Geografi Fråga 1: Jordbävningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Geografi 18.3.2009. Fråga 1: Jordbävningar"

Transkript

1 Geografi Fråga 1: Jordbävningar a) De kraftigaste jordbävningarna är lokaliserade till litosfärplattornas kanter, jordens mest seismiskt aktiva områden. Skilj på områden där plattorna kolliderar, områden där en platta skjuts under en annan och områden två plattornarör sig i sidled. b) Jordbävningar beror på att litosfärplattorna p.g.a. konvektionen rör sig och spänningar mellan dem uppstår. När spänningen, vridningen eller töjningen i berggrunden lättar, sker en plötslig rörelse. Temperaturskillnaderna ökar och resulterar i en uppåtgående ström som försöker jämna ut temperaturskillnaderna. Strömmarna rör sig också horisontellt och sätter litosfärplattorna i rörelse. c) I områden där jordbävningar är allmänna förekommer också andra endogena processer som vulkanutbrott och gejsrar, uppkomsten av veckberg och att jordstycken rör sig. Fråga 2: Jordarter, grundvatten och erosion (Se bifogat prov). a) A. grus eller sand B. torv C. morän D. mull, under mullen mo, mjäla eller lera E. grus eller sand I svaret ska också finnas förklaringar till varför områdena har de jordarter de har. b) Grundvatten bildas i grus- och sandområden (åsar, randbildningar, deltan). c) På kartan syns erosionen där det i höjdkurvorna finns en tydlig dal runt vattenfårorna. T.ex. i områdena nordost om Huhtainnummi, i Selänoja dalen, på åkrarna i Kuru. (Det räcker om man nämner ett område). Fråga 3: Beskrivning av staters utveckling och välfärd Olika mått på utveckling och välfärd:

2 - BNP (bruttonationalprodukt) fokuserar på det materiella välståndet i ett land. Det är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. - Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder. Jämfört med BNP ger HDI en mer komplett bild, eftersom det är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. - ISEW (Index of Sustainable Economic Welfare) är en ekonomisk indikator. Till skillnad från BNP tar den i beaktande också andra faktorer som t.ex. offentliga utgifter utom försvaret, privata defensiva utgifter, kapitalbildning, tjänster från den inhemska arbetsmarknaden, kostnader för miljöförstöring samt avskrivning av naturkapital. - Andra enskilda indikatorer är spädbarnsdödlighet, näringsnivå, läskunnighet bland kvinnor, urbaniseringsgrad och jordbrukarnas andel av befolkningen. Fråga 4: Vad påverkar utformningen av en människas geografiska världsbild? T.ex. var i världen man själv befinner sig, vart och hur mycket man har rest, vad medierna ger för bild av världen, uppfattningar och stereotypier, vad man lärt sig i geografiundervisningen, om man själv har flyttat från ett land till ett annat. Fråga 5: Vilka följder kan en omfattande förstörelse av växtligheten ha i a) bergsområden? Det kan leda till att ingenting håller ihop jorden och snön när trädens rötter försvinner, vilket ger upphov till jord- och snöskred. b) kusttrakter? Det kan leda till: - vågerosion - förvittring - att översvämningar och svallvågor orsakar större skada eftersom stränderna inte är skyddade av träd - att kvaliteten på kustvattnet försämras, eftersom växtligheten inte längre filtrerar bort slam och gifter - att korallrev försvinner (när mangroveskog fälls)

3 - att biodiversiteten lider - ingenting saktar upp eller absorberar vattenströmmarna, så översvämningarna på området blir vanligare och kraftigare - jord åker iväg med vattenströmmarna pintamaan eroosio - andelen gyttja och sedimentation ökar i vattendragen - växtligheten lagrar och avdunstar inte längre vatten, vilket kan leda till torka Fråga 6: Hurdana regionala risker förekommer i Sydamerika? Risker förknippade med naturen: - Jordbävningar, vulkanutbrott, torka, översvämningar, fenomen orsakade av klimatförändringen (att glaciärerna smälter och hur det påverkar biodiversiteten). - El Niño- fenomenet som för med sig att de kalla strömmarna från Peru blir svagare, ytvattnets näringshalt minskar, fiskestammarna kollapsar på västkusten, det förekommer störtregn och jordskred. - La Niña fenomenet som för med sig torka på västkusten. Risker förknippade med biosfären: - Sjukdomar som kolera, mul- och klövsjuka osv. Risker förknippade med att människan och naturen är beroende av varandra: - P.g.a. rika naturresurser finns det förutsättningar för en växande industri, vilket leder till föroreningar och till att det blir svårare att få tag på rent vatten. - Problem i Amazonas; avverkning av regnskog ochminskad biodiversitet. - Risk för erosion t.ex. i nordöstra Brasilien och Amazonas. Risker förknippade med människorna: - Fattigdom och befolkningsökning; politiska och etniska konflikter. - I urbaniserade områden finns det kåkstäder, brister i sanitetsarrangemang, hälsovård och utbildning, hög barndödlighet, hemlösa, gatubarn, droger osv. - Många stater har instabil ekonomi och är skuldsatta. - Inkomsterna fördelas ojämlikt, vilket tillspetsar de sociala problemen. Fråga 7: Geografiska databaser

4 Struktur, innehåll: Lägesdata (koordinater, adresser, topologiska data) + attributdata (kartskikt eller vyer, tabeller. Fördelar: geografiska data i digitalform kan användas för: Visualisering i kartform, sökningar i databaser, kombineras för olika analyser, behandlas för att få fram önskade fenomen. Snabb hantering av stora mängder information. Fråga 8: Markanvändningens regionala fördelning i det område du undersökte I svaret ska finnas en ritad karta av det område du undersökte på kursen i regionstudier. Av den ska framgå t.ex. vägar, städer, berg, hav, industriområden och obrukbar jord. Förklaring varför markanvändningen ser ut som den gör. Fråga +9: Östersjöns problem och deras orsaker Problem: - Övergödning - Förorening - Syrebrist - Blågröna alger - Utbredning av främmande arter - Oljeutsläpp - Olyckor - Tungmetaller och gifter - Överfiske - Klimatförändringen den ökade regnmängden i framtiden flodernas inverkan tunnare is djuren kring Östersjön påverkas - Stranderosion och muddring Fråga +10: Hungern i världen a) Orsaker till hungern?

5 - Befolkningsökning: ökat krav på markanvändning och miljö att djuren betar bort för mycket mark erosion att marken blir till öken att marken blir för saltig att den brukbara jorden minskar - Odling av penninggrödor (cash crops): mindre mark över för odling av mat - Den ojämna fördelningen av livsmedel bland jordens befolkning - En köttbaserad kost ökar kravet på fodersäd; en tredjedel av jordens spannmålsskörd blir foder åt djur - Fattigdom: människor har inte råd att köpa mat matpriserna höjs - De orättvisa jordägandeförhållandena i u-länderna - Torka klimatförändringens påverkan - Akut matbrist - Krig - Missväxt b) Vilka områden är mest drabbade?

6 - Fattiga u-länder, t.ex. Sahel och Kongo i Afrika. - Områden utsatta för naturkatastrofer, torka, störtregn och översvämningar. - Områden där det är krig och där det finns mycket flyktingar. c) Med vilka metoder kan man lösa hungerproblemet? - Dämpa befolkningsökningen betydelsen av att kvinnor utbildar sig - Förbättra jordbruksteknologin i u-länderna maskiner, gödsel, bekämpning av skadedjur, nya arter som ger bättre skörd och håller bättre - Dämpa erosionen och att marken blir till öken - Effektivisering av bevattningssystemen - Ökning av företagsamheten marknadsföring av produkterna rejäl handel - Rätta till missförhållanden i jordägandeförhållandena i u-länderna mer rättigheter åt kvinnorna - Utveckla jordbrukspolitiken balans mellan odling av näringsväxter och växter som ger pengar - Ta i bruk nya näringskällor - Påverka konsumtionsvanor och förändra matvanor Mer vegetarisk kost

7

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning.

Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning. Geografi 26.9.2007 Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning. Lågtryck vid ekvatorn, högre upp i atmosfären avalnar luften och

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

Berggrund kallas det berg som utgör den fasta massan i alla kontinentalplattor. Berggrunden är uppbyggd av olika bergarter.

Berggrund kallas det berg som utgör den fasta massan i alla kontinentalplattor. Berggrunden är uppbyggd av olika bergarter. Geografi 17.3.2008 Fråga 1: Definiera begreppen och redogör för skillnaderna: a) Bergart berggrund En bergart är det som bygger upp berggrunden. En bergart definieras med hjälp av de olika mineral som

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106! Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

Geografi åk 7. Lycka till!

Geografi åk 7. Lycka till! Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem.

Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem. Geografi 21.3.2007 Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem. a) Subjunktionszoner uppkommer när två litosfärplattor

Läs mer

- Vattendrag och våtmarker I våtmarkerna blir skogen småväxt, eftersom trädens rötter behöver syre.

- Vattendrag och våtmarker I våtmarkerna blir skogen småväxt, eftersom trädens rötter behöver syre. Geografi 15.9.2008 Fråga 1: Naturligt trädlösa områden på jorden Vad är de? Var finns de? Varför finns de just där? Naturligt trädlösa områden: - Grässlätter och buskmarker Savannerna på tropiska zonen

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

VÄRLDENS LÄNDER RESAN LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA VÄRLDENS LÄNDER RESAN Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 VÄRLDENS LÄNDER RESAN Resan

Läs mer

Kartan: Snygg, identifierbara kontinenter, virvlarna åt rätt håll, skillnad på kalla och varma strömmar, fyra strömmar korrekt namngivna.

Kartan: Snygg, identifierbara kontinenter, virvlarna åt rätt håll, skillnad på kalla och varma strömmar, fyra strömmar korrekt namngivna. Geografi hösten 2011 1. Havsströmmarna och deras uppkomst. Rita också en karta över de havsströmmar som rör sig som ytvattenströmningar. Namnge fyra havsströmmar på kartan. Definition: Regelbundna, mer

Läs mer

Av svaret bör framgå att den studerande förstår att vissa fenomen på jordklotet har sitt ursprung i samma grundläggande process.

Av svaret bör framgå att den studerande förstår att vissa fenomen på jordklotet har sitt ursprung i samma grundläggande process. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I GEOGRAFI Uppgift 1. Hårdbladsvegetationens egenskaper, anpassningen till torr sommar 2 p. Områdenas lokalisering (breddgraderna 30

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför

Läs mer

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat. "Europa" Skapad 2014-10-19 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Baserad på "ografi Europa" från Bergfotens skola, Tyresö Redigerad senast 2014-11-10 av Erika Hermansson 1 av 6 Vi arbetar med Europas

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Jordens befolkning ca. 7 miljarder, 130 miljoner barn per år föds. 4 människor per sekund (2 dör) talet = jordens befolkning ca 1 miljard.

Jordens befolkning ca. 7 miljarder, 130 miljoner barn per år föds. 4 människor per sekund (2 dör) talet = jordens befolkning ca 1 miljard. Var bor människor? Varför? Stor ökning senaste 100 åren, varför? Demografi = en befolknings sammansättning och storlek Befolkningens storlek beror på: landets ekonomi, kvinnors utbildningsnivå, jämlikhet,

Läs mer

GEOGRAFI, 7A v

GEOGRAFI, 7A v UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SMEDSHAG SSKOLAN SID 0 (9) 2013-10-06 GEOGRAFI, 7A v. 35-41 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker

Läs mer

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning Uppgift 1: Poäng /5 poäng 1. Vad menar man med bioenergi? I vilka grupper kan biobränslen uppdelas? Ge exempel! (5 p.) Bioenergi är solenergi som binds i organiska ämnen genom fotosyntes. (1 p.) Bioenergi

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

Geografi 27.9.2006. Fråga 1:

Geografi 27.9.2006. Fråga 1: Geografi 27.9.2006 Fråga 1: a) Hur uppkommer vinden? Vind beror på skillnader i lufttryck. Solen värmer markytan Luften värms upp och dess volym ökar Den varma luften stiger uppåt Lågtryck uppstår på markytan

Läs mer

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Regionalgeografi. Världen i regioner

Regionalgeografi. Världen i regioner Regionalgeografi Världen i regioner Vad är regionalgeografi? NATUR- GEOGRAFI REGIONAL- GEOGRAFI KULTUR- GEOGRAFI Vanliga indelningar av jordens yta 1. Länder 2. Landskap & län 3. Kommuner 4. Världsdelar

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra allra viktigaste naturresurser. Syftet med vattenskyddsområden är

Läs mer

Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p)

Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p) UPPGIFT 1. (10 p) Namn: Personbeteckningen: På den bifogade världskartan har tre områden märkts ut (A, B och C). Noggrannare kartor finns på följande sidorna. Besvara frågorna som hänför sig till de olika

Läs mer

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla Vattnets kretslopp ca 45 minuter, åk 3-4 Utomhuskonferensen Mitt i naturen 12-13.9.2013. Vörå Vad betyder vattnets kretslopp? Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla Påsar/lådor/kuvert/annat

Läs mer

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Fair Trade Grund del 2

Fair Trade Grund del 2 Fair Trade Grund del 2 Del 2: Producenterna i centrum Fattigdom, handel och utveckling Gör rörelsen Fair Trade någon skillnad? Producenterna och deras varor Handel med producenter i syd För en mer hållbar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING INLEDNING. Avsnitt i serien Jorden i Atacamaöknen Luften i Linfen Vattnet i Cherrapunjee Elden på Tanna

LÄRARHANDLEDNING INLEDNING. Avsnitt i serien Jorden i Atacamaöknen Luften i Linfen Vattnet i Cherrapunjee Elden på Tanna LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Tv-serien Extreme places with Björnulf är ett geografiprogram med karaktären av drama och dokumentär, samt med innehåll från naturgeografi och kulturgeografi. Serien innehåller

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU 2016-11-23 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet

Läs mer

Naturkatastrofer och klimatförändringar

Naturkatastrofer och klimatförändringar Naturkatastrofer och klimatförändringar 21-22/9-2007 Kurslitteratur: Keller, E.A. & R. H. Blodgett. 2006: Natural hazards. Earth s processes as hazards, disasters and catastrophes. Prentice Hall. och Bogren,

Läs mer

EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF HANDLEDNING

EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF HANDLEDNING EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF HANDLEDNING 1 EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF INLEDNING Tv-serien Extreme places with Björnulf är ett geografiprogram med karaktären av drama och dokumentär, samt med innehåll

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer