Syöpä 1/2009. Bilder av. cancer.fi. sorg och glädje. Återkommande. tarmcancer. Finland behöver en cancerplan UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Syöpä 1/2009. Bilder av. cancer.fi. sorg och glädje. Återkommande. tarmcancer. Finland behöver en cancerplan UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA"

Transkript

1 Syöpä 1/2009 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Återkommande tarmcancer Finland behöver en cancerplan cancer.fi Bilder av sorg och glädje

2 s.10 s.12 s.4 I DETTA NUMMER 1/ Återkommande tarmcancer Uppföljning - nyttig eller inte? Jukka-Pekka Mecklin 7 Tarmcancer som har spritt sig till levern Enstaka metastaser in levern kan ofta opereras. Pia Österlund 8 Bilder av sorg och glädje Liisa Seppänen fotograferas efter hon fick ena bröstet bortopererat. Liisa Koivula 10 Större självkännedom genom fotografier Fotografier inrymmer en potential som stärker självkännedomen, säger specialistläkare Leena Koulu. Liisa Koivula 12 Finland behöver en cancerplan Harri Vertio 14 Framåt med kunskap och stöd Cancerorganisationernas rehabiliteringstjänster 2009 I VARJE NUMMER 3 Ledare Den bästa vården också i framtiden Harri Vertio Jag fick höra att jag måste förstå att cancer är en så fruktansvärd sjukdom att det är omöjligt för andra att hantera sådant. 8 Liisa Seppänen s. Omslag: Ulla Halkola SyöpäCancer utges av Cancerorganisationerna. Utkommer med sex nummer i året. Prenumerationspris 30 per årgång. Gratis för medlemmar. 39. årgången. ISSN Huvudredaktör: Päivi Hietanen Redaktionschef: Satu Lipponen Redaktionssekreterare: Anu Kytölä Redaktion: Caj Haglund, Nina Nupponen, Hilkka Olkinuora, Marjo Pajunen,Päivi Pakarinen, Leena Rosenberg, Päivi Lähteenmäki, Risto Sankila Ledare och kolumner: Harri Vertio Redaktör: Jaana Ruuth Medicinvetenskaplig redaktör: Matti Rautalahti AD: Kirsi-Marja Puuras/Najadi Redaktionsråd: Marja Koskelainen (Förening för strup- och muncancerinvalider), Leila Märkjärvi (Saimens Cancerförening), Kalevi Kiviniitty (Norra Finlands Cancerförening), Marja-Liisa Kotisaari (Pirkanmaan Syöpäyhdistys rf.), Paula Jylhe (Cancerföreningen i Satakunta), Kari Ojala (Sydvästra Finlands Cancerförening), Auli Nevantaus (Mellersta Finlands Cancerförening), Kaarina Kiviharju (Kymmenedalens Cancerförening), Ulf Sundstén (Österbottens Cancerförening), Katriina Päivinen (Norra Karelens Cancerförening), Leena Rosenberg (Cancerpatienterna i Finland), Leena Vasankari-Väyrynen (Sylva), Marjut Öster (Södra Finlands Cancerförening) Adress: Lilla Robertsgatan 9, Helsingfors Telefon: (09) Fax: (09) toimitus@cancer.fi Internet: Foto: Ulla Halkola, Antti Karppinen, Jouko Keski-Säntti, Plugi Repro: TS-Yhtymä Ab, Åbo Tryckeri: Hansaprint, Åbo 2009

3 Ledare Januari-09 Den bästa vården också i framtiden Vi i Cancerorganisationerna lyfter ofta fram de positiva budskapen om att allt fler cancersjuka blir botade från sin sjukdom. Vi berättar om effektivare behandling och bättre diagnostik. I dag är det betydligt fler cancerpatienter som är vid liv fem år efter insjuknandet än tidigare och vården har på riktigt tagit många steg framåt. Men vi är ändå mycket klara över att det fortfarande finns en hel del att förbättra. Det finns cancerformer där prognosen inte har förbättrats nämnvärt under årens lopp och det återstår mycket att göra i den symtomatiska behandlingen. Tillgången till vård i livets slutskede är mycket ojämn och varierar i olika delar av landet. Och fortfarande dör det ungefär människor i cancer varje år. Patientens väg från de första symtomen på cancer till rehabilitering eller vård i livets slutskede är mycket skiftande och individuell. Den påverkas av vårdsystemen, men också i stor utsträckning av de anhöriga och patientens livssituation överlag och förändringar där. Vi känner bara till vissa delar av patientens väg. Vi vet en del om hur det känns för patienten att få sin diagnos och vi förstår något smått av vad som händer när patienten får vård i hemmet efter att ha varit intagen för specialiserad sjukvård. Men mycket stora bitar av vägen väntar fortfarande på att bli undersökta. Patientens erfarenheter ger viktig information för den samlade bilden av vården och de måste också få medverka till att göra vården mer högkvalitativ. På senare tid har det varit fler än vanligt som kontaktat Cancerorganisationerna för att säga att väntetiderna till cancerbehandling har blivit längre. Redan i våras gjorde Finsk förening för terapeutisk radiologi och onkologi en utredning av situationen och konstaterade att det i vissa fall dröjer oroväckande länge innan patienterna får vård. Social- och hälsovårdsministeriet gjorde därpå snabbt en undersökning av läget i sjukvårdsdistrikten. Resultatet visade att det de facto förekommer att patienterna får vänta länge på vård, men de flesta sjukvårdsdistrikten ansåg att läget fortfarande är under kontroll. Det betyder i själva verket att läget inte kommer att förbättras utan specialinsatta åtgärder eftersom de cancersjuka kommer att bli betydligt fler de närmaste åren. I en studie som Tiina Tasmuth ansvarade för framkom det redan 2003 att vårt vårdsystem fort-farande underskattar patienternas problem, bland annat smärta. Smärtexperterna har visat att vi i Finland alltjämt använder smärtstillande medel i mycket liten omfattning jämfört med många andra länder i Europa. Cancerorganisationerna har vänt sig till social- och hälsovårdsministeriet med ett initiativ om en nationell cancerplan. Minister Paula Risikko diskuterade frågan med överläkarna på cancerklinikerna redan i höstas och ansåg också hon att det behövs en cancerstrategi. Nu är det dags att se till att bästa möjliga vård också finns i framtiden och att vi värnar extra mycket om de patienter som det inte finns någon botande behandling för. Foto: Jouko Keski-Säntti Harri Vertio generalsekreterare

4 Tarmcancer är efter prostatacancer och bröstcancer den tredje vanligaste cancerformen i Finland Det konstateras årligen mer än nya fall av tarmcancer i Finland. Hos en fjärdedel av patienterna är sjudomen utspridd redan då den konstateras och en del får senare återfall i sjukdomen. Cirka patienter får alltså varje år höra att de lider av utspridd tarmcancer. Metastaser från tjock- och ändtarmscancer finns oftast i levern (40 procent), i lungorna (25 procent), lokalt i trakten av tarmen (15 20 procent), i bukbetäckningarna (15 procent) eller i längre bort belägna lymfknutor (15 procent). Mera sällan konstateras metastaser i skelettet, hjärnan eller huden. 4

5 Återkommande tarmcancer Uppföljning nyttigt eller inte? Genom uppföljning av patienter som har blivit opererade för tarmcancer strävar man efter att hitta återfall (recidiv) av cancern - man kan i så fall helt avlägsna den nya cancersvulsten vid en ny operation. Recidivet uppkommer vanligen mellan ett och tre år efter canceroperationen, ibland ännu senare. TEXT JUKKA-PEKKA MECKLIN FOTO PLUGI botande behandling av tarmcancer grundar sig på att tumören kan avlägsnas helt och hållet vid operationen. Detta är möjligt i mer än 80 procent av fallen. Också om man har avlägsnat all synlig tumörvävnad kan det ändå hända att cancerceller har spritt sig i kroppen med blodomloppet eller via lymfkärlen. Det kan då uppstå nya tumörer antingen som metastaser i levern eller lungorna, eller mera sällan i andra organ eller som lokalt recidiv av tumören i operationsområdet. Risken för recidiv är stor om tumören har växt genom tarmens vägg, om den har skickat metastaser till lymfknutorna i tarmkäxet eller om den mikroskopiska undersökningen har visat tecken på att tumören beter sig aggressivt (till exempel tumörceller i samband med vener, lymfkärl eller nerver). Cytostatikabehandling efter operationen kan i sådana fall minska risken för recidiv. Erfarenheterna av operativ behandling av enstaka eller några tarmcancermetastaser i levern är verkligt bra jämfört med behandlingen av metastaser från flera andra slags cancer. På enheten för leverkirurgi vid HUCS har metastaser orsakade av tarmcancer opererats i cirka 20 år. Av de opererade patienterna har 57 procent överlevt i fem år och nästan 40 procent i tio år. Detta innebär att många av dem som har opererats för metastaser blir helt friska från cancern. Operationsresultaten för cancer som har recidiverat lokalt eller för metastaser utanför levern är inte lika bra, men ofta ger operation förenad med cytostatikabehandling det bästa resultatet som kan uppnås. Också patienter med cancerrecidiv som inte lämpar sig för operativ behandling får i allmänhet cytostatikabehandling, som nu för tiden har stor betydelse för patientens prognos. Symtomfritt återfall Cancerrecidiv ger sällan symtom. Därför följer man med patienterna med vissa undersökningsmetoder och hoppas att med dem kunna upptäcka recidiven så tidigt som möjligt. Uppföljningen börjar redan före operationen,

6 eftersom man då försöker få en så exakt bild som möjligt av hur cancern har spritt sig vid diagnostidpunkten. Den mest använda metoden är datortomografi av kroppen. Om man misstänker att tumören har recidiverat under uppföljningstiden gör man i allmänhet en ny datortomografi. Genom att jämföra bilderna kan man då mycket noggrant bedöma vilka förändringar som är cancerrecidiv och vilka som är oskyldiga ärr (i lungorna) eller vätskeblåsor (i levern). Cancerpatientens uppföljningsundersökningar är enkla. Bestämning av CEA (carcinoembryonalt antigen) är det enda blodprov som har visat sig vara nyttigt. Om ett CEA-värde som tidigare har varit normalt stiger över referensnivån är det ett tecken på att tumören har recidiverat, och då gör man ytterligare undersökningar. Tyvärr utsöndrar alla former av tarmcancer inte markören CEA, vilket gör att provet inte avslöjar alla recidiv. Årliga bildundersökningar av levern och lungorna är vid sidan av CEA-mätningarna det vanligaste sättet att söka efter symtomfria recidiv. Vad resultaten beträffar har det ingen betydelse om uppföljningsundersökningarna görs inom specialsjukvården eller primärvården, bara man reagerar på fynden och konsulterar den behandlande kirurgen. Kirurgen bedömer om det går att avlägsna recidivet (operation eller annan invasiv behandling), och konsulterar onkologen angående andra behandlingsmöjligheter och deras effekt. Kirurgen och onkologen fattar ofta ett gemensamt beslut om hur recidivet skall behandlas först efter noggranna röntgen- och andra undersökningar. När man planerar behandling av ändtarmscancer måste man ta i beaktande hur tumören eventuellt har trängt in i omkringliggande vävnader och organ. Operationen är krävande, och man använder ofta dessutom strål- eller cytostatikabehandling antingen för eller efter operationen. Avlägsnandet av tumören kan ge upphov till funktionella störningar, och därför är det ofta den behandlande kirurgen som sköter uppföljningen av patienter med ändtarmscancer. På samma gång som man följer med den eventuella utvecklingen av cancerrecidiv kontrollerar man också de funktionella störningarna och hur patienten repar sig från dem. 6 Äldre patienter Man måste komma ihåg att en betydande del av tarmcancerpatienterna är ålderstigna och/ eller har många sjukdomar, och i sådana fall är möjligheterna att behandla recidiverande cancer begränsade. För deras del måste den behandlande läkaren och patienten alltid komma överens från fall till fall hurudan uppföljningen skall vara och hur den skall genomföras. Inom Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt ( innevånare) behandlas årligen nya patienter med tarmcancer. Praktiskt taget alla patienter följs med i fem år. CEAvärdet bestäms med sex månaders intervall. Bildundersökningar av levern och lungorna görs med 12 månaders intervall i tre års tid. Efter det fortsätter uppföljningen enbart med bestämningar av CEA-värdet, om man inte anser att det finns en osedvanligt stor risk för att cancern skall recidivera ännu efter tre års uppföljning. Bland dem som går på uppföljning hittas årligen patienter där man anser det vara nödvändigt att behandla tumorrecidiv operativt. Största delen av dessa är operationer för levermetastaser. Man hittar naturligtvis betydligt flera sådana recidiv som inte lämpar sig för operativ behandling, eftersom tumören i något skede recidiverar hos cirka en fjärdedel av alla opererade patienter. För ett par årtionden sedan ansåg man att det var nödvändigt att följa med cancerpatienter noggrant, trots att möjligheterna att behandla recidiv var mycket marginella. För tarmcancerns del har situationen utvecklats i gynnsam riktning. Nu finns det effektiva kirurgiska och minimalt invasiva behandlingsmetoder som gör att patienten kan tillfriskna bestående från tumörrecidivet. Också strål- och cytostatikabehandlingarna har blivit mycket effektivare. Uppföljning är nyttig Tarmcancer är en av de cancerformer där det har påvisats att uppföljning är till nytta, eftersom det är det enda sättet att hitta symtomfria recidiv som lämpar sig för botande operation. Jukka-Pekka Mecklin är kirurgiöverläkare, docent, professor (h.c.) från Mellersta Finlands centralsjukhus.

7 Tarmcancer som har spritt sig till levern Behandling av utspridd tarmcancer minskar de symtom som orsakas av metastaser, förbättrar livskvaliteten och ökar livslängden. TEXT PIA ÖSTERLUND Grunden för behandlingen av utspridd tarmcancer är att, oberoende av patientens skick och sjukdomens skede, behandla de symtom som orsakar lidande. Denna s.k. palliativa behandling förbättrar patienternas livskvalitet. Den ökade livslängd som man ofta kan uppnå med till exempel cytostatikabehandling är sekundär. Hos många patienter förlängs livet med flera år. Vid behandlingen av tarmcancer används ofta traditionella cytostatika: 5-fluorouracil och dess derivat, till exempel capecitabin, oxaliplatin och irinotekan. Ändamålet med cytostatika är att skada tumörcellerna och sätta igång den naturliga celldöden. Dessa läkemedel verkar vart för sig, men effekten ökar då man kombinerar dem. För varje patients del avväger man effekten mot eventuella biverkningar, och nu för tiden är behandlingen redan mycket individuell. De vanligaste biverkningarna hos dessa läkemedel är skador på munnens slemhinna, diarré, hudsymtom, håravfall, sänkt hemoglobin och antal vita blodkroppar samt känslighet för infektioner. Vid behandlingen av tarmcancer har man de senaste åren tagit i bruk målsökande läkemedel, som också kallas biologiska läkemedel eller antikroppsbehandling. De målsökande läkemedel som för närvarande är i bruk ges som intravenöst dropp, och de inverkar antingen på tumörens blodkärl eller på tillväxtfaktorer inne i cellen. Vid behandlingen av tarmcancer används bevacizumab, cetuximab och panitumumab. Runtom i världen pågår forskning också om flera andra läkemedel. Dessa läkemedels biverkningar avviker från traditionella cytostatikas biverkningar. De vanligaste biverkningarna är förhöjt blodtryck, problem med sårläkning, näsblod, äggvita i urinen, akneliknande hudutslag, sårnader på fingertopparna, magnesiumbrist osv. Enstaka metastaser kan opereras och en del av patienterna tillfrisknar Ibland ger tarmcancer upphov till enstaka metastaser i levern eller lungorna, och då kan patienten ofta opereras om allmäntillståndet och övriga sjukdomar tillåter en stor operation. Om patienten har flera metastaser eller metastaser i flera organ är det sällan möjligt att operera. Om det går att avlägsna metastaserna helt och hållet vid operationen så tillfrisknar åtminstone en tredjedel av patienterna. En knappt centimeterstor metastas syns vid bildundersökningar, till exempel vid datortomografi, men mindre förändringar än så syns inte. En del får återfall då de små osynliga metastaserna börjar växa. I samband med avlägsnande av leveroch lungmetastaser ges ofta cytostatikabehandling. Ändamålet med denna tilläggsbehandling är att döda eventuella kvarblivna tumörceller, men alltid lyckas det inte. Pia Österlund är MD, specialistläkare och tf. klinisk lärare vid HUCS klinik för cancersjukdomar. 7

8 Bilder av sorg och glädje Det har snart gått tre år sedan forskaren Liisa Seppänen fick bröstcancer. När hon nu efteråt tittar på bilder av sig själv från den tiden blir hon mycket berörd. Jag beundrar människan på bilderna. Jag hade förlorat hälsan, ena bröstet, mina vänner och mitt jobb, och ändå var jag så stark, säger hon. Fotografierna var ett viktigt hjälpmedel på vägen mot att acceptera sjukdomen. TEXT LIISA KOIVULA 8 FOTO ULLA HALKOLA Liisa Seppänen är inget typiskt exempel på fototerapi för i hennes fall spelade både slumpen och intuitionen in. Det hela började några dagar efter att hon hade fått sin diagnos. Jag gick ut i badrummet, klädde av mig och betraktade mig själv på ett sätt som jag aldrig gjort tidigare, ömsint och kärleksfullt. Genom att titta på mig själv i spegeln synliggjorde jag mig för mig själv och konstaterade att jag är värdefull och vacker trots sjukdomen. Jag liksom erkände situationen inför mig själv och fick samtidigt en känsla av säkerhet, att jag kommer att klara av det här! Den nya säkerheten och modet sattes snart på prov när hon upptäckte att de närmaste vännerna snabbt tog avstånd från henne. Väninnorna kunde inte hantera det faktum att hon, en framgångsrik, livlig kvinna mitt uppe i den akademiska karriären, som precis som de själva hade ett gott liv, plötsligt drabbas av en allvarlig sjukdom. De ville inte höra talas om min sjukdom, inte prata om den. Jag fick höra att jag måste förstå att cancer är en så fruktansvärd sjukdom att det är omöjligt för andra att hantera sådant. Hon fick ena bröstet bortopererat. Efter operationen kom tanken för henne, från någonstans: Jag ska låta ta ett foto på mig där det syns att jag är sjuk på riktigt, men ändå samma Liisa som före sjukdomen, och att livet går vidare. Hon bestämde sig för att också skicka fotot till sina väninnor dels som ett livstecken, dels för att ge dem en chans att fundera på en svår fråga. Det var konstigt för jag har alltid tyckt att jag är allt annat än fotogenisk. Jag tycker om att ta bilder, men vill inte själv gärna bli fotograferad, ler Liisa Seppänen.

9 Jag ska låta ta ett foto på mig där det syns att jag är sjuk på riktigt, men ändå samma Liisa som före sjukdomen, och att livet går vidare. 9

10 Bilder av sorg och glädje Nu grep slumpen in. Liisa Seppänen fick kontakt med en fotograf via sin frissa: fotografen och psykoterapeuten Ulla Halkola. De kom överens om en vanlig fotografering, ingen terapi. Bilderna togs strax efter operationen. Såret var fortfarande vätskande och svullet. Frissan fixade till Liisas långa ljusa hår och sminkade henne inför fotograferingen. Ulla Halkola fotograferade henne med blus på och med överkroppen bar. Det var en mycket intensiv, varm och förtroendefull stund. Och vi hade mycket roligt! Liisa Seppänen var full av förvåning när hon sedan såg bilderna. De visar en enorm känsloskala. Jag såg mig själv som modig, stark och känslig. Men samtidigt tittade ångest, rädsla och sorg fram ur bilderna. Bilderna fick en terapeutisk effekt trots att de ursprungligen inte var avsedda som terapi. Fotograferingen blev startskottet för en process som fick Liisa Seppänen att fotografera olika stadier av sin sjukdom. Det finns foton av henne under cytostatikabehandlingen och det finns ett foto som visar hur en av hennes få kvarvarande vänner rakar håret av henne. Ulla Halkola fotograferade Liisa en gång till på sommaren, men den här gången ute i naturen som Liisa själv önskade. Bilderna visar en mager kvinna med skalligt huvud och ett sår som har läkts bra. Fotografierna var ett mycket viktigt redskap i utvecklingen mot att bli du med sig själv och sjukdomen, säger Liisa Seppänen. Jag har accepterat min sårbarhet och min svaghet. Nu har jag slutat se livet som en prestation och är snällare mot mig själv. Dessutom vet jag att jag är mycket bra i mitt yrke. Det vågar jag säga ut högt nu, men en akademisk karriär spelar inte lika stor roll längre för mig. Mänskliga relationer är det allra viktigaste. Och hur blev det med dem som fick ett foto på sin väninna Liisa, drabbad av cancer, men med blicken resolut riktad mot livet och dem som fick kortet? De har inte hört av sig, utom en som tackade för det vackra fotot. Större sjä genom fo Med de digitala kamerorna och kameramobilerna har fotografier blivit vardagsföremål, fått prägeln av dagsländor. Men inom psykoterapin har fotografiet fått en helt ny position som terapeutiskt hjälpmedel. Fotografier inrymmer en potential som stärker självkännedomen, säger specialist-läkare Leena Koulu, ordförande i Föreningen för Fototerapi i Finland. TEXT LIISA KOIVULA FOTO ANTTI KARPPINEN/PLUGI Leena Koulu är specialist i dermatologi, hudsjukdomar. I sitt arbete på Åbo universitetscentralsjukhus har hon sett hur hudsjukdomar ibland kan stigmatisera, peka ut patienterna. Också patienterna själva kan få ett så snävt perspektiv att de inte ser någonting annat än sitt eksem i spegeln. Detsamma kan hända vid bland annat cancersjukdomar där sjukdomen eller behandlingen påverkar människans inre och yttre. I verkligheten är människan alltid mycket mer än sin sjukdom. För att upptäcka det kan det behövas ett foto. Ett foto kan öppna helt nya dörrar till självet. Man kan se sig själv i ett nytt perspektiv och upptäcka sidor som man inte hade en aning om, säger hon. 10

11 lvkännedom tografier Fotografen har makt Man vill gärna tro att ett fotografi är ett dokument som visar sanningen så långt det är möjligt. Det är kanske så, men till exempel de oskyldiga fotografierna i familjealbumet återspeglar också det som fotografen ser som viktigt och värdefullt. Den som har tagit fotona har alltså utövat makt. Fototerapin vill ställa maktförhållandena på huvudet. Fotografen trycker på utlösaren, men bestämmer inte hur objektet framstår på bilden. Då kan bilden i mycket hög grad präglas av mig, se ut eller kännas som jag. Foton är ofta ett bra hjälpmedel när man inte finner ord för att beskriva sina känslor eller berätta någonting, säger Leena Koulu. Bilden kan hjälpa en att hitta de felande orden eller peka på det som ligger bortom orden. Fotografier har något som gör att man lättare kan tränga djupare ner i sina tankar och känslor. De väcker minnen och kan få upp saker till ytan som man trodde var glömda för länge sedan eller har velat förtränga. Leena Koulu har själv använt fotografier och fotografering som hjälpmedel på anpassningskurser för patienter med hudsjukdomar och hon är fascinerad av tanken att tillämpa metoden i handledning i arbete. Också läkarutbildningen kunde dra nytta av terapin för en läkare med god självkännedom klarar bättre av de många utmaningarna i sitt arbete. Hon fick upp ögonen för fototerapi eftersom Mera info från www. suomenvalokuvaterapiayhdistys.fi hon är intresserad av de psykosomatiska frågorna kring sjukdom och en holistisk syn på behandling. Dessutom har Leena Koulu alltid varit en mycket visuell människa och i hög grad gestaltat världen via bilder och seende. Fototerapi är till för att behandla fysiska sjukdomar, understryker hon, men tillägger att den kanske indirekt kan vara till nytta för läkningsprocessen. Vi vet mycket väl att hudsjukdomar kan förvärras när man mår psykiskt dåligt, till exempel vid stress. Om man kan minska stressen och ångesten med en metod som fototerapi, kan det frisätta resurser som i stället kan användas till att få kontroll över symtomen. Fototerapi vad är det? Syftet med fototerapi är att genom fotografier och fotografering öka självkännedomen, stödja personlig tillväxt och psykisk integritet och öka förmågan att klara sig. Med bildens hjälp kan man nå dimensioner bortom orden, friska upp minnet och skapa alternativa sätt att strukturera livet.

12 Finland behöver en cancerplan Styrelserna för Cancerorganisationerna har vänt sig till social- och hälsovårdsministeriet med ett förslag om att Finland ska upprätta en cancerplan. TEXT HARRI VERTIO FOTO PLUGI det finns all anledning att upprätta en cancerplan för Finland. En plan behövs trots att vi ligger ganska hyggligt till vad gäller diagnostik, vård och behandling och prevention. Mot bakgrunden av de nuvarande siffrorna ser läget bra ut. Nya frågor att fundera på inom kort Men framtiden ställer oss inför nya frågor. Cancerregistrets prognoser för de närmaste åren visar att allt fler cancerdiagnoser kommer att ställas varje år. I dag är siffran cirka , men redan 2015 måste vi räkna med att behandla drygt nya cancerfall. Till stor del hänger det här helt enkelt samman med att de stora årskullarna passerar 60-årsstrecket och att cancerfallen därefter ökar hela tiden. Det finns självfallet också andra orsaker till ökningen, men än så länge känner vi inte till alla orsaker. Kostnaderna för cancerbehandling ökar av flera skäl. En orsak är att det upptäcks fler fall av cancer, en annan är att behandlingen blir mer komplicerad och botande och en tredje orsak att de nya medicinerna är så dyra. Vi måste alltså räkna med kostnadsutvecklingen för att alla ska kunna få bästa möjliga behandling. Cancerbehandling är ett arbete som utförs av experter. Patienterna har svårt att göra sin röst hörd i de många faserna av den komplicerade behandlingen de saknar möjligheter att påverka vården. Vi har inte tillräckligt mycket information om patientens väg genom vården: vi vet inte hur patienterna upplever behandlingen eller diagnostillfället, rehabiliteringen eller den symtomatiska behandlingen. Men ett och annat har vi ändå fått reda på, nämligen att diagnosen inte alltid ges på ett bra sätt, att väntetiderna känns långa i olika faser av behandlingen och att en del av patienterna känner sig mycket övergivna när den specialiserade behandlingen på sjukhuset är slut. I detta läge är det viktigt att vi anstränger oss mer för att ställa diagnos i ett tidigt stadium

13 eller har haft cancer. Och det kommer snabbt fler till under I Finland finns det omkring personer som har nästa decennium. cancerklinikerna till ett möte som kort sagt utmynnade i ett mycket tydligt uttalat behov av en nationell cancerstrategi. Brett samarbete kring cancerplan och för att förebygga cancer. Man räknar med att minst en tredjedel av cancerfallen kan förhindras med mycket små kostnader. Vi är utmärkt bra på screeningar i Finland, men det finns fortfarande rum för förbättringar. Fler och fler cancerpatienter I Finland finns det omkring personer som har eller har haft cancer. Och det kommer snabbt fler till under nästa decennium. En stor del av dem behöver ingen specifik behandling, men en ganska stor del av dem behöver symtomatisk behandling livet ut och vård i livets slutskede den allra sista tiden. En del har nytta av rehabilitering och stödverksamhet, och det är viktigt att utbudet blir större. Detta är några av de viktigaste skälen som i början av november fick styrelserna för Cancerorganisationerna att vända sig till social- och hälsovårdsministeriet med ett förslag att Finland ska upprätta en cancerplan. Omsorgsministern hade själv redan tidigare tagit upp frågan och bjudit in överläkarna på Det finns en uttalad vilja på många plan. Och så ska det vara för att planen ska få brett stöd redan från början. Vi måste lägga upp en plan där alla är involverade, patienter, offentlig förvaltning, organisationer och privat sektor. Har planerna någon effekt? Svagheten med olika planer är ofta att det är svårt att mäta effekten. Därför behöver vi redan i förväg indikatorer för att mäta effekterna och resultaten av den plan som läggs upp och genomförs. I flera länder ute i Europa är det just på den här punkten som många annars utmärkta planer och strategier har brustit. I Finland har vi alla förutsättningar att göra ett bättre arbete. Vi har utmärkt information i cancerregistret och den måste kompletteras av hälsoekonomiska studier och undersökningar av patientens väg genom vården. Om allt går vägen har vi i slutet av 2009 en plan som hjälper oss att tillsammans lösa svåra frågor, se till att vården håller hög standard, förebygga cancer i allt fler fall och hjälpa alla dem som insjuknar i cancer under sjukdomstiden och i slutskedet. 13

14 Cancerorganisationernas rehabiliteringstjänster 2009 Framåt med kunskap och stöd Cancerorganisationerna ordnar rehabilitering för patienter och deras närstående. Rehabiliteringen ger patienterna kunskap, stöd och möjlighet att prata om sin sjukdom och dess följder med andra i samma ssituation. yftet med rehabiliteringsverksamheten är att hjälpa patienterna att leva ett så tillfredsställande liv som möjligt trots sjukdomen. Rehabiliteringen innefattar allsidig information om cancer, cancerbehandling och att klara sig. Anpassnings- och rehabiliteringskurser Anpassningskurserna är i första hand psykosocial rehabilitering och de ordnas för patienter och deras närstående. Av tradition har kurserna varit slutenvårdsrehabilitering, men utbudet på öppenvårdsrehabilitering kommer att öka. 14 De regionala föreningarna ordnar kurser i egen regi och i samarbete med Penningautomatföreningen och FPA. Kurserna i öppenvårdsrehabilitering omfattar 4 8 träffar där cancersjukdomar, rehabilitering och fysiskt och psykiskt välbefinnande behandlas utifrån inledningsanföranden av experter från olika områden. Kurserna i slutenvårdsrehabilitering pågår vanligen en vecka och deltagarna har huvudsakligen samma cancersjukdom. Individuella rehabiliteringsbehov beaktas och merparten av programmet är gruppverksamhet. Deltagarna får hjälp med att må bättre bland annat genom rådgivning för psykiskt välbefinnande, information om sin sjukdom, hälsorådgivning och fysisk aktivitet. Annan rehabiliteringsverksamhet När cancerpatienter har fått sin diagnos och går på behandling har de tillgång till den landsomfattande rådgivningstjänsten Cancerkontakt och de lokala föreningarnas tjänsteutbud. Som komplement till rehabiliteringen ordnar de lokala föreningarna personlig rådgivning, stödpersoner, kurser för nyinsjuknade och annan stödverksamhet, till exempel diskussionsgrupper och grupper för olika verksamheter, för både patienter och deras när-

15 Så här söker du till anpassningskurser Folkpensionsanstalten bekostar kurser för personer i arbetsför ålder och deltagarna betalar ingenting själva. Kostnaderna för resor ersätts och du har möjlighet att få rehabiliteringspenning under kurstiden. Fyll i din ansökan på FPA:s blankett Ansökan om rehabilitering KU 102r. Dessutom måste du fylla i blanketten Bilaga till ansökan om rehabilitering, Rehabiliterings- och anpassningskurser KU 104r. Ansökningsblanketter finns på följande ställen: FPA-byråerna, cancerföreningarna och socialarbetarna, cancersjukskötarna och rehabiliteringshandledarna på sjukhusen. Blanketterna finns också på FPA:s webbplats Ansökan ska åtföljas av en skriftlig rehabiliteringsplan, av ett läkarutlåtande (utlåtande B) om behovet av rehabilitering eller av en kopia av den senaste epikrisen. Kontakta din regionala cancerförening för mer information om kurser som ordnas med stöd från Penningautomatföreningen och i de regionala föreningarnas egen regi. stående. En del av de lokala föreningarna har cancersjukskötare och rehabiliteringshandledare på sjukhusen. Kontakta cancerföreningen på din ort för mer information. Rekreationsverksamhet De regionala cancerföreningarna och de riksomfattande patientorganisationerna ordnar rekreationsverksamhet i egen regi och med stöd från Penningautomatföreningen. För rekreationskurser tas det ut en egenavgift (självrisk). Kontaktinformation till organisationerna finns på baksidan. 15

16 Mottagaren betalar portot Kurser för svenskspråkiga cancerpatienter Parkurs för äldre cancerpatienter Härmä rehabiliteringscenter, Ylihärmä. Österbottens Cancerförening. FPA. Ansökningstiden utgår Parkurs för prostatacancerpatienter i arbetsåldern Härmä rehabiliteringscenter, Ylihärmä. Österbottens Cancerförening. FPA. Ansökningstiden utgår Parkurs för bröstcancerpatienter i arbetsåldern Härmä rehabiliteringscenter, Ylihärmä. Österbottens Cancerförening. FPA. Ansökningstiden utgår 4.2. Parkurs för cancerpatienter Härmä rehabiliteringscenter, Ylihärmä. Österbottens Cancerförening. RAY. Ansökningstiden utgår 1.4. Parkurs för cancerpatienter i arbetsåldern Härmä rehabiliteringscenter, Ylihärmä. Österbottens Cancerförening. FPA. Ansökningstiden utgår Individkurs för bröstcancerpatienter i arbetsåldern Härmä rehabiliteringscenter, Ylihärmä. Österbottens Cancerförening. FPA. Ansökningstiden utgår 9.8. Rekreationsvecka i Kyyrönkaita Svenskspråkiga cancerpatienters/anhörigas rekreationsvecka i Kyyrönkaita. Kontakta din cancerförening för mera information. Lära sig leva med cancer Anpassningskurs för patienter och anhöriga 8 onsdagar kl Kursen pågår Anmälningstiden utgår Kursen finansieras av PA-medel. Servicekort Jag vill bli medlem. Namn Adress Jag är svenskspråkig och vill ha tidskriften. Adressförändringar: Namn Medlemsnummer Från tidskriftens baksida, alla numrena ovanför namnet. Gammal adress Nytt namn Ny adress Jag är svenskspråkig och vill ha tidskriften. Cancerföreningen i Finland Kod Svarförsändelse BLI MEDLEM Du får en högklassig tidskrift samtidigt som du stöder kampen mot cancer. För medlemsavgiften får du Syöpä-Cancer tidskriften, som utkommer sex gånger om året. Medlemskap berättigar till vårddagsersättning om 2-5 euro, ifall medlemmen ifråga är hänvisad till sjukhusvård på grund av cancersjukdom. Medlems- och patientförmånerna varierar från förening till förening. Förmånerna kan utgöras t.ex. av rabatt på Cancerorganisationens poliklinik, rabatt i simhallen, förmånliga medlemsresor arrangerade av föreningen, föreningens egen informationstidning etc. Var vänlig kontakta respektiva förening. Södra Finlands Cancerförening (09) Mellersta Finlands Cancerförening (014) Kymmenedalens Cancerförening (05) Finlands mun- och halscancerpatienter (09) Sydvästra Finlands Cancerförening (02) Birkalands Cancerförening (03) Österbottens Cancerförening (06) Norra Karelens Cancerförening (013) Norra Savolax Cancerförening (017) Norra Finlands Cancerförening Saimens Cancerförening (05) Cancerföreningen i Satakunta (02) Finlands prostatacancerförening (09) Cancerpatienterna i Finland (09) Ålands Cancerförening (018) SYLVA (09) Prenumera Syöpä-Cancer -tidskriften (09)

Syöpä. Hoppet. cancer.fi. är en livskraft 4/2011. Vilka typer av cancer screenas i Finland? Oron över unga kvinnor UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA

Syöpä. Hoppet. cancer.fi. är en livskraft 4/2011. Vilka typer av cancer screenas i Finland? Oron över unga kvinnor UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Syöpä 4/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Vilka typer av cancer screenas i Finland? Oron över unga kvinnor Hoppet är en livskraft www.cancer.fi s.12 I detta nummer 4/2011 3 4 8 12 Ledare

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17

Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 FAKTA STÖD HOPP Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 föreningar, både regionala föreningar och

Läs mer

Syöpä. cancer.fi. Jaana Kosonen. segrare i skrivartävlingen 1/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA. Patientnätverk ger information och stöd

Syöpä. cancer.fi. Jaana Kosonen. segrare i skrivartävlingen 1/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA. Patientnätverk ger information och stöd Syöpä 1/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Patientnätverk ger information och stöd Kurser för svenskspråkiga patienter Jaana Kosonen segrare i skrivartävlingen www.cancer.fi I detta nummer

Läs mer

när hon var 21 Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA

när hon var 21 Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Syöpä 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi n Också närstående behövar stöd n Livskvalitet hänger på attityden Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer när hon var 21 1 www.cancer.fi I detta

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

INFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER

INFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER INFORMATION OM CYTOSTATIKABEHANDLING FÖR PROSTATACANCERPATIENTER FAKTA BAKOM MYTERNA OVANLIGA SJUKDOMAR I MULTIPEL SKLEROS I ONKOLOGI I IMMUNOLOGI 1 TILL LÄSAREN Prostatacancer är den vanligaste cancerformen

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Syöpä 2/2009. cancer.fi. Topi Salmi. är cancerbarnens. Operationsrobot ger en rad fördelar. Virus kan vara till hjälp i behandlingen

Syöpä 2/2009. cancer.fi. Topi Salmi. är cancerbarnens. Operationsrobot ger en rad fördelar. Virus kan vara till hjälp i behandlingen Syöpä 2/2009 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Topi Salmi är cancerbarnens vän Operationsrobot ger en rad fördelar Virus kan vara till hjälp i behandlingen s.12 s.4 s.9 I DETTA NUMMER 2/2009

Läs mer

Du ska få cytostatika

Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få

Läs mer

mat och cancer? Vad vet vi om sambandet mellan 2/2012 n Också närstående behöver stöd n Åter på jobbet efter arbetsprövning

mat och cancer? Vad vet vi om sambandet mellan 2/2012 n Också närstående behöver stöd n Åter på jobbet efter arbetsprövning Syöpä n Också närstående behöver stöd n Åter på jobbet efter arbetsprövning 2/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Vad vet vi om sambandet mellan mat och cancer? 1 www.cancer.fi I detta nummer

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Syöpä. cancer.fi. Heidi Ahjoniemi. har opererats för gliom 2/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA. Bredvid patienten står vårdnadsteam

Syöpä. cancer.fi. Heidi Ahjoniemi. har opererats för gliom 2/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA. Bredvid patienten står vårdnadsteam Syöpä Bredvid patienten står vårdnadsteam Meningeom bara hos vuxna 2/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Heidi Ahjoniemi har opererats för gliom www.cancer.fi I detta nummer 2/2011 s.8 s.4

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Syöpä. cancer.fi. Rosa bandet. 2011 kommer! 5/2011. Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande. Drabbade av cancer två gånger

Syöpä. cancer.fi. Rosa bandet. 2011 kommer! 5/2011. Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande. Drabbade av cancer två gånger Syöpä 5/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi Cancerkirurgi ger hopp om tillfriskande Drabbade av cancer två gånger Rosa bandet 2011 kommer! 1 2www.cancer.fi I detta nummer 5/2011 3 4 8 12 Rosa

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

har återvänt till banan efter cancer i tunntarmen 1/14 Hannu Hämäläinen Kamratsstöd ger information, stöd och hopp

har återvänt till banan efter cancer i tunntarmen 1/14 Hannu Hämäläinen Kamratsstöd ger information, stöd och hopp UTGES AV CANCERORGANISATIONERNA 1/14 4 14 Kamratsstöd ger information, stöd och hopp Nu chattsida för svenskspråkiga cancersjuka 10 Hannu Hämäläinen har återvänt till banan efter cancer i tunntarmen www.cancer.fi

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Syöpä 3/2009. cancer.fi. Håller cancer. på att bli underhållning? Kylie Minogue. Förhöjt PSA vad ska man göra? Matstrupen varnar för cancer

Syöpä 3/2009. cancer.fi. Håller cancer. på att bli underhållning? Kylie Minogue. Förhöjt PSA vad ska man göra? Matstrupen varnar för cancer Syöpä 3/2009 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Förhöjt PSA vad ska man göra? Matstrupen varnar för cancer Lasse Svahnström och magcancer cancer.fi Håller cancer på att bli underhållning? Kylie Minogue

Läs mer

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 Det behövs mycket mer kunskap om seneffekter hos personer som överlevt barncancer. Och kunskapen behöver också spridas

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)

PATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab) PATIENTINFORMATION Din behandling med Avastin (bevacizumab) 1 Din läkare planerar att du ska få behandling med läkemedlet Avastin (bevacizumab). Den här broschyren kommer att hjälpa dig förstå hur Avastin

Läs mer

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 1 2 Stipendierna från Cancerstiftelsen har stor betydelse för forskarna i nuläget Cancerstiftelsen har gjort ett långsiktigt arbete med goda resultat för att

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i

Läs mer

POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016. Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11.

POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016. Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11. POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016 Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11.2015 FÖRENINGENS MÅLSÄTTNING SAMT INLEDNING TILL VERKSAMHETSPLANEN Föreningens

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)

CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) Varje år drabbas cirka 100 personer i Sverige av spottkörtelcancer. Den vanligaste lokalisationen är i öronspottkörteln, därefter i någon av de större spottkörtlarna

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Syöpä. cancer.fi 3/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA

Syöpä. cancer.fi 3/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Syöpä 3/2011 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi www.cancer.fi I detta nummer 3/2011 3 4 8 11 Ledare Flera födelsedagar åt finländarna Harri Vertio s.8 Omslag layout: Reklambyro 358 s.4 En skål

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET Brochyr att delas ut till dem som vid screening av avvikelser hos fostret hamnat i riskgruppen. Allt deltagande i fortsatta undersökningar är frivilligt. Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Syöpä 4/2010. cancer.fi. Jesse Haavisto. lever med cancer. Stödpersonverksamhet. Uppföljningen har många uppgifter UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA

Syöpä 4/2010. cancer.fi. Jesse Haavisto. lever med cancer. Stödpersonverksamhet. Uppföljningen har många uppgifter UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Syöpä 4/2010 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Stödpersonverksamhet Uppföljningen har många uppgifter cancer.fi Jesse Haavisto lever med cancer www.cancer.fi s.4 I detta nummer 4/2010 3 Ledare När ska

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset Tjock- och ändtarmscancer i Sverige 2014 6 297 nya fall tredje vanligast 9,8 % av alla tumörer Ökande incidens i de flesta länder Minskande mortalitet

Läs mer

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ

Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Till dig som ska behandlas med TECENTRIQ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)

Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019 Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan

Läs mer

FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD 1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD SERVICELINJEN FÖR ANPASSNINGSKURSER FÖR VUXNA MED CANCER Anpassningskurser för

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens. DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av

Läs mer

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när

Läs mer

Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2017

Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2017 www.fspc.fi Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2017 Info om våra kurser Psykosociala förbundets kurser bekostas av Penningautomatföreningen (RAY). Förutom de kurser som har en egen insats är

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Tandläkarjobbet kombinerar vetenskap, handarbete och botande av sjukdomar.

Tandläkarjobbet kombinerar vetenskap, handarbete och botande av sjukdomar. Bli tandläkare VETENSKAP OCH HÄNDIGHET Tandläkare är medicinska experter som specialiserat sig på att undersöka, behandla och förhindra sjukdomar och skador i munnen och käkarna. Arbetet är både ansvarsfullt

Läs mer

Ella Juha, Marja, Symptom: Symptom: Symptom: Diagnos: Diagnos: Diagnos:

Ella Juha, Marja, Symptom: Symptom: Symptom:  Diagnos: Diagnos: Diagnos: Ella, förstaklassist Symptom: trötthet anemi Diagnos: celiaki Juha, försäljningschef Symptom: förstoppning ledsymtom Diagnos: celiaki Marja, pensionär Symptom: viktnedgång diarré Diagnos: celiaki Känner

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

2/16. frågor om aspirin och cancer. Tarmcancerscreeningens framtid klarnar på hösten. Tarmcancern. fick livet att spåra ut

2/16. frågor om aspirin och cancer. Tarmcancerscreeningens framtid klarnar på hösten. Tarmcancern. fick livet att spåra ut Cancer 2/16 3 frågor om aspirin och cancer 9 11 Tarmcancerscreeningens framtid klarnar på hösten 6 Tarmcancern fick livet att spåra ut UTGES AV CANCERORGANISATIONERNA www.cancerforeningen.fi 14 Musiker

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna 2/15. Liisa Lankinen: Tema: lungcancer

Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna 2/15. Liisa Lankinen: Tema: lungcancer UTGES AV CANCERORGANISATIONERNA 2/15 11 Tema: lungcancer Rökavvänjning är det effektivaste sättet att förbättra livskvaliteten. 4 Liisa Lankinen: Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen

Läs mer

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen. Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren

Läs mer