2/16. frågor om aspirin och cancer. Tarmcancerscreeningens framtid klarnar på hösten. Tarmcancern. fick livet att spåra ut

Transkript

1 Cancer 2/16 3 frågor om aspirin och cancer 9 11 Tarmcancerscreeningens framtid klarnar på hösten 6 Tarmcancern fick livet att spåra ut UTGES AV CANCERORGANISATIONERNA

2 14 Musiker Riki Sorsa fick i början av april det första frivilligpriset som Cancerföreningen i Finland delar ut med anledning av sitt 80-årsjubileum. Markus Sommers Cancer-tidskriften utges av Cancerorganisationerna. Utkommer med fyra nummer i Prenumerationspris 38 per årgång. Gratis för medlemmar. 46. årgången. ISSN Huvudredaktör: Sirkku Jyrkkiö Redaktionschef: Satu Lipponen Redaktionssekreterare: Mirja Karlsson Redaktion: Minna Anttonen, Riikka Huovinen, Anna Lepistö, Päivi Lähteenmäki, Pirkko Ollikainen, Eeva Ollila, Päivi Pakarinen, Maija Töyry Redaktör: Jaana Ruuth, Anu Kytölä, Maarit Rautio AD: Toni Talvenheimo / Total Layout Oy Bilder: Mikko Vähäniitty, Markus Sommers, Vesa-Matti Väärä Adress: Unionsgatan 22, Helsingfors» I DETTA NUMMER Telefon: toimitus@cancer.fi Internet: Repro: TS-Yhtymä Ab, Helsingfors 03 Ledare Målen blir verklighet Tryckeri: Hansaprint, Åbo Frivillig Riitta Gertsch började hjälpandet redan som liten flicka med mamma som förebild. GE EN DONATION TILL CANCERSTIFTELSEN Tarmcancern fick livet att spåra ut Efter att Liisa Rajala hade märkt att hon inte tycks dö riktigt än, försöker hon leva som förut. Västvärldens cancer Tarmcancer kommer ofta upp när det blir tal om cancerformer där man själv kan påverka risken. Man kan ändå inte bara kalla det för levnadsstandardscancer. Ett besked som fick allting att stanna upp och ett frivilligpris Riki Sorsa lät göra en berörande video där han berättar om sin lungcancer och sitt rökande. Cancerstiftelsen finansierar inhemsk cancerforskning samt rådgivningstjänster för patienter och deras närvarande. Kontonummer: Aktia FI Donatortjänst: tel , donationer@cancer.fi Insamlingstillstånd: 2020/2012/4587 2

3 LEDARE Målen blir verklighet e Ett nationellt cancercentrum inrättas, beslutade statsminister Sipiläs regering i ramförhandlingarna den 5 april Ett av Cancerorganisationernas tre mål för denna regeringsperiod blir verklighet. Regeringen anvisar cancercentret finansiering för fyra år framåt och har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda dess verksamhet. Jag representerar Cancerorganisationerna i arbetsgruppen. Varför är det viktigt att inrätta ett cancercentrum? Enligt social- och hälsovårdsministeriets meddelande: Det nationella cancercentret har som uppgift att nationellt samordna cancerforskningen och en ändamålsenlig användning av servicesystemets resurser för cancervården. Syftet med den nationella styrningen är att säkerställa att cancerpatienter får likvärdig vård oberoende av bostadsort, främja forskningen inom området, främja behandlingarnas kvalitet och kostnadsnyttoeffekt samt ha kontroll över ökningen av läkemedelskostnaderna. Nyckelord är hög vårdkvalitet, likvärdig tillgång till vård och rask omvandling av forskningsdata i praxis. Den finländska cancerforskningen är som känt och erkänt av hög kvalitet. Detta återspeglas också positivt i behandlingsresultaten. Syftet med det nationella cancercentret är att de regionala cancercentren som ska inrättas i anslutning till universitetssjukhusen ska ha ett nära samarbete och också komma överens om en nödvändig arbetsfördelning till exempel i behandlingen av sällsynta former av cancer. Meningen är att det nationella cancercentret ska bereda enhetliga riktlinjer för behandlingen och diagnostiken av olika cancerformer. På det sättet får patienten möjlighet till lika god vård oberoende av bostadsort. Å andra sidan möjliggör cancercentrets koncept individuella, skräddarsydda behandlingar. Tack vare allt bättre diagnostik riktas behandlingarna till de patienter som verkligen har nytta av dem. Patienterna har tack vare cancercentret möjlighet att allt snabbare och lättare delta i behandlingsundersökningar. I kliniska test jämförs nya behandlingar med den i princip bästa tillgängliga behandlingen. Det är till gagn för patienten själv och för kommande patienter att delta i undersökningar. Ett annat av Cancerorganisationernas mål i samband med regeringsprogrammet gällde säkerställande av tillgången till vård och undersökningar. Det har varit vårt mål att det ska gå ännu snabbare att få vård och att för sjukvårdsdistrikten förpliktande tidsgränser ska ställas för ändamålet. Beroende på cancerform kan tidsgränserna variera. Cancerorganisationerna är med i ett projekt finansierat av social- och hälsovårdsministeriet där tidsgränserna fastställs och det byggs upp en riksomfattande uppföljning av hur de förverkligas. Framöver är det meningen att statistiken över hur tidsgränserna för tillgången till vård har hållit ska vara tillgängliga för alla. Trycket från offentligheten kommer säkert att effektivera praxis. Också detta mål med avseende på regeringsprogrammet håller alltså på att förverkligas. Enligt vårt tredje mål för regeringsprogrammet ska det i Finland utarbetas ett program för förebyggande av icke smittsamma sjukdomar. De viktigaste riskfaktorerna för cancer, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och kroniskt obstruktiv lungsjukdom är mestadels desamma: rökning, fetma, ohälsosam kost, för litet motion och riklig alkoholkonsumtion. Cancerorganisationerna har redan i några år haft nära samarbete med andra organisationer som representerar dessa sjukdomar och patientgrupper. Något egentligt program för icke smittsamma sjukdomar är visserligen inte på kommande, men målen ingår i allra högsta grad i regeringens spetsprojekt för främjande av hälsa och välfärd, som organisationerna är med om att utarbeta som partner till ministerierna. Cancerorganisationerna är nöjd över att alla dess mål för regeringsprogrammet håller på att förverkligas åtminstone avseende beslut och planer. Det finns ännu mycket att göra för att allt ska bli verklighet. Sakari Karjalainen Generalsekreterare maj 2016

4 ÅR 2016 FIRAR CANCERFÖRENINGEN I FINLAND 80-ÅRSJUBILEUM. JUBILEUMSÅRETS TEMA ÄR FRIVILLIGHET. FRIVILLIG ÄR EN ARTIKELSERIE OM CANCERFÖRENINGARNAS FRIVILLIGA AKTÖRER. Gnistan att hjälpa tändes redan som liten flicka Riitta Gertsch är en 69-årig stödperson från Mellersta Finlands Cancerförening i Jyväskylä. Hjälpandet fick sin början redan som liten flicka med mamma som förebild. Text Mirja Karlsson Bild Mikko Vähäniitty VAD GÖR DU FÖR FRIVILLIGARBETE? Varannan vecka besöker jag dagsjukhuset på cytostatikasidan och stannar ett par, tre timmar. Jag frågar sköterskan eller direkt av patienterna om någon har lust att prata. Mest bara lyssnar jag, och pratar om sådant som patienten vill prata om. HUR BLEV DU ENGAGERAD I FRIVILLIGARBETET? Jag fick mitt engagemang för att hjälpa andra redan med modersmjölken. Min första erfarenhet som stödperson vid cancer fick jag som åring. Grannens tant Elvi förlorade sin man i lungcancer och hon vågade inte vara ensam om natten. Hon frågade min mamma, om jag kunde komma dit som sällskap över natten. Jag gick till tant Elvi på kvällen och därifrån till skolan på morgonen. Jag minns i denna dag hur hon kokade kaffe åt mig i en emaljmugg på vedspisen. Hela livet har jag haft folk som behövt mitt stöd. Min man insjuknade i cancer 1999, själv insjuknade jag ett år senare. Min mans cancer återkom efter ett uppehåll på tio år och han dog. När jag sedan själv fick bröstcancer på nytt ville jag bli stödperson. VAD FÅR DU UT AV FRIVILLIGARBETET? Det bästa är att när man hjälper får man hjälp. När jag lämnar en patient, känner jag mig i allmänhet väl till mods. Jag har ju för en liten stund lyckats pigga upp någon med ett positivt samtal. Svårast är det med småbarnsmammor som lider av obotlig cancer. Det berör en djupt, jag har själv tre barn och sex barnbarn. 4

5 FRIVILLIG 5

6 TARMCANCERN Tarmcancern fick livet att spåra ur Liisa Rajala från Saarijärvi gick för fyra år sedan till sjukhuset för en oskyldig värk i blindtarmen, men gick ut därifrån som tarmcancerpatient. Text Mirja Karlsson Bilder Mikko Vähäniitty början var det alldeles hemskt. Den unga läkaren berättade i allas närvaro att jag hade en tumör i tjocktarmen bakom blindtarmen och tre metastaser i levern. Jag var som fallen från skyarna, jag hade ju inte märkt någonting, berättar Liisa. Man kan väl inte bli informerad om sin tarmcancer på ett tråkigare sätt. Det enda som fastnade i minnet av allt som läkarna förklarade var ordet stomi. Liisa upplevde det som om mattan dragits under fötterna på henne och hon led av stomirädsla fram till hösten. Hon fick en närmare förklaring först när hon äntligen fick tid till den opererande läkarens mottagning. Då blev det klart att stomi sannolikt inte behövs. Jag önskar att det som rör en sjuk människa avhandlas någon annanstans än i ett flerpersonersrum. Olika alternativ borde redogöras lugnt och tydligt, för i den sitsen behöver man mycket information och framför allt tid att smälta allt. Inte kan en vanlig människa som inte begriper sig på medicin genast uppfatta läget. TARMARNA FELPAKETERADE Liisa Rajala har nu levt med sin tarmcancer i fyra år. En läkare sade att hon är ett speciellt fall. När andra patienter magrar och faller av, så inte Liisa. Mina tarmar har säkert satts in tillbaka i fel ordning, för allt verkar sugas upp i kroppen, vad jag än stoppar i munnen, skrattar hon. När Liisas cancer upptäcktes var hon i första omgången sju veckor på sjukhus. Allt som allt har hon varit i sjukhusvård ungefär sex månader under knappa två år. Hon har sövts 14 gånger och opererats ca 10 gånger. En del av tjocktarmen har avlägsnats och också 40 procent av levern, för att inte tala om många andra organ. 6

7 TARMCANCERN Det behövs tur för att överleva tarmcancer. Bara att man är stark som människa räcker inte, men det hjälper en att orka, säger Liisa Rajala. I mitt fall gick allt på tok. Efter en operation fick jag en seg bakteriehärd i levern som man försökte putsa upp genom operation. Detta ledde sedan till sprickor i tunntarmen vars innehåll läckte ut via operationssåret och igen gav upphov till flera operationer. Nu har cancern spritt sig och kan inte längre opereras. Trots allt lever jag relativt normalt. Jag kan inte göra riktigt allt som jag gjorde förut, för jag har fästen och metastaser som gör ont vid ansträngning. Jag går på länk också om jag blir andfådd, jag kan ändå fortfarande röra mig normalt. Som hobby sjunger Liisa i ett band. Ibland har de spelningar och konserter där de spelar schlagers och dansmusik av alla de slag. Liisa har närstående, släktingar och bekanta, som har levt med henne under hennes sjukdom. När hon behöver det får hon avreagera sig hos sina vänner. Hon tror att det behövs tur för att man ska överleva tarmcancer. Bara att man är Trots allt lever jag relativt normalt. 7

8 TARMCANCERN På högen av papper och blodprover resultat det är allvarlig sjukdom. stark som människa räcker inte, men det hjälper en att orka. LIVET FÖRÄNDRADES TOTALT Liisa Rajala är nu 57 år och pensionär. Det var en stor omställning att ge upp arbetet och jobbigt på alla sätt. Aldrig hade jag kunnat tänka mig vad den här sjukdomen för med sig och vilka behandlingar och åtgärder den kräver. För en ensamstående kollapsar dessutom ekonomin när man inte jobbar och kostnaderna är helt förfärliga. Liisa tycker att livet har blivit helt annorlunda också för att all förhandsplanering faller bort. Man vet inte om det här är den sista julen eller midsommaren och varje gång funderar man, kan man lova någonting som ligger litet framåt i tiden, när man inte vet om man lever så länge. Under den första tiden lovade jag ingen någonting. Efter att jag hade märkt att jag inte tycks dö riktigt än, försöker jag leva som förut. Jag fortsatte med mina intressen och tänkte att om något blir på hälften, så får det bli. När vi hade spelningar lovade jag komma, men sade till kompisarna att jag inte garanterar att jag är vid liv då. Liisa medger själv att man borde komma bort från sådana tankar, men det är inte så lätt. Hon försöker ändå leva en dag åt gången och i nuet. Närmare information: Liisa Rajalas artikel Min berättelse om cancer finns på Colores webbplats (på finska) 8

9 TARMCANCERN frågor: Aspirin och cancer Enligt forskningen kan aspirin minska risken att insjukna i och dö av många av de vanligaste cancerformerna. Mest belägg finns det för att aspirin inverkar på risken för tarmcancer. Mekanismen i fråga är aspirinets inflammationshämmande effekt. Text Marika Javanainen Bild ShutterStock Sakkunnig MD Eija Korkeila, ÅUCS egelbunden medicinering med aspirin ges ofta bland annat till patienter som har haft hjärtinfarkt eller hjärninfarkt, eftersom det hämmar blodplättarnas förmåga att fastna i varandra och förhindrar att störningarna i blodomloppet återkommer. 9

10 TARMCANCERN VEM HAR NYTTA AV ETT DAGLIGT ASPIRININTAG? Än så länge vet vi inte vilka alla som kunde ha nytta av regelbundna aspirinkurer. Det är också öppet hur länge och med vilken dosering det lönar sig att ta aspirin för att det ska ha någon effekt i förebyggandet av cancer. I en del aspirinundersökningar har dosen varit 600 mg per dag, i andra endast mg per dag. Aspirinkuren har minskat risken för cancer när den har inletts i årsåldern och fortgått i 5 10 år. Problemet är att också risken för biverkningar ökar vid långvarigt intag. Redan nu används aspirin selektivt vid förebyggande av ärftlig tarmcancer, men i Finland rätt sparsamt. Under aktiv cancerbehandling används aspirin i regel inte, eftersom många behandlingar disponerar för blödningar. KAN MAN INLEDA EN ASPIRINKUR PÅ EGET BEVÅG? Absolut inte. Det är bäst att ta upp frågan med sin egen läkare för att överväga fördelarna och nackdelarna med aspirin samt eventuella samverkningar. Det är bra att informera läkaren om alla mediciner man tar, också ickereceptbelagda mediciner. Fördelarna med en medicin bör vara större än eventuella nackdelar och risker. Det är mycket viktigt att tänka på eventuella risker för blödningar, eftersom de kan vara farliga. Blödningsrisken ökar med åldern. Också andra mediciner kan ytterligare höja risken. Tidigare magsår kan börja blöda på nytt. VILKA ÄR RISKERNA VID ASPIRININTAG? Den mest betydande risken vid intag av aspirin är blödningar. Dessutom kan det orsaka svullnad, höja blodtrycket och minska effekten av blodtrycksmediciner, orsaka överkänslighetssymptom och förvärra astma. Långvarigt aspirinintag är förknippat med risk för magblödning. Vissa magblödningar är livsfarliga. 10

11 TARMCANCERN TARMCANCER- SCREENINGENS FRAMTID KLARNAR PÅ HÖSTEN TARMCANCERSCREENING Kvinnor Män Teksti Nea Malila Bild ShutterStock Skribenten är direktör för Cancerregistret Kallelser Screeningar Normala Positiva armcancerscreeningen, dvs. screening av tjocktarms- och ändtarmscancer, har i många undersökningar konstaterats minska mortaliteten på grund av tarmcancer. I Finland diagnosticeras nuförtiden över 3000 nya tarmcancerfall om året. Cancern blir vanligare efter medelåldern. Merparten av patienterna är över 60 år när sjukdomen fastställs. Utöver åldern inverkar levnadsvanorna, särskilt övervikt, bristfällig motion, riklig alkoholkonsumtion och långvarig rökning på tarmcancerns utveckling. Tarmcancerscreeningen inleddes 2004 i 22 kommuner som var villiga att frivilligt sätta i gång med verksamheten. Programmet utvidgades småningom så att det 2008 redan omfattade 40 procent av målbefolkningen, män och kvinnor i åldern år. Alla kallades inte till screening, utan kommunen valde genom lottning varannan i åldersgruppen till screening och varannan till referensgruppen. Sommaren 2015 publicerades de första resultaten av det finländska programmets effekter. Resultaten uppvisade inga skillnader i tarmcancerdödlighet mellan dem som screenats och referensgruppen, vilket är huvudmålet för screeningen. I genomsnitt är uppföljningstiden fortfarande kort, 4,5 år, och uppföljningen måste alltså fortsätta. Tarmcancer utvecklas långsamt över åren, rentav över decennier, och därför räcker inte en uppföljningstid på knappa fem år. Det är troligt att det faktum att man började med screeningar har varit till nytta också för patienterna i referensgruppen, eftersom kommunerna i och med screeningprogrammet varit beredda att misstänka tarmcancer och fäste uppmärksamhet vid patientstigen. De inledande undersökningarna, typ endoskopi av tarmen, sköttes lokalt. Screeningprogrammet ökade medvetenheten om cancerns symptom och vikten av tidig diagnos bland både befolkningen och sjuk- och hälsovårdens aktörer. I Finland har dryga män och kvinnor screenats åtminstone en gång. Det beslutades att screeningprogrammet genomförs randomiserat fram till år 2014 och att beslut om fortsättningen fattas utifrån de resultat man får. Deltagandet, tolkningen av testerna och ordnandet av vidare undersökningar har gått bra. Eftersom det ännu inte finns belägg avseende dödligheten, måste uppföljningen fortsätta för att följande screeningprogram ska kunna planeras. Sommaren 2016 sändes de sista screeningkallelserna till de män och kvinnor som tidigare bara hade fått en kallelse. Screeningprogrammets framtid tar form under hösten

12 TARMCANCERN Hälsosamma levnadsvanor skadar inte. Därför lönar det sig att försöka anamma dem, säger Eija Korkeila. VÄSTVÄRLDENS CANCER Tarmcancer kommer ofta upp när det blir tal om cancerformer där man själv kan påverka risken. Man kan ändå inte bara kalla det för levnadsstandardscancer. Text Marika Javanainen Bild Vesa-Matti Väärä armcancern har snabbt blivit allmän i västvärlden och också i Finland. Under de senaste 50 åren har antalet diagnostiserade tarmcancerfall fyrdubblats. Orsaken antas främst vara ändringen i levnadsvanor. Man vet att den västerländska dieten, som innehåller mycket rött kött och litet fiber, och bristfällig motion ökar risken för att insjukna i tarmcancer. Därför är tarmcancern klart mest allmän i Förenta staterna och i Europa. Är det alltså fråga om livsstilscancer? Inte nödvändigtvis. Cancerläkaren MD Eija Korkeila från Åbo vill undvika svartvitt tänkande. Det räcker inte med att man äter rött kött för att man ska få tarmcancer. Cancerns uppkomst är en komplicerad process som påverkas av många faktorer. Alla faktorer som inverkar på uppkomsten av cancer känner man ännu inte till. Man kan insjukna också om man lever helt enligt rekommendationerna och gör allt rätt. Trots det rekommenderar Korkeila att man ska leva så att risken för tarmcancer är så liten som möjligt: motionera, äta enligt kostrekommendationerna, undvika alkohol och rökning samt hålla vikten. Samtidigt minskar också risken för att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och också många andra former av cancer. Hälsosamma levnadsvanor skadar inte. Därför lönar det sig att försöka anamma dem, säger Korkeila. Hälsosamma vanor får en också att både må och sova bättre. 12

13 TARMCANCERN VAL FÖR ÅRTIONDEN Det är svårt att undersöka dietens inverkan på människan. Det är inte många som vill gå med i en undersökning där man ska äta en viss sorts mat och hålla sig med konstanta levnadsvanor i årtionden. Man har dock fått klara belägg för matens samband med tarmcancer vid studier av människor som har flyttat från en världsdel till en annan. Till exempel i Afrika och Indien är risken för tarmcancer mycket liten. Hos personer som flyttar därifrån till västvärlden ökar risken att insjukna i tarmcancer snabbt till samma nivå som i det nya hemlandet. Invandrare tillägnar sig i allmänhet snabbt den nya dieten och livsstilen i övrigt. För arvsmassan att ändras skulle det ta mycket längre tid. Hur man äter under en enskild vecka spelar inte så stor roll, det är frågan om kostval som sträcker över årtionden. RÖTT KÖTT MED MÅTTA Det mest övertygande beviset har man för rött och processat kött, typ korv och pålägg. Sådant ska man äta bara litet, rekommenderar Eija Korkeila. Dagens rekommendation är ett intag av rött kött alltså nöt, fläsk och vilt på sammanlagt högst gram i veckan. Processat kött kan det kanske löna sig att helt lämna bort. Det lönar sig inte att äta hela veckans köttranson på en gång. En del forskare tänker nämligen att om man äter mycket kött på en gång, hinner köttproteinerna inte sugas upp av tunntarmen utan fortsätter vidare till tjocktarmen och orsakar skador också där. I stället för kött lönar det sig att välja fisk, grönsaker, frukt och fullkornssäd. Fiber och fullkornssäd i kosten minskar nämligen risken för tarmcancer. Det finns en logisk orsak. Fibern ökar massan som rör sig i tarmen och samtidigt tarmverksamheten och följaktligen har eventuella skadliga ämnen kortare tid att påverka tarmen. LYSSNA TILL SYMPTOMEN En liten del av tarmcancerfallen är förknippade med ärftlig predisposition, såsom vid Lynch syndrom och familjär adenomatös polypos. I Finland är släkterna i fråga till största delen redan kända, och de som hör till dessa släkter följs upp med avseende på tarmcancer. Också de som har inflammatorisk tarmsjukdom blir uppföljda, eftersom den underliggande sjukdomen avsevärt höjer risken för tarmcancer. Uppföljning ordnas inte för andra, men i många kommuner görs det frivilliga screeningundersökningar för åringar. Det lönar sig att hålla ett öga på hur man känner sig och på eventuella symptom. Det lönar sig att gå till läkaren till exempel vid ändringar i tarmfunktionen, blodig avföring eller nya oklara magbesvär, sporrar Korkeila. Merparten av tarmcancerfallen upptäcks nämligen fortfarande onödigt sent. OROLIG FÖR ÄRFTLIG DISPOSITION? Cancer är en rätt vanlig sjukdom och i så gott som varje familj finns det någon som har haft cancer. Blir man ängslig avseende en cancerform som förekommer i släkten, rekommenderar Eija Korkeila att man tar upp det med sin egen läkare. Också Cancerorganisationerna ger rådgivning angående cancerns ärftlighet. Om du funderar på cancern hos nära släktingar eller cancerns ärftlighet, kontakta gärna Cancerorganisationernas rådgivningstjänst eller din regionala cancerförening. SKYDD AV KOLONOSKOPI? Endoskopi av tjocktarmen, kolonoskopi, minskar också risken för tarmcancer. Uppskattningen är att den skyddande effekten håller i upp till år. Vid kolonoskopi upptäcks förstadier till tarmcancer och andra förändringar i tarmens slemhinna som kan behandlas innan de hinner utvecklas till cancer. Kolonoskopi används nuförtiden vid screening av riskgrupper. Endoskopi av tjocktarmen görs också om det finns dolt blod i avföringsprovet som tas vid screeningen. 13

14 Om en enda människa slutar röka tack vare den här videon, så har den varit till nytta, säger Riki Sorsa. 14

15 Ett besked som fick allting att stanna upp och ett frivilligpris Musikern Riki Sorsa lät göra en berörande video där han berättar om sin lungcancer och sitt rökande. Text Tea Kalska Bild Markus Sommers orsa har länge varit goodwillambassadör för Cancerorganisationerna. Så kom det sig att han i början av april fick det första frivilligpriset som Cancerföreningen i Finland delar ut med anledning av sitt 80-årsjubileum. Hösten 2015 led musiker Riki Sorsa av en långvarig förkylning. Efter att ha hostat i två månader lät han undersöka sig. Diagnosen var lungcancer. Min första tanke var: inte igen! Vad ont har jag gjort? Tio år tidigare hade Sorsa övervunnit sin strupcancer. Där slutade trettio år av rökande. Riki Sorsa sitter i restaurang The Cock i Helsingfors. Stället är nostalgiskt för Sorsa, för han har hållit två skivsläpp i samma lokaler. Då hette restaurangen ännu Kellarikrouvi, minner sig Sorsa. Det är mars och Sorsa skulle egentligen semestra i New York med sin fru. Planerna fick dock ändras, för om några veckor ska en cancertumör opereras bort från hans lungor. Sorsa berättar att han under sin första cancer var ett stort frågetecken allt var så nytt att han inte ens riktigt förstod att vara rädd för det som hade hänt. Den här gången kom rädslan, och cytostatika- och strålbehandlingarna tog sin beskärda del av vintern. Sorsa beslutade att han skulle utnyttja sin miserabla situation till något gott. Han kom på idén med en video där han berättar om sin sjukdom och sitt tobaksrökande. I slutet av videon stiger en avmagrad och hårlös Riki Sorsa in i bild. Slutade jag för sent frågar han och tittar in i kameran. När videon publicerades fick den mycket uppmärksamhet och delades flitigt i sociala medier. Jag ville göra något som får folk att stanna upp. Någonting tillräckligt häftigt. Om en enda människa slutar röka tack vare den här videon, så har den varit till nytta. JAG FICK KRAFTER AV MÄNNISKORS EMPATI Tack vare sin video fick Sorsa mycket stöd och uppmuntrande kommentarer som gav kraft att orka med sjukdomen. Det är alldeles underbart när folk kommer och pratar och hälsar på. Den positiva känslan det har gett mig, har varit fin. Under sina strål- och cytostatikabehandlingar besökte Sorsa ofta sjukhuset. Han skryter med vårdpersonalen och uppmuntrar också andra cancerdrabbade att lita på den vård de får. Var lyckliga att ni bor i Finland och lita på den finländska vårdpersonalen. Cancervården här hör till de bästa i världen. Sorsa tackar också sina vänner som skjutsade honom till och från sjukhuset. Han medger att han är i en lycklig situation som bor i Helsingfors på kort avstånd från sjukhuset. Det är tur att man inte behöver köra hundratals kilometer för sina behandlingar. Jag förstår gott dem som bor lång borta från sjukhuset. Det måtte vara hemskt. Trots sin allvarliga sjukdom har det lyckats Sorsa att hålla sig vid gott mod. Under intervjun säger han att han mår riktigt bra, frånsett att han är litet trött och fryser jämt. Senast Riki Sorsa uppträdde var i höstas i Mikaelskyrkan i Åbo precis efter att ha fått veta om sin lungcancer. Till minnet av Riki Sorsa 15

16 Cancerorganisationerna Bli medlem Du kan bli medlem antingen genom att fylla i kortet nedan eller genom att anmäla dig via nätet på adressen Då kan du bli medlem i din regionala cancerförening, i en av de landsomfattande patientorganisationerna eller både och. Föreningarna bestämmer själva medlemsavgiften och den är euro. Vi bjuder rehabilitering för cancerpatienter och deras närstående stödpersoner diskussionsgrupper rådgivning i hela landet rådgivningsstationer där en sjukskötare specialiserad på cancer har mottagning Medlemsblankett Jag vill bli medlem Namn Adress Jag är svenskpråkig och vill ha tidskiften Adressförändringar Namn Medlemsnummer (Från tidskriftens baksida, nummerserien ovanför namnet) Medlemsförening Gammal address Ny adress Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot CANCERFÖRENINGEN I FINLAND KOD SVARFÖRSÄNDELSE