Sammanträdesdatum NR ÄRENDE DNR. 2 Val av två protokollsjusterare samt dag för justering. 4 Medborgarförslag angående parkeringsplatser i centrala Kil

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdatum KALLELSE PLATS OCH TID Kulturhuset KilArena, tisdag 19 juni 2018, kl FÖREDRAGNINGSLISTA NR ÄRENDE DNR 1 Upprop 2 Val av två protokollsjusterare samt dag för justering 3 Allmänhetens frågestund 4 Medborgarförslag angående parkeringsplatser i centrala Kil KS 18/357 5 Svar på medborgarförslag om ny GC-väg i Fagerås KS 18/188 6 Friskvårdssatsning i Kils kommun KS 18/369 7 Godkännande av samverkansavtal mellan kommunerna i Värmland och regionen 8 Revidering av arvodesbestämmelser och övriga ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun 9 Val av ny ersättare i kommunstyrelsen efter Göte Andersson (S) 10 Val av ny ersättare i myndighetsnämnden efter Göte Andersson (S) KS 18/162 KS 18/220 KS 18/236 KS 18/ Datum för sammanträde i oktober 12 Skriftliga meddelanden KS 18/16 KIL1000, v1.1, Rita Gunnarsson Ordförande Helena Olsson Sekreterare helena.olsson04@kil.se Sida 1 av 13

2 1 UPPROP Sida 2 av 13

3 2 VAL AV TVÅ PROTOKOLLSJUSTERARE SAMT DAG FÖR JUSTERING SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige ska utse två protokolljusterare samt bestämma dag för justering. Sida 3 av 13

4 3 ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND SAMMANFATTNING Allmänhetens frågestund inleds med information kring byggande av trygghetsboende och nytt särskilt boende. Sida 4 av 13

5 4 Dnr KS 18/357 MEDBORGARFÖRSLAG ANGÅENDE PARKERINGSPLATSER I CENTRALA KIL SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag angående parkeringsplatser i centrala Kil har inkommit. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag Sida 5 av 13

6 5 Dnr KS 18/188 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM NY GC-VÄG I FAGERÅS SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag där förslagsställarna föreslår en gång- och cykelväg i Fagerås har kommit in. Förslagsställarna anser att den nuvarande gångstigen och förbindelsen över ån inte uppfyller säkerhetskraven och upplevs otrygg. De föreslår en omarbetad sträckning av den redan planerade GC-vägen i Fagerås. De förslår att projektet prioriteras och att erforderliga ansökningar snarast lämnas till länsstyrelsen. Kommunen har en Gång- och cykelplan från 2014, där en liknande sträcka finns med. Sträckan är beräknad att kosta 2-3 miljoner kronor. GC-planen kommer under hösten att uppdateras och förvaltningen avser att beakta den föreslagna omarbetade sträckningen i kommande GC-plan. Förvaltningen föreslår att kommunen ska utreda kostnader och möjlighet till statlig medfinansiering till projektet för att om möjligt få med detta i kommande års verksamhetsplanering. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag om GC-väg i Fagerås, Kommunfullmäktiges protokoll , 33 Tjänsteskrivelse ledningsstaben Kommunstyrelsens protokoll , 115 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra till förvaltningen att utreda frågan om möjlighet finns att lägga in gång- och cykelväg i Fagerås i kommande års verksamhetsplanering. Sida 6 av 13

7 6 Dnr KS 18/369 FRISKVÅRDSSATSNING I KILS KOMMUN Sida 7 av 13

8 7 Dnr KS 18/162 GODKÄNNANDE AV SAMVERKANSAVTAL MELLAN KOMMUNERNA I VÄRMLAND OCH REGIONEN SAMMANFATTNING Landstingsfullmäktige beslutade den 29 augusti 2017 att ansöka hos regeringen om att från 2019 överta det regionala utvecklingsansvaret, enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. En väl fungerande samverkan mellan kommunerna och den blivande regionen är en förutsättning för ett framgångsrikt strategiskt regionalt utvecklingsarbete. Mot bakgrund av detta har ett förslag till samverkansavtal mellan parterna arbetats fram gemensamt. Avtalsförslaget har varit på remiss till samtliga kommuner och Kils kommun yttrade sig den 3 april. Landstingsstyrelsen behandlade ett reviderat förslag till avtal den 24 april och kommunerna har nu fått detta avtal för godkännande. Kils kommuns synpunkter har endast tillgodosetts vad gäller att benämningen kommunchef har bytts ut mot kommundirektör. Vad övriga kommuner lämnat för synpunkter framgår inte av underlaget. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna det föreslagna samverkansavtalet. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunfullmäktiges protokoll , 83 Reviderat missiv Förslag till samverkansavtal Processbeskrivning regionbildning, Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , 64 Landstingsstyrelsens protokoll , 106 Följebrev Missiv Förslag till samverkansavtal Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , 116 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunfullmäktige godkänner förslag till samverkansavtal mellan länets kommuner och regionen, enligt bilaga 1. Sida 8 av 13

9 8 Dnr KS 18/220 REVIDERING AV ARVODESBESTÄMMELSER OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR FÖR FÖRTROENDEVALDA I KILS KOMMUN SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen gav i januari förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av arvodesbestämmelserna i Kils kommun. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till reviderade bestämmelser om arvoden och ersättningar som innehåller både mindre och större förslag till förändringar. Flera av de föreslagna förändringarna syftar till att göra bestämmelserna enklare och tydligare. Fastställs förslaget till reviderade arvodesbestämmelser bedömer förvaltningen att kommunen sänker de politiska kostnaderna per år med cirka 170 tkr exklusive sociala avgifter. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunfullmäktiges protokoll , 46 Kommunfullmäktiges protokoll , 15 Högsta förvaltningsdomstolens dom , målnr Kommunstyrelsens protokoll , 7 Nu gällande Arvodesbestämmelser och övriga ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun, senast reviderade av kommunfullmäktige , 25 Förslag till reviderade Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun Förslag till reviderade Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun (med förändringar överstrukna respektive rödmarkerade) Sammanställning arvode kommunalråd Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , 117 FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslaget till Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun med ikraftträdande 1 januari Sida 9 av 13

10 9 Dnr KS 18/236 VAL AV NY ERSÄTTARE I KOMMUNSTYRELSEN EFTER GÖTE ANDERSSON (S) SAMMANFATTNING Ny ersättare i kommunstyrelsen efter Göte Andersson (S) ska utses. Sida 10 av 13

11 10 Dnr KS 18/236 VAL AV NY ERSÄTTARE I MYNDIGHETSNÄMNDEN EFTER GÖTE ANDERSSON (S) SAMMANFATTNING Ny ersättare i myndighetsnämnden efter Göte Andersson (S) ska utses. Sida 11 av 13

12 11 DATUM FÖR SAMMANTRÄDE I OKTOBER Sida 12 av 13

13 12 Dnr KS 18/16 SKRIFTLIGA MEDDELANDEN SAMMANFATTNING Följande meddelanden har inkommit: 1. Utdrag från Gemensam överförmyndarnämnd Budgetuppföljning Månadsrapporten "Vi är Kils kommun", maj Protokoll från Värmlands läns Vårdförbund, direktionens möte Protokoll från kost- och servicenämnden Protokoll från hjälpmedelsnämnden Revisionsplan Revisionsrapporter om granskning av samverkan kring missbruksvård - Landstinget i Värmland och värmländska kommuner FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunfullmäktige har tagit del av informationen. Sida 13 av 13

14 0 vt Yledbor ( 0t än n 5 lal,ser 0(5 't Vl(?:Yz-af,Xfr)ti fl(y ' I \lf-\/ I \Vl!lllrv! t t( a.la K,'l, Andu4,er,k nad uitl belrl Vk larveritt p la,,l,scru 5 a t Dnr Å a *,',,.,.,b.t. r' i..qk *,, * L r,l ccntreuln K;l hlivt' f )et A 0,( ot[, ( LLnt wlx P(,u orhns^ iovn har trco*rv't tkmhwsut, 5i,a c+, bui"s plctt ser i bäae bom,n,tna,ta orl' 0rot ft1a,h shot I tnnt dut t'n-te stl.togl;y't' rnenga,? tttlsw " 7w, heaå w hd dy, Hå,W pw ktra"r ult w ya'e()rnul snt'n bl;r *,å*'g u'bt?ot sseda- 7ä o vi^ snb beba'n7nin3 nl' h Nnr han d* Vlanr,rade I&nb;jwc?M ah vinlw hdl fln rt'rtrm P robleyf,il{jhoirboandut å" håa''t bwinss TlaLscr $r svwnnil. lry hoppas Adc+a s"tu di& {i""5 &,, bva " r>lanerin+ b, o K;I ]o,is\^u+e' 6n 7i* rä,ut S? I J runs HVIt ftt n C

15 KILS KOMMUN Fagerås t Medborgarftirslag GC-väg i Fagerås Tack Kils kommun ftir nya multiarenan på Lundavallen! Den kommer att användas flitigt året runt, både på skol- och fritid. För att tryggt ta sig till och från Lundavallen behövs en säker GC-väg mellan Skolan/Resecentrum och Idrottsplatsen. Den nuvarande gångstigen med en riskabel spång över ån fyller inte tillnärmelsevis säkerhetskraven. Den kan inte plogas vintertid och är dessutom otrygg eftersom belysning saknas. Diirftir åir det viktigt att den redan planerade GC-vägen, som samtidigt ftirbäthar tillgängligheten till kollektivtrafiken, fiir högsta prioritet. Den optimala sträckningen framgår av bifogad ritning. Förbindelsen över ån kräver en s k 2000-trumm4 som i sin tur behöver länsstyrelsens godkännande. Handläggningen av dylika äronden brukar ta lång tid och därftr är det angeläget att ansökan skickas in omgående. Med god planering kan man, ftir att såinka kostnaderna, använda kostnadsfria schaktmassor från kommunens underhål lsarbete. För att GC-vägen tryggt ska kunna användas på kvällstid och under den mörka årstiden är god belysn ing en sj alvklarhet. Med en säker GC-fiirbindelse kommer många med iirenden till IP-området och Bygdegården att lämna bilen hemma och istället ta cykeln eller promenera. Bra ftir både miinniskor och miljö! Vi öreslar diirbr: att en GC-väg anläggs i Fagerås mellan Skolan/Resecentrum och Lundavallen enligt ovanstående; att projektet prioriteras och att ansökan omgående inges till låinsstyrelsen.

16 ä S r-, r \I' e. {{' I

17 Fagerås / t) 1. /{ 3 o I...'..".: i-.i I I l I OO O I r"t l0 a il ii: II O- '.. 1 {t 'i Xx x o.,o oå o- *** l x x I t ili I i I a. Skola '---a- x" tt' %.1, \ f, \ I q o q u, 6ä,l a 1t ' E-,; 'l iip 'i, A ai I '/\-' 1-r l' t l.14 : &, 12 1,. u l rd, L.a i.{ a /'' _, i::iic a, '-'-,...'...::.r,t " ".' '\ ll

18 KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdatum PROTOKOLLSUTDRAG KF 33 Dnr KS 18/188 MEDBORGARFÖRSLAG OM NY GÅNG- OCH CYKELVÄG I FAGERÅS SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag har inkommit. Förslagsställarna anser att en gång- och cykelväg ska anläggas i Fagerås mellan skolan/resecentrum och Lundavallen. Vidare föreslås att projektet ska prioriteras och att ansökan omgående ska inges till Länsstyrelsen. Vid sammanträdet framför förslagsställaren Bertil Haglund sina synpunkter. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag inkommet BESLUTSGÅNG Ordföranden Rita Gunnarsson (S) frågar om kommunfullmäktige kan remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och finner att så är fallet. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Kommunfullmäktige remitterar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. KIL1000, v1.1, Utdragsbestyrkande Sida 1 av 1

19 KILS KOMMUN Solveig Magnusson, TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 18/188 Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag om gångoch cykelväg i Fagerås SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag där förslagsställarna föreslår en gång- och cykelväg i Fagerås har kommit in. Förslagsställarna anser att den nuvarande gångstigen och förbindelsen över ån inte uppfyller säkerhetskraven och upplevs otrygg. De föreslår en omarbetad sträckning av den redan planerade GC-vägen i Fagerås. De förslår att projektet prioriteras och att erforderliga ansökningar snarast lämnas till länsstyrelsen. Kommunen har en Gång- och cykelplan från 2014, där en liknande sträcka finns med. Sträckan är beräknad att kosta 2-3 miljoner kronor. GC-planen kommer under hösten att uppdateras och förvaltningen avser att beakta den föreslagna omarbetade sträckningen i kommande GC-plan. Förvaltningen föreslår att kommunen ska utreda kostnader och möjlighet till statlig medfinansiering till projektet för att om möjligt få med detta i kommande års verksamhetsplanering. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag om GC-väg i Fagerås, Kommunfullmäktiges protokoll , 33 Tjänsteskrivelse ledningsstaben BESKRIVNING AV ÄRENDET KIL1000, v1.1, Ett medborgarförslag där förslagsställarna föreslår en ny gång- och cykelväg i Fagerås har kommit in. Det handlar om sträckan mellan den nya idrottsplatsen Lundavallen och Skolan/Resecentrum. Den nuvarande gångstigen med en riskabel spång över ån uppfyller inte säkerhetskraven, upplevs otrygg pga. brist på belysning och kan inte plogas vintertid. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 3

20 I medborgarförslaget finns en omarbetad sträckning av den redan planerade GCvägen som förslagsställarna anser vara optimal. De vill också ha belysning för att öka tryggheten. De förslår att projektet prioriteras och att erforderliga ansökningar snarast lämnas till länsstyrelsen. Kommunen har en Gång- och cykelplan från I GC-planen har alla identifierade och prioriterade åtgärder gällande kommunens gång- och cykelvägar tagits med. Prioritering har i första hand skett av nya gång-och cykelvägar som gör att barns skolväg till skolan blir säkrare och i andra hand för att knyta ihop gångoch cykelvägnätet inom Kils kommun. Planen innehåller 16 prioriterade åtgärder. Här finns sträckan Sämjan-Fagerås skola med. Den finns med enligt önskemål från flera fageråsbor. Sträckan är beräknad att kosta 2-3 miljoner kronor. Detta är en åtgärd där statlig medfinansiering kan sökas. FINANSIERING Uppskattad kostnad enligt Gång-och cykelplan 2014: 2-3 miljoner kronor. Ev. statlig medfinansiering. FÖRVALTNINGENS UPPFATTNING För att åtgärderna i planen ska genomföras måste åtgärderna komma med i kommunens verksamhetsplanering. Årets verksamhetsplanering är för närvarande inne i sitt slutskede och det finns inte möjlighet att få med detta projekt i årets planering. GC-planen kommer under hösten att uppdateras och förvaltningen avser att beakta den nya sträckningen i kommande GC-plan. Förvaltningen föreslår att kommunen under ska utreda kostnader och möjlighet till statlig medfinansiering till projektet för att om möjligt få med detta i kommande års verksamhetsplanering. Förvaltningen anser att detta är ett prioriterat projekt då det berör barns väg till skola och fritidsaktiviteter. Sida 2 av 3

21 FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra till förvaltningen att utreda frågan om möjlighet finns att lägga in gång- och cykelväg i Fagerås i kommande års verksamhetsplanering. Malin Lövendal Sektorchef Samhälle och Service Solveig Magnusson Utredare BESLUTET SKICKAS TILL Samhälle och service, samhällsbyggnad. Sida 3 av 3

22 KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum PROTOKOLLSUTDRAG KS 115 Dnr KS 18/188 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM NY GC-VÄG I FAGERÅS SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag där förslagsställarna föreslår en gång- och cykelväg i Fagerås har kommit in. Förslagsställarna anser att den nuvarande gångstigen och förbindelsen över ån inte uppfyller säkerhetskraven och upplevs otrygg. De föreslår en omarbetad sträckning av den redan planerade GC-vägen i Fagerås. De förslår att projektet prioriteras och att erforderliga ansökningar snarast lämnas till länsstyrelsen. Kommunen har en Gång- och cykelplan från 2014, där en liknande sträcka finns med. Sträckan är beräknad att kosta 2-3 miljoner kronor. GC-planen kommer under hösten att uppdateras och förvaltningen avser att beakta den föreslagna omarbetade sträckningen i kommande GC-plan. Förvaltningen föreslår att kommunen ska utreda kostnader och möjlighet till statlig medfinansiering till projektet för att om möjligt få med detta i kommande års verksamhetsplanering. HANDLINGAR I ÄRENDET Medborgarförslag om GC-väg i Fagerås, Kommunfullmäktiges protokoll , 33 Tjänsteskrivelse ledningsstaben BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE KIL1000, v1.1, Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra till förvaltningen att utreda frågan om möjlighet finns att lägga in gång- och cykelväg i Fagerås i kommande års verksamhetsplanering. BESLUTET SKICKAS TILL Förslagsställarna Utdragsbestyrkande Sida 1 av 2

23 KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum PROTOKOLLSUTDRAG Samhälle och service, samhällsbyggnad KIL1000, v1.1, Utdragsbestyrkande Sida 2 av 2

24 Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Utdrag Landstingsfullmäktige 106 LK/ Regionbildning Samverkansavtal mellan kommunerna i Värmland och regionen slutligt förslag Landstingsfullmäktige beslutade att ansöka hos regeringen om att få överta det regionala utvecklingsansvaret, enligt Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630), från En väl fungerande samverkan mellan kommunerna och den blivande regionkommunen är en förutsättning för ett framgångsrikt strategiskt regionalt utvecklingsarbete. Ett samverkansavtal mellan parterna skapar en grund för denna samverkan. Syftet med denna överenskommelse är att beskriva ansvarsfördelningen mellan parterna och formerna för samverkan. Landstingsstyrelsen har, , 56, tagit fram ett förslag till samverkansavtal mellan länets kommuner och regionen. Förslaget har varit ute på remiss till samtliga kommuner. Remisstiden gick ut Med utgångspunkt från inkomna remissvar har samverkansavtalet reviderats på vissa punkter. Landstingsstyrelsen beslutade föreslå att landstingsfullmäktige beslutar att godkänna bilagt förslag till samverkansavtal mellan länets kommuner och regionen Landstingsstyrelsen beslutade för egen del att skicka ut avtalet till kommunerna i Värmland för godkännande

25 Vid protokollet Ewa Pettersson Justerat den 2 / Fredrik Larsson Monica Gundahl

26 1 (1) LK/ Kommunerna i Värmland Samverkansavtal mellan kommunerna i Värmland och regionen Landstingsfullmäktige beslutade den 29 augusti 2017 att ansöka hos regeringen om att få överta det regionala utvecklingsansvaret, enligt Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630), från den 1 januari En väl fungerande samverkan mellan kommunerna och den blivande regionen är en förutsättning för ett framgångsrikt strategiskt regionalt utvecklingsarbete. Mot bakgrund av detta har ett förslag till samverkansavtal mellan parterna arbetats fram gemensamt. Avtalsförslaget har varit på remiss till samtliga kommuner och remisstiden gick ut den 13 april. Med hänsyn taget till inkomna remissvar beslutade landstingsstyrelsen den 24 april, föreslå landstingsfullmäktige att godkänna förslaget till samverkansavtal. Styrelsen beslutade även att skicka ut förslaget till kommunerna i Värmland för godkännande. Enligt tidigare överenskommen tidsplan ska samtliga parter godkänna avtalet senast under juni månad Avtalet bifogas. Fredrik Larsson Landstinget i Värmland

27 Samverkansavtal - Värmland 1

28 Foto: Patrik Svedberg Innehåll 1. Avtalets parter Inledning Principer för samverkan Syfte med samverkan Ansvarsfördelning Regionens ansvar och uppdrag Hälso- och sjukvård samt tandvård Regionalt utvecklingsuppdrag Kollektivtrafik Karlstad Flygplats Övriga uppgifter Kommunernas ansvar och uppdrag Samverkansstruktur Värmlandsrådet Värmlandsrådets arbetsutskott Sakområdesråd Administrativt stöd Ekonomi Utvärdering och ändringar av avtalet...9 2

29 Avtalets parter Värmlands läns landsting (benämns regionen) och länets kommuner enligt nedan, har träffat följande samverkansavtal att gälla tills vidare från och med den Arvika kommun, Eda Kommun, Filipstads kommun, Forshaga kommun, Grums kommun, Hagfors kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Kristinehamns kommun, Munkfors kommun, Storfors kommun, Sunne kommun, Säffle kommun, Torsby kommun och Årjängs kommun 2. Inledning En väl fungerande samverkan mellan kommunerna och regionen är en förutsättning för ett framgångsrikt strategiskt utvecklingsarbete. Parterna utför uppgifter som är ömsesidigt beroende av varandra. När samtliga parter förstår varandra, underlättar för varandra och har en gemensam målbild, kan uppgifterna utföras effektivt och säkert. En aktiv samverkan ska prägla de offentliga verksamheterna i Värmland, där en öppen dialog mellan parterna möjliggör en tillitsfull, stabil gemensam utveckling och ett effektivt förbättringsarbete. Samtliga parter ska verka för Värmlands bästa. Regionens verksamheter bör finnas fysiskt närvarande i olika delar av regionen. Utgångspunkten för det regionala utvecklingsarbetet är den regionala utvecklingsstrategin - Värmlandsstrategin. Parterna är överens om att tillsammans samverka kring och bidra till att förverkliga målen i Värmlandsstrategin. Avtalet beskriver syfte, principer och ansvarsfördelning mellan parterna. Det reglerar också formerna för samverkan inom ramen för den samverkansstruktur som beskrivs närmare under kapitel Principer för samverkan Principer för samverkan: Regionens utvecklingsarbete tar utgångspunkt i de regionala utmaningarna och möjligheterna formulerade i den regionala utvecklingsstrategin. Samtal och dialog ska föras i så tidiga skeden som möjligt mellan regionen och kommunerna. Det är viktigt att alla parter ges möjlighet till inflytande och att få föra fram sina synpunkter. Detta förutsätter öppenhet och transparens. Samtliga parter äger rätt att initiera ärenden inom ramen för de överenskomna samverkansstrukturerna. Regionen ska vara öppen för att kontinuerligt föra samtal om dess uppdrag och hur de avser att tolka uppdragen. 3

30 Operativa insatser, som genomförs, ska ha en tydlig koppling till den gemensamma strategiska planeringen och vara förankrade med kommunerna. Regionens utvecklingsarbete för länet kan inte begränsa det primärkommunala ansvaret. Ansvar och befogenheter ska följas åt, vilket kräver att samtliga parter har god kännedom och insikt om respektive parts uppdrag, befogenhet och mandat. Det finns en ömsesidig respekt att hantering av nya eller tillkommande frågor och ansvarsområden diskuteras. Överlappande operativa insatser på regional och lokal nivå ska undvikas. 4. Syfte med samverkan Det övergripande syftet med samverkan är att upprätthålla en långsiktig och strategisk planering för Värmland, som bidrar till att gemensamma resurser används på ett effektivt sätt. Samverkan sker i frågor som är av strategisk betydelse för Värmlands långsiktiga utveckling. Dessutom hanteras gemensamma utvecklingsfrågor som påverkar relationen mellan regionen och kommunerna, till exempel när det gäller ansvarsfördelning eller finansiering. 5. Ansvarsfördelning Parternas grunduppdrag och ansvar som huvudmän är utgångspunkten för samverkan kring frågor av betydelse för länets fortsatta utveckling. Parterna är överens om att hanteringen av nya eller tillkommande frågor och ansvarsområden ska diskuteras i samverkansstrukturen. Det finns frågor där kommuner och regionen har ett delat ansvar. Det handlar till exempel om infrastruktur, kollektivtrafik, kompetensförsörjning, kultur, miljö- och klimat, näringslivsutveckling, hälso- och sjukvård samt folkhälsofrågor. Parterna är överens om att samverka kring sådana gemensamma frågor. 5.1 Regionens ansvar och uppdrag Hälso- och sjukvård samt tandvård Regionen har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvård samt tandvård enligt gällande lagstiftning. Åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Svara för sjuktransporter och omhändertagande av avlidna enligt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) Åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan enligt Tandvårdslagen (1985:125) Patientlagen (2014:821) Patientsäkerhetslagen (2010:659) 4

31 Regionalt utvecklingsuppdrag Det regionala utvecklingsuppdraget regleras i Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 2010:630. Den innebär att regionen ansvarar för att: Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin (Värmlandsstrategin) Besluta om användningen av statliga medel till projekt och företagsstöd Utföra uppgifter inom EU:s strukturfondsprogram (sammanhållningspolitiken) Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet Särskilda uppdrag i enlighet med det årliga Villkorsbeslutet (t ex inom jämställdhet, kompetensförsörjning, översiktsplanering, miljöarbete etc.) Upprätta och fastställa länsplanen för regional transportinfrastruktur Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet Regionen har även uppdrag enligt följande lagrum eller förordningar: Upprätta och följa upp kulturplan inom ramen för kultursamverkansmodellen, Lag om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:1919) Regional biblioteksverksamhet, Bibliotekslag (2013:801) Förordning om statsbidrag till folkbildningen (2015:218) Förordning om Värmlandsarkivs uppgifter som landsarkiv (1995:183) Lag om kollektivtrafik (2010:1065) Ansvar för vissa frågor som övertas från Länsstyrelsen. Regionen ska också hantera kontakter med nationella aktörer inom ramen för sitt ansvarsområde, upprätthålla arenor för samråd och samverkan med relevanta aktörer samt företräda regionen i nationella och internationella sammanhang Kollektivtrafik Regionen är, enligt överenskommelse mellan regionen och kommunerna, ensam ansvarig för kollektivtrafiken och därmed regional kollektivtrafikmyndighet i Värmland. 5

32 En förutsättning för utveckling av en attraktiv och effektiv kollektivtrafik är en fungerande samverkan mellan regionen och kommunerna. Viktigt är att utveckla formerna för samverkan med de kommuner som har tätortstrafik. Parterna är överens om att de kommuner som har tätortstrafik ges inflytande i tätortstrafikens utveckling. Målsättningen är att stärka samordningen mellan kollektivtrafiken och respektive kommuns stads- och samhällsplanering, genom inrättande av ett utskott med huvudinriktning mot planering av tätortstrafiken. Samverkan kring frågor rörande kollektivtrafiken i övrigt, sker genom sakområdesråd beskrivet under Karlstad Flygplats Parterna är överens om att Karlstad Flygplats är av stort intresse för den regionala utvecklingen. Ansvarsfördelning och finansiering mellan regionen och berörda kommuner regleras i särskilt avtal Övriga uppgifter Parterna är överens om att regionen ansvarar för Nya perspektiv, Region Värmland European Office, Kurs- och konferensverksamhet samt Mediecenter. Parterna är överens om att betydande förändringar av ovanstående verksamheter ska föregås av gemensam dialog och samverkan mellan parterna. Vad gäller kurs-och konferensverksamheten är parterna överens om att denna kan nyttjas av primärkommunerna Regionen ansvarar för att upprätthålla de nätverk som behövs för att fullgöra sitt lagreglerade ansvar. Parterna är överens om att regionen kan, om kommunerna så önskar, administrera nätverk som behövs för att fullgöra kommunalt ansvar. Med administrera avses att skicka ut kallelser och boka lokaler. Kommunerna ansvarar, i dessa fall, för att säkerställa att respektive nätverk har en värdkommun som ansvarar för dagordning och eventuellt förberedande arbete inför nätverksträffar. 5.2 Kommunernas ansvar och uppdrag Kommunerna har, idag, ansvar för frågor som har regional betydelse till exempelvis samhällsplanering, miljöfrågor, bostadsförsörjning och grundskola - och gymnasieutbildning. De kommunala representanterna ansvarar för att återföra och förankra frågor och ställningstaganden från de olika samverkansgrupperna, i den egna kommunen. Kommunrepresentanterna ska verka för lokalt genomförande av de insatser som man enas om i de olika samråden. Kommunerna ansvarar för att bemanna de regionala nätverk parterna enats om. 6

33 Samverkansstruktur En förutsättning för en god samverkan är att den sker både på politisk- och tjänstemannanivå. Samverkan bör ske såväl på en övergripande strategisk nivå som inom olika sakområden. Arbetsordning; Vid sammanträde inom samverkansstrukturen ska sammanträdesanteckningar föras. Det som i nämnd eller styrelse benämns som beslut ska benämnas som ställningstaganden. Anteckningarna ska skyndsamt expedieras till respektive part. Samtal och dialog ska föras i så tidiga skeden som möjligt. Det är viktigt att alla parter ges förutsättningar att bedriva påverkan och föra fram sina synpunkter. Detta förutsätter öppenhet och transparens hos samtliga parter. Samtliga parter äger rätt att initiera ärenden inom ramen för samverkansstrukturen. Samverkansstrukturen kan, med eller utan deltagande av regionen representanter, även användas som mötesplats för kommunerna för hantering av mellankommunala frågor. 6.1 Värmlandsrådet Till regionstyrelsen knyts ett forum för samverkan Värmlandsrådet med representanter från regionen och samtliga kommuner. Värmlandsrådet är inte ett kommunalt organ eller egen juridisk person. Med utgångspunkt från regionplanen gör Värmlandsrådet en årlig prioritering av de frågor som kräver en särskild hantering och fördjupad samverkan. Värmlandsrådet består av kommunstyrelseordförande samt ytterligare en förtroendevald representant (förslagsvis från oppositionen), som utses av respektive kommun. I Värmlandsrådet ingår också presidierna i regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, kultur- och bildningsnämnden samt kollektivtrafiknämnden. Värmlandsrådet leds av regionstyrelsens ordförande. Kommunernas representanter utser vice ordförande. Värmlandsrådet sammanträder 2 4 gånger per år eller efter behov. Ett av tillfällena kan genomföras som regionkonferens, eventuellt tillsammans med inbjudna representanter från andra regionala aktörer, exempelvis länsstyrelse, universitet och näringslivsrepresentanter. Regiondirektören och kommundirektörerna utgör arbetsgrupp till Värmlandsrådet och medverkar vid mötena. 6.2 Värmlandsrådets arbetsutskott Till Värmlandsrådet hör ett arbetsutskott som består av regionstyrelsens ordförande samt kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun. 7

34 Arbetsutskottet är inte ett utskott i kommunallagens mening. I arbetsutskottet diskuteras frågor som uppstår under pågående verksamhetsår och som påverkar både kommunens och regionens verksamheter. Arbetsutskottet leds av regionstyrelsens ordförande. Kommunernas representanter utser vice ordförande. Arbetsutskottet sammanträder cirka tio gånger per år eller efter behov. Regiondirektören och kommundirektörerna utgör arbetsgrupp även till arbetsutskottet och medverkar vid mötena. 6.3 Sakområdesråd Samverkan kan ske även i s.k. sakområdesråd. Dessa inrättas av Värmlandsrådet och kan exempelvis etableras inom följande sakområden; Hälso- och sjukvård Regional utveckling Kollektivtrafik Kultur och bildning Samtliga kommuner ska erbjudas representation i sakområdesråd. Regionen representeras av tre eller flera förtroendevalda. Rådens uppdrag och mötesfrekvens fastställs av Värmlandsrådet. Till sakområdesråden knyts de tjänstemannanätverk som etableras inom respektive sakområde. 7. Administrativt stöd Regionen svarar, via regiondirektören, för att tillhandahålla erforderligt administrativt stöd till samverkansstrukturen. I stödet ingår bland annat samordning/processledning av möten, utskick av kallelser, sammanträdesanteckningar, tillhandahållande av lokaler samt sakkunniga. 8. Ekonomi Regionen svarar för kostnaderna för det administrativa stödet. Arvodering till förtroendevalda i de olika samverkansgrupperna svarar respektive huvudman för. För de verksamheter eller uppdrag där regionen och kommunerna har ett delat ekonomiskt ansvar, upprättas särskilda avtal. 8

35 Utvärdering och ändringar av avtalet Avtalet ska utvärderas regelbundet med en första utvärdering under våren Under andra halvåret 2019 görs en översyn för att säkerställa att alla samverkansområden är optimalt hanterade. Ändringar i avtalet förutsätter förnyade beslut hos regionen och länets kommuner. Vid önskemål om förändringar ska förslag till nytt avtal lämnas. 9

36 KILS KOMMUN Cecilia Hurtig, TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 18/162 Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan kommunerna i Värmland och regionen SAMMANFATTNING Landstingsfullmäktige beslutade den 29 augusti 2017 att ansöka hos regeringen om att från 2019 överta det regionala utvecklingsansvaret, enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. En väl fungerande samverkan mellan kommunerna och den blivande regionen är en förutsättning för ett framgångsrikt strategiskt regionalt utvecklingsarbete. Mot bakgrund av detta har ett förslag till samverkansavtal mellan parterna arbetats fram gemensamt. Avtalsförslaget har varit på remiss till samtliga kommuner och Kils kommun yttrade sig den 3 april. Landstingsstyrelsen behandlade ett reviderat förslag till avtal den 24 april och kommunerna har nu fått detta avtal för godkännande. Kils kommuns synpunkter har endast tillgodosetts vad gäller att benämningen kommunchef har bytts ut mot kommundirektör. Vad övriga kommuner lämnat för synpunkter framgår inte av underlaget. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna det föreslagna samverkansavtalet. HANDLINGAR I ÄRENDET KIL1000, v1.1, Kommunfullmäktiges protokoll , 83 Reviderat missiv Förslag till samverkansavtal Processbeskrivning regionbildning, Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , 64 Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 6

37 Landstingsstyrelsens protokoll , 106 Följebrev Missiv Förslag till samverkansavtal Förvaltningens tjänsteskrivelse BESKRIVNING AV ÄRENDET BAKGRUND Landstingsfullmäktige beslutade den 29 augusti 2017 att ansöka hos regeringen om att få överta det regionala utvecklingsansvaret, enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630), från den 1 januari En väl fungerande samverkan mellan kommunerna och den blivande regionen är en förutsättning för ett framgångsrikt strategiskt regionalt utvecklingsarbete. Mot bakgrund av detta har ett förslag till samverkansavtal mellan parterna arbetats fram gemensamt. Avtalsförslaget har varit på remiss till samtliga kommuner och remisstiden gick ut den 13 april. KILS FÖRRA YTTRANDE Kommunstyrelsen i Kil lämnade den 3 april följande yttrande över remissen om samverkansavtal: 5. Ansvarsfördelning Kils kommun anser inte att frågan om just tätortstrafik behöver lyftas fram särskilt i ett samverkansavtal. Det framgår att sakområdesråd ska inrättas för kollektivtrafik. 6. Samverkansstruktur Generellt gäller att det inte framgår tydligt hur arbetsformerna ser ut i de olika samverkansnivåerna, men detta utkristalliserar sig sannolikt när arbetet har kommit igång. Eftersom det är anteckningar som ska föras vid sammanträdena, förstår Kils kommun det som att dessa inte skrivs under av ordföranden och justeras av utsedd person, utan endast beskriver vad som förevarit vid mötena. Det framgår inte om avvikande uppfattningar noteras i anteckningarna, eller vad som krävs för att det ska bli fråga om ett formellt ställningstagande. Är det majoritetsbeslut som gäller? Detta gäller även beslut om vice ordförande. Sida 2 av 6

38 I Värmlandsrådet utser varje kommun två personer, den ena ska vara kommunstyrelsens ordförande, den andra personen är valfri förtroendevald, men förslaget till avtal föreslår att det ska vara en representant från oppositionen. Kils kommun ifrågasätter lämpligheten i att representationen är olika från olika kommuner. Kils kommun anser att varje kommuns representation i Värmlandsrådet ska bestå av en representant från majoriteten och en representant från oppositionen. Uttrycket kommunchef bör generellt bytas ut till kommundirektör då detta är kommunallagens nya benämning sedan årsskiftet (kommunallagen 2017:725, 7 kap. 1 ). Det anges att arbetsutskottet inte är ett utskott i kommunallagens mening. Kils kommun anser därför att uttrycket är olämpligt att använda i detta sammanhang, och föreslår i stället benämningen Värmlandsrådets arbetsgrupp. Kils kommun anser avslutningsvis att benämningen sakområdesråd är lite svår rent språkligt. Ordet råd är också samma som i Värmlandsråd. Ett förslag är istället till exempel sakområdeskommitté. NU FÖRELIGGANDE FÖRSLAG Med hänsyn taget till inkomna remissvar beslutade landstingsstyrelsen den 24 april föreslå landstingsfullmäktige att godkänna förslaget till samverkansavtal. Styrelsen beslutade även att skicka ut förslaget till kommunerna i Värmland för godkännande. Enligt tidigare överenskommen tidsplan ska samtliga parter godkänna avtalet senast under juni månad Med utgångspunkt från inkomna remissvar har samverkansavtalet reviderats på vissa punkter. Det framgår dock inte vilka ändringar som gjorts eller vilka synpunkter från remissomgången som har blivit tillgodosedda. En jämförelse mellan förslaget daterat 20 februari och förslaget daterat 24 april visar på följande ändringar: Avsnitt 2 Inledning Ett nytt stycke två har lagts till med följande innehåll: Samtliga parter ska verka för Värmlands bästa. Regionens verksamheter bör finnas fysiskt närvarande i olika delar av regionen. Sida 3 av 6

39 Avsnitt Kollektivtrafik Tredje stycket är omformulerat. Den skillnad förvaltningen uppfattar är att det istället för en särskild beredning under den nämnd som ansvarar för kollektivtrafiken, ska inrättas ett utskott. Är det ett nämndutskott enligt kommunallagen som avses? Tidigare lydelse: Parterna är överens om att de kommuner som har tätortstrafik ges inflytande i tätortstrafikens utveckling. Enligt inriktningsbeslutet till förtroendemannaorganisation för regionen ska det inrättas en särskild beredning under den nämnd som ansvarar för kollektivtrafiken. I beredningen ingår representanter för kommuner med tätortstrafik. Målsättningen är att stärka samordningen mellan kollektivtrafiken och respektive kommuns stads- och samhällsplanering. Ny lydelse: Parterna är överens om att de kommuner som har tätortstrafik ges inflytande i tätortstrafikens utveckling. Målsättningen är att stärka samordningen mellan kollektivtrafiken och respektive kommuns stads- och samhällsplanering, genom inrättande av ett utskott med huvudinriktning mot planering av tätortstrafiken. Avsnitt 6 Samverkansstruktur Ett tillägg har gjorts i andra stycket: Värmlandsrådet är inte ett kommunalt organ eller egen juridisk person. Benämningen kommunchef har ändrats till kommundirektör. Avsnitt 6.3 Sakområdesråd Tidigare lydelse: Samverkan sker även i s.k. sakområdesråd. Dessa ska, om inte Värmlandsrådet beslutar om annat, etableras inom följande sakområden; Hälso- och sjukvård Regional utveckling Kollektivtrafik Kultur och bildning Sakområdesråden består av tre eller flera förtroendevalda kommunrepresentanter samt tre eller flera förtroendevalda representanter från regionen. Råden träffas cirka 2-4 gånger per år, eller efter behov. Sida 4 av 6

40 Till sakområdesråden knyts de tjänstemannanätverk som etableras inom respektive sakområde. Ny lydelse: Samverkan kan ske även i s.k. sakområdesråd. Dessa inrättas av Värmlandsrådet och kan exempelvis etableras inom följande sakområden; Hälso- och sjukvård Regional utveckling Kollektivtrafik Kultur och bildning Samtliga kommuner ska erbjudas representation i sakområdesråd. Regionen representeras av tre eller flera förtroendevalda. Rådens uppdrag och mötesfrekvens fastställs av Värmlandsrådet. Till sakområdesråden knyts de tjänstemannanätverk som etableras inom respektive sakområde. Avsnitt 9 Utvärdering och ändringar av avtalet Ett tillägg har gjorts i första stycket: Under andra halvåret 2019 görs en översyn för att säkerställa att alla samverkansområden är optimalt hanterade. FINANSIERING Ärendet i sig är inte förenat med några kostnader men samverkan enligt avtalet kommer att ta resurser i anspråk. FÖRVALTNINGENS UPPFATTNING Förvaltningen saknar information om vad som framkommit under remissrundan. Det framgår av underlaget att hänsyn tagits till inkomna remissvar och att samverkansavtalet har reviderats med utgångspunkt från inkomna remissvar, men inte vad dessa remissvar bestått i. Vi saknar också bemötande av Kils kommuns synpunkter. Den enda av synpunkterna som tillgodosetts är att benämningen av kommunens högste tjänsteman har ändrats till kommundirektör. Sida 5 av 6

41 Förvaltningen vill uttrycka sin oro för att även sakområdesråden kan bli otympliga och svaga i sin förmåga att driva utveckling med nu föreslagna konstruktion att samtliga parter ska erbjudas att delta. Vi ifrågasätter också tillägget i sista avsnittet om att göra en översyn för att säkerställa att alla samverkansområden är optimalt hanterade. Vad innebär det att ett område är optimalt hanterat? FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunfullmäktige godkänner förslag till samverkansavtal mellan länets kommuner och regionen, enligt bilaga 1. Jan-Olov Ragnarsson Kommundirektör Cecilia Hurtig Administrativ chef BESLUTET SKICKAS TILL Landstinget i Värmland Sida 6 av 6

42 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum KS 116 Dnr KS 18/162 GODKÄNNANDE AV SAMVERKANSAVTAL MELLAN KOMMUNERNA I VÄRMLAND OCH REGIONEN SAMMANFATTNING Landstingsfullmäktige beslutade den 29 augusti 2017 att ansöka hos regeringen om att från 2019 överta det regionala utvecklingsansvaret, enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. En väl fungerande samverkan mellan kommunerna och den blivande regionen är en förutsättning för ett framgångsrikt strategiskt regionalt utvecklingsarbete. Mot bakgrund av detta har ett förslag till samverkansavtal mellan parterna arbetats fram gemensamt. Avtalsförslaget har varit på remiss till samtliga kommuner och Kils kommun yttrade sig den 3 april. Landstingsstyrelsen behandlade ett reviderat förslag till avtal den 24 april och kommunerna har nu fått detta avtal för godkännande. Kils kommuns synpunkter har endast tillgodosetts vad gäller att benämningen kommunchef har bytts ut mot kommundirektör. Vad övriga kommuner lämnat för synpunkter framgår inte av underlaget. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna det föreslagna samverkansavtalet. HANDLINGAR I ÄRENDET KIL1000, v1.1, MSC, v1.1, Kommunfullmäktiges protokoll , 83 Reviderat missiv Förslag till samverkansavtal Processbeskrivning regionbildning, Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , 64 Landstingsstyrelsens protokoll , 106 Följebrev Missiv Förslag till samverkansavtal Förvaltningens tjänsteskrivelse Utdragsbestyrkande Sida 1 av 2

43 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige godkänner förslag till samverkansavtal mellan länets kommuner och regionen, enligt bilaga 1. BESLUTET SKICKAS TILL Landstinget i Värmland KIL1000, v1.1, MSC, v1.1, Utdragsbestyrkande Sida 2 av 2

44 Samverkansavtal - Värmland 1

45 Foto: Patrik Svedberg Innehåll 1. Avtalets parter Inledning Principer för samverkan Syfte med samverkan Ansvarsfördelning Regionens ansvar och uppdrag Hälso- och sjukvård samt tandvård Regionalt utvecklingsuppdrag Kollektivtrafik Karlstad Flygplats Övriga uppgifter Kommunernas ansvar och uppdrag Samverkansstruktur Värmlandsrådet Värmlandsrådets arbetsutskott Sakområdesråd Administrativt stöd Ekonomi Utvärdering och ändringar av avtalet

46 Avtalets parter Värmlands läns landsting (benämns regionen) och länets kommuner enligt nedan, har träffat följande samverkansavtal att gälla tills vidare från och med den Arvika kommun, Eda Kommun, Filipstads kommun, Forshaga kommun, Grums kommun, Hagfors kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Kristinehamns kommun, Munkfors kommun, Storfors kommun, Sunne kommun, Säffle kommun, Torsby kommun och Årjängs kommun 2. Inledning En väl fungerande samverkan mellan kommunerna och regionen är en förutsättning för ett framgångsrikt strategiskt utvecklingsarbete. Parterna utför uppgifter som är ömsesidigt beroende av varandra. När samtliga parter förstår varandra, underlättar för varandra och har en gemensam målbild, kan uppgifterna utföras effektivt och säkert. En aktiv samverkan ska prägla de offentliga verksamheterna i Värmland, där en öppen dialog mellan parterna möjliggör en tillitsfull, stabil gemensam utveckling och ett effektivt förbättringsarbete. Samtliga parter ska verka för Värmlands bästa. Regionens verksamheter bör finnas fysiskt närvarande i olika delar av regionen. Utgångspunkten för det regionala utvecklingsarbetet är den regionala utvecklingsstrategin - Värmlandsstrategin. Parterna är överens om att tillsammans samverka kring och bidra till att förverkliga målen i Värmlandsstrategin. Avtalet beskriver syfte, principer och ansvarsfördelning mellan parterna. Det reglerar också formerna för samverkan inom ramen för den samverkansstruktur som beskrivs närmare under kapitel Principer för samverkan Principer för samverkan: Regionens utvecklingsarbete tar utgångspunkt i de regionala utmaningarna och möjligheterna formulerade i den regionala utvecklingsstrategin. Samtal och dialog ska föras i så tidiga skeden som möjligt mellan regionen och kommunerna. Det är viktigt att alla parter ges möjlighet till inflytande och att få föra fram sina synpunkter. Detta förutsätter öppenhet och transparens. Samtliga parter äger rätt att initiera ärenden inom ramen för de överenskomna samverkansstrukturerna. Regionen ska vara öppen för att kontinuerligt föra samtal om dess uppdrag och hur de avser att tolka uppdragen. 3

47 Operativa insatser, som genomförs, ska ha en tydlig koppling till den gemensamma strategiska planeringen och vara förankrade med kommunerna. Regionens utvecklingsarbete för länet kan inte begränsa det primärkommunala ansvaret. Ansvar och befogenheter ska följas åt, vilket kräver att samtliga parter har god kännedom och insikt om respektive parts uppdrag, befogenhet och mandat. Det finns en ömsesidig respekt att hantering av nya eller tillkommande frågor och ansvarsområden diskuteras. Överlappande operativa insatser på regional och lokal nivå ska undvikas. 4. Syfte med samverkan Det övergripande syftet med samverkan är att upprätthålla en långsiktig och strategisk planering för Värmland, som bidrar till att gemensamma resurser används på ett effektivt sätt. Samverkan sker i frågor som är av strategisk betydelse för Värmlands långsiktiga utveckling. Dessutom hanteras gemensamma utvecklingsfrågor som påverkar relationen mellan regionen och kommunerna, till exempel när det gäller ansvarsfördelning eller finansiering. 5. Ansvarsfördelning Parternas grunduppdrag och ansvar som huvudmän är utgångspunkten för samverkan kring frågor av betydelse för länets fortsatta utveckling. Parterna är överens om att hanteringen av nya eller tillkommande frågor och ansvarsområden ska diskuteras i samverkansstrukturen. Det finns frågor där kommuner och regionen har ett delat ansvar. Det handlar till exempel om infrastruktur, kollektivtrafik, kompetensförsörjning, kultur, miljö- och klimat, näringslivsutveckling, hälso- och sjukvård samt folkhälsofrågor. Parterna är överens om att samverka kring sådana gemensamma frågor. 5.1 Regionens ansvar och uppdrag Hälso- och sjukvård samt tandvård Regionen har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvård samt tandvård enligt gällande lagstiftning. Åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Svara för sjuktransporter och omhändertagande av avlidna enligt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) Åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan enligt Tandvårdslagen (1985:125) Patientlagen (2014:821) Patientsäkerhetslagen (2010:659) 4

48 Regionalt utvecklingsuppdrag Det regionala utvecklingsuppdraget regleras i Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 2010:630. Den innebär att regionen ansvarar för att: Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin (Värmlandsstrategin) Besluta om användningen av statliga medel till projekt och företagsstöd Utföra uppgifter inom EU:s strukturfondsprogram (sammanhållningspolitiken) Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet Särskilda uppdrag i enlighet med det årliga Villkorsbeslutet (t ex inom jämställdhet, kompetensförsörjning, översiktsplanering, miljöarbete etc.) Upprätta och fastställa länsplanen för regional transportinfrastruktur Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter samt med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet Regionen har även uppdrag enligt följande lagrum eller förordningar: Upprätta och följa upp kulturplan inom ramen för kultursamverkansmodellen, Lag om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:1919) Regional biblioteksverksamhet, Bibliotekslag (2013:801) Förordning om statsbidrag till folkbildningen (2015:218) Förordning om Värmlandsarkivs uppgifter som landsarkiv (1995:183) Lag om kollektivtrafik (2010:1065) Ansvar för vissa frågor som övertas från Länsstyrelsen. Regionen ska också hantera kontakter med nationella aktörer inom ramen för sitt ansvarsområde, upprätthålla arenor för samråd och samverkan med relevanta aktörer samt företräda regionen i nationella och internationella sammanhang Kollektivtrafik Regionen är, enligt överenskommelse mellan regionen och kommunerna, ensam ansvarig för kollektivtrafiken och därmed regional kollektivtrafikmyndighet i Värmland. 5

49 En förutsättning för utveckling av en attraktiv och effektiv kollektivtrafik är en fungerande samverkan mellan regionen och kommunerna. Viktigt är att utveckla formerna för samverkan med de kommuner som har tätortstrafik. Parterna är överens om att de kommuner som har tätortstrafik ges inflytande i tätortstrafikens utveckling. Målsättningen är att stärka samordningen mellan kollektivtrafiken och respektive kommuns stads- och samhällsplanering, genom inrättande av ett utskott med huvudinriktning mot planering av tätortstrafiken. Samverkan kring frågor rörande kollektivtrafiken i övrigt, sker genom sakområdesråd beskrivet under Karlstad Flygplats Parterna är överens om att Karlstad Flygplats är av stort intresse för den regionala utvecklingen. Ansvarsfördelning och finansiering mellan regionen och berörda kommuner regleras i särskilt avtal Övriga uppgifter Parterna är överens om att regionen ansvarar för Nya perspektiv, Region Värmland European Office, Kurs- och konferensverksamhet samt Mediecenter. Parterna är överens om att betydande förändringar av ovanstående verksamheter ska föregås av gemensam dialog och samverkan mellan parterna. Vad gäller kurs-och konferensverksamheten är parterna överens om att denna kan nyttjas av primärkommunerna Regionen ansvarar för att upprätthålla de nätverk som behövs för att fullgöra sitt lagreglerade ansvar. Parterna är överens om att regionen kan, om kommunerna så önskar, administrera nätverk som behövs för att fullgöra kommunalt ansvar. Med administrera avses att skicka ut kallelser och boka lokaler. Kommunerna ansvarar, i dessa fall, för att säkerställa att respektive nätverk har en värdkommun som ansvarar för dagordning och eventuellt förberedande arbete inför nätverksträffar. 5.2 Kommunernas ansvar och uppdrag Kommunerna har, idag, ansvar för frågor som har regional betydelse till exempelvis samhällsplanering, miljöfrågor, bostadsförsörjning och grundskola - och gymnasieutbildning. De kommunala representanterna ansvarar för att återföra och förankra frågor och ställningstaganden från de olika samverkansgrupperna, i den egna kommunen. Kommunrepresentanterna ska verka för lokalt genomförande av de insatser som man enas om i de olika samråden. Kommunerna ansvarar för att bemanna de regionala nätverk parterna enats om. 6

50 Samverkansstruktur En förutsättning för en god samverkan är att den sker både på politisk- och tjänstemannanivå. Samverkan bör ske såväl på en övergripande strategisk nivå som inom olika sakområden. Arbetsordning; Vid sammanträde inom samverkansstrukturen ska sammanträdesanteckningar föras. Det som i nämnd eller styrelse benämns som beslut ska benämnas som ställningstaganden. Anteckningarna ska skyndsamt expedieras till respektive part. Samtal och dialog ska föras i så tidiga skeden som möjligt. Det är viktigt att alla parter ges förutsättningar att bedriva påverkan och föra fram sina synpunkter. Detta förutsätter öppenhet och transparens hos samtliga parter. Samtliga parter äger rätt att initiera ärenden inom ramen för samverkansstrukturen. Samverkansstrukturen kan, med eller utan deltagande av regionen representanter, även användas som mötesplats för kommunerna för hantering av mellankommunala frågor. 6.1 Värmlandsrådet Till regionstyrelsen knyts ett forum för samverkan Värmlandsrådet med representanter från regionen och samtliga kommuner. Värmlandsrådet är inte ett kommunalt organ eller egen juridisk person. Med utgångspunkt från regionplanen gör Värmlandsrådet en årlig prioritering av de frågor som kräver en särskild hantering och fördjupad samverkan. Värmlandsrådet består av kommunstyrelseordförande samt ytterligare en förtroendevald representant (förslagsvis från oppositionen), som utses av respektive kommun. I Värmlandsrådet ingår också presidierna i regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, kultur- och bildningsnämnden samt kollektivtrafiknämnden. Värmlandsrådet leds av regionstyrelsens ordförande. Kommunernas representanter utser vice ordförande. Värmlandsrådet sammanträder 2 4 gånger per år eller efter behov. Ett av tillfällena kan genomföras som regionkonferens, eventuellt tillsammans med inbjudna representanter från andra regionala aktörer, exempelvis länsstyrelse, universitet och näringslivsrepresentanter. Regiondirektören och kommundirektörerna utgör arbetsgrupp till Värmlandsrådet och medverkar vid mötena. 6.2 Värmlandsrådets arbetsutskott Till Värmlandsrådet hör ett arbetsutskott som består av regionstyrelsens ordförande samt kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun. 7

51 Arbetsutskottet är inte ett utskott i kommunallagens mening. I arbetsutskottet diskuteras frågor som uppstår under pågående verksamhetsår och som påverkar både kommunens och regionens verksamheter. Arbetsutskottet leds av regionstyrelsens ordförande. Kommunernas representanter utser vice ordförande. Arbetsutskottet sammanträder cirka tio gånger per år eller efter behov. Regiondirektören och kommundirektörerna utgör arbetsgrupp även till arbetsutskottet och medverkar vid mötena. 6.3 Sakområdesråd Samverkan kan ske även i s.k. sakområdesråd. Dessa inrättas av Värmlandsrådet och kan exempelvis etableras inom följande sakområden; Hälso- och sjukvård Regional utveckling Kollektivtrafik Kultur och bildning Samtliga kommuner ska erbjudas representation i sakområdesråd. Regionen representeras av tre eller flera förtroendevalda. Rådens uppdrag och mötesfrekvens fastställs av Värmlandsrådet. Till sakområdesråden knyts de tjänstemannanätverk som etableras inom respektive sakområde. 7. Administrativt stöd Regionen svarar, via regiondirektören, för att tillhandahålla erforderligt administrativt stöd till samverkansstrukturen. I stödet ingår bland annat samordning/processledning av möten, utskick av kallelser, sammanträdesanteckningar, tillhandahållande av lokaler samt sakkunniga. 8. Ekonomi Regionen svarar för kostnaderna för det administrativa stödet. Arvodering till förtroendevalda i de olika samverkansgrupperna svarar respektive huvudman för. För de verksamheter eller uppdrag där regionen och kommunerna har ett delat ekonomiskt ansvar, upprättas särskilda avtal. 8

52 Utvärdering och ändringar av avtalet Avtalet ska utvärderas regelbundet med en första utvärdering under våren Under andra halvåret 2019 görs en översyn för att säkerställa att alla samverkansområden är optimalt hanterade. Ändringar i avtalet förutsätter förnyade beslut hos regionen och länets kommuner. Vid önskemål om förändringar ska förslag till nytt avtal lämnas. 9

53 KILS KOMMUN Pia Hermansson, TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KS 18/220 Kommunstyrelsen Revidering av Arvodesbestämmelser och övriga ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen gav i januari förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av arvodesbestämmelserna i Kils kommun. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till reviderade bestämmelser om arvoden och ersättningar som innehåller både mindre och större förslag till förändringar. Flera av de föreslagna förändringarna syftar till att göra bestämmelserna enklare och tydligare. Fastställs förslaget till reviderade arvodesbestämmelser bedömer förvaltningen att kommunen sänker de politiska kostnaderna per år med cirka 170 tkr exklusive sociala avgifter. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunfullmäktiges protokoll , 46 Kommunfullmäktiges protokoll , 15 Högsta förvaltningsdomstolens dom , målnr Kommunstyrelsens protokoll , 7 Nu gällande Arvodesbestämmelser och övriga ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun, senast reviderade av kommunfullmäktige , 25 Förslag till reviderade Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun Förslag till reviderade Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun (med förändringar överstrukna respektive rödmarkerade) Sammanställning arvode kommunalråd Förvaltningens tjänsteskrivelse KIL1000, v1.1, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 7

54 BESKRIVNING AV ÄRENDET Under 2014 gjordes en större översyn av arvodesreglerna efter att revisorerna granskat arvoden och ersättningar till de förtroendevalda och kommit med ett antal förslag till förbättringsåtgärder. Översynen resulterade i ett beslut om nya arvodesbestämmelser i kommunfullmäktige den 18 september I och med detta beslut fick arvodesbestämmelserna den utformning som de har idag. Arvodesbestämmelserna har därefter reviderats med anledning av den nya organisationen. Nu gällande arvodesbestämmelser reviderades senast av kommunfullmäktige den 22 februari Kommunstyrelsen gav i januari förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av arvodesbestämmelserna för Kils kommun och senast i juni 2018 presentera ett förslag till reviderade arvodesbestämmelser. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till reviderade arvodesbestämmelser. FINANSIERING Kostnaderna för arvode och ersättningar till kommunens politiker uppgick 2017 till cirka 3,8 miljoner kronor (2016 3,4 miljoner kronor). För perioden januari-april 2018 var kostnaden drygt 800 tusen kronor (2017 drygt 1 miljon kronor). Det är svårt att beräkna effekten av föreslagna förändringar i arvodesbestämmelserna då det på grund av den nyligen genomförda omorganisationen endast finns några få månader att utgå ifrån. Förvaltningen bedömer att om förslaget till reviderade arvodesbestämmelser fastställs kommer kommunen att sänka de politiska kostnaderna per år med cirka 170 tkr exklusive sociala avgifter. FÖRVALTNINGENS UPPFATTNING Förvaltningen föreslår både mindre och större ändringar av arvodesbestämmelserna. Flera av de föreslagna förändringarna syftar till att göra bestämmelserna enklare och tydligare. Till de mindre ändringarna hör t.ex. förändring av rubriker, uppdatering till rätt lagstiftning, att mötesformen kommitté stryks ur bestämmelserna samt att mötesformen styrgrupp läggs till, att begreppet förvaltning används istället för titeln nämndsekreterare samt vissa rättade eller ändrade formuleringar med syftet att förenkla. Ändringarna framgår tydligt i bifogat förslag till reviderade arvodesbestämmelser och redogörs inte för något ytterligare i denna tjänsteskrivelse. I förslaget är borttagen text överstruken (borttagen text) och ny text anges med rött (ny text). Sida 2 av 7

55 Till de större ändringarna hör: SID. 1, RUBRIKEN BESTÄMMELSERNA GÄLLER FÖR, PUNKTEN D) Förvaltningen föreslår att möjligheten till arvode och ersättning för ersättare som deltar i sammanträde utan att tjänstgöra tas bort. I samband med översynen av arvodesbestämmelserna 2014 angavs som motivering Kommunledningskontoret ser ett värde i att ersättare närvarar vid sammanträden och därmed är väl insatta i det fall de behöver att tjänstgöra. Tid för inläsning och omvärldsbevakning kompenseras dock ekonomiskt i form av grundarvodet och via partisammanträdesarvodet möjliggörs ersättning för politisk diskussion inom partigruppen. Förändringen beräknas innebära minskade kostnader med cirka 50 tkr (70 tkr) exklusive sociala avgifter. Beloppet inom parantes anger minskade kostnader om föreslagen förändring av sammanträdesarvode nedan inte genomförs. SID. 1, RUBRIKEN BESTÄMMELSERNA GÄLLER FÖR, PUNKTEN E) Förvaltningen föreslår att denna punkt tas bort då den inte längre används. Förr kunde kommunstyrelsen utse ledamöter som inte var förtroendevalda till kommunala organ, t.ex. Kommunala pensionärsrådet. Dessa ledamöter kunde då, efter särskilt beslut, ges rätt till ersättning enligt arvodesbestämmelserna. SID.2-3 RUBRIKEN ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN SAMT FÖRSTE VICE ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN För att förenkla handläggning samt skapa enhetlighet föreslår förvaltningen att årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande respektive förste vice ordförande ska följa inkomstbasbeloppet på samma sätt som de begränsade arvodena. Dagens årsarvode motsvarar 92 % respektive 46 % av inkomstbasbeloppet per månad (avrundat uppåt till hel procent). Förändringen beräknas innebära ökade kostnader på kort sikt med cirka 10 tkr exklusive sociala avgifter. Alternativt kan årsarvode och begränsat arvode kopplas till och följa t.ex. riksdagsledamöternas arvoden eller statsrådens arvoden. Förvaltningen föreslår vidare att skrivningen om förhandling om kompensation för ekonomisk förlust tas bort. Det här stycket har funnits med i bestämmelserna sedan åtminstone 1992, kanske längre. Förvaltningen känner inte till om någon förhandling gjorts. Sida 3 av 7

56 SID 4. RUBRIKEN BEGRÄNSAT ARVODE Kommunfullmäktige beslutade den 31 augusti att tillsätta en äldreberedning. Även om kommunen idag inte har en äldreberedning behöver formellt sett äldreberedningens ordförande läggas till under rubriken Begränsat arvode på samma sätt som revisionsberedningens ordförande. Förvaltningen föreslår att äldreberedningens ordförande erhåller begränsat årsarvode på 65 % av inkomstbasbeloppet, d.v.s. motsvarande utskottens ordförande. SID 5. RUBRIKEN ANSVAR OCH UPPGIFTER SOM FÖLJER AV UPPDRAGET För att förtydliga bestämmelserna föreslår förvaltningen att det skrivs in vilket ansvar och vilka uppgifter som följer av uppdraget, d.v.s. som ingår i begränsat arvode. Förvaltningen föreslår att följande arbete ingår; kontakter/möten med allmänheten, myndigheter, organisationer, föreningar, massmedia m.fl. inklusive telefonsamtal och representation, regelbundna kontakter med verksamheten, överläggning med tjänsteman eller annan anställd, att fatta beslut i delegerade ärenden och underteckna handlingar samt sammanträdesförberedelser. Förändringen kan innebära lägre kostnader då det tydliggörs vad som ingår i uppdraget. Förvaltningen bedömer att förändringen är marginell. Förvaltningen föreslår också att meningen Arvodet inkluderar ersättning för förlorad arbetsinkomst och semesterersättning tas bort då den är felaktig. Detta framgår bland annat av Högsta förvaltningsdomstolens dom meddelad den 1 juni 2017 i målnr Förslaget innebär ingen förändring då förvaltningen även tidigare har betalat ut förlorad arbetsinkomst och semesterersättning till berörda. SID. 6 RUBRIKEN PARTISAMMANTRÄDESARVODE Kommunstyrelsen beslutade 10 mars om tolkning av arvodesbestämmelserna. Kommunstyrelsen beslutade då att ledamöter i kommunala bolagsstyrelser omfattas av arvodesbestämmelserna när det gäller arvode vid deltagande i partisammanträden. Förvaltningen föreslår att detta nu skrivs in i bestämmelserna. SID. 6 RUBRIKEN SAMMANTRÄDESARVODE Då den nya organisationen medfört att alla sammanträden inte längre är protokollförda utan att endast minnesanteckningar förs i vissa fall föreslår förvaltningen att texten formuleras om under rubriken sammanträdesarvode. Förvaltningen bedömer att det endast är i samband med styr-, projekt- och arbetsgrupper som det behöver finnas krav på någon form av protokoll för att Sida 4 av 7

57 mötet ska räknas som sammanträde. Förvaltningen föreslår även att kommunfullmäktiges presidium ses som sammanträde. Förvaltningen önskar stryka att sammanträdesarvode ska utgå till andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt då det är oklart vilka som menas med skrivningen. Förvaltningen föreslår vidare ytterligare en nivå för arvode beroende på sammanträdets längd. Förslaget innebär att arvode för sammanträde på 1 timme eller mindre utgår med 0,4 % av inkomstbasbeloppet. Förändringen beräknas innebära minskade kostnader med cirka 130 tkr (150 tkr) exklusive sociala avgifter. Beloppet inom parantes anger minskade kostnader om föreslagen förändring av arvode till ej tjänstgörande ersättare ovan inte genomförs. Förvaltningen föreslår vidare en omformulering av maxgränsen för ersättning. Idag är formuleringen under punkten b) Vid flera sammanträden under samma dag utbetalas arvode med högst 2 % av inkomstbasbeloppet. För att erhålla en rimlig maxgräns föreslår förvaltningen att det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning högst är 2 % av inkomstbasbeloppet. Förändringen kan innebära lägre kostnader. Förvaltningen bedömer att förändringen är marginell. SID. 7 FÖRRÄTTNINGSARVODE Förvaltningen föreslår att ta bort uppdrag som kontaktperson under punkten a) samt hela punkten b) som avser förhandling med personalorganisation då dessa uppdrag inte längre förekommer. Förvaltningen föreslår att punkten e) avseende presidiemöten tas bort. Presidiemöte och beredningar räknas i förslaget som sammanträden för vilka sammanträdesarvode erhålls (jmf rubriken Sammanträdesarvode ovan). Förvaltningen föreslår vidare en omformulering av maxgränsen för ersättning. Idag är formuleringen under punkten c) Det totala förrättningsarvodet per dag utgår med högst 2 % av inkomstbasbeloppet. För att erhålla en rimlig maxgräns föreslår förvaltningen att det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning högst är 2 % av inkomstbasbeloppet. Förändringen kan innebära lägre kostnader. Förvaltningen bedömer att förändringen är marginell. Förvaltningen önskar stryka punkten e) som avser resor och istället förtydliga informationen under rubriken Resor. Sida 5 av 7

58 SID. 9 RUBRIKEN FÖRLORAD SEMESTERFÖRMÅN Förvaltningen vill förtydliga att det procentpåslag som åsyftas när det gäller förtroendevalda som kan visa att semesterförmånen påverkas men inte till vilket belopp är högst 13 %. Detta förtydligande innebär ingen förändring av tillämpningen av bestämmelserna mot idag. SID. 9 RUBRIKEN FÖRLORAD TJÄNSTEPENSIONSFÖRMÅN Förvaltningen vill lägga till information om den rätt till ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån som den förtroendevalda har. Detta förtydligande innebär ingen förändring av tillämpningen av bestämmelserna mot idag. SID. 9 RUBRIKEN RESOR Förvaltningen vill formulera om och försöka förtydliga vilken ersättning den förtroendevalda kan få för resor; traktamente, färdtid och kilometerersättning. Detta förtydligande innebär ingen förändring av tillämpningen av bestämmelserna mot idag. SID. 11 RUBRIKEN ÖVRIGA KOSTNADER Beslut i varje enskilt fall ska enligt arvodesbestämmelserna tas gällande barntillsynskostnader, kostnader för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk samt ersättning för funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader. Förvaltningen föreslår att även beslut om övriga kostnader ska tas i varje enskilt fall. Då frågor om tolkning och tillämpning av arvodesbestämmelserna avgörs av kommunstyrelsen kommer ovanstående beslut i enskilda fall att tas av kommunstyrelsen. SID. 12 RUBRIKEN PENSIONSVILLKOR Förvaltningen vill lägga till information om vad som gäller för den förtroendevalda när det gäller pensionsvillkor. Detta förtydligande innebär ingen förändring av tillämpningen av bestämmelserna mot idag. Sida 6 av 7

59 FÖRSLAG TILL NÄSTA INSTANS Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslaget till Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun med ikraftträdande 1 januari Sigbrith Martinsson Ledningschef Pia Hermansson Kommunsekreterare Ann-Sofie Larsson Löneadministratör BESLUTET SKICKAS TILL Ledningsstab, HR Ledningsstab, Ärendehantering och utredning Sida 7 av 7

60 KILS KOMMUN SAMMANSTÄLLNING Dnr KS 18/220 Arvode kommunalråd Obs! Uppgifterna 2017 när det gäller Värmlands kommuner kommer från en sammanställning som SVT har gjort. Kommun Värmlands kommuner Karlstad % * statsrådsarv. Arvika % * riksdagsled. Hammarö Löneökn kommun Filipstad Kil Kristinehamn Storfors Hagfors Säffle Forshaga Sunne Torsby Munkfors Eda Grums Årjäng KIL1000, v1.1, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 2

61 Kommun Övriga Göteborg Löneökn.kommun Bollnäs % * IBB 1 Landskrona % * riksdagsled. Flen % * riksdagsled. Kungsbacka *PBB föreg.år Örebro % * riksdagsled. Linköping % * IBB Karlsborg 90 % * riksdagsled. Källor: kontakt med kommuner, hemsidor 1 IBB = Inkomstbasbelopp Sida 2 av 2

62 KOMMUNFULLMÄKTIGE ARVODESBESTÄMMELSER KF 18xxxx, xx Arvodesbestämmelser och övriga ersättningar Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun I kommunallagen (1991: :725) finns de grundläggande bestämmelserna om ersättning för förtroendevalda. Utöver vad som föreskrivs i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i detta dokument. Bestämmelserna i detta dokument gäller utöver vad lag eller annan författning föreskriver. FÖRTROENDEUPPDRAG SOM OMFATTAS AV BESTÄMMELSERNA Dessa bestämmelser gäller för BESTÄMMELSERNA GÄLLER FÖR a) ledamöter och ersättare i fullmäktige b) av kommunfullmäktige vald ledamot och ersättare i kommunal styrelse kommunstyrelse, nämnd, kommitté, beredningsorgan beredningar och revisor revision. c) av kommunal styrelse eller nämnd vald ledamot och ersättare i utskott, utredningsgrupp eller motsvarande råd, styr-, projekt- och arbetsgrupper. d) Ersättare vald för ledamot som omfattas av reglementet, även då ersättare utan att tjänstgöra deltar i sammanträde. e) Ledamöter som inte är förtroendevalda men utsetts av kommunstyrelsen på annan grund till kommunala organ och efter särskilt beslut getts rätt till ersättning för sammanträden. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 13

63 ARVODESFORMER ARVODEN OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR Ersättning kan utgå som arvode i form av årsarvode, begränsat arvode, grundarvode, partisammanträdesarvode, sammanträdesarvode samt förrättningsarvode, timarvode. Ersättning kan också utgå i form av ersättning för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån och pensionsförmån, reseersättning kostnader för resor, traktamente, ersättning för barntillsynskostnader, ersättning för kostnader med anledning av förtroendevalds funktionshinder, samt ersättning för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk, särskilda kostnader för funktionshindrad förtroendevald samt övriga kostnader om särskilda skäl föreligger. ARVODEN ÅRSARVODEN Årsarvode utgår till förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid. Förtroendevalda med årsarvode har inte rätt till andra arvoden. Årsarvoderade förtroendevalda Förtroendevalda med årsarvode har rätt till ledighet utan att arvodet reduceras. Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget kan fullgöras på avsett vis. För årsarvoderad förtroendevald som på grund av sjukdom eller annars är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under tid som överstiger en månad görs avdrag på arvodet motsvarande frånvaron. Vid sjukdom eller annan frånvaro på mer än en månad görs ett avdrag på arvodet som motsvarar frånvaron. ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN Ordförande i kommunstyrelsen erhåller 92 % av inkomstbasbeloppet per månad kr per månad under Fr.o.m. år 2015 sker en höjning av arvodet med föregående års genomsnittliga löneökning för anställda tillhörande kommunens ledningsgrupp. Om tillträdande ordförande i kommunstyrelsen erhåller lägre årsarvode än den lön som erhållits på den föregående arbetsplatsen kan förhandling upptas om kompensation för den ekonomiska förlusten. Sida 2 av 13

64 FÖRSTE VICE ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN Förste vice ordförande i kommunstyrelsen, som fullgör uppdrag på 50 % av heltid, erhåller 46 % av inkomstbasbeloppet per månad. ett årsarvode motsvarande 50 % av det årsarvode som ordföranden i kommunstyrelsen erhåller. Sida 3 av 13

65 BEGRÄNSAT ARVODE Begränsat arvode utgår till förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på mindre än 40 % av heltid enligt följande % av inkomstbasbeloppet Kommunfullmäktiges ordförande 150 Kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande 30 Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande 10 Revisionsberedningens ordförande 10 Äldreberedningens ordförande 65 Kommunrevisor, sammankallande/ordförande 100 Kommunrevisorer, övriga 75 Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 60 Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande 30 Kommunstyrelsens utskott Familj och utbildnings ordförande 65 Kommunstyrelsens utskott Samhälle och services ordförande 65 Kommunstyrelsens utskott Äldres ordförande 65 Kommunstyrelsens tillväxtutskotts ordförande 65 Myndighetsutskottets ordförande 100 Myndighetsutskottets vice ordförande 50 Samverkansnämndens ordförande 50 Samverkansnämndens vice ordförande 50 Myndighetsnämndens ordförande 150 Valnämndens ordförande, valår 50 Valberedningens ordförande, valår 20 Rådet för funktionshindrades ordförande 10 Kommunala pensionärsrådets ordförande 10 Sida 4 av 13

66 ANSVAR OCH UPPGIFTER SOM FÖLJER AV UPPDRAGET I det begränsade arvodet ingår allt arbete som hänger samman med uppdraget inom det kommunala organ den förtroendevalda själv tillhör såsom: a) Kontakter och möten med allmänheten, myndigheter, organisationer, föreningar och massmedia etc. inklusive telefonsamtal och representation b) Regelbundna kontakter med verksamheten c) Överläggning med tjänsteman eller annan anställd d) Att fatta beslut i delegerade ärenden och underteckna handlingar e) Förberedelser inför sammanträden Arvodet inkluderar ersättning för förlorad arbetsinkomst och semesterersättning. FRÅNVARO För förtroendevald med begränsat arvode som på grund av sjukdom eller annars är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under tid som överstiger en månad görs avdrag på arvodet motsvarande frånvaron. Vid sjukdom eller annan frånvaro på mer än en månad görs ett avdrag på arvodet som motsvarar frånvaron. Förtroendevald som uteblir från tre på varandra följande sammanträden utan att ha angivit skäl förlorar rätten till fortsatt begränsat arvode. Vice ordförande som under ordförandens längre frånvaro (överstigande mer än en månad) fullgör dennes uppgifter, ska erhålla får ett arvode per hel dag för nedlagd tid med ett belopp motsvarande ordförandens begränsade arvode dividerat med 365 dagar. Vice ordförande som under ordförandens kortare frånvaro fullgör dennes uppgifter ska erhålla timarvode får ett arvode per timme för nedlagd tid motsvarande förrättningsarvodet. GRUNDARVODE Grundarvode utgår till samtliga förtroendevalda ledamöter och ersättare som ett fast arvode varje månad med 0,35 % av inkomstbasbeloppet. Förtroendevalda Den som erhåller får årsarvode eller begränsat arvode har inte rätt till grundarvode. Sida 5 av 13

67 PARTISAMMANTRÄDESARVODE Partisammanträdesarvode utgår till samtliga förtroendevalda ledamöter och ersättare som deltar i ett partisammanträde för förtroendevalda. Arvode utgår med 0,8 % av inkomstbasbeloppet för maximalt ett möte per månad efter att sammankallade i partigruppen rapporterat in deltagarförteckning. Även ledamöter i kommunala bolagsstyrelser får arvode när de deltar i partisammanträden. SAMMANTRÄDESARVODE Med sammanträden avses möten i följande forum protokollförda sammanträden med a) Kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges presidium b) Kommunstyrelsen c) Nämnder d) Beredningar e) Utskott f) Revisorernas sammanträden g) Kommittéer h) Styr-, projekt- och arbetsgrupper (protokollförda sammanträden) i) Kommunalt samrådsorgan/intressesammansatt organ Rådet för funktionshindrade och kommunala pensionärsrådet Sammanträdesarvode utgår till tjänstgörande ledamöter, närvarande och tjänstgörande ersättare och andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt enligt följande a) För sammanträde upp till och med 1 timme utgår arvode med 0,4 % av inkomstbasbeloppet. Arvode för sammanträde på 3 timmar eller mindre utgår med 0,8 % av inkomstbasbeloppet. För sammanträde som överstiger 1 timme upp till och med 3 timmar utgår arvode med 0,8 % av inkomstbasbeloppet. För sammanträde som överstiger 3 timmar utgår arvode med 1,15 % av inkomstbasbeloppet. b) Vid flera sammanträden under samma dag utbetalas arvode med högst 2 % av inkomstbasbeloppet. Det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning är högst 2 % av inkomstbasbeloppet. c) Sammanträdesarvodet inkluderar semesterersättning. Sida 6 av 13

68 FÖRRÄTTNINGSARVODE Med förrättningar avses träffar som inte är ett sammanträde men som sker i samband med fullgörandet av förtroendeuppdraget a) Konferenser, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs, workshops eller liknande b) Förhandlingar eller förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen c) Överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalda själv tillhör d) Överläggning med förvaltningschef tjänsteman eller annan anställd vid det kommunala organ den förtroendevalda själv tillhör e) Presidiemöte med fullmäktige, fullmäktigeberedning, nämnd eller utskott f) Överläggning med utomstående myndighet eller organisation g) Fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag h) Med förrättning avses även när ledamot på uppdrag av styrelse, nämnd, utskott, beredning, kommitté, styr-, projekt- och arbetsgrupp eller kommunrevision utför administrativt arbete såsom protokollskrivande m.m. Finansiering av sådant arvode belastar den styrelse, nämnd, utskott, beredning, kommitté, styr-, projekt- och arbetsgrupp eller revision som gett uppdraget. För att erhålla arvode för förrättning krävs särskilt uppdrag eller att den förtroendevalda uppdragits att delta vid förrättningen. Förtroendevalda med begränsat arvode kan inte få förrättningsarvode för det ansvar och de uppgifter som ingår i det begränsade arvodet. a) Arvode för förrättning utgår med timarvode. b) Timarvode utgörs av inkomstbasbeloppet x 0,4/165 timmar. c) Det totala förrättningsarvodet per dag utgår med högst 2 % av inkomstbasbeloppet. Det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning är högst 2 % av inkomstbasbeloppet. d) Beloppen avrundas till närmast helt krontal. e) Vid deltagande i konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs eller liknande utgår ersättning för restid Sida 7 av 13

69 med samma belopp per timme som för anställd. Ersättning utgår för faktisk restid oavsett tid på dygnet. ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSINKOMST OCH FÖRLORADE FÖRMÅNER Rätten till ersättning för förlorad inkomst och förmåner omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Rätten till ersättning omfattar tid för praktiska förberedelser samt tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande. Förtroendevald har inte rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst eller styrkta förlorade pensions- eller semesterförmåner om schablonersättning enligt nedan tidigare utbetalats för den förlorade inkomsten eller förmånen. ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSINKOMST Utöver arvode utbetalas ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst. Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst. Varje förtroendevald är skyldig att omgående anmäla varje förändring av sina inkomstförhållanden som kan påverka ersättningens storlek. a) Ersättning utgår med faktisk förlorad arbetsinkomst Förtroendevald som kan visa att denne förlorat en arbetsinkomst förlorats men inte till vilket belopp har rätt till ersättning beräknad på grundval av den senast fastställda sjukpenninggrundande inkomsten för dag. Förtroendevald som är egenföretagare med F-skattsedel och som kan visa att denne förlorat en arbetsinkomst förlorats men inte till vilket belopp har rätt till ersättning efter senast fastställda sjukpenninggrundande inkomsten för dag, intyg från revisor eller senast taxerad inkomst. Kan arbetsinkomsten inte styrkas på sådant sätt har den förtroendevalda rätt till schablonersättning. b) Ersättning utgår som schablonbelopp med högst inkomstbasbeloppet x 3,0 % per dag. Ersättningen per timme är högsta ersättningen per dag dividerat med 8. Sida 8 av 13

70 FÖRLORAD SEMESTERFÖRMÅN Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån med högst nedan redovisad nivå. a) Förlorad semesterersättning utgår med högst 13 % på den utbetalda ersättningen för förlorad arbetsinkomst. b) Förlorade semesterdagar utgår med högst 13 % för förlorad arbetsinkomst per dag. Förtroendevalda som kan visa att semesterförmånen påverkas men inte till vilket belopp har rätt till en schablonersättning genom procentpåslag med högst 13 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. FÖRLORAD TJÄNSTEPENSIONSFÖRMÅN Förtroendevalda som inte fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid har rätt till ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån. Denna utgör 4,5 % beräknad på förlorad arbetsinkomst. ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER RESEERSÄTTNING RESOR Kostnader för resor till och från sammanträden, förrättning eller motsvarande ersätts enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet. Reseersättning utgår också för förtroendevald vid protokollsjustering. Ersättning för traktamente i samband med förrättning ersätts enligt gällande avtal för kommunens anställda (TRAKT). Vid förrättning utanför Kils kommun utgår ersättning för färdtid med samma belopp per timme som för anställd (AB). Ersättning utgår för faktisk färdtid oavsett tid på dygnet. Ersättning för färdtid utgår inte för samma tid som ersättning för förlorad inkomst. Sida 9 av 13

71 Kilometerersättning kan utgå för resor till och från sammanträde, förrättning samt vid protokollsjustering enligt gällande avtal för kommunens anställda (BIA). En förutsättning för att erhålla kilometerersättning för resekostnader är att avståndet från den förtroendevaldas fasta bostad eller arbetsplats till sammanträdet överstiger 3 km enkel resa. För att slippa begära kilometerersättning vid varje sammanträde kan den förtroendevalda Förtroendevald ska uppge sin kortaste reslängd, endera från bostaden eller från arbetsplatsen. Reseersättning utbetalas utan föregående ansökan i samband med sammanträdet resan avser. Kilometerersättningen betalas då ut i samband med sammanträdesarvodet. Om den förtroendevalda vid ett visst möte inte är berättigad till rese kilometerersättningen ska denne anmäla detta till nämndens sekreterare eller motsvarande förvaltningen. Vid förtroendevalds deltagande vid förrättning krävs att denne inkommer med reserapport lämnar in en begäran om ersättning för resa. a) Reseersättning för sammanträden utbetalas utan föregående ansökan. b) Reseersättning vid förrättning utbetalas efter inkommen reserapport. BARNTILLSYNSKOSTNADER Ersättning betalas ut för kostnader som uppkommit för vård och tillsyn av barn till följd av deltagande i sammanträde, förrättning eller motsvarande. Ersättning utgår för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas hem och under kalenderåret inte hunnit att fylla 12 år. Om särskilda skäl föreligger kan ersättning utbetalas även för äldre barn. Ersättning betalas inte för tillsyn av barn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och inte heller för tid då barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. Beslut tas i Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. Sida 10 av 13

72 KOSTNADER FÖR VÅRD OCH TILLSYN AV FUNKTIONSHINDRAD ELLER SVÅRT SJUK Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträde, förrättning eller motsvarande för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldas bostad. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående Beslut tas i Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. ERSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRAD FÖRTROENDEVALDS SÄRSKILDA KOSTNADER SÄRSKILDA KOSTNADER FÖR FUNKTIONSHINDRAD FÖRTROENDEVALD Ersättning betalas till förtroendevald med funktionshinder för de särskilda kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträde, förrättning eller motsvarande och som inte ersätts på annat sätt. Beslut tas i Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. ÖVRIGA KOSTNADER För andra kostnader än vad reglerats i dessa bestämmelser kan ersättning utbetalas om särskilda skäl föreligger för sådana kostnader. Ersättning i sådant fall utgår inte om den förtroendevalda haft rimliga möjligheter att omdisponera sitt arbete eller på annat sätt förhindra kostnaderna. Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. Sida 11 av 13

73 ÖVRIGA BESTÄMMELSER REGLERING MED BASBELOPP AV ERSÄTTNINGSBELOPP För ersättningar som regleras med inkomstbasbelopp sker regleringen av innevarande års belopp med det gällande årets inkomstbasbelopp. HUR MAN BEGÄR ERSÄTTNING Årsarvode, begränsat arvode, grundarvode, partisammanträdesarvode och sammanträdesarvode utbetalas utan föregående anmälan. Förrättningsarvode ska begäras av förtroendevald. För att få ersättning för förlorad inkomst, förmåner och kostnader ska den förtroendevalda styrka sina förluster eller kostnader. Förluster eller kostnader ska anmälas till kommunfullmäktiges eller nämndens sekreterare eller till annan som utsetts att ta emot dem förvaltningen. Yrkande Den förtroendevalda ska begära om ersättning för förlorad arbetsinkomst ska framställas inom ett år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Yrkande Den förtroendevalda ska begära om ersättning för förlorad semesterförmån ska framställas senast två år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Utbetalning av ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån sker utan ansökan året efter förluståret. Yrkanden Begäran om andra ersättningar enligt dessa bestämmelser ska framställas göras senast inom ett år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken kostnaden hänför sig. UTBETALNING Årsarvode eller begränsat arvode utbetalas med 1/12 per månad. Övriga ekonomiska förmåner utbetalas en gång per månad. Arvoden och ersättningar betalas ut en gång per månad. Årsarvode eller begränsat arvode fördelas och utbetalas med en tolftedel per månad. PENSIONSVILLKOR Förtroendevalda som tillträtt före valet 2014 och som har uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 %) omfattas av Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda fr.o.m PBF. Sida 12 av 13

74 Kommunfullmäktiges beslut 30 maj , Dnr 01KA0144/024 Förtroendevalda som tillträtt efter valet 2014 omfattas av Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda - OPF-KL. Kommunfullmäktiges beslut 19 september , Dnr KS 14/96 TOLKNING AV BESTÄMMELSERNA Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen tolkar och tillämpar bestämmelserna. Senast reviderade av kommunfullmäktige 2018-xx-xx, xx Sida 13 av 13

75 KILS KOMMUN ARVODESBESTÄMMELSER KF 2018-xx-xx, xx Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun Innehållsförteckning Inledning...2 Bestämmelserna gäller för...2 Arvoden och ersättningar...2 Arvoden...2 Årsarvoden...2 Begränsat arvode...3 Grundarvode...4 Partisammanträdesarvode...4 Sammanträdesarvode...5 Förrättningsarvode...5 Ersättning för förlorad arbetsinkomst och förlorade förmåner...6 Förlorad arbetsinkomst...6 Förlorad semesterförmån...7 Förlorad tjänstepensionsförmån...7 Ersättning för kostnader...7 Resor...7 Barntillsyn...8 Vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk...8 Särskilda kostnader för funktionshindrad förtroendevald...9 Övriga kostnader...9 Övriga bestämmelser...9 Reglering med basbelopp...9 Hur man begär ersättning...9 Utbetalning...10 Pensionsvillkor...10 Tolkning av bestämmelserna...10 KIL1000, v1.1, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 10

76 INLEDNING I kommunallagen (2017:725) finns de grundläggande bestämmelserna om ersättning för förtroendevalda. Bestämmelserna i detta dokument gäller utöver vad lag eller annan författning föreskriver. BESTÄMMELSERNA GÄLLER FÖR a) ledamöter och ersättare i fullmäktige, b) av kommunfullmäktige vald ledamot och ersättare i kommunstyrelse, nämnd, beredningar och revision, c) av kommunal styrelse eller nämnd vald ledamot och ersättare i utskott, råd, styr-, projekt- och arbetsgrupper. ARVODEN OCH ERSÄTTNINGAR Ersättning kan utgå som arvode i form av årsarvode, begränsat arvode, grundarvode, partisammanträdesarvode, sammanträdesarvode samt förrättningsarvode. Ersättning kan utgå i form av ersättning för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån och pensionsförmån, kostnader för resor, barntillsyn, vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk, särskilda kostnader för funktionshindrad förtroendevald samt övriga kostnader om särskilda skäl föreligger. ARVODEN ÅRSARVODEN Årsarvode utgår till förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid. Förtroendevalda med årsarvode har inte rätt till andra arvoden. Förtroendevalda med årsarvode har rätt till ledighet utan att arvodet reduceras. Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget kan fullgöras på avsett vis. Vid sjukdom eller annan frånvaro på mer än en månad görs ett avdrag på arvodet som motsvarar frånvaron. ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN Ordförande i kommunstyrelsen erhåller 92 % av inkomstbasbeloppet per månad. Sida 2 av 10

77 FÖRSTE VICE ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN Förste vice ordförande i kommunstyrelsen, som fullgör uppdrag på 50 % av heltid, erhåller 46 % av inkomstbasbeloppet per månad. BEGRÄNSAT ARVODE Begränsat arvode utgår till förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på mindre än 40 % av heltid enligt följande % av inkomstbasbeloppet Kommunfullmäktiges ordförande 150 Kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande 30 Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande 10 Revisionsberedningens ordförande 10 Äldreberedningens ordförande 65 Kommunrevisor, sammankallande/ordförande 100 Kommunrevisorer, övriga 75 Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 60 Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande 30 Kommunstyrelsens utskott Familj och utbildnings ordförande 65 Kommunstyrelsens utskott Samhälle och services ordförande 65 Kommunstyrelsens utskott Äldres ordförande 65 Kommunstyrelsens tillväxtutskotts ordförande 65 Myndighetsutskottets ordförande 100 Myndighetsutskottets vice ordförande 50 Samverkansnämndens ordförande 50 Samverkansnämndens vice ordförande 50 Myndighetsnämndens ordförande 150 Valnämndens ordförande, valår 50 Valberedningens ordförande, valår 20 Rådet för funktionshindrades ordförande 10 Kommunala pensionärsrådets ordförande 10 Sida 3 av 10

78 ANSVAR OCH UPPGIFTER SOM FÖLJER AV UPPDRAGET I det begränsade arvodet ingår allt arbete som hänger samman med uppdraget inom det kommunala organ den förtroendevalda själv tillhör såsom a) kontakter och möten med allmänheten, myndigheter, organisationer, föreningar och massmedia etc. inklusive telefonsamtal och representation, b) regelbundna kontakter med verksamheten, c) överläggning med tjänsteman eller annan anställd, d) att fatta beslut i delegerade ärenden och underteckna handlingar, e) förberedelser inför sammanträden. FRÅNVARO Vid sjukdom eller annan frånvaro på mer än en månad görs ett avdrag på arvodet som motsvarar frånvaron. Förtroendevald som uteblir från tre på varandra följande sammanträden utan att ha angivit skäl förlorar rätten till fortsatt begränsat arvode. Vice ordförande som under ordförandens längre frånvaro (mer än en månad) fullgör dennes uppgifter får ett arvode per hel dag för nedlagd tid med ett belopp motsvarande ordförandens begränsade arvode dividerat med 365 dagar. Vice ordförande som under ordförandens kortare frånvaro fullgör dennes uppgifter får ett arvode per timme för nedlagd tid motsvarande förrättningsarvodet. GRUNDARVODE Grundarvode utgår till samtliga ledamöter och ersättare som ett fast arvode varje månad med 0,35 % av inkomstbasbeloppet. Den som får årsarvode eller begränsat arvode har inte rätt till grundarvode. PARTISAMMANTRÄDESARVODE Partisammanträdesarvode utgår till samtliga ledamöter och ersättare som deltar i ett partisammanträde. Arvode utgår med 0,8 % av inkomstbasbeloppet för ett möte per månad efter att sammankallade i partigruppen rapporterat in deltagarförteckning. Även ledamöter i kommunala bolagsstyrelser får arvode när de deltar i partisammanträden. Sida 4 av 10

79 SAMMANTRÄDESARVODE Med sammanträden avses möten i följande forum a) kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges presidium, b) kommunstyrelsen, c) nämnder, d) beredningar, e) utskott, f) revisorernas sammanträden, g) styr-, projekt- och arbetsgrupper (protokollförda sammanträden) h) rådet för funktionshindrade och kommunala pensionärsrådet. Sammanträdesarvode utgår till tjänstgörande ledamöter och tjänstgörande ersättare enligt följande a) för sammanträde upp till och med 1 timme utgår arvode med 0,4 % av inkomstbasbeloppet, för sammanträde som överstiger 1 timme upp till och med 3 timmar utgår arvode med 0,8 % av inkomstbasbeloppet, för sammanträde som överstiger 3 timmar utgår arvode med 1,15 % av inkomstbasbeloppet. b) Det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning är högst 2 % av inkomstbasbeloppet. c) Sammanträdesarvodet inkluderar semesterersättning. FÖRRÄTTNINGSARVODE Med förrättningar avses träffar som inte är ett sammanträde men som sker i samband med fullgörandet av förtroendeuppdraget a) konferenser, informationsmöte, studiebesök, studieresa, kurs, workshops eller liknande, b) överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalda själv tillhör, c) överläggning med tjänsteman eller annan anställd vid det kommunala organ den förtroendevalda själv tillhör, d) överläggning med utomstående myndighet eller organisation, Sida 5 av 10

80 e) fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag. f) Med förrättning avses även när ledamot på uppdrag av styrelse, nämnd, utskott, beredning, styr-, projekt- och arbetsgrupp eller kommunrevision utför administrativt arbete såsom protokollskrivande m.m. Finansiering av sådant arvode belastar den styrelse, nämnd, utskott, beredning, styr-, projekt- och arbetsgrupp eller revision som gett uppdraget. För att erhålla arvode för förrättning krävs särskilt uppdrag eller att den förtroendevalda uppdragits att delta vid förrättningen. Förtroendevalda med begränsat arvode kan inte få förrättningsarvode för det ansvar och de uppgifter som ingår i det begränsade arvodet. a) Arvode för förrättning utgår med timarvode. b) Timarvode utgörs av inkomstbasbeloppet x 0,4/165 timmar. c) Det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning är högst 2 % av inkomstbasbeloppet. d) Beloppen avrundas till närmast helt krontal. ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSINKOMST OCH FÖRLORADE FÖRMÅNER Rätten till ersättning för förlorad inkomst och förmåner omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Rätten till ersättning omfattar tid för praktiska förberedelser samt tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande. Förtroendevald har inte rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst eller styrkta förlorade pensions- eller semesterförmåner om schablonersättning enligt nedan tidigare utbetalats för den förlorade inkomsten eller förmånen. FÖRLORAD ARBETSINKOMST Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst. Varje förtroendevald är skyldig att omgående anmäla varje förändring av sina inkomstförhållanden som kan påverka ersättningens storlek. Sida 6 av 10

81 a) Ersättning utgår med faktisk förlorad arbetsinkomst. Förtroendevald som kan visa att denne förlorat en arbetsinkomst men inte till vilket belopp har rätt till ersättning beräknad på grundval av den senast fastställda sjukpenninggrundande inkomsten för dag. Förtroendevald som är egenföretagare med F-skattsedel och som kan visa att denne förlorat en arbetsinkomst men inte till vilket belopp har rätt till ersättning efter senast fastställda sjukpenninggrundande inkomsten för dag, intyg från revisor eller senast taxerad inkomst. Kan arbetsinkomsten inte styrkas på sådant sätt har den förtroendevalda rätt till schablonersättning. b) Ersättning utgår som schablonbelopp med högst inkomstbasbeloppet x 3,0 % per dag. Ersättningen per timme är högsta ersättningen per dag dividerat med 8. FÖRLORAD SEMESTERFÖRMÅN Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån med högst nedan redovisad nivå. a) Förlorad semesterersättning utgår med högst 13 % på den utbetalda ersättningen för förlorad arbetsinkomst. b) Förlorade semesterdagar utgår med högst 13 % för förlorad arbetsinkomst per dag. Förtroendevalda som kan visa att semesterförmånen påverkas men inte till vilket belopp har rätt till en schablonersättning genom procentpåslag med högst 13 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. FÖRLORAD TJÄNSTEPENSIONSFÖRMÅN Förtroendevalda som inte fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid har rätt till ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån. Denna utgör 4,5 % beräknad på förlorad arbetsinkomst. ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER RESOR Ersättning för traktamente i samband med förrättning ersätts enligt gällande avtal för kommunens anställda (TRAKT). Vid förrättning utanför Kils kommun utgår ersättning för färdtid med samma belopp per timme som för anställd (AB). Ersättning utgår för faktisk färdtid oavsett Sida 7 av 10

82 tid på dygnet. Ersättning för färdtid utgår inte för samma tid som ersättning för förlorad inkomst. Kilometerersättning kan utgå för resor till och från sammanträde, förrättning samt vid protokollsjustering enligt gällande avtal för kommunens anställda (BIA). En förutsättning för att erhålla kilometerersättning är att avståndet från den förtroendevaldas fasta bostad eller arbetsplats till sammanträdet överstiger 3 km enkel resa. För att slippa begära kilometerersättning vid varje sammanträde kan den förtroendevalda uppge sin kortaste reslängd, endera från bostaden eller från arbetsplatsen. Kilometerersättningen betalas då ut i samband med sammanträdesarvodet. Om den förtroendevalda vid ett visst möte inte är berättigad till kilometerersättningen ska denne anmäla detta till förvaltningen. Vid förtroendevalds deltagande vid förrättning krävs att denne i lämnar in en begäran om ersättning för resa. BARNTILLSYN Ersättning betalas ut för kostnader som uppkommit för vård och tillsyn av barn till följd av deltagande i sammanträde, förrättning eller motsvarande. Ersättning utgår för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas hem och under kalenderåret inte hunnit att fylla 12 år. Om särskilda skäl föreligger kan ersättning utbetalas även för äldre barn. Ersättning betalas inte för tillsyn av barn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och inte heller för tid då barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. VÅRD OCH TILLSYN AV FUNKTIONSHINDRAD ELLER SVÅRT SJUK Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträde, förrättning eller motsvarande för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldas bostad. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. Sida 8 av 10

83 SÄRSKILDA KOSTNADER FÖR FUNKTIONSHINDRAD FÖRTROENDEVALD Ersättning betalas till förtroendevald med funktionshinder för de särskilda kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträde, förrättning eller motsvarande och som inte ersätts på annat sätt. Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. ÖVRIGA KOSTNADER För andra kostnader än vad reglerats i dessa bestämmelser kan ersättning utbetalas om särskilda skäl föreligger för sådana kostnader. Ersättning i sådant fall utgår inte om den förtroendevalda haft rimliga möjligheter att omdisponera sitt arbete eller på annat sätt förhindra kostnaderna. Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. ÖVRIGA BESTÄMMELSER REGLERING MED BASBELOPP För ersättningar som regleras med inkomstbasbelopp sker regleringen av innevarande års belopp med det gällande årets inkomstbasbelopp. HUR MAN BEGÄR ERSÄTTNING Årsarvode, begränsat arvode, grundarvode, partisammanträdesarvode och sammanträdesarvode utbetalas utan föregående anmälan. Förrättningsarvode ska begäras av förtroendevald. För att få ersättning för förlorad inkomst, förmåner och kostnader ska den förtroendevalda styrka sina förluster eller kostnader. Förluster eller kostnader ska anmälas förvaltningen. Den förtroendevalda ska begära ersättning för förlorad arbetsinkomst inom ett år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Den förtroendevalda ska begära ersättning för förlorad semesterförmån senast två år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Utbetalning av ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån sker utan ansökan året efter förluståret. Begäran om andra ersättningar enligt dessa bestämmelser ska göras senast inom ett år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken kostnaden hänför sig. Sida 9 av 10

84 UTBETALNING Arvoden och ersättningar betalas ut en gång per månad. Årsarvode eller begränsat arvode fördelas och utbetalas med en tolftedel per månad. PENSIONSVILLKOR Förtroendevalda som tillträtt före valet 2014 och som har uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 %) omfattas av Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda fr.o.m PBF. Kommunfullmäktiges beslut 30 maj , Dnr 01KA0144/024 Förtroendevalda som tillträtt efter valet 2014 omfattas av Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda - OPF-KL. Kommunfullmäktiges beslut 19 september , Dnr KS 14/96 TOLKNING AV BESTÄMMELSERNA Kommunstyrelsen tolkar och tillämpar bestämmelserna. Sida 10 av 10

85 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum KS 117 Dnr KS 18/220 REVIDERING AV ARVODESBESTÄMMELSER OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR FÖR FÖRTROENDEVALDA I KILS KOMMUN SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen gav i januari förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av arvodesbestämmelserna i Kils kommun. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till reviderade bestämmelser om arvoden och ersättningar som innehåller både mindre och större förslag till förändringar. Flera av de föreslagna förändringarna syftar till att göra bestämmelserna enklare och tydligare. Fastställs förslaget till reviderade arvodesbestämmelser bedömer förvaltningen att kommunen sänker de politiska kostnaderna per år med cirka 170 tkr exklusive sociala avgifter. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunfullmäktiges protokoll , 46 Kommunfullmäktiges protokoll , 15 Högsta förvaltningsdomstolens dom , målnr Kommunstyrelsens protokoll , 7 Nu gällande Arvodesbestämmelser och övriga ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun, senast reviderade av kommunfullmäktige , 25 Förslag till reviderade Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun Förslag till reviderade Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun (med förändringar överstrukna respektive rödmarkerade) Sammanställning arvode kommunalråd Förvaltningens tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KIL1000, v1.1, MSC, v1.1, Utdragsbestyrkande Sida 1 av 2

86 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslaget till Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun med ikraftträdande 1 januari BESLUTET SKICKAS TILL Ledningsstab, HR Ledningsstab, Ärendehantering och utredning KIL1000, v1.1, MSC, v1.1, Utdragsbestyrkande Sida 2 av 2

87 KILS KOMMUN ARVODESBESTÄMMELSER KF 2018-xx-xx, xx Bestämmelser om arvoden och ersättningar för förtroendevalda i Kils kommun Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelserna gäller för... 2 Arvoden och ersättningar... 2 Arvoden... 2 Årsarvoden... 2 Begränsat arvode... 3 Grundarvode... 4 Partisammanträdesarvode... 4 Sammanträdesarvode...5 Förrättningsarvode...5 Ersättning för förlorad arbetsinkomst och förlorade förmåner... 6 Förlorad arbetsinkomst... 6 Förlorad semesterförmån... 7 Förlorad tjänstepensionsförmån... 7 Ersättning för kostnader... 7 Resor... 7 Barntillsyn... 8 Vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk... 8 Särskilda kostnader för funktionshindrad förtroendevald... 9 Övriga kostnader... 9 Övriga bestämmelser... 9 Reglering med basbelopp... 9 Hur man begär ersättning... 9 Utbetalning Pensionsvillkor Tolkning av bestämmelserna KIL1000, v1.1, Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 10

88 INLEDNING I kommunallagen (2017:725) finns de grundläggande bestämmelserna om ersättning för förtroendevalda. Bestämmelserna i detta dokument gäller utöver vad lag eller annan författning föreskriver. BESTÄMMELSERNA GÄLLER FÖR a) ledamöter och ersättare i fullmäktige, b) av kommunfullmäktige vald ledamot och ersättare i kommunstyrelse, nämnd, beredningar och revision, c) av kommunal styrelse eller nämnd vald ledamot och ersättare i utskott, råd, styr-, projekt- och arbetsgrupper. ARVODEN OCH ERSÄTTNINGAR Ersättning kan utgå som arvode i form av årsarvode, begränsat arvode, grundarvode, partisammanträdesarvode, sammanträdesarvode samt förrättningsarvode. Ersättning kan utgå i form av ersättning för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån och pensionsförmån, kostnader för resor, barntillsyn, vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk, särskilda kostnader för funktionshindrad förtroendevald samt övriga kostnader om särskilda skäl föreligger. ARVODEN ÅRSARVODEN Årsarvode utgår till förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid. Förtroendevalda med årsarvode har inte rätt till andra arvoden. Förtroendevalda med årsarvode har rätt till ledighet utan att arvodet reduceras. Ledigheten ska förläggas på sådant sätt att uppdraget kan fullgöras på avsett vis. Vid sjukdom eller annan frånvaro på mer än en månad görs ett avdrag på arvodet som motsvarar frånvaron. ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN Ordförande i kommunstyrelsen erhåller 92 % av inkomstbasbeloppet per månad. Sida 2 av 10

89 FÖRSTE VICE ORDFÖRANDE I KOMMUNSTYRELSEN Förste vice ordförande i kommunstyrelsen, som fullgör uppdrag på 50 % av heltid, erhåller 46 % av inkomstbasbeloppet per månad. BEGRÄNSAT ARVODE Begränsat arvode utgår till förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på mindre än 40 % av heltid enligt följande % av inkomstbasbeloppet Kommunfullmäktiges ordförande 150 Kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande 30 Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande 10 Revisionsberedningens ordförande 10 Äldreberedningens ordförande 65 Kommunrevisor, sammankallande/ordförande 100 Kommunrevisorer, övriga 75 Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande 60 Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande 30 Kommunstyrelsens utskott Familj och utbildnings ordförande 65 Kommunstyrelsens utskott Samhälle och services ordförande 65 Kommunstyrelsens utskott Äldres ordförande 65 Kommunstyrelsens tillväxtutskotts ordförande 65 Myndighetsutskottets ordförande 100 Myndighetsutskottets vice ordförande 50 Samverkansnämndens ordförande 50 Samverkansnämndens vice ordförande 50 Myndighetsnämndens ordförande 150 Valnämndens ordförande, valår 50 Valberedningens ordförande, valår 20 Rådet för funktionshindrades ordförande 10 Kommunala pensionärsrådets ordförande 10 Sida 3 av 10

90 ANSVAR OCH UPPGIFTER SOM FÖLJER AV UPPDRAGET I det begränsade arvodet ingår allt arbete som hänger samman med uppdraget inom det kommunala organ den förtroendevalda själv tillhör såsom a) kontakter och möten med allmänheten, myndigheter, organisationer, föreningar och massmedia etc. inklusive telefonsamtal och representation, b) regelbundna kontakter med verksamheten, c) överläggning med tjänsteman eller annan anställd, d) att fatta beslut i delegerade ärenden och underteckna handlingar, e) förberedelser inför sammanträden. FRÅNVARO Vid sjukdom eller annan frånvaro på mer än en månad görs ett avdrag på arvodet som motsvarar frånvaron. Förtroendevald som uteblir från tre på varandra följande sammanträden utan att ha angivit skäl förlorar rätten till fortsatt begränsat arvode. Vice ordförande som under ordförandens längre frånvaro (mer än en månad) fullgör dennes uppgifter får ett arvode per hel dag för nedlagd tid med ett belopp motsvarande ordförandens begränsade arvode dividerat med 365 dagar. Vice ordförande som under ordförandens kortare frånvaro fullgör dennes uppgifter får ett arvode per timme för nedlagd tid motsvarande förrättningsarvodet. GRUNDARVODE Grundarvode utgår till samtliga ledamöter och ersättare som ett fast arvode varje månad med 0,35 % av inkomstbasbeloppet. Den som får årsarvode eller begränsat arvode har inte rätt till grundarvode. PARTISAMMANTRÄDESARVODE Partisammanträdesarvode utgår till samtliga ledamöter och ersättare som deltar i ett partisammanträde. Arvode utgår med 0,8 % av inkomstbasbeloppet för ett möte per månad efter att sammankallade i partigruppen rapporterat in deltagarförteckning. Även ledamöter i kommunala bolagsstyrelser får arvode när de deltar i partisammanträden. Sida 4 av 10

91 SAMMANTRÄDESARVODE Med sammanträden avses möten i följande forum a) kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges presidium, b) kommunstyrelsen, c) nämnder, d) beredningar, e) utskott, f) revisorernas sammanträden, g) styr-, projekt- och arbetsgrupper (protokollförda sammanträden) h) rådet för funktionshindrade och kommunala pensionärsrådet. Sammanträdesarvode utgår till tjänstgörande ledamöter och tjänstgörande ersättare enligt följande a) för sammanträde upp till och med 1 timme utgår arvode med 0,4 % av inkomstbasbeloppet, för sammanträde som överstiger 1 timme upp till och med 3 timmar utgår arvode med 0,8 % av inkomstbasbeloppet, för sammanträde som överstiger 3 timmar utgår arvode med 1,15 % av inkomstbasbeloppet. b) Det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning är högst 2 % av inkomstbasbeloppet. c) Sammanträdesarvodet inkluderar semesterersättning. FÖRRÄTTNINGSARVODE Med förrättningar avses träffar som inte är ett sammanträde men som sker i samband med fullgörandet av förtroendeuppdraget a) konferenser, informationsmöte, studiebesök, studieresa, kurs, workshops eller liknande, b) överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalda själv tillhör, c) överläggning med tjänsteman eller annan anställd vid det kommunala organ den förtroendevalda själv tillhör, d) överläggning med utomstående myndighet eller organisation, Sida 5 av 10

92 e) fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag. f) Med förrättning avses även när ledamot på uppdrag av styrelse, nämnd, utskott, beredning, styr-, projekt- och arbetsgrupp eller kommunrevision utför administrativt arbete såsom protokollskrivande m.m. Finansiering av sådant arvode belastar den styrelse, nämnd, utskott, beredning, styr-, projekt- och arbetsgrupp eller revision som gett uppdraget. För att erhålla arvode för förrättning krävs särskilt uppdrag eller att den förtroendevalda uppdragits att delta vid förrättningen. Förtroendevalda med begränsat arvode kan inte få förrättningsarvode för det ansvar och de uppgifter som ingår i det begränsade arvodet. a) Arvode för förrättning utgår med timarvode. b) Timarvode utgörs av inkomstbasbeloppet x 0,4/165 timmar. c) Det totala arvodet per dag för sammanträde och förrättning är högst 2 % av inkomstbasbeloppet. d) Beloppen avrundas till närmast helt krontal. ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSINKOMST OCH FÖRLORADE FÖRMÅNER Rätten till ersättning för förlorad inkomst och förmåner omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Rätten till ersättning omfattar tid för praktiska förberedelser samt tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande. Förtroendevald har inte rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst eller styrkta förlorade pensions- eller semesterförmåner om schablonersättning enligt nedan tidigare utbetalats för den förlorade inkomsten eller förmånen. FÖRLORAD ARBETSINKOMST Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst. Varje förtroendevald är skyldig att omgående anmäla varje förändring av sina inkomstförhållanden som kan påverka ersättningens storlek. Sida 6 av 10

93 a) Ersättning utgår med faktisk förlorad arbetsinkomst. Förtroendevald som kan visa att denne förlorat en arbetsinkomst men inte till vilket belopp har rätt till ersättning beräknad på grundval av den senast fastställda sjukpenninggrundande inkomsten för dag. Förtroendevald som är egenföretagare med F-skattsedel och som kan visa att denne förlorat en arbetsinkomst men inte till vilket belopp har rätt till ersättning efter senast fastställda sjukpenninggrundande inkomsten för dag, intyg från revisor eller senast taxerad inkomst. Kan arbetsinkomsten inte styrkas på sådant sätt har den förtroendevalda rätt till schablonersättning. b) Ersättning utgår som schablonbelopp med högst inkomstbasbeloppet x 3,0 % per dag. Ersättningen per timme är högsta ersättningen per dag dividerat med 8. FÖRLORAD SEMESTERFÖRMÅN Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån med högst nedan redovisad nivå. a) Förlorad semesterersättning utgår med högst 13 % på den utbetalda ersättningen för förlorad arbetsinkomst. b) Förlorade semesterdagar utgår med högst 13 % för förlorad arbetsinkomst per dag. Förtroendevalda som kan visa att semesterförmånen påverkas men inte till vilket belopp har rätt till en schablonersättning genom procentpåslag med högst 13 % på utbetald ersättning för förlorad arbetsinkomst. FÖRLORAD TJÄNSTEPENSIONSFÖRMÅN Förtroendevalda som inte fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid har rätt till ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån. Denna utgör 4,5 % beräknad på förlorad arbetsinkomst. ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER RESOR Ersättning för traktamente i samband med förrättning ersätts enligt gällande avtal för kommunens anställda (TRAKT). Vid förrättning utanför Kils kommun utgår ersättning för färdtid med samma belopp per timme som för anställd (AB). Ersättning utgår för faktisk färdtid oavsett Sida 7 av 10

94 tid på dygnet. Ersättning för färdtid utgår inte för samma tid som ersättning för förlorad inkomst. Kilometerersättning kan utgå för resor till och från sammanträde, förrättning samt vid protokollsjustering enligt gällande avtal för kommunens anställda (BIA). En förutsättning för att erhålla kilometerersättning är att avståndet från den förtroendevaldas fasta bostad eller arbetsplats till sammanträdet överstiger 3 km enkel resa. För att slippa begära kilometerersättning vid varje sammanträde kan den förtroendevalda uppge sin kortaste reslängd, endera från bostaden eller från arbetsplatsen. Kilometerersättningen betalas då ut i samband med sammanträdesarvodet. Om den förtroendevalda vid ett visst möte inte är berättigad till kilometerersättningen ska denne anmäla detta till förvaltningen. Vid förtroendevalds deltagande vid förrättning krävs att denne i lämnar in en begäran om ersättning för resa. BARNTILLSYN Ersättning betalas ut för kostnader som uppkommit för vård och tillsyn av barn till följd av deltagande i sammanträde, förrättning eller motsvarande. Ersättning utgår för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas hem och under kalenderåret inte hunnit att fylla 12 år. Om särskilda skäl föreligger kan ersättning utbetalas även för äldre barn. Ersättning betalas inte för tillsyn av barn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och inte heller för tid då barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. VÅRD OCH TILLSYN AV FUNKTIONSHINDRAD ELLER SVÅRT SJUK Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträde, förrättning eller motsvarande för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldas bostad. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. Sida 8 av 10

95 SÄRSKILDA KOSTNADER FÖR FUNKTIONSHINDRAD FÖRTROENDEVALD Ersättning betalas till förtroendevald med funktionshinder för de särskilda kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträde, förrättning eller motsvarande och som inte ersätts på annat sätt. Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. ÖVRIGA KOSTNADER För andra kostnader än vad reglerats i dessa bestämmelser kan ersättning utbetalas om särskilda skäl föreligger för sådana kostnader. Ersättning i sådant fall utgår inte om den förtroendevalda haft rimliga möjligheter att omdisponera sitt arbete eller på annat sätt förhindra kostnaderna. Kommunstyrelsen tar beslut i varje enskilt fall. ÖVRIGA BESTÄMMELSER REGLERING MED BASBELOPP För ersättningar som regleras med inkomstbasbelopp sker regleringen av innevarande års belopp med det gällande årets inkomstbasbelopp. HUR MAN BEGÄR ERSÄTTNING Årsarvode, begränsat arvode, grundarvode, partisammanträdesarvode och sammanträdesarvode utbetalas utan föregående anmälan. Förrättningsarvode ska begäras av förtroendevald. För att få ersättning för förlorad inkomst, förmåner och kostnader ska den förtroendevalda styrka sina förluster eller kostnader. Förluster eller kostnader ska anmälas förvaltningen. Den förtroendevalda ska begära ersättning för förlorad arbetsinkomst inom ett år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Den förtroendevalda ska begära ersättning för förlorad semesterförmån senast två år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Utbetalning av ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån sker utan ansökan året efter förluståret. Begäran om andra ersättningar enligt dessa bestämmelser ska göras senast inom ett år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken kostnaden hänför sig. Sida 9 av 10

96 UTBETALNING Arvoden och ersättningar betalas ut en gång per månad. Årsarvode eller begränsat arvode fördelas och utbetalas med en tolftedel per månad. PENSIONSVILLKOR Förtroendevalda som tillträtt före valet 2014 och som har uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 %) omfattas av Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda fr.o.m PBF. Kommunfullmäktiges beslut 30 maj , Dnr 01KA0144/024 Förtroendevalda som tillträtt efter valet 2014 omfattas av Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda - OPF-KL. Kommunfullmäktiges beslut 19 september , Dnr KS 14/96 TOLKNING AV BESTÄMMELSERNA Kommunstyrelsen tolkar och tillämpar bestämmelserna. Sida 10 av 10

97 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND, GEMENSAM Protokollsutdrag (1) 50 Budgetuppföljning 2018 ÖF 2018/5 Beslut - anta budgetuppföljning för april 2018 Bakgrund Budgetuppföljning har upprättats per den Vad gäller budgetuppföljning för utbetalda arvoden till ställföreträdare avser beloppen i budgetunderlaget arvoden till gode män, förvaltare och särskilt förordnade vårdnadshavare som betalas med kommunala medel. Arvoden som betalas med huvudmäns medel redovisas inte. Beslutsunderlag Budgetuppföljning per den (visas på sammanträdet) Förvaltningschef Peder Stenbäcks tjänsteskrivelse Beslutet skickas för verkställighet till: Beslutet skickas för kännedom till: Kommunstyrelsen i Grums, Hagfors, Kil och Munkfors kommuner samt ekonomikontor i Forshaga, Grums, Hagfors, Kil och Munkfors kommuner. Justerarnas sign Utdragsbestyrkande

98 Forshaga kommuns överförmyndarnämnd 1022 överförmyndarnämnd lblankl 50 LöNER ARBETAD TID 59 PO.PÄLAGG FöRDELNING 64 FÖRBRUKN INV O FÖRBR MATR 68 TELE-DATAKOMM O POSTBEF Budget , , ,00,00,00 Radtotal Redovisat Budgetawikelse 28 20r, , L1-4, ,28 312,5Q 140, , s,72-312,50-140,00 %iutfall 23, 0 ustering Red efterjust. 2820L,64 21,114, ,28 312,50 140,00 Överförmyndarnämnden beräknas ge ett överskott med 34tkr på helår Gemensamt överförmyndarkontor överförmyndarkontor lblankl Radtotal Budget Redovisat Budgetawikelse %iutfall , , ,4s L , ,45 -tgt 720, FöRS AV VHT & KONSULTTJÄN 46 KöP AV HUVUDVERKSAMHET 50 LÖNER ARBETAD TID 51 LöNER EJ ARBETAD TID 59 PO.PÄLAGG FöRDFLNING 60 LOKAL-MARKHYROR,FAST SE RV 63 HYRA/IEASING ANLAG.TILLG 64 FöRBRUKN INV O FöRBR MATR 65 KONTORSMATR O TRYCKSAKER 68 TELE-DATAKOMM O POSTBEF 69 KOSTN TRANSPORTMEDEL 70 TRANSPORTER OCH RESOR 71 REPRESENTATION( EJ PERSONAL 72 ANNONSER,REKLAM,INFORMATI 73 FÖRSÄKRINGSAVG O RISKKOST 74 Övr främmande tiänster ,00 11s 000,00 21_62000,00,00 8s0 000, , ,00 1s 000,00 s0 000, ,00, , , , ,00 r74 000,00,00, , , , , , ,44 872, ,93 570, ,24 250, ,00, , ,00 11s 000,00 r , ,5r , , , ,56 49!27,0r 21-21L,07-570,00 361, , , ,00 13r- 468, L, ustering Red efterjust , , , , , , ,51 2s891.2,62 1 s00,00 7 7r8,OO 4920,44 872, ,93 570, ,24 250, ,00 0, ,00 lnt 4 mån kils it 86tkr

99 76 DIVERSI KOSTNADER s2 000,00 nkontoret , , , , ,00 lliil 6 000, ,00 Gemensamt överförmyndarkontor redovisar ett överskott per april med 13l-tkr. Riktpunkt för april är 33,3% Arvoden förtroendemän Radtotal ustering Red efterjust. Budget Redovisat Budgetawikelse %iutfall Munkfors Grurns ,00,00,00,00, , ,55 ro9 445, , ,s , ,55 -L09 445, , ,s9 L3,6 L26 734, ,55 LOg 445, , ,59 Granskningen av årsräkningarna har påbörjats men mycket är ännu ej bokfört.

100 MÅNADSRAPPORT Maj 2018 Vi är Kils kommun - maj Vi är Kils kommun månadsrapport, är en beskrivning av läget i koncernens verksamheter och de omvärldsfaktorer som påverkar oss och våra kunder. MÅL Förtroendevalda ska få kännedom om viktiga förhållanden i verksamhet, omvärld och pågående förbättringsarbete, så att de kan ta sitt ansvar Personalen ska få större kunskap om koncernens verksamheter och en samlad bild av vad som är på gång och vad som påverkar oss i Kil. Rapporten ska underlätta prioritering av det vi kommunicerar till allmänhet, media och kunder. Du kan navigera i rapporten genom att klicka på rubrikerna i innehållsförteckningen. Sammanställd av: Roger Kvarnlöv Datum:

101 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Omvärldsbevakning Nationell nivå Regional nivå Redovisning av aktuellt läge i verksamheten Näringsliv Samhällsplanering och byggande Gator och vägar, parker och skog Miljö och hälsa Fritid och kultur Förskola Grundskola Gymnasieskola och vuxenutbildning Äldreomsorg LSS Socialpsykiatri Individ- och familjeomsorg Arbetsmarknad och integration Bostäder och lokaler Vatten och avlopp Gemensamma verksamheter Förbättringsarbetet 26 5 Resurser Ekonomi och Finans Arbetsgivarfrågor VD-brev Hantverkshuset Kils Energi, Kils Avfallshantering, Kils Stadsnät, Kils stadsnät Kilsbostäder... 34

102 1 Sammanfattning Riksdagen har nu fattat beslut om att så kallad avtalssamverkan ska bli möjlig. Det innebär att kommuner ska kunna samverka via avtal utan att skapa någon politisk överbyggnad för området. Inom flera av de områden som den kommunala kompetensen omfattar kommer det att underlätta för framförallt de lite mindre kommunerna. Hur lagen om offentlig upphandling (LOU) kommer att påverka är just nu inte riktigt klarlagt, men det borde innebära att samverkan enligt denna modell inte får innebära illojal konkurrens. Fortsättning följer så vi lär få veta mer. Från och med den 25 maj 2018 gäller en ny dataskyddslagstiftning (GDPR, General Data Protection Regulation) i Sverige och resten av EU. Lagstiftningen ersätter personuppgiftslagen och är till för att skydda enskildas personliga integritet. Det ställer krav på att organisationen har ordning på de personuppgifter vi behandlar. Läs mer om hur kommunkoncernen behandlar personuppgifter på Regionen kommer nu att starta en utredning angående stationsstruktur. Det är viktigt att vi följer utredningen aktivt. Arbetet inleds med en Workshop den 19 juni. Kil borde vara en självklar nod i persontrafiken på järnvägen! Det kommer att bli svårt att få budget 2018 att gå i ram. Det finns flera orsaker att relatera till bland annat ökat antal barn på förskolor, fler biståndsbedömda timmar, komplicerade LSS-fall och sist men inte minst en besvärlig vinter med upprepade snöfall och skiftande temperaturer. Vi arbetar för att minimera det befarade underskottet. Några av åtgärderna faller inom ramen för verkställighet andra kommer att kräva politiska ställningstaganden och beslut. Avslutningsvis, månadsbrevet är en informationshandling som ständigt behöver utvecklas och anpassas utifrån läsarnas önskemål. Nytt för denna gång är att vi redovisar försäljningsläget på Lövenstrand och kösituationen inom förskolan. Skriv till roger.kvarnlov@kil.se och berätta vad just du saknar och vill ha med i månadsbrevet. Jan-Olov Ragnarsson Kommundirektör 5

103 2 Omvärldsbevakning 2.1 NATIONELL NIVÅ BISTÅNDSBEDÖMT TRYGGHETSBOENDE FÖR ÄLDRE Regeringen föreslår en bestämmelse i socialtjänstlagen om kommuners möjligheter att inrätta biståndsbedömt trygghetsboende som särskild boendeform. Biståndsbedömt boende ska ge äldre människor stöd och hjälp och annan lättåtkomlig service i boendet. Förslaget innebär att kommuner kan inrätta särskilda boenden anpassade och utformade för äldre som inte behöver vård dygnet runt men som inte är trygga med att bo hemma. Boendeformen bryter också den isolering som många äldre lider av när de bor hemma. I biståndsbedömt trygghetsboende får den äldre exempelvis delta i gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge. Stöd och hjälp från hemtjänsten ska kunna erbjudas efter sedvanlig biståndsprövning. Bestämmelser om dygnet runt-bemanning gäller inte för biståndsbedömt trygghetsboende. Om den äldres behov ökar bör han eller hon byta till ett mer lämpligt boende. Vid biståndsbedömt trygghetsboende ansvarar kommunen inte för hälso- och sjukvård. Vid biståndsbedömt trygghetsboende får landstinget till kommunen överlåta sin skyldighet att erbjuda hemsjukvård. Detta om landstinget och kommunen är överens. Regeringen föreslår att Inspektionen för vård och omsorg ger tillstånd till yrkesmässig verksamhet i biståndsbedömt trygghetsboende. Förslaget är att detta träder i kraft den 2 april Läs mer på regeringens webb ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR Utredningen om kommunal planering för bostäder har presenterat sitt slutbetänkande (SOU 2018:35). De föreslår nytt arbetssätt för att få staten och kommunerna att ta ett gemensamt ansvar, skapa en samsyn på vad bostadsbristen består i, och hur den ska lösas på alla nivåer i det offentliga Sverige. I centrum för detta arbetssätt återfinns regionerna. För att reglera det gemensamma arbetssättet föreslår utredningen en ny bostadsförsörjningslag. Utredningens uppdrag handlar om hushåll vars ekonomiska förutsättningar inte medger att de kan skaffa eller behålla en ändamålsenlig bostad. Förslaget innebär ett nytt arbetssätt där Boverket, länsstyrelserna, regionerna och kommunerna ges olika roller och förväntas bidra till att skärpa och förfina bilden av bostadsbristens omfattning, och vad som är effektiva insatser för att åtgärda den. Den föreslagna rollen för kommunen är att fortlöpande bedöma hur många och vilka typer av hushåll som inte utan samhällets stöd kommer att lösa sina bostadsbehov, bedöma behovet av tillskott av bostäder, genomföra insatser och följa upp genomförda insatser. Bedömningar och insatser ska genomföras med hänsyn till regionens analys. Kommunfullmäktige ska en gång per mandatperiod ta 6

104 ställning till gjorda bedömningar och uppföljningar. Läs mer på regeringens webb FÖRSLAG FRÅN SKL OM STATSBIDRAG Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslår en konkret modell för hur statens styrning av resurser till skolan kan förändras: Generella statsbidrag bör vara huvudregeln. Staten behöver avveckla ett antal riktade statsbidrag föra över dem till de generella statsbidragen. Det gäller i första hand de riktade statsbidragen för likvärdighet och bidrag för ökad bemanning. Olikheter i behov och förutsättningar bör i första hand utjämnas genom den kommunala kostnadsutjämningen. Riktade stimulansbidrag kan vara ett viktigt stöd för verksamhetsutveckling i vissa situationer. SKL vill att kommunsektorn och staten gemensamt ser över när riktade stimulansbidrag kan vara lämpliga för statlig styrning eller stimulans av utvecklingsbehov. SKL menar att riktade stimulansbidrag ska styras av lokala behov, ha tydliga och uppföljningsbara mål, vara tidsbestämda samt fokusera på en speciell insats. Stimulansbidragen bör kunna övergå i generella statsbidrag. Läs mer på SKL:s webb MÄTNING OM KOMMUNERNAS MYNDIGHETSSERVICE Företagare blir allt mer nöjda med kommunernas myndighetsservice. Det visar en mätning som Sveriges Kommuner och Landsting presenterade den 2 maj. Bygglov är det område där nöjdheten ökat mest. Läs mer på SKL:s webb STÖRRE MÖJLIGHETER FÖR SAMVERKAN MELLAN KOMMUNER Kommuner och landsting ska få möjlighet att komma överens med andra kommuner eller landsting om att de ska utföra vissa uppgifter åt dem. Det kallas för avtalssamverkan. Ett syfte med regeringens förslag är att det ska bli enklare för kommunerna och landstingen att samarbeta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli Läs mer på riksdagens hemsida 2.2 REGIONAL NIVÅ Regionfullmäktige har gett kollektivtrafiknämnden i uppdrag att genomföra en utredning om förutsättningar för var det är lämpligt att ha tågstationer i Värmland. Region Värmland ska påbörja utredning om stationsstruktur och har kallat till en workshop den 19 juni. Syftet är bland annat att presentera utredningens upplägg och föra en dialog om förutsättningar för utredningen. Kommundirektör och kollektivtrafikansvarig deltar från Kils kommun. 7

105 3 Redovisning av aktuellt läge i verksamheten 3.1 NÄRINGSLIV OMVÄRLDSBEVAKNING Debatten om näringsliv och företagande har under perioden dominerats av internationella storpolitiska frågor, frågor som vid en första anblick inte verkar ha direkt koppling till företag. Det som nu framträder är att konsekvenser för branscher, företag och orter där de aktuella företagen är lokaliserade uppmärksammas stort. Det gäller exempelvis det amerikanska förslaget om ståltullar där konsekvenser för den svenska stål- och aluminiumindustrin snabbt kom i blickfånget - osäkerhet om vilka regler som kommer att gälla, hur möjligheterna kommer att se ut att nå den amerikanska marknaden, risker för prisdumpning på andra marknader när råvaru- och produktflöden ändrar kurs till andra marknader. Till detta kommer också konsekvensdebatten om vad som kan hända om EU beslutar införa någon form av starka motåtgärder - och om det leder till nya regleringar från amerikansk sida. USA har bland annat varnat för att man kan komma att reglera europeisk bilexport till USA hårdare. Just nu finns inga tecken på att EU lyckas uppnå ett avtal, eller särbestämmelser, med USA. Ett annat exempel är det amerikanska upphävandet av kärnenergiavtalet med Iran där USA hotar med att "straffa europeiska företag som fortsätter handla med Iran". Europeiska företag kommer att ha sex månader på sig att avveckla sin verksamhet i Iran annars riskerar de sanktioner från amerikansk sida. Transportmedel står för ungefär hälften av den svenska exporten så konsekvenserna av amerikanska sanktioner kan drabba Sverige hårt. Scania exporterar exempelvis ungefär fem procent av sin produktion till Iran, i runda tal lastbilar och bussar för 3-4 miljarder kronor. En tydligt återkommande oro från branschorganisationer och företag är den höga grad av osäkerhet som råder, något som gravt försvårar företagens planering för framtiden. Man vet inte vad som gäller mera långsiktigt, vilka beslut som de facto tagits eller kommer att tas och hur effekterna på bransch- eller företagsnivå kommer att slå. Och oron ökar också till följd av att även professionella analytiker är osäkra. Hittills har debatten främst handlat om storföretag och exportföretag men nu ökar oron för de mer långsiktiga konsekvenserna för alla underleverantörer, inklusive de här i Kil och i Värmland. 8

106 3.1.2 LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Svenskt näringsliv har nu redovisat den årliga enkätundersökningen om företagsklimatet som de genomför i varje kommun. Värmland som region kommer väl ut i undersökningen, både generellt och i termer av några kommuner som når mycket goda resultat. Kil fortsätter att klättra i undersökningen ökar vi på ett stort antal viktiga frågeområden och fortsätter därmed enligt den långsiktiga strategi om målmedvetet och uthålligt förbättringsarbete som styr det lokala näringslivsarbetet. På den övergripande frågan "sammanfattande omdöme" om Kils företagsklimat uppnår vi nivån 3,9. Det är den högsta nivån vi fått sedan mätningarna inleddes. Bedömningsnivån 4 är "bra företagsklimat", en nivå vi nu närmar oss. Också i år når Munkfors och Grums högt just på denna övergripande fråga, Munkfors når till och med plats 1 på Sverigelistan. På frågan "hur har företagsklimatet i din kommun utvecklats de senaste fem åren?" svarar 47 procent av företagarna i Kil att de upplever att det har "blivit bättre". Motsvarande siffra för Kil år 2015 var 27 procent. Jämförande siffror för genomsnittet i Sverige är 27 procent (24 procent år 2015). Av 16 frågeområden ökar vi inom 10 områden, fyra är kvar på oförändrad nivå jämfört med föregående år. På två områden minskar vi något, det gäller hur företagarna uppfattar "företagens egna initiativ" kopplat till företagsklimat samt "tillgång till medarbetare med relevant kompetens". Bägge dessa är frågor där kommunen har liten, eller ingen, reell påverkansmöjlighet. I år har också ett urval kommunpolitiker fått enkäten (det görs vartannat år). I och med det kan vi jämföra hur bilden av det lokala företagsklimatet uppfattas från beslutsfattarhåll respektive företagarhåll. På några områden syns tydlig skillnad - det finns några frågor där kommunpolitikerna är mer negativa jämfört med företagarna. Hela undersökningen redovisas på Välj "Kil" som kommun (eller annan för jämförelse) och respektive frågeområden. I redovisningen ingår också förändringar över tid. En sammanfattande överblick av resultaten kommer även att ingå i kommande nummer av nyhetsbrevet Företag i Kil (nr 3#2018) som du kan läsa på Årets ranking av företagsklimat (dvs. den jämförelse som görs mellan landets kommuner) redovisas den 2 oktober. I rankingen ingår inte enkätsvar från kommunpolitiker MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER Målet för näringslivsarbetet, att "2018 ska Kil vara omnämnd som den kommun som har Värmlands främsta näringslivsklimat" kommer inte att uppnås. Med största sannolikhet kommer Munkfors och/eller Grums att hamna i 9

107 strålkastarljuset. Däremot kan vi konstatera att Kil stärkt bedömningen av företagsklimat rejält och att vi därmed bör uppfattas som en kommun som har "ett av Värmlands allra främsta näringslivsklimat." Och förhoppningsvis vid höstens rankingredovisning återfinnas högt bland de kommuner som över tid förbättrat sitt företagsklimat mest FÖRSLAG TILL UPPDRAG Frågan om vad som kännetecknar ett långsiktigt arbete för ett starkt företagsklimat, och hur ett sådant kan bedrivas i nära samverkan med det lokala näringslivet, bör analyseras för en strategisk politisk diskussion. Nu dominerar Svenskt näringslivs enkätfrågor, och den efterföljande rankingen, starkt hela frågan om företagsklimat. Undersökningen ger tydliga fingervisningar om vilka frågor de lokala företagen bedömer som viktiga utvecklings- och förbättringsfrågor men blir samtidigt, som alla typer av liknande undersökningar, väldigt "frågefokuserad". Vi skulle, som komplement, behöva en bredare analys och bedömning av företagens och det lokala näringslivets betydelse för utveckling av lokalsamhället, för tillväxt och för en bra välfärd. Ett bra företagsklimat är en grundbult för en bra, stark lokal utveckling men det slaget av analys saknas. I Kil liksom i flertalet andra kommuner. För att säkrare styra utvecklingsarbetet så att kommunen ger goda framtida förutsättningar för företag, företagande och entreprenörskap behöver en sådan analys arbetas fram. Analysen bör också ha ett tydligt framtidsperspektiv där även landsbygdsutveckling ingår FÖRBÄTTRINGSARBETET Årets enkätundersökning om företagsklimat kommer att analyseras mer på detaljnivå och en rekommendation till förbättringsområden presenteras. I analysen inkluderas annan relevant statistik, aktuella rapporter etc. 3.2 SAMHÄLLSPLANERING OCH BYGGANDE OMVÄRLDSBEVAKNING En handbok som ska stötta kommuners vattenplanering håller på att tas fram och som en del av detta hålls workshops där goda exempel från kommuner lyfts fram. Kommuner och andra aktörer får även möjlighet att påverka utformningen av denna. Den 21 maj hölls en sådan workshop där samhällsbyggnad deltog. Det är tydligt att vattenarbetet prioriteras i många kommuner, många väljer att prioritera dagvattenhantering i kombination med det förändrade klimatet (skyfall). Läs mer på extra.lansstyrelsen.se Under tre år framåt kommer det satsas 200 miljoner kronor på våtmarker. Satsningen ska uppmuntra länsstyrelser, kommuner och lokala aktörer i Sverige till 10

108 att anlägga nya och restaurera befintliga våtmarker. Läs mer på naturvårdsverkets hemsida Hos Boverket finns bidrag att söka för åtgärder som ökar eller utvecklar stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Mer information finns på Boverkets hemsida, kolla även gärna på filmen som finns länkad. En remiss från Länsstyrelsen angående handlingsplan för grön infrastruktur har inkommit med svarsdatum 30 juni LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER SAMHÄLLSPLANERING Samråd för Vikstaskolan pågår mellan 2-30 maj. Kils hästcenter har varit på granskning till och med den 17 maj och nu går man igenom inkomna synpunkter. Bearbetning av Översiktsplan (ÖP) och Fördjupad översiktsplan (FÖP) Nedre Fryken pågår. Den 7 juni kommer Myndighetsnämnden att behandla följande detaljplaner: Runnevåls industriområde Hovslagaren Wenmec parkering Skommita 1:6 Älgen Säbytorp Kommunen kommer att arrendera mark av Trafikverket för pendlarparkering öster om järnvägsstationen fram till dess att deras bandgårdsutredning är klar. Trafikverket har innan dess ingen möjlighet att sälja sin mark. MILJÖSTRATEGI Vattenmyndigheten Västerhavets samråd om arbetsprogram med tidtabell och översikt över väsentliga frågor har varit ute på remiss. Kils kommun anger i sitt yttrande att arbetet med att skapa en långsiktig hållbar vattenförvaltning är viktigt, men att detta ska ske med en lokalförankring och möjlighet till påverkan. Kils kommun tycker även att det är viktigt att hänsyn tas till de lokala förutsättningar genom att sammanväga parametrar som exempelvis, naturvärden, samhällsekonomi, samhällsviktiga funktioner och kostnadseffektivitet. GEOGRAFISKA INFORMATIONSSYSTEM (GIS) Under maj har vi genomgått en grundutbildning i CSM, SSM och ISM, dvs de nya programvarorna som kommer att utgöra Kils kommuns framtida GIS-system. Vi konstaterade vid utbildningstillfället att den konvertering av primär- och VA-karta att vi behöver gå igenom konverteringen igen efter som den inte är korrekt utförd. 11

109 Antalet mätuppdrag ökar och vi har utfört uppdrag både till kommunmedborgare och i projekt, till exempel vid byggnationen av det nya torgområdet. Vi utför successivt även ajourhållning av befintlig primärkarta. För att kvalitetssäkra de mätningar vi gör kommer vi att se över detaljer för kodning och inmätning. Vi kommer att ta stöd av Handbok i mät- och kartfrågor, HMK, för att anpassa oss till svensk geoprocess. CENTRUMUTVECKLING Torgbyggnationen pågår enligt tidplan. Vi har presenterat våra kommande arbeten för den lokala pressen och även gått ut på hemsidan och berättat om Kils kommuns planer. Återkoppling från invånare har varit nästan uteslutande positiva. Mellan vecka 24 och 26 kommer Storgatan vara tillfälligt avstängd när vi bygger gångfartsområde mellan järnvägstorget och bibliotekstorget MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER Vi har lagt detaljplanerna för Södra Fryksta och Lövenslund på is eftersom vi inte har utrymme i vår budget för att slutföra dessa FÖRSLAG TILL UPPDRAG Inget att rapportera FÖRBÄTTRINGSARBETET Vi arbetar med en lean-a3 rörande den framtida dagvattenhanteringen för Kils kommun. Vi kommer att beställa grundutbildning i lean för den personal som inte har genomfört denna. 3.3 GATOR OCH VÄGAR, PARKER OCH SKOG OMVÄRLDSBEVAKNING I Östersund har Trafikverket låtit anlägga en testbana som de, under vinterhalvåret, värmer med geoenergi, lagrad solvärme. Förhoppningen är att tekniken i framtiden ska kunna användas på vägnätets kritiska punkter LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Våren har varit hektisk. Vi har många åtaganden som går in i varandra. Sopningen är i stort sett färdig men vi putsar fortfarande lite där is och snö låg kvar när vi började sopningen. Personalen har varit enastående att jobba och gått tvåskift på sopmaskinerna. Fem veckor är bra jobbat för att sopa hela kommunen. Vi ska hyvla och dammbinda vägar, ersätta vårblommor och sätta sommarblommor. Gräset har växt fort men har lugnat sig lite efter många soliga dagar och i och med att marken torkar. 12

110 Vi har grävt och gjort klart två större serviser för vatten och avlopp, varav en till nya sportarenan vid Industrigatan. Vi ska även göra grundarbetet till modulerna vid Viksta. Kabelutsättning är gjord. Vi är några som deltar på tjursläppet den 26 maj. Vi har pratat med Trafikverket och det kan finnas pengar för att få hjälp till större upprustningar t.ex. vid intagande av vägar. Allt det vanliga rullar på MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER Sopningen har varit prio ett och funkat jättebra. Personalen har tagit ansvar. Gruset som körts på för halka har dragit iväg kostnadsmässigt. Det innebär att vi får hålla igen budgeten lite under barmarkssäsongen FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET Vi behöver utreda hur vi kan göra fler saker i egen regi och hur det påverkas av många gamla maskiner och fordon. 3.4 MILJÖ OCH HÄLSA OMVÄRLDSBEVAKNING Revideringsarbetet med våra taxor är påbörjat och just nu pågår utvärdering samt arbetet med ett förslag som skall presenteras till myndighetsnämnden i augusti (PBL) och september (miljö och livsmedel) LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Myndighetsstabens arbete löper på som förväntat utom tillsynen inom området hälsoskydd som blir lite eftersatt, på grund av hög arbetsbelastning, då vi för tillfället är en inspektör mindre. Men en ny livsmedelsinspektör är nu anställd och hon börjar hos oss i augusti. Rekryteringsprocess för en ny miljöinspektör är också igång, förväntas vara klar i slutet av maj. Miljöinspektörerna har varit på utbildning i energieffektivisering, hur man kan motivera verksamhetsutövare att vilja energieffektivisera sina företag, ett incitamentprojekt från energimyndigheten. Vi håller på att ta fram en plan för hur tillsyn och motiverande samtal skall löpa på under året. Energimyndigheten vill att tillsynen på verksamheterna inom detta område ska vara utförd innan maj Vi försöker satsa mer på digitaliseringen och därför arbetar vi just nu med att få igenom ekonomikopplingen mellan vårt ärendehanteringssystem och 13

111 ekonomisystem samt att få in fler anmälningar, ansökningar och klagomål via e- tjänster. Handlingsplan för livsmedelstillsyn är framtagen, målet är att klara av planerad tillsyn innan augusti MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER En plan för hur tillsyn och motiverande samtal när det gäller energieffektivisering skall löpa på under året håller på att tas fram (9 företag från Kil är med i projektet). Målet ska vara uppfyllt senast i maj Tillsyn inom hälsoskyddsområden är flyttad till hösten 2018 när båda två nya inspektörer är på plats. Inga övriga avvikelser att rapportera FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET Inget att rapportera. 3.5 FRITID OCH KULTUR OMVÄRLDSBEVAKNING Regeringen har presenterat propositionen En kommunal kulturskola för framtiden en strategi för de statliga insatserna Klicka här för att läsa propositionen LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Som svar på frågan från kommunstyrelsen, hur kan vi utveckla kulturskolan och behöver avgifterna ses över har kulturskolan svarat genom att föreslå Sveriges första kultur- och fritidsskola samt införa en maxtaxa och en mer användarvänlig avgiftsstruktur. Kommer att ingå i verksamhetsplaneringen för Kils bibliotek invigs 5 juni och ingår i kulturdagarna. Kulturdagarna pågår från 28 maj och avslutas med nationaldagsfirande den 6 juni på bland annat hembygdsgården i Kil. Läs mer om kulturdagarna MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER Vi har lyckats bra med att bli omnämnda som den främsta kulturkommunen i Värmland. Målet är beskrivet i flera tidningsartiklar och personer från Karlstad och andra kommuner kommer till vårt nationaldagsfirande. 14

112 3.5.4 FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET Högboda bibliotek målas i samarbete med byalaget. Bokbeståndet ska förbättras och det finns en enkät som man kan svara på. 3.6 FÖRSKOLA OMVÄRLDSBEVAKNING Vi inväntar fortfarande den nya läroplanen för förskolan. I förslaget till reviderad läroplan står det att utbildningen ska ge barnen förutsättningar att utveckla en digital kompetens. Begreppet undervisning har förtydligats och ska ses som en del i omsorg, utveckling och lärande. Läs förslaget på skolverkets webb LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Förskolechefer och två förskollärare från varje förskoleområde har besökt SETTmässan under en dag, för att få inspiration i vårt fortsatta arbete inom informationoch kommunikationsteknik och utveckling i vårt användande av digitala verktyg. Vi fick ta del av det senaste inom pedagogisk utveckling och inspiration till nya sätt att nå måluppfyllelse genom digitala verktyg och moderna fysiska lärmiljöer. Vi har även anställt en IKT-pedagog på 20 % som ska driva detta arbete framåt. Alla förskolor i Kil har en provmånad av inläsningstjänsten Polyglutt. Polyglutt är ett digitalt verktyg för att jobba med läsning och flerspråkighet i förskolan. Tjänstens unika egenskap är att alla böcker finns inlästa på svenska och många av böckerna finns även inlästa på upp till 15 andra språk. Förskolans organisation för 2018/2019 är inne i en rekryteringsfas av förskollärare och planering av barngrupper pågår. Antal lediga förskoleplatser är fyra, men de är endast lediga för barn 3-5 år. En plats ledig finns på pedagogisk omsorg MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER Förskolan gör just nu av med mer pengar än förväntat och vi arbetar med att lösa avvikelserna FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET Alla pedagoger har fått information om rutiner i förskolans arbete när det gäller barn i behov av särskilt stöd och även en introduktion hur vi kan jobba i övergången till förskoleklass. Rutiner för övergångar inom kommunens förskolor och skolor är under utveckling. 15

113 Förskola och skola samverkar med kostenheten för att skapa en samsyn kring den pedagogiska måltiden. 3.7 GRUNDSKOLA OMVÄRLDSBEVAKNING De senaste veckornas nyheter har berättat bland annat om timplaneändringen för moderna språk. Ändringen innebär att vi är skyldiga att undervisa i moderna språk från och med åk 6. Tidigare var kravet från åk 7. I Kil har vi nu schemalagt det moderna språket för åk 6 och organiserat buss och taxitransporter för att lösa det LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Skolan arbetar febrilt med att organisera enheterna utifrån behov och förutsättningar inför läsåret Vi ser även över grundsärskolans organisation. Sannerudsskolan F-6 genomför en förändring som bland annat innebär att två klasser i slås ihop och bildar en klass. Samma sak genomförs i två årskurser på skolan. Förändringen ska ge bättre förutsättning för ett möta elevers behov av stöd i undervisningen och ge möjlighet till att ha en flexiblare organisation och variation av gruppstorlekar. Övriga skolor håller på med att rekrytera personal och organisera sig för läsåret Det är glädjande att många behöriga och legitimerade lärare söker våra tjänster. Arbetet med moduler för Vikstaskolan är i gång och vi räknar med att ha dem på plats under juli MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER Inget att rapportera FÖRSLAG TILL UPPDRAG Inget att rapportera FÖRBÄTTRINGSARBETET Under maj månad konfererade verksamhetscheferna för förskolan, skolan, LSS och IFO tillsammans med sektorchefen. Konferensen mynnade ut i en hel del samverkansområden som kommer att utveckla våra verksamheter och som komma att gynna våra brukare. Exempel på områden som det kommer att samverkas inom är att LSS ska komma in mer i skolans olika verksamheter. IFO och skolan ska utveckla ett helhetstänk där våra roller ska klargöras mer och en modell för att följa 16

114 upp arbetet ska generera förbättringar. Ett samverkansområde mellan förskola, IFO och LSS ska hantera och utveckla en gruppverksamhet för utsatta barn. 3.8 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING OMVÄRLDSBEVAKNING HÖJD SCHABLONERSÄTTNING TILL KOMMUNERNA FÖR UTBILDNINGSPLIKTEN FÖR NYANLÄNDA Regeringen har tillfört medel till kommunerna för att de ska kunna möte utbildningsbehovet bland nyanlända bättre. Tillskottet beslutades i budgetpropositionen för 2018 och uppgår till 301 miljoner kronor 2018 och fördelas till kommunerna genom en höjd schablonersättning. Genom höjningen av schablonersättningen ersätts kommunerna för den merkostnad som kan uppstå av att anpassa och vid behov utöka vuxenutbildningen för nyanlända med anledning av utbildningsplikten LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Vi har fortsatt stor efterfrågan på vårt produktutbud. För någon vecka sedan diskuterade vi med Nobelgymnasiet om fortsatt samarbete. Det är klart att Nobelgymnasiet omgående kan ta emot målarlärlingar och vi hoppas att de även kan ta mot vuxlärlingar som murare och träarbetare. Vi har också bestämt att starta en ny grupp kock-lärlingar i augusti - september. Under vecka 20 ska vi påbörja med "gemensamma etableringsplaner". Det är ett samtal mellan den nyanlända, Arbetsförmedlingen och Vuxenutbildningen i Kil vars målsättning är att snabba på inträdet på arbetsmarknaden. Vi kommer att skriva PUB-avtal med NTI-skolan, Info-komp och Vårdkompetens i Värmland AB och dessa ska vara klara senast 1 oktober MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER Inför den 15 maj kommer vi rekvirera kr som ersättning för våra elever från Åland FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET 17

115 3.9 ÄLDREOMSORG OMVÄRLDSBEVAKNING LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER I dagsläget har vi svårigheter att rekrytera sommarvikarier (undersköterskor, vårdbiträden) till hemtjänst och särskilt boende. Det har inneburit att planering och rekryteringsarbetet har tagit stor del av enhetschefernas arbetstid. Fortsatt arbete med utvecklingsarbete inom äldresektorn pågår. Vi kommer under de närmaste veckorna att göra en utvecklingsplan tillsammans med medarbetare, ledning, fackliga ombud och politiker. Under det här året har vi hittills inte haft någon kvarliggande på sjukhuset vilket innebär att vi fortfarande inte haft några kostnader i betalningsansvar till Landstinget MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET Inom sektor äldre pågår ett arbete med verksamhetsutveckling. Syftet är att genomföra ett förbättringsarbete inom hela äldresektorn. Förbättringsarbetet ska genomföras i enlighet med lean-filosofin LSS OMVÄRLDSBEVAKNING Regeringen har gett LSS-utredningen nya direktiv. Man tar nu bort det tidigare sparkravet på personlig assistans. Utredningen ska se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken (SFB) och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Uppdraget ska redovisas i ett betänkande senast den 15 december Under maj månad har enhetscheferna inom personlig assistans startat nätverk med Forshaga kommuns enhetschefer LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Det pågår rekrytering av semestervikarier till våra verksamheter och i och med det blir bristen på utbildad personal påtaglig. Vi står inför stora framtida utmaningar vad gäller rekrytering och hur vi kan göra yrket inom våra verksamheter mer 18

116 attraktivt. Detta är också sammankopplat med utmaningen i att vara en attraktiv arbetsgivare. Verksamheten Svanen har återigen, sedan förra månadsrapporten, en utökning vad gäller beslut om korttidsvistelse. Det pågår en diskussion om nya större lokaler då verksamheten är väldigt trångbodd och behovet börjar bli akut. Under sommaren har vi möjlighet att disponera delar av skolans lokaler för att lösa det akuta behovet av lokaler under dagtid. En utredning med förslag om framförallt större lokaler för Svanen och dagcenter Ravinen är gjord. Förslaget har godkänts av ledningsgruppen och verksamheten ska nu göra en tidsplan för flytt MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER Målarbetet inom verksamheten har tappat lite fart i och med organisationsförändringen. Men nu är enheterna igång med diskussioner om mål för 2018/2019 utifrån kommunfullmäktiges fem perspektiv. Verksamheten för personlig assistans har tillsammans med all personal gått igenom kommunfullmäktiges mål och personalen har fått ge förslag på kommande målarbete. Ett mål är att öka attraktiviteten för yrken inom funktionshinderområdet med tanke på nuvarande och kommande rekryteringssvårigheter. Även arbete med förtydliga överenskommelser kring personlig assistans samt ta fram riktlinjer pågår i verksamheten FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET Personlig assistans går tillsammans med ekonomiavdelningen igenom sjuklönefakturor från privata assistansbolag för att kontrollera riktigheten i underlagen. Utbildning genom en föreläsning av MR Tourette (Pelle Sandstrak) kring ämnet bemötande och förhållningssätt är genomförd för all personal inom LSS och SFB SOCIALPSYKIATRI OMVÄRLDSBEVAKNING LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER Målarbetet inom verksamheten har tappat lite fart i och med organisationsförändringen. Men nu är enheten igång med diskussioner om mål för 2018/2019 utifrån kommunstyrelsens fem perspektiv. Ett mål är att öka 19

117 attraktiviteten för yrken inom funktionshinderområdet med tanke på nuvarande och kommande rekryteringssvårigheter FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET Utbildning genom en föreläsning av MR Tourette (Pelle Sandstrak) kring ämnet bemötande och förhållningssätt är genomförd för all personal inom socialpsykiatri. Verksamheten för boendestöd utreder möjligheten att använda samma planeringssystem som hemtjänsten, Laps care. Det skulle göra det lättare att planera besök och att undvika avvikelser INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG OMVÄRLDSBEVAKNING Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har publicerat rapporten Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse. I rapporten anges att det är endast ett fåtal av de öppenvårdsinsatser som erbjuds i Sverige som visat sig ge resultat. Ett delbetänkande har kommit från den översyn som pågår av Socialtjänstlagen. Delbetänkandet heter SOU 2018:32 Ju förr desto bättre- vägar till en förebyggande socialtjänst Kils kommun har en måluppfyllnad på 241 % vad gäller ensamkommande barn och unga. Det betyder med tanke på den låga andelen ensamkommande som söker asyl i landet att Kils kommun kommer att få vänta en lång period innan nästa anvisning. Regeringen kommer att ytterligare stödja de kommuner som låtit ensamkommande ungdomar bo kvar i kommunen istället för att flytta till Migrationsverkets anläggningsboende. Det handlar om en summa på 200 miljoner kronor som automatiskt kommer att fördelas mellan de berörda kommunerna. Hur mycket Kils kommun får är ännu oklart. 14 mars 2018 publicerades årsrapporten om folkhälsans utveckling. I rapporten framgår det att det bland skolelever är fler flickor än pojkar i åldrarna 11, 13 och 15 år som upplever psykiska eller somatiska besvär. Detta är viktigt att ha med sig i arbetet omkring skolnärvaro och övriga insatser inom verksamheten. Vidare framförs i rapporten att: Folkhälsan i Sverige är god i ett internationellt perspektiv och utvecklas positivt för de allra flesta. Men på vissa områden går utvecklingen åt 20

118 fel håll, och skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå har ökat den senaste elvaårsperioden". Läs mer på folkhälsomyndighetens sida LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Samordnarna vid Barnahus i Värmland har besökt utredningsgruppen. Individ och familjeomsorgen i Kil använder Barnahus och samråder med dem så fort det finns/uppkommer misstanke om våld/övergrepp i en familj. Det är ett fortsatt stort inflöde av nya ärenden avseende vuxna som har behov av stödinsatser pga. missbruk och psykisk ohälsa. Fyra lägenheter på Ravinvägen 6 (det s.k. modulbygget) är nu inflyttade och bedrivs i stödboendeform. Inskrivna ungdomar inom Kilsbo HVB har fortsatt att minska och vi ser att det kommer fortsätta så. Det innebär lägre inkomster. En översyn av personal och andra sätt att dämpa utgifterna har startats och åtgärder har vidtagits. Fler åtgärder kommer att behöva genomföras. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) besökte Kilsbo HVB 21 mars IVO skickade ut resultat av inspektionen den 18 april Bedömning är att verksamheten är välfungerande. Vissa mindre brister konstaterades men de var inte av allvarlig karaktär. Åtgärder för att dessa brister inte skall upprepas är vidtagna och IVO är tillfreds med detta. Med anledning av regeringens beslut om att gå vidare med lagförslaget om att ge ensamkommande en ny chans att stanna i Sverige finns det anledning att vara förberedd inom verksamheten. Vi har ett flertal individer som kan komma att innefattas av detta och en plan vid antaget förslag kommer behövas då det kan komma att påverka verksamheten. Mer om förslaget finns att läsa på regeringens hemsida Projektet Plattform Värmland har haft en samling för kommuner inom länet som deltar. All personal från Kilsbo HVB deltog på en tvådagars nätverksträff med föreläsningar och utvecklingsarbete under april. Vi har gått igenom verksamhetens mål med all personal under APT och gjort revideringar. Vi har sökt projektpengar genom Länsstyrelsen för att utveckla SESAM-arbetet. IFO har under våren fått ett Facebookkonto till förfogande, för att vi ska kunna utvidga våra utredningsmetoder i samband med prövning av rätt till ekonomiskt bistånd. Inom ramen för en utredning om försörjningsstöd finns det inget formellt hinder mot att socialnämnden, utan den enskildes samtycke, inhämtar offentliga uppgifter från Internet, t ex en blogg eller sökandens Facebooksida, som är tillgängliga för vem som helst. I Karlstad kommun finns det en socialsekreterare 21

119 som enbart arbetar med att utreda fall av misstänkt bidragsbrott. Vi kommer att bjuda in Karlstad kommun till oss inom kort, för att inhämta mer kunskap och utveckla våra utredningsmetoder ytterligare. Föräldradialogen är delaktig i ansökan om utvecklingsmedel 37A tillsammans med Familjecentralen Stjärnan och AME/integration. Syftet är att stärka nyanlända föräldrar i deras föräldraroll och öka deras förutsättningar att vara delaktiga i samhället. Vad gäller vårt arbete för att utveckla ett närvaroteam för att minska skolfrånvaro så har vi börjat intervjua föräldrar och elever. Sammanställningen av intervjuerna beräknas vara klar i slutet av maj. IFO-chefen och verksamhetschef skola planerar för att bilda ett närvaroteam. Representanter från öppenvårdsgruppen, utredningsgruppen, föräldradialogen samt kommunens skolpsykolog har varit på konferens om skolfrånvaro i Stockholm Temadag om problematisk frånvaro i regi av Prestationsprinsen AB. Föräldradialogen samverkar med öppenvårdsgruppen omkring babysimulator Real care baby i metodutvecklingssyfte. Vad gäller familjecentralen så är det glädjande att antalet besökare ökat stort under våren MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER Vi fortsätter att arbeta mot uppställda mål och LEAN med fokus på ständiga förbättringar. Alla medarbetare har som uppgift att komma med förslag till förbättringar i det dagliga arbetet. IFO-chefen är stolt över medarbetarnas engagemang för att skapa en så bra verksamhet som möjligt. Vi har inom verksamheten höga frisktal och vi arbetar ständigt med att förbättra vår arbetsmiljö. Vad gäller det ekonomiska utfallet så är målet fortsatt en budget i balans vid årets slut. Vi fortsätter att arbeta med flexibla hemmaplanslösningar, förebyggande arbete och samverkan på olika nivåer både internt och externt FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET Samverkan mellan skola och IFO fortsätter och vi håller på med att utveckla vårt gemensamma värdegrundsarbete där skolan och socialtjänsten samverkar för att alla elever skall få med sig en likvärdig kunskap kring värdegrundsfrågor. 22

120 Vi har fortsatt att utveckla samverkan mellan ekonomigruppen, öppenvården och utredningsgruppen för att få ett bättre flöde av ärenden och därmed öka kvaliteten för dem som vår verksamhet är till för ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION Inget att rapportera denna månad BOSTÄDER OCH LOKALER OMVÄRLDSBEVAKNING LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Ombyggnation Sannerudsskolan F-6 och passage till Sannerudsskolan 7-9 pågår. Tidsplanen är förskjuten och passagen till Sannerudsskolan 7-9 kommer att göras under hösten. Fokus är att få lokalerna i Sannerudsskolan F-6 klara till skolstart i augusti. Renoveringen av Storgatan 49 pågår och vi är inne i slutfasen. Inflyttningsdatum är i mitten på juni. Vi ska byta ut värmeanläggningen i Fageråsskolan. Vi gör en mindre tillbyggnad och installerar en ny pelletspanna, silo och oljebrännare under sommaren. På Fryksta station har vi påbörjat ett takbyte som beräknas klart under juni. Nytt brandlarm är beställt till KilArena och ska installeras under sommaren. FÖRSÄLJNINGSLÄGE LÖVENSTRAND Lärarinnevägen ("Nya Runnevål") Samtliga tomter är sålda. En av dessa nyligen varvid slutbetalning inte ännu är gjord. Övriga tomter är bebyggda och i slutfasen. Skommita (mittenområdet) Två villatomter är kvar till kvar till försäljning Alla de sålda villatomterna är slutbetalda och byggnation är i slutfas För radhuslängan med 7 hus har vi en avsiktsförklaring med ECG Construction gruop AB Tallåsen (nedre området) Tre villatomter kvar till försäljning, två av dem med reducerat pris p.g.a. sämre markförhållanden. Det är osäkert om vi kommer att få dem sålda eftersom markarbetet blir dyrt. Alla tomter utom en är slutbetald och byggnation har skett/är i slutfasen 23

121 Vi har en avsiktsförklaring med Vikstaby projekt AB för radhuslänga med 11 hus Viksta by Tre exploatörer har avsiktsförklaring med kommunen A-Hus: två tomter av tio är sålda, men ej slutbetalade. Vikstaby projekt AB: inga sålda (22 totalt) Aura Communites AB: (avsiktsförklaring upphör 2 juni och vi har inte för avsikt att förlänga) inga sålda (totalt 6) Sammanfattningsvis så har villatomterna sålt bra, 33 av 38 tomter är sålda. Två av de som är kvar är tveksamma om försäljning kommer vara möjlig. På Viksta by har det gått trögare men vi har förhoppning om att byggnationen på de tomter som nyligen sålts kommer ge en positiv effekt MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET Arbetet med förbättringsarbetet pågår och vi har gjort små förbättringar inom felanmälningssystemet VATTEN OCH AVLOPP OMVÄRLDSBEVAKNING LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Problem med avfettning eller liknande i avloppsvattnet förekommer fortfarande, vilket påverkar det biologiska reningssteget negativt. Temperaturen i avloppsvattnet stiger nu i värmen vilket är positivt för energianvändningen på våra reningsverk. Upphandling av externslammottagare och högspänningsställverk är i sin slutfas och planerad byggstart är efter semestrarna. Det har varit två maskinella haverier på VA-verken. En frekvensstyrning till dricksvattenpumparna och en elmotor till blåsmaskinerna vilket belastar driftbudgeten med ca kr. 24

122 MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET 3.16 GEMENSAMMA VERKSAMHETER OMVÄRLDSBEVAKNING Regeringen: Globala hållbarhetsmålet "att till 2030 halvera det globala matsvinnet. Regeringen har satt ett nytt mål för ekologiskt i offentlig sektor, ska vara 60 % ekologiskt till LÄGESRAPPORT OCH VIKTIGA HÄNDELSER Livsmedelspriserna har ökat mer än budgeterat. Vi köper därför in färre av ekologiska varor och närproducerat kött för att hålla nere kostnaderna. Sett till budget första kvartalet kommer inte åtgärderna att räcka eftersom livsmedelspriserna har ökat markant i nya livsmedelsavtalet. Ökade personalkostnader Sjukfrånvaro, 10,83 % i april har minskat sen januari MÅLUPPFYLLNAD OCH AVVIKELSER FÖRSLAG TILL UPPDRAG FÖRBÄTTRINGSARBETET Införa matkuponger och kontroll på pedagogiska måltider från och med höstterminen. 25

123 4 Förbättringsarbetet Inget att rapportera denna månad. 26

124 5 Resurser 5.1 EKONOMI OCH FINANS I tabellen kan du läsa det ekonomiska resultatet fram till aktuell månad. Du kan se hur stor årsbudgeten är och hur många procent av årsbudgeten som är förbrukad till och med aktuell månad. I kolumnen Avvikelse helår lämnar vi ett troligt utfall för helåret för konstaterade avvikelser i kolumnen. De verksamheter där det finns risk för ekonomiska underskott, men som är osäkra och/eller påverkbara, beskriver vi i avsnittet efter tabellen under rubriken kommentarer DRIFTREDOVISNING Månad/verksamhetsområde (tkr) April 2018 Förbrukat tom april Budget helår Förbrukat i % Prognos helår Avvikels e helår Skattenetto , Kommungemensamma kostnader , Finansiella poster , Strategiska reserver Verksamhetsområden Politisk verksamhet , Fysisk och teknisk planering, bygglov , Näringsliv och turism , Gator och vägar, parker, skog , Miljö och hälsa , Fritid och kultur , Förskola , Grundskola , Gymnasieskola , Vuxenutbildning inklusive SFI , Äldreomsorg , Insatser enligt LSS och SFB , Socialpsykiatri , Individ- och familjeomsorg , Flyktingmottagande , Arbetsmarknadsåtgärder , Kommungemensamma verksamheter , Räddningstjänst och samhällsskydd , Kollektivtrafik inkl färdtjänst , Summa skattefinansierad verksamhet , Vatten och avlopp samt slamsugning Summa verksamhetsområden , Omställning/trånga sektorer , Kommunens resultat ,

125 KOMMENTARER TILL RESULTATSAMMANSTÄLLNING Det ekonomiska utfallet till och med april månad visar ett resultat på plus 4,4 miljoner kronor (mkr). Prognosen för hela 2018 uppskattas till +10,8 mkr. Detta är inte i linje med det ekonomiska målet på +17,5 mkr. AVVIKELSER Skattenettot beräknas bli ca 1,8 mkr högre än budget. Kommungemensamma kostnader beräknas bli 3,9 mkr lägre än budget. Till detta bidrar reavinst vid försäljningen av Sanneruds äldreboende. Verksamhetsområdena visar en sammanlagd prognos på minus 12,4 mkr jämfört med budget. Inom verksamheten gator och vägar prognostiseras ett underskott med 4 mkr. Den snörika vintern har varit kostsam. Detta kompenseras delvis med återhållsamhet med barmarksunderhåll. Verksamhetsområde äldreomsorg prognostiserar ett underskott mot budget med cirka 6 mkr. Orsaken är volymökning inom framför allt hemtjänsten. En analys av orsaker till detta och ett omfattande arbete med verksamhetsutveckling pågår. Inom LSS-verksamheten har tillkommit tre brukare sedan budgeten fastställdes. Det föranleder ökade kostnader i verksamheten med ca 3,3 mkr på årsbasis. Flyktingmottagningen beräknas kosta 2 mkr mer än budget. Verksamheten avvecklas successivt i takt med att antalet nyanlända minskar. Inom flera andra verksamheter beräknas kostnaden bli lägre än budget, detta kompenserar delvis ovan redovisade underskott. Alla kommunens verksamheter står inför en stor omställning och förnyelse. Omställning och omprioritering kommer att stå högt på agendan för att vi ska uppnå balans mellan verksamhet och ekonomi under 2018 och inför

126 5.1.2 INVESTERINGAR Projekt (tkr) Status Förbrukat tom april Budget helår Prognos helår Utveckling Lövenstrand Avslutad Vikstad 3:1 Avslutad Återlämningsautomat, bibliotek Ej påbörjad Inventarier bibliotek Ej påbörjad Förvärv, Bagaren 8 och 9 Avslutad Medfinansiering, Fryksdalsbanan Likvidregl Utsmyckning, bibliotek Pågående Digitalisering Ej påbörjad Köp av Storgatan 49, Smeden 1 Pågående Konvertering av system MBN Pågående Gång och cykelvägar Ej påbörjad Utveckling av Kils centrum Pågående Kil Arena, utemiljö Avslutad Va-sanering mm, Bjurbäcksgatan Pågående Moduler för boende Avslutad Nytt resecentrum Kil Avslutad Värmeanläggning, Fagerås skola Ej påbörjad Asfaltering gator o vägar Pågående Sannerudssk F-6, förb.gång mm Pågående Ny skola, Viksta Pågående ? Ombyggnad kök, Boda Pågående Ramanslag, sporthall/idrottsanlägg Ej påbörjad Ramanslag, storkök Pågående Ramanslag, gata/park Pågående Ramanslag, fastighet Pågående Ramanslag, VA Ej påbörjad Lekutrustning förskolor/skolor Pågående SUMMA ARBETSGIVARFRÅGOR FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNING Det har talats mycket om kommande brist på sjuksköterskor och att de som är utbildade flyr från yrket till helt andra jobb. SKL har följt statistiken under några år och kommit fram till att det nog är en myt. Nio av tio utbildade sjuksköterskor jobbar i sitt yrke. Däremot kommer det att saknas sjuksköterskor de kommande tio åren när sjuksköterskor går i pension. 80 % av alla kommuner och landsting signalerar att man har eller kommer att ha brist på sjuksköterskor, däribland Kils kommun. Slutsatsen är att bristen på sjuksköterskor handlar om ökade behov i takt med att befolkningen ökar och blir äldre. För att säkra upp kommande behov av undersköterskor har arbetsmarknadens parter tillsammans med regeringen kommit överens om en snabbare väg in i yrket 29

127 för vårdbiträden, undersköterskor och undersköterskor med specialistutbildning. Riktigt vad det kommer att innebära för oss får vi återkomma till. LÖNEÖVERSYN 2018 Årets löneöversyn fick en senare start än önskvärt. För vårt underlag är vi beroende av att de fackliga organisationerna släpper filer med namn på medlemmar så att vi kan samköra med vårt personalsystem. Hos några av de fackliga organisationerna fanns en osäkerhet kring vad man ville och kunde släppa ifrån sig för uppgifter med hänvisning till GDPR. 15 av kommunens 16 organisationer har löneöversynsdatum 1 april. Kommunal har som enda organisation löneöversynsdatum 1 maj. Av kommunens 16 organisationer är 7 klara enligt tidplan och nya löner inkl retroaktivitet kan betalas ut i maj-lönen. För Kommunal gäller två lokala löneöversynsmodeller; dels dialogmodellen chefmedarbetare med efterföljande avstämning och dels traditionell förhandling för de som tidigare inte haft individuell lönesättning utan följt en lokal s.k. Lönestege. Målsättningen är att skapa en löneprocess där alla Kommunals medlemmar omfattas av individuell lönesättning, men de lokala parterna har bedömt att det inte är riktigt moget för det än i de grupper som har haft Lönestegen. Löneöversyn för Kommunal följer än så länge uppgjord tidplan. Lärarorganisationernas avtal gick ut 31 mars och de centrala parterna har inte kunnat enas om ett nytt avtal. Så länge det inte finns ett centralt avtal är det inte möjligt att genomföra lokal löneöversyn. Den 14 maj enades de centrala parterna om att ta in medlare i förhandlingarna. Under medling prolongeras tidigare avtal så att fredsplikt råder. Medlare utsågs den 18 maj. SJUKFRÅNVARO Totalt jan-april 7,11 % 7,62 % Varav 2-14 dagar 4,74 % 5,07 % Varav över 15 dagar 2,37 % 2,55 % Sjuklönekostnader redovisas med en månads fördröjning för att det alltid sker justeringar pga sent inlämnade sjukintyg Totalt jan-mars 2,86 milj kr 2,52 milj kr Varav 2-14 dagar 2,71 milj kr 2,31 milj kr Varav dagar kr kr 30

128 Vinterns och vårens influensa har varit tuff, men trots det har den korta sjukfrånvaron sjunkit jämfört med Den långa sjukfrånvaron sjunker också, vilket vi även kan se på att sjuklönekostnaderna för dag 15 och framåt har sjunkit. Antalet långtidssjuka personer har minskat från 73 i april 2017 till 53 i april

129 6 VD-brev 6.1 HANTVERKSHUSET EKONOMI Ekonomin ser bra ut hittills och de nya hyreskontrakten på Gärdesgatan kommer att ge Hantverkshuset ca 550 tkr mer i hyresintäkter under 2018 än under Prognosen för 2018 är en vinst på 500 tkr. AKTUELLT Problematiken i Outotecs lokaler med fukt i väggarna i omklädningsrummen är inte klarlagd. Ocab utreder detta tillsammans med Kils Byggservice för att få svar på varifrån fukten kommer. Genomgången av Fordonstjänst värme- och ventilationsanläggning, efter upptäckta brister, är inte klar. Konsulter tittar nu på lämpliga lösningar och åtgärdsförslag. Den koncerngemensamma utredningen rörande fastighetsverksamhet är klar. Rapporten är presenterad för Samhällsnytta och på bolagsdagen den 16 maj där samtliga bolagsstyrelser samt Kommunstyrelsen deltog. Samhällsnytta beslutar nu hur det fortsatta arbetet ska se ut. FRAMÅT Kils kommun vill flytta HVB-boendet på Gärdesgatan och använda lokalerna för annan kommunal verksamhet. Diskussion om hur detta kan lösas pågår. Hyreskontraktet på Allégatan 6 är uppsagt av Kils kommun fr.o.m och diskussion har först med en ny potentiell hyresgäst. Klas Agnemyr VD 6.2 KILS ENERGI, KILS AVFALLSHANTERING, KILS STADSNÄT, KILS STADSNÄT EKONOMI Keab: Från iskall mars till sommar. Det påverkade resultatet i april. Resultatet efter första tertialet blev 5023 tkr, vilket är 157 tkr bättre än föregående år. Vi har krossat en hel del bränsle som tynger lite grann. Prognos för helår 4000 tkr Kahab: Kahab bromsar in lite grann under april och gör ett resultat på 513 tkr, 162 tkr lägre än föregående år. Helårsprognos ligger kvar med ett resultat på 1800 tkr 32

130 HÄNDELSER Keab: April och maj har gått bra driftmässigt. Driftchefen är tillbaka efter föräldraledighet. Sommarstoppet är planerat och klart. Möte i Prisdialogen med större fastighetsägare har ägt rum. Bolaget dalar i Nils Holgerssonundersökningen, vilket är positiv, nu på plats 88 i Sverige, av 310 fjärrvärmenät. Elfte största sänkningen av priset i Sverige. Kahab: Bolaget har kommit fram till en förlikning i lakdammsprojektet tkr. Vi får vara nöjda med det med tanke på förutsättningarna, som från början var 0 kr. Införandet av nytt hämtningsschema för hushållsavfall blev ett ramaskri bland invånarna. Nu har vi gjort om schemat (som kom från Suez) och det nya kommer att skickas ut. FRAMÅT Keab har tagit kontakt med kommuner i Värmland för att undersöka möjligheten till bränsleleveranser. Regeringens förslag om ändrade regler för insamlingen av tidningar och förpackningar gör att vi kommer att parkera frågan om optisk sortering på inrådan av Avfall Sverige. Stundande val inväntas för att se vad som händer där. Samtliga har mycket att göra just nu så vi är slitna lite till mans KILS STADSNÄT EKONOMI Bokslut för april visar på ett resultat på minus 89 tkr. Det är 12 tkr bättre än föregående år. Prognos för helår är att vi skall kunna lyfta resultatet till ett nollresultat. Då är prognosen räknad med att inga anslutningsavgifter inkommer under HÄNDELSER Vi har haft en mycket bra kick-off där vi gått igenom bolaget vad gäller ekonomi, arbetssätt, prissättning och affärsmässighet. Det närmar sig avslut på försäljning av sjöfiberkabeln. Inga papper är undertecknade, men det ser positivt ut. Vi jobbar nu intensivt med att få fram offerter på fiberutbyggnad i centrala Kil. Vi blir tyvärr händelsestyrda av centrumprojektet, som kräver en del brandkårsutryckningar. FRAMÅT Viktiga frågor kommer upp på morgondagens styrelsemöte om avtalet med fiberföreningar, prissättning, fakturering till fiberföreningar för anslutningsavgifter. Bolaget har en stor jobspost vad gäller dokumentation av fibernätet. Det kommer att krävas krafttag under en ganska lång tid för att få ordning på detta. 33

131 Efter kick-off med personalen så ser vi försiktigt positivt på framtiden. Det finns potential att få bolaget lönsamt. Leif Östlind VD 6.3 KILSBOSTÄDER EKONOMI Vi följer lagd budget och har en god likviditet. AKTUELLT Biblioteket har slutbesiktats och inflyttningen är påbörjad, invigning av biblioteket sker den 5 juni. Drift och underhåll av bolagets fastigheter löper enligt lagd plan. Upphandlingen av arbetet med ombyggnationen av bibliotekstorget är klar. Markabetet påbörjas i slutet av juni och slutbesiktningen av torget sker i slutet av november. Hyresgästundersökningens resultat har sammanställts. Vi har gått igenom utfallet och har även påbörjat arbetet med att skapa en handlingsplan med åtgärder och vi kommer att arbeta med dessa en tid framöver. Den koncerngemensamma utredningen för att hitta samordningsmöjligheter rörande fastighetsverksamhet med syfte att skapa kostnadseffektivitet och än högre kvalitet presenterades för Samhällsnyttas styrelse samt på bolagsdagen där samtliga bolagsstyrelser samt Kommunstyrelsen deltog. Inriktning för fortsatt utredningsarbete tas på Samhällsnyttas styrelsemöte den 5 juni Vi arbetar med att anpassa rutiner och arbetssätt till nya dataskyddsförordningen (GDPR). Under 2018 ska vi digitalisera samtliga fastighetsritningar. Det är ett omfattande arbete och vi har tecknat avtal med en systemleverantör som även hjälper oss att skanna in samtliga aktuella dokument. FRAMÅT Till hösten planerar vi att påbörja ett byte av bolagets logotype. Anledningen till detta är att hela kommunkoncernen ska ha en gemensam logotype och nu är det bara Kilsbostäder som har kvar den gamla. 34

132 FÖRBÄTTRINGSARBETET Vi arbetar sedan slutet av 2016 med förbättringsarbetet och sedan dess har många små och stora förbättringar genomförts, senast arbetade vi med nytt garagenyckelsystem. Ann-Louise Samuelsson VD 35

133 Forshaga kommun VÄRMLANDS LÄNs VÅRDFönguNo PROTOKOLL Plats och tid Avser paragrafer Beslutande , Ktarälven Forshaga kommun, ktockan 09:00-12: Kenneth Eriksson (S) Ordförande Aina Wåhtund (S) Ledamot Britt-Marie Watt (S) Ledamot Pernilla Boström (S) Ledamot Marianne Kjellström (S) Ledamot Eric Henriksson (S) Ledamot Åsa Olsson (M) Ledamot lnga-litt Rosell (SlV) Ledamot Åke Gustavsson (S) Ledamot Robert Hatvarsson (MP) Ledamot Utrika Nilsson (S) Ledamot Linn6a Kihlström (KD) Ledamot Kerstin Andersson (KD) Ledamot övriga Utses att justera Justeringens plats och tid Niktas Dannberg (Avdetningschef) Pär Johansson (Sekreterare) Yngve Ekman (Ekonom) Matin Svensson (Ekonom) Åke Gustavsson (S) ANGE PLATS OCH TID Underskrifter Sekreterare Pär nsson Ordförande Justerande hkenneth En Åte (s) (s)

134 Forshaga kommun vänmmnos läns vånoröneuno PROTOKOLL ANSLAG/BEVIS Protoko[let är justerat. Justeringen har titlkännagivits genom anstag Nämnd/Styretse Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsptats för protokottet Underskrift Värmtands täns Vårdförbund ' fi/!* Pär Johansson Forshaga kommunkontor, Storgatan 52

135 * Forshaga kommun 3(11) VÄRMLANDS LÄNs VÅRDFöneuN o Protokoll Sammanträdet öppnas Beslut Direktionen beslutar - godkänna dagordningen Justerarnas sign M+, l% Utdragsbestyrkande

136 * Forshaga kommun VÄRMLANDS LÄNs VÅRDFöneuNo Protokol[ (111 s 11 Val av justerare Beslut Direktionen bestutar - utse Åke Gustavsson titt justerare. Justerarnas sign /4.- M Utdragsbestyrkande

137 Forshaga kommun VÄRMLAN Ds LÄNs VÅRDFönguN o Protokol[ (11) 512 Ekonomi vf 2018/6 Beslut Direktionen bestutar - godkänna uppfötjning per apri[. - godkänna budgetförutsättningar Bakgrund Uppfötjning per aprii Ftöjten redovisar per aprii ett överskott med 306,0 tkr mot budgeterat 71,3tkr på hetår. Betäggningen för aprii har varit 4,57 mot budgeterat 5,25. Beroendecentrum redovisar ett överskott 1013 tkr mot budgeterat 708,8 tkr på netår. Betäggningen för aprii har varit 10,4 mot budgeterat 8,75. I resuttaträkningen har vi per aprii ett överskott med 1.534,8 tkr mot budgeterat 395,5 på hetåret. Både Ftöjten och Beroendecentrum har haft mycket hög betäggning vitket avipegtar sig i resuttatet. Budgetförutsättningar Handlingar detas ut på mötet Beslutsunderlag Uppfötjning per aprit, bitaga 1. Budgetförutsättningar 2019, delas ut på mötet Justerarnas sign /e" M Utdragsbestyrkande

138 w Forshaga kommun VÄnmUNDs LÄNs VÅRDFönguNo Protokoll (11) s 13 Årsredovisning 2017 vf 2018/4 Beslut Direktionen bestutar - notera rapport Granskning av årsredovisning notera information revisionsberättetse årsredovisningen 2017 understätts kommunfutlmäktigeförsamlingarna i Värmtand för godkännande och stältningstagande angående ansvarsfrihet. Bakgrund Granskning av årsredovisning 2017 PWC bedömer att årsredovisningen huvudsaktigen redogör för utfattet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska stältningen. Förbundet [ever inte upp titl kommunattagens krav på en ekonomi i batans (KL 8:5 a-b). Den finansielta måtuppfytl.etsen bedöms som svag med anledning av att endast två av de finansielta måten för 2017 uppnås. Verksamhetsmåtens uppfytlelse som god i och med att de övergripande målen för förbundet uppnås. Förbundet har i avsättning för pensioner vatt att redovisa även den del av pensionerna som utgörs av pensioner intjänade före 1998, vitka entigt kommunalredovisningslagen och god revisionssed skat[ redovisas utanför batansräkningen som ansvarsförbi ndelse. PWV bedömer att årsredovisningen, förutom ovanstående awikelse, i attt väsenttigt uppfyller kraven för rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Revisionsberättetse Förbundets utsedda revisorer ti[lstyrker att direktionens ledamöter bevitjas ansvarsfrihet för verksamhetsåret samt att förbundets årsredovisning godkänns. Årsredovisni ng 2017 titt kommunfuttmäktige för behandting Årsredovisning2OlT understätts kommunfuttmäktigeförsamtingarna i Värmtand för godkännande och stätlningstagande angående ansvarsfrihet och med en begäran om protokottsutdrag. Beslutsunderlag Granskning av årsredovisning 2017, bitaga 2 Revisionsberättetse 201 7, bitaga 3 Årsredovisning20lT titt kommunfuttmäktige för behandting, bitaga 4 Justerarnas sign,/t4' M Utdragsbestyrkande

139 Forshaga kommun VÄnmUN Ds LÄNs VÅRDFöneuNo Protokoll (11) s14 Beroendecentrum vf 2018/1 Beslut Direktionen bestutar - godkänna rapport lägesbeskrivning. - godkänna rapport ftödesstatistik. Bakgrund Lägesbeskrivning Munttig rapport. Ftödesstatistik Beroendecentrum har per aprii en medetbetäggning med 10,68 mot budgeterade 8,75 Beslutsunderlag Flödesstatistik, bitaga 5. Justerarnas sign /# C/ re, Utdragsbestyrkande

140 Forshaga kommun 8(1 1) VÄmrmNDs LÄNs VÅRDFöRguN o Protokol[ s 15 Flöjten vf 2018t3 Beslut Direktionen beslutar - godkänna rapport lägesbeskrivning. - godkänna rapport ftödesstatistik. - notera rapport lvo. - godkänna rapport lokater Ftöjten. Bakgrund Lägesbeskrivning Munttig rapport. Ftödesstatistik Ftöjten har per april en medetbetäggning med 5,58 mot budget 5,25 Rapport IVO Tittsyn Flöjten, IVO avstutar ärendet. Lokaler Ftöjten. Munttig information Beslutsunderlag Flödesstatistik, bitaga 6 Beslut lvo, bilaga 7. Justerarnas sign M o-,% Utdragsbestyrkande

141 Forshaga kommun VÄRMLANDS LÄNs VÅRDFönguNo Protokol[ e(11) s 16 Länets utvecklingsarbete missbruks- och beroendevården Beslut Direktionen beslutar - godkänna information från den centrata tedningsgruppen för utveckting av MBV - godkänna information från den potitiska styrgruppen för utveckting av MBV. Bakgrund Rapport från centrala ledningsgruppen för utveckting av MBV. Muntlig information. Rapport från den potitiska styrgruppen för utveckting av MBV Munttig information. Justerarnas sign /J- M Utdragsbestyrkande

142 Forshaga kommun vänmmn Ds LÄNs vårdföneuno Protokoll (1 1 ) 917 Utvecklingsfrågor vf 2018/11 Beslut Direktionen beslutar - godkänna handtingsplan GDPR. - utse Ali Narimani titt Dataskyddsombud. - godkänna information ny hemsida. - införskaffa ny hemsida entigt föredragning. - godkänna information enkätsvar från kommunerna Bakgrund Handlingsptan GDPR Nya dataskyddsförordningen (GDPR) träder i kraft 23l5. Förbundet har inventerat vad som behöver göras för att leva upp titt nya lagen. Se handtingsptan bitaga 8. Ny hemsida Munttig information Enkät titt kommunerna Redovisning enkätsvar och planering för fortsatt arbete Beslutsunderlag Handlingsplan GDPR, bitaga 8. Justerarnas sign c, /fl t/j'" /4 Utdragsbestyrkande

143 Forshaga kommun 11 (1 1 ) VÄRMLANDS LÄNs VÅRDFöneuNo Protokoll s 18 Avslutning Bakgrund Ordförande avslutar sammanträdet Justerarnas sign,e /c Utdragsbestyrkande

144 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum Plats och tid Landstingshuset, grupprum F1, kl.10:00-12:00 Beslutande Eva Hallström (MP) (ordförande) (Landstinget i Värmland) Johan Olsson (S) (1:e vice ordförande) (Landstinget i Värmland) Eva Frykenberger (C) (Kils kommun) Sonja Höglund (M) (Kristinehamns kommun) ersätter Krister Nyström (S) Carina Bönström (S) (Karlstads kommun) ersätter Marléne Lund Kopparklint (M) I tjänsten Agnetha Jonsson (områdeschef stöd) Maria Ohlqvist (koststrateg) Susanne Jangentorp (sekreterare) Isabell Edgren (landstingsjurist) Justering Sonja Höglund (M) utsågs jämte ordföranden justera protokollet. Underskrifter Sekreterare... Susanne Jangentorp Ordförande Eva Hallström (MP) Justerande Sonja Höglund (M) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kost- och servicenämnden Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ner Förvaringsplats för protokollet Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 1 of 12

145 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum Underskrift... Susanne Jangentorp Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 2 of 12

146 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum Innehållsförteckning 13 Kallelse- och föredragningslista 14 Val av justerare 15 Revidering av kost- och servicenämndens reglemente 16 Beslut om att utse dataskyddsombud 17 Ansökan från Hammarö kommun om att ingå i den gemensamma kost- och servicenämnden 18 För kännedom: Grundläggande granskning av kost- och servicenämnden Inbjudningar och seminarium 20 Övriga frågor 21 Nästa möte Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 3 of 12

147 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum Kallelse- och föredragningslista Sammanfattning av ärendet Kallelse- och föredragningslistan godkändes och fastställdes. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 4 of 12

148 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum Val av justerare Sammanfattning av ärendet Sonja Höglund (M) utsågs att justera protokollet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 5 of 12

149 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum Dnr LK/ Revidering av kost- och servicenämndens reglemente Beslut Kost- och servicenämndens beslut 1.Förslag till reviderat reglemente för kost- och servicenämnden sänds på remiss till samtliga av nämndens kommuner och landstinget. 2.Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Landstingsjurist Isabelle Edgren informerade i rubricerat ärende. Den 29 augusti 2017 beslutade landstingsfullmäktige att ansöka hos regeringen om att få bilda regionkommun i Värmland från och med den 1 januari Som ett led i bildandet av Region Värmland fastställde landstingsstyrelsen den 19 december 2017 ett inriktningsbeslut avseende förtroendemannaorganisationen på övergripande nivå. Där fastslogs det att nämndorganisationen, där kost- och servicenämnden ingår, ska finnas under regionfullmäktige. Som planerat har det utifrån inriktningsbeslutet tagits fram bilagt reglemente, som föreslår uppdrag och ansvar för nämnden enligt tidigare avtal. Förslaget innehåller endast redaktionella ändringar. Revidering av reglemente förutsätter att samtligas deltagande kommuner och landstinget fattar likalydande beslut. Därför bör förslaget till reglemente först skickas på remiss till kommunerna och landstinget för att inhämta synpunkter på föreslagna ändringar. Reglementet kommer att fastställas i landstingsfullmäktige i december. Beslutsunderlag Revidering av kost- och servicenämndens reglemente Utdraget skickas till Samtliga värmländska kommuner som ingår i nämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 6 of 12

150 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum Dnr LK/ Beslut om att utse dataskyddsombud Beslut Kost- och servicenämndens beslut 1.InTechrity (organisationsnummer ), utses från och med 25 maj 2018 till kost- och servicenämndens dataskyddsombud. Sammanfattning av ärendet Landstingsjurist Isabelle Edgren informerade i rubricerat ärende. Den nya dataskyddsförordningen, som träder i kraft den 25 maj 2018, föreskriver att Landstinget i Värmland måste utse ett dataskyddsombud. Med anledning av detta har ett förslag till avtal upprättats med företaget InTechrity. Personalen i företaget har genomgått Datainspektionens utbildning i den nya dataskyddsförordningen (GDPR). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kost- och servicenämnden Utdraget skickas till Administrativ chef Anna-Lena Wingqvist Enhetschef utredningsenheten Curt Monfelt Samtliga värmländska kommuner som ingår i nämnden Landstingsstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 7 of 12

151 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum Dnr LK/ Ansökan från Hammarö kommun om att ingå i den gemensamma kost- och servicenämnden Beslut Kost- och servicenämndens beslut 1.Under förutsättning att Hammarö kommunfullmäktige den 28 maj ställer sig bakom kommunstyrelsens förslag om att ansöka om inträde i den gemensamma kost- och servicenämnden, ställer sig kost- och servicenämnden positiv till att Hammarö kommun inträder i den gemensamma nämnden. 2.Kost- och servicenämnden föreslår att ärendet skickas ut på remiss till samverkande kommuner och landstinget. Sammanfattning av ärendet Koststrateg Maria Ohlqvist informerade i rubricerat ärende. En förfrågan har inkommit från Hammarö kommun om att ansöka om inträde i den gemensamma kost- och servicenämnden. Under förutsättning att Hammarö kommunfullmäktige den 28 maj ställer sig bakom kommunstyrelsens förslag, ställer sig kost- och servicenämnden positiva till att Hammarö kommun inträder i den gemensamma nämnden. Ärendet ska skickas ut på remiss till samverkande kommuner och landstinget för att inhämta eventuella synpunkter. Remissvar skickas till kost- och servicenämndens sekreterare senast den 7 september. För att Hammarö kommuns förfrågan om inträde i kost- och servicenämnden ska godkännas krävs att samtliga deltagande kommuner bifaller frågan. Beslutsunderlag Förfrågan från Hammarö kommun om att ingå i den gemensamma kost- och servicenämnden Ansökan om att ingå i Landstingets kost- och servicenämnd Utdraget skickas till Maria Ohlqvist, koststrateg Agnetha Jonsson, områdeschef stöd Samtliga av nämndens kommuner och landstinget Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 8 of 12

152 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum För kännedom: Grundläggande granskning av kost- och servicenämnden 2017 Sammanfattning av ärendet Områdeschef stöd Agnetha Jonsson gick igenom granskningen av kost- och servicenämnden som var bilagd för kännedom till nämnden. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 9 of 12

153 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum Inbjudningar och seminarium Sammanfattning av ärendet Det fanns inga inbjudningar. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 10 of 12

154 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum Övriga frågor Sammanfattning av ärendet Det fanns inga övriga frågor. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 11 of 12

155 Protokoll Kost- och servicenämnden Sekretariatet Mötesdatum Nästa möte Sammanfattning av ärendet Nästa möte är den 21 september i Landstingshuset, Nordstjärnan. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 12 of 12

156 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Plats och tid Lokal Rigel, Landstingshuset, Karlstad kl.09:00-12:00 Beslutande Marléne Lund Kopparklint (M) (ordförande) (Landstinget i Värmland) 5-10 Ulla Carlberg (C) (Landstinget i Värmland) Pia Falk (S) (Landstinget i Värmland) Agnes Utter (MP) (Landstinget i Värmland) 1-4 ersätter Marléne Lund Kopparklint (M) Gert Dahlberg (S) (Sunne kommun) ersätter Åsa Olsson (M) Eva Frykenberger (C) (Kils kommun) Marianne Carlsson (KD) (Hammarö kommun) ersätter Jan Jansson (S) Birgitta Hagström (C) (Storfors kommun) ersätter Christina Skogström (S) Elvy Hansson (S) (Grums kommun) Anna-Greta Johansson (S) (Hagfors kommun) Monica Olsson (C) (Torsby kommun) ersätter Åke Gustavsson (S) Liv Pettersson (S) (Årjängs kommun) Ulrika Rodin (S) (Forshaga kommun) Britt-Marie Wall (S) (Filipstads kommun) (ordförande) 1-4 (1:e vice ordförande) 5-10 Kenneth Johannesson (S) (Arvika kommun) 5-10 Carina Bönström (S) (Karlstad kommun) ersätter Lena Palmehn (M) Ersättare Agnes Utter (MP) (Landstinget i Värmland) 5-10 Ulla Olsson (L) (Landstinget i Värmland) Jomark Polintan (S) (Landstinget i Värmland) Siri Johansson (M) (Grums kommun) I tjänsten Minna Lindroos del Amo (Nämndsekreterare) Annica Lidén (Biträdande administrativ chef) Roger Almén (Verksamhetschef) Karin Selander (Revisionschef) 3 Östen Högman (Revisionens ordförande) 3 Anders Marmon (Revisor) 3 Johanna Orre (Enhetschef sekretariatet) 4 Curt Monfelt (Enhetschef utredningsenheten) 5 Justering Elvy Hansson utsågs jämte ordföranden justera protokollet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

157 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Underskrifter Sekreterare... Minna Lindroos del Amo Ordförande Marléne Lund Kopparklint Britt-Marie Wall Justerande Elvy Hansson ANSLAG/BEVIS Paragraf 1-4, 6-9 är justerade. Paragraf 5 och 10 justerades den 25 maj Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Hjälpmedelsnämnden Sammanträdesdatum Datum då anslaget Datum då anslaget sätts upp tas ner Förvaringsplats för protokollet Underskrift... Minna Lindroos del Amo Justerandes sign Utdragsbestyrkande

158 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Innehållsförteckning 1 Kallelse- och föredragningslista 2 Upprop 3 Information: Grundläggande granskning av hjälpmedelsnämnden Information: Regionbildning 5 Beslutsärende: Beslut om att utse dataskyddsombud 6 Beslutsärende: Förtydligande om beslut av intern kontroll 7 Beslutsärende: Internkontrollplan 2018 för hjälpmedelsnämnden 8 Verksamhetsplan inklusive budget för hjälpmedelsnämnden Beslutsärende: Delårsrapport 1 10 Beslutsärende: Revidering av hjälpmedelsnämndens reglemente Justerandes sign Utdragsbestyrkande

159 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Kallelse- och föredragningslista Sammanfattning av ärendet Föredragningslistan godkänns. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

160 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Upprop Sammanfattning av ärendet Sekreterare förrättade upprop. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

161 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Information: Grundläggande granskning av hjälpmedelsnämnden 2017 Sammanfattning av ärendet Revisionschef Karin Selander, revisionens ordförande Östen Högman och revisor Anders Marmon går igenom den grundläggande granskning som genomförts för hjälpmedelsnämnden Landstingets revisorer ansvarar för att årligen genomföra granskning av landstingets samtliga verksamheter. Den grundläggande granskningen handlar om den uppbyggnad som nämnden har för att uppfylla god styrning, uppföljning och kontroll och innefattar fördjupad granskning av årsredovisning och delårsrapport. Revisorerna bedömer även om förutsättningar för tillräcklig intern styrning och kontroll finns och om den fungerar i praktiken. Revisorerna bedömer utifrån en översiktlig granskningsinsats att hjälpmedelsnämnden har en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Av protokollen framgår dock inte att internkontrollplan följts upp och protokollen har innehållit vissa otydligheter och felaktigheter. Felaktigheterna i protokollen har korrigerats. Beslutsunderlag Grundläggande granskning av Hjälpmedelsnämnden 2017 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

162 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Information: Regionbildning Sammanfattning av ärendet Enhetschef för sekretariatet Johanna Orre och biträdande administrativ chef Annica Lidén informerar om regionbildningen som träder i kraft från den 1 januari Från den 1 januari 2019 går nuvarande Region Värmland och Landstinget i Värmland ihop. Organisationen har uppdrag för hälso- och sjukvård, tandvård och regionalt utvecklingsansvar. En organisation innebär egen beskattningsrätt och direktvalda politiker. Några av de områden som kommer att ingå i den nya organisationen som idag ligger på kommunalförbundet Region Värmland är infrastruktur, kulturplan, kollektivtrafik, bredbandsutbyggnad och utveckling av folkhögskolorna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

163 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Dnr LK/ Beslutsärende: Beslut om att utse dataskyddsombud Beslut Hjälpmedelsnämndens beslut: 1.InTechrity (organisationsnummer ), utses från och med 25 maj 2018 till Hjälpmedelsnämndens dataskyddsombud. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Den nya dataskyddsförordningen, som träder i kraft den 25 maj 2018, föreskriver att Landstinget i Värmland måste utse ett dataskyddsombud. Med anledning av detta har ett förslag till avtal upprättats med företaget InTechrity. Personalen i företaget har genomgått Datainspektionens utbildning i den nya dataskyddsförordningen (GDPR). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hjälpmedelsnämnden Utdraget skickas till Administrativ chef Anna-Lena Wingqvist Enhetschef utredningsenheten Curt Monfelt Landstingsstyrelsen Värmlands alla kommuner Justerandes sign Utdragsbestyrkande

164 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Dnr LK/ Beslutsärende: Förtydligande om beslut av intern kontroll Beslut Hjälpmedelsnämndens beslut: 1. Grundläggande plan för intern kontroll godkänns. Sammanfattning av ärendet Beslutet om intern kontroll som hjälpmedelsnämnden tog behöver förtydligas. Dokumentet beskriver allmänt innebörden av internkontroll, ansvar och rollfördelning, vilket bör framgå av beslutet. Internkontrollplanen ska ligga till grund för nämndens årliga beslut om plan för intern kontroll. Beslutsunderlag Internkontrollplan för hjälpmedelsnämnden Förslag till internkontroll 2018 för hjälpmedelsnämnden Utdraget skickas till Kompetenscentrum Justerandes sign Utdragsbestyrkande

165 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Dnr LK/ Beslutsärende: Internkontrollplan 2018 för hjälpmedelsnämnden Beslut Hjälpmedelsnämndens beslut: 1. Förslag till kontrollplan för hjälpmedelsnämndens verksamhet 2018 godkänns. Sammanfattning av ärendet I Kommunallagen (1991:900) kap.6 7 föreskrivs att Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Landstingsstyrelsen har därför fastställt ett direktiv som beskriver ansvarsfördelningen i organisationen samt hur den interna kontrollen ska utövas. Hjälpmedelsnämndens verksamhetsplan innehåller inriktning och mål som hjälpmedelsnämnden systematiskt följer upp. Inriktningen för hjälpmedelsnämnden 2018 Den gemensamma nämnden ska verka för att länets invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor. Hjälpmedlen ska följa brukaren. Samordning - Under året genomföra fyra träffar. Kompetensutveckling - Utifrån behov genomföra förskrivarutbildning för nya förskrivare. Upphandling sker i samverkan inom 7-klövern (mellansvenska sjukvårdsområdet). Syftet är att åstadkomma en bra och kostnadseffektiv hjälpmedelsutveckling i regionen. Kompetensutveckling - Från Kompetenscentrum sker sedan samordnad utleverans av hjälpmedel till kommunerna och olika delar av landstinget. Teknisk beredskap - Under 2018 kommer behovet av den tekniska beredskapen utvärderas och ses över. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

166 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Mål och internkontrollplan för verksamheten 2018 En upphandling av eldrivna rullstolar slutförs, mäts genom egen undersökning. Under 2017 påbörjades en utredning av gemensam hantering och lagerhållning av mindre frekventa och dyra hjälpmedel. Avsikten är att effektivisera logistik, leverans och kommunikation samt ärendehantering. Målsättningen är att utifrån utredningens förslag driftsätta den gemensamma hanteringen under Mäts genom egen handläggning. Allmänt kan sägas att gemensam upphandling och kompetensförsörjning är grunden i hjälpmedelsnämndens uppdrag. En förutsättning för genomförande av nämndens uppdrag är att kontrollmiljön, dvs tydligt dokument såsom t ex riktlinjer och rutiner, finns på plats och är kända. Hjälpmedelsnämnden har tagit beslut om ett sådant dokument. Med utgångspunkt från hjälpmedelsnämndens verksamhetsplan 2018 har risker och kontrollåtgärder identifierats inom ramen för den interna kontrollen. Uppföljning av genomförda kontrollåtgärder ska göras i samband med nämndens möten dock senast i samband med årsbokslut för Internkontrollplanen för 2018 ska granska denna samt se vilka områden som man önskar granska ytterligare. Det går även att följa upp detta ytterligare om nämnden önskar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse intern kontroll för hjälpmedelsnämnden 2018 Utdraget skickas till Kompetenscentrum Justerandes sign Utdragsbestyrkande

167 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Dnr LK/ Verksamhetsplan inklusive budget för hjälpmedelsnämnden 2019 Beslut 1.Förslag till verksamhetsplan inklusive budget för hjälpmedelsnämnden 2019 godkänns. Sammanfattning av ärendet Verksamhetsplan inklusive budget för hjälpmedelsnämnden, med förslag att en uppräkning av kostnaderna för hjälpmedelsnämnden inför 2019 sker enligt landstingets uppräkning för 2019, har sänts ut för samråd till länets alla kommuner under mars månad Inga synpunkter kring verksamhetsplan inklusive budget har inkommit från kommunerna. Sammanträdet ajounderades i 20 minuter för diskussion i partigrupperna. Beslutsunderlag Verksamhetsplan inklusive budget för Hjälpmedelsnämnden 2019 Tjsk Verksamhetsplan och budget 2018 Utdraget skickas till Verksamhetschef Roger Almén Justerandes sign Utdragsbestyrkande

168 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Dnr LK/ Beslutsärende: Delårsrapport 1 Beslut Hjälpmedelsnämndens beslut: 1.Redovisningen för delår 1, 2018 godkänns Sammanfattning av ärendet Kompetenscentrum för hjälpmedel har tagit fram en ekonomisk redovisning för delår 1, Av redovisningen framgår att resultatet för perioden januari-april visar ett överskott på 221 tkr. Kommunernas andel i överskottet är 110tkr. Prognosen för helåret beräknas ge ett positivt resultat då det delvis finns vakanser i organisationen. Beslutsunderlag Delårsrapport 1 för hjälpmedelsnämnden tjänsteskrivelse Justerandes sign Utdragsbestyrkande

169 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Dnr LK/ Beslutsärende: Revidering av hjälpmedelsnämndens reglemente Beslut Hjälpmedelsnämndens beslut: 1.Reglemente för hjälpmedelsnämnden sänds på remiss till samtliga av nämndens kommuner och landstinget med ändring under paragraf 2 att nämnden ska ha minst 3 sammanträden per år. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Den 29 augusti 2017 beslutade landstingsfullmäktige att ansöka hos regeringen om att få bilda regionkommun i Värmland från och med den 1 januari Som ett led i bildandet av Region Värmland fastställde landstingsstyrelsen den 19 december 2017 ett inriktningsbeslut avseende förtroendemannaorganisationen på övergripande nivå, där nämndorganisationen i vilken hjälpmedelsnämnden ingår. Som planerat har det utifrån inriktningsbeslutet tagits fram bilagt reglemente, som föreslår uppdrag och ansvar för hjälpmedelsnämnden. Revideringen avser redaktionella ändringar. Revidering av reglemente förutsätter att samtligas deltagande kommuner och landstinget fattar likalydande beslut. Därför kommer förslaget till reglemente först skickas på remiss till kommunerna och landstinget för att inhämta synpunkter på föreslagna ändringar. Reglementet kommer fastställas i landstingsfullmäktige i december Under sammanträdet framkom förslag av revidering av antal sammanträden per år där nämnden föreslår ändra antalet sammanträden från två till tre per år. Beslutsunderlag Revidering av hjälpmedelsnämndens reglemente Justerandes sign Utdragsbestyrkande

170 Protokoll Hjälpmedelsnämnden Sekretariatet Mötesdatum Utdraget skickas till Samtliga värmländska kommuner för kännedom Justerandes sign Utdragsbestyrkande

171 U KILS KOMMUN *1, y* ra Revisorerna Dnr KILS KOMMUN Till; Kommunfullmäktige för kännedom Revisionsplan år 2018 Revisorerna har efter sina bedömningar av risk och väsentlighet lagt fast sin revisionsplan ftr är Revisionsplanen kan ses som revisorerna verksamhetsplan och den ger uttryck för de prioriteringar revisorerna gör av sina insatser. Ändringar kan komma att ske under året utifrån aktuella händelser i kommunen som föranleder revisoretna att närmare fördjupa sig i olika verksamheter. Revisionsplanen överlämnas till kommunfullmäktige for kännedom För kommunrevisionen el1 Anette Karlsson Revisor Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Bankgiro PlusGiro Organisationsnummer Sidan r av r

172

173 Revrsorernas tlppdrag Revisorernas uppdrag och roll Revisionsuppdraget är definierat i kommunallagens (KL), nionde kapitel. Revisorerna granskar årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts ijuridiska personer enligt 3 kap. 16 a-18 b SS KL, även verksamheten i de juridiska personerna. Uppdraget utgörs ytterst av att pröva ansvarstagandet och uttala sig om detta till fullmäktige inför deras beslut i ansvarsfrågan. I enlighet med KL prövar revisorerna om verksamheten sköts på ett ändamålsen I i gt och från ekonom isk synpun kt ti I lfredsstäl lande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna ska granska och pröva enligt god revisionssed. God revisionssed är inte reglerad i lag eller föreskrift eller på annat sätt fastställd av en myndighet. Den formas och utvecklas successivt över tiden i det praktiska revisionsarbetet. Revisorerna har interna sammanträden och träffar med kom m u nfu llmäktiges presid ium, komm u nstyrelsen och näm nderna. Möten hålls också löpande med ledande tjänstemän. Revisorerna fortbildar sig bl.a. genom riktade utbildningsinsatser, studiebesök, deltagande i seminarier, konferenser och erfarenhetsutbyten med andra kommuner och landsting. Revisionsprocessen Revisionsprocessen omfattar hela det arbete som revisorerna gör under ett revisionsår från riskanalys och planering av granskningsinsatser till uttalandet i revisionsberättelsen. Revisionsprocessen är avslutad när fullmäktige fattat beslut i ansvarsfrågan. Revisionsprocessen är uppdelad i fyra delar - planera, granska, bedöma och avrapportera. Revisorerna har ansvar for hela revisionsprocessen och beställer de granskningar m.m. som ska genomforas av de sakkunniga. Bcs*,r*r! ftdöttiao AmFru*'o Revisorerna lyder direkt under kommunfullmäktige med ett årligt anslag. För revisorerna gäller ett av kommunfullmäktige fastställt reglemente.. furrlfl;'r l,ufirfs r',.l:. F.rlslnj.!. R$hrr1 l"rtålad. litrri(alqgl'di?ffil"i"c. I #q.4ra fr'ir'*nirq. (ftr"*tr{{grr 4l!åf EIISF.I I rf,t! t{rdftirhirg. årr,t'1rrr{rriipr,-.'fir-r'.t irnåltfq{ a,!lt{ il[r rikct I! ltrt?, rrdcfir'rlrr a L irtsrrlf r.'tfil],iqi1t åu 'Ör4upf,)clå Fq6.l:. Scrftlea råtritlisr t,l ntyt:*a rå!:' trlruul*l få t1finti WW enriiy All rights reservecl 2

174 Revlsorernas ltppdrag lorts Med resultatet av årets granskning som grund prövar revisorerna om styrelsen och nämnderna har fullgjort sina uppdrag. Under denna process beaktar revisorerna information som inhämtas från andra revisorer in om kom m u nens verksam het - lekma n narevisorer/revisore r och yrkesrevisorer i kommunala företag, revisorer i kommunalforbund och finansiella samordningsforbund m fl. lnformationen har betydelse för att revisorerna ska kunna pröva med en helhetssyn dvs. hela den kommunala verksamheten. Revisorernas uppfattning i ansvarsfrågan formedlas till fullmäktige i form av ett särskilt uttalande i revisionsberättelsen. Revisorerna prövar ansvaret såväl kollektivt, dvs. för hela styrelsen eller nämnden, som individuellt för enskilda ledamöter. Det kollektiva ansvaret är utgångspunkten. W entity. All rights reserved.. 3

175 0verglpande rrskanalys Overgripande riskanalys I enlighet med vad som framgår av "God revisionssed i kommunal verksamhet" så är det revisorerna som ansvarar för risk- och väsentlighetsbedömningen. Med stöd av denna analys avgör revisorerna vad granskningsarbetet ska inriktas mot. Riskanalysen och prioriteringarna syftar även till att minimera revisorernas risk att göra felaktiga uttalanden i revisionsberättelsen. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har definieral risk enligt följande: "En risk är en oönskad händelse som vi kan bedöma sannolikheten för att den ska inträffa. En risk är också en handling/brist på handling av styrelse eller nämnd som påverkar kommunen/invånarna/personaien negativt". SKL använder vidare begreppet väsentlighef som "värdet av en identifierad risk". Dessa definitioner är utgångspunkten for revisorernas analys. syftet med riskanalysen är således att identifiera de största riskerna som finns inom verksamheter, funktioner och processer i kommunen Olika perspektiv kan också anläggas så som hållbarhet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Granskningen riktas mot väsentliga områden med högre risk utifrån perspektiven styrning, kontroll, effektivitet och kvalitet. Riskanalys är ett stöd i arbetet med att planera framtida revisionsinsatser och på vilket sätt granskning skall ske av identifierade områden. För att revisorerna ska kunna genomföra en riskvärdering av händelser som kan påverka, hindra eller hota måluppfyllelsen inom den kommunala verksamheten är det av vikt att en riskinventering genomförs. lnventeringen innefattar såväl interna som externa faktorer såsom omvä rldsfö ränd rin ga r, forä nd rin g ar i lagstiftn in g, väsentliga händelser inom kommunen, grundläggande granskning, intern kontroll, resultatet av tidigare års fördjupade granskningar inklusive granskning av årsbokslut och delårsbokslut samt övergripande finansiell analys. Omnämnda faktorer tar sin utgångspunkt i fullmäktiges må1. i[me entiiy. All rights reserved.. 4

176 Overgnpande otntlärldsanalys En kvalificerad omvärldsanalys leder till ökad medvetenhet, bättre hand lingsberedskap, framförhålln ing och flexibilitet. Nedanstående analyser bygger på SKL:s Ekonomirapport om kommunernas och landstingens ekonomi. Behoven av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin Sveriges befolkning ökar rekordsnabbt. Under de kommande tio åren beräknas Sveriges befolkning öka med ytterligare drygt 1 miljon invånare, och passerar därmed 11 miljoner. ökningen sker snabbast i yngre och äldre åldrar. Antalet personer iyrkesverksam ålder ökar väsentligt långsammare än befolkningen i stort. Historiskt har kostnaderna i kommuner och landsting dessutom ökat väsentligt snabbare än vad som följer av den demografiska behovsutvecklingen. SKL ser därfor en dramatiskt skifte i forutsättningarna for att finansiera ökade behov av välfärdstjänster. Samhällsekonomin SKL bedömer att efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi och att konjunkturen stärks ytterligare det närmaste året. SKL räknar därefter med en återgång till ett konjunkturellt normalläge. Därmed blir tillväxttalen betydligt lägre efter Ökningen av BNP begränsas till runt 1,5 procent per år samtidigt som antalet arbetade timmar nästan stagnerar. Det betyder att den reala ökningen av skatteunderlaget gradvis avtar från över 2 procent i fjol tiil under 1 procent från och med Tillsammans med den snabba befolkningsökningen - som innebär ökade behov av skola, vård och omsorg - leder detta till allt större svårigheter för kommunsektorn att finansiera verksamheten. Kostnadsökningar Trots en fortsatt stark konjunktur beräknar SKL att resultaten försämras i både kommuner och landsting. Dessutom finns ett högt investeringstryck utifrån den växande befolkningen. Ovrigt SKL lyfter även fram att kommunerna i högre grad övertar ansvar för personlig assistans, merkostnad för kommuner var for år 201G och 20i7 sammantaget ca 1,2-1,5 miljarder kronor. att sjukfrånvaron inom sektorn är fortsatt hög och utgör ett problem för kompetensförsörj ningen. vikten av att förbättra integrationen i syfte att öka skatteintäkterna, främst genom att fler utrikesfodda kommer i arbetet, och att minska kostnaderna. att risk för att riktade statsbidrag hämmar effektiviseringar. W entity All rights reserved.. 5

177 0vergl]pande 0ll\/arldsanalys Iö].atldrad lagsttft]ltng GDPR - träder i kraft 25 ma GDPR (General data protection regulation, isverige kallad " Dataskydds lagen" el ler " Dataskyddsföro rd n i n ge n"). GDPR är en ny EU-lag som ersätter Personuppgiftslagen (PUL) som i sin tur upphävs. Tills lagens ikraftträdande måste kommunerna säkerställa att lt-systemen och hanteringen av person liga uppgifter följer G D P R:s bestämmelser.. Syftet med lagen är att harmonisera regelverket mellan EU:s medlemsstater samt att stärka integritetsskyddet så att individer har rätt att få veta vilka av deras personliga uppgifter som används av företag och organisationer. lndivider kommer även ha rätt till att veta hur och varfor deras personliga uppgifter används. I vissa fall skall det även bli möjligt att säga nej till att ens uppgifter används. lndivider skall också ha rätt till att få uppgifter utlämnade från foretag och organisationer som handlar om en själv för att använda sina uppgifter på annat håll, något som kallas dataportalitet. Man kan säga att organisationer slutar att "äga" personuppgifter och istället "lånar" dem. Vidare skall individer även ha rätt till att bli "glömda", d.v.s. att deras personliga uppgifter skall tas bort från sökmotorer.. Även om PUL redan täckte många av kraven i GDPR så innebär GDPR stora förändringen för de som hanterar personliga uppgifter, däribland kommuner. Kommuner måste bland annat kunna besvara vilka personliga uppgifter som de har, varfor de har uppgifterna samt hur de har samlats in och vem som har tillgång till dem. GDPR kräver att kommunerna kan visa att lagen följs och detta kommer troligtvis leda till ökad dokumentation för kommunerna.. En annan konsekvens av GDPR är att myndigheter kommer att bli mer aktiva när det gäller datahantering. Ansvarig tillsynsmyndighet i Sverige kommer att vara Datainspektionen med stöd från en dataskyddsstyrelse i EU:s regi.. Vid säkerhetsincidenser, såsom dataintrång eller annan forlust av personliga uppgifter, måste kommunerna informera Datainspektionen inom72 timmar. Även de drabbade individerna, vars personliga uppgifter har blivit röjda, kan i vissa fall behöva informeras inom72 timmar.. Varje land kommer att ha sina egna sanktionsavgifter för brister inom den offentliga sektorn och i Sverige finns förslag på sanktionsavgifter liknande de vid upphandlingsfel eller miljöskyddsbrott, d.v.s. avgifter på mellan 10 och 20 miljoner kronor. Dessa avgifter skulle utdömas av Datainspektionen. M entiiy. All rights resened.. 6

178 Overgnpande otrltlafldsanavs f randrad lagsttftnlng Ny kommunallag (2017:725) - träder i kraft 1 januari 2018 ' Kommunstyrelsen får en stärkt ställning då kommunfullmäktige kan ge kommunstyrelsen beslutanderätt under särskilda omständigheter. Detta kan dock endast ske inom mycket reglerade ramar.. En annan förändring är att kommunstyrelsen skall utse en kommundirektör. Den här förändringen avser att tydliggöra rollfordelningen mellan anställda och fortroendevalda i kommunen. Kommunstyrelsen skall även fastställa en instruktion för kommu nd irektörens arbete. ' Delegation av beslut förenklas for nämnderna och beslut fattade via delegation behöver inte anmälas men skall då protokollforas. ' Kommunernas fysiska anslagstavla skall ersättas med en anslagstavla på kommunernas egna hemsida. Samtidigt ökar även skyldigheten på kommunerna att formedla den information som publiceras på anslagstavlan. ' Såvida inte särskilda skäl talar emot det får beslut verkställas innan de vunnit laga kraft. Här skall dock hänsyn tas till om det i efterhand går att rätta ett verkställt beslut. ' En forändring i den nya kommunallagen är även att kommunrevisionens budget skall beredas av kommunfullmäktiges presidium. Vidare får de sakkunniga revisionsbiträdena rätt att yttra sig när kommunfullmäktige behand lar revisionsberättelsen. "Att göra-lista" med hänsyn till nya kommunallagen:. Anta en instruktion for direktören. Bestämma ivilken omfattning beslut fattade med stöd av delegation och vidaredelegation ska anmälas till nämnden och förvaltningschef och hur protokoll ska justeras om anmälan inte sker.. Utforma en webbaserad anslagstavla samt rutiner för utökad serviceskyld ig het.. Ta ställning till reglemente för kommunalråd (arbetsformer, ekonomiska förmåner).. Fatta beslut om huruvida styrelsens roll ska stärkas.. Ta ställning till eventuella regler om arbetsformer och beslutsforhet i utskott och presidier.. Se över delegationsordningar med hänsyn till presidiernas möjlighet att fatta beslut samt när det gäller g ränsdragn ingen mot d irektörens instruktion. M entity. All rights feserved. 7

179 Overgtpande 0mtlarldsanalys förandrad lagstrftnrng Ny kommunal redovisningslag - träder tidigast i kraft 1 januari Utredningens förslag om en ny kommunal redovisningslag finns inte med på regeringens propositionsförteckning våren 2017, överde ärenden de avser att lägga fram till vårriksdagen. Det innebär att en ny lag inte kan inforas från och med 2018, vilket var utredningens förslag. En ny redovisningslag kan tidigast träda i kraft från och med 1 januari Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - träder i kraft 1 januari Samtidigt upphävs den nuvarande lagen om kommunernas betalningsansvar. Syftet med den nya lagen är att främja en god vård för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Syftet med den nya lagen är att hålla ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård i omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende så korta som möjligt. Barnkonventionen. Var tänkt att träda ikraft som lag 2018 men forväntas nu istället få status som svensk lag Lag (2017:5841 om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare - träder i kraft 1 januari Fler nyanlända måste komma snabbare i arbete eller studier. För att öka effektiviteten inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag ersätts det tidigare regelverket med ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program : etab lerin gsprog ram met.. Med de nya reglerna ges arbetsformedlarna möjlighet att fokusera mer på att ge rätt insatser utifrån individens behov. En central del är också att kraven på individen tydliggörs. Regeringen anser att det är rimligt att ställa samma krav på alla arbetslösa. Genom det nya regelverket skapas också förutsättn in gar fö r Arbetsförmed I i ngen att effektivisera arbetet med etableringsuppdraget och samverka mer med kommunerna. Ny förvaltningslag (2017:900) - träder i kraft 1 juli I den nya forvaltningslagen ökar myndigheternas serviceskyldighet liksom kraven på bättre samverkan mellan myndigheterna. Kraven på ett modernt språkbruk i myndigheterna och rätten till tolk och översättning skärps. Tillgängligheten till myndigheterna ska forbättras och myndigheterna ska ge snabba svar på allmänhetens frågor. Beslut ska motiveras utförligare och underrättelser om beslut ska ske snabbare. Utredningsansvaret ökar och mojligheten till dröjsmålstalan införs. IIMEI entiiy. All riqhts reserved 8

180 0mvaffisanalys ur Krls Kornnttlns perspektrv Demografi (Kils kommuns befolkning just nu: ca ) Kils kommuns befolkning är mindre till antalet jämfört med andra likartade pendlingskommuner i Sverige som också ligger nära en större stad. Befolkningen har knappt forändrats överhuvudtaget sedan år 2000 Detta beror på att inflyttningen och utflyttningen till kommunen har legat på ungefär samma nivå under en lång tid, vilket även gäller för fodseloch dödstalen i kommunen. Under de senaste åren har dock fodseltalen varit lite högre än dödstalen, något som talar för att befolkningen på sikt kan öka lite. (Se diagram 1 och 2) När det gäller Kils befolkningssammansättning så påminner den både om andra jämförbara pendlingskommuner och därmed också om genomsnittskommunen i landet som helhet. Man står inför samma utmaning som övriga landets kommuner med en relativt liten grupp invånare i åldern som skall finansiera samhällsservicen for övriga invånare. Precis som i resten av landet innebär detta att försörjningskvoten i Kils kommunen är väldigt hö9, vilket visar på en låg andel kommuninvånare i arbetsför ålder. Över tiden har dessutom Kils försörjningskvot ökat markant vilket ur ett ekonomiskt perspektiv är problematiskt då det betyder att kommunen har fått allt färre personer i arbetsfor ålder som via skatt måste forsörja både barn och unga samt äldre som har pensionerat sig. Vad som är positivt är dock att bland invånarna i arbetsfor ålder så är sysselsättningen i Kils kommun på samma nivå som i landet i stort och därmed nästan i linje med andra jämförbara pendlingskommuner. (Se diagram 3-5) När det gäller arbetslöshet och långtidsarbetslöshet har Kils kommun gått ifrån att ligga på en nivå över jämförbara pendlingskommuner och riket i stort till att idag ligga på en lägre nivå än i andra kommuner. Vidare har Kil fram tills 2016 haft en större andel invånare som har erhållit ekonomiskt bistånd än andra pendlingskommuner i landet. Under 2016 sjönk dock andelen invånare med ekonomiskt bistånd till att ligga på samma nivå som genomsnittet i landet. Nivån är emellertid fortfarande högre än i andra jämförbara kommuner som också har betydande pendling till närliggande större stad. (Se diagram 6-8) Ekonomi Kils kommun har under lång tid haft en betydligt högre skattesats än andra liknande pendlingskommuner. Även om skillnaden har minskat på senare år så är den fortfarande betydande. Detsamma gäller för skillnaden mellan Kils kommun och genomsnittskommunen isverige. Värt att notera är dock att Kils beroende av statsbidrag har ökat de senaste åren och även om detta är en nationell trend så ligger kommunens statsbidrag per invånare på en lite högre nivå än i andra pendlingskommuner. (Se diagram 9-1 0) Positivt däremot är att kommunens soliditet, inklusive pensionsåtagandet, har förbättrats från kraftigt negativ på -50 % till att nu nästan ligga i linje med övriga kommuner på knappt 10 o/o. (Se diagram 11) W entjty. All rights reservecl.. 9

181 0mvarldsanalys ur Krls Konlnltlns perspektrv lnvesteringar Efter en period, under , då kommunen hade mycket stora investeringar, har kommunen under de senaste åren haft investeringar i nivå med liknande kommuner och riket. Personal Antalet nyanställningar i Kils kommunen har de senaste åren legat i linje med rikssnittet medan antalet avgångar med undantag av några år har varit lite lägre än rikssnittet. Således har personalomsättningen i Kils kommun varit lägre än i andra kommuner, både jämfört med landet i stort och med likartade pendlingskommuner. (Se diagram 20-21) Över lag är personalkostnaderna i Kils kommun i paritet med övriga kommuner i landet. Som andel av de totala verksamhetskostnaderna är personalkostnaderna i Kils kommun i linje med både genomsnittskommunen och andra likartade pendlingskommuner. Även personalkostnaderna per kommuninvånare är linje med andra kommuner och har ökat med över kronor sedan (Se diagram 22-23) Kils kommuns totala antal anställda är betydligt färre än vad det är i den svenska genomsnittskommunen och även färre än vad det är i andra jämförbara pendlingskommuner. Sedan 2008 har antalet anställda ökat lite men ärfortfarande under 1000 personer. Sjukfrånvaron bland de kommunalt anställda har länge legat på samma nivå som landet i övrigt men under de senaste åren har sjukfrånvaron faktiskt minskat jämfört med resten av landet. En oroande trend är dock att sjukfrånvaron under de fyra senaste åren har ökat från cirka 5 till 6,5 %, vilket innebär en ökning med nästan en tredjedel. (Se diagram 24-25) Finansiella och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning Kils kommun har på senare år haft en lägre verksamhetskostnad än andra pendlingskommuner nära större städer och därmed har kommunen också kontinuerligt legat på en lägre nivå än genomsnittet for samtliga kommuner i landet. De områden där Kil har en väsentligt lägre verksamhetskostnad är fritidshem, gymnasieskola och äldreomsorg. Endast inom ett område har Kil en betydligt högre verksamhetskostnad än andra kommuner i landet och det är grundskolan. (Se diagram 12-13) Värt att notera är att trots att kostnaderna per invånare för hemtjänst och äldreomsorg har ökat med cirka 75 % under de senaste fem åren så har kundnöjdheten inte förbättrats i Kils kommun. lstället har kundnojdheten i kommunen varierat betydligt mer än i andra kommuner i landet. Även när det gäller resultaten i grundskolan har det varierat kraftigt under de senaste åren. Från att ha varit bättre än det nationella snittet är 2011 var de betydligt sämre under 2014 och 2015 för att sedan 2016 än en gång vara bättre än andra kommuner i landet. Andelen elever som fått godkänt betyg i samiliga ämnen i slutet av grundskolan är idag högre än i resten av landet, både jämfort med det nationella genomsnittet och liknande pendlingskommuner. Liksom i övriga landet har kostnaderna for grundskolan stigit under lång tid i Kils kommun, dock från en generellt högre nivå och därmed har kostnaderna per elev for grundskolan kontinuerligt legat på en högre nivå i Kil än i andra kommuner. När det gäller andelen invånare i arbetsför ålder med eftergymnasial utbildning ligger Kils kommun i nivå med genomsnittet i landet och därmed över nivån för jämforbara pendlingskommuner. Trenden är stigande och andelen med eftergymnasial utbildning har ökat med cirka 50 % sedan år (Se diagram 14-18) l(]fr.ift entity. Ali rights reserved. 10

182 Omvarldsanalys ur Krls Komrnuns psrspektrv slutligen kan vi konstatera att kostnaderna for ekonomiskt bistånd har ökat med 40 % sedan 2007 om man ser till kostnaden per kommuninvånare i åldern (Se diagram 19) 11

183 RrsKanalys av styrelse ocn nämnder Bakgrund Revisorerna ska bedöma vilka hinder, hot eller risker som finns i verksamheten. Hur betydande är riskerna? Hur sannolikt är det att de existerar eller kommer att inträffa? Revisorerna ska också ta ett avstamp i styrelsers och nämnders eget arbete med omvärldsbevakning, styrning och intern kontroll samt riskanalys. Enligt god revisionssed ska analysen ske löpande under året men en årlig avstämning krävs inför varje års planering och granskning. Vidare framhåller god revisionssed vikten av att revisionsplanen är flexibel, detta for att ge utrymme till hantering av oförutsedda händelser och andra behov av omprioriteringar. Syfte Uppdraget syftar till att identifiera ekonomiska, juridiska, verksamhetsmässiga och förtroendemässiga risker som har en väsentl ig betydelse för styrelsens/näm nde ns verksam het, fu n ktioner och processer. De identifierade riskerna ska utgöra underlag för revisionens bes/uf om revisionsplan och för kommande ärs revisionsplaner. Metod och utgångspunkt Som ett steg i identifieringen av riskområden har revisorerna genomfort grundläggande granskning. Revisorerna har med styrelsen/ nämnden diskuterat de största riskerna som har väsentlig betydelse for styrelsens/näm ndens verksam het. Sammanfattning Från årsskiftet har kommunen avvecklat sina stora nämnder inom skola, sociala och tekniska områdena överlämnat dessa funktioner till kommunstyrelsen. Inom varje område har utskott tillsatts vilket gjorts utanför den traditionella nämndindelningen. I samband med denna förändring har även förualtningsorganisationen delats upp i nya sektorer. Revisorerna kommer inom den grundläggande granskningen att följa upp uppstarten av den nya organisationen vad avser dess övergripande funktion och ändamålsenlighet. W entiiy. All rights reserved.. 12

184 Revrstons0lan år201 Kommunrevisionen har som ett led i framtagandet av revisionsplanen diskuterat och sammanfört respektive revisors förslag och väsentlighetsanalys till en gemensam revisionsplan för revisionsåret. Planen utgår från genomförd riskanalys och resultaten av tidigare granskningar m.m. De utvalda projektens syften och mål beskrivs närmare i separata projektplaner. Granskning 4-6 görs årligen Granskning Granskning av kommunens insatser för stöd till ungdomar inom kultur-, fritids- och sociala området Granskning av kommunens föreningsforvaltade fritidsanläggningar Grundläggande granskning av nämnder och styrelser Ansvarig nämnd Kommunstyrelsen Kommunstyrelser Samtliga nämnder 4. 5 Granskning av delårsrapport Granskn ing av årsbokslut/årsredovisn ing Samtliga nämnder Samtliga nämnder 13

185 r agraln Källa Kolada IWW\/VKOLADAS

186 0mvårldsanalys ur Krls K rrtrnuns perspektv Demografa-1&2 35 flxt lrrsånare tortalt" afltål mo Befolknlngsutvecklln g 30 fixt 50, (Xro 3{X} t5 20{t t0 dxt 2O0O 20Ot 2OO2 2OO1 zana 2oO5,,,06 amrt 2oot 2(xr} ZOiO tolt... Kil -d' pgnfllln$k6mmun r$rå större stad (ovägt med l)..g Vtirmlan& läns kommuner (ovägt medel) {- ltta kommuner (ol/ägt medet) Kommentar o 2000 m r mi ts -l- -o- Fdddå, iltal Diida, antd lntlyttåde, åntål lrttlyttxl.. åntil 200,t 2m OO (It ('lI 2O1Z mt3 ZO14 2ori 2ot6 Vi kan konstatera att Kils kommuns befolkning är mindre till antalet än i andra likartade svenska kommuner som också ligger på pendlingsavstånd till större stad. Vi kan också konstatera att den totala befolkningen i kommunen inte har förändrats särskilt mycket sedan år Detta beror på att inflyttningen och utflyttningen ligger på ungefär samma nivå och detsamma gäller för födsel- och dödstalen i kommunen. Under de senaste åren har dock födseltalen varit lite högie än dödstålen, Äågot som talar för att befolkningen på sikt kan öka lite. M entity. All rights reserved.. 15

187 Omvårldsanalys ur Kils Kommuns psrslektv Demografi O ,t0.0 Åldersstruktur t Kil I Pendllngskommun nära större stad (ovligt medet) a \itlirmlan& Ens kommuner (oyägt medel) a Alla kommuner (ovägt m del) O 20.0 t 5.o Kommentar lrw&rare 0-20 år, andel (X) lnvånare 21-U fu, andel (96) 2016 lnvfoiare år, andel fa) lnyånare 80+, andel (%) Baserat på ovanstående diagram kan vi konstatera att Kils kommun har en befolkningssammansättning som är väldigt lik både andra jämförbara pendlingskommuner men även genomsnittskommunen i landet som helhet. Man står inför samma utmaning som övriga landets kommuner med en relativt liten grupp invånare i åldern som skall finansiera samhällsservicen för övriga invånare. M entity. All rights resetued.. 16

188 Ornvårldsanalys ur Krls Kotnlnuns OerspeKtrv Demografi-4& Demografi sk försörjni ngskvot, kom mun 8t Förvärvsarbetande invånare2o-64 år, andel (%) 0.E <l n o.75 7Z o (x) (B tt -if Kil -.å- Pendlingskommun nära större ståd (ovägt medel) -F Värmlands f:ins kommuner (ovägt medel) -O. ltta kommuner (ovägt medel) Kommentar?o ZO11 20r ?,.lr) (xr6 2AO t Kil -lp Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) * Vlirmlands liins kommuner (ovägt medel) -* atta kommuner (ovägt medet) 20rr Försörjningskvoten visar på andelen personer i icke-arbetsför ålder jämfört med gruppen som är i arbetsför ålder. En hög kvot innebär att färre invånare i arbetsför ålder måste ta hand om fler invånare i icke-arbetsför ålder. Som grafen till vänster visar har Kil i jämforelse med resten av landet gått ifrån att ha en relativt stor andel invånare i arbetsfor ålder till att idag ha en relativt liten andel invånare i arbetsför ålder. Detta innebär att kommunen har fått allt färre personer i arbetsför ålder som måste försörja både barn och unga samt äldre som har pensionerat sig. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv är den här trenden problematisk. Vad som är positivt är dock att bland invånarna i arbetsför ålder så är sysselsättningen i Kils kommun på samma nivå som i landet i stort och därmed nästan i linje med andra jämförbara pendlingskommuner. WEE entity. All rights reserved.. 17

189 Omvårldsanalys ur Krls Komnluns perspektrv Demografi- 6 & 7 r0.0 Arbetslöshet mars månad, (%) 5.0 Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef O O 3, , ,5 2d)o m ,05 2@6 ZOOT m Kil..& Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) * Vtirmlands [:ins kommuner (ovägt medel) -.* ltta kommuner (ovägt medel) Kommentar m mtl e- Kil *"ih- Pendlingskommun nära större ståd (ovägt medel) * Vlirmlands läns kommuner (ovägt medel) * *tta kommuner (ovägt medel) Sedan år 2000 har Kil mestadels haft en arbetslöshet som har varit högre än både andra jämförbara pendlingskommuner och riket i stort. Dock har arbetslösheten i kommunen sjunkit kraftigt de senaste åren och idag har Kil en arbetslöshet som är lägre än i andra kommuner. Trenden är densamma när det gäller långtidsarbetslösheten. Kils kommun har gått ifrån att ha en långtidsarbetslöshet över rikssnittet och andra pendlingskommuner till att idag ha en långtidsarbetslöshet på en nivå under de båda. på samma nivå som andra liknande landsbygdskommuner med betydande besöksnäring. Därmed ligger även långtidsarbetslösheten på en lägre nivå i Eda än i övriga Sverige. W entily. All rights reserved.. 18

190 lll\/årldsanalys ur Krls Klmlntjns pet.spektrv Demografi lnvånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) {- Kit -.å* psndling5kommun nära större stad (ovägt medel) * Värmlands läns kommuner (ovägt medel) -# ltta kommuner (ovägt medel) W Kommentar n1t za A16 Kil har en större andel invånare som erhåller ekonomiskt bistånd än andra pendlingskommuner i landet. Under 2016 sjönk andelen invånare med ekonomiskt bistånd till att ligga på samma nivå genomsnittet i landet. Dock är nivån fortfarande högre än i andra jämforbara kommuner som också har betydande pendling till nä4iggande större stad. W entity. All rights reserved. 19

191 tntlarldsanalys ur Krls Komlnuns perspektrv Ekonomi- 9?, Skattesats till kommun, (%l {- Kil {- p"n6llntskommun nära större stad (ovägt med l) -l- Vdrmlan& läns kommuner (ovägt medel) -.r ltta kommuner (ovägt medel) t {D Kommentar Kils kommun har under lång tid haft en betydligt högre skattesats än andra Iiknande pendlingskommuner. Aven om skillnaden har minskat på senare år så är den fortfarande betydande. Det samma gäller för skillnaden mellan Kils kommun och genomsnittskommunen i Sverige. W entity. All rights reserved.. 20

192 0mvarldsanalys ur Krls Kontrnttns perspektv Ekonomi- 10 & 11 t4 000 Utjämning och generella stätsbidrag, krlinv 20.0 Soliditet inkl pensionsåtag. kommun, S) l lt ofit t o o 7 U) {Xt m.a 2005?;0A6 2OO O1O Kil -'rl- p.n6llntrkommun nära större städ (ovägt medel) * Viirmlan& läns kornmuner (oyägt medet) -.- atta kommuner (ovägt medel) Kommentar m12 201t zo{rt zfix 2(x) @ ot ,(F Kil 'd* Pendllngskommun nära större stad (ovägt medel) * Viirnlands Hns kommuner (ovägt medet) -* atta kommuner {ovägt m del) Kils beroende av statsbidrag har ökat de senaste åren och även om detta är en nationelltrend så ligger kommunens statsbidrag per invånare på en lite högre nivå än i andra pendlingskommuner. Om man räknar med kommunens pensionsåtagande så har soliditeten för Kil under lång tid varit betydligt sämre än for andra kommuner, både jämforbara pendlingskommuner och genomsnittskommunen i landet som helhet. Under senare år har Kil emellertid förbättrat sin soliditet kraftigt då man har gått ifrån en negativ soliditet på hela -50 % är 2000 till att 2016 ha en positiv soliditet på knappt 10 %. 21 W entiiy. All rights resetvecl..

193 Omvar0sanalys ur Krls Kotntrtuns perspektrv Finansiella och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållnin g - 5J 000 Nettokostnad egentlig verksamhet, kr/inv 1 5"0 12 & 13 Nettokostnadsawikelse, (% ) flt o (}0 o.o t5 d)0 -'15.0 to 21x, zo{tz {xx?o zm8 20flt t -,if Kil *'l* t endlingskommun nära större stad (ovägt medel) * Värmlands ftins kommuner (ovägt medel) {. atta kommuner (ovägt medel) Kommentar 20!2 20t3 201{ lots 20t Ftirskola Frltld3hem Grundskola lnr l$ Pendliftgskommun nära större stad {ov'*t medel} I I VarmUnö Hns kommuner {ovågt medel) lt" kommuner (oväg! rn de0 qrmnaldkolt m16 lndivid- och fåm, omsrg Aldr oborg Kils kommun har på senare år haft en lägre verksamhetskostnad än andra pendlingskommuner nära större städer och därmed har kommunen också kontinuerligt legat på en lägre nivå än genomsnittet for samtliga kommuner i landet. De områden där Kil har en väsentligt lägre verksamhetskostnad är fritidshem, gymnasieskola och äldreomsorg. Endast inom ett område har Kil en betydligt högre verksamhetskostnad än andra kommuner i landet och det är grundskolan. M entjty. All rights reserved 22

194 Ornvårldsanalys ur KrS K0tnrnuns perspektrv Finansiella och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning - 14 & Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Kostnad hemtjänst äldreornsorg, krlinv , {r.0 lii O t0 000 m O- Kil -eå* pt"n6fintrkommun nära större stad (ovägt medel) * V;irmtands läns kommuner (ovägt medel) -ei ltta kommuner (oyägt medel) 20t @8 20@ 20tO m Kil -'*- Pendllngskommun nära större stad (ovägt medel) -l- y61rn1un6t fdns kommuner (ovägt medet) {* ltta kommuner (ovägt medet) Kommentar Trots att kostnaderna per invånare för hemtjänst och äldreomsorg har ökat så har kundnöjdheten inte förbättrats i Kils kommun. lstället har kundnojdheten i kommunen varierat betydligt mer än i andra kommuner i landet. Under de senaste fem åren har kostnaderna per invånare för hemtjänst och äldreomsorg ökat med cirka 75 %. I$W entity All rights reserved. 23

195 Omvärldsanalys ur Krls Kornrntlns perspektv Finansiella och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning - Elever i åk. 9 rcm uppnått kunskapskraven i alta ämnen, lägeskommun, andel (%) t4 r & 17 Kmtnad grundskola åk 1-9 hemkommun, kr/elev r l r too Z o ll i -# Kil -a* Fendllngskommun nära större stad (ovttigt medel).l- Våirmlanö &ins kommuner (ovägt medel) -.: atu kommuner (ovägt medel) 201t 10t 6 2ffi7 -fi t0 20tt 2017 Kit Pendllngskommun nära större ståd (ot'dgt medel) Vrirmlands Eins kommuner (ovägt medel) AIla kommuner (ol/ägt medel) 2013 t0r4 20t! zotå Kommentar Skolresultaten i grundskolan i Kils kommun har varierat kraftigt under de senaste sex åren. Från att ha varit bättre än det nationella snittet år 2011 var de betydligt sämre under 2014 och 2015 för att sedan 2016 än en gång vara bättre än andra kommuner i landet. Andelen elever som fått godkänt betyg i samtliga ämnen i slutet av grundskolan är idag högre än i resten av landet, både jämfört med genomsnittskommunen i landet som helhet och liknande pendlingskommuner. Kostnaderna per elev för grundskolan har kontinuerligt legat på en högre nivå i Kil än i övriga kommuner i landet. Liksom i övriga landet har kostnaderna för grundskolan stigit under lång i Kils kommun. EFWE entiiy All rights reserved.. 24

196 Ornvärldsanalys ur Krls K0mnltlns perspektrv Finansiella och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning lnvånare år med eftergymnasial utbildning, andel {%) -if Ktt *4* Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) * Värmlands läns kommuner (ovägt medell -e. nta kommuner (ovägt medelt zfl)o 2m (xt ao { t6 Kommentar När det gäller andelen invånare i arbetsför ålder med eftergymnasial utbildning ligger Kils kommun i nivå med genomsnittet i landet och därmed över nivån för jämförbara pendlingskommuner. Trenden är stigande och andelen med eftergymnasial utbildning har ökat med cirka 50 % sedan år EiffiEI entity. 25 All rights reserved..

197 0mvärldsanalys ur Klls K0lnrnuns perspektrv Finansiella och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning - 19 r 900 I 800 I 700 I 600 r 500 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 0-64 år + Kit * Pendlingskommun nära större stad {ovägt medel) -I- Vdrmlands läns kommuher (ovägt medel) -Ö- Alla kommuner (oyägt mcdel) I 400 I 300 I 2N 1 r00 t s a1l 2D Kommentar Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har ökat med 40 % sedan 2007 om man ser till kostnaden per kommuninvånare i åldern 0-64 år IIHE entiiy. 26 All rights reserved..

198 Omvafldsanalys ur Krls Knrnnttlns perspektv Personal -20 &21 18 Nya tillsvidareanstållda under året, kommun, andel {%} (Värde} t3 Avgångna tillsvidareanställda under året, kommun, andel (%) (Värde T6 1t t4 lt t? 10 t0 I I I zot0 z01t 301u 2013.(} l(jl *o* PcndHnglkmtnrrn ntrå stltr! 3t d (wset nrdcll {- VIrmhn& läns kanmmcr (ov&t n.dr[ -t- Alla ltonrnnrr, oriigtmcdrl 1010 tolr t{trl 2013 *. Kn "+* FcndlhB*d'rnrJn nöra stt'rlr itåd tovå:gt rlpdr{l {- Vlirmhnrl lå:ns kswnrner (oviigtmcdcu * Alla kornrrncr, ovägt mcdcl 2014?01 5?016 lo14?01 5 ltn6 Kommentar Antalet nyanställningar i Kils kommunen har de senaste åren legat i linje med rikssnittet medan antalet avgångar med undantag av några år har varit lite lägre än rikssnittet. Således har personalomsättningen i Kils kommun varit lägre än i andra kommuner, både jämfört med landet i stort och med likartade pendlingskommuner W entity. All rights reserved.. 27

199 0mvaffisanalys ur Krls Klnllnllns perspektrv Personal -22 &23 #,5 Personalkostnader som andel av verksamhetens kostnader" andel {%) (Värde} Personalkostnader, kr/inv (Värde) $ ff S {n 55.O?80m m10?011 ztilz Kll -1"" Pcndlln8rkmriln.ilru *örrr itd (wiigf nedal).a- Vlrrnbnds läns kqrmurcr (orägt mcöll -l- Ailrkdrnrncr,orögtmcdcl?o14?ol m10 zot l?or z Kl -+* Pandthg*mrmrn nlra:tönn itåd (olr$gt rr;d.l) {b Värmhlrö län3 kcrnrun,r (ovå?t mcdcll {- Alla kanrnucr, ordigtrnrdcl zth4 10r5?ot6 Kommentar Som framgår av de bägge diagram är personalkostnaderna i Kils kommun i paritet med övriga kommuner i landet. Som andel av de totala verksamhetskostnaderna så är personalkostnaderna i Kils kommun i linje med både genomsnittskommunen och andra likartade pendlingskommuner. Även personalkostnaderna per kommuninvånare är linje med andra kommuner och har ökat med över kronor sedan M entity. All rights reserved. 28

200 0mvafldsanalys ur Krls Kornrnuns perspektv Personal -24&25 t dt0 Arsarbetare, totalt kommunalt anställda, antal (Värde) 7.O Sjukfnånvaro kommunalt anslällda totalt" (%) (Värde) 2?00 z {no 6.5 I I I 400 I I 't mll?{h3.4r,. Kll -{* Ps$Hngd(qnfliln n8rå störf strd lorrägt rnrrhl).-- Vlirmhnö Hnc knilrurrr loyifitmcd"l, -a- Auåkolfrllut.r,otöltmGdcl 1014 rots u016 20to afi1 ro {r Kll.<lx Pcndtlncakiltmrn nlra rtönr ståd (orf,ft nl'dcl).e- Yärmlanö läns ksrnrmcr (ov&t mcöl! -t- Alla ksullrnr, o{igt mcdel Kommentar Kils kommuns totala antal anställda är betydligt färre än vad det är i den svenska genomsnittskommunen och även färre än vad det är i andra jämförbara pendlingskommuner. Sedan 2008 har antalet anställda ökat lite men är fortfarande under 1000 personer. Sjukfrånvaron bland de kommunalt anställda har länge legat på samma nivå som landet i övrigt men under de senaste åren har sjukfrånvaron faktiskt minskat jämfört med resten av landet. En oroande trend är dock att sjukfrånvaron under de fyra senaste åren har ökat från cirka 5 till 6,5 %, vilket innebär en ökning med nästan en tredjedel. IIEE entity. All rights reserved. 29

201 KILS KOMMUN 20t8-05- r I Revisionsrapport Dnr Projektledare KarinMagnusson Lars Nösström Lena Brönnert Linnöa Grönuold Januari zot9 pwc

202 Granskning av samverkan kring missbruksvård Innehå,ll 1,1 Bakgrund Avgränsning......, S. Metod Iakttagelser och bedömningar 9 z.\. Avtal och överenskommelser 9 2,2, Styrdokument utfårdat till verksamheterna 2.3. Efterlevnad av styrdokument Uppföljning L , L. 4.2, Landstinget Kommunerna... Sammanställning av workshop.....,..,l2 on 31 Januari 2018 PwC 1 av34

203 Granskning av samverkan kring missbruksvård Sc;rnrnornfo;ttning Situationen och utmaningarna för en person med missbruksproblematik är ofta komplex. Ofta ställs det krav på olika samhälleliga insatser över tid. Med hänsyn till enskilda indivi der samt samhällets resurser så bör insatser kring individen samordnas på ett sådant sätt att behandling får högsta möjliga effekt. Revisorerna i Landstinget i Värmland har tillsammans med revisorerna i 15 av länets kommuner utifrån genomförd riskanalys beslutat att granska samverkan i missbruksvården. Det övergripandet syftet med granskningen är att besvara om Landstinget i Värmland och kommunerna - utifrån sina respektive uppdrag och ansvar säkerställt att vård, omsorg och stöd avseende missbruksvård fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring. För att besvara detta har granskningen fokuserat på ett antal olika områden och den sammanfattande bedömningen utifrån dessa är att landstinget och kommunerna till viss del säkerställt att vård, omsorg och stöd avseende missbruksvård fungerar på ett tillfredsställande sätt. Vår bedömning grundarvi på följande: Det finns en organisering och struktur för ledning och styrning av missbruks- och beroendevård i länet. Justeringar i organisering och samordning har skett under zo16 och nya former har implementerats under zor7. Samverkansformer och samlokalisering av verksamheter finns reglerade i samverkansöverenskommelser, länsöverenskommelsen för missbruks- och beroendevården och i lokala överenskommelser för 5 olika områden i länet. Gällande överenskommelser är aktuella och upprättade för att säkerställa att de nationella riktlinjerna efterlevs. Det har tillsatts en politisk styrgrupp och en central ledningsgrupp för länets missbruksoch beroendevård. Den politiska styrgruppen har givit länets centrala ledningsgrupp för missbruks och beroendevården i Värmland i uppdrag att årligen redovisa resultatet av utvecklingen i länet..linnu har sådan uppföljning och rapportering inte skett, men vi bedömer att förutsättningarna för länsgemensam styrning och uppföljning har förbättrats i och med den nya organiseringen och strukturen. Efterlerrnaden av överenskommelsen är dock bristftillig och dess faktiska innebörd har inte alltid diskuterats mellan olika hu',rrdmän på lokal nivå. Det saknas på flera håll strukturerade samverkansforum för att föra sådana diskussioner mellan tjänstemän ute i organisationerna. Delar som inte efterlevs enligt vad som uttrycks i överenskommelserna är bland annat upprättande av samordnade individuella planer (SIP). De intervjuade uppfattar att anvdndandet av SIP successivt har ökat, men granskningen av akter visar på stora variationer i länet. De intervjuade uppfattar att SIP är ett bra verktyg som bidrar till samverkan. I de Januari 2018 PwC 2av34

204 Granskning av samverkan kring missbruksvård fall SIP har upprättats finns det enligt de intervjuade ofta skäl att förbättra uppföljning och säkerställa efterlevnaden av det som upprättats i SIP. Förekomsten av standardiserade bedömningsinstrument varierar också inom länet och används i mindre omfattning än vad som är avsett. Vad det gäller flödet och samverkan kring de indmder som är i behov av landstingets och kommunens insatser avseende missbruks- och beroendevård så är det tydligt att de olika huvudmännens kompetenser och insatser inte alltid samordnas på ett optimalt sätt. Granskningen har påvisat brister i ärenden som rör LVM (Lag om särskildvård av missbrukare) där huvudmännens bristande kunskaper om ansvar och roller har inneburit brister i omhändertagandet. Granskningen påvisar också särskilda utmaningar i de ärenden där socialtjänsten bedömer att klienten är i behov av akut vård med abstinensbehandling. Akut omhändertagande kan inte ordnas av landstingets och kommunens samordnande verksamhet, Beroendecentrum, där medicinsk kompetens finns tillgänglig. De individer som uppfattas vara i behov av omedelbar placering placeras i stället på externa HVB (Hem för vård och boende) där den medicinska vården inte alltid är lika tillgänglig som på Beroendecentrum. Det finns förhoppningar om att Landstingets beslut om att inrätta fina platser för akutvård till substansberoende ska förbättra situationen. Dessa platser är dock ännu inte i drift. Vi ser också att det kan finnas skillnader i kommunens och landstingets syn på behovet av akuta insatser och vad som orsakar den akuta situationen. För att öka upplevelsen av gemensamt ansvarstagande och optimalt samordnande av roller och ansvar så bör åtgärder vidtas i syfte att öka samsynen. Placering på Beroendecentrum kan inte ordnas via läkare utan är beroende av beslut från socialsekreterare. Det innebär att patienter med behov av abstinensbehandling inte per automatik kan skrivas in från en slutenvårdsavdelning till Beroendecentrum utan vården behöver planeras av en socialsekreterare. En medicinskt fiirdigbehandlad individ kan därmed skrivas ut från sjukvården innan det funnits möjlighet att bereda plats på Beroendecentrum vilket kan innebära brott i vårdkedjan. Det förekommer enligt intervjuer att patienter återremitteras eller nekas utredning och/eller behandling vid psykiatrin då de inte uppvisat drogfrihet i tre månader. Enligt de intervjuade är dock en del av orsaken till missbruksproblematiken en samsjuklighet där individen skulle behöva en utredning för att kunna eöjuda den vård och behandling som kan bidra till framtida drogfrihet. Det råder oenighet huruvida dessa individer på en korrekt grund nekas utredning. Ett vanligt skäl till att överenskommelsen inte efterlevs är enligt de intervjuade att det saknas personal och resurser. Bristen på tillgängliga resurser inom exempelvis psykiatrin är skälet till att individer a'uvisas eller att väntetiderna är flera år. Konselwensen blir att ansvaret faller över på andra aktörer i vårdkedjan och de uppstår undanträngningseffekter då dessa aktörer inte kan prioritera det som ligger inom ramen för deras egentliga åtagande. Enligt granskningen saknas ett systematiskt och samordnat sätt att arbeta med avvikelser som rör samverkan och som rapporteras i de ärenden där samverkansöverenskommelserna inte efterlevs. Trots att missbruksvården och samsjuklighet lyfts fram som en utmaning i delårsrapporter och årsredovisningar i flera kommuner så är det relatir,t sällsynt att styrelse eller Januari 2018 PwC 3av34

205 Granskning av samverkan kring missbruksvård nämnd tydliggiort med mål eller annan styrning vad de förväntar sig av missbruksvården. Såväl landstinget som granskade kommuner ffier på ett eller annat sätt fram samverkan som en framgångsfaktor och som något nödvändigt för att Hara framtida uppdrag rörande målgruppen. Det finns i varierad omfattning rutiner för handläggning, och uppföljningen av missbruksoch beroendevården är bristf?illig och begränsas av att det sällan finns mål och kvalitativa och kvantitativa mätetal. Rekommendationer Vi rekommenderar att landstingsstyrelsen och berörda nämnder i kommunerna säkerställer att: o Organiseringen som implementerats under zott vadgäller samordning av länets missbruks- och beroendevård leder till önskade effekter. Vi ser att framgångsfaktorn för detta är att ha en fortsatt kontinuitet i den politiska styrgruppen och den centrala ledningsgruppens arbete och att roller, ansvar och uppdrag för grupperingarna förankras. o överenskommelsen implementeras bland tjänstemän på lokalnivå. Enligt granskningen saknas strukturerade forum för de diskussioner som behövs mellan respektive kommun och berörda tjänstemän inom landstingets verksamheter. a Att åtgärder vidtas för att förbättra efterlermaden av överenskommelserna bland annat vad det gäller upprättande av SIP, anvdndandet av standardiserade bedömningsinstrument och ansvarsfördelning vid vård har personer med behov av insatser från kommunen och landstinget. a Att det som ett led i en sammanhållen styrning av länets samverkan i missbruksoch beroendefrågor säkerställs att en samlad redovisning av resultatet av utvechingen av missbruksvården rapporteras från den centrala ledningsgruppen till den politiska styrgruppen så som planerat. a Att det inom respektive verksamhet formuleras mål och mätetal för att följa utvecklingen avseende missbrukare och insatser till individer med samsjuklighet. På vissa håll behöver även riktlinjer upprättas och/eller revideras. Januari PwC 4av34

206 Granskning av samverkan kring missbruksvård r. Inledning 1.1. Bakgrttnd. Situationen och utmaningarna för en person med missbruksproblematik är ofta komplex. Ofta ställs det krav på olika samhälleliga insatser över tid. Med hänsyn till enskilda individer samt samhällets resurser så bör insatser kring individen samordnas på ett sådant sätt att behandling får högsta möjliga effekt. Brister i tillgången till rätt kombination av insatser över tid kan äventyra vårdens effekt såvälpå individ- som systemnivå. Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna har sedan 2o1o en länsöverenskommelse om missbruks- och beroendevården i Vdrmland, senast reviderad zo16. Syftet med Länsöverenskommelsen är att utifrån ett brukarperspektiv beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och hur samverkan mellan dessa huvudmän ska utformas. Den gemensamma länsöverenskommelsen ska utgöra ett underlag för lokala överenskommelser mellan huvudmännen. Er{arenhet säger att gemensamma styrdokument kan ge kommuner och landsting en bra övergripande vägledning för ansvarsfördelning, men att dessa ofta ställer krav på att verksamheterna sinsemellan närmare överenskommer om ansvarsfördelning. I annat fall kan felaktiga förväntningar uppstå mellan olika verksamheter vilket kan leda till brister i vårdkedjan. En viktig grund i samordningen av missbruksvården är att arbetet med upprättande av en samordnad individuell plan, SIP, fungerar ömsesidigt samt att det ses som ett gemensamt ansvar att initiera och genomföra dessa. Uppföljning är väsentligt både för att följa hur väl den enskilde individen tillgodogör sig behandling och insatser, men även för att på aggregerad nivå följa resultatet av olika insatser. Tidigare granskningar visar att verksamheterna inte minst brister i uppföljningen på aggregerad nivå samt i att ta vara på erfarenheter för utveckling avverksamheten. Fokus i granskningen ligger på brukarcentrerad samverkan. Samverkan diskuteras utifrån tre olika områden: samstruktur, sams)rn och samarbete. Inom de två förstnämnda områdena skapas förutsättningar för samarbetet där fokus är på en eller flera brukare. Vi ser ofta att samverkan fungerar bra, men då ofta utifrån etl personellt perspektiv, dvs. att personer i organisationerna hittat varandra och samverkar utifrån en gemensam värdegrund. En sådan personberoende samverkan är dockbräcklig och det måste finnas styrsystem och strukturer som är personoberoende. r.2. Salte oeh reudsionsfr&ga Det övergripandet syftet med granskningen är att besvara om Landstinget i Vdrmland och kommunerna - utifrån sina respektive uppdrag och ansvar säkerställt att vård, omsorg och stöd avseende missbruksvård fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring. Januari 2018 PwC 5av34

207 Granskning av samverkan kring missbruksvård Den övergripande revisionsfrågan har brutits ned i följande revisionsfrågor: 1. Vilka avtal och överenskommelser finns mellan Landstinget i Värmland och berörda kommuner? 2. Vilka styrdokument har landstinget respektive kommunerna utfårdat till sina respektive verksamheter? 3. Vilka instanser harbeslutat om styrdokumenten? 4. Hur bedrivs arbetet i verksamheterna och överensstämmer det med vad som avtalats och vad som framgår av beslutade styrdokument? 5. Har ansvariga styrelser och nämnder följt upp om avtal och andra styrdokument efterlevs? 6. Bedöms patienternas behov av vård, omsorg och stöd ha tillgodosetts utifrån den journalgranskning som genomförs i granskningen? 7. Bedöms styrelsernas och nämndernas styrning, upptöljning och interna kontroll vara tillräcklig för att säkerställa ändamålsenliga arbets- och samverkansformer mellan huvudmännen samt mellan huvudmännens olika enheter? Om granskningen visar att det finns brister, ska förslag ges på vilka förbättringsåtgärder som behöver vidtas Reuisdonskriterier Revisionskriterier i denna granskning är o Socialtjänstlagen (S kap. g a g SoL) o Hälso- och sjukvårdslagen (S b S HSL). o Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende' o Länsöverenskommelse - vård- och stöd vid missbruk och beroende i Värmland." Kommuner och landsting har en allmän lagstadgad slqyldighet att både samverka och lämna god service enligt Förvaltningslagen och Hälso- och sjukvårdslagen samt andra lagar som styr hu"udmännens verksamhet. Sedan r juli zor3 förstärktes lagstiftningen med ett nytt tillägg i Socialtjänstlagen (S kap. 9 a $ SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (S b S HSL). Detta innebär att landstinget och kommunen skall ha gemensamma överenskommelser ifråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel. Överenskommelser skall finnas som tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan huvudmännen. Sedan zoot finns nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Riktlinjerna innehåller centrala rekommendationer vilka Socialstyrelsen bedömer är särskilt viktiga för hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens insatser vid avgiftning. zor5 skedde en revidering av riktlinjerna vilket bland annat innebar förtydliganden i val avbehandling. 1 Socialstyrelsen (2015) : Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. 2 Landstinget Värmland, Värmlands läns vårdförbund: Länsöverenskommelse - Värd och stöd vid missbruk och beroende i Värmland. Samt länsöverenskommetse vid dopningsmissbruk Giltig Reviderad , Januari 2018 PwC 6av34

208 Granskning av samverkan kring missbruksvård r.4. Augriinsning Granskningen avgränsas till att gälla Landstinget i Värmland och Hammarö, Storfors, Karlstad, Kil, Filipstad, Kristinehamn, Arvika, Munkfors, Hagfors, Torsby, Forshaga, SäffIe, Sunne, Eda, ochärjangs kommuner. Granskningen omfattar huvudmännens samverkan avseende den vård för missbruk som riktas till vuxna, dvs. till enskilda från 18 år och uppåt. De verksamheter som bedrivs inom respektive kommun och de kommuninterna gränssnitten ingår inte i granskningen, liksom det stöd som eöjuds inom kommunal verksamhet i form av s.k. stödinsatser (serviceinsatser). När det gäller intervjuer och journalgranskningar inom landstinget har dessa planerats med deltagande från fem vårdcentraler. Dessa har varit Verkstaden i Arvika, SäffIe, Gripen i Karlstad, Storfors, Hagfors Metod Fakta- och informationsinsamling har skett genom dokumentgranskning, enkät, journal/aktgranskning och intervjuer. Rapporten har skickats ut till berörda verksamheter för sakgranskning samt kvalitetssäkrats internt med stöd av Maria Jäger, certifierad kommunal yrkesrevisor. De aktuella dokumenten som bildat underlag för granskningen har dels bestått i länsövergripande samverkansdokument och den lokala överenskommelsen gällande samverkan. Öwiga dokument har varit kommunernas och landstingets mål och riktlinjer för beroende- och missbruksvård. Vi har tagit del av följande dokument: - Länsöverenskommelsen avseende vård och stöd vid missbruk och beroende i Värmland - De lokala överenskommelserna för vård och stöd vid missbruk och beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel för personer 18 år och äldre - Vårdprogram avseende missbruk och beroende, division psykiatri - Vårdrutin avseende ansvars- och arbetsfördelning mellan psykiatri och allmänmedicin vid vård av vuxna patienter med psykiatriska tillstånd - Förteckning över lokala styrgrupper - Landstingsplan zort - Minnesanteckningar under 2o1Z avseende sammanträden i centrala ledningsgruppen för missbruks- och beroendevården i Värmland Intervjuer har i deltagande kommuner genomförts med: o ansvariga chefer, dvs socialchef/avdelningschef eller motsvarande,. ansvarigahandläggare. andra nyckelpersoner har efter samråd med respektive kommun också medverkat, ex vis drogterapeut eller chef för socialpsykiatrin. Januari 2018 PwC 7 av34

209 Granskning av samverkan kring missbruksvård Inom landstinget har intervjuer genomförts med:. chef för den öppna psykiatriska verksamheten,. ordförande i primärvård- och psykiatriutskottet samt ordförande i sjukhusutskottet.. cheferna vid fem av länets vårdcentraler. Vid två av dessa har även samordnande sj uksköterska deltagit. Vid Värmlands läns Vårdförbund har intervjuer genomförts med. förbundschef, o utvechingsledare landstinget/värmlands läns vårdförbund. avdelningschefförberoendecentrum. En del i granskningen har varit granskning av ro akter per kommun inom den kommunala missbruksvården (sammanlagt 15o akter), och 3o journaler från landstinget fördelat jämt mellan de fem vårdcentraler som granskningen avgränsats till. Fokus i akt/journalgranskningen var på faktorer som rör samverkan mellan den kommunala missbruksvården och landstingets beroendevård. Denna del genomfördes med stöd av ett standardiserat granskningsprogram. Trots ett flertal påminnelser och kontakter så har det funnits svårigheter att få fram de journaler som önskats från landstinget. Det har inneburit att granskningsarbetet dragit ut något på tiden. De journaler som vi slutligen fått fram har från två av vårdcentralerna inte riktigt motsvarat det vi efterfrågat. Den enkät som ingått i granskningen har till sin frågeformulering varit likalydande med den som genomfördes 2019, detta för att i viss mån kunna göra jämförelser mellan svaren Enkdten har gått ut till chefer och handläggare inom kommunerna samt chefer och samtliga vårdcentralchefer inom landstingets primärvård. Svarsfrekvensen efter utskick samt två påminnelser har varit 78 procent i kommunerna och 39 procent i landstinget. Syftet med enkäten var att skapa en ökad kunskap inför intervjuerna. Enkäten har inte haft till syfte att utgöra något statistiskt och generaliserbart underlag för rapporten. En workshop har genomförts för att diskutera iakttagelser från granskningen. Inbjudan skickades ut till samtliga som deltagit vid intervjuerna. Syftet med worl<shopen har varit att ge tillf?ille till att förankra revisionsresultaten samt utgöra möjlighet till kompletterande faktagranskning. Det deltog 36 personer på workshopen. Januari 2018 PwC 8av34

210 Granskning av samverkan kring missbruksvård q, I c'kttc,g els er o ch b edömning ar -a 2.L. Autsl och öuerenskomrnelser Samtliga kommuner i Värmlands län är medlemmar ivärmlands löns uårdforbund. Värmlands läns vårdförbund har uppdraget att driva utvecklingsfrågor inom missbruksoch beroendeområdet vilket omfattar samverkan, metodutveckling och brukarmedverkan. Verksamheten regleras genom förbundsordningen. Sedan zoot har Värmlands läns vårdförbund i samarbete med Landstinget i Värmland drivit ett HVB-hem med psykiatrisk öppenvård hela dygnet, BeroendecentrumVärmland (BC). Verksamhetens inriktning är medicinsk abstinensbehandling samt psykiatriska och psykosociala bedömningar. Beroendecentrum tar emot klienter via biståndsbeslut från socialtjänsten. ) Verksamheten har rz vårdplatser och respektive huvudman ansvarar för att det finns den bemanning som krävs för att utföra sitt uppdrag. I dag finns det inom verksamheten knappt ca åtta tjänster som finansieras av landstinget och ca rz tjänster som finansieras via Värmlands läns vårdförbund. All kostnad som i öwigt rör sjukvården finansieras av landstinget och öwiga kostnader delas mellan landstinget och Värmlands läns vårdförbund. Fördelning av kostnader mellan kommunerna regleras genom förbundsordningen och är kopplad till antalet nyttjade vårddygn. Beroendecentrum har sedan starten haft en styrgrupp, bestående av tjänstemän och poli tiker från landsting och kommuner. Styrgruppen hade att hantera både de operativa frågor som specifikt rörde beroendecentrum, men också öwiga utvechingsfrågor som rörde hela länet. Under zo16 utarbetades ett förslag om ny organisering vilket innebar att det bildades en renodlad politisk styrgrupp. Därtill bildades en central ledningsgrupp för utvecklingsfrågorna i länet. Styrgruppen för Beroendecentrum kan därmed specifikt fokusera på det frågor som rör Beroendecentrum. Minnesanteckningar och protokoll för de olika styrgrupperna går att finna på Värmlands läns vårdförbunds hemsida. Den rådande organisationen för samverkan i länet ser ut enligt följande: Januari 2018 PwC 9av34

211 Granskning av samverkan kring missbruksvård Landstingsstyrelsen/ La ndsti ngsfu I lmä ktige t HSL-chef t Områdeschef öppenvård operativt och strategiskt övergripande ansvar. Analys av awikelser. Kvalitetssäkring mot nationella riktlinjer (kunskapsstyrning) Uppföljning mot lokala styrgrupper/lokala ök Revidering och uppföljning av ök/styrdokument (F) Politisk styrgrupp 2 LS - 2 KF sammantråder 2ggr/är Tjänstemän bereder ärenden Central Ledningsgrupp MBV-Värmland Sammanträder 2-4Cgr/år Styrn ing-ledni ng-uppfölj n ing Landstings chefer Socialchefer Förbundschef Utvecklingsledare Brukarrepresentant Lokala led n ingsgrupper 5st. VC-chefer. lfo-chefer. Psykiatrichefer f) f) Kommunstyrelsenl Kommunfullmäktige Direktionen Värmlands läns Vårdförbund Ansvarig nåmnd/ Förbundschef t Socialchefsgruppen 0 IFO-chefsgruppen Lokal ledningsgrupp: uppdra6 mandat, rapporten till central ledningsgrupp Enligt Länsöuerenskommelsen om missbruks- och beroendeuården i Värmlan& ska landstinget och kommunerna i länet i samverkan erbjuda vård och behandlingsinsatser för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Överenskommelsen är träffad mellan landstinget och Värmlands läns vårdförbund. Samverkan ska ske både på länsövergripande nivå och på lokal nivå. Syftet med samverkan är att genom klargörande av ansvar, uppgifter och omfattning av och innehåll i den verksamhet som parterna bedriver, säkerställa att enskilda inte ska hamna mellan olika ansvarsområden. Länsöverenskommelsen gäller för personer från 18 års ålder. Överenskommelsen ska utgå från de nationella riktlinjerna som bland annat säger att de insatser som erbjuds ska bygger på bästa tillgängliga kunskap. Länsöverenskommelsen ska bidra till att det på länsnivå finns en partsgemensam organisation för styrning och ledning, samordning av resurser, politisk medvetenhet, tydlig rollfördelning. Den ska också utgöra en grund för upprättandet av lokala överenskommelser. De lokala överenskommelserna ska förtydliga samverkan och roller mellan framförallt socialtjänst och hälso- och sjukvård. Lokala styrgruppen har ett tydligt uppdrag och ansvar i förhållande till styrdokumentet. I överenskommelserna regleras vårdcentralernas och psykiatrins roll och ansvar för målgruppen. Vid behandling av personer med komplexa vårdbehoy'samsjuklighet på grund 3 Landstinget Värmland, Värmlands läns vårdforbund: Länsöverenskommelse - Vård och stöd vid missbruk och beroende ivärmland. Samt länsöverenskommelse vid dopningsmissbruk Giltig Revide rad , Januari 2018 PwC 10 av 34

212 Granskning av samverkan kring missbruksvård av psykisk störning och missbruk ska vård och insatser ske samtidigt och integrerat i samverkan mellan beroendevården och socialtjänsten. För personer som har behov av insatser från flera aktörer ska det finns former och rutiner för ett samlat ansvarstagande. En skriftlig samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas. En förutsättning för samarbete och kommunikation mellan huvudmännen på ett professionellt sätt är enligt överenskommelsen, att samma terminologi, definitioner och bedömningsinstrument anvdnds. Att använda evidensbaserade bedömningsinstrument ses som en förutsättning för att välja åtgärder på rätt nivå och för att följa utfall av insatserna. I lokala överenskommelser redogörs vilka dessa är. Den centrala ledningsgrupp som har bildats har ansvaret för implementering av den länsövergripande samverkansöverenskommelsen. För att omsätta den övergripande överenskommelsen utifrån lokala förutsättningar och tydliggöra ansvarsfördelningen på lokalnivå så finns det fem lokala ledningsgrupper i länet med geografisk klustring av ett antal kommuner tillsammans med landstinget. Fem lokala överenskommelser har därmed slutits på olika håll i länet mellan socialtjänst, vårdcentraler, öppenvårdspsykiatri, länsgemensam psykiatri och gemensamma verksamheter. Vårdförbundet har uppdraget att sammankalla de lokala ledningsgrupperna. Gemensamt för de lokala överenskommelserna är att de klargör att vård och behandling för personer med missbruks- och beroendeproblem är ett gemensamt ansvar och att former och rutiner för ett samlat ansvarstagande ska finnas för de personer som behöver insatser från flera aktörer. I varje samverkansärende ska en SIP upprättas som visar ansvar för olika insatser. De beskriver ansvar som finns hos vårdcentraler, hos psykiatri och hos socialtjänsten. Vid behandling av personer med samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk ska detta, vid behov, ske samtidigt och integrerat i samverkan mellan psykiatri, beroendevård och socialtjänst. Där nämns även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk ställer krav på integrerade insatser. Överenskommelsen visar i öwigt kontaktuppgifter och verksamheternas ansvar och metodik för olika former av insatser, bedömningar, vård och behandling. Hänvisningar görs till Länsöverenskommelsen som utvecklar detta, exempelvis vägledning för användning av bedömningsinstrument och medicinska tester eller typ avbehandling och stöd vid olika former av missbruk. Bedömning Styrningen av samarbetet mellan kommunerna i missbruks- och beroendefrågor är organiserat och reglerat genom Värmlands läns vårdförbund och dess förbundsordning. Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund och Landstinget i Vdrmland finns vad det gäller samordning av missbruksvården i länet och samlokalisering avverksamhet och är reglerat genom ett samarbetsavtal. Det finns en gemensam organisering och struktur för att leda och styra utvechingen av missbruksvården i länet. Det var något som saknades vid föregående granskning. En aktuell länsgemensam överenskommelse avseende missbruks- och beroendevården i Värmland finns. Till den finns dven lokala överenskommelser och revidering av både länsövergripande och lokala överenskommelser har gjorts för att säkerställa att dessa är aktuella och i enlighet med Nationella riktlinjer. Januari 2018 PwC '11 av 34

213 Granskning av samverkan kring missbruksvård 2.2. Styrdokurnent utfiirdat tilluerksannheterna Inom landstinget I landstingsplanen zot7, fastställd av landstingsfullmäktige, uttrycks att " Landstingets vision är en livskvalitet i världshass. En sådan välfärd för alla i Värmland skapas i samverkan med andra aktörer." Enligt planen så handlar effektmålens förverhigande i stor grad om strategisk samverkan med andra aktörer. Planen ger uttryck för att Landstinget i Vdrmland har en central roll som samhällsaktör men med ständigt behov av att prioritera och förtydliga sin roll i samverkan bland annat med de värmländska kommunerna. För att nå målet om "Bäst vårdkvalitet" så krävs ett arbete med att skapa sammanhållna vårdkedjor. I landstingsplanen framgår bland annat att det målet ska uppnås genom samverkan med kommunerna. Något annat som lyft under samma mål är ökad följsamhet till Nationella riktlinjer. I landstingsplanen finns ett antal utvecklingsuppdrag med syfte att förbättra hälso- och sjukvården och tandvården. Ett flertal av dessa fokuserar på samverkan mellan olika aktörer inom landstinget samt med externa parter. Det finns ett vårdprogram avseende "Missbruk och beroende" vilket är upprättat for tidigare division psykiatri. I vårdprogrammet finns det länkar till styrdokument som bland annat ska klargöra avgränsning i ansvar gentemot kommun och öwig hälso- och sjukvård samt vilka utredning och behandlingsmetoder som ska användas. Vissa av de styrdokument som är länkade är dock inaktuella. I kommunerna I nio av de 15 granskade kommunerna har ansvarig nämnd fattat beslut om mål gällande missbruksvården. I några fall berör dessa mål också samverkan. I exempelvis Arvika styr målen mot att behandling mot missbruk ska tillgodoses genom samverkan och att kostnader för institutionsvård för wxna ska minska. I Säffle har kommunfullmäktige beslutat om mål för upprättandet av SIP och om en utökad samverkan med landstingspsykiatrin. I flera fall noterar vi att givna mål inte följs av mätetal eller mått vilket innebär svårigheter vid bedömning av måluppftllelse. I några fall riktas inte målen specifikt mot missbruksvården men på tjänstemannanivå har ofta aktiviteter specifika för missbruksvården fastställts. De flesta ansvariga nämnderna i kommunerna får trots detta en löpande rapportering av missbruksvårdens utveching genom givna nyckeltal och statistik, exempelvis antal placeringar, kostnader för placeringar och kostnader för öppenvården. I några kommuner har placering upp till en viss dygnskostnad delegerats till tjänstemannanivå, men i flera kommuner är det nämnden som fattar beslut om eventuella placeringar. I åtta kommuner har ansvarig nämnd fattat beslut om riktlinjer för handläggningen. Bedömning Landstingsplanen uttrycker inget specifikt avseende missbruk, men ett mycket tydligt fokus finns på samverkan. Målgruppen med psykisk ohälsa är prioriterad i planen. Ett vårdprogram avseende missbruk och beroende finns upprättat och fastställts av dåvarande di visionschef för division psykiatri. I flera av kommunerna har ansvariga nämnder inte fattat beslut om mål eller annan styrning som specifikt berör missbruksvården. Januari 2018 PwC 12 av 34

214 Granskning av samverkan kring missbruksvård Vi bedömer att det såväl inom landsting som kommun finns ett behov av att tydligare ange mål och mätetal i nämndens styrning. Detta för att förtydliga styrningen men dven för att göra en uppföljning möjligt. Vi rekommenderar även att ansvariga nämnder ser över att aktuell styrning är uppdaterad. Detta såväl vad gäller riktlinjer som annat material som nås via länkar i styrdokumenten Efterleunsd au s$rdokurnent Såväl länsöverenskommelsen som de lokala överenskommelserna är kända hos berörda inom kommunerna samt inom landstinget. Dessa uppfattas av huvudmännen ge ett stöd till arbetet rörande missbruksvården och bidrar till att tydliggöra ansvarsområdena för respektive huvudman. Personalomsättning och introduktion av ny personal har för vissa kommuner inneburit att implementeringen av överenskommelsen dragit ut på tiden. Både landstinget och kommunerna uttrycker en tydlig vilja till samverkan, vilket också överenskommelserna ger stöd till. Ett flertal intervjuade uppger dock att de upplever brister i följsamheten till överenskommelserna. Bland annat ger representanter för kommunerna uttryck för att landstinget brister i sitt ansvarstagande när det gäller utfårdande av läkarintyg i samband med ansökan om LVM. Kritiken gäller att handläggare hänvisats till olika verksamheter inom landstinget f<ir att få detta läkarintyg samt synpunkter på läkarintyg som inte når upp till kraven på ett underlag. Kring de lokala samverkansstrukturerna ges en splittrad bild. Mellan en del av kommunerna och vårdcentraler finns en upparbetad struktur för överläggningar kring enskilda ärenden, mellan andra kommuner och landstingets öppenvårdspsykiatri har det utarbetats lokala samverkansforum. För de som har lokala möten har samverkan stärkts tämligen direkt. I många kommuner finns rutiner för konsultation i enskilda ärenden vilket blir ett stort stöd i kommunernas klientarbete. Några synpunlter är återkommande avser användningen av SIP. Här pekas på att anvdndningen har ökat men att det fortfarande är alltför sällan som det blir verklighet. Från kommunernas sida menar många att det, i de fall som det sker, oftast blir på kommunens initiativ. Att SIP inte prioriteras eller de som kommer till mötet inte har tillräckliga mandat eller kunskap kring aktuellt ärende är återkommande kritik. De kommuner som riktar kritik påpekar dock att användandet av SIP skulle kunna öka om de själva var mer aktiv i att ta initiativ och skapade egna tydliga rutiner för att erbjuda och bjuda in till SIP. En återkommande synpunkt från kommunerna är att det är alltför långa väntetider för missbrukare att få till stånd de utredningar som kan behövas, dels avseende medicinering men framförallt avseende psykiatriska utredningar. En vanlig uppfattning i kommunerna är att enskilda personer måste uppvisa tre månaders drogfrihet för att vara aktuell för utredning. Detta anses vara ett stort hinder för en adekvat missbruksvård. Även vårdcentralerna ser detta som en utmaning då patienter återremitteras då de inte varit drogfria tillräckligt länge. En väg till drogfriheten anses vara ett Hargörande av eventuell diagnos och adekvat stöd utifrån detta. Detta rör då personer med misstänkt samsjuklighet och där överenskommelsen är tydlig avseende det gemensamma ansvarstagandet, men där praktiken inte fungerar på önskvärt sätt. Flera kommuner uppger också att man ser brister kring landstingets ansvarstagande när det gäller nertrappning av legalt förskriven medicin, här är ansvaret tydlig i överenskommelserna och hur ansvarstagandet genomförs bör utredas vidare. Januari 2018 PwC 13 av 34

215 Granskning av samverkan kring missbruksvård Det finns rutiner för hantering av awikelser från överenskommelserna. Från hur,rrdmännen konstateras att ytterst få ar,ryikelser hanterats och att det brister i efterlevnaden gällande rapportering. Samverkan med Beroendecentrum uppfattas av flertalet som bra. För de som är inskrivna finns en god samverkan och uppskattning ges till Beroendecentrums rådgivande funktion. Däremot uppfattas det som ett problem med alltför lång väntan för att enskilda ska få tillgång till abstinensvård på Beroendecentrum och att privata aktörer kan vara mer flexibla vid inskrivning av patienter. Det ger i sin tur att Beroendecentrum inte alltid blir första valet vid behov av abstinensvård. Från landstingsrepresentanter pekas på att läkares tillgång till inskrivning på Beroendecentrums abstinensvård skulle underlätta i beslutsprocessen och dessutom kännas adekvat eftersom behovet av medicinsk abstinensvård kan bedömas av läkare. Bedömning överenskommelserna är till största delen kända i verksamheterna och dessa uppfattas ge ett bra stöd i frågor kring insatser och ansvar rörande missbruksvården. Det kan dock konstateras att överenskommelserna inte tillämpas full ut. Även om det finns en ömsesidig vilja att samverka har de flesta kommunerna och landstinget ännu inte kommit till tals kring att mer konkret forma hur samverkan ska gå till, varken på ett lokalt övergripande plan eller kring konkreta ärenden. Uppfattningen att det krävs tre månaders drogfrihet innan behandling eller utredning från landstingets sida behöver utredas och tydliggöras då detta är ett hinder för adekvata insatser för den enskilde. Ansvaret för initiativ till SIP måste tydliggöras och användningen säkerställas. Detta är grundläggande för att säkerstdlla en adekvat vårdkedja för enskilda patienter/klienter. Mot bakgrund av de brister som anges från flera kommuner kring landstingets ansvarstagande när det gäller nertrappning av legalt förskriven medicin bör detta utredas vidare. Eftersom arbetet med awikelser från överenskommelserna är av stor betydelse för att kunna arbeta systematiskt med uppföljning och utveckling behöver följsamheten säkerställas. Hur rutinerna vid inskrivning till Beroendecentrum kan förenklas för att bättre motsvara behovet behöver utredas vidare, inklusive läkares möjlighet till inskrivning Uppfi)Ijning Uppfölj ning överenskommelser Den länsövergripande styrgruppen för Beroendecentrum har huvudansvaret för uppföljning av Länsöverenskommelsen. Uppföljningar ska göras vartannat år i samarbete med kommunernas socialtjänst samt berörda verksamheter inom Landstinget i Värmland. Revidering av länsöverenskommelsen genomfördes under zot6.i protokoll och handlingar framgår att revideringen avlänsöverenskommelsen har hanterats av den politiska organisationen hos respektive huvudman. Enligt intervjuer med representanter från Värmlands läns vårdförbund har det också skett en rundringning till lokala ledningsgrupper om hur samarbetet fungerat och vilka områden som finns för utvecklings- och stödbehov. Enligt anteckningar från Värmlands läns Januari 2018 PwC 14 av 34

216 Granskning av samverkan kring missbruksvård centrala ledningsgrupp för missbruks- och beroendefrågor så framkom följande vid rundringningen: Personer med missbruk och beroende prioriteras inte alltid som de borde och personer med komplexa behov drabbas hårdast av avbrott i vårdkedjan. Samarbetet fungera bra, bättre än tidigare och kan bli ännu bättre. Alla vill. Dock upplevs resursbrist inom psykiatrin - man räcker inte till för de behov som efterfrågas och personal upplever etiska dilemman utifrån prioriteringar av personer med psykiska symtom inh. missbruk. Finns förbättringsutrymme när det gäller att använda sig av de arenor för samverkan och samarbete som finns - att rätt funktion/person deltar kontinuerligt. En integrerad beroendeenhet skulle betyda mycket för målgruppen - och underlätta samarbetet SIP används mer idag än tidigare. Behövs fler som behärskar kognitiv beteendeterapi, ta hem utbildning till länet! CLGMBV4 borde: - Ha tydligare förväntningar och kommunicera de lokala ledningsgruppernas uppdrag. - Stödja det lokala arbetet genom att komplettera Värmlands läns vårdförbund utbildningsinsatser med återkommande workshops med fortbildning för brukar/patientnära personal. - Följa upp följsamhet till länsöverenskommelserna. Vid genomförda intervjuer framkommer att revidering av de lokala överenskommelserna har skett till följd av revideringen av länsöverenskommelsen. Sammankallande för arbetet med överenskommelserna är utvecklingsledaren för landstinget/värmlands läns vårdförbund och i länet finns har de fem olika styrgrupper samlas för att utvärdera och revidera befintliga överenskommelser. Till mötet kallades enhetschefer för vårdcentralerna i de olika kommunerna, avdelningschefer för psykiatrin i Karlstad och enhetschefer från kommunernas socialtjänster. Enligt genomförda intervjuer kan delaktigheten och utvecldingsarbetet som sker i de 5 lokala ledningsgrupperna grupperna och i respektive kommun fortfarande utvecklas. De intervjuade uppfattar att det har blivit bättre när psykiatri och vårdcentraler lyder under samma ledning samt att det är enhetschefer istället för verksamhetschefer i primärvården som deltar. Det som på lokal nivå kan förbättras är tillgången till mötesform inom respektive kommun där de som arbetar med klienter/patienterna i vardagen får möjlighet att diskutera samverkan i praktiken. Idag har de olika hur,rrdmännen främst kontakt för att diskutera enskilda ärenden. Uppföljning av Beroendecentrum och länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården (Värmlands låins vårdförbund) Värmlands läns vårdförbund har direktionsmöte wäggr/är och där ges rapport av Beroendecentrums verksamhet vad gäller exempelvis beläggningsgrad, antalet placeringar som avbryts samt antalet placeringar som inte påbörjats som planerat. Vid direktionens möten finns en relativt god representation från medlemskommunerna. Vi kan dock konstatera c Centrala ledningsgruppen för länet utvecklingsarbete inom missbruk- och beroendevården Januari 2018 PwC 15 av 34

217 Granskning av samverkan kring missbruksvård att det är någon enstaka kommun som inte haft någon representant på plats vid något av de två möten som varit under zor7. Vid direktionens möten ges även information om länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården. Den politiska styrgruppen har haft tre möten under zor7. Styrgruppen har i sitt uppdrag bland annat definierat ansvaret för att säkerställa att verksamheten når sina mål enligt länsöverenskommelsen. Den politiska styrgruppen har under året uppdragit till den centrala ledningsgruppen att överlämna en årlig redovisning av resultatet av utvechingsarbetet. Den centrala ledningsgruppen har under året haft 4 möten. Den centrala ledningsgruppen har samlat in information om hur samverkan i länet fungerar, vilka utmaningar som finns och tagit del av nationella rapporter. När denna granskning genomförts har det ännu inte överlämnats någon årlig redovisning av resultatet av utvechingsarbetet till den politiska styrgruppen. Beroendecentrums ledningsgrupp ska under året enligt planeringen ha haft fiira möten men det går endast att finna anteckningar från två av mötena på förbundets hemsida. Återkoppling om vad som hanterats vid beroendecentrums ledningsgruppsmöten återkopplas till förbundets medlemmar via socialchefs- och IFO-chefsgruppen. Vid mötena följs bland annat flödesstatistik. Avdelningschef för Beroendecentrum är årligen ute och träffar representanter i kommunerna för att samla in synpunkter på verksamheten. Återkoppling av resultatet från "kommunrundan" har lämnats vid ledningsgruppens möte. Utifrån zo16 års noteringar avseende antal patienter/klienter som avslutar sin behandling eller inte påbörjar planerad behandling, "drop-outs" så har åtgärder vidtagits. UtvecHingen av antalet drop-outs följs systematiskt. Statistik från Beroendecentrum visar på följande vad det gäller andelen individer från respektive kommun som nyttjat Beroendecentrums verksamhet: 14S 1ZS 1{X} B& 6S 4+ z8 0 Anta I i n d ivi de r/korn rn u n j a n u a ri tom nov em be r 2*X7 r rrrrrlrr.f 'f*"$**u*s*å:"'-':,,c J--$,*t.-" -"c +-*".c*$ I Man I Kvirna Januari 2018 PwC 16 av 34

218 Granskning av samverkan kring missbruksvård Uppfölining hos respektive huvudman Vid genomförda intervjuer framkommer att det ute i kommunerna kontinuerligt sker en uppföljning avverksamheten som helhet, men det är inte alla kommuner som har mål eller uppföljning avseende utveckling av missbruksvården eller samverkan kring denna. Detta trots att flera rapporter visar på att kostnaderna för r,uxna med missbruksproblem är en utmaning för förvaltningarna. Gjorda granskningar av protokoll och delårs- och årsrapporter bekräftar den bilden. I ett antal kommuner går det att se att nämnden kontinuerligt följer utvecklingen inom missbrulsvården exempelvis antal placerade enligt LVM och antalet pågående utredningar. Få kommuner har någon uppföljning i förhållande till några kvalitativa måi. Inom Landstinget sker inte någon specifik uppföljning av den beroendevård som sker inom landstingets regi (bortsett ifrån det som sker vid Beroendecentrum). Målgruppen är dock en del i annan statistik som följs upp av verlsamheten exempelvis frekvens av återinläggningar. Systematisk utveckling utifrån awikelserapportering Vad det gäller uppföljning och utveckling utifrån gjorda awikelser så ska det ske på lokal nivå. I Karlstads kommun finns det ett systematiskt arbete med att följa upp awikelser tillsammans med landstinget, men i öwiga kommuner uppges det i stora delar saknas forum för att systematiskt följa upp awikelser i förhållande till överenskommelsen och att vidta åtgärder utifrån dessa. Det tillf?ille då det varit naturligt att diskutera awikelser ifrån överenskommelserna har varit i samband med revidering av överenskommelserna, men de intervjuade uppger att det inte har skett på något strukturerat sätt med sammanställning av samtliga rapporterade awikelser. De intervjuade ger uttryck för att det skulle vara önskvärt att även hitta forum på central nivå där lämnade awikelserapporter diskuteras för att systematiskt arbeta med förbättring av efterlerrnaden av gällande överenskommelser. En väsentlig del i att arbeta med awikelserna är att säkerställa att en ansvarigs underlåtelse att följa gällande överenskommelser inte innebär att andra aktörer successir,t övertar ansvaret. Ansvaret att tillgodose ett behov ska inte mer än i undantagsfall kunna skjutas över från en ansvarig till en annan. Bedömning Såväl den centrala som den lokala överenskommelsen har reviderats. I samband med revidering har diskussioner förts avseende funktionalitet och utmaningar med de överenskommelser som varit rådande. Revidering av länsöverenskommelsen har hanterats av respektive huvudman. Uppföljning av Beroendecentrums verksamhet sker fortlöpande och systematiskt och rapporteras till direktionen. På tjänstemannanivå når återkoppling om beroendecentrums utveching kommunerna genom socialchefs- och IFO-chefsnätverk. Representanter från Beroendecentrum besöker kontinuerligt kommunerna för att ta in uppgifter om hur kommunerna uppfattar samarbetet. Den nybildade politiska styngruppen har uppdragit till den centrala ledningsgruppen att framöver årligen överlämna en rapportering av utvecklingsarbetet i länet. Under förutsättning att så kommer att ske så finns även uppföljning av resultat av utuecklingsarbetet som leds avvärmlands läns vårdförbund i samarbete med landstinget. Januari 2018 PwC 17 av 34

219 Granskning av samverkan kring missbruksvård Uppföljning av missbruks- och beroendevårdens utveckling hos respektive huvudman varierar och brister i flera avseenden vad gäller uppföljning i förhållande till mål och kvalitetsmått. Det finns brister i det systematiska arbetet med awikelser i förhållande till gjorda överenskommelser. Det bör säkerställas att det finns forum för gemensam diskussion avseende utmaningar och lösningar för de awikelser som uppstår i förhållande till gällande överenskommelser IIar behou aa u&rd tillgodosetts Enligt Länsöverenskommelsen om missbruks- och beroendevården i Värmland är det viktigt att personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården som arbetar med missbruks- och beroendevård kan kommunicera och samarbeta på ett professionellt sätt. En förutsättning är enligt länsöverenskommelsen att verksamheterna använder samma terminologi, definitioner och skattning- och bedömningsinstrument. För att upptäcka och bedöma graden av alkohol- och narkotikamissbruk behövs olika evidensbaserade bedömningsinstrument, som exempelvis biologiska och psykosociala test. Enligt överenskommelsen ska de delar inom socialtjänsten och inom hälso- och sjukvården (specialistnivå) som möter personer med missbruks- och beroendeproblematik kunna anvdnda nedanstående psykosociala bedömningsinstrument: o AUDIT, screening av alkoholvanor och identifiering av skadlig konsumtion o DUDIT, screening av narkotikabruk och identifiering av narkotikakonsumtion. Alcohol-E,problembedömningochförändringsbenägenhet o DUDIT-E, problembedömning ochförändringsbenägenhet. ASI (Addiction Severity Index), bedömning av problemryngd och hjälpbehov av missbruk- och beroendeproblem samt problemtyngd och trjälpbehov inom andra livsområden samt uppföljning av insatser för vuxna o MINI eller SCID I, diagnosinstrument missbruk- och beroende samt samsjuklighet Utifrån kommunernas och landstinget skyldighet att upprätta SIP för alla personer som behöver det för att kunna få sina behov tillgodosedda, anger länsöverenskommelsen att alla som får vård och behandling av båda huvudmännen ska erbjudas SIP. Planen ska vara skriftlig och beskriva det gemensamma uppdraget. Planen ska upprättas med utgångspunkt från den enskildes behov av insatser och dven andra parter än socialtjänsten och landstinget kan delta. Vid genomförda aktgranskningar i kommunerna framkommer att användningen avbedömningsinstrument vid utredning varierar. I flera av kommunerna används bedömningsinstrument i en mycket begränsad omfattning. Den kommun där de granskade akterna visar på högst frekvens av användandet avbedömningsinstrument så har det anvdnts i sju av tio granskade ärenden. I tuå kommuner har inte bedömningsinstrument används i någon av de granskade akterna. En orsak som förs fram är att det inte alltid anses nödvändigt att använda bedömningsinstrument i de fall där handläggarna har god kdnnedom om klienten. Det framkommer dven att handläggarna i de mindre kommunerna inte har utbildning i anvdndandet avbedömningsinstrument och därför inte använder dem vid utredningar. I de fall där bedömningsinstrument är en del av utredningen, anvdnds i de flesta fall ASI och därefter AUDIT. Januari 2018 PwC 18 av 34

220 Granskning av samverkan kring missbruksvård Aktgranskningarna visar att det i flertalet av de granskade akter finns en problematik som rör såväl missbruk/beroende som psykiskt och/eller fi'sisk ohälsa. Det innebär att Hienten har kontakter med både landstinget och kommunen, men av akterna framgår inte att SIP eller andra samverkansformer för att samordna vården använts särskilt ofta. I merparten av de granskade akterna i kommunerna har SIP inte upprättats alls eller endast vid ett fåtal ärenden. Endast i wå kommuner har SIP upprättats i alla de ärenden där psykisk ohälsa påvisats. Den information som kan hämtas från genomgången av utvalda journaler från landstinget visar dven den att övervägande delen av patienterna även har psykisk ohälsa. Någon tydlig samverkan med kommunen påvisas inte annat än i något ärende, däremot finns en redovisning av pågående kommunala insatser i ett flertal fall. I många fall arbetar man med polikliniska abstinensbehandlingar och andra medicinska åtgärder. Anvdndning avbedömningsinstrument framgick inte i någon av de genomgångna journalerna. Bedömning Vid genomförd aktgranskning går det inte att se att vården fullt ut samordnas på så sätt som länsöverenskommelsen ger uttryck för. Aktgranskningarna visar inte att båda huvudmännens kompetens kommit den enskilde till del vid bedömning avvårdbehov eller vid beslut och utformning av insatserna i de fall där en psykisk ohälsa påvisats eller skulle kunna finnas. Bedömningsinstrument används i begränsad omfattning vilket innebär en risk för att psykisk ohälsa eller annan problematik inte synliggörs. SIP upprättas inte heller i tillräcklig utsträckning för att säkerställa att den enskilde får sina behov tillgodosedda Tillriicklig stgrning, upp.folining och intern kontroll Intervjuerna påvisar att Länsöverenskommelsen, vid sidan av de lokala överenskommelserna och de Nationella riktlinjerna förmedlar en grund för samsyn. Till övervägande del finns också en kdnnedom om dessa och en positiv inställning till innehållet. Om överenskommelserna följs utny[tjas de samlade insatserna effektivt ur ett helhetsperspektiv. Däremot har det inte mellan samtliga kommuner och landstingets företrädare förts diskussioner på lokal nivå avseende detaljerna i överenskommelsen. Det betyder i sin tur att lokala samverkansstrukturer saknas i flera kommuner och därigenom minskad möjlighet på ett lokalt plan systematiskt arbeta med innehållet i överenskommelserna och att följa upp efterlerrnaden till dessa. Det framkommer i några kommuner att överenskommelserna inte implementerats i den operativa verksamheten. Generellt sett har kommunerna utarbetat interna riktlinjer för arbetet inom missbruksoch beroendevården. Dessa speglar i vissa fall den politiska ambitionen för missbruksvården men visar framförallt regler för handläggningen. De motsvarar oftast den styrning som förmedlar i de lokala överenskommelserna. Även inom landstinget finns upprättat vårdprogram för missbruk och beroende. Däremot finns för de flesta ett utvecklingsområde avseende upprättande av mål och aktiviteter som styr arbetet kring målgruppen samt rör missbruksvårdens utveching. Detta innebär att den politiska uppföljningen av verksamheten inte kan säkerställas fullt ut. Januari 2018 PwC 19 av 34

221 Granskning av samverkan kring missbruksvård I granskningen påvisas brister i den styrning som berör arbetsformer, samverkansformer och rutiner för informationsöverföring. Vi har tidigare i dokumentet påvisat att SIP inte upprättas och att bedömningsinstrument inte används i tillräcklig omfattning samt att lokala forum för informationsöverföring och diskussion om gemensamma ärenden hos huvudmännen saknas. Det föreligger inte något systematiskt arbete med att samla in de awikelser som upprättas i individärenden där vården inte ges i enlighet med det som framkommer av den lokala överenskommelsen. Detta medför att det inte finns någon samlad bild kring hur arbetet utförs i förhållande till beslutad ansvarsfördelning. Vårdförbundets direktionen har möten två ggr/år där de får återrapporterat vad som sker inom utvecklingsarbetet och hur det ser ut på BC. Bedömning Länsöverenskommelsen, de lokala överenskommelserna, de ofta förekommande riktlinjerna och i vissa fall mål för missbruksvården som också berör ansvarsgränser och samverkan bedöms i många fall vara en tillräcklig styrning för att säkerställa att vård, omsorg och stöd avseende missbruksvård fungerar på ett tillfredsställande sätt. Vi konstaterar dock att då styrningen i många fall saknar mätetal och bedömer att uppföljning och intern kontroll inte är tillräcklig. Granskningen påvisar dven brister gällande inrättandet av ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring. I granskningen noteras också brister gällande uppföljning av att de mellan hur,udmännen upprättade överenskommelserna är kdnda och efterlevs. Detta såväl i den gemensamma organisationen som finns för samverkan som hos de enskilda huvudmännen Vsdhsr hänt sedanfiireg&ende grornskning? Sedan den granskning inom området som genomfördes zor3 kan vi konstatera att situationen till en del utvecklats medan den dock på många sätt är lika. Den revidering av överenskommelserna som gjorts har medfört ytterligare förtydliganden kring ansvar och med den nya organisation som skapats bedöms förutsättningarna för en bra samordning och en bättre styrning vara förbättrade. De enkäter som vid denna och föregående granskning skickats ut har många likheter men också några skillnader. Den låga svarsfrekvensen från landstingets sida i aktuell enkätundersökning minskar jämförbarheten så jämförelserna får också ses i skenet av detta. Det är tämligen likartade svar mellan enkdterna när det gäller tydligheten i målen för missbruks- och beroendevården och att det finns ett forum på övergripande nivå för samverkan och informationsutbyte. Avseende samverkan kring den enskilde har svaren att det finns i hög omfattning totalt sett fortfarande inte ökat, ca hälften av de svarande anser det. Svarsandelen att gemensamma insatser i hög omfattning bedrivs för personer med missbruk eller beroende har i båda enkäterna legat under hälften av de svarande. Från kommundelen i enkätsvaren har denna andel minskat. När det gäller tillgången till abstinensvård som ett led i planerad behandling har framförallt de svarande från landstinget angett att denna är i tillräcklig omfattning minskat. Januari 2018 PwC 2O av 34

222 Granskning av samverkan kring missbruksvård I Vid jämförelse mellan enkäterna kan också noteras att andelen som menar att det görs en tillräcklig uppföljning inom den egna verksamheten avseende personer med missbruksoch beroendeproblem ligger tämligen lika, runt hälften eller strax under av de svarande. Aven när det gäller svaren om det upprättas en gemensam vårdplan i de fall där ansvar finns hos både landsting och kommun ligger kvar på en låg nivå. Det bedrivs mycket kvalificerade insatser hos respektive huvudman och specialitet, men den kraft som finns i en tidig och samordnad verksamhet genom en systematisk samverkan kan vi inte se. På detta sätt har inte någon reell förändring skett sedan tidigare granskning. Det är främst några huvudområden vi kan peka på. o De lokala överenskommelserna har fortfarande inte hanterats lokalt för att omsättas till ett praktiskt arbetssätt. Befintlig samverkan är personberoende. o Användningen av bedömningsinstrument har inte implementerats i organisationerna. o Användningen av SIP är inte säkerställd. o Samverkan med vuxenpsykiatrin behöver säkerställas. o Former för utvärdering av resultat saknas. o Arbetet med awikelser behöver säkerställas. De områden som kvarstår sedan tidigare är samtidigt de som är de mest väsentliga för att samverkan ska vara bra och framförallt för att enskilda ska få det stöd som är tillgängligt öuriganoteringor Under granskningen har vi gjort några särskilda noteringar som inte tydligt faller in under tidigare rubriker. Vi väljer därför att redovisa dessa under egen rubrik. o Ädre med missbruksproblem tenderar att öka i hela landet och så också i Värmland. Vissa kommuner har upprättat specifika rutiner för äldre med missbruksproblematik och involveratbland hemtjänsten i arbetet. Vi ser att detta område med sannolikhet är något som kommer att kräva fortsatta åtgärder vad det gäller samverkan, rutiner och utbildning till olika personalgrupper som berörs. a a o Det finns en länsöverenskommelse och fem lokala överenskommelser i länet, men det är inte säkerställt att de privata aktörerna inom hälso- och sjukvården är involverade i arbetet. Granskningen har fokuserat på samverkan kring de individer som har en etablerad kontakt inom kommunens socialtjänst och därmed ett kdnt missbruksproblem. Vi kan dock konstatera att det är väsentligt att även fokusera på befolkningens förutsättningar att få en första kontakt och ett första stöd att ta sig ur en missbruksproblematik. Ett projekt har bedrivits genom Region Värmland och i samverkan med kommuner, landstinget och polismyndigheten. Projektet avsåg omhändertagandet av berusade personer i behov av akutplatser för substansberoende. Landstingets hälsooch sjularårdsledning har tagit beslut om att inrätta en enhet med fyra så kallade ASP-platser (Akutplatser för substansberoende). Det finns en plan för hur lokaler, bemanning och vårdkedja ska fungera. Det politiska ansvaret har övertagits av den politiska styrgruppen den centrala ledningsgruppen tar över visst ansvar framförallt för samverkansar,tal och finansieringslösning, från och med nästa år. Det första året är finansierat genom statliga projektmedel. Platserna är något som kommer att inrättats och har därför inte omfattats av granskningen, men finansiering och styrning av dessa platser är av framtida intresse. Januari 2018 PwC 21 av 34

223 Granskning av samverkan kring missbruksvård a Från och med första januari zors gäller nya regler avseende betalningsansvar vid utskrivningshar patient. Granskade kommuner och landstinget har med anledning av detta arbetat med att ta fram en överenskommelse som ska gälla och rutiner för utskrivningshara patienter är under framtagande. Det behöver säkerställas så att gällande rutiner och överenskommelser avseende samverkan kring missbruks och beroendevård överensstämmer med dessa. Bland annatvad det gäller primärvårdens ansvar för att inom en viss tid ha sammankallat för SIP och vad det gäller kommunens ansvar att inom ett antal dagar ta över ansvaret för en individ som är i behov av fortsatt vård. Nuvarande granskning har inte omfattat detta då det nya regelverket och den nya överenskommelsen för utskrivningsklara patienter gäller från och med zor8. ) ) Januari 2018 PwC 22 av 34

224 Granskning av samverkan kring missbruksvård S. Solrnrnol4fo;ttolnde slutsatser En hel del har hänt sedan området tidigare granskades. Organisation och struktur för det samordnade arbetet i länet har tydliggjorts och överenskommelser har reviderats. Vi kan dock se att det kvarstår en del aktiviteter för att säkerställa implementering och efterlevnad av överenskommelserna. För att besvara revisionsfrågan har granskningen fokuserat på ett antal olika områden och den sammanfattande bedömningen utifrån dessa är att landstinget och kommunerna till viss del säkerställt att vård, omsorg och stöd avseende missbruksvård fungerar på ett tillfredsställande sätt. Bedömningen görs utifrån de iakttagelser som gjort inom respektive kontrollmåi. Här redovisar en sammanfattning av kontrollmål och iakttagelser. Kontrollmål I(ontr.ollm&l t Vilka avtal och överenskommelser finns mellan Landstinget i Värmland och berörda kommuner? I(ontrollm&lz och kontrolbnöjg Vilka styrdokument har landstinget respektive kommunerna utf?irdat till sina respektive verksamheter? Vilka instanser har beslutat om styrdokumenten? I(ontrollm&l4 Hur bedrivs arbetet i verksamheterna och överensstämmer det med vad som avtalats och vad som framgår av beslutade styrdokument? Kommentar Samtliga kommuner i Värmland är medlemmar i Värmlands läns vårdförbund. Vårdförbundet har i sin tur samverkansavtal med Landstinget om gemensam verksamhet för missbruk- och beroendevård. En länsöverenskommelse för missbruk- och beroendevård finns upprättad för hela länet och 5 lokala överenskommelser tydliggör huvudmännens ansvars- och rollfördelning i olika delar av länet. Landstingsplanen uttrycker inget specifikt avseende missbruk, men ett mycket tydligt fokus finns på samverkan. Målgruppen med psykisk ohälsa är prioriterad i planen. Ett vårdprogram avseende missbruk och beroende finns upprättat och fastställts av dåvarande divisionschef för division psykiatri. I flera av kommunerna har ansvariga nämnder inte fattat beslut om mål eller annan styrning som specifikt berör missbruksvården. I ca hälften av de 15 granskade kommuner finns riktlinjer och rutiner fastställda av nämnd. Både landstinget och ett flertal kommuner saknar tydliga mål och mätetal specifikt för missbruks- beroendevården. Den länsövergripande och de lokala överenskommelserna är kända i verksamheten och samverkan mellan kommunerna och landstinget anses har utvechats i en positiv riktning. Inom ett antal områden sker inte vården i enlighet med gällande riktlinjer. Det gäller ex. o Brister i upprättande och uppföljning av SIP Januari 2018 PwC 23 av 34

225 Granskning av samverkan kring missbruksvård a a a Ej full följsamhet till användande av standardiserade bedömningsinstrument Brister i tillgång till utredning och/eller behandling vid samsjuklighet. Brister i samordningvid LVMs I{ontrolbn&Ig Har ansvariga styrelser och nämnder följt upp om avtal och andra styrdokument efterlevs? Uppföljning av missbruks- och beroendevårdens utveckling hos respektive huvudman varierar och brister i flera avseenden vad gäller uppföljning i förhållande till mål och kvalitetsmått. I de flesta granskade kommunerna ges docklöpande information till nämnden i form av produktions tal och ekonomiska redovisningar. Den centrala styrgruppen för missbruks och beroendevård i länet har från den politiska styrgruppen fått i uppdrag att redovisa resultatet av länets samlade insatser för missbruks- och beroendevård. Den politiska och centrala styrgruppen tillsattes under zott och någon samlad rapportering har inte gjorts under året. KontrollmåI6 Bedöms patienternas behov av vård, omsorg och stöd ha tillgodosetts utifrån denjournalgranskning som genomförs i granskningen? Kontrollmål7 Bedöms styrelsernas och nämndernas styrning, uppföljning och interna kontroll vara tillrächig för att säkerställa ändamålsenliga arbets- och samverkansformer mellan huvudmännen samt mellan hulrrdmännens olika enheter? Uppföljning av Beroendecentrums verksamhet sker fortlöpande och systematiskt och rapporteras till direktionen. Kontakter mellan huvudmännen och insatser från flera håll är relativt vanligt i de akter som granskats. Olika insatser finns i att tillgå. Vår bedömning är att brister i efterlemaden av gällande styrdokument även leder till brister i tillhandahållandet avvård, omsorg och stöd. Ett flertal granskade ärenden vittnar om att kommunens och landstingets samlade insatser inte har planerats och samordnats på ett önskvärt sätt. Det finns en organisation, struktur och dokument för att styra samverkan i missbruks- och beroendevården. Det saknas dock tydliga mätetal och mått för uppföljning. Den interna kontrollen brister vad det gäller säkerställandet av att överenskommelser har implementerats och efterlevs. s Lag (1988:870) om vård av missbrukare ivissa fall Januari 2018 PwC 24 av 34

226 Granskning av samverkan kring missbruksvård 4. Bilagor 4.t. So;tnrnornfattning au webbenkäten För att få en grund för granskningen men också för att få en bred förankring av pågående granskningsarbete genomfördes en webbenkät till ledande tjänstemän inom deltagande kommuner samt inom landstinget. 4,2. Lo;ndstin;get Av g3 tillfrågade inom landstinget har 13 besvarat enkdten vilket är en svarsfrekvens på ungefär 39 procent. De som har svarat har befattningarna verksamhetschef och enhetschef. De flesta är enhetschefer, dvs. vårdcentralchefer. 38 procent av respondenterna anser att det i hög grad finns tydliga mål för missbruks- och beroendevården inom landstinget, 62 anser att det i ganska hög grad finns tydliga måi. På frågan om man anser att kommunernas ansvarsområden för missbruks- och beroendevården är tydliga anser 38 procent att så är fallet i mycket hög grad medan 38 procent anser att så är fallet i ganska hög grad. 8 procent anser varken eller och 15 procent har valt alternativet "vet ej". 38 procent tycker att landstingets ansvarsområden i mycket hög grad är tydliga, 46 procent anser att så är fallet i ganska hög grad och 15 procent anser varken eller. 1oo procent uppmärksammar att det finns ett forum för samverkan och informationsutbyte mellan kommun och landsting på övergripande nivå. Några kommentarer kring detta är: "Ja när samuerkansautalen uppröttades och uppdaterades, inte sy stematiskt." "Som sagt,ui ser öuer nationella styrdokument." 38 procent av respondenterna har svarat att syftet med forumen är tydliga i mycket hög grad, 38 procent anser att syftet i ganska hög grad tydliga. 15 procent har svarat varken eller och 8 procent vet ej. Några kommentarer kring detta är: "Kommunens näruaro på dessamötenhar uarit obefintlig." "Implementering påg år och samuerkansforum bildas." När det gäller forum för samverkan och informationsutbyte kring enskilda patienter/brukare pekar 54 procent på att det finns medan 15 procent inte tycker att det finns och 3r procent vet ej. Några kommentarer kring detta är: 'Ti kan samuerka och tydliggöra insatser genom SIP." "Detftnns på. personniuå, ej iforum om det meno.s gemensamma möten med fler än tu å. indiuider." "Tueksamt omuihar tydligaforum... Kanhöndaatt just jag inteuet" 65 procent av respondenterna anser att det finns ett forum för samverkan och informationsutbyte kring enskilda patienter/brukare. 86 procent av respondenterna som svarat att det finns ett forum för samverkan och informationsutbyte kring enskilda patienter/brukare anser också att syftet med forumen i ganska stor grad är tydligt, 14 procent anser att de i mycket hög grad är tydliga. 43 procent av respondenterna anser också att forumen fungerar enligt syftet, 43 procent har svarat varken eller och 14 procent vet ej. En kommentar som lämnats kring frågan är: Januari 2018 PwC 25 av 34

227 Granskning av samverkan kring missbruksvård 'Yiborde kanske oftare anuända oss au SIP. Vi saknar uppfoljningssystem for att utuärdera de gemensommainsatserna." När det gäller gemensamma insatser för personer med missbruk eller beroende anser 46 procent av respondenterna att det i ganska hög grad finns gemensamma insatser från kommunerna och landstinget. g1 procent av respondenterna anser att det varken eller finns, 8 procent anser att det i låg grad finns och r5 vet ej. 46 procent av respondenterna anser att det i ganska hög grad finns gemensamma insatser från kommunerna och landstinget för personer med samsjuhighet, ex. missbruk eller beroende och psykisk sjukdom eller störning. 15 procent anser att det varken eller finns, 15 procent att det finns i ganska låg grad och z3 procent vet ej. Några kommentarer som lämnats kring frågan är: "Personer med samsjuklighet hanteras oftast au psykiatrin. Jag uet inte hur s amu erkqn mellan kommunen o ch landsting et s öpp enu år dsp sy kiatri uppleus "Nej jag uppleuer inte att detfungerar riktigt bra ön." I Avseende om det finns tillrächig tillgång till abstinensvård som ett led i planerad behandling tycker 3r procent att det finns i ganska låg utsträckning, z3 procent varken eller och endast 8 procent att det finns i ganska hög grad. 38 procent av respondenterna har svarat "vet ej". 46 procent av respondenterna anser att det i ganska hög grad görs en tillräcklig uppfoljning avseende personer med missbruks- och beroendeproblem inom den egna verksamheten medan 38 procent anser att det i ganska låg grad görs och 15 anser att det varken eller görs. 53 procent av respondenterna menar att det upprättas en gemensam vårdplan i de fall där ansvar finns hos både landsting och kommun medan z3 procent anser att det i låg grad görs. 8 procenthar svaratvet ej och 15 procentvarken eller. På frågan om det, gemensamt mellan kommunen och landstinget, utförs övergripande uppföljningar av insatser avseende personer med missbruks- och beroendeproblem menar 8 procent att det i mycket hög grad görs, 8 procent att det i ganska hög grad görs, medan 54 procent har svarat varken eller. z3 procent av respondenterna har svarat att det i ganska låg grad görs och 8 procent anger "vet ej". Några av kommentarer från de svarande: "Det kanbehöuas ett större behou au akutauärdplatser uidkraftiga abstinensbesuär. Den abstinensuärd som kan bedriuas på uårdcentralen fung e- rar uä1." "I nuläget aktuakseras länsöuerenskommelsen och den ör tydlig. Forumför samuerkansdiskussioner håiler på att bildas såforbättring au resultatet ftruäntas." En avslutande fråga i enkäten var vilken förändring som den tillfrågade anser är viktigast att genomföra för att effektivisera missbruks- och beroendevården. I sammanfattningen lämnades bl.a följande svar: "En större samuerkan ochfler resurser som enbart ägnar sig åt detta." Januari 2018 PwC 26 av 34

228 Granskning av samverkan kring missbruksvård " Fortsatt samu erkan med kommunen, ty dlighet i firskriuning smönster från uåra läkare och erbjuda mer möjligheter tiii augiftning. Önskar en speciell folatserad mottagning på VC i samuerkan med kommunen och psy - kiatrimottagningen." " Att skapaforutsättningarfor missbruksuårdi glesbygd ochinte bara centralt." " Kompetensutueckling au personol. Uppdragen är tydliga men på mönga håii s aknas utbildad b ehandling sp er s onal... " AIkohoI och drogtest på. en enhet." " Utueckla samarbete mellan primöruård och psyktatri skulle ge böttre resultat i både behandling/uppföljning uid missbruk och den somatiska uården/ s amsj uklig het u id mis sb r uk. " 4.3. Kotntmnterna Av de 77 som fick enkäten har 60 svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 78 procent. De flesta, 4z procent, är handläggare, t8 procent är IFO-chef eller motsvaran de, t7 procent socialchef, 17 procent enhetschef/arbetsledare och 7 procent annan befattning. Alla deltagande kommuner är representerade bland svaren. z3 procent av respondenterna anser att det i mycket hög grad finns tydliga mål för missbruks- och beroendevården, 33 procent anser att det i ganska hög grad finns, 7 anger "varken eller" medan z5 procent anser att det i ganska låg omfattning finns. 3 procent anser att det i mycket låg grad finns tydliga mål och 8 procent anger alternativet vet ej. På frågan om man anser att kommunernas ansvarsområden för missbruks- och beroendevården är tydliga anser zg procent att så är fallet i hög grad och 4o procent i ganska hög grad. zo procent anger "varken eller" och rz procent anser att ansvarsområdena är tydliga i ganska låg grad. 5 procent har svarat " vet ej". 8 procent tycker att landstingets ansvarsområden i mycket hög grad är tydliga, z7 procenlanser att de i ganska hög grad är tydliga. z8 procent anser att de i ganska låg grad och 8 procent anser att de i mycket låg grad ör tydliga. 7 procent anger " vet ej". Några av kommentarer från de svarande: " Behouet au naauppdrag är enligt minbedömning stort. Nationellarikt- Iinjer ttppleuer jag somtämligen okönda." " OtAdligt ipraktiken gäilande abstinensuårduem somhar ansuarftr uad mellan kommun o ch landsting." " Finns riktlinjer gäilande ansuarsområdefor kommun ochlandsting. Upp- Ieuer dock att landsting ej tar sitt ansuarfullt ut." " De nationellariktlinjerna är omfattande ochkanuara suåra att tillämpa for mindre kommuner som inte har möjlighet att specialisera sig på. detta siitt." " Jag uppfattar att det inte alltidfungerar, t expsykiatrins ansuarfor personer mednarkotikaproblem,uad görs? OchVC nör det gäiler alkohol. " Ansuersområdena är tydliga i nationella riktlinjer och i uåra lokala öuerenskommels er. D o ck folj s de int e alltid i pr aktiken." " Nör det kommer till ansuarsomräden kommun och eller landsting uppstår aiit som oftast situationer där klienten riskerar att hamna mellan sto- Iarna. Detfinns områden dör uarje enskildhuuudmankan göramerfir att säkerstäila att ansuaretfor uppdraget tas. " Januari 2018 PwC 27 av 34

229 Granskning av samverkan kring missbruksvård "OtAdlighetenligger deluis i att detfinns ett "kommunalt" beroendecentrum, där augiftning sker och sombör uaralandstingsuerksamhet. TilII det knyts nu en tillnyktringsenhet i landstingsregi som kanske borde uar kommrtno]..." " Jag uppleuer att det är suårtfir personer medmissbruksproblem(narkotika) att få. hjäip for sitt psykiska mående hos psykiatrin. " " Verkar inte alltid tydligt att man inom lqndstinget ör öuerens om uad den ena och andra ska göra?" På frågan om det finns ett forum för samverkan och informationsutbyte mellan kommun och landsting på övergripande nivå avseende missbruks- och beroendevården, anser 6o procent av respondenterna att det finns, 17 procent anser att det inte finns och z3 har svarat "vet ej". Några kommentarer kring detta är: " I Ksrlstad regelbundna innehållsrika chefsmöten mellan cheferna i kommunens mi.s sbruksu år d o ch cheferna inom landsting et s mis sbruksu år d." "... där det ör uiktigast att dialogenfinns ochfungerar ör på.ifo-chefs- och V år dc entr alchef sniu å. " " Detfinns menfungerar inte,mötenblir säilan och är otydligai sittuppdrag." 'Yet att detfunnits tidigare, men ej hur det ser ut ntt." "En rätt sä ny grupp som heter Centr ala ledning s g ruppen for missbruksfrågor ilänet." "Har nylig en skapats ett samuerkans- och informationsforum på. enhetschefsniu å mellan ifu, allmänme dicin o ch öpp enu år dsp sykiatrin i H agfor s. "Detfinns olikaforumför samuerkan. Tyuörr uppleuer jag att det är en sak att upprätta samuerkansdokument men helt annat när det kommer tiii skarpt läge ochuarje instans skall göra sin del." " S amu erkansplaner finns. Ar enor for informationsutby t e kunde u ar a bättre." "Inom ramenftr naa perspektiu finns bö.de samuerkan och informationsutbyte iform au gemensamma träffar socialchefer och områ.deschefer och en arbetsgrupp med deltag are från båda u erksamheterna." Av de respondenter som svarat att det finns ett forum anser zz procent att syftet med dem i mycket hög grad är tydliga, go procent anser att de i ganska hög grad är tydliga, 19 procent anser att de i ganska låg grad är tydliga. 14 procent anger "varken eller" och 16 procent "vet ej". t4 procent anger också att forumen också fungerar enligt syftet, 3z procent att de i ganska hög grad fungerar enligt syftet, tt procent att de i låg grad fungerar enligt syftet och z procent att de i mycket låg grad fungerar enligt syftet. 16 procent anger "vet ej" och z4 procent " varken eller". Några kommentarer som lämnades: " Härfinns bl a Beredningsgruppenilänet där både LIV ochkommunerna är representerade." " Socialtjänsten är inte alltid nöjd med stödet från landstinget." " Finns ingen huuudansuarig som drar i att sammankalla osu. uilket gör att det blir alltför långt mellan möten." " Jag tror att detfinns mycket att göraför att klienten skallfå. den u år d/ stöd s om b ehou et kräu er." Januari 20'18 PwC 28 av 34

230 Granskning av samverkan kring missbruksvård När det gäller forum för samverkan och informationsutbyte kring enskilda patienter/brukare pekar 43 procent på att det finns ochgt procent på att det inte finns, zo procent anger "vet ej". Några kommentarer kring detta är: " Socialtjönsten i Filipstad har nöra samuerkan med tuå. läkare på uårdcentraleni Filipstad. Vi är samlokaliserade uilket underlättar ssmuerkani enskilda. ärenden." " Tror inte det,uet att auuikelser tas upp påiedningssamuerkansmöten kommun/iandsting." " Detfinns ju möjlighet att kalla till SIP." " S amu er kans t e am finns där I F O, AM E, arb et sfir me dling en, for kassan samt landstinget samuerkan. Jag tror att landstingets meduerkan intefungeror så.bra. " s ökr ing s - "Ja på det teoretiska planet men inte i samma utströckning när det gäller att agerapraktiskt." "Ja, SIP men det forutsötter att det prioriteras från Landstinget uilket inte görs i den utsträckning som behöus trots att det är lagstadgat. " " D etta är do ck p er sonbundet i uilken ut str äckning s amu erkan sker. " 7r procent av de som svarat att det finns ett forum för samverkan och informationsutbyte kring enskilda patienter/brukare menar att syftet med dessa i mycket hög grad/ ganska hög grad är tydliga. 3 procent tycker inte att syftet med dem är tydliga, tt procent anger "varken eller" och 19 procent " vet ej". Av de som inte tycker att det finns ett forum för samverkan och informationsutbyte kring enskilda svarade,lämnades ett antal kommentarer: " Det endaforumet som egentligenfinns är SIP och då. är klienten med. Andraforum är inte releuantauid diskussion om enskildaärenden. Auidentifi.erat kan enskilda örenden diskuteras påuår lokala arbets- och styrgrupp i Ostra." " Finns ing et reg elbundet forum för samu erkan." " Re sur sbrist inom u år den är ett pr oblem, t ex brist p å. Iäkar e / p sy kolo g er som gör att det ör suårt att få tiii en kontinuitet i planför indiuiden. " Endast 14 procent av respondenterna menar att det i mycket hög grad/ i ganska hög grad finns gemensamma insatser från kommunerna och landstinget för personer med missbruk eller beroende. 55 procent anser att det endast finns i liten omfattning, zo procent anger "vet ej" och rz procent "varken eller". När det gäller gemensamma insatser för personer med samsjuklighet, ex missbruk eller beroende och psykisk sjukdom eller störning anger 15 procent att det i mycket hög grad/ i ganska hög grad finns medan 52 procent anger att det i ganska låg grad/ i mycket låg grad finns. Kommentarer som gavs från de svarande: "Förutom beroendecentrum finns ing a öurig a g emensamme insatser." " Dock är det uanligt att kommunen ser den psykiska sjukdomen som orsak och att det inte alltid är regelrätt missbruksbehandling somkröus." 'Ti arbetar med SIP och tillsammans med patienten/klienten utifrån uad sombeslutas ochuad den enskilde uiii. Sen genomförs insatserna au respektiue instans menfoljs upp gemensamt. " "Menui samuerkar medlandstinget. Tar kontakt uidbehou. FöIjer medklienter uidbehou. Viplanerar uem som gör uad och när i SIP-möten." Januari 20'18 PwC 29 av 34

231 Granskning av samverkan kring missbruksvård "De båda huuudmönnen planerar tillsammans att starta ett RACT team under uåren zot8. Målgruppenfor RACT teamet ör personer med samsjuklighet. " "Uppleuer att öppenuårdspsykiatrin ej är samarbetsuillig uad gäiler gemensamma insqtser. Har forekommit ett por gånger på, nägra år." När det gäller om det finns tillräcklig tillgång till abstinensvård som ett led i planerad behandling anser rz procent av respondenterna att det finns i mycket hög omfattning, zz procent att det i ganska hög omfattning finns medan 3z procent tycker att det finns i ganska låg omfattning och 15 procent att det finns i mycket låg omfattning. 6z procent av respondenterna svarar att det i mycket hög grad/ganska hög grad görs en tillräcklig uppföljning avseende personer med missbruks- och beroendeproblem inom den egna verksamheten. Däremot anser z4 procent att det i ganska låg/mycket låg grad görs en tillräcklig uppföljning. z8 procent anger att det i mycket hög grad/ ganska hög grad upprättas en gemensam vårdplan i fall där ansvar finns hos både landsting och kommun, medan 3o procent menar att det i ganska låg grad/mycket låg grad görs. z5 procent anger "vet ej" ochtt procent "varken eller". På frågan om det, gemensam mellan kommunen och landstinget, utförs övergripande uppföljningar av insatser avseende personer med missbruks- och beroendeproblem anger rr procent att det i mycket hög grad/ ganska hög grad görs. 5o procent anger att det i ganska låg/mycket låg grad görs. 17 procent anger "varken eller" och 22 procent " vet ej". Här finns ett par kommentarer från de svarande: " Det brister i ansuaret hos landstinget." "Inom ramen ftr Beroendecentrum så fung erar uården och uppfiljning - (rrne,." " Uppfolj ning ar au mis sbruksu är den g ör s do ck int e sy stematiskt p å u erksamhetsniuå." "SIP är ett bra sätt att göra en gemensamplan och attfoljaupp. Enda abstinensbehandlingen ör BC och omlång kö t ex eller ombråttom så anuönder ui Bergslagens behhem." "B er o endecentrum har oftast kö. TNE saknas. S IP br a instrument som ty d- lig g ör ansu ar sför delning So L/ H SL." En avslutande fråga i enkäten var vilken förändring som den tillfrågade anser är viktigast att genomföra för att effektivisera missbruks- och beroendevården. I sammanfattningen lämnades följande svar: "Minska ärendemöngden hos handlitggare for att lättare kunnafolatsera p å. forändring sarbete och personlig klientkontakt." "Integrerade IättiIIg änglig a beroendemottag ning ar, for klientens bösta, där fokus är på tuärprofessionella kompetenser iställetfor på. organisationer. " "Störce ochtydligare ansuar på.iandstinget. I dag har ui suårt attfå. en Iökarbedömning for en LVM-utredning. Vi har så olika uppdrag och ansuar. "Landstinget har inget ansuar, de ger uård utifrån de resurser de har, inte de behou somfinns. " Januari 201 I PwC 30 av 34

232 Granskning av samverkan kring missbruksvård "Rutiner för regelbunden samuerkan på lokal niuå och att det prioriteras au samtligaparter." "Semsyn, samarbete ochrespektftr uarandras olikauppdrag må.ste tiii och då ändaut i organisationerna." 'Att lyftafrågan om samuerkan tiii ett önnu mera konkret och praktiskt plan som inbegriper arbetsformer och uerksamheter dör samuerkan möj- Iiggörs i det dagliga arbetet..." "Att Lqndstinget tar mer ansuarftr exempeluis abstinensuård. Ett ökat samarbete mellan kommun och landsting, i dag känns det som att ui står Iångt ifrånuarandra ochhar olika synsätt." "Integrerade mottagning ar separata ftr ung domar och tsuxne." "Bättre och smidigare möjligheter tiii samuerkanmellankommun och Iandsting. Samt att allatar sitt ensuar,både gällande insatser och ekonomiskt,finns enbenägenhet att litgga öuer ansuaret på socialtjönsten som tillhör kommunen." "Det behöus öuen tydligare samuerkan på ledningsniuå mellan olika audelning ar ino m ko mmttnen, ifu, öi dr e om s or g o ch b o st ad sfo r et ag et t. e x. " 'Tore bra om småkommunerna kan samarbeta mer i öppenuårdenfor att kunna ge mer behousinriktade insatser till personer med missbruk." 'Att huuudmannaskapetfor abstinensuård blir land.stingets och inte uia HW hemidag.' 'Tem säger att denbehöuer effektiuiseres :-)" "Kommnner och landsting är i ofas med tex uäntetider for behandling uilket missgynnar den enskilde ochpersonal." "Ty dlig g öra uarj e instans ansuarsområ.den. Förbättra samu erkansformernri det dagliga arbetet." 'Att beroendecentrum (BC) kan s/ussa pati enten uidare inom landsting et, medan de är intagnapå BC." 4.4. Sstnmo;nställning au workshop Den 9 januari genomfördes en workshop kring granskningen. Inbjudna var de som intervjuats under arbetet fick en inbjudan. Det kom 36 personer till workshopen som genomfördes i landstingshuset. Samtliga deltagande kommuner och landstinget samt Beroendecentrum var representerade. Under workshopen presenterades de preliminära resultaten från granskningen och deltagarna arbetade med att själva kommentera dessa samt gavs utrymme att i grupp ta fram de förbättringsåtgärder deltagarna såg som viktigaste för att förbättra samverkan mellan de olika aktörerna inom området. Den första frågan var att själva reflektera över vad som upplevdes som positivt respektive negativt i de frågor som granskningen tar upp. Grupperna tog upp följande: Januari 2018 PwC 31 av 34

233 Granskning av samverkan kring missbruksvård Styrning MBV behöver tydligare Implementering, tid o ledning i detta behövs Det finns länsöverenskommelser Nya centrala och lokala ledningsgrupper Saknas tydliga mål o system för uppföljning av dessa Awikelser och hantering av dessa I -) Finns en överenskommelse Lagar, nationella o lokala riktlinjer Mål - under uppbyggnad Avsaknad avlokala rutiner, tydliga måi, uppföljningsbara mål Samsyn hur? Uppföljning Alla kanske inte vet om riktlinjerna Saknas lokala riktlinjer o mål Saknas internkontroll Arbetsformer SIP, Asi, Audit/Dudit Uppföljning Asi görs inte, krångligt system Bra dokument Problem vid akuta situationer Bra standardiserade bedömningsinstrument Får få erbjudna Sip ) Beroendecentrum, positiv utveckling Lokala fungerande samarbeten Svårt att få till samverkansmöten på vissa ställen Integrerade team saknas på öwiga nivåer.j Ansvarsfördelning Genom återkoppling o efterfrågan blir arbetsformerna bättre Finns länsöverenskommelse Ledningsgruppen sip Lokal överenskommelse Myndighetsutövning Det finns inte en tydlig struktur Kunskap o kompetens hos ledare av att förmedla budskap o krav är viktigt Följs inte i praktiken Sip, tydliggör syfte och innehåll Behov av en väg in Komplexa ärenden Svår gränsdragning Januari 2018 PwC 32 av 34

234 Granskning av samverkan kring missbruksvård Samverkansformer Beroendemottagning Sip, konsultation Tjänstemannaträffar OHar ansvarsfördelning, ibland kunskapsbrist Det ekonomiska ansvaret för utredningar, kommun- LiV Olika synsätt och kompetenser Problem att "få till" och uppfölja läkarbedömningar Saknar andra insatser än mediciner ) l Kontinuerliga träffar sip Tar ngn part sitt ansvar Saknas ett tydligt barn o familjeperspektiv Saknas forum för samverkan utöver ledningsgruppen Den andra uppgiften som grupperna hade att arbeta med var vilka förbättringsområden som behöver prioriteras för att få en bättre samverkan mellan de olika aktörerna. Nedanstående prioriteringar med ansvarsfördelning togs fram: ) Tldliga roller/mötas Integrerade beroendemottagningar Förankra överenskommelsen Mer kunskap/fakta om varandras ansvarsområden Ledarskap/medarbetarskap Politiker o chefer Resp närmaste chef Samverkansteam kommun - LiV Nya regionkommunen Kommunikation, centrala ledningsgr för missbrulafrågor i länet ut i organisationerna och till lokala samverkansgrupperna Frio z Både lokala o centrala ledningsgrupper Ansvar Att centrala ledningsgruppen efterfrågar resultat Styrsystem för utvärdering och awikelser Awikelsehantering centralt Januari 2018 PwC 33 av 34

235 Granskning av samverkan kring missbruksvård Tldligare struktur av awikelsehanteringen, gdllande återkoppling etc Centrala ledningsgruppen Tldlig struktur o efterfrågan styrning/ledning Prio 3 Vårdförbundet/LiV MBV gemensamt Ansvar Tldligare kontinuitet i landstingets professionsutbud LiV -l,l Sip ska implementeras, förtydligas, genomföras genom Cosmic Awikelserapporter till lokala samverkansgruppen Resp närmaste chef ) -J Januari 2018 PwC 34 av 34

236 Revisionsrapport Projektledare Karin Magnusson Grc:nskning su solnuerko:rt kring missbruksu&rd - Lsndstinget i Värtnlo,nd oc u ärrnliin d s k a k ornrnunet' Januari zots Kils kommun pwe

237 Innehå,ll 1.1. Bakgrund.4 L.2 Syfte och revisionsfråga Revisionskriterier 5 L z. Iakttagelser och bedömningar 2.L. Avtal och överenskommelser..., 2.2. Styrdokument kommunen utfärdat till sina verksamheter Tillräcklig styrning, uppföljning och intern kontroll Januari Kils kommun PwC 1av15

238 Sannrnoinfo:ttning PwC har på uppdrag av kommunens revisorer granskat att socialnämnden säkerställt att vård, omsorg och stöd avseende missbruksvård fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrdtta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring. Kil kommun är medlem i Värmlands läns vårdförbund vilket inne bär att de därigenom har ett samarbete med länets öwiga kommuner i samordningen och utvecklingen av missbruksvården. Därigenom bedrivs också gemensam verksamhet med landstinget avseende abstinensbehandling. En länsöverenskommelse är beslutat av Landstinget Värmland och Värmlands läns vårdförbund zoro och den har senast reviderats zot6.i enlighet med denna har det utarbetats en lokal överenskommelse mellan de lokalt verksamma enheterna hos huvudmännen. Det finns såväl nämndspecifika mål avseende missbruksvården samt upprättade riktlinjer avseende de väsentliga områden som rör målgruppen. Upprättade riktlinjer är dock antagna av nämnden 2oL4 och har inte reviderats sedan dess. Riktlinjerna innehåller mycket specifik information som exempelvis namn på personer i organisationen vilket talar för att dessa kan vara i behov av revidering. Samverkan mellan landstinget och kommunen bedöms ha förstärkts vad det gäller missbruksvården och överenskommelserna utgör ett stöd för detta. Det finns dock brister i efterlevnaden av gällande överenskommelse och det gäller bland annat individers förutsättningar att få tillgång till psykiatrisk vård och behandling. Köer inom landstingets verksamhet uppges innebära konsekvenser för individen och för kommunens socialtjänst. Det händer bland annat att kommunen gör placeringar och finansierar psykiatriska utredningar då klienter inte kan få tillgång till dessa via landstinget och de anses vara vdsentliga för klientens fortsatta vård. Det bör säkerställas att överenskommelsen efterlevs så att huvudmännens samlade resurser nyttjas på önskvärt sätt för att bidra till en god missbruks- och beroendevård. Någon systematisk uppföljning av lämnade awikelser gällande överenskommelsen tycks inte finnas. Nämnden har en kontinuerlig uppföljning av verksamheten vad gäller bland annat antalet pågående utredningar, antalet placeringar och antal insatser i öppenvården. I delårsrapporten per 2oL7-o8-3r går det också att följa måluppfi'llelsen för de nämndspecifika målen. I underlagen till nämnden konstateras att IFO har en ökande ärendemängd där missbruksproblematik syns särskilt väl. Samtidigt så är analysen att satsningarna på hemmaplanslösningar börjar ge effekt. Aktgranskningen visar att det i merparten finns en problematik som rör såvdl missbruk/beroende som psykiskt och/eller fi'sisk ohälsa De båda hur.udmännens kompetens har inte utnyttjats vid bedömning av vårdbehov och bedömningsinstrument har används i begränsad omfattning. SIP har inte upprättats i något ärende för att säkerställa att den enskilde får sina behov tillgodosedda. Januari 2018 Kils kommun PwC 2av 15

239 Det finns en styrning av missbruks- och beroendevården genom upprättade överenskommelser på läns- och lokal nivå, nämndens specifika mål för området och upprättade riktlinjer. Granskningen tyder dock på att det finns brister i efterlevnaden av överenskommelser och riktlinjer när det kommer till samordning och samverkan i planering och genomförande avvård och behandling. Detta sammantaget innebär en otillräcklighet för att säkerställa ändamålsenliga arbets- och samverkansformer mellan huvudmännen och mellan hur,rrdmännens olika enheter. Vi rekommenderar att socialnämnden säkerställer att: I a a a det finns ett systematiskt arbete med awikelser för att förbättra samverkan och säkerställa efterlermad av överenskommelsen bedömningsinstrument används vid utredning för att synliggöra psykisk ohälsa el- Ier annan problematik SIP initieras och upprättas i de fall där behov föreligger t ) Januari 2018 Kils kommun PwC 3 av 15

240 t. Inledning r.r. Bo,kgrttnd Situationen och utmaningarna för en person med missbruksproblematik är ofta komplex. Ofta stdlls det krav på olika samhälleliga insatser över tid. Med hänsyn till enskilda individer samt samhällets resurser så bör insatser kring individen samordnas på ett sådant sätt att behandling får högsta möjliga effekt. Brister i tillgången till rätt kombination av insatser över tid kan äventyra vårdens effekt så väl på individ- som systemnivå. Landstinget i Värmland och de värmländska kommunerna har sedan 2o1o en länsöverenskommelse om missbruks- och beroendevården i Värmland, reviderad senaste zot6. Syftet med Länsöverenskommelsen är att utifrån ett brukarperspektiv beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och hur samverkan mellan dessa huvudmän ska utformas. Den gemensamma Länsöverenskommelsen ska utgöra ett underlag för lokala överenskommelser mellan hur,rrdmännen. Erfarenhet säger att gemensamma styrdokument kan ge kommuner och landsting en bra övergripande vägledning för ansvarsfördelning, men att dessa ofta ställer krav på att verksamheterna sinsemellan närmare överenskommer om ansvarsfördelning. I annat fall kan felaktiga förvdntningar uppstå mellan olika verksamheter vilket kan leda till brister i vårdkedjan. En viktig grund i samordningen av missbruksvården är att arbetet med upprättande av en samordnadindiuiduellplan, SIP, fungerar ömsesidigt samt att det ses som ett gemensamt ansvar att initiera och genomföra dessa. Uppföljning är väsentligt både för att följa hur väl den enskilde individen tillgodogör sig behandling och insatser, men även för att på aggregerad nivå följa resultatet av olika insatser. Tidigare granskningar visar att verksamheterna inte minst brister i uppföljningen på aggregerad nivå samt i att ta vara på erfarenheter för utveckling avverksamheten. Fokus i granskningen ligger på brukarcentrerad samverkan. Samverkan diskuteras utifrån tre olika områden: samstruktur, samsyn och samarbete. Inom de två förstnämnda områdena skapar man förutsättningar för samarbetet där fokus är på en eller flera brukare. Vi ser ofta att samverkan fungerar bra, men då ofta utifrån ett personellt perspektiv, dvs att personer i organisationerna hittat varandra och samverkar utifrån en gemensam värdegrund. En sådan personberoende samverkan är dock bräcklig och det måste finnas styrsystem och strukturer som är personoberoende Sgfte och reuisfonsfr&ga Det övergripandet syftet med granskningen är att besvara om Kils kommun säkerställt att vård, omsorg och stöd avseende missbruksvård fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring. Januari 2018 Kils kommun PwC 4av 15

241 Den övergripande revisionsfrågan har brutits ned i följande revisionsfrågor: l. Vilka ar,tal och överenskommelser finns mellan Landstinget ivärmland ochberörda kommuner? 2. Vilka styrdokument har landstinget respektive kommunerna utfårdat till sina respektive verksamheter? 3. Vilka instanser harbeslutat om styrdokumenten? 4. Hur bedrivs arbetet i verksamheterna och överensstämmer det med vad som avtalats och vad som framgår av beslutade styrdokument? 5. Har ansvariga styrelser och nämnder följt upp om avtal och andra styrdokument efterlevs? 6. Bedöms patienternas behov av vård, omsorg och stöd ha tillgodosetts utifrån den journalgranskning som genomförs i granskningen? 7. Bedöms styrelsernas och nämndernas styrning, uppfriljning och interna kontroll vara tillräcklig för att säkerställa ändamålsenliga arbets- och samverkansformer mellan huvudmännen samt mellan huvudmännens olika enheter? Om granskningen visar att det finns brister, ska förslag ges på vilka fdrbättringsåtgärder som behöver vidtas. r.g. Reuisionskriterier Revisionskriterier i denna granskning är. Kommunallagen o Socialtjänstlagen. Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende'. Övergripande och lokala riktlinjer fastställda av kommunfullmäktige som är relevanta för den kommunala missbruksvården och för samverkan mellan kommun och landsting. Kommuner och landsting har en allmän lagstadgad skyldighet att både samverka och lämna god service enligt Förvaltningslagen och Hälso- och sjukvårdslagen samt andra lagar som styr huvudmännens verksamhet. Sedan r juli zor3 förstärktes lagstiftningen med ett nytt tillägg i Socialtjänstlagen (S kap. 9 a $ SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (8 b $ HSL). Detta innebär att landstinget och kommunen skall ha gemensamma överenskommelser ifråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel,läkemedel och dopningsmedel. överenskommelser skall finnas som tydliggör roller och ansvarsfördelning mellan huvudmännen. Sedan zoot finns nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Riktlinjerna innehåller centrala rekommendationer vilka Socialstyrelsen bedömer är särskilt viktiga för hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens insatser vid avgiftning. zor5 skedde en revidering av riktlinjerna vilket bland annat innebar förtydliganden i val av behandling. 1 Socialstyrelsen (2015) : Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. Januari 2018 Kils kommun PwC 5 av 15

242 r.4. Augränsning Granskningen avgränsas till att gälla den vård för missbruk som riktas till vuxna, dvs till enskilda från 18 år och uppåt. De verksamheter som bedrivs inom respektive kommun och de kommuninterna gränssnitten ingår inte i granskningen, liksom det stöd som erbjuds inom kommunal verksamhet i form av s.k. stödinsatser (serviceinsatser). r.s. Metod, Fakta- och informationsinsamling har skett genom dokumentgranskning, enkät, aktgranskning och intervjuer. Inom Kils kommun har intervjuer genomförts med \. Socialchef o IFO-chef. 1:esocialsekreterare. socialsekreterare De aktuella dokumenten har bestått i länsövergripande samverkansdokument och den lokala överenskommelsen gällande samverkan. En granskning har genomförts av totalt tio akter inom den kommunala missbruksvården. Den har genomförts med stöd av ett standardiserat granskningsprogram med fokus på faktorer som rör samverkan mellan den kommunala missbruksvården och landstingets beroendevård. Januari Kils kommun PwC 6av15

243 q, I akttag elser o ch b edömning ar -a 2.7. Autal och öuerenskotntnelser Vilka autal och öuerenskommelserftnns med Landstinget ivörmland? \ Enligt Länsöuerenskommelsen om missbruks- och beroendeuården i Värmlan& ska landstinget och kommunerna i länet i samverkan erbjuda vård och behandlingsinsatser för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Överenskommelsen har upprättats träffad mellan landstinget och vårdförbundet, där Kils kommun är en part. Samverkan ska ske både på länsövergripande nivå och på lokal nivå. Syftet med samverkan är att genom klargörande av ansvar, uppgifter och omfattning av och innehåll i den verksamhet som parterna bedriver, säkerställa att enskilda inte ska hamna mellan olika ansvarsområden. Länsöverenskommelsen gäller för personer från 18 års ålder. överenskommelsen ska utgå från de nationella riktlinjerna som bland annat säger att de insatser som erbjuds ska bygga på bästa tillgängliga kunskap. Länsöverenskommelse ska bidra till att det på länsnivå finns en partsgemensam organisation för styrning och ledning, samordning av resurser, politisk medvetenhet, tydlig rollfördelning. Den ska också utgöra en grund för upprättandet av lokala överenskommelser. De lokala överenskommelserna ska förtydliga samverkan och roller mellan framförallt socialtjänst och hälso- och sjukvård. Lokala styrgruppen har ett tydligt uppdrag och ansvar i förhållande till styrdokumentet. I överenskommelserna regleras vårdcentralernas och psykiatrins roll och ansvar för målgruppen. Vid behandling av personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk ska detta ske samtidigt och integrerat i samverkan med beroendevården och socialtjänsten. För personer som har behov av insatser från flera aktörer ska det finns former och rutiner för ett samlat ansvarstagande. En skriftlig samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas. Kommunens socialtjänst ska aktivt se till att personer med missbruk får den hjälp och vård som de behöver för att komma ifrån missbruket samt främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Rådgirming, utredning/bedömning samt biståndsbedömda insatser i form av psykosocialt stöd och psykosociala behandlingsinsatser ska erbjudas. En förutsättning för samarbete och kommunikation mellan huvudmännen på ett professionellt sätt är enligt överenskommelsen, att samma terminologi, definitioner och bedömningsinstrument används. Att använda evidensbaserade bedömningsinstrument ses som en förutsättning för att välja åtgärder på rätt nivå och för att följa utfall av insatserna. I Iokala överenskommelser visas vilka dessa är. 2 Landstinget Värmland, Värmlands läns vårdförbund: Länsöverenskommelse - Vård och stöd vid missbruk och beroende i Värmland. Samt länsöverenskommelse vid dopningsmissbruk. Giltig Reviderad , Januari 2018 Kils kommun PwC 7av15

244 EnIokaI öuerenskommelse har slutits mellan socialtjänst, vårdcentraler, öppenvårdspsykiatri, länsgemensam psykiatri och gemensamma verksamheter. De lokala överenskommelserna har framarbetats i lokala ledningsgrupper i länet och Kils kommun ingår i en lokal ledningsgrupp med Karlstad, Forshaga och Hammarö kommuns. I den lokala överenskommelsen konstateras att vård och behandling för personer med missbruks- och beroendeproblem är ett gemensamt ansvar och att former och rutiner för ett samlat ansvarstagande ska finnas för de personer som behöver insatser från flera aktörer. I varje samverkansärende ska en SIP upprättas som visar ansvar för olika insatser. Här beskrivs ansvar som finns hos vårdcentraler, hos psykiatri och hos socialtjänsten. Vi behandling av personer med samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk ska detta, vid behov, ske samtidigt och integrerat i samverkan mellan psykiatri, beroendevård och socialtjänst. Här nämns även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk ställer krav på integrerade insatser. överenskommelsen visar i öwigt kontaktuppgifter och verksamheternas ansvar och metodik för olika former av insatser, bedömningar, vård och behandling. Hänvisningar görs till Länsöverenskommelsen som utvecklar detta, exempelvis vägledning för anvdndning av bedömningsinstrument och medicinska tester eller typ av behandling och stöd vid olika former av missbruk. Samtliga kommuner i Värmlands län är medlemmar ivärmlands löns uårdforbund. Värmlands läns vårdförbund har uppdraget att driva utvecklingsfrågor inom missbruks och beroendeområdet vilket omfattar samverkan, metodutveching och brukarmedverkan Värmlands läns vårdförbund har också uppdraget att vara hur,udman för vissa hem för vård eller boende och därvid, på uppdrag av hemkommunen, ombesörja vården enligt de bestämmelser som anges i bland annat Socialtjänstlagen (SOL) och Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ett HVB-hem med psykiatrisk öppenvård hela dygnet som drivs av Värmlands läns vårdförbund är BeroendecentrumVärmland.Verksamhetens inriktning är medicinsk absti nensbehandling samt psykiatriska och psykosociala bedömningar. Beroendecentrum tar emot klienter via biståndsbeslut från socialtjänsten. Förbundets verksamhet regleras i upprättad förbundsordning. Beslut om reviderad förbundsordning har hanterats av socialnämnden och kommunstyrelsen och beslutats av fullmäktige i augusti 2oL64. Bedömning Mellan Landstinget Värmland och berörda kommuner finns en länsgemensam överenskommelse avseende missbruksvården. Till den finns även en lokal överenskommelse upprättad. 3 Lokal ledningsgrupp - 1:e linjens chefer inom socialtjänst, vårdcentraler och öppenvårdspsykiatri: Lokal överenskommelse - Karlstad, Forshaga, Kil och Hammarö kommun: Vård och stöd vid missbruk och beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel för personer 18 år och ä/dre. Giltighetstid Reviderad a Socialnämndens protokoll $58 Dnr , kommunstyrelsens protokoll $ 125 Dnr , kommunfullmäktiges protokoll S 105 Januari 2018 Kils kommun PwC 8av15

245 En reviderad förbundsordning avseende Vdrmlandsläns vårdförbund har hanterats av socialnämnden, kommunstyrelsen och beslutats i av kommunfullmäktige. Hur uwecklingsarbetet inom ramen för vårdförbundet ska organiseras hanterades i samma ärende. Det finns enligt vad som framkommit i granskningen inte något avtal eller överenskommelse som klargör eventuell kostnadsfördelning eller samordnat ansvar då individer med samsjuhighet inte kan beredas vård inom öppenvården Stgrdolantnent Vilka styrdokument har utfiirdats tiii uerksamheten och uilka instqnser har beslutqt om sty r dohtment en? Socialnämnden har upprättat nämndspecifika mål för zot7. Bland annat finns det mål som rör vård och stöd till missbrukares. ) Socialnämnden antog också zor4 riktlinjer gällande missbruk och beroendeproblematik vilka är gällande för verksamheten. I riktlinjerna redogörs det för mål som rör målgruppen, samverkansformer och gällande överenskommelser som är gällande. Riktlinjerna klargör också att ASI Adit/Dudit ska ligga till grund för utredningarna samt att användandet av SIP är bristfiilligt. En särskild rutin finns avseende SIP. Riktlinjerna avseende SIP tydliggör bakgrunden för införandet av SIP, syftet, vilka som berörs av SIP och vad som gäller vid upprättandet. Bedömning Det finns såväl nämndspecifika mål avseende missbruksvården samt upprättade riktlinjer avseende de väsentliga områden som rör målgruppen. Upprättade riktlinjer är dock antagna av nämnden 2oL4 och har inte reviderats sedan dess. Rutinerna omfattar i vissa delar också mycket specifik information som exempelvis namn på personer inom organisationen som ska utföra specifika uppgifter. Med hänsyn till att det sker förändringar i organisationen och att det bland annat sker förändringar i nationella riktlinjer och bla i ansvaret avseende spelmissbruk så bör riktlinjerna ses över för att säkerställa att dessa inne är inaktuella Efterleunsd. su s$rdokument Hur beskrius arbetet i uerksamheterna och hur det öuerenskommer med beslutade styrdokument? 5 Socialnämnden , Dnr SN 16/26 Januari 2018 Kils kommun PwC 9 av 15

246 Länsöverenskommelsen och den lokala överenskommelsen uppfattas utgöra ett stöd för samverkan med landstinget i frågor som rör vård till missbrukare. De intervjuade upplever att samverkan harfirbättrcfs, men när det kommer till samverkan i individärenden så är det till stor omfattning avhängigt att socialtjänsten tar initiativ till samverkan. Köerna till psykiatrin uppges av de intervjuade vara ett reellt problem. Långa väntetider innebär både svårigheter för Hienterna att få komma till exempelvis utredning. Enligt de intervjuade så har de inte någon erfarenhet av att landstinget skulle gå in och samfinansiera en placering för att under placeringstiden genomföra utredning. Däremot så händer det att socialtjänsten gör placeringar där klienten under placeringstiden genomgår utredning som annars skulle ha utförts av landstinget. Vid intervjuerna framkommer att den styrning som finns avseende missbruksvården i kommunen uppfattas som tydlig och det sker kontinuerlig uppföljning. Uppfattningen är också att den sammansättning och kompetens som idag finns inom öppenvården i kommunen ger goda förutsättningar för att ge en anpassad och god vård på hemma plan. Enligt de intervjuade så är det svårigheten att få till tider hos flera aktörer som är en utmaning vad efterlermaden av rutinen avseende SIP. I öwigt uppfattar de intervjuade att det finns goda förutsättningar och bra efterlermad av de riktlinjer som finns. Arbetsgruppen har veckovisa möten och vid dessa så ges information om eventuella förändringar i lagstiftning, riktlinjer m.m. så det finns goda förutsättningar för att implementera förändringar. Vad det gäller samverkan kring personer som skrivs in på Beroendecentrum så ser de intervjuade att det finns ett glapp i kedjan då landstinget uppfattas ha backat i sitt ansvar för individer med behov av inläggning på grund av missbruksproblematik. Det är enbart kommunerna som kan bevilja placering på Beroendecentrum och det finns en ohar gräns och ansvarsfördelning mellan kommunen och landstinget vad gäller individer i behov av avgiftning och abstinensbehandling. Om det inte finns plats på beroendecentrum och eller en individ är i så dåligt skick att den behöver en akut placering så faller det på kommunen att ordna med. I dessa fall så bidrar landstinget inte med några resurser utan kommunen placerar på externa hem där det finns tillgång till medicinskompetens. Bedömning De gemensamma överenskommelserna på länsövergripande och lokal nivå ger stöd för ansvarsfördelning men har också medfört en vilja att samverka och en tillit till den andra parten. Uppfattningen är att användandet av SIP har ökat, men fortfarande inte sker i önskvärd omfattning. Det finns dock oklarheter avseende den slutna vårdens ansvarstagande för individer som är i behov av placering för att möjliggöra neuropsykiatrisk utredning. Det uppfattas finans brister i vårdkedjan för de individer som är i akut behov avvård och behandling och där den akuta situationen innebär att Beroendecentrum inte kan ta emot. Januari 2018 Kils kommun PwC 10 av 15

247 2.4. UppftIjning Hqr nömndenftljt upp att autal och sfurdokument efterleus? Den länsövergripande styrgruppen6 för Beroendecentrum har huvudansvaret för uppföljning av Länsöverenskommelsen. Uppföljningar ska göras vartannat år i samarbete med kommunernas socialtjänst samt berörda verksamheter inom Landstinget i Värmland. Enligt intervjuer med representanter från Värmlands läns Vårdförbund har det också skett en rundringning till lokala ledningsgrupper om hur samarbetet fungerat och vilka områden som finns för utvecklings- och stödbehov. Enligt anteckningar från Vdrmlands läns centrala ledningsgrupp för missbruks- och beroendefrågor så framkom följande vid rundringningen: r Personer med missbruk och beroende prioriteras inte alltid som de borde och personer med komplexa behov drabbas hårdast av avbrott i vårdkedjan. o Samarbetet fungera bra, bättre än tidigare och kan bli ännu bättre. Alla vill. Dock upplevs resursbrist inom psykiatrin - man räcker inte till för de behov som efterfrågas och personal upplever etiska dilemman utifrån prioriteringar av personer med psykiska symtom inkl. missbruk. Finns förbättringsutryrmme när det gäller att använda sig av de arenor för samverkan och samarbete som finns - att rätt funktion/person deltar kontinuerligt. o En integrerad beroendeenhet skulle betyda mycket för målgruppen - och underlätta samarbetet o SIP används mer idag än tidigare.. Behövs fler som behärskar kognitivbeteendeterapi, ta hem utbildning till länet! CLGMBV?borde: r Ha tydligare förväntningar och kommunicera de lokala ledningsgruppernas uppdrag.. Stödja det lokala arbetet genom att komplettera Värmlands läns vårdförbund utbildningsinsatser med återkommande workshops med fortbildning för brukar/patientnära personal. o Följa upp följsamhet till länsöverenskommelserna. Vid genomförda intervjuer framkommer att revidering av den lokala överenskommelsen nyligen har genomförts. Sammankallande för arbetet är utvecklingsledaren för landstinget/värmlands läns vårdförbund och i länet finns fem styrgrupper som initialt samlas för att utvärdera och revidera befintlig överenskommelse. Kil ingår i den centrala styrgruppen vilken inkluderar verksamheter i Karlstad, Hammarö, Forshaga och kommuner. Till mötet kallades enhetschefer för vårdcentralerna i de olika kommunerna, avdelningschefer för psykiatrin i Karlstad och enhetschefer ifrån kommunernas socialtjänster. Efter mötet har de intervjuade i Kil särskilt tittat på de områden i överenskommelsen som rör deras verksamhet och säkerstdllt att eventuella uppdateringar och justeringar skett. 6 I styrgruppen ingår politiska representanter från Värmlands läns vårdförbund och från Landstinget ivärmland, chefstjänstemän från Värmlands läns Vårdförbund, Beroendecentrum, psykiatrioch vårdcentralerna i Hälsoval Värmland samt utvecklingsledare. 7 Centrala ledningsgruppen för länet utvecklingsarbete inom missbruk- och beroendevården Januari 2018 Kils kommun PwC 1'l av 15

248 I protokoll och handlingar framgår att revideringen av länsöverenskommelsen har hanterats av nämndens och styrelsens och senare av fullmäktige'o. Nämnden, styrelsen och fullmäktige har vid samma tillf?ille hanterat frågan om godkännande av förslag till ny organisation och sts,rgrupp för Beroendecentrum Värmland och en ny organisation för ledning styrning och utveckling av länets missbruks- och beroendevård. Utöver detta går det av protokoll och handlingar se att nämnden har en kontinuerlig uppföljning av verksamheten vad gäller bland annat antalet pågående utredningar, antalet placeringar och antal insatser i öppenvården. I delårsrapporten per 2or7-o8-3r går det också att följa måluppfyllelsen för de nämndspecifika målen och i underlagen till nämnden konstateras att IFO har en ökande ärendemängd där missbruksproblematik syns särskilt väi. Samtidigt så är analysen att satsningarna på hemmaplanslösningar börjar ge effekt. Bedömning Såväl den centrala som den lokala överenskommelsen har reviderats. I samband med revidering har diskussioner förts avseende funktionalitet och utmaningar med de överenskommelser som varit rådande. Revidering av länsöverenskommelsen har hanterats av kommunstyrelsen och överlämnats till fullmäktige. Nämnden har kontinuerlig uppföljning av olika produktionsmått kopplat till missbruksvården samt måluppfyllelse. z.s. IIsr behou qu u&rd tillgodosetfs Bedöms klienternas behou au uård, omsorg och stöd ha tillgodosetts ufifl"än den j ournalg r anskning s om g enomfort s? Vid intervjuerna framkommer en uppfattning om att merparten av de klienter som är aktuella vår vård, stöd och behandling med anledning av drogrelaterade problem även har en psykisk ohälsa. Många av de aktuella klienterna har en etablerad kontakt inom landstinget pga detta. Trots detta är ärenden där samverkan aktualiserats få. Enligt handläggarna tas initiativ till detta när klienten själv efterfrågar detta eller när handläggaren ser konkreta behov av detta. Aktgranskningen visar att sex av tio klienter under zotthar haft en kontalt med sjukvården och socialtjänsten på grund av psykiskt och/eller ftsiskt dåligt mående i kombination med missbruk. I fura av ärendena finns även en planering om fortsatt kontakt med socialtjänst och sju}vården, men i inget ärende upprättas en samordnad individuell plan. I två av dessa ärenden uppstår problem kring medicinering och överlämning mellan olika aktörer i vårdkedjan. Det förekommer kontakt mellan tjänstemän för att samordna vår- 8 Socialnämndens protokoll $58 Dnr e Kommunstyrelsens protokoll $ 125 Dnr Kommunfullmäktiges protokoll S 105 Januari 2018 Kils kommun PwC 12 av 15

249 den men av journalerna framgår det att det i huvudsak handlar om att lösa problem och felaktigheter som uppstått. Tre av ärendena som granskats har haft insatser via Beroende centrum. Samtliga har haft så kallade mittsamtal för att stämma av vården och planera för fortsatt vård. Vid mötena har personal från Beroendecentrum och socialtjänsten deltagit. Inte i något av ärendena har representanter från landstingets öppenvård deltagit. Inte i något av ärendena går det att se att socialtjänsten kallats till landstingets öppenvårds för genomförande av gemensam planering av fortsatt vård efter att slutenvård upphört. I tre av de granskade ärendena framgår det att bedömnings instrument har använts och i ytterligare ett ärende har ASI planerats, men inte varit möjligt att genomföra. Beroendecentrum har använts för genomförande avasi. I ett par av ärendena har dokumentation skett relativt sent och i något fall saknas viss dokumentation. 1 Bedömning Aktgranskningen visar att det i merparten finns en problematik som rör såväl missbruk/beroende som psykiskt ohälsa. De båda huvudmännens kompetens har inte utnyttjats vid bedömning av vårdbehov och bedömningsinstrument har används i begränsad omfattning. SIP har inte upprättats i något ärende för att säkerställa att den enskilde får sina behov tillgodosedda. Tiden på BC anvdnds för att planera den enskildes fortsatta insatser, men samtliga berörda aktörer deltar inte i planeringen. Vår bedömning är att det medför att socialsekreteraren i ett par ärenden använt tiden till att ordna med dessa kontakter efter att Hienten lämnat BC. Det går inte genom granskade journaler utläsa att vården samordnas och samplaneras på så sätt som styrande dokument ger uttryck för Styrning, uppftijning och intern kontroll År styrning, uppftljning och intern kontrollen tillräcklig for att säkerställa öndsmäis enlig a arb et s - o ch s amu erkans fo r mer? Intervjuerna påvisar att överenskommelser och de nationella riktlinjerna förmedlar en grund för samsyn. Detta sägs prägla möten mellan företrädare hos huvudmännen. Om överenskommelserna följs utnyttjas de samlade insatserna effektivt ur ett helhetsperspektiv enligt ledningen. Intervju med handläggarna visar att det finns en kännedom om Länsöverenskommelsen och den lokala överenskommelsen, men att det inte har förts diskussioner på lokal nivå mellan samverkansparterna avseende detaljerna i överenskommelsen. Januari 2018 Kils kommun PwC 13 av 15

250 Det är oklart om det föreligger något systematisk arbete med att samla in de awikelser som upprättas i individärenden där vården inte ges i enlighet med det som framkommer av den lokala överenskommelsen. De intervjuade uppfattar att det snarare är så att socialtjänsten tar ansvar för den situation som uppstår och i praktiken faller företrädarna in i gamlaroller vilket innebär att kommunen ibland tar ansvar som borde ligga hos hälsooch sjukvården. Exempelvis så faller ansvaret över till kommunen när landstinget inte kan erbjuda den vård som är tänkt. Det kan exempelvis leda till att kommunen gör placeringar för att få vissa utredningar utförda då utredningar inte går att ordna i landstingets regi. Någon samfinansiering av sådana placeringar råder inte. Det innebär också att landstinget inte finns med i planering, uppföljning och som en given part i samband med utskrivning. Bedömning Det finns en styrning av missbruks- och beroendevården genom upprättade överenskommelser på läns- och lokal nivå, nämndens specifika mål för området och upprättade riktlinjer. Granskningen tyder dock på att det finns brister i efterlermaden av överenskommelser och riktlinjer när det kommer till samordning och samverkan i planering och genomförande avvård och behandling. Detta sammantaget innebär en otillräcklighet för att säkerställa ändamålsenliga arbets- och samverkansformer mellan huvudmännen och mellan hur,rrdmännens olika enheter. Januari 2018 Kils kommun PwC 14 av 15