Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna 2/15. Liisa Lankinen: Tema: lungcancer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna 2/15. Liisa Lankinen: Tema: lungcancer"

Transkript

1 UTGES AV CANCERORGANISATIONERNA 2/15 11 Tema: lungcancer Rökavvänjning är det effektivaste sättet att förbättra livskvaliteten. 4 Liisa Lankinen: Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna

2 11 Lungläkare Maritta Kilpeläinen (på vänstra) och rökavvänjningsskötare Päivi Grönroos ansvarar för rökavvänjningsenheten på ÅUCS. Syöpä-Cancer -tidskriften utges av Cancerorganisationerna. Utkommer med fyra nummer i Prenumerationspris 35 per årgång. Gratis för medlemmar. 45. årgången. ISSN Huvudredaktör: Sirkku Jyrkkiö Redaktionschef: Satu Lipponen Redaktionssekreterare: Mirja Karlsson Redaktion: Anna Lepistö, Päivi Lähteenmäki, Pirkko Ollikainen, Päivi Pakarinen, Leena Rosenberg-Ryhänen, Maija Töyry Redaktör: Jaana Ruuth, Anu Kytölä, Maarit Rautio Medicinvetenskaplig redaktör: Liisa Pylkkänen AD: Toni Talvenheimo / Total Layout Oy Bilder: Antero Aaltonen, Vesa-Matti Väärä Adress: Unionsgatan 22, Helsingfors Telefon: Internet: Repro: TS-Yhtymä Ab, Helsingfors Tryckeri: Hansaprint, Åbo 2015» I DETTA NUMMER 03 Ledare Ett gott liv utan cancer eller trots cancer Liisa Lankinen lever en dag i sänder Kvinnor utstår lungcancer en längre tid än män Det är aldrig för sent att sluta Ge en donation till Cancerstiftelsen Cancerstiftelsen finansierar inhemsk cancerforskning samt rådgivningstjänster för patienter och deras närvarande. Kontonummer: Aktia FI Donatortjänst: tel , Insamlingstillstånd: 2020/2012/4587 2

3 iledare Ett gott liv utan cancer eller trots cancer I DEN NYA strategi som Cancerorganisationerna godkände i december 2014 fastställs som organisationens vision inför framtiden ett gott liv utan cancer eller trots cancer. I visionen ingår våra två huvudmål. Vi har som mål att förebygga att personer insjuknar i cancer och främja ett gott liv utan cancer. Å andra sidan har vi som mål att de som insjuknar i cancer får god vård och att deras sjukdom diagnostiseras på ett så tidigt stadium som möjligt. Det innebär också att den person som lider av obotlig cancer tryggas så goda förutsättningar som möjligt för att leva ett rikt liv. Temat för det här numret är lungcancer som också var temat för Cancerstiftelsens symposium Till symposiet kom läkare som företrädde olika specialiteter för att dryfta hur förbyggande av cancer, tidig diagnostik och god vård på bästa sätt realiseras i fråga om lungcancer. Precis på samma sätt som vid alla cancersjukdomar så förutsätter diagnostiken och vården kunskaper i ett flertal specialiteter. Endast om sakkunniga inom de olika specialiteterna samarbetar på ett smidigt sätt så nås goda resultat. Vården bör planeras i samarbete med patienten och denne bör få tillräckligt med adekvat information som ett stöd för sina egna val i de olika faserna. På vilket sätt kommer målen för den nya strategin till uttryck i fråga om lungcancer? Cancerorganisationernas mål är i första hand att effektivisera förebyggande av cancer och diagnostisering av cancer på ett tidigt stadium. Användning av tobaksprodukter är fortfarande den viktigaste riskfaktorn för lungcancer. Cancerorganisationerna fortsätter på ett kraftfullare sätt än tidigare med sitt arbete för att minska rökning bland ungdomar. Vi måste också få kvinnorna att börja röka mindre. Det finns fortfarande mycket att göra för att minska användningen av tobaksprodukter. Tumörerna bör hittas på ett tidigt stadium för att resultaten av behandlingen av lungcancer ska bli bättre. Screeningar förefaller emellertid inte vara en lovande metod ens bland rökare. Det bör dock ytterligare forskas kring screeningarna. Det andra strategiska målet är att stödja utvecklingen av cancervård. Det nationella cancercentrum som för närvarande planeras kan också vara till hjälp vid utvecklingen av behandlingarna av lungcancer. Inom ramen för det är det möjligt att öka och effektivisera forskningar om behandlingarna och påskynda överförandet av forskningsbehandlingar till vårdpraxisen. Att det finns ett tillräckligt antal läkare och vårdare bör säkerställas på alla centralsjukhus som ger cancervård. Enligt det tredje strategiska målet främjar Cancerorganisationerna ett gott liv trots cancer. Lungcancerpatienter och dem närstående har tillgång till Cancerorganisationernas rådgivnings- och stödtjänster på olika håll i Finland. Lungcancer hör till den gruppen av cancersjukdomar som har den sämsta prognosen. Läget har tyvärr inte förbättrats på flera års tid. Man har dock klarat av att utveckla behandlingar som bromsar sjukdomsförloppet och lindrar symtomen. Antalet läkare som har utbildning i lindringsvård har ökat stabilt. Cancerstiftelsen har redan under flera års tid med ett ekonomiskt stöd bistått utbildningen av läkare till sakkunniga i palliativ medicin. Enligt det fjärde målet stärker Cancerorganisationerna cancerforskningen. Varje år finansierar Cancerstiftelsen ett antal projekt i anslutning till lungcancer. För att tidigarelägga diagnostiken och förbättra vårdresultaten behövs mer forskning. Det räcker inte med finländarnas egna insatser utan vi måste sträva efter ett internationellt samarbete. Även i fråga om forskningen nås de bästa resultaten genom förenade krafter. Cancerföreningen i Finland fick betydande testamentsdonationer De här donerade tillgångarna har styrts till en fond ( Patientens väg ) för att finansiera projekt vars mål är att främja tillgången till undersökningar och vård. Förutom de projekt som Cancerstiftelsen finansierar så kommer också de här projekten att vara till nytta för cancerpatienterna i framtiden. Sakari Karjalainen Generalsekreterare Maj 2015

4 Liisa Lankinen besöker regelbundet Borgå sjukhus för att få cytostatikabehandlingar. 4

5 Liisa Lankinen lever en dag i sänder Liisa Lankinen lider av lungcancer och är du med sin sjukdom. Trots att hon inte längre kan göra vilka trevliga saker som helst så njuter hon av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna. Text Mirja Karlsson Bilder Antero Aaltonen Det rosslar på det här stället, säger Liisa Lankinen, och känner på sitt högra nyckelben. Hon är på Borgå sjukhus och ska precis i dag få sin cytostatikabehandling. Liisa fick för två år sedan veta att hon har lungcancer. På hälsovårdscentralen tog man lungröntgenbilder och konstaterade att hon hade något i lungorna. Med hjälp av datortomografi kom det fram att det var en tumör. Den fanns på högra sidan och tryckte mot luftstrupen. - För ett år sedan genomgick jag en kemostrålbehandlingsperiod. Året gick helt bra och tumören blev mindre men det gick inte att operera den. Nu växer den på nytt och man har försökt med olika behandlingar men det har inte utvecklats någon behandling som skulle vara ett botemedel mot den här. För att uttrycka det exakt så har jag adenocarcinom, säger Liisa. En stent har opererats in i Liisas luftstrupe. Stenten är tillverkad av ett nätrör av metall och avsikten med den är att underlätta andningen. Stenten är ett främmande föremål för kroppen men jag känner inte alls av den. Det enda problemet med den är att den orsakar slembildning. Också cancern orsakar slembildning. Stenten måste ibland rengöras för att slemmet ska fås bort och för att det ska gå att andas. Liisa besöker Borgå sjukhus ibland med en veckas mellanrum och ibland med två veckors mellanrum för att få cytostatikabehandling. Hon får två olika cytostatika som ges turvis. Liisa Lankinen har alltid motionerat. Nu fungerar inte övre delen av högra lungan. Hon kan emellertid vistas utomhus och promenera. Jag försöker göra vardagliga saker. Om jag bara har energi, så orkar jag, säger hon. Familjen och vännerna är mitt stöd Liisa Lankinen berömmer sin make som är enormt omtänksam. Dottern med familj bor i närheten, på bara fem minuters avstånd. Barnbarnen, två pojkar som är 12 respektive 13 år, kommer ofta på besök hos mormor och lär henne nya spel. De grundläggande sakerna i livet är oändligt viktiga. Jag har min familj och ett stödnätverk kring mig. Till all lycka så har jag sådana vänner som inte har blivit skrämda av cancerdiagnosen. De finns kvar och stödjer mig. Stödet från maken är viktigt hemma, lyckligtvis så har han inte rymt iväg någonstans, skrattar Liisa. Lankinens familj bor i Sibbo. Liisa har redan gått i pension och därför har hon tid att vara hemma. - Det är bra om min cancer kan dämpas så att den inte växer. Människan är en märkvärdig varelse som kan klara av att leva på olika villkor. Om 5

6 man vill njuta av livet så kan man inte sörja så väldigt mycket i förväg, det gäller bara att ta sakerna efterhand som de kommer, reflekterar Liisa. Den allvarliga sjukdomen har lärt Liisa att njuta av små saker. Till dem hör morgonstunderna: maken kokar kaffe sextiden på morgonen, sätter på radion och inleder en ny dag. För Liisa känns det tråkigt att inte längre kunna gå på konserter. Andningen försvåras då hon måste sitta stilla länge och hon måste harkla sig därför att det blidas så mycket slem. Jag måste hålla mig borta från sådana ställen. Att vara ute tillsammans med vänner och äta, det alldeles underbart. Det känns som wow! Det som tidigare var en självklarhet upplever jag nu som någonting verkligen underbart, berättar hon. Det värsta är att avstå Liisa Lankinen fyller i år 64 år. Hon insjuknade i bröstcancer innan hon hade fyllt trettio. Hon tror att hennes erfarenheter från den tidigare cancersjukdomen hjälper henne att anpassa sig till den här nya sjukdomen. Behandlingarna var på den tiden mycket svagare än nuförtiden men jag blev frisk. Då man en gång har gått igenom en sådan sak och fått leva flera tiotals år så är det lättare att anpassa sig till den här situationen. Det är också lättare då dottern redan är vuxen och då man har barnbarn. Liisa medger att hon efter att ha fått diagnosen lungcancer upplevde rädsla för att hon snart kommer att dö. Man måste inifrån kunna ge utlopp för sin panikkänsla, annars så blir den för tryckande. Hon misstänker att cancern i slutfasen inte kommer att vara någon lätt sak men hon anser att det är bäst att inte ännu tänka så långt. Det allra värsta är kanske att kunna avstå. Det är bra att jag kan prata om allt med min man. Ibland frodas humorn och den kommer att vara till hjälp för honom också i fortsättningen. Liisas äktenskap har varat i 43 år. Under den tiden har makarna lärt känna varandras goda och också mindre goda sidor. Min man tycker att det är förfärligt tungt att dammsuga. Vi har städdag på torsdagar, och på torsdagar varannan eller var tredje vecka ska jag också få min cancerbehandling. Han säger att det nu bara är så att jag måste se till att komma hem på torsdag och hjälpa honom med städningen. Liisa gläds över sina barnbarn, två härliga pojkar. Jag har alltid tänkt att det är väldigt känslomässigt att få sitt första barnbarn, som att bli förälskad. En bra vårdrelation är viktig En bra läkar-vårdar-relation är ytterst viktig vid behandlingen av cancer, anser Liisa Lankinen. Borgå sjukhus är så pass litet att det är lätt att bruka tjänsterna där och det går lätt att kontakta sjukhuset per telefon. Jag har hela tiden en vårdare som jag känner och Heikki (Ekroos) är en bra läkare. Jag kan alltid ringa vårdaren och prata om mina besvär. Hon rådfrågar sedan läkaren vid behov. Det finns många olika slags lungcancerformer, en del går att bota, en del går inte. Det gäller att vara positiv och tro på tilläggstid. Det är härligt att behandlingarna utvecklas och att förbättringar sker hela tiden. Liisas lungcancer innebär att hon måste balansera sitt tal och sin andning. - Om jag talar länge så blir det ansträngande. Jag måste kippa efter andan och stenten piper. Då kan jag inte prata. Sedan måste jag få harkla mig i lugn och ro. Sedan går det igen att andas. Ibland tycker Liisa att det är tungt men sedan tänker hon att det inte finns något annat som hon kan göra. Alternativen är givna och hon måste leva utifrån dem. Det är ens eget val hur man gör. Alla orkar inte tänka så här men var och ens sjukdom är också unik. Somliga kan ha smärtor redan på ett tidigt stadium. Det går inte att nedvärdera något, allt är tillåtet när det gäller känslor och deras brokighet, funderar hon. Orsaken till Liisas lungcancer är sannolikt att hon har rökt och vistats i tobaksrök på kontor och i barndomshemmet. Jag rekommenderar inte rökning för någon. Det är också ett val att röka och någon gång betalar man ett pris för det, antingen ett bra eller ett dåligt. Liisa tycker att det är trevligt att träffa sina olycksbröder på sjukhuset under cancerbehandlingsdagarna. De kan där på samma gång dela med sig av sina erfarenheter och av det som har hänt på sista tiden samt få tips om hur de andra har klarat av sin situation. Människorna är oerhört positiva. Här på lungavdelningen på Borgå sjukhus och Helsingfors Cancerklinik diskuterar vi allvarliga saker men på samma gång kan vi skämta och skratta. Det är också terapi, säger hon med glad röst. 6

7 Här på lungavdelningen diskuterar vi allvarliga saker men på samma gång kan vi skämta och skratta, säger Liisa Lankinen med glad röst. 7

8 Specialist KVINNOR UTSTÅR LUNGCANCER EN LÄNGRE TID ÄN MÄN Lungcancer har fått en dålig klang bland folket. Det är inget under att så är fallet därför att endast procent av dem som insjuknar lever efter fem år. Kvinnor kämpar längre än män också mot den här cancersjukdomen. Text Mirja Karlsson Bild Antero Aaltonen Eeva-Maija Nieminen uppmuntrar patienterna att motionera. Det är väldigt bra om patienterna kan vara fysiskt aktiva och hitta annat att tänka på än cancern. 8

9 IFinland är lungcancer den näst vanligaste cancersjukdomen hos män och den tredje vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Lungcancer drabbas varje år i Finland omkring personer varav två av tre var män. Antalet män som insjuknar sjunker hela tiden men däremot ökar antalet kvinnor som insjuknar. Orsaken är att rökning har ökat bland kvinnor. Rökning bland kvinnor har ökat och min intuition talar för att kvinnor insjuknar av en mindre tobaksmängd än män. Kvinnornas lungor är mindre men orsaken kan också vara något annat, resonerar Eeva-Maija Nieminen som är specialistläkare på HUCS Hjärt- och lungcentrum. Medelåldern hos dem som insjuknar i lungcancer är år. Män insjuknar vid en högre ålder än kvinnor. En topp för insjuknandet infaller vid ca 80 års ålder. Kvinnor insjuknar på ett jämnare sätt i åldern år. Rökning är den främsta orsaken till lungcancer. I och med att rökningen ökar bland kvinnorna så ökar antalet personer som insjuknar påtagligt. Enligt Nieminen finns det ingen epidemi bland dem som inte röker utan det är rökarna som insjuknar. Man kan insjukna i lungcancer trots att man aldrig har rökt. De som har haft så pass dålig tur uppgår till ca 10 procent av lungcancerpatienterna. Kvinnorna har bättre prognos Kvinnor lever längre också med lungcancer. Den här skillnaden kommer till synes i de relativa överlevnadstalen efter ett och fem år för cancerpatienter som har följts upp under Av kvinnorna levde 41 procent efter ett år och 13 procent efter fem år medan de motsvarande talen för männen uppgick till 32 och 8 procent. Bland kvinnorna finns det kanske fler ickerökare som har insjuknat. Det kan vara en förklaring till att kvinnorna klarar sig bättre eller till att deras cancer lättare går att åtgärda med operation i och med att rökningen ännu inte har skadat lungorna så att de har blivit så dåliga att de inte går att operera, resonerar Eeva-Maija Nieminen. Det här har också konstaterades på basis av en forskning som Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har gjort och där man ur utskrivningsregistret för Åbo universitets sjukhus samlade in data om alla fall av lungcancer som hade konstaterats mellan 2004 och Efter ett år levde ca 37 procent av patienterna, efter två år ca 23 procent och efter fem år 10,5 procent. Prognosen för kvinnorna var bättre än för männen. Den exakta orsaken till det här är fortfarande okänd. Till de slutsatser som drogs på basis av forskningen hörde således att det var sannolikt att det bland de kvinnor som hade insjuknat fanns fler icke-rökare. Å andra sidan röker kanske kvinnliga rökare färre cigaretter än manliga rökare. Cancer upptäcks för sent Lungcancer upptäcks i allmänhet för sent. När sjukdomen konstateras har patienten haft den redan till exempel i fem år. Röntgenbilden är inte någon känslig diagnosmetod och det tar sin tid innan lungcancern konstateras. Lungorna saknar smärtförnimmelser och har reservutrymme och kapacitet. Inte förrän cancern angriper nerverna i bröstkorgen, orsakar förträngningar i luftrören eller ger upphov till sår på luftrörsytorna så börjar den signalera om sin existens och då går det inte längre att tillfriskna från den. En stor del av patienterna befinner sig på det här stadiet då det inte längre går att bota dem, d.v.s. operera, påpekar Eeva- Maija Nieminen. Om patienten har rökt länge, kan hans eller hennes lungor vara i så dåligt skick att det inte längre finns någon botande behandling. Vid en operation avlägsnar man alltid en bit av lungorna. Då måste man också avlägsna en del av en bra och fungerande lunga. Den resterande 9

10 Specialist delen av lungorna måste alltså vara av bra kvalitet för att patienten ska kunna leva med hjälp av den. Lungcancern är också en lömsk sjukdom därför att av de opererade patienterna avlider hälften till följd av att lungcancern trots allt framskrider. Prognosen för opererade patienter kan förbättras med hjälp av en tilläggsbehandling med cytostatika vilken inleds 4 8 veckor efter operationen. Tack vare cytostatikabehandlingen ökar antalet patienter som är vid liv fem år efter operationen med 5 10 procent. Enligt Nieminen har framför allt de patienter som vid operationen konstateras har metastaser i lymfkörtlarna eller i den del av lungorna som tas bort nytta av tilläggsbehandlingen med cytostatika. Lungcancer som har spritt sig kan behandlas om patienten är i tillräckligt bra kondition. Det här innebär att patienten orkar vara uppe mer än hälften av den tid som han eller hon är vaken och på motsvarande sätt vilar mindre än hälften av den tid som han eller hon är vaken. Behandlingsalternativen är cytostatikabehandling och för vissa patienter ett biologiskt selektivt läkemedel. Det forskas kring screening för lungcancer såväl i Europa som i USA. Man anser dock att screeningarna hittills inte har varit till någon märkbar nytta. Man håller också på att utveckla ett blodtest. Utvecklingen är dock fortfarande på det initiala stadiet och man känner inte till dess effekter. Att behandla symtom är viktigt Eftersom prognosen för lungcancer är dålig koncentrerar man sig vid vården av patienterna på att förbättra livskvaliteten. God palliativ vård bör därför kombineras med övrig vård på ett så tidigt stadium som möjligt. Att lyssna till patienten och behandla symtomen är viktigt med tanke på livskvaliteten. På vår mottagning behöver man inte försöka må bättre än vad man gör Vid forskningar har det konstaterats att förutom behandlingen av cancer så hjälper det också om patienten får övrig vård och om han eller hon slutar röka, uppmuntrar Eeva-Maija Nieminen. Nieminen förundrar sig över varför patienter fortsätter att röka trots att rökningen är den faktiska orsaken till cancern. Det är framför allt viktigt att de som kan behandlas med kirurgiska ingrepp slutar röka men det är nyttigt att sluta röka på alla stadier. De som har slutat röka tidigare befinner sig i en bättre situation därför att deras kropp redan på sätt och vis har rengjort sig och är i bättre skick, säger hon. Eeva-Maija Nieminen uppmuntrar lungcancerpatienterna att vara i rörelse. Det lönar sig aldrig att bara ligga kvar i sängen därför att sjukdomen inte på något vis är ett hinder för att motionera. - Det är väldigt bra om patienterna kan vara fysiskt aktiva och hitta annat att tänka på än cancern. Trots att det är en sjukdom med dålig prognos så har den som får diagnosen tid att sköta sina ärenden och leva ett värdefullt liv. Läkaren uppmanar också patienterna att på ett frimodigt sätt berätta om sina symtom för sin läkare därför att läkaren kan behandla dem. På vår mottagning behöver man inte försöka må bättre än vad man gör och man behöver inte hemlighålla sitt illamående därför att vi kan behandla och lindra symtomen, säger hon. 10

11 Rökavvänjning är en utmaning för många. Om det lyckas, mannen är nöjd, vet lungläkare Maritta Kilpeläinen (på vänstra) och rökavvänjningsskötare Päivi Grönroos. för DET sent ÄR ALDRIG ATT SLUTA Att sluta röka är det effektivaste sättet att förbättra livskvaliteten och möjligheterna att överleva. I Åbo är man bra på det här. Text Marika Javanainen Bilder Vesa-Matti Väärä 11

12 De flesta känner mycket väl till att rökning är skadligt för hälsan. Det talas mindre om de hälsorelaterade fördelarna med att sluta röka: att det blir lättare att andas, att lukt- och smaksinnet och kvaliteten på sömnen blir bättre. Att man återhämtar sig snabbare från operationer och övriga behandlingar. Att det blir lättare att motionera då andningen blir bättre. En känsla av välbefinnande infinner sig redan ett par dagar efter att man har slutat, berättar Päivi Grönroos. Vi betonar de goda sidorna med att sluta röka för att patienterna ska förstå vad det är fråga om, tillägger Maritta Kilpeläinen. Rökavvänjningsskötare Grönroos och lungläkare Kilpeläinen ansvarar för rökavvänjningsenheten på ÅUCS. Den är den första och enda avvänjningsenheten som finns på ett universitetssjukhus i Finland. Det är vanligare att det finns s.k. rökstoppsskötare på hälsovårdscentralerna och inom företagshälsovården. Alla patienter på ÅUCS har möjlighet att besöka rökavvänjningsskötarens mottagning. Det behövs ingen remiss och besöket är avgiftsfritt för patienten. Patienterna är nöjda när det inte tas ut någon avgift av dem, säger Grönroos. Vi får med alla patienter därför att verksamheten är gratis för dem. Dags att sluta skuldbelägga Päivi Grönroos anser att rökare blir numera i alltför stor utsträckning utskällda. De allra värsta är närstående som tror att de genom att tjata och klandra åstadkommer något gott. Det räcker ofta med ett fåtal ord. Man kan säga till exempel att jag hjälper dig, om du vill. Och sedan kan man faktiskt vara tyst. 12

13 Gruppdeltagarna klagar inte utan de kämpar. Rökavvänjningsskötare Päivi Grönroos på Åbo universitets centralsjukhus (ÅUCS) startar en ny grupp i genomsnitt varje månad. Varje grupp samlas regelbundet cirka tio gånger. Efter att ha fått massor med ovett för rökningen är det inte något under att många är rädda att söka sig till avvänjningsskötaren. De är rädda att jag ska skälla ut dem och slå knytnäven i bordet. Några patienter har innan de har gått ut ur rummet sagt att det inte heller var så hemskt som de hade trott, säger Grönroos och skrattar. Humor är ett av hennes instrument. Under det första mötet går jag igenom patientens rökningshistoria och orsakerna till att han eller hon har sökt sig till avvänjningen. I bakgrunden finns ofta tidigare försök att sluta. Förutom att diskutera med patienten så gör Päivi Grönroos också ett test som visar patientens nikotinberoende. Jag frågar ofta vad patienten är rädd för. Somliga av patienterna älskar att röka och är rädda att de inte kan sluta. Varje patient får själv bestämma om han eller hon hellre vill ha individuell handledning än handledning i grupp. För alla är det inte naturligt att prata om sina egna angelägenheter i en grupp. Individuell handledning pågår i allmänhet tills dess att patienten inte har rökt på 3 4 månader. Ibland kan ett besök ersättas med ett telefonsamtal. Handledning ges i grupper som består av 6 10 personer och gruppen samlas regelbundet, i allmänhet cirka tio gånger. Det finns många som är intresserade. De följande lediga tiderna finns om 2,5 månader. En kvinnas show I Åbo har det redan ordnats över 80 avvänjningsgrupper. Alla har ordnats av Päivi Grönroos. Jag bildar grupper med deltagare som är i ungefär samma ålder. Under de två första gångerna får deltagarna bekanta sig med varandra och berätta om sina tidigare upplevelser av att sluta röka. Vi går hela tiden 13

14 Päivi Grönroos som är rökavvänjningsskötare avslutar alltid ett möte på ett sätt som gör att alla blir på gott humör. Jag kommer också ihåg att varje gång ge alla beröm. igenom vilka ställen och situationer som är farliga med tanke på dem som ska försöka sluta röka. Efter de två gångerna kommer vi överens om ett gemensamt datum den dag då deltagarna slutar att röka. För var och en väljs dessutom ett lämpligt läkemedels- och nikotinpreparat som hjälper patienten att sluta. Man måste komma ihåg att det är fråga om ett nikotinberoende, säger Maritta Kilpeläinen. Alla känner vanligtvis någon som utan resultat har försökt använda ett avvänjningsläkemedel eller nikotinpreparat. De som arbetar med avvänjning vet att orsaken ofta är ett felaktigt bruk. Många använder för små doser och slutar att använda ett nikotinersättningspreparat för snabbt. Också läkemedelsbehandlingar avslutas ofta för tidigt. Avvänjning i grupp är effektiv och kostnadseffektiv verksamhet. Över 55 procent av gruppdeltagarna klarar av att sluta röka. Ibland slutar de att röka efter att det har gått flera år sedan de deltog i gruppen. Lättare i grupp än ensam Matti, 60, som deltar i en avvänjningsgrupp uppskattar de tips som han har fått av de övriga gruppdeltagarna. Jag vet med mitt förnuft att jag borde sluta. Känslan bara släpar efter, berättar Matti. Matti började röka vid 16 års ålder. Han rökte vanligen 1,5 2 askar om dagen i nästan 30 års tid. Han slutade röka när han konstaterades ha infektionsastma. Jag blev verkligen skrämd och slängde genast tobaksasken som jag hade på mig. Jag levde därefter tio år helt utan cigaretter. En gång bad Matti emellertid en kompis om att få en cigarett och snart igen en till. Sedan köpte han en egen ask. Han rökte trots astman och försökte sluta men misslyckades alltid. På hösten 2014 fick Matti veta att han har cancer i urinblåsan. Tumören var lokaliserad till urinblåsan och gick att opera. För fem veckor sedan blev det på canceravdelningen tal om att det finns en rökavvänjningsskötare. Jag tänkte genast att varför inte. Matti har positiva upplevelser av avvänjningen i grupp. Det är lättare att sluta tillsammans än ensam. Matti har redan hunnit rekommendera gruppen för sin bror som har kronisk obstruktiv lungsjukdom. Om det blir svårt så ringer jag en kompis I gruppen berättar man om tobakens egenskaper och man diskuterar också frågor i anslutning till att sluta röka. De här sakerna är redan bekanta för Matti. Sedan får alla i tur och ordning berätta vad de har varit med om och hur de har klarat sig. Jag har fått bra tips och idéer utifrån det som de andra har berättat, säger Matti. Nu har Matti varit tre veckor utan att röka. Jag orkar mycket bättre och jag sover mycket bättre därför att jag inte längre behöver vakna för att röka. I avvänjningsfasen använder han som hjälp också nikotinplåster och han har för säkerhets skull också nikotintuggummi i fickan. Abstinensbesvären är emellertid inte det som har varit det värsta för Matti. De värsta stunderna är då han är ensam. Tankarna börjar så lätt kretsa kring rökning. Då ringer jag en kompis. Jag har kompisar som också nyligen har slutat röka. De kämpar. Det går också att ringa rökavvänjningsskötare Päivi Grönroos men bara på dagtid. En bra sak med kompisarna är att dem kan man ringa också på kvällen eller när som helst när nöden är som störst. Ibland märker jag att någon har försökt ringa mig också på efternatten. Då svarar jag emellertid inte i min arbetstelefon, säger Päivi Grönroos. 14

15 VAD HADE HÄNT, OM JAG BARA HADE VETAT? Om jag som ung hade känt till rökningens alla konsekvenser så skulle jag kanske ha kunnat låta bli att börja. Det hade också varit till hjälp om min flickvän skulle ha slutat. Jag kommer ihåg att de förbud som mina föräldrar ställde var verkningslösa. Matti ATT BE OM ELLER ERBJUDA HJÄLP? Få finländare klarar av att be om läkarhjälp för att sluta röka. Orsaken är till en del kulturrelaterad: rökning uppfattas inte som en sjukdom som man måste få hjälp med för att kunna sluta. Den skam som är relaterad till rökningen gör det också värre att be om hjälp. Situationen är en annan när hälso- och sjukvården bjuder ut hjälp med att sluta röka. I allmänhet är attityderna positiva. Merparten av patienterna tar emot hjälp när den bjuds ut, säger Päivi Grönroos. I mängden finns dock också de som inte vill ha eller de som inte anser sig behöva hjälp. De säger att de slutar sedan någon gång och förklarar att deras egna försök att sluta misslyckades en gång i tiden på grund av dålig karaktär eller ryggradslöshet. Förutom patienterna så behöver också de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården hjälp och stöd. Rökning är en beroendesjukdom och många upplever att den är svårbehandlad. Läkare behöver också stöd för att de ska ha färdigheter i att ta upp rökning till tals med patienterna och färdigheter i att stödja dem i att sluta röka, säger Maritta Kilpeläinen. Matti som har rökt länge har lagt märke till att läkarnas inställning till rökning har förändrats under årens lopp. Tidigare befallde läkarna mig att sluta röka genast. Nu säger de att du kunde kanske fundera över rökningens följder. Det har mycket mera effekt. info PÅ VILKET SÄTT STÖDJER HÄLSOVÅRDEN DEN SOM SKA SLUTA RÖKA? Rådgivning och individuell handledning - Motivation till att sluta - Datum för när patienten slutar röka slås fast - Sätt att agera när tobaksbegäret slår till - Kartläggning av risksituationer för återfall - Tidigare erfarenheter - Kartläggning av övriga stödformer Planering och kontroll av substitutions- eller läkemedelsbehandling Handledning i grupp eller annat kamratstöd Nikotinersättningsbehandling - På apotek utan recept Receptbelagda läkemedel (bupropion, vareniklin, nortriptylin) Elektriska cigaretter används inte (tillräckliga kunskaper om säkerheten och effekten saknas). 15

16 Cancerorganisationerna Bli medlem Du kan bli medlem antingen genom att fylla i kortet nedan eller genom att anmäla dig via nätet på adressen Då kan du bli medlem i din regionala cancerförening, i en av de landsomfattande patientorganisationerna eller både och. Föreningarna bestämmer själva medlemsavgiften och den är euro. Vi bjuder rehabilitering för cancerpatienter och deras närstående stödpersoner diskussionsgrupper rådgivning i hela landet rådgivningsstationer där en sjukskötare specialiserad på cancer har mottagning Medlemsblankett Jag vill bli medlem Namn Adress Jag är svenskpråkig och vill ha tidskiften Adressförändringar Namn Medlemsnummer (Från tidskriftens baksida, nummerserien ovanför namnet) Medlemsförening Gammal address Ny adress Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot CANCERFÖRENINGEN I FINLAND KOD SVARFÖRSÄNDELSE

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 1 2 Stipendierna från Cancerstiftelsen har stor betydelse för forskarna i nuläget Cancerstiftelsen har gjort ett långsiktigt arbete med goda resultat för att

Läs mer

2/16. frågor om aspirin och cancer. Tarmcancerscreeningens framtid klarnar på hösten. Tarmcancern. fick livet att spåra ut

2/16. frågor om aspirin och cancer. Tarmcancerscreeningens framtid klarnar på hösten. Tarmcancern. fick livet att spåra ut Cancer 2/16 3 frågor om aspirin och cancer 9 11 Tarmcancerscreeningens framtid klarnar på hösten 6 Tarmcancern fick livet att spåra ut UTGES AV CANCERORGANISATIONERNA www.cancerforeningen.fi 14 Musiker

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

förvarssystem fungerar 5/13 Sirpa Jalkanen vill utreda hur människans eget Att insjukna kan 4 innebära ekonomiska problem

förvarssystem fungerar 5/13 Sirpa Jalkanen vill utreda hur människans eget Att insjukna kan 4 innebära ekonomiska problem U T G E S AV C A N C E R O R G A N I S AT I O N E R N A Att insjukna kan 5/13 4 innebära ekonomiska problem 12 Musiken ingöt hopp under sjukdomen 8 Sirpa Jalkanen vill utreda hur människans eget förvarssystem

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

har återvänt till banan efter cancer i tunntarmen 1/14 Hannu Hämäläinen Kamratsstöd ger information, stöd och hopp

har återvänt till banan efter cancer i tunntarmen 1/14 Hannu Hämäläinen Kamratsstöd ger information, stöd och hopp UTGES AV CANCERORGANISATIONERNA 1/14 4 14 Kamratsstöd ger information, stöd och hopp Nu chattsida för svenskspråkiga cancersjuka 10 Hannu Hämäläinen har återvänt till banan efter cancer i tunntarmen www.cancer.fi

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17

Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 FAKTA STÖD HOPP Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 föreningar, både regionala föreningar och

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER EN LITEN BOK OM LUNGCANCER Faktagranskad av professor Roger Henriksson, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Text och projektledning: Mix Public Relations Grafisk formgivning och produktion: Narva Tryck:

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Testamente en gåva till kommande generationer

Testamente en gåva till kommande generationer Testamente en gåva till kommande generationer CANCERSTIFTELSENS MÅL ÄR ATT ÖVERVINNA CANCER TESTAMENTSDONATION FÖR DET ARBETE SOM UTFÖRS FÖR ATT BEKÄMPA CANCER Vi kan i mångt och mycket tacka Cancerstiftelsens

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24

Pst! Respimat. Så här använder du Striverdi (Olodaterol) BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Pst! Så här använder du Striverdi (Olodaterol) Respimat BOE0008_Broschyr_Striverdi_Respimat_2015.indd 1 2015-08-11 11:24 Vad och Varför? Striverdi Respimat hjälper personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Cancerorganisationernas strategi 2020

Cancerorganisationernas strategi 2020 Cancerorganisationernas strategi 2020 Inledning Namnet Cancerorganisationerna används när man hänvisar samtidigt till Cancerföreningen i Finland och Cancerstiftelsen. Till Cancerföreningen i Finland hör

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:

BRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET: lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up

TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up 2 Vad xxx är tin Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att man

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012 2014-10- 27

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012 2014-10- 27 VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm 2012 2014-10- 27 Program Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt Fredag den 17 oktober 2014 i Stockholm u 09.00-09.50 Anna Strömberg

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer