalisering pågår parallellt. Ge exempel t.ex. när det gäller matproduktion, musik. Också klimatförändringen har både globala och lokala effekter. 4. Kartorna nedan (se bifogat prov!) visar urbaniseringen och storstädernas tillväxt i världen under åren och Behandla förändringen och diskutera även orsakerna till utvecklingen. Uppgiften mäter din förmåga att plocka ut och tolka information. Granska kartorna och materialet noga och koppla det till det du vet om de fenomen som kartorna beskriver. Stadsbefolkningens ökning : Var har den ökat snabbt, måttligt, mindre, snabbare, långsammare? Var minskar den? Världens storstäder: Jämför situationen 1970 och 2010, skriv ner vad du iakttar på kartorna, namnge megalopoler, konurbationer Orsaker till urbaniseringen: Befolkningsökningen, förändringar i näringsstrukturen, push-faktorer (ge flera exempel), pullfaktorer (ge flera exempel) 5. a) Vilken naturhasard förekommer på satellitbilden? b) Förklara hur denna hasard uppkommer. c) I vilken riktning tror du naturhasarden rörde sig efter att fotografiet tagits?

3 a) Tropisk cyklon. Identifieras på den cirkelformade molnmassan med en mörk mittpunkt. Bilden visar Atlanten. Samma typ av stormar förekommer också i Stilla havet (tyfoner) och i Indiska oceanen (tropiska cykloner). Rita gärna ett schema så man ser hur cyklonen fungerar. b) Uppkommer i varma hav, på båda sidor av ekvatorn (ange breddgrader). Börjar som lokala lågtryck över varmt havsvatten. Luften stiger snabbt, vattenångan kondenseras och frigör värme och regn. Virvlar uppstår p.g.a. corioliseffekten och förstärks. Trycket vid havsytan sjunker, vindarna matar virveln. Högtryck och stilla i stormens öga, men hög vindhastighet runt det. c) Orkanen på bilden rör sig sannolikt mot Florida och USA:s sydöstra kust (passad- och monsunvindar, avlänkning p.g.a. corioliseffekten). 6. Regionala risker i Italien och deras orsaker. Risker på grund av naturen: Jordbävningar, vulkanism. Förklara varför och ge exempel. Tsunamier som följdfenomen. Laviner, jordskred, kyla är en risk i bergsområdena, skogsbränder under torra somrar, värmeböljor och torka Miljörisker och risker p.g.a. människans förhållande till naturen: Erosion p.g.a. avskogning och hög befolkningstäthet, avfallshantering (ge exempel var) förorening av Medelhavet, minskande biodiversitet, invasionsarter, klimatförändringens regionala effekter (t.ex. översvämningar i norr, ökad torka i söder) Risker om bara berör människan: Sociala spänningar och ökad brottslighet p.g.a. stora skillnader mellan nord och syd, politiska spänningar, konflikter p.g.a. flyktingströmmar från Nordafrika, Östeuropa. 7. Naturförhållandena i det område du undersökte på kursen i regionstudier. Rita även en karta eller en profil för att åaskådliggöra ytformerna i ditt undersökningsområde. Presentera naturförhållandena mångsidigt: höjdförhållanden, jordarter, berggrund, jordmån, vatten (hav, sjöar, floder, avrinningsområden), klimat (temperaturer och variation under året, regn), vindar, vegetationsområden. Ytformer: Bra karta/profil med kompass, teckenförklaringar, skala. 8. Sätt att använda och möjligheter att tillämpa positionsbestämning och geografisk information. Produktion:

4 Tillämpning: Lantmäteri, fjärranalys och miljöundersökningar, tar fram data som innehåller mycket lägesinformation. Gamla data digitaliseras och används på nya sätt. Forskning och planering (stads- och fysisk planering, miljö- och samhällsstudier) Myndigheter: brandkårer och räddningsverk, militären m.m. Medborgare: lokalisering av tjänster, sökning av platser eller rutter, sociala medier mm. Företag: kunddatabaser, ruttoch kostnadsoptimering mm. Visualisering av statistik. Många andra möjligheter också. Behandla så mångsidigt som möjligt. +9. Ökenspridningen som ett globalt problem Definition: Förekomst: Orsaker: Följder: Marker i torra områden förvandlas till öken. Växttäcket försvinner eller förstörs, marken täcks av sand. Mest i öknars randområden, t.ex. Sahel. Öknar förekommer i högtrycksområden, inlandsområden, vid kalla strömmar, regnskugga (ge exempel) Idag oftast människans verksamhet + klimatförändringen. Överbetning (t.ex. Afrika, USA och Australien), insamling av brännved, gräsbränning, odling av torra marken, storskaligt jordbruk, konstbevattning (saltöknar), ökande vattenkonsumtion för andra ändamål, skogsavverkning som leder till minskad avdunstning och minskande regn. Klimatförändringen förvärrar situationen i flera områden (ge exempel). Ökad vind- och vattenerosion, damm- och sandstormar försvårar livsmedelsproduktionen, dyrare mat. Miljöflyktingar, ökande risk för hungersnöd och väpnade konflikter. Hälsoproblem p.g.a. dåligt vatten, häftigare regn och problem med översvämningar under vissa tider av året. Vad kan man göra? Begränsa befolkningstillväxten, lägga upp utsädeslager, bättre odlingsmetoder, återbeskogningsprogram förankrade hos den befolkning som berörs. Binda marken med planteringar, förädling av odlingsväxter (t.ex. genteknologi, lokala varianter), utveckling av teknologi för vattenförsörjning, internationella avtal om vattenresurser, klimatåtgärder mm.

5 +10. Sommaren 2012 kommer en konferens om hållbar utveckling att äga rum i Rio de Janeiro. Rio+20-konferensen. Konferensen ska behandla fattigdomsbekämpning, men också andra aspekter av hållbar utveckling. Konferensen har förberetts bland annat i en panel för hållbar utveckling som tillsats av FN. Panelen har utformat en vision för utveckling av grön ekonomi. Utgå från det bifogade materialet (se bifogat prov!) och svara på följande frågor om Rio+20-konferensen. a) Vad menas med fattigdom? Hur varierar den extrema fattigdomen regionalt på jorden? b) Vad menas med grön ekonomi? Varför är det viktigt för Rio+20-konferensen att länka samman olika aspekter av hållbar utveckling? c) I samband med förberedelserna inför Rio+20-konferensen har också frågan om nolltillväxt diskuterats. Vilka skäl finns det till att avstå från tillväxt? a) Fattigdom, definition: Brist på rent dricksvatten, dålig föda/svält, dåliga miljö-, boende- och sanitära förhållanden, brist på hälsovård, analfabetism, utslagning, otrygghet, brist på mänskliga rättigheter. (Ge gärna regionala exempel här). Dagsinkomster under 2 $/dag. Gäller 40 % av jordens befolkning. Extrem fattigdom: allt ovannämnt och mindre än 1 $/dag. Gäller 20 % av jordens befolkning. Mest fattiga i Afrika söder om Sahara (var och varför?) och delar av Sydasien. b) Grön ekonomi, definition. Varför är det viktigt att länka samman olika aspekter av hållbar utveckling? Hållbar utveckling har flera olika dimensioner: ekologisk, ekonomisk, social och kulturell. Grön ekonomi bygger på verksamhet som ökar välfärden och samtidigt strävar efter ett material- och energieffektivt samhälle. (Ge exempel). Borde avlägsna eller minska fattigdomen och göra utvecklingen hållbar. Kännetecken: Globalt ansvarsfull ekonomi, låga koldioxidutsläpp, återvinning och sparsam resursanvändning. Tryggar naturens ekosystemtjänster också för kommande generationer. Strävar till ekonomisk tillväxt och balanserad välfärd utan ökande resuranvändning och miljöpåverkan. (Ge exempel).