Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna 2/15. Liisa Lankinen: Tema: lungcancer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna 2/15. Liisa Lankinen: Tema: lungcancer"

Transkript

1 UTGES AV CANCERORGANISATIONERNA 2/15 11 Tema: lungcancer Rökavvänjning är det effektivaste sättet att förbättra livskvaliteten. 4 Liisa Lankinen: Jag njuter av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna

2 11 Lungläkare Maritta Kilpeläinen (på vänstra) och rökavvänjningsskötare Päivi Grönroos ansvarar för rökavvänjningsenheten på ÅUCS. Syöpä-Cancer -tidskriften utges av Cancerorganisationerna. Utkommer med fyra nummer i Prenumerationspris 35 per årgång. Gratis för medlemmar. 45. årgången. ISSN Huvudredaktör: Sirkku Jyrkkiö Redaktionschef: Satu Lipponen Redaktionssekreterare: Mirja Karlsson Redaktion: Anna Lepistö, Päivi Lähteenmäki, Pirkko Ollikainen, Päivi Pakarinen, Leena Rosenberg-Ryhänen, Maija Töyry Redaktör: Jaana Ruuth, Anu Kytölä, Maarit Rautio Medicinvetenskaplig redaktör: Liisa Pylkkänen AD: Toni Talvenheimo / Total Layout Oy Bilder: Antero Aaltonen, Vesa-Matti Väärä Adress: Unionsgatan 22, Helsingfors Telefon: Internet: Repro: TS-Yhtymä Ab, Helsingfors Tryckeri: Hansaprint, Åbo 2015» I DETTA NUMMER 03 Ledare Ett gott liv utan cancer eller trots cancer Liisa Lankinen lever en dag i sänder Kvinnor utstår lungcancer en längre tid än män Det är aldrig för sent att sluta Ge en donation till Cancerstiftelsen Cancerstiftelsen finansierar inhemsk cancerforskning samt rådgivningstjänster för patienter och deras närvarande. Kontonummer: Aktia FI Donatortjänst: tel , Insamlingstillstånd: 2020/2012/4587 2

3 iledare Ett gott liv utan cancer eller trots cancer I DEN NYA strategi som Cancerorganisationerna godkände i december 2014 fastställs som organisationens vision inför framtiden ett gott liv utan cancer eller trots cancer. I visionen ingår våra två huvudmål. Vi har som mål att förebygga att personer insjuknar i cancer och främja ett gott liv utan cancer. Å andra sidan har vi som mål att de som insjuknar i cancer får god vård och att deras sjukdom diagnostiseras på ett så tidigt stadium som möjligt. Det innebär också att den person som lider av obotlig cancer tryggas så goda förutsättningar som möjligt för att leva ett rikt liv. Temat för det här numret är lungcancer som också var temat för Cancerstiftelsens symposium Till symposiet kom läkare som företrädde olika specialiteter för att dryfta hur förbyggande av cancer, tidig diagnostik och god vård på bästa sätt realiseras i fråga om lungcancer. Precis på samma sätt som vid alla cancersjukdomar så förutsätter diagnostiken och vården kunskaper i ett flertal specialiteter. Endast om sakkunniga inom de olika specialiteterna samarbetar på ett smidigt sätt så nås goda resultat. Vården bör planeras i samarbete med patienten och denne bör få tillräckligt med adekvat information som ett stöd för sina egna val i de olika faserna. På vilket sätt kommer målen för den nya strategin till uttryck i fråga om lungcancer? Cancerorganisationernas mål är i första hand att effektivisera förebyggande av cancer och diagnostisering av cancer på ett tidigt stadium. Användning av tobaksprodukter är fortfarande den viktigaste riskfaktorn för lungcancer. Cancerorganisationerna fortsätter på ett kraftfullare sätt än tidigare med sitt arbete för att minska rökning bland ungdomar. Vi måste också få kvinnorna att börja röka mindre. Det finns fortfarande mycket att göra för att minska användningen av tobaksprodukter. Tumörerna bör hittas på ett tidigt stadium för att resultaten av behandlingen av lungcancer ska bli bättre. Screeningar förefaller emellertid inte vara en lovande metod ens bland rökare. Det bör dock ytterligare forskas kring screeningarna. Det andra strategiska målet är att stödja utvecklingen av cancervård. Det nationella cancercentrum som för närvarande planeras kan också vara till hjälp vid utvecklingen av behandlingarna av lungcancer. Inom ramen för det är det möjligt att öka och effektivisera forskningar om behandlingarna och påskynda överförandet av forskningsbehandlingar till vårdpraxisen. Att det finns ett tillräckligt antal läkare och vårdare bör säkerställas på alla centralsjukhus som ger cancervård. Enligt det tredje strategiska målet främjar Cancerorganisationerna ett gott liv trots cancer. Lungcancerpatienter och dem närstående har tillgång till Cancerorganisationernas rådgivnings- och stödtjänster på olika håll i Finland. Lungcancer hör till den gruppen av cancersjukdomar som har den sämsta prognosen. Läget har tyvärr inte förbättrats på flera års tid. Man har dock klarat av att utveckla behandlingar som bromsar sjukdomsförloppet och lindrar symtomen. Antalet läkare som har utbildning i lindringsvård har ökat stabilt. Cancerstiftelsen har redan under flera års tid med ett ekonomiskt stöd bistått utbildningen av läkare till sakkunniga i palliativ medicin. Enligt det fjärde målet stärker Cancerorganisationerna cancerforskningen. Varje år finansierar Cancerstiftelsen ett antal projekt i anslutning till lungcancer. För att tidigarelägga diagnostiken och förbättra vårdresultaten behövs mer forskning. Det räcker inte med finländarnas egna insatser utan vi måste sträva efter ett internationellt samarbete. Även i fråga om forskningen nås de bästa resultaten genom förenade krafter. Cancerföreningen i Finland fick betydande testamentsdonationer De här donerade tillgångarna har styrts till en fond ( Patientens väg ) för att finansiera projekt vars mål är att främja tillgången till undersökningar och vård. Förutom de projekt som Cancerstiftelsen finansierar så kommer också de här projekten att vara till nytta för cancerpatienterna i framtiden. Sakari Karjalainen Generalsekreterare Maj 2015

4 Liisa Lankinen besöker regelbundet Borgå sjukhus för att få cytostatikabehandlingar. 4

5 Liisa Lankinen lever en dag i sänder Liisa Lankinen lider av lungcancer och är du med sin sjukdom. Trots att hon inte längre kan göra vilka trevliga saker som helst så njuter hon av de små vardagliga sakerna och av familjen och vännerna. Text Mirja Karlsson Bilder Antero Aaltonen Det rosslar på det här stället, säger Liisa Lankinen, och känner på sitt högra nyckelben. Hon är på Borgå sjukhus och ska precis i dag få sin cytostatikabehandling. Liisa fick för två år sedan veta att hon har lungcancer. På hälsovårdscentralen tog man lungröntgenbilder och konstaterade att hon hade något i lungorna. Med hjälp av datortomografi kom det fram att det var en tumör. Den fanns på högra sidan och tryckte mot luftstrupen. - För ett år sedan genomgick jag en kemostrålbehandlingsperiod. Året gick helt bra och tumören blev mindre men det gick inte att operera den. Nu växer den på nytt och man har försökt med olika behandlingar men det har inte utvecklats någon behandling som skulle vara ett botemedel mot den här. För att uttrycka det exakt så har jag adenocarcinom, säger Liisa. En stent har opererats in i Liisas luftstrupe. Stenten är tillverkad av ett nätrör av metall och avsikten med den är att underlätta andningen. Stenten är ett främmande föremål för kroppen men jag känner inte alls av den. Det enda problemet med den är att den orsakar slembildning. Också cancern orsakar slembildning. Stenten måste ibland rengöras för att slemmet ska fås bort och för att det ska gå att andas. Liisa besöker Borgå sjukhus ibland med en veckas mellanrum och ibland med två veckors mellanrum för att få cytostatikabehandling. Hon får två olika cytostatika som ges turvis. Liisa Lankinen har alltid motionerat. Nu fungerar inte övre delen av högra lungan. Hon kan emellertid vistas utomhus och promenera. Jag försöker göra vardagliga saker. Om jag bara har energi, så orkar jag, säger hon. Familjen och vännerna är mitt stöd Liisa Lankinen berömmer sin make som är enormt omtänksam. Dottern med familj bor i närheten, på bara fem minuters avstånd. Barnbarnen, två pojkar som är 12 respektive 13 år, kommer ofta på besök hos mormor och lär henne nya spel. De grundläggande sakerna i livet är oändligt viktiga. Jag har min familj och ett stödnätverk kring mig. Till all lycka så har jag sådana vänner som inte har blivit skrämda av cancerdiagnosen. De finns kvar och stödjer mig. Stödet från maken är viktigt hemma, lyckligtvis så har han inte rymt iväg någonstans, skrattar Liisa. Lankinens familj bor i Sibbo. Liisa har redan gått i pension och därför har hon tid att vara hemma. - Det är bra om min cancer kan dämpas så att den inte växer. Människan är en märkvärdig varelse som kan klara av att leva på olika villkor. Om 5

6 man vill njuta av livet så kan man inte sörja så väldigt mycket i förväg, det gäller bara att ta sakerna efterhand som de kommer, reflekterar Liisa. Den allvarliga sjukdomen har lärt Liisa att njuta av små saker. Till dem hör morgonstunderna: maken kokar kaffe sextiden på morgonen, sätter på radion och inleder en ny dag. För Liisa känns det tråkigt att inte längre kunna gå på konserter. Andningen försvåras då hon måste sitta stilla länge och hon måste harkla sig därför att det blidas så mycket slem. Jag måste hålla mig borta från sådana ställen. Att vara ute tillsammans med vänner och äta, det alldeles underbart. Det känns som wow! Det som tidigare var en självklarhet upplever jag nu som någonting verkligen underbart, berättar hon. Det värsta är att avstå Liisa Lankinen fyller i år 64 år. Hon insjuknade i bröstcancer innan hon hade fyllt trettio. Hon tror att hennes erfarenheter från den tidigare cancersjukdomen hjälper henne att anpassa sig till den här nya sjukdomen. Behandlingarna var på den tiden mycket svagare än nuförtiden men jag blev frisk. Då man en gång har gått igenom en sådan sak och fått leva flera tiotals år så är det lättare att anpassa sig till den här situationen. Det är också lättare då dottern redan är vuxen och då man har barnbarn. Liisa medger att hon efter att ha fått diagnosen lungcancer upplevde rädsla för att hon snart kommer att dö. Man måste inifrån kunna ge utlopp för sin panikkänsla, annars så blir den för tryckande. Hon misstänker att cancern i slutfasen inte kommer att vara någon lätt sak men hon anser att det är bäst att inte ännu tänka så långt. Det allra värsta är kanske att kunna avstå. Det är bra att jag kan prata om allt med min man. Ibland frodas humorn och den kommer att vara till hjälp för honom också i fortsättningen. Liisas äktenskap har varat i 43 år. Under den tiden har makarna lärt känna varandras goda och också mindre goda sidor. Min man tycker att det är förfärligt tungt att dammsuga. Vi har städdag på torsdagar, och på torsdagar varannan eller var tredje vecka ska jag också få min cancerbehandling. Han säger att det nu bara är så att jag måste se till att komma hem på torsdag och hjälpa honom med städningen. Liisa gläds över sina barnbarn, två härliga pojkar. Jag har alltid tänkt att det är väldigt känslomässigt att få sitt första barnbarn, som att bli förälskad. En bra vårdrelation är viktig En bra läkar-vårdar-relation är ytterst viktig vid behandlingen av cancer, anser Liisa Lankinen. Borgå sjukhus är så pass litet att det är lätt att bruka tjänsterna där och det går lätt att kontakta sjukhuset per telefon. Jag har hela tiden en vårdare som jag känner och Heikki (Ekroos) är en bra läkare. Jag kan alltid ringa vårdaren och prata om mina besvär. Hon rådfrågar sedan läkaren vid behov. Det finns många olika slags lungcancerformer, en del går att bota, en del går inte. Det gäller att vara positiv och tro på tilläggstid. Det är härligt att behandlingarna utvecklas och att förbättringar sker hela tiden. Liisas lungcancer innebär att hon måste balansera sitt tal och sin andning. - Om jag talar länge så blir det ansträngande. Jag måste kippa efter andan och stenten piper. Då kan jag inte prata. Sedan måste jag få harkla mig i lugn och ro. Sedan går det igen att andas. Ibland tycker Liisa att det är tungt men sedan tänker hon att det inte finns något annat som hon kan göra. Alternativen är givna och hon måste leva utifrån dem. Det är ens eget val hur man gör. Alla orkar inte tänka så här men var och ens sjukdom är också unik. Somliga kan ha smärtor redan på ett tidigt stadium. Det går inte att nedvärdera något, allt är tillåtet när det gäller känslor och deras brokighet, funderar hon. Orsaken till Liisas lungcancer är sannolikt att hon har rökt och vistats i tobaksrök på kontor och i barndomshemmet. Jag rekommenderar inte rökning för någon. Det är också ett val att röka och någon gång betalar man ett pris för det, antingen ett bra eller ett dåligt. Liisa tycker att det är trevligt att träffa sina olycksbröder på sjukhuset under cancerbehandlingsdagarna. De kan där på samma gång dela med sig av sina erfarenheter och av det som har hänt på sista tiden samt få tips om hur de andra har klarat av sin situation. Människorna är oerhört positiva. Här på lungavdelningen på Borgå sjukhus och Helsingfors Cancerklinik diskuterar vi allvarliga saker men på samma gång kan vi skämta och skratta. Det är också terapi, säger hon med glad röst. 6

7 Här på lungavdelningen diskuterar vi allvarliga saker men på samma gång kan vi skämta och skratta, säger Liisa Lankinen med glad röst. 7

8 Specialist KVINNOR UTSTÅR LUNGCANCER EN LÄNGRE TID ÄN MÄN Lungcancer har fått en dålig klang bland folket. Det är inget under att så är fallet därför att endast procent av dem som insjuknar lever efter fem år. Kvinnor kämpar längre än män också mot den här cancersjukdomen. Text Mirja Karlsson Bild Antero Aaltonen Eeva-Maija Nieminen uppmuntrar patienterna att motionera. Det är väldigt bra om patienterna kan vara fysiskt aktiva och hitta annat att tänka på än cancern. 8

9 IFinland är lungcancer den näst vanligaste cancersjukdomen hos män och den tredje vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Lungcancer drabbas varje år i Finland omkring personer varav två av tre var män. Antalet män som insjuknar sjunker hela tiden men däremot ökar antalet kvinnor som insjuknar. Orsaken är att rökning har ökat bland kvinnor. Rökning bland kvinnor har ökat och min intuition talar för att kvinnor insjuknar av en mindre tobaksmängd än män. Kvinnornas lungor är mindre men orsaken kan också vara något annat, resonerar Eeva-Maija Nieminen som är specialistläkare på HUCS Hjärt- och lungcentrum. Medelåldern hos dem som insjuknar i lungcancer är år. Män insjuknar vid en högre ålder än kvinnor. En topp för insjuknandet infaller vid ca 80 års ålder. Kvinnor insjuknar på ett jämnare sätt i åldern år. Rökning är den främsta orsaken till lungcancer. I och med att rökningen ökar bland kvinnorna så ökar antalet personer som insjuknar påtagligt. Enligt Nieminen finns det ingen epidemi bland dem som inte röker utan det är rökarna som insjuknar. Man kan insjukna i lungcancer trots att man aldrig har rökt. De som har haft så pass dålig tur uppgår till ca 10 procent av lungcancerpatienterna. Kvinnorna har bättre prognos Kvinnor lever längre också med lungcancer. Den här skillnaden kommer till synes i de relativa överlevnadstalen efter ett och fem år för cancerpatienter som har följts upp under Av kvinnorna levde 41 procent efter ett år och 13 procent efter fem år medan de motsvarande talen för männen uppgick till 32 och 8 procent. Bland kvinnorna finns det kanske fler ickerökare som har insjuknat. Det kan vara en förklaring till att kvinnorna klarar sig bättre eller till att deras cancer lättare går att åtgärda med operation i och med att rökningen ännu inte har skadat lungorna så att de har blivit så dåliga att de inte går att operera, resonerar Eeva-Maija Nieminen. Det här har också konstaterades på basis av en forskning som Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har gjort och där man ur utskrivningsregistret för Åbo universitets sjukhus samlade in data om alla fall av lungcancer som hade konstaterats mellan 2004 och Efter ett år levde ca 37 procent av patienterna, efter två år ca 23 procent och efter fem år 10,5 procent. Prognosen för kvinnorna var bättre än för männen. Den exakta orsaken till det här är fortfarande okänd. Till de slutsatser som drogs på basis av forskningen hörde således att det var sannolikt att det bland de kvinnor som hade insjuknat fanns fler icke-rökare. Å andra sidan röker kanske kvinnliga rökare färre cigaretter än manliga rökare. Cancer upptäcks för sent Lungcancer upptäcks i allmänhet för sent. När sjukdomen konstateras har patienten haft den redan till exempel i fem år. Röntgenbilden är inte någon känslig diagnosmetod och det tar sin tid innan lungcancern konstateras. Lungorna saknar smärtförnimmelser och har reservutrymme och kapacitet. Inte förrän cancern angriper nerverna i bröstkorgen, orsakar förträngningar i luftrören eller ger upphov till sår på luftrörsytorna så börjar den signalera om sin existens och då går det inte längre att tillfriskna från den. En stor del av patienterna befinner sig på det här stadiet då det inte längre går att bota dem, d.v.s. operera, påpekar Eeva- Maija Nieminen. Om patienten har rökt länge, kan hans eller hennes lungor vara i så dåligt skick att det inte längre finns någon botande behandling. Vid en operation avlägsnar man alltid en bit av lungorna. Då måste man också avlägsna en del av en bra och fungerande lunga. Den resterande 9

10 Specialist delen av lungorna måste alltså vara av bra kvalitet för att patienten ska kunna leva med hjälp av den. Lungcancern är också en lömsk sjukdom därför att av de opererade patienterna avlider hälften till följd av att lungcancern trots allt framskrider. Prognosen för opererade patienter kan förbättras med hjälp av en tilläggsbehandling med cytostatika vilken inleds 4 8 veckor efter operationen. Tack vare cytostatikabehandlingen ökar antalet patienter som är vid liv fem år efter operationen med 5 10 procent. Enligt Nieminen har framför allt de patienter som vid operationen konstateras har metastaser i lymfkörtlarna eller i den del av lungorna som tas bort nytta av tilläggsbehandlingen med cytostatika. Lungcancer som har spritt sig kan behandlas om patienten är i tillräckligt bra kondition. Det här innebär att patienten orkar vara uppe mer än hälften av den tid som han eller hon är vaken och på motsvarande sätt vilar mindre än hälften av den tid som han eller hon är vaken. Behandlingsalternativen är cytostatikabehandling och för vissa patienter ett biologiskt selektivt läkemedel. Det forskas kring screening för lungcancer såväl i Europa som i USA. Man anser dock att screeningarna hittills inte har varit till någon märkbar nytta. Man håller också på att utveckla ett blodtest. Utvecklingen är dock fortfarande på det initiala stadiet och man känner inte till dess effekter. Att behandla symtom är viktigt Eftersom prognosen för lungcancer är dålig koncentrerar man sig vid vården av patienterna på att förbättra livskvaliteten. God palliativ vård bör därför kombineras med övrig vård på ett så tidigt stadium som möjligt. Att lyssna till patienten och behandla symtomen är viktigt med tanke på livskvaliteten. På vår mottagning behöver man inte försöka må bättre än vad man gör Vid forskningar har det konstaterats att förutom behandlingen av cancer så hjälper det också om patienten får övrig vård och om han eller hon slutar röka, uppmuntrar Eeva-Maija Nieminen. Nieminen förundrar sig över varför patienter fortsätter att röka trots att rökningen är den faktiska orsaken till cancern. Det är framför allt viktigt att de som kan behandlas med kirurgiska ingrepp slutar röka men det är nyttigt att sluta röka på alla stadier. De som har slutat röka tidigare befinner sig i en bättre situation därför att deras kropp redan på sätt och vis har rengjort sig och är i bättre skick, säger hon. Eeva-Maija Nieminen uppmuntrar lungcancerpatienterna att vara i rörelse. Det lönar sig aldrig att bara ligga kvar i sängen därför att sjukdomen inte på något vis är ett hinder för att motionera. - Det är väldigt bra om patienterna kan vara fysiskt aktiva och hitta annat att tänka på än cancern. Trots att det är en sjukdom med dålig prognos så har den som får diagnosen tid att sköta sina ärenden och leva ett värdefullt liv. Läkaren uppmanar också patienterna att på ett frimodigt sätt berätta om sina symtom för sin läkare därför att läkaren kan behandla dem. På vår mottagning behöver man inte försöka må bättre än vad man gör och man behöver inte hemlighålla sitt illamående därför att vi kan behandla och lindra symtomen, säger hon. 10

11 Rökavvänjning är en utmaning för många. Om det lyckas, mannen är nöjd, vet lungläkare Maritta Kilpeläinen (på vänstra) och rökavvänjningsskötare Päivi Grönroos. för DET sent ÄR ALDRIG ATT SLUTA Att sluta röka är det effektivaste sättet att förbättra livskvaliteten och möjligheterna att överleva. I Åbo är man bra på det här. Text Marika Javanainen Bilder Vesa-Matti Väärä 11

12 De flesta känner mycket väl till att rökning är skadligt för hälsan. Det talas mindre om de hälsorelaterade fördelarna med att sluta röka: att det blir lättare att andas, att lukt- och smaksinnet och kvaliteten på sömnen blir bättre. Att man återhämtar sig snabbare från operationer och övriga behandlingar. Att det blir lättare att motionera då andningen blir bättre. En känsla av välbefinnande infinner sig redan ett par dagar efter att man har slutat, berättar Päivi Grönroos. Vi betonar de goda sidorna med att sluta röka för att patienterna ska förstå vad det är fråga om, tillägger Maritta Kilpeläinen. Rökavvänjningsskötare Grönroos och lungläkare Kilpeläinen ansvarar för rökavvänjningsenheten på ÅUCS. Den är den första och enda avvänjningsenheten som finns på ett universitetssjukhus i Finland. Det är vanligare att det finns s.k. rökstoppsskötare på hälsovårdscentralerna och inom företagshälsovården. Alla patienter på ÅUCS har möjlighet att besöka rökavvänjningsskötarens mottagning. Det behövs ingen remiss och besöket är avgiftsfritt för patienten. Patienterna är nöjda när det inte tas ut någon avgift av dem, säger Grönroos. Vi får med alla patienter därför att verksamheten är gratis för dem. Dags att sluta skuldbelägga Päivi Grönroos anser att rökare blir numera i alltför stor utsträckning utskällda. De allra värsta är närstående som tror att de genom att tjata och klandra åstadkommer något gott. Det räcker ofta med ett fåtal ord. Man kan säga till exempel att jag hjälper dig, om du vill. Och sedan kan man faktiskt vara tyst. 12

13 Gruppdeltagarna klagar inte utan de kämpar. Rökavvänjningsskötare Päivi Grönroos på Åbo universitets centralsjukhus (ÅUCS) startar en ny grupp i genomsnitt varje månad. Varje grupp samlas regelbundet cirka tio gånger. Efter att ha fått massor med ovett för rökningen är det inte något under att många är rädda att söka sig till avvänjningsskötaren. De är rädda att jag ska skälla ut dem och slå knytnäven i bordet. Några patienter har innan de har gått ut ur rummet sagt att det inte heller var så hemskt som de hade trott, säger Grönroos och skrattar. Humor är ett av hennes instrument. Under det första mötet går jag igenom patientens rökningshistoria och orsakerna till att han eller hon har sökt sig till avvänjningen. I bakgrunden finns ofta tidigare försök att sluta. Förutom att diskutera med patienten så gör Päivi Grönroos också ett test som visar patientens nikotinberoende. Jag frågar ofta vad patienten är rädd för. Somliga av patienterna älskar att röka och är rädda att de inte kan sluta. Varje patient får själv bestämma om han eller hon hellre vill ha individuell handledning än handledning i grupp. För alla är det inte naturligt att prata om sina egna angelägenheter i en grupp. Individuell handledning pågår i allmänhet tills dess att patienten inte har rökt på 3 4 månader. Ibland kan ett besök ersättas med ett telefonsamtal. Handledning ges i grupper som består av 6 10 personer och gruppen samlas regelbundet, i allmänhet cirka tio gånger. Det finns många som är intresserade. De följande lediga tiderna finns om 2,5 månader. En kvinnas show I Åbo har det redan ordnats över 80 avvänjningsgrupper. Alla har ordnats av Päivi Grönroos. Jag bildar grupper med deltagare som är i ungefär samma ålder. Under de två första gångerna får deltagarna bekanta sig med varandra och berätta om sina tidigare upplevelser av att sluta röka. Vi går hela tiden 13

14 Päivi Grönroos som är rökavvänjningsskötare avslutar alltid ett möte på ett sätt som gör att alla blir på gott humör. Jag kommer också ihåg att varje gång ge alla beröm. igenom vilka ställen och situationer som är farliga med tanke på dem som ska försöka sluta röka. Efter de två gångerna kommer vi överens om ett gemensamt datum den dag då deltagarna slutar att röka. För var och en väljs dessutom ett lämpligt läkemedels- och nikotinpreparat som hjälper patienten att sluta. Man måste komma ihåg att det är fråga om ett nikotinberoende, säger Maritta Kilpeläinen. Alla känner vanligtvis någon som utan resultat har försökt använda ett avvänjningsläkemedel eller nikotinpreparat. De som arbetar med avvänjning vet att orsaken ofta är ett felaktigt bruk. Många använder för små doser och slutar att använda ett nikotinersättningspreparat för snabbt. Också läkemedelsbehandlingar avslutas ofta för tidigt. Avvänjning i grupp är effektiv och kostnadseffektiv verksamhet. Över 55 procent av gruppdeltagarna klarar av att sluta röka. Ibland slutar de att röka efter att det har gått flera år sedan de deltog i gruppen. Lättare i grupp än ensam Matti, 60, som deltar i en avvänjningsgrupp uppskattar de tips som han har fått av de övriga gruppdeltagarna. Jag vet med mitt förnuft att jag borde sluta. Känslan bara släpar efter, berättar Matti. Matti började röka vid 16 års ålder. Han rökte vanligen 1,5 2 askar om dagen i nästan 30 års tid. Han slutade röka när han konstaterades ha infektionsastma. Jag blev verkligen skrämd och slängde genast tobaksasken som jag hade på mig. Jag levde därefter tio år helt utan cigaretter. En gång bad Matti emellertid en kompis om att få en cigarett och snart igen en till. Sedan köpte han en egen ask. Han rökte trots astman och försökte sluta men misslyckades alltid. På hösten 2014 fick Matti veta att han har cancer i urinblåsan. Tumören var lokaliserad till urinblåsan och gick att opera. För fem veckor sedan blev det på canceravdelningen tal om att det finns en rökavvänjningsskötare. Jag tänkte genast att varför inte. Matti har positiva upplevelser av avvänjningen i grupp. Det är lättare att sluta tillsammans än ensam. Matti har redan hunnit rekommendera gruppen för sin bror som har kronisk obstruktiv lungsjukdom. Om det blir svårt så ringer jag en kompis I gruppen berättar man om tobakens egenskaper och man diskuterar också frågor i anslutning till att sluta röka. De här sakerna är redan bekanta för Matti. Sedan får alla i tur och ordning berätta vad de har varit med om och hur de har klarat sig. Jag har fått bra tips och idéer utifrån det som de andra har berättat, säger Matti. Nu har Matti varit tre veckor utan att röka. Jag orkar mycket bättre och jag sover mycket bättre därför att jag inte längre behöver vakna för att röka. I avvänjningsfasen använder han som hjälp också nikotinplåster och han har för säkerhets skull också nikotintuggummi i fickan. Abstinensbesvären är emellertid inte det som har varit det värsta för Matti. De värsta stunderna är då han är ensam. Tankarna börjar så lätt kretsa kring rökning. Då ringer jag en kompis. Jag har kompisar som också nyligen har slutat röka. De kämpar. Det går också att ringa rökavvänjningsskötare Päivi Grönroos men bara på dagtid. En bra sak med kompisarna är att dem kan man ringa också på kvällen eller när som helst när nöden är som störst. Ibland märker jag att någon har försökt ringa mig också på efternatten. Då svarar jag emellertid inte i min arbetstelefon, säger Päivi Grönroos. 14

15 VAD HADE HÄNT, OM JAG BARA HADE VETAT? Om jag som ung hade känt till rökningens alla konsekvenser så skulle jag kanske ha kunnat låta bli att börja. Det hade också varit till hjälp om min flickvän skulle ha slutat. Jag kommer ihåg att de förbud som mina föräldrar ställde var verkningslösa. Matti ATT BE OM ELLER ERBJUDA HJÄLP? Få finländare klarar av att be om läkarhjälp för att sluta röka. Orsaken är till en del kulturrelaterad: rökning uppfattas inte som en sjukdom som man måste få hjälp med för att kunna sluta. Den skam som är relaterad till rökningen gör det också värre att be om hjälp. Situationen är en annan när hälso- och sjukvården bjuder ut hjälp med att sluta röka. I allmänhet är attityderna positiva. Merparten av patienterna tar emot hjälp när den bjuds ut, säger Päivi Grönroos. I mängden finns dock också de som inte vill ha eller de som inte anser sig behöva hjälp. De säger att de slutar sedan någon gång och förklarar att deras egna försök att sluta misslyckades en gång i tiden på grund av dålig karaktär eller ryggradslöshet. Förutom patienterna så behöver också de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården hjälp och stöd. Rökning är en beroendesjukdom och många upplever att den är svårbehandlad. Läkare behöver också stöd för att de ska ha färdigheter i att ta upp rökning till tals med patienterna och färdigheter i att stödja dem i att sluta röka, säger Maritta Kilpeläinen. Matti som har rökt länge har lagt märke till att läkarnas inställning till rökning har förändrats under årens lopp. Tidigare befallde läkarna mig att sluta röka genast. Nu säger de att du kunde kanske fundera över rökningens följder. Det har mycket mera effekt. info PÅ VILKET SÄTT STÖDJER HÄLSOVÅRDEN DEN SOM SKA SLUTA RÖKA? Rådgivning och individuell handledning - Motivation till att sluta - Datum för när patienten slutar röka slås fast - Sätt att agera när tobaksbegäret slår till - Kartläggning av risksituationer för återfall - Tidigare erfarenheter - Kartläggning av övriga stödformer Planering och kontroll av substitutions- eller läkemedelsbehandling Handledning i grupp eller annat kamratstöd Nikotinersättningsbehandling - På apotek utan recept Receptbelagda läkemedel (bupropion, vareniklin, nortriptylin) Elektriska cigaretter används inte (tillräckliga kunskaper om säkerheten och effekten saknas). 15

16 Cancerorganisationerna Bli medlem Du kan bli medlem antingen genom att fylla i kortet nedan eller genom att anmäla dig via nätet på adressen Då kan du bli medlem i din regionala cancerförening, i en av de landsomfattande patientorganisationerna eller både och. Föreningarna bestämmer själva medlemsavgiften och den är euro. Vi bjuder rehabilitering för cancerpatienter och deras närstående stödpersoner diskussionsgrupper rådgivning i hela landet rådgivningsstationer där en sjukskötare specialiserad på cancer har mottagning Medlemsblankett Jag vill bli medlem Namn Adress Jag är svenskpråkig och vill ha tidskiften Adressförändringar Namn Medlemsnummer (Från tidskriftens baksida, nummerserien ovanför namnet) Medlemsförening Gammal address Ny adress Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot CANCERFÖRENINGEN I FINLAND KOD SVARFÖRSÄNDELSE

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Testamente en gåva till kommande generationer

Testamente en gåva till kommande generationer Testamente en gåva till kommande generationer CANCERSTIFTELSENS MÅL ÄR ATT ÖVERVINNA CANCER TESTAMENTSDONATION FÖR DET ARBETE SOM UTFÖRS FÖR ATT BEKÄMPA CANCER Vi kan i mångt och mycket tacka Cancerstiftelsens

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA

PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA PRESSINFORMATION HOSTA HOS BARN ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Pressmaterial för journalister från BioPhausia. Kontaktperson: Kjell Legernaes, Marknadschef. Tel, vxl: 08-407 64 30, e-mail: kjell.legernaes@medivir.se

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Rakt på sak om tråkigheter 3-4/14. Färgerna tillhör alla. Rosa här igenär. Petra Peuhu. Vardagen känns som fest då man tillfrisknat

Rakt på sak om tråkigheter 3-4/14. Färgerna tillhör alla. Rosa här igenär. Petra Peuhu. Vardagen känns som fest då man tillfrisknat 3-4/14 U T G E S AV C A N C E R O R G A N I S AT I O N E R N A 10 Rakt på sak om tråkigheter 14 Färgerna tillhör alla Rosa Bandet här igenär 4 Petra Peuhu Vardagen känns som fest då man tillfrisknat www.cancer.fi

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

En ljus framtid framför sig

En ljus framtid framför sig 2/14 U T G E S AV C A N C E R O R G A N I S AT I O N E R N A 10 Ansiktet under kniven 14 Huvud- och halscancer 4 Efter cancern i munhålan ser Reijo Tuomi En ljus framtid framför sig www.cancer.fi 10 Om

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Råd när du ska bli tobaksfri Bara du kan bestämma om du ska sluta med tobak och bara du kan lyckas. Att fatta ett genomtänkt beslut kan vara helt avgörande

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Arbetsblad Gruppträff 2 Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Tips för ökad motivation: Var noga med att definiera dina individuella mål och önskade hälsovinster

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Cancer- och Trafikskadades Riksförbund Årsskrift 2012 Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Ett stort och varmt tack till...... alla givare, sponsorer, medlemmar, medarbetare och samarbetspartners som

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS P Ett bra beslut! Vad är CHAMPIX? När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

när hon var 21 Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA

när hon var 21 Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA Syöpä 1/2012 UTGES AV CANCER- ORGANISATIONERNA cancer.fi n Också närstående behövar stöd n Livskvalitet hänger på attityden Anna-Elina Rahikainen insjuknade av cancer när hon var 21 1 www.cancer.fi I detta

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer