Geografi Fråga 1: Jordbävningar

Transkript

1 Geografi Fråga 1: Jordbävningar a) De kraftigaste jordbävningarna är lokaliserade till litosfärplattornas kanter, jordens mest seismiskt aktiva områden. Skilj på områden där plattorna kolliderar, områden där en platta skjuts under en annan och områden två plattornarör sig i sidled. b) Jordbävningar beror på att litosfärplattorna p.g.a. konvektionen rör sig och spänningar mellan dem uppstår. När spänningen, vridningen eller töjningen i berggrunden lättar, sker en plötslig rörelse. Temperaturskillnaderna ökar och resulterar i en uppåtgående ström som försöker jämna ut temperaturskillnaderna. Strömmarna rör sig också horisontellt och sätter litosfärplattorna i rörelse. c) I områden där jordbävningar är allmänna förekommer också andra endogena processer som vulkanutbrott och gejsrar, uppkomsten av veckberg och att jordstycken rör sig. Fråga 2: Jordarter, grundvatten och erosion (Se bifogat prov). a) A. grus eller sand B. torv C. morän D. mull, under mullen mo, mjäla eller lera E. grus eller sand I svaret ska också finnas förklaringar till varför områdena har de jordarter de har. b) Grundvatten bildas i grus- och sandområden (åsar, randbildningar, deltan). c) På kartan syns erosionen där det i höjdkurvorna finns en tydlig dal runt vattenfårorna. T.ex. i områdena nordost om Huhtainnummi, i Selänoja dalen, på åkrarna i Kuru. (Det räcker om man nämner ett område). Fråga 3: Beskrivning av staters utveckling och välfärd Olika mått på utveckling och välfärd:

2 - BNP (bruttonationalprodukt) fokuserar på det materiella välståndet i ett land. Det är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. - Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder. Jämfört med BNP ger HDI en mer komplett bild, eftersom det är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. - ISEW (Index of Sustainable Economic Welfare) är en ekonomisk indikator. Till skillnad från BNP tar den i beaktande också andra faktorer som t.ex. offentliga utgifter utom försvaret, privata defensiva utgifter, kapitalbildning, tjänster från den inhemska arbetsmarknaden, kostnader för miljöförstöring samt avskrivning av naturkapital. - Andra enskilda indikatorer är spädbarnsdödlighet, näringsnivå, läskunnighet bland kvinnor, urbaniseringsgrad och jordbrukarnas andel av befolkningen. Fråga 4: Vad påverkar utformningen av en människas geografiska världsbild? T.ex. var i världen man själv befinner sig, vart och hur mycket man har rest, vad medierna ger för bild av världen, uppfattningar och stereotypier, vad man lärt sig i geografiundervisningen, om man själv har flyttat från ett land till ett annat. Fråga 5: Vilka följder kan en omfattande förstörelse av växtligheten ha i a) bergsområden? Det kan leda till att ingenting håller ihop jorden och snön när trädens rötter försvinner, vilket ger upphov till jord- och snöskred. b) kusttrakter? Det kan leda till: - vågerosion - förvittring - att översvämningar och svallvågor orsakar större skada eftersom stränderna inte är skyddade av träd - att kvaliteten på kustvattnet försämras, eftersom växtligheten inte längre filtrerar bort slam och gifter - att korallrev försvinner (när mangroveskog fälls)

3 - att biodiversiteten lider - ingenting saktar upp eller absorberar vattenströmmarna, så översvämningarna på området blir vanligare och kraftigare - jord åker iväg med vattenströmmarna pintamaan eroosio - andelen gyttja och sedimentation ökar i vattendragen - växtligheten lagrar och avdunstar inte längre vatten, vilket kan leda till torka Fråga 6: Hurdana regionala risker förekommer i Sydamerika? Risker förknippade med naturen: - Jordbävningar, vulkanutbrott, torka, översvämningar, fenomen orsakade av klimatförändringen (att glaciärerna smälter och hur det påverkar biodiversiteten). - El Niño- fenomenet som för med sig att de kalla strömmarna från Peru blir svagare, ytvattnets näringshalt minskar, fiskestammarna kollapsar på västkusten, det förekommer störtregn och jordskred. - La Niña fenomenet som för med sig torka på västkusten. Risker förknippade med biosfären: - Sjukdomar som kolera, mul- och klövsjuka osv. Risker förknippade med att människan och naturen är beroende av varandra: - P.g.a. rika naturresurser finns det förutsättningar för en växande industri, vilket leder till föroreningar och till att det blir svårare att få tag på rent vatten. - Problem i Amazonas; avverkning av regnskog ochminskad biodiversitet. - Risk för erosion t.ex. i nordöstra Brasilien och Amazonas. Risker förknippade med människorna: - Fattigdom och befolkningsökning; politiska och etniska konflikter. - I urbaniserade områden finns det kåkstäder, brister i sanitetsarrangemang, hälsovård och utbildning, hög barndödlighet, hemlösa, gatubarn, droger osv. - Många stater har instabil ekonomi och är skuldsatta. - Inkomsterna fördelas ojämlikt, vilket tillspetsar de sociala problemen. Fråga 7: Geografiska databaser

4 Struktur, innehåll: Lägesdata (koordinater, adresser, topologiska data) + attributdata (kartskikt eller vyer, tabeller. Fördelar: geografiska data i digitalform kan användas för: Visualisering i kartform, sökningar i databaser, kombineras för olika analyser, behandlas för att få fram önskade fenomen. Snabb hantering av stora mängder information. Fråga 8: Markanvändningens regionala fördelning i det område du undersökte I svaret ska finnas en ritad karta av det område du undersökte på kursen i regionstudier. Av den ska framgå t.ex. vägar, städer, berg, hav, industriområden och obrukbar jord. Förklaring varför markanvändningen ser ut som den gör. Fråga +9: Östersjöns problem och deras orsaker Problem: - Övergödning - Förorening - Syrebrist - Blågröna alger - Utbredning av främmande arter - Oljeutsläpp - Olyckor - Tungmetaller och gifter - Överfiske - Klimatförändringen den ökade regnmängden i framtiden flodernas inverkan tunnare is djuren kring Östersjön påverkas - Stranderosion och muddring Fråga +10: Hungern i världen a) Orsaker till hungern?

5 - Befolkningsökning: ökat krav på markanvändning och miljö att djuren betar bort för mycket mark erosion att marken blir till öken att marken blir för saltig att den brukbara jorden minskar - Odling av penninggrödor (cash crops): mindre mark över för odling av mat - Den ojämna fördelningen av livsmedel bland jordens befolkning - En köttbaserad kost ökar kravet på fodersäd; en tredjedel av jordens spannmålsskörd blir foder åt djur - Fattigdom: människor har inte råd att köpa mat matpriserna höjs - De orättvisa jordägandeförhållandena i u-länderna - Torka klimatförändringens påverkan - Akut matbrist - Krig - Missväxt b) Vilka områden är mest drabbade?

6 - Fattiga u-länder, t.ex. Sahel och Kongo i Afrika. - Områden utsatta för naturkatastrofer, torka, störtregn och översvämningar. - Områden där det är krig och där det finns mycket flyktingar. c) Med vilka metoder kan man lösa hungerproblemet? - Dämpa befolkningsökningen betydelsen av att kvinnor utbildar sig - Förbättra jordbruksteknologin i u-länderna maskiner, gödsel, bekämpning av skadedjur, nya arter som ger bättre skörd och håller bättre - Dämpa erosionen och att marken blir till öken - Effektivisering av bevattningssystemen - Ökning av företagsamheten marknadsföring av produkterna rejäl handel - Rätta till missförhållanden i jordägandeförhållandena i u-länderna mer rättigheter åt kvinnorna - Utveckla jordbrukspolitiken balans mellan odling av näringsväxter och växter som ger pengar - Ta i bruk nya näringskällor - Påverka konsumtionsvanor och förändra matvanor Mer vegetarisk kost

7