Unga som har sex mot ersättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unga som har sex mot ersättning"

Transkript

1 Unga som har sex mot ersättning En kunskapsöversikt till stöd och hjälp Linda Jonsson och Caroline Engvall

2

3 Socialsekreterare, fältassistenter och kuratorer på ungdomsmottagningar och många fler möter unga varje dag i sitt arbete. Magkänsla kanske skvallrar om att något mer än det den unga personen berättar inte står rätt till. Kanske säljer barnet framför dig sex? Men hur frågar man egentligen om det utan att klampa in i barnets privata sfär? Hur kan jag få barnen att berätta? Och vad ska jag sedan göra med deras svåra historia? Om det handlar den här skriften från Stockholms stad. Du som möter utsatta unga får här en handledning i varför barn har sex mot ersättning och hur du kan göra för att hjälpa dem. Barn och unga som har sex mot ersättning söker inte alltid hjälp. Men vi vet att de oftare än andra barn har haft tidigare kontakter med socialtjänsten. För dig som i ditt arbete möter unga gäller det att skapa relationer, ta barnen på allvar och visa att du orkar bära deras tunga historier. Ett viktigt budskap är: Våga ställa frågan om sex mot ersättning, liksom du ställer frågor om våld och annan utsatthet. Anna König Jerlmyr Socialborgarråd i Stockholms stad 1

4 Produktion: Blomquist. Foto: (Stillbilder från film) Mediabruket. Porträttbilder intervjuer, Lennart Johansson. Tryck: Edita Bobergs. Augusti Art.nr

5 Innehållsförteckning Förord...1 Inledning...5 Linda...8 Sexuella begrepp och sexuell exploatering av barn och unga...12 Sexuella övergrepp och sexuell exploatering...12 Lagstiftning...12 Sexuell exploatering, barnprostitution, barn i sexhandel eller ersättning för sexuella tjänster vad är det för skillnad? Unga som får ersättning för sexuella tjänster...15 Bakgrundsfaktorer...15 Skillnader mellan kön och sexuell läggning...16 Så här kan det gå till när unga får ersättning för sexuella tjänster Vilka sexuella tjänster säljs och vem köper?...20 Vanliga orsaker till att unga får ersättning för sexuella tjänster...21 Alex...26 Att skada sig genom sex...28 Lisa...30 Sluta ha sex mot ersättning...34 Att börja, fortsätta och att sluta ha sex mot ersättning...34 Att berätta och få stöd och hjälp...35 Vad forskningen har visat att det är bra att tänka på:...38 Malin Andersson socialsekreterare på Ungdomsjouren...42 Lena Berg kurator på Järva ungdomsmottagning...46 Jenny Odhammar behandlare på HVB...49 Ulrikah Reihs samordnare på Barnahus Stockholm...54 Lisa Sabel psykolog på Mikamottagningen...59 Referenslista...64 Lästips och länkar...68 Kontaktuppgifter till verksamheter...69 För dig som är ung och önskar råd och stöd

6 4

7 Inledning Det finns en växande kunskap om att allt fler barn och unga har sex mot ersättning. Kunskap om detta är ganska ny och Stockholms stad har uppmärksammat att stadens arbete med barn och unga som har sex mot ersättning behöver stärkas. Vi vet idag att dessa barn är svåra att se men att socialtjänsten ofta har kommit i kontakt med dem innan det upptäcks att de har sex mot ersättning. Så här beskriver en ungdom hur det kom sig att hon hann fara så illa innan hon fick hjälp: Nu i efterhand kan jag ju inse att det kanske gått att stoppa mycket tidigare om någon hade sett vad som pågick. Om någon faktiskt hade frågat mig och tryckt på lite, försökt få reda på hur jag egentligen mådde, hade jag kanske öppnat mig till slut. Linda Socialtjänsten har i de allra flesta fall skyldighet att agera på olika sätt för att skydda och hjälpa de här barnen. Vi vet också att stödet från socialtjänst och andra myndigheter kan göra skillnad och vara livsavgörande! Ungas berättelser ligger till grund för denna skrift. Det samlade budskapet är att: barn och unga ofta önskar att någon hade frågat specifikt om sex hur man blir bemött när man berättar är avgörande för att våga fortsätta berätta kontakten med en vuxen, ofta i en professionell roll, spelar en avgörande roll för om man skulle orka sluta. Socialförvaltningen har fått uppdrag att sprida kunskap om barn och unga som har sex mot ersättning som ett stöd till medarbetare i mötet med ungdomar. 5

8 Satsningen avspeglar både kunskap från forskning, professionellas kunskaper från arbete med unga och ungdomarnas egna erfarenheter. Vi vill att skriften ska användas som underlag för diskussion i verksamheter, med samarbetspartners och i kontakt med unga. Förhoppningen är att materialet leder till förbättringar av arbetet med barn och unga som har sex mot ersättning. Om rapportens innehåll och upplägg Skriften har tagits fram på uppdrag av socialförvaltningen. Representanter från Mikamottagningen, ungdomsjouren och stadens ungdomsmottagningar har bidragit med synpunkter. Inledningsvis sammanfattas en del av den kunskap som finns idag om barn och unga som har sex mot ersättning. Linda Jonsson, socionom och doktorand vid Linköpings universitet har gjort kunskapssammanställningen. Endast ett fåtal referenser presenteras i texten, men sist finns fler lästips för den som är intresserad av att fördjupa sig i ämnet. Citaten kommer från tidigare publicerade rapporter eller vetenskapliga artiklar som hon har skrivit. Alla barn som delar med sig av erfarenheter i boken är avidentifierade och har gett sitt samtycke till att vara med. Lindas text är granskad av professor Carl Göran Svedin vid Linköpings universitet. Tre ungdomar berättar om sin situation när de fick ersättning för sex och om sina upplevelser av kontakterna med myndigheter. De är intervjuade av Caroline Engvall, journalist och författare. Hon har också bidragit med diskussionsunderlag och intervjuat medarbetare i staden som träffar unga som har sex mot ersättning. Avslutningsvis hittar du länkar och kontaktuppgifter till verksamheter som arbetar nära unga som har sex mot ersättning. Det sista uppslaget riktar sig till unga. Det är tips på vart unga kan vända sig för att få stöd och hjälp. Kopiera gärna sidan och lägg fram i väntrum eller sätt upp på anslagstavlor där unga vistas. Vad ska vi kalla det, något om begreppen I skriften använder vi begreppet barn, för alla personer under 18 år, i enlighet med Barnkonventionen, och begreppen unga eller ungdomar används för gruppen mellan år. Med sex mot ersättning menar vi att en person fått ersättning i utbyte mot en sexuell tjänst. Det kan till exempel vara pengar, kläder, droger, någonstans att sova eller ett modellkontrakt. 6

9 Tack till! Ett stort tack riktas till den referensgrupp som har stöttat med goda idéer och som har bidragit med erfarenheter, tid och engagemang. Ännu ett stort tack till er som har bidragit med kunskaper från arbetet som vi kan ta del av i intervjuerna. Marianne Gabrielsson, projektledare vid Stockholms stads socialförvaltning har samordnat satsningen. 7

10 Linda Det finns vissa saker man lär sig när livet kretsar runt att klara av att dölja att man träffar äldre män för sadistiskt sex på fritiden. Man lär sig att inte äta innan en träff. Det förebygger att man kräks så mycket att man inte kan andas. Man lär sig också vilket smink som täcker blåmärken bäst och att om man har håret uppsatt i en hästsvans kan männen dra väldigt hårt i det utan att stora tussar hår försvinner. Man lär sig hur man ljuger för föräldrarna på bästa sätt för att de inte ska ifrågasätta var man är och vem man träffar. Så istället för att ha föräldrar som polisanmäler asen som har förgripit sig på deras dotter får man föräldrar som tror att de har en dotter med ett stort socialt nätverk, som sminkar sig, tänker på vad hon äter och gillar att göra håruppsättningar. På avstånd är allt så jävla vackert Orden är Lindas. När hon skulle fylla 12 år blev hon handlöst för älskad i en drygt 20 år äldre man, Jesper. För Linda blev Jesper Den Stora Kärleken, en man hon skulle vara beredd att göra allt för till och med bli utsatt för övergrepp av våldsamma män. Som liten beskriver sig Linda som ganska tillbakadragen. Ensam. Hennes mamma och pappa skilde sig när Linda var två och hon tog mycket ansvar. Mamma var ensam och jobbade mycket medan pappa inte mådde så bra i själen. Därför ville jag inte ta för mycket plats och synas. Jag har aldrig krävt någonting. Mamma säger att jag var ett väldigt snällt barn. Jag gillade att rita och göra saker på egen hand. Som 11-åring blev hon medlem på sajten QX. Det dröjde bara ett par veckor innan Jesper kontaktade henne, en kontakt och bekräftelse hon snart blev beroende av. Hemma var det mycket bråk mellan mamma och hennes nye sambo. 8

11 Det var nog det som gjorde det så lätt för Jesper att fånga mig. Det räckte att han antydde att mina föräldrar inte brydde sig om mig för att jag skulle fastna. Han tyckte synd om mig och jag kunde prata med honom om det var något. Han blev en stor trygghet för mig. Jesper var allt det som pappa inte var, någon som såg mig och brydde sig om mig. Han var allt det jag längtade efter men som jag aldrig kunde få av pappa. Jesper lovade Linda att de skulle gifta sig bara hon träffade några kompisar till honom först. Jesper, i sin tur, anlitade sin kompis Magnus att skjutsa runt Linda till sexköpare i en mellanstor svensk stad och tog själv pengarna. Linda berättar om hur kärleken till Jesper paradoxalt nog gjorde att hon överlevde övergreppen hon ville finnas till för Jespers skull. Att jag föll för Jesper tror jag berodde på att jag var så sjukt ensam just då. Han fanns helt enkelt där när ingen annan gjorde det. Jesper var den första mannen som såg mig och som ville veta hur jag mådde. Nu i efterhand förstår jag ju att han egentligen inte alls var intresserad av att ta hand om mig på något positivt sätt, men det var nog det som gjorde att jag fastnade för honom. Han var trevlig och omtänksam, ingen annan hade brytt sig om mig så innan. Han pratade med mig som en vuxen och såg mig för den jag var. Hemma blev hemligheten lätt att dölja. Skolan slutade tidigt. Mamma jobbade sent. Jag ljög ofta om att jag var hemma hos en kompis, tittade på en film, åt mellanmål, gick hemvägen förbi Konsum uppe vid kyrkan och runt idrottsplatsen. Allting var väldigt planerat och detaljerat för att jag inte skulle bli ifrågasatt av mamma. Jag har aldrig varit mobbad, men jag har ofta känt mig ensam. Jag har alltid varit stor och haft glasögon. Min skola hade ingen kurator, så det var ingen som kunde fånga upp mig. Mamma såg ju att jag inte mådde bra, men ingen tog tag i det ändå. 9

12 Fram tills Linda var 16 och en polisanmälan gjorde Jesper rädd och Linda förkrossad hon älskade ju trots allt honom sålde han henne till en rad män på olika hotell i Norrköping. Linda berättade inte för polisen om allt som Jesper utsatte henne för. Hon ville skydda honom samtidigt som hon tyckte att hon fick skylla sig själv. Linda tänkte aldrig på sig själv som utsatt för människohandel. Hon hade ju handlat frivilligt. Jurister är dock eniga om att hennes fall skulle kunna ha räknats som sexuell människohandel med barn och gett långa straff om Linda hade vågat anmäla Jesper. Men för Linda blev övergreppen en del av hennes vardag, och hon fylldes av så mycket skam att hon aldrig skulle drömma om att berätta. Ingen ifrågasatte heller, även om hon i boken Skuggbarn den okända sexhandeln med barn i Sverige (Engvall 2013) berättar att det fanns många tillfällen för omvärlden att reagera. Jag blev aldrig ifrågasatt, nej, inte vad jag kan minnas. Där och då hade jag nog inte velat att någon såg mig, männen var ju min fristad på något sätt. Nu i efterhand kan jag ju inse att det kanske gått att stoppa mycket tidigare om någon hade sett vad som pågick. Om någon faktiskt hade frågat mig och tryckt på lite, försökt få reda på hur jag egentligen mådde, hade jag kanske öppnat mig till slut. Jag tror att några av lärarna, bland annat min mentor, såg att något var fel, men de frågade inte inte tillräckligt mycket i alla fall. De hade kunnat se blåmärken som syntes lite under sminket och jag kan tycka att jag hade lite väl utmanande kläder för att gå i högstadiet. Lärarna borde nog ha märkt något, tycker jag. Lindas historia är hoppfull. Idag mår hon bra. Hon har vågat berätta, men tyvärr är hon inte ensam. Fler med henne bär på oändligt tunga hemligheter som bara väntar på att få sippra ut. Men om ett barn berättar något svårt för dig har du ork och mod att lyssna? Linda, som till slut fann en kurator att prata ut hos, säger så här: 10

13 Jag berättade allt om Jesper, om hur han hade vilselett mig och tvingat mig att träffa män under fyra år. När jag väl började prata grät jag konstant, då kom allt upp inombords. Jag pratade i nästan en timme, det var första gången jag berättade om allt för någon. Efteråt satt hon tyst och bara tittade på mig. Jag fick panik. Här hade jag gett henne hela min livshistoria och där satt hon helt tyst. Tvingade han dig alltså att träffa män?, frågade hon. Hur kunde du låta dig själv bli tvingad till det? Linda orkade söka sig vidare, hitta hjälp hos någon annan. Alla orkar inte det. Därför är kunskap om det första bemötandet för barn och unga som har sålts av andra och barn och unga som har sex mot ersättning så viktigt. Att diskutera Utåt sett hade Linda ett bra nätverk. Hon har kompisar i skolan, där det går okej med betyg och resultat, hon har en mamma som jobbar heltid och tak över huvudet. Ändå blev hon transporterad och såld till en lång rad män för sexträffar utan att någon upptäckte vad som pågick. Fundera över: Hur hade du kunnat upptäcka Linda? Vilka frågor hade du kunnat ställa för att få Linda att berätta om det hon var med om? Hur skulle du ha agerat om Linda hade berättat om sina upplevelser för dig? Vilka steg hade du tagit för att skydda Linda mot ytterligare övergrepp? 11

14 Sexuella övergrepp och sexuell exploatering av barn och unga Sexuella övergrepp och sexuell exploatering Enligt UNICEF uppskattar Världshälsoorganisationen (WHO) att 150 miljoner flickor och 73 miljoner pojkar under 18 år har tvingats till sexuellt umgänge eller andra sexuella övergrepp som innebär fysisk kontakt. I svenska studier uppger ungefär 25 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna att de har blivit utsatta för sexuella övergrepp. Tio procent av flickorna och tre procent av pojkarna hade utsatts för penetrerande sexuella övergrepp (orala, vaginala och anala samlag). När det sexuella övergreppet involverar fler än förövaren och barnet, benämns det ibland som sexuell exploatering. Enligt FNs definition innebär sexuell exploatering av barn: Handel med barn i sexuellt syfte Barnpornografi Barnprostitution Den här skriften handlar främst om den sista gruppen, som vi har valt att benämna som barn och unga som får ersättning för sexuella tjänster. Dessa barn och unga kan ha blivit exploaterade på de andra nämnda formerna också. 1 3 Lagstiftning Enligt FNs barnkonvention (art 34) har alla barn rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. I artikel 35 står också att konventionsstaterna ska bekämpa bortförande, förhandling eller handel med barn. I svensk lag är det i brottsbalken (BrB) bestämmelserna om sexualbrott mot barn finns. Då det kommer till de svenska bestämmelserna om att köpa och sälja sex är det olagligt att köpa sex men inte att sälja. Den som köper sexuella tjänster kan bli dömd till böter eller fängelse i max två år. Om ett barn är under 15 år anses alla köp av sexuella tjänster som våldtäkt. Andra aktuella 12

15 brottsrubriceringar kan till exempel vara koppleri, människohandel och barnpornografibrott. 4, 5 Svensk lagstiftning är tydlig med att barn inte ska förekomma i sexhandel och att de barn som är drabbade ska få skydd och stöd. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för alla barn och unga i åldern 0 20 år enligt 5:1 socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänsten har möjlighet att ingripa om en ung person utsätter sig för en påtaglig risk att skadas genom något socialt nedbrytande beteende. I Socialstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av lagen (SOSFS 1997:15) ges prostitution och att uppträda på sexklubb som exempel på vad som menas med ett socialt nedbrytande beteende. 6, 7 Sexuell exploatering, barnprostitution, barn i sexhandel, sälja sex eller ersättning för sexuella tjänster vad är det för skillnad? Som beskrivet ovan ingår barnprostitution som en del i begreppet sexuell exploatering av barn. Ordet barnprostitution används dock sällan, och kan leda tankarna till en mer regelbunden verksamhet, vilket det sällan är när det gäller barn och unga. I övrigt finns det flera begrepp som används synonymt, till exempel ersättning för sexuella tjänster, sälja sex eller barn i sexhandel. Barn och unga själva har visat sig använda många olika ord och begrepp när de ska beskriva sina erfarenheter. I en holländsk studie med unga som sålt sex tog de flesta avstånd från ordet prostitution, som de tyckte var ett ord man använde mer som en identitet och något som man gjorde upprepat, medan de själva beskrev vad de gjorde som något tillfälligt. De hade inte alltid ett passande ord själva. Liknande resultat ser man i svenska studier och i rapporten Online är jag någon annan beskriver unga kvinnor sina erfarenheter av att sälja sex innan 18 års ålder. I intervjuerna hade de svårt att hitta ett bra begrepp, men använde ord som sex, sälja sex, hora, skadesex, övergrepp och våldtäkt ja, inte prostituerad i alla fall jag vet inte vad jag skulle kalla det. Jag tänker aldrig på det sättet. Tror inte att det finns något bra ord för det. (Flicka 16 år, om att sälja sex) 13

16 14 Linda Jonsson, socionom och doktorand vid Linköpings universitet.

17 Unga som får ersättning för sexuella tjänster Det är viktigt att komma ihåg att alla människor är olika. Därför är det bara möjligt att beskriva hur unga som får ersättning för sexuella tjänster ser ut som grupp, inte hur det ser ut för varje enskild ung person. Bakgrundsfaktorer Flera svenska studier visar att barn och unga som får ersättning för sexuella tjänster oftare än andra barn har en problematisk bakgrund. Exempelvis upplever de oftare relationen till sina föräldrar som sämre. De bor oftare utan en eller båda sina föräldrar och kan i vissa fall ha rymt hemifrån på grund av sin dåliga hemsituation. De beskriver sin psykiska och fysiska hälsa som sämre och självkänslan som lägre. De har också i betydligt högre grad varit utsatta för fysiska och sexuella övergrepp. I en svensk studie med över ungdomar svarade 78 procent av dem som sålt sex att de hade varit utsatta för sexuella övergrepp och 51 procent hade varit utsatta för penetrerande sexuella övergrepp I stort sett alla studier visar att unga som får ersättning för sexuella tjänster oftare lever mer riskfyllda liv än andra unga. De har alkoholdebuterat tidigare, oftare testat droger, rymt hemifrån, har oftare självskadebeteende och antisociala beteenden. Det mesta tyder också på att de har ett mer sexuellt risktagande liv både på och utanför nätet. Dessa unga har överhuvudtaget ett mer sexualiserat liv på olika sätt, till exempel tidigare samlagsdebut, fler sexualpartners och uppskattar sig vara 2, 11, mer sexuellt erfarna än andra unga. 15

18 Skillnader mellan kön och sexuell läggning I intervjuer med yrkesverksamma och i kvalitativa studier om unga som fått ersättning för sexuella tjänster är det främst unga kvinnor som beskrivs. De flesta kvantitativa studier visar dock att det är ungefär lika många eller något fler pojkar än flickor som fått ersättning för sex (1,7 1,8% av pojkarna och 1,0 1,2% av flickorna). Abelsson och Hulusjö (2008) reflekterar kring detta och menar att det kan vara så att det är fler pojkar än flickor, men att detta blir osynligt på grund av traditionella könsbundna förståelser. En annan tolkning är att flickor inte har samma definition av byte eller försäljning av sexuella tjänster som 2, 11, 22, 23 pojkar och därför underrapporterar. För dem som är osäkra på sin könstillhörighet är det mycket vanligare att rapportera om ersättning för sexuella tjänster. En annan grupp där frek vensen är högre gäller hbtq-personer. Svedin & Priebe (2009) menade att tänkbara anledningar kring varför hbtq-personer har fått ersättning för sexuella tjänster i högre grad än andra kan vara för att pröva den egna sexualiteten samt att en del hbtq-personer är sexuellt mycket aktiva och där steget till att ha ett stort antal tillfälliga sexuella kontakter till att sälja sexuella tjänster kan vara litet. Men forskningen visar också entydigt att unga hbtq-personers hälso- och livssituation är betydligt sämre än unga heterosexuellas situation. Larsdotter et al. (2011) menade att heteronormativitet, bristen på respekt från andra samt att bli ifrågasatt och dåligt behandlad, med stor säkerhet kan sägas vara faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa och sexuell utsatthet 2, 11, 23, 24 bland hbtq-gruppen. En pojke eller flicka som säljer sex till någon av samma kön behöver inte vara homosexuell. De ungas egen sexualitet ska alltså inte förväxlas med vem de säljer sex till. En del unga som säljer sex är osäkra både på sin könstillhörighet och sin sexuella läggning. 16

19 Så här kan det gå till när unga får ersättning för sexuella tjänster Tillgängligheten av internet och smartphones är nästan 100 procentig hos svenska barn. Teknikens framfart tillsammans med internets oändliga möjligheter har inneburit stora förändringar också när det kommer till att sälja sex. Tidigare knöts kontakterna mellan köpare och säljare oftare på uteställen, nattklubbar och via vänner, medan det idag är vanligast att man träffas via internet. I studierna av Svedin och Priebe noterades en markant förändring gällande kontaktsätten. I den första studien, som utfördes 2003, var det vanligaste kontaktsättet via vänner och 17 procent hade kommit i kontakt med sin köpare genom internet. I den senare studien, 2009, var det 57 procent som kommit i kontakt med sin köpare via internet vilket var det vanligaste sättet att få kontakt. Internet är populärt för att hitta kontakter och det kan finnas många skäl till detta. I en studie av Olsson (2010) berättade de intervjuade sexsäljarna om fördelarna med att sälja sex via internet jämfört med andra arenor. Att själv få välja kunder utan att inledningsvis möta dem, att nätet är anonymt och att det är lätt att få nya kunder, var de 2, 11, vanligaste svaren. I en studie av Jonsson, Svedin & Hydén (2014), intervjuades 15 unga kvinnor (mellan år gamla) som sålt sex online om hur de kom i kontakt med sina köpare och hur de kommunicerade med varandra. Sammanfattningsvis kan man säga att de unga kvinnorna kom i kontakt med sina köpare på olika typer av sajter, med olika inriktningar men i stort sett överallt där man kan kommunicera med andra. De beskrev huvud sakligen tre sätt: Först beskrevs kontakter som skapats mer för att man var nyfiken och ville testa. En del beskrev hur de lagt ut avklädda bilder och filmer som lockat till sig personer som erbjöd dem sex. En del beskrev också hur de mer eller mindre blivit inlurade eller groomade (när ett barn uppvaktas för att kunna utsättas för ett sexuellt övergrepp) in i situationer som ledde till sexsäljande, utan att det var tänkt så vid den första kontakten. För det andra, och det som just dessa unga kvinnor beskrev som vanligast, var att gå ut på dejtingsajter och chatta. Det kunde både vara mer allmänna dejtingsajter eller sådana som var mer inriktade på sex. Dessa var alla sajter som egentligen vände sig till personer över 18 år, men där det var lätt att fuska med sin identitet om man var yngre. 17

20 18

21 19

22 Slutligen beskrevs också annonsering. Antingen att man själv annon serade på sexsajter eller att man svarade på andras annonser. Flera studier har visat att unga under 18 år sällan är i den synliga prostitutionen online där sex annonseras. Det kan bero på att de är rädda för att bli upptäckta eller exempelvis inte behöver annonsera eftersom kontakter knyts så lätt ändå. Eftersom så lite är förutbestämt när kontakten knyts och man kommer överens om att ses kan det bli mer eller mindre som en förhandling inför varje tillfälle mellan den unge och köparen. Förutsättningarna kan variera från gång till gång och person till person och det har visat sig att den unge kan uppleva det svårt att föra fram hur de vill ha det, till exempel gränser om vad man går med på och betalning. Detta kan leda till att de går med på mer än vad de tänkt från början. En annan svårighet för den unge kan vara att de känner sig mer eller mindre hotade och därför inte vågar sätta gränser, men det kan också handla om att de är rädda för att bli övergivna och att köparen skulle ångra sig och inte vilja ses. Den samlade bilden i studien av Jonsson, Svedin & Hydén (2014), var att det mer var köparen än säljaren som bestämde vilka sexuella handlingar som skulle ske vid 23, 27, 28 mötena samt vad ersättningen skulle bli. Vilka sexuella tjänster säljs och vem köper? Att sälja sex kan handla om att sälja sexuella bilder och filmer av sig själv eller att erbjuda sexuella tjänster vid möten utanför nätet. I studien av Jonsson & Svedin (2012) beskrev de intervjuade unga kvinnorna att de sålt allt från webcam-, oral-, vaginal- till analsex. De flesta hade också varit med om fysisk våldsam sex, att de blivit bundna, piskade, slagna, dragna i armarna eller att någon tagit struptag. Flera hade också varit med om kiss- och bajssex. En del beskrev att de deltagit i olika rollspel (så som pappa dotter lekar eller leka att de spelar in porrfilm). Några möten resulterade i fysiska skador på kroppen och en del hade sökt läkarvård, men inte berättat hur skadorna uppkommit. I en nyligen publicerad bok av Jonas Trolle som tidigare arbetade på polisens människohandelsgrupp beskriver han flickor som sålde sex till Kapten klänning, en svensk polischef. Han beskriver hur flickorna förmåddes till sexuella handlingar som kunde leda till direkt livshotande situationer något som också finns beskrivet inom 10, 29 forskningen. 20

23 Det är vanligare att män köper sex än kvinnor. I en svensk studie från 2012, uppgav 5% av svenskarna att de köpt sex (10,2% av männen och 0,1% av kvinnorna). De flesta sexköpen hade gjorts utomlands och oftast under en arbets- eller tjänsteresa (både för sexköp utomlands och i Sverige). Köparna fanns i alla samhällsklasser och inom alla yrken. Bakgrunden hos sexköparna var som för ett genomsnitt av svenskar gällande till exempel utbildning och ekonomi. Även då det kommer till att leva i ett stadigt förhållande eller ha minderåriga barn skilde sig inte sexköparna från övriga svenskar. Sexköparna beskrev oftare en sexuell aktiv livsstil med ett stort antal samlagspartners och en aktiv användning av internet i kärleks- eller sexuellt syfte inklusive oftare ett tvångsmässigt sexuellt beteende. Kunskapen om köparna är liten vilket särskilt gäller de som köper sex av barn och unga. 30 Vanliga orsaker till att få ersättning för sexuella tjänster Att förklara varför unga hamnar i situationer där de får ersättning för sexuella tjänster är komplicerat och varje ung person har sin egen historia och berättelse. Ofta är det beskrivet i forskningen att de behöver något, till exempel pengar, droger, alkohol eller någonstans att vara. Detta skulle innebära att om alla barn hade tillräckligt med pengar och någonstans att bo skulle det inte finnas unga som sålde sex. Så enkelt är det inte. För en del barn och unga finns det en tredje part som förmedlar dem och i vissa fall kör dem till säljarna, medan andra säljer sex ensamma utan en tredje part eller kontakt med andra säljare. I en studie från RFSL (Larsdotter et al., 2011) intervjuades unga som bröt mot heteronormen om sina erfarenheter av sex mot ersättning. Författarna sammanfattade genom att skriva att unga som har sex mot ersättning inte kan förstås som ett entydigt fenomen som bara har en orsak och en lösning. Bland annat lyftes hur självkänsla och sexuell utsatthet sam varierar och att den sexuella utsattheten minskade när informanten hade fått bättre självkänsla. 24 Nedan är några vanliga anledningar till att unga får ersättning för sexuella tjänster, som beskrivs på olika ställen i forskningen. Nyfikenhet Vill ha sex Behöver någonstans att vara Behöver pengar, mat, droger, alkohol Vill bli sedd och få bekräftelse 21

24 Efter sexuella övergrepp söker sig till likande situationer Hotad eller tvingad Lurad Skada sig genom sex En del unga kan tycka att det är spännande och upphetsande att testa på att få ersättning för sexuella tjänster. Det kan vara en gråzon mellan ömse sidig frivillig sexualitet och situationer där ersättning mot sex förekommer. Denna gråzon tycks vara vanligare hos barn och unga än vuxna. Unga som inte kan bo hemma av olika anledningar eller de som behöver pengar, droger eller alkohol kan hamna i situationer där de har sex mot ersättning. Kvalitativa studier indikerar att unga som känner sig utanför och ensamma kan uppsöka sexuella kontakter mot ersättning för att bli sedda och bekräftade vilket kan fungera positivt, genom att de får uppmärksamhet som de behöver men å andra sidan negativt genom att de upplever att de enda kontakter de får är sådana som resulterar i sex mot ersättning. Unga som varit utsatta för sexuella övergrepp kan få problem med sin sexualitet. I forskningen är det beskrivet hur de exempelvis kan undvika att ha sex helt eller motsatt att de har väldigt mycket sex, som i vissa fall kan liknas vid ett beroende. En del kan också söka upp nya övergreppssituationer men där de känner att de har kontroll, till skillnad från när övergreppet skedde. En del unga har sex mot ersättning för att de känner sig hotade eller tvingade. Det kan handla om indirekta hot där den unge till exempel är rädd för vad som skulle hända om de inte går till ett avtalat möte eller upprepat träffar en köpare. Direkta hot om till exempel våld eller spridning av sexuella bilder och filmer kan också förekomma från köpare som sätter den unge i en situation där de måste fortsätta träffas. Flera studier beskriver också hur unga får kontakter till exempel via internet som leder till sex mot ersättning, även om det inte var tanken initialt. De unga luras mer eller mindre till sexuella kontakter som i vissa fall som kan liknas vid 2, 10, 11, 16 21, 24, 31 en grooming process. Det finns säkerligen många fler anledningar till att unga har sex mot ersättning och alla kan förekomma själva eller samtidigt. Det kan vara mycket svårt för en ung person att berätta om varför de gör något, vad de ser som positivt eller negativt med beteendet. För en del innebär det en blandning av tankar (t.ex. nyfikenhet eller behov att bli sedd), känslor (t.ex. glädje, rädsla eller hat mot sig själv och/eller sin köpare) samt 22

25 fysiska sensationer (t.ex. sexuell lust eller fysisk smärta). I flera studier har de unga beskrivit att de hamnar som i ett dissociativt tillstånd när de säljer sex, försvinner bort så de inte ska känna något, medan andra kan beskriva att de är mycket närvarande vid själva mötet och att detta tar 9, 10, 22, 24, 32 bort andra negativa känslor. Nedan finns ett citat från en intervju med en 17-årig pojke. Han berättar om de situationer då han tar kontakter för att sälja sex, när han mår dåligt. Han beskriver sedan hur han får ångest inför mötena men att själva mötet innebär en lättnad i och med att han stänger av alla känslor. Efteråt mår han dåligt och i de situationerna tar han nya kontakter... Så fortsätter det alltså, som i ett ekorrhjul. När jag mår dåligt tar jag kontakt med någon som vill träffa mig. Jag mår så dåligt då att jag tar till allt bara för att få lätta på trycket. Innan mötena är ångesten så stark att jag knappt kommer ihåg hur jag tagit mig dit sedan stänger jag bara av. Låter någon annan ta över mig och bestämma. Jag har blivit bra på sex med män, men det är ju inte det jag egentligen vill ha. Efteråt mår jag skit. Känner mig äcklig och tom. Ofta har jag väldigt ont. Brukar bita i en tröja för att inte skrika rakt ut. (17-årig pojke) 23

26 24

27 25

28 Alex Alex är 17 år och bor i Stockholm. Hen har växt upp med två syskon och föräldrar som bor tillsammans, men Alex säger att de alltid har haft mycket på sitt håll. Alex är född kille men berättar att hen känner sig mer som någon mittemellan. Alex har inte varit speciellt retad i skolan för det, säger hen, men känslan av att inte riktigt höra till någon grupp har tagit över mer och mer i tonåren. Jag har aldrig riktigt passat in någonstans. Mina föräldrar har alltid jobbat väldigt mycket och jag har fått klara mig själv. De har inte brytt sig så mycket, men vi har alltid haft mat i hemma kylen om man säger så. Men jag har liksom alltid känt mig ensam och under vissa perioder har vi bråkat mycket. För att komma undan bråken och tjafsen hemma har Alex ibland rymt hemifrån. Hen har bott hos kompisar, tillfälliga kontakter och enstaka nätter på gatan. Kontakterna hen har hittat via communityt Cruiser på nätet har varit smidiga och lättillgängliga, ett enkelt sätt att hitta tak över huvudet. För mig har det aldrig varit konstigt att byta bostad mot sex. Det har varit enkelt att erbjuda sådana tjänster på olika communities. Erbjudanden finns det ganska gott om, om man säger så Alex säger att hen har haft tur. Hen berättar att ingen har varit elak, inte slagits eller så. Säger att hen nog har träffat ett hundratal män på olika adresser i Stockholm och haft sex mot tak över huvudet, cigaretter och ibland mat. Sällan pengar, enligt Alex. Det är inte det jag behöver. Jag vill bara ha någon ibland. 26

29 Att diskutera Vilka tankar och föreställningar har du kring barn och unga som har sex mot ersättning? Fundera över: Vilka tankar och föreställningar har du kring barn och unga som blir sålda av andra? Vad innebär sex mot ersättning för dig? Vad finns det för likheter och skillnader mellan pojkar och flickor som har sex mot ersättning? Hur tror du att ditt synsätt påverkar dig i mötet med det enskilda barnet? Vad behöver vi som möter dessa barn och unga tänka på för att den unge ska kunna eller våga berätta? 27

30 Att skada sig genom sex En del unga kan beskriva att de har sex mot ersättning som ett sätt att skada sig själva på. De använder sex av samma skäl som de kanske vid andra tillfällen skär sig. Vi vet inte hur vanligt det är att unga skadar sig genom sex. Den svenska studie som finns idag kommer från IF Skadeförsäkring (2012). Där uppgav 5 procent av ungdomarna att de skadat sig genom sex. Studien ger en indikation att det troligen är fler som skadar sig genom sex än som säljer sex, vilket kan tyckas självklart. En del unga som skadar sig genom sex tar inte betalt för de sexuella tjänsterna, medan andra gör det. Det finns också en tredje grupp som får ersättning ibland och ibland inte. 33 Först visste jag inte att jag kunde få betalt och det var ju inte det jag var ute efter. Nu vet jag att när jag behöver något så kan jag ta betalt just då. Men det är bara om jag precis vet vad jag behöver. Annars vill jag inte ha pengarna. Det är ju smutsiga pengar. En gång satte jag in kr till Rädda Barnen, för jag tänkte att det finns dom som behöver pengarna bättre än jag. (Flicka, 17 år) Kunskapen om unga som skadar sig genom sex är liten. Det ifrågasätts om sex verkligen kan vara ett självskadebeteende eftersom det är en annan person som skadar en och att det inte alltid blir några fysiska skador på kroppen. I boken Unga som skadar sig genom sex, används följande definition: 31 28

31 När man har ett mönster av att söka sig till sexuella relationer som innebär att man skadar sig själv fysiskt eller psykiskt. Beteendet orsakar starkt signifikant lidande eller försämrad funktion i skolan, arbetet eller på andra viktiga områden. (Åsa Landberg, i Unga som skadar sig genom sex, Jonsson & Lundström-Mattsson 2012) I boken 14 år till Salu får läsaren följa Tessan som berättar om hur hon sålde sex som ett sätt att skada sig själv på. När hon går till mötena med sina sexsäljare gör hon det för att slippa känna och som ett sätt att överleva på, inte för att dö. De unga som skadar sig genom sex kan ofta beskriva att det kan vara en hårfin gräns mellan liv och död. Antingen att de riskerar att bli dödade vid ett möte eller att de tar sitt liv på grund av att de mår dåligt. Men främst har det framkommit att unga som skadar sig genom sex gör det som ett sätt att reglera känslor, affekter, både positiva och negativa. Så kallad affektreglering är också en känd 10, 31, 34 funktion när det kommer till andra självskadebeteenden. Behovet är stort av fler studier om unga som skadar sig genom sex och då blir förhoppningsvis bilden också klarare gällande likheter och skillnader med andra självskadebeteenden och vad som är viktigt att tänka på i kontakten med dessa unga. 29

32 Lisa Lisa kommer från en förort till Stockholm och berättar att hon växte upp i en relativt trygg miljö fram tills hon skulle fylla åtta år. Hennes föräldrar skilde sig när hon var ett par år och hon delade sin tid mellan mamma och pappa tills pappa åkte utomlands och bestämde sig för att stanna där. Mamma träffade redan innan pappa åkte utomlands sin nya man, den mannen och jag har aldrig kommit överens ordentligt. Han har dagligen, efter det att pappa försvann ur mitt liv, förklarat för mig hur dum i huvudet jag är och godtyckligt ändrat reglerna som han känt för. När mamma jobbade sina kvällar kunde man aldrig veta om reglerna som gällde igår var de samma idag. Om jag och något syskon bråkade så var det nästan alltid mitt fel och då fick jag ta konsekvenserna av det. Min styvfar tvekade aldrig i att ge oss en örfil eller ta oss hårt i armen och släpa in en på ens rum om han tyckte det var befogat. Stora delar av min uppväxt är helt blanka, borta ur mitt minne. Lisa berättar att hon var 14 när hon förlorade oskulden efter mycket tjat från sin äldre och vad hon tyckte, häftigare pojkvän. Sett i backspegeln var han bara intresserad av sex med en ung tjej. Vi träffades några månader och sedan rann det ut i sanden. Men jag hade hittat ett sätt att tillfälligt döva min ångest om än i en tillfällig bekräftelse, att ångest efteråt alltid var mycket värre än vad den var innan hindrade inte mig från att börja söka upp nya sexpartners. Att hitta nya sexpartners var lätt i internets förlovade land och att jag var en ung tjej i en storstad gjorde det väldigt enkelt. Jag kunde ha sex med tre olika män samma dag, när det var som värst. En del var våldsamma och jag fick blåmärken, men de var lätta att dölja. 30

33 Lisa berättar att hon fick betalt ibland, men att det kändes smutsigare än om hon inte fick pengar. Först när jag började på gymnasiet mötte jag den första personen som var genuint intresserad av vad som fanns bakom min fasad. En lärare som frågade mig hur jag mådde egentligen. Svaret kom inte direkt men läraren stod kvar och fanns där när det kom. Han pratade med de personer han behövde för att få koll på vad han behövde göra och gjorde en anmälan till socialtjänsten. Lisa berättar att hon har varit i kontakt med BUP flera gånger under sin uppväxt, sista gången när hon var sexton. Alla gånger har de lagt upp en behandlingsplan utifrån hur och varför min mamma sagt att jag mår som jag gör. Ingen frågade mig vid mötet vad jag kände och ville utom en som vid en kontakt faktiskt sa åt mamma att återkomma när jag själv ville dit, för mitt beteende var tydligt att jag inte ville vara där då. Jag har idag stora problem med tillit, men det blir långsamt bättre och har fortfarande kontakt med läraren. Att berätta vad som varit ser jag som ett sätt att komma vidare. Jobbar så gott jag kan med mig själv och har stöd från ett fåtal utvalda vänner, litar tyvärr inte på psykologer efter kontakterna med BUP, litar i och för sig inte på någon innan den överbevisat mig om att den går att lita på. 31

34 32

35 33

36 Sluta ha sex mot ersättning Att börja, fortsätta och att sluta ha sex mot ersättning Det finns många studier, främst om vuxna, som beskriver ingångar och exitprocesser då det kommer till personer som fått ersättning för sexuella tjänster. Få studier har dock frågat unga själva om detta. Genom att förstå de ungas bakgrund tillsammans med vad sex mot ersättning kan fylla för funktion går det att lättare förstå varför de börjat, stannat kvar 35, 36 i, men också förståelse för motivationen att sluta. I en nyligen genomförd studie av Jonsson, Svedin & Hydén (2014), med 15 unga kvinnor som sålt sex online innan 18 års ålder, undersöktes just hur de själva beskrev anledningarna till att de sålde sex. Under intervjuerna började alla att berätta sin historia kring att sälja sex, med en särskild händelse som spelat stor roll i deras liv. Alla sådana livsavgörande händelser var negativa på olika sätt. Det kunde handla om att man förlorat någon närstående eller blivit utsatt för våld men framförallt beskrev de sexuella övergrepp och våldtäkter. En del beskrev livslånga sexuella övergrepp av någon närstående medan det för andra hade handlat om en våldtäkt, till exempel under en skolfest eller överfallsvåldtäkter. Övergreppen triggade igång ett destruktivt leverne där de kunde beskriva att de till exempel kände en avsky för sin kropp, att de ville söka upp sexuella situationer och känna kontroll. En annan gemensam beskrivning var känslan av utanförskap och att känna sig ensamma. Kombinationen av en svår händelse i livet tillsammans med upplevelsen att vara annorlunda och ensam gjorde dem extra känsliga. I den situationen blev sexsäljandet som ett sätt att överleva på. Samtidigt som de hade en drivkraft att sluta var det svårt så länge de inte såg alternativa lösningar som skulle få dem att stå ut i sin situation. I beskrivningen av att sluta var detta en process som var ständigt pågående och precis som för att börja fanns det livsavgörande händelser som spelade roll för det definitiva avslutet, till exempel att de fann en partner, blev gravida eller även här negativa händelser så som allvarliga hot eller sexsituationer under sexsäljandet som hade urartat

37 Jag tänker att jag inte kan hålla på längre. Det måste få ett slut, eller får mamma och pappa begrava mig, och det vill jag inte. Jag vill inte dö. Och jag känner nu att jag orkar inte mer. (Flicka, 16 år) Alla intervjuade hade sålt sex mer än 10 gånger. Alla sade sig ha slutat ha sex mot ersättning vid tiden för intervjutillfället. Dock kunde det senaste tillfället ligga väldigt nära i tid. Studien av Svedin & Priebe (2009) visade att de flesta som sålt sex hade gjort det färre än fem gånger. Det tycks som om de flesta som prövar alltså slutar ganska omgående, medan en liten grupp fortsätter och för denna kan det vara 2, 32 mycket svårt att sluta. Att berätta och få stöd och hjälp Det är svårt att prata om sex, sexuella övergrepp och om att ha sex mot ersättning, både för unga med dessa erfarenheter och för de yrkesverksamma som möter dem. All klinisk kunskap tillsammans med forskning visar att det är svårt att prata om men samtidigt nödvändigt, för att kunna sätta in skyddsåtgärder och för att den unge ska kunna få sin röst hörd, få upprättelse och som en viktig del i processen att sluta. Det går inte att se på en person om de har haft sex mot ersättning. Många studier visar att unga själva vill att yrkesverksamma ska fråga eftersom det är svåra saker att ta upp självmant. Därför är det den yrkesverksamma som måste få igång ett samtal och fråga om de till exempel ser en beteendeförändring hos en ung person eller känner en oro. Exempel på hur man kan fråga finns till exempel i boken Men fråga mig bara (Allmänna Barnhuset, 2009), om barn som varit utsatta för sexuell exploatering. I boken beskrivs också signaler som man som yrkesverksam kan vara uppmärksam på som till exempel att ungdomen har stor tillgång till pengar, har ett alkohol- och drogmissbruk, har ett sexualiserat beteende och tar sexuella risker både på och utanför nätet. För unga som har sex mot ersättning kan också fysiska synliga skador förekomma. Då är det viktigt att fråga hur dessa skadar uppkommit och se till att den unga personen får medicinsk vård. I Barnombudsmannens rapport om hur barn signalerar (Barnombudsmannen, 2012) när de 35

38 utsatts för våld i nära relation, beskriver barn hur de kan signalera för att bli sedda genom att till exempel rita bilder, skriva dikter, skolka, slåss eller vara utåtagerande på olika sätt eller ha självskadebeteenden. 37, 38 Det finns många anledningar till varför det är svårt att prata om sina erfarenheter av att sälja sex och kanske hellre signalerar på andra sätt. Det kan handla om att man är rädd för att till exempel inte bli trodd, ifrågasatt eller att man pratar med någon som inte har förståelse eller kan något om unga som har sex mot ersättning eller självskadebeteenden. Det kan också handla om man tycker det är pinsamt att prata om eller att man har skam- och skuldkänslor. Den unga personen kan också själv känna sig osäker på vad det är de varit med om och då kan det vara svårt att berätta. Det kan vara svårt att hitta ord på vad de gör och varför. Vi vuxna kan ha en bild av att den unge ska berätta en fullständig historia som vi sedan kan agera utifrån. Det sker sällan. Det tar tid att berätta och handlar om ett förtroende mellan den unge och den som lyssnar. Gränsen mellan sin egen sexualitet och det som är en ren affärsuppgörelse är inte heller alltid klar. I intervjuerna med unga kvinnor som sålt sex online beskrivs den problematiska relationen till kroppen och hur den ibland inte regerar som de tänkt till exempel att de själva känt sexuell njutning under sälja sex-till fällena, vilket lett till ytterligare 10, 32 skuld och skam över beteendet. I Jonsson & Svedins studie (2012) hade de intervjuade unga kvinnorna fått varierad professionell hjälp. Alla utom två hade varit aktuella inom socialtjänst eller barnpsykiatri under sin uppväxt. Sällan hade de berättat om erfarenheterna av att sälja sex. Alla kände sig överkörda, missuppfattade och att de inte getts möjlighet att kunna berätta. Endast en av informanterna var nöjd med den professionella hjälp hon fått. Hon var också den som slutat få ersättning för sexuella tjänster för längst tid sedan. Gemensamt var att känna sig i vägen, att man tog upp någon annans tid om man pratade samt att omgivningen reagerat med en uppgivenhet och inte visste hur de skulle hantera situationen när den unge berättade. Föräldrar kunde uttrycka inte nu igen gällande sin självskadande ungdom eller att psyko logen sagt att han eller hon inte besuttit kompetens för att prata om just de sakerna som den unge börjat berätta om. 10 De som självskadade sig mycket genom att till exempel skära sig hade upplevt sig negligerade av sina nätverk och fått höra att de skurit sig för att de velat ha uppmärksamhet. 36

39 Hon vill bara ha uppmärksamhet, Hon är bara ett bråkbarn, det var ju ingen som brydde sig. Några lärare skämtade... Har katten rivit dig igen och sådär. Det var ingen som tog det på allvar varken på BUP eller soc eller i skolan. Och mina föräldrar visste inte vad de skulle göra så dom backade undan. (Flicka, 21 år) Sammantaget visar klinisk kunskap tillsammans med forskning att unga vill få frågor, vill att någon engagerar sig i deras situation och inte släpper kontakten. De unga kan testa relationen genom att till exempel inte komma på möten eller leda in samtalet på andra saker för att de är osäkra på vad som ska hända om och när de berättar. Stöd online har visat sig vara viktigt för en del av de unga, inte som ersättning för kontakt med till exempel myndigheter utan som ett komplement, ett ställe där de kan öppna upp och berätta. Genom frivilligorganisationer, eller egna och andras bloggar kan de unga hitta stöd i sin situation. Längst bak i denna skrift finns länkar till informations sidor och chattar dit unga kan vända sig. Nedan beskriver Elin, 17 år, vad som gjorde att hon slutade ha sex mot ersättning. Det var oundvikligt. Men jag kan säga att det som verkligen hjälpte mig var min blogg, där jag var öppen med all självdestruktivitet. Jag kunde bara inte svika mina följare genom att skära mig eller sälja sex. Jag behövde vara trovärdig och inte lura dem. Det var det som verkligen förändrade mitt liv. Det är många myndigheter som gemensamt har ansvar för unga som har sex mot ersättning. För att situationen för den unge ska bli så bra som möjlig krävs samarbete. Ytterst har socialtjänsten ansvaret för den unga personen. Då de unga kan vara hotade både indirekt, (genom att 37

40 till exempel vara rädda för att säga nej i rädsla för vad som ska hända annars) samt direkta hot (som att de till exempel ska dödas om de inte kommer till nya möten eller att bilder ska spridas med mera). Därför är det av stor vikt att socialtjänsten skyndsamt utreder skyddsbehov. På längre sikt handlar det om andra typer av stödinsatser. Som beskrivits i den här skriften finns det många olika anledningar till att unga har sex mot ersättning och det är därför viktigt att ta reda vad den unge upplever att sexsäljandet fyller för funktion för att kunna sätta in adekvata stödinsatser. I en del fall kan det bli aktuellt med en placering utanför familjen för att skydda den unga. Vad forskningen har visat att det är bra att tänka på: Skyddsbehov måste utredas skyndsamt! Fråga men glöm inte att lyssna på svaret också. Var kvar! Säg till ungdomen att du finns kvar även om de får kontakt med andra yrkesverksamma. Samarbeta mellan och inom myndigheter. Rådgör med kollegor eller andra yrkesverksamma som har erfarenhet av att arbeta med unga som fått ersättning för sex. Prata om behovet som ersättning för sex fyller för den unge, så är det lättare att bedöma vilket behov till stöd och hjälp som finns. En person som behöver pengar kanske inte har samma behov av stöd och hjälp som den som skadar sig genom sex. Inkludera den unges familj i möjligaste mån och hjälp t.ex. föräldrar i hur de ska stötta. Förvalta det förtroende som den unge gett dig genom sin berättelse. Var engagerad! 38

41 39

42 40 Simon Häggström och Zanna Tvilling vid Citypolisens prostitutionsgrupp.

43 41

44 Malin Andersson socialsekreterare på Ungdomsjourens uppsökande verksamhet Det är viktigt att se de unga som inte sticker ut När många andra börjar förbereda sig för att avsluta sitt arbetspass, börjar Malin Andersson sitt. Efter 17 år inom socialtjänsten, mest i uppsökande arbete, arbetar hon sedan i april i år tätt tillsammans med Citypolisens prostitutionsgrupp, där Stockholms stads Ungdomsjour bemannar polisgrupper med två socialsekreterare med mål att hitta unga som har sex mot ersättning. Vi är de som länkar de unga vidare, till antingen socialtjänsten och/ eller Mikamottagningen, säger Malin Andersson. När polisen, antingen genom spaning eller efter tips, hittar en ungdom i Stockholms sexhandel finns Malin Andersson till att börja med i bakgrunden. När polisen har gjort sitt, vilket till exempel kan vara att gripa en misstänkt gärningsman, presenterar Malin Andersson sig själv och varför hon är där. Det innebär ofta situationer med många upprörda känslor hos ungdomen. Vår uppgift är att fånga upp och erbjuda dem en kontakt. Inledningsvis brukar jag träffa dem själv, men det är också viktigt att träffas vid en annan tidpunkt, när deras känslor har lagt sig lite. Tydlighet är viktigt tydlighet med värme. Jag berättar direkt vem jag är och varför vi sitter där vi gör. Man måste visa respekt för den person man möter och ha förståelse för att hon är livrädd. Hur skulle jag känna om någon kom på mig med att ha sålt sex? Hela världen skulle rasa samman och hon är givetvis rädd att alla ska få veta för ofta är ju sex mot ersättning en hemlighet man aldrig har berättat om för någon. Ofta är de rädda för att den som sitter mittemot ska tycka att hon är äcklig, en hora eller en slampa. För mig gäller det då att vara tydlig och ickefördömande i mitt förhållningssätt, till exempel genom att vara väldigt inlyssnande. Man kan för en stund försöka prata om annat i deras liv, saker runt omkring. Jag går mycket på mående, hur mår man i stort? Är det någonting i just den här situationen som gör att du mår dåligt? Efter det första samtalet brukar 42

45 Vår uppgift är att fånga upp och erbjuda dem en kontakt. Malin Andersson följa med till exempelvis Mikamottagningen. Många tycker att det är jobbigt. Kan man slippa gör man gärna det. Som ung behöver man lite peppning för att gå dit. Personalen på Mikamottagningen är ju väldigt duktiga, där har ju alla lång erfarenhet och för dem är sex mot ersättning inget speciellt. Det kan kännas väldigt tryggt för den unga personen att komma dit. Vad önskar du att socialtjänsten skulle bli bättre på? Jag tycker att alla vi inom socialtjänsten ska bli bättre på att fråga och på att ha tid att lyssna. Du ska inte ställa frågan om du inte har tid att lyssna på och ta hand om svaret. Det är också viktigt att förklara för ungdomen vad sex mot ersättning är. Det behöver ju inte handla om pengar, utan det kan lika gärna vara cigaretter eller tak över huvudet. Och om personen svarar ja behöver det inte vara systematiskt, det kan också handla om en dålig sexuell upplevelse och då kan man prata om den. Hur ska man rusta sig för att prata om detta? Den formella kompetensen finns ju, men man behöver träna sig och vara ödmjuk inför sig själv. Det händer att det blir fel ibland och att man säger och frågar saker som uppfattas som konstigt eller främmande. Då får man backa och be om ursäkt. Malin tar ett exempel med en tjej som var illa ute och som var på väg till polisen. Malin ställde frågan hur känns det? och fick svaret vad fan tror du?. Då bad jag om ursäkt, erkände att det var en dum fråga. Det är bara bra, då kan de se att de har med en vanlig människa att göra. Efter lång tid inom socialtjänsten ser Malin Andersson en extra viktig grupp att hålla utkik efter: de som inte sticker ut. Den som har sex mot någon form av ersättning behöver inte vara den där tjejen eller killen som är sexuellt utåtagerande, inte hon med den mest urringade tröjan eller den som pratar ljudligt om sex i skolan. Det är ibland 43

46 Det är bättre att fråga en gång extra och ha fel än inte alls. lättare att som vuxen prata sex med de unga som snackar snusk hela tiden, men en större utmaning att göra det med de som inte gör det. Då kan det kännas lättare att undvika frågan. Malin Andersson känner också en stor oro för tjejer som är på rymmen och anser att socialtjänsten borde fokusera mer på de barn och unga som väljer att inte bo hemma. Bara för att någon inte bor hemma måste det inte betyda att man har sex mot ersättning men är man på rymmen en längre tid brukar det hända ändå. Rymningar är, av flera skäl, oroande. När man är på rymmen hamnar man i den där ickevärlden, där man träffar folk man aldrig träffar annars, finns det en risk att man gör saker man inte tänkt sig: saker man inte vill ställa upp på och kanske senare kommer att må ännu sämre av. Någonting är ju redan fel eftersom man mår så dåligt att man inte vill vara hemma. Här borde socialtjänsten bättre visa att man letar, att man undrar var ungdomen är och vad man har för sig. Det kan man göra genom att aktivt leta efter ungdomen. Ser du killarna som har sex mot ersättning också? Nej, tyvärr, det är en grupp som vi och polisen behöver bli bättre på att hitta. Jag tänker att killarnas utsatthet är ännu mer dold än för tjejer och att till viss del sker i hbtq-världen, men också att det kan finnas socialt utsatta killar som säljer sig till män. Jag tror att särskilt de heterosexuella killarna har svårt att prata om det. Jag har försökt några gånger med sådana som jag har misstänkt och frågat rakt ut: jag blir orolig för dig när jag har sett dig i det här sammanhanget och tänkte att du kanske säljer sex, stämmer det? Ingen har erkänt. Det blir oftast lite spänt några gånger efter, då har de varit lite avståndstagande, men det har gått över. Det är ju obekväma frågor att ställa, men det är mitt ansvar att ställa de här frågorna. Hur kan man tänka när man blir orolig för någon ungdom? Var hälsosamt misstänksam. Tro inte att alla har sex mot ersättning, men 44

47 misstänker du och får den där berömda magkänslan ska man definitivt prata om det och ställa frågan. Det är bättre att fråga en gång extra och ha fel än inte alls. Finns det någon annan grupp som man kan vara extra orolig för? I samtliga av Ungdomsjourens verksamheter har vi uppmärksammat ensamkommande pojkar som en riskgrupp. Det är en grupp som är extremt socialt utsatt, särskilt de ungdomarna som kommer från länder där Sverige inte beviljar uppehållstillstånd. Många av dessa ungdomar har en svår social problematik redan innan de kommer till Sverige. Vi vet egentligen väldigt lite om den här gruppen, men det vore ganska troligt att ungdomar som har en så svår social situation också skulle vara extra sårbara och utnyttjas för sexuella ändamål. 45

48 Lena Berg kurator på Järva ungdomsmottagning Precis som med våld behöver vi fråga konkret för att få veta Om jag hade fått frågan när jag var yngre skulle jag nog ha gjort andra val. När Lena Berg, sociolog och kurator vid Järva ungdomsmottagning i Stockholm, hörde orden från terapeuterna på Mikamottagningen, fick hon en aha-upplevelse. En ungdomsmottagning är en perfekt plats för att tidigt upptäcka och göra prat om att ta emot ersättning för sex möjligt. Precis som vi frågar alla nya om deras våldserfarenheter borde vi kunna hitta ett sätt att rutinmässigt fråga om sex mot ersättning. Precis som med våld behöver vi fråga konkret för att få veta. På ungdomsmottagningen är man van vid att prata om sexualitet, både med tjejer och med killar. I det första bedömningssamtalet försöker kuratorn eller barnmorskan förstå hur de ungas sexuella erfarenheter ser ut. Då ställer vi mycket frågor kring det som inte känns okej. Men jag tror vi skulle behöva ställa frågan har du någon gång tagit emot ersättning för sex?. Den frågan ställer vi inte systematiskt idag. Varför är just den frågan så viktig? En del använder sig av sexualitet som ett sätt att få närhet och intimitet. Även om de kan tycka att det är spännande och känns helt okej tror jag de kan behöva reflektera kring det. Många av de unga som jag stött på kan beskriva den första tiden som spännande, att man har koll, men med tiden verkar berättelsen ändra sig till att det inte lika kul längre. Det är inte lika enkelt och det kan finnas fler som kräver ens tillgänglighet. Kontrollen blir svårare att hålla. En del väljer att sluta, men andra hamnar i annan utsatthet. Därför behöver unga få möjlighet att prata om sexualitet över huvud taget. På Järva ungdomsmottagning möter Lena Berg trans- och hbt-ungdomar, en riskgrupp bland unga som har sex mot ersättning. Hon har inte träffat några ensamkommande flyktingbarn som har sex mot ersättning, även om hon är medveten om att problemet finns även bland dem, däremot har hon träffat flickor i hedersrelaterade situationer. De är i en stor riskzon och hamnar lätt i gråzonen att de ger bort sex mot 46

49 En ungdomsmottagning är en perfekt plats för att tidigt upptäcka och göra prat om att ta emot ersättning för sex möjligt. bekräftelse, kanske tak över huvudet. Livet utan familj är så fruktansvärt ensamt. Men utmaningarna för de som möter unga för att prata om sex mot ersättning är många. Våra egna fördomar kan ställa till det i en berättelse och att jag, utifrån mitt vuxenperspektiv, tycker att det den unga personen gör är farligt. Jag behöver bara gå till mig själv och de tankar jag själv kan ha, till exempel det där ska du väl inte göra?. Många professionella tar sig rätten att tycka till om ungas liv och det kan täppa till en berättelse väldigt effektivt. Men de flesta vet att de är ute och tassar på en gräns och de behöver ofta någon att prata med om just det. Hur ska vi jobba med våra egna fördomar? Prata med kolleger. Diskutera hur tycker vi, hur ska det vara? Ha tillit till att unga är experter på sitt eget liv, att de har mer koll än vad vi tror och om vi lyssnar och härbärgerar vår egen oro och ångest är min erfarenhet att de unga har möjlighet att problematisera över sitt eget beteende. Alla gör inte det, men du måste vara otroligt lyhörd. Hur vet man vilka som inte klarar av att problematisera själva? Genom att behålla kontakten med ungdomen och uttrycka att du är inne på en arena som är full av risker. Kan vi ha månatliga träffar, så att du kan ha en backup om det inte blir som du trodde? Även om det bär emot min egen övertygelse måste jag fundera på hur jag kan skapa säker sex. I mitt jobb vinner jag ingenting på att sätta gränser. Jag måste istället föreslå säkra sammanhang men samtidigt inte sticka under stol med att det kan vara farligt också. Men hur ska man orka? Arbetsbelastningen är ju redan hög. Ännu en person som man ska träffa en gång i månaden och följa upp? Som kurator på en ungdomsmottagning är det inga problem. Vårt uppdrag är att vara tillgängliga. Till mig kan man komma och vara anonym, jag för inte journal men jag har givetvis anmälningsplikt. Socialsekreteraren har en myndighetsutövning att tänka 47

50 Många professionella tar sig rätten att tycka till om ungas liv och det kan täppa till en berättelse väldigt effektivt. Men de flesta vet att de är ute och tassar på en gräns och de behöver ofta någon att prata med om just det. på, men man kan se till att den unga personen man har upptäckt träffar en sådan som jag och därmed samverka. Vi på ungdomsmottagningen är vana vid att prata om sexualitet, så socialsekreterare kan säga det här behöver du prata om med någon annan än med mig och kanske följa med till oss eller att vi kommer till dem. Hur ska man fråga? Fråga hur det går till att ta emot ersättning för sex. Hur tas kontakterna? Var? Hur ofta? Hur tycker hen att det blir och hur är personerna mot hen? Försök skaffa en bild av utsattheten. Verkar den unga personen själv se riskerna? Vad blir bra, vad blir inte lika bra? Har du kontroll över när och hur många du har sex med? Hur upplever du sexet och samspelet? Försök att hjälpa till med gränserna. Efter samtalen kan personen mycket väl komma fram till att det inte var så bra ändå och kanske lösa det själv genom att inte svara i telefonen eller öppna dörren. Och kom ihåg att många inte söker sig till oss för att prata om just sex mot ersättning, de kanske vill ha preventivmedel eller annat. Tack vare att vi alltid ställer frågor kring sexuellt beteende, relationer och våld är det lätt att komma in även på dessa frågor. Just detta kan förhoppningsvis eliminera citatet om jag hade fått frågan när jag var yngre skulle jag nog ha gjort andra val för gott. Lena Berg säger att det är en träningsfråga att kunna prata med unga på ett respektfullt sätt. Men du måste reflektera mycket själv. Försök att vara så nyfiken så att du nästan spricker, på riktigt, så att det inte verkar fejkat. Var heller inte rädd för att säga det du berättar om nu har jag svårt att ta in, jag märker att jag blir orolig. Dela oron utan att säga låt bli det där, nu ska jag anmäla det som händer. Att skapa en relation är otroligt viktigt. Fråga! Vad, hur, när, hur känns det? Lyssna och ta dig tid. Lita på att den unge är expert på sitt eget liv. Prata med kollegor och reflektera över dig själv. Använd ungdomsmottagningarna. 48

51 Jenny Odhammar behandlare på HVB Fråga vid varje tecken På HVB-hemmet Vårudden, strax intill Mälaren utanför Stockholm, finns det plats för sex ungdomar mellan 14 och 18 år med psykisk ohälsa. Här jobbar behandlare Jenny Odhammar. Jag tycker att det är spännande att möta unga i andra situationer än på kontor. Det ger möjlighet till andra typer av samtal. Vårudden är ett av Krica behandling- och utbildnings fyra HVB-hem i Stockholm. I snitt stannar de unga ungefär ett år, en tid som personalen på det öppna hemmet ofta kommer de unga mycket nära. Under Jenny Odhammars tid på olika HVB-hem kan hon med säkerhet räkna upp sex sju unga som hon vet har haft sex mot ersättning eller varit offer för människo handel. Men jag har svårt att tänka mig att det skulle vara så få. Om jag tänker på de unga som har haft svårt med sin sexualitet och hamnat i svårigheter på grund av det är de väldigt många, säger Jenny Odhammar. Hon säger att hon aldrig har sett en vårdplan där det är formulerat och uttalat att sex mot ersättning är ett problem och något den unge ska ha hjälp med. Det är ett problem som ligger hos socialtjänsten, som kanske vet att det har förkommit sex mot ersättning tidigare men ändå inte har skrivit det i vårdplanen. För oss skulle en sådan notering göra det lättare att prata om det med de unga och göra planer kring det. Om vårdplanen innehåller information om sex mot ersättning förkortar det vägen för oss. Istället måste terapeuterna på behandlingshemmet ofta gissa, tolka signaler. I ett exempel berättade inte den unga personen om sin situation rakt ut, svarade inte heller på direkta frågor, men signalerade på andra sätt (genom onormalt mycket pengar och överdrivet prat om prostitution) att hen hade haft sex och fått ersättning för det. Vid varje tecken är det viktigt att fråga, eftersom vi vet att det är så vanligt men ändå inte hanterar så många sådana ärenden. Vi skulle behöva ställa frågan om sex mot ersättning mer rutinmässigt. 49

52 Använd samma språk, men våga vara vuxen. Varför är det så svårt att ställa frågan? Sex är så tabubelagt och svårt att prata om för många. Att sälja sex är fortfarande stigmatiserande och jag tror man kan känna att det är en kränkande fråga. Man vill inte ha svaret tror du att jag är hora, eller?. Vi ställer ju massor med svåra frågor kring droger, våld och andra typer av utsatthet så egentligen borde det inte vara så stor skillnad. HVB-hemmet jobbar på uppdrag av socialtjänsten, ibland också med samplacering av landstinget. Ofta har de unga flera olika problem och deras situation är komplex, kanske med anknytningsproblem och ett stort antal professionella kontakter bakom sig. För att nå dessa utsatta ungas innersta pratar Jenny Odhammar om att bygga tillit och relationer. Vi har fördelen att träffa våra ungdomar dygnet runt. Vi ser dem i olika vardagssituationer och gör många saker ihop. Det ökar möjlighet till det spontana samtalet. Vissa unga vill dela med sig när man sitter i varsin stol mitt emot varandra, men för andra är det lättare att berätta om man till exempel lagar mat, spelar basket eller åker bil tillsammans. Det gäller att stå kvar, att inte vara rädd för dem. Hur gör man om man inte har möjligheten att träffa de unga lika mycket som ni gör? Ta dig tid att lyssna. Våga ta konflikter. Hör av dig om de inte kommer. Många unga behöver känna att du är konkret: de vet helt enkelt inte att du tänker på dem om du inte berättar det. Välfungerande vuxna kan inse att du har mycket att göra och kanske inte har tid att höra av dig, men våra unga är inte så bra på det och kan känna sig bortglömda. Jenny Odhammar rekommenderar att försöka sätta ord på de ungas problem och stämma av att personen man pratar med förstår. Använd samma språk, men våga vara vuxen. Många vill kanske gärna vara ungdomliga för att komma nära den unga personen, men det kan vara lättare att känna tillit till någon som vågar vara en vuxen förebild. Jenny Odhammar tycker att det är 50

53 Vi ställer ju massor med svåra frågor kring droger, våld och andra typer av utsatthet så egentligen borde det inte vara så stor skillnad. viktigt att informera dessa utsatta unga om sexualitet. Många har inte gått speciellt mycket i skolan och vet inte så mycket om sexualitet, därför är det en stor uppgift för oss rent pedagogiskt att ge förståelse och kunskap, säger hon. Vad upplever du att unga som har sex mot ersättning behöver? Man behöver bli bemött där man står, inte fördömande eller moraliserande. De här unga känner sig redan ganska smutsiga och dåliga och behöver hjälp att inte känna sig mer dåliga. Rent praktiskt behöver de unga hjälp att bryta med kontakter. Finns det fler grupper av ungdomar som kan vara extra svåra att upptäcka? Ja, vi har haft trafficking offer hos oss. Men vi ställer heller inte alltid frågan till dem, och där är det kanske ännu mer att man är styrd kring föreställningar kring kultur och kön. Det gäller att släppa sina egna fördomar. Vad kan vara särskilt svårt med barn och unga som har sex mot ersättning? Att upptäcka pojkarna. Det hänger ihop med normkritik i allmänhet; att inte förutsätta att bara för att någon är kille vet man inte resten av hans historia. Ställ öppna frågor och öppna för samtal. 51

54 52

55 53

56 Ulrikah Reihs samordnare på Barnahus Stockholm Barnen måste få tydlig information På Barnahus Stockholm vet socialsekreterarna att barnen som har sex mot ersättning finns men möter dem sällan. Det är frustrerande och vi behöver alla bli bättre på att hitta barnen genom att ställa rätt frågor. Ofta har de här barnen flera olika problem och har redan många vård- och professionella kontakter, men vi måste fråga specifikt om sex mot ersättning. Det gör vi vuxna nog alltför sällan idag. Genom att ställa frågan kan man också öppna för samtal, säger Ulrikah Reihs, samordnare och socialsekreterare på Barnahus Stockholm. På ett barnahus samverkar professionella från flera olika yrkeskårer för att barn som misstänks vara utsatta för brott ska garanteras rättstrygghet, gott bemötande och stöd samt vid behov få omgående kris- och behandlingsinsatser. Ulrikah Reihs är socionom och har jobbat som samordnare på Barnahus Stockholm i tre år. Innan dess arbetade hon som utredande socialsekreterare med barn och unga. På senare tid har de här ärendena börjat dyka upp lite mer frekvent. Det är poliserna på prostitutionsenheten i Stockholm som hittar barnen och lämnar över dem till oss, inga unga kontaktar oss självmant. Barnahuset har inget uppsökande uppdrag gentemot ungdomar, men ska framöver fungera som ett sorts informationscenter för Stockholms stad och kranskommunerna. Redan idag ringer socialsekreterare och frågar om hjälp med risk- och skyddsbedömningar och anmälningsfunderingar. Häromveckan hörde en polis av sig med ett ärende och där var frustrationen; Hur skulle man kunna gå till åtal med ung person som gång på gång söker upp en person som våldtar henne, hur ska man förklara för rätten att det ändå inte är frivilligt? Vad svarade du polisen? Jag har bollat saker tidigare under utredningen, men i det här skedet gav jag polisen kontaktuppgifter till doktoranden och socionomen Linda Jonsson, som forskar på sex som självskadebeteende vid Linköpings universitet, för att hon skulle kunna ge honom underlag för att argumentera baserat på 54

57 Vi måste bygga relationer med unga, så att de känner att det är okej att ringa själv till socialtjänsten och polis när man har någon fråga. Det är inte bara vi som ska ha kontakt med dem. forskning. Vi kan ge tips och råd men har också ett nätverk med personer som vi kan länka vidare till. Vilka ska ett sådant informationscenter finnas för? Givetvis för professionella, men också för föräldrar som ringer och frågar till exempel om brottsprocessen, vart de ska vända sig och hur de ska bemöta sitt barn när de misstänker sexhandel. Barn och unga är självklart också välkomna att kontakta oss men jag tror att det i dagsläget finns andra ställen de är mer vana att vända sig till. Vi professionella behöver också lära oss se barnen som inte har synliga problem. En riskfaktor för att hamna i att sälja sex verkar vara att barnet av någon anledning är i behov av bekräftelse, kanske på grund av skilsmässa eller sjukdom i familjen. Det kan vara värt att ha i bakhuvudet i upptäckandet av barnen. Ulrikah Reihs säger att Barnahus Stockholms roll när det gäller barn och unga som har sex mot ersättning är att få till samverkan kring barnen. När det gäller brott som närstående har begått har vi samråd mellan socialtjänst, polis, åklagare, BUP och MIO Barnskyddsteam. Vi behöver göra det oftare även kring barnen som har sex mot ersättning. Vi har haft några sådana samråd redan. Vi som sitter samlade med de här ärendena ser ju dem ändå oftare än socialsekreterare ute på enheterna och vi behöver tillsammans få till en bra planering och göra det så lätt och tryggt för barnen att gå igenom rättsprocessen som möjligt. Och framförallt att stödet finns kring barnet hela tiden. Hur kan man göra det? Om vi vet att det är polisförhör en dag kanske vi behöver se till att det finns en bokad tid med den samtalskontakt som barnet har redan samma eftermiddag eller senast dagen efter? För de ungdomar som använder att sälja sex som självskadebeteende kan vetskapen om ett kommande förhör öka ångestnivån drastiskt, även om man vill medverka. Då kan man, om det inte finns en fungerande kontakt, använda sig av våra psykologer från barn- och ungdomspsykiatrin i Barna 55

58 56

59 57

60 En riskfaktor för att hamna i att sälja sex verkar vara att barnet av någon anledning är i behov av bekräftelse, kanske på grund av skilsmässa eller sjukdom i familjen. huset för krisstöd. Och även en 16-åring, som kan kännas ganska vuxen, kanske behöver ha med sig en stödperson eller trygghetsperson, inte bara målsägarbiträde. Det kan vara bra att vända sig till en person som barnet känner sig tryggt med, kanske läraren eller fältaren hon eller han berättade för först. Man kanske kan anställa den personen som kontaktperson som finns där för barnet under processen? Så fungerar det inte alltid idag, istället kanske man frågar barnen om de vill ha med sig någon och de säger nej. Istället behöver vi ha en rutin med frågan du behöver ha med dig någon, vem vill du ha med dig?. att de får tydlig information om hur själva brottsutredningen fungerar och vilket stöd de har rätt att få - och eftersom det ofta är svårt att få till åtal behöver man förklara tydligt att barnet har gjort vad de kunnat och att det inte handlar om att de misslyckats eller att de får skylla sig själva. Vi måste också bygga relationer med unga, så att de känner att det är okej att ringa själv till socialtjänsten och polis när man har någon fråga. Det är inte bara vi som ska ha kontakt med dem. Samt att vi socialsekreterare ser till att ha ansvar för att strukturera upp stödet för barnet i samband med förhören, även om det kanske inte är vi som är utförare. Ser ni på Barnahus killarna som har sex mot ersättning? Vi inte haft något sådant ärende än. De är säkert ännu svårare att hitta och nå. Vad, upplever du, är viktigast för barnen som har sex mot ersättning att socialsekreteraren tänker på kring just rättsprocessen? Att barnen ska ha lätt att förstå vad som händer kring dem. Det är viktigt 58

61 Lisa Sabel psykolog på Mikamottagningen Ta inte ungas sexuella läggning eller könsidentitet för given Känslokort. Papper och penna. Stenar att hålla i när känslorna tar överhanden. I Lisa Sabels arbetsrum på Mikamottagningen (före detta Prostitutionsenheten) på Högbergsgatan i Stockholm finns många små prylar som kan underlätta ett samtal om det svåraste av det svåra. Det är kanske inte alla unga som kan uttrycka sig om sina upplevelser i ett samtal rakt upp och ner. Då kan det underlätta med samtalsstöd som ett enkelt cirkeldiagram med bra och dåliga delar i livet, och orsaker och funktioner av att ha sex mot ersättning eller en livslinje som man kan resonera kring, säger Lisa Sabel. Hon är legitimerad psykolog, bland annat med erfarenhet från BUP:s Traumaenhet. För två år sedan började hon jobba på Mikamottagningen, parallellt med en halvtid på Centrum för andrologi och sexualmedicin på Karolinska sjukhuset i Huddinge. En perfekt kombination för någon som är intresserad av prostitutionsfrågan, både på individ- och strukturnivå. Till Mikamottagningen kommer personer från 16 år, oavsett kön, könsidentitet och sexuell läggning med erfarenhet av sex mot ersättning och/ eller sex som självskadebeteende. Det har gjort den åtta personer starka personalstyrkan experter på bemötande av en fråga som ofta är förknippad med tabu, skam och fördomar. Bemötandet är någonting vi ständigt pratar om och försöker förbättra. Det är vår metod, kan man säga. Vi får ofta frågor om bemötande och det finns ingen manual det är också det som är knepigt. Vårt mål med ett samtal är att underlätta för den som söker stöd, att försöka stödja personen att uttrycka det som hen önskar hjälp med. Vi utgår alltid från personens egen upplevelse och möter det med respekt, säger Lisa Sabel. Hon säger att bemötandet måste utgå från individen, även om det finns generella, ganska självklara förhållningssätt: som att bemöta med respekt, tid och flexibilitet. Det är ord som ständigt förekommer, men vad betyder de i praktiken? Det behöver varje professionell fundera över för det beror också på vad jag har för roll och vad som är syftet med mötet. 59

62 Vi utgår helt från personens egen önskan med kontakten, initialt handlar det om att hjälpa till att definiera den. Lisa Sabel är ofta själv väldigt aktiv i början av en ny kontakt. Hon berättar om Mikamottagnigen, om sitt arbete och vilka andra som brukar komma dit. Att vara tydlig, och gemensamt göra upp agendan för samtalet är en del i att skapa trygghet och ge en personen upplevelse av kontroll, begriplighet och sammanhang. Jag berättar det jag fått veta om personen och visar att här går det att prata om de här sakerna. Så kallade solfjädersfrågor kan vara till hjälp, alltså att ge flera alternativ, visa att det inte finns något rätt och fel och tillåta att saker och ting är komplext. Sådana frågor kan vara en del känner makt, andra mer att de stänger av, en del att det är ett sätt att känna något alls, eller en känsla av kontroll etc, hur är det för dig? Eller när vi mår dåligt kan vi ju ta till en massa mer eller mindre fungerande sätt. En del pratar med någon kompis, andra tränar vansinnigt mycket, en del äter på ett sätt de inte vill eller tänker straffande tankar om sig själv, en del skär sig och en del kan ha destruktivt sex, hur gör du när du mår dåligt? Vi utgår helt från personens egen önskan med kontakten, och initialt handlar det om att hjälpa till att definiera den. Vad är ditt mål med ett samtal om sex mot ersättning? De första samtalen vad gäller behandling går ut på att få en bild av personens problematik och komma fram till om vi kan arbeta tillsammans kring det personen önskar. Det är jag som är den professionella och jag är ansvarig för att vara lyhörd och att det här mötet ska bli bra. Det kan vara svårt att prata sex generellt och ännu svårare att prata om sex som är problematiskt. Syftet och därmed målet för samtalet kan annars variera beroende på i vilket sammanhang samtalet sker. Är det hos en skolsköterska som det finns möjlig het att träffa flera gånger, eller en socialsekreterare som behöver agera just nu på väldigt oroande uppgifter om en ung person? Hur ska man öva sig på det? Som personal kan man fundera med sina kolleger eller själv: vad anser jag om sex mot ersättning? Hur pratar jag 60

63 om de här sakerna? Hur ställer jag frågor generellt och hur ställer jag frågor om utsatthet? En bra kombination är kombinera raka konkreta frågor, samtidigt som vi förhåller oss respektfullt undersökande kring olika delar av den unges liv. Det är inte säkert att personen svarar ja på en direkt fråga trots att erfarenheten finns, men ett samtal kring sexualitet är ofta något som unga efterfrågar. Vilken plats tar sexualiteten i livet? Hur vet man vad som är bra och dåligt sex? Har du varit med om att göra något som känns dåligt sedan? Att fråga om utsatthet antas ibland kränka personens integritet. Så är det dock inte, att fråga är att se och bekräfta en persons värde. Hur tränar man bäst tillsammans med sina kolleger? Vi på Mikamottagningen diskuterar ofta bemötande och lär av varandras misstag. Våga erkänna när det går fel, för det gör det ju också ibland, och också ta upp det med personen det gäller. Lisa Sabel berättar om en klient som nyligen berättade hon reagerat på att Lisa såg så konstig ut när hon berättade om något hon varit med om. Det hade jag inte lagt märke till själv, och då fick vi prata om vad det handlade om och jag får tänka mig för att inte göra den där konstiga minen framöver, eller i alla fall att vi kan ha det klimatet så det går att kommentera, skrattar Lisa. På Mikamottagningen får unga stöd och behandlande samtal. Mottagningen erbjuder också ett antal anhörigsamtal. På mottagningen finns även Spiralprojektet med barnmorska, psykiatriker, gynekolog och läkare. Även professionella som vill göra studiebesök eller ringa för konsultation är välkomna, det går bra att göra även gällande personer som är under 16 år. Lisa Sabel ser en speciellt stor dold riskgrupp i alla som inte passar in i våra stereotypa bilder av personer i prostitution. Därför är det viktigt att fundera över sin egen föreställning. Visst kan unga som har sex mot ersättning vara de som har problem med droger eller utåtagerande beteenden, men det kan också på vara på ytan välfungerande 61

64 unga som inte alls uppmärksammas. Låt inte egna fördomar styra. Till Mikamottagningen kommer också många från hbtq-gruppen, transpersoner, homosexuella tjejer och killar. I bemötandet är det alltid viktigt att inte ta ungas sexuella läggning eller könsidentitet för given. Jag tror att det finns föreställning att om att en tjej som har sex med en man betyder det att hon är heterosexuell, eller att om en kille har sex med en kille är han homosexuell. Så behöver det dock inte vara. Sex mot ersättning är inte avhängt den egna sexualiteten på det sättet. Cis-killar (kille som ser sig själv som just kille och har könet man registrerat som kön i folkbokföringen) generellt är en mindre grupp hos oss, jämfört med cis-tjejer, precis som på andra ställen, men vi träffar ändå ganska många killar. Jag hoppas att uppmärksamheten kring killar kan göra att fler söker hjälp när skulden och skammen minskar. Det är nog också en fråga om strukturella föreställningar på många sätt. Tillbaka till Lisa Sabels skrivbord. Där finns känslokorten, som kan vara effektiva när det är svårt att prata om känslor, även vid kortare möten. Korten föreställer figurer med olika känslouttryck och kring dem kan man fråga vilka känner du igenom dig i? och i vilka situationer?. Jag brukar säga ibland är det svårt att prata, men jag har papper och pennor om du vill skriva eller rita eller så finns de här korten här. Korten som föreställer närhet, trygghet och glädje är bra för att prata kring sex. Oavsett om man har ett kort möte finns det alltid möjlighet att skapa lite hopp hos den andra personen, visa att man genuint intresserad och att kommunikation är möjlig. Det kan betyda mycket för att det så småningom ska bli möjligt att berätta. En del klienter berättar om korta möten med någon som verkade förstå, någon som frågade. Jag låtsades som ingenting, men det var väldigt skönt att någon i alla fall frågade mig. 62

65 63

66 Referenslista 1. UNICEF Sverige. Fakta om sexuell exploatering av barn Nedladdat från 2. Svedin CG, Priebe G. Unga, sex och internet. Kap. 3, s I Se mig. Unga om sex och internet. Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:9: Ungdomsstyrelsen; UN. 54/263. Optional protocols to the Convention on the Rights of the Child on the involvement of children in armed conflict and on the sale of children, child prostitution and child pornography Nedladdat från 4. UN. Convention on the rights of the child. Nedladdat från 5. Brottsbalk (1962:700). Nedladdad från Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Brottsbalk _sfs /?bet=1962: Socialtjänstlag (2001:453). Nedladdad från se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/socialtjanstlag _sfs / 7. Socialstyrelsen. SOSFS 1997:15. Socialstyrelsens allmänna råd om tillämning av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialstyrelsen. Sex mot ersättning- utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga. Stockholm: Socialstyrelsen; van de Walle R, Picavet C, van Berlo W, Verhoeff A. Young Dutch People s Experiences of Trading Sex: A Qualitative Study. Journal of sex research. 2012;49(69): Jonsson L, Svedin CG. Online är jag någon annan - unga kvinnor med erfarenhet av att sälja sexuella tjänster online. Delrapport 8 ur Prostitution i Sverige- Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen. Lund och Linköping: Lunds och Linköpings universitet;

67 11. Svedin CG, Priebe G. Selling Sex in a Population-Based Study of HighSchool Seniors in Sweden: Demographic and Psychosocial Correlates. Archives of Sexual Behavior. 2007; 36: doi: /s x. 12. Edwards JM, Iritani BJ, Hallfors DD. Prevalence and correlates of exchanging sex for drugs or money among adolescents in the United States. Sexually transmitted Infections. 2006; 82: doi: /sti Fredlund C, Svensson F, Svedin CG, Priebe G, Wadsby M. Adolescents lifetime experiences of selling sex. Development over five years. Journal of Child Sexual Abuse. 2013; 22: doi: / Johnson R, Rew L, Sternglanz R. The relationship between childhood sexual abuse and sexual health practices of homeless adolescents. Adolescence.2006; 41(162): Kidd S A, Kral MJ. Suicide and prostitution among street youth: A qualitative analysis. Adolescence. 2002; 37(146): Pearce J. It s someone taking part of you. A study of young women and sexual exploitation. London: National Children s Bureau; Roy E, Haley N, Leclerc P, Lemire N, Boivin JP, Frappier JY, et al. Prevalence of HIV infection and risk behaviors among Montreal street youth. International Journal of STD and AIDS. 2000;11: Kaestle CE. Selling and Buying Sex: A Longitudinal Study of Risk and Protective Factors in Adolescence. Prevention Science. 2012; 13: doi: /s Tyler KA, Hoyt DR, Whitbeck LB, Cauce AM. The effects of a high-risk environment on the sexual victimization of homeless and runaway youth. Violence and Victims. 2001; 16: Nadon SM, Koverola C, Schludermann EH. Antecedents to prostitution. Childhood victimization. Journal of Interpersonal Violence. 1998; Svensson F, Fredlund C, Svedin CG, Priebe G, Wadsby M. Adolescents selling sex: Exposure to abuse, mental health, self- harm 65

68 behaviour and the need for help and support a study of a Swedish national sample. Nordic Journal of Psychiatry. 2013; 67(2), doi: / Näslund J, Ahlgren T. Att sälja sex mot ersättning. En kartläggning av ungdomars attityder och erfarenheter av att sälja sex. Jönköping: Luppen Kunskapscentrum; Abelsson J, Hulusjö A. I sexualitetens gränstrakter- en studie av ungdomar i Göteborg med omnejd som säljer och byter sexuella tjänster. Göteborg: Göteborgs Stad, Sociala resursförvaltningen; Larsdotter S, Jonsson J, Gäredal M. Osynliga aktörer. HBT-personer med erfarenhet av att sälja och/eller köpa sexuella tjänster. Stockholm:RFSL; Post och telestyrelsen. Individundersökningen Nedladdad från 26. Olsson N. Handlar det om val? Sexhandelns via community chatt och portal. En rapport kring försäljning och köp av sexuella tjänster via internets olika kontaktformer samt ungas användning av webcam i sexuella situationer. Malmö: Malmö Stad Sociala Resursförvaltningen; Jonsson LS, Svedin CG, Hydén M. Withouth the internet, I never would have sold sex : Young women selling sex online. Psychosocial Research on Cyberspace. 2014; 8(1): article 4. org/ /cp Olsson N. När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet. En kartläggning kring hur internet används för att erbjuda/marknadsföra sexuella tjänster i Skåne/Öresundsregionen och som ger en bild av ungdomars attityder och erfarenheter av fenomenet. Malmö: Stadsdelsförvaltningen Centrum; Trolle J. Jakten på kapten klänning. Stockholm: Leopard förlag;

69 30. Priebe G, Svedin CG. Sälja och köpa sex i Sverige Förekomst, hälsa och attityder: Delrapport 1 ur Prostitution i Sverige Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen. Delrapport 1 ur Prostitution i Sverige Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen. Lund och Linköping: Lunds och Linköpings universitet; Jonsson L, Lundström- Mattsson Å. Unga som skadar sig genom sex. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset; Jonsson LS, Svedin, CG, Hydén M. Using the body as a regulator of feelings- young women s narratives about selling sex online; Inskickad. 33. If/Springtime. Undersökning om sexuell exponering på internet samt sexuellt självskadebeteende bland ungdomar. Stockholm: Ungdoms barometern AB; Engvall C. 14 år till salu. En sann svensk historia. Stockholm: Kalla kulor förlag; Månsson SA, Hedin, UC. Breaking the Matthew effect on women leaving prostitution. International Journal of Social Welfare. 1999; 8: Baker LM, Dalla RL, Williamson C. Exiting Prostitution. An Integrated Model. Violence against Women. 2010; 16(5): doi: / Stiftelsen Allmänna Barnhuset & Ungdomsstyrelsen. Men fråga mig bara. Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset & Ungdomsstyrelsen; Barnombudsmannen. Signaler. Våld i nära relationer. Barn och ungdomar berättar. Stockholm: Barnombudsmannen;

70 Lästips och länkar Barnombudsmannen (2012). Signaler. Stockholm: Barnombudsmannen. Jonsson, L., Lundström Mattsson, Å. (2012). Unga som skadar sig genom sex. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Socialstyrelsen (2011). Sex mot ersättning- utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga (artikelnr ). Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen & Unicef (2012). Kan det vara människohandel? Kortfattad information för myndigheter med flera som kan komma i kontakt med barn som utsatts för människohandel. Stockholm: Unicef Sverige. Länsstyrelsen & Unicef (2013). Kan det vara människohandel? Kortfattad information för myndigheter med flera som kan komma i kontakt med barn som utsatts för människohandel. Stockholm: Länsstyrelsen Stockholm och Unicef Sverige. Nationella riktlinjer mot prostitution och människohandel (2011) Publikation framtagen i samarbete med Nationellt Metodstödsteam mot prostitution och människohandel (NMT): Länsstyrelsen i Stockholm. Stiftelsen Allmänna Barnhuset (2009). Men fråga mig bara. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. 68

71 Kontaktuppgifter till verksamheter Verksamheter Barnahus Stockholm, här samarbetar olika myndigheter kring barn som misstänks vara utsatta för brott. Tel: eller BUP Traumaenhet, specialistenhet med fokus på psykoterapeutisk behandling av barn och ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp, Stockholms läns landsting. Tel: BUP Elefanten, specialistenhet med fokus på psykoterapeutisk behandling av barn och ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp, Östergötlands län. Tel: Maria ungdom, riktar sig till ungdomar som har problem med alkohol och droger, ibland i kombination med psykisk ohälsa. Tel: Rådgivning och tidsbokning under kontorstid. Tel: Maria ungdoms akutmottagning Tel: Mikamottagningen, fd prostitutionsenheten, mottagning för personer som har sex mot ersättning och/eller skadar sig med sex. Tel: eller Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, fd ungdomsstyrelsen. Nationella sekretariatet mot prostitution och människohandel vid Länsstyrelsen i Stockholm, erbjuder konsultativt stöd och vägledning till myndigheter och frivilligorganisationer. Har en länkningsfunktion i ärenden som rör barn och vuxna som kan vara exploaterade för sexuella ändamål eller offer för människohandel. Tel: Origo, Stockholms stad. Erbjuder konsultativt stöd och vägledning till i frågor som rör hedersrelaterat våld. Tel: Preventell, hjälplinjen vid oönskad sexualitet. Tel: Rädda Barnen, centrum för barn och unga i utsatta livssituationer. Tel: Talita, ideell förening som hjälper och stödjer kvinnor och barn som utnyttjats i prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Tel: Ungdomsjouren, Stockholms stad. Uppsökande arbete för ungdomar i riskzon. Stöd och praktiskt hjälp till unga brottsutsatta, medling vid brott. Jourtelefon:

72 För dig som är ung och önskar råd och stöd Barnahus Stockholm, här samarbetar olika myndigheter kring barn som misstänks vara utsatta för brott. Tel: eller Barnombudsmannen Bris, barnens rätt i samhället, ideell organisation som arbetar med att stödja unga. Hit kan du anonymt och kostnadsfritt ringa, mejla och chatta med vuxen. Du kan också dela erfarenheter med jämnåriga på BRIS Forum. Tel: BUP Barn- och ungdomspsykiatrin, hit kan du både ringa själv eller få en remiss till. Som första kontakt kan man också mejla. BUP i Stockholm har en egen hemsida. Här finns möjlighet att ställa frågor till behandlare. BUP traumaenhet har specialiserat sig på psykoterapeutisk behandling av barn och ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp: BUP Traumaenhet, Stockholms län. Tel Busta, stöd till sexuellt utsatta unga. Tel: Egalia, ett fritidshäng för hbtq-ungdomar mellan år. Tel: Föreningen Mind, fd Föreningen Psykisk Hälsa har också en föräldratelefon: Tel: De som svarar är psykologer och socionomer och du vara anonym. Inte till salu, är en webbplats för unga som gör sig själva illa med sex, unga som känner skam och skuld för att de tar ut sin smärta genom att utsätta sig själva för farliga situationer. Jourhavande kompis Tel: Kränkt, Datainspektionen ger råd om hur man kan göra om man blivit kränkt på nätet. Maria ungdom, riktar sig till ungdomar som har problem med alkohol och droger, ibland i kombination med psykisk ohälsa. Tel: Rådgivning och tidsbokning under kontorstid. Tel: Maria ungdoms akutmottagning Tel: , akuta situationer, dygnet runt. Rådgivningstelefon: Tel: Maria Ungdoms Ungdomsmottagning Rådgivningstelefon Tel: /54. Mikamottagningen, mottagning för personer som har sex mot ersättning och/eller skadar sig med sex. Tel: eller

73 Novahuset, vänder sig till unga som utsatts för sexuella övergrepp, kränkningar eller behöver någon att prata med. Erbjuder mailjour, stödsamtal och stöd i kontakten med myndigheter. Du kan vara anonym och de har tystnadsplikt. Origo, erbjuder stöd och rådgivningssamtal till ungdomar och unga vuxna utsatta för hedersrelaterat våld. Nås både via nätet och i våra lokaler för de som vill komma på besök. Tel: Nås via nätet och i egna lokaler. Preventell, hjälplinje vid oönskad sexualitet. Tel: RFSU kliniken Tel: Rädda barnen, Rädda Barnens mottagning för barn och ungdomar i utsatta livssituationer: Tel: Socialjouren, svarar alla dagar, dygnet runt. Akuta sociala problem utanför kontorstid. Tel: Socialrådgivning på nätet, https://iservice.stockholm.se/open/socpanatet/pages/ StartPageOpen.aspx, Tjejjouren, samlar alla Sveriges 60 tjejjourer. Här finns infor mation och möjlighet att få kontakt med en lokal tjejjour för att chatta, mejla och prata i telefon. En del tjejjourer ordnar också sommarläger, tjejgrupper och workshops i skolor. Talita, ideell förening som hjälper och stödjer kvinnor och barn som utnyttjats i prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Tel: Tjejzonen, sveriges största stödorganisation för tjejer mellan 12 och 25 år. Förebygger och lindrar psykisk ohälsa genom att ge stöd till tjejer via fysiska och virtuella möten möjligheter, tjej- och killjour i Stockholm. Chattjour. Ungdomsjouren, Uppsökande arbete för ungdomar i riskzon. Stöd och praktiskt hjälp till unga brottsutsatta, medling vid brott. Jourtelefon: Ungdomsmottagningen på nätet För unga mellan år. Ungdomsmottagningen i Stockholms stad Här kan du ställa frågor, göra tester eller undersökningar eller prata om hur du mår. Du kan självklart söka stöd och hjälp via skolhälsovården, fältassistenter eller höra av dig till socialkontoret där du bor! 71

74 72

75

76 Unga som har sex mot ersättning är ingen enhetlig grupp. Det är både tjejer och killar och de är ofta tidigare kända av socialtjänsten. Det kan handla om nyfikenhet eller en ungdom som dövar sin ångest med sex. Det kan också vara ett sätt för en ungdom att tjäna pengar snabbt. Stockholms stad har i samarbete med landstinget och polisen en god förberedelse för att kunna stötta unga som har sex mot ersättning i att ta steg mot tryggare sex och minskad utsatthet. Om fler medarbetare inom socialtjänsten får mer kunskap om vad som kan ligga bakom att unga har sex mot ersättning, hur det kan märkas på en ung person och hur vi i ett samarbete kan ge dessa barn det stöd och skydd som de har rätt till, kan fler unga få hjälp tidigare. Den här skriften är skriven av socionom och doktorand Linda Jonsson vid Linköpings universitet och journalist och författare Caroline Engvall på uppdrag av socialförvaltningen. Båda bidrar med ungas berättelser. Det är unga som i flera fall vittnar om att det destruktiva beteendet kan vända om någon börjar fråga. För det är genom att fråga som du visar att hos dig kan man närma sig det som gör ont att prata om.

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör) Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning

Unga som har sex mot ersättning Unga som har sex mot ersättning Stockhoms stad, 2014 Linda Jonsson Socionom, Doktorand, Linköpings Universitet 2014-09-05 1 BUP Elefantens Onlineprojekt 2014-09-05 3 2014-09-05 4 Barn--------------------Sex

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter 1000 Möjligheter Startade som Järfälla Tjejjour 2005 2011 omvandlingen till 1000 Möjligheter klar och vi arbetar nu med alla,

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution Ur ett svenskt perspektiv Struktur Vad är människohandel, koppleri, prostitution och sexköp? Hur vanligt är det och hur hänger sexhandeln ihop? Processen

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

SOM SJÄLVSKADEBETEENDE Vem? Hur? 1 Varför?

SOM SJÄLVSKADEBETEENDE Vem? Hur? 1 Varför? Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. SOM SJÄLVSKADEBETEENDE Vem? Hur? 1 Varför? Sex som självskadebeteende Vem? Hur? Varför?

Läs mer

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se KOMMUNIKATION PÅ NÄTET ÄR ANNORLUNDA! PÅ GOTT OCH ONT! Snabb och effektivt informationsspridning

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Sex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se

Sex på internet. Kristian Daneback. www.gu.se Sex på internet Kristian Daneback Aktiviteter man ägnar sig åt på internet, fördelat efter kön i åldersgruppen 18-24 år (2009) Kvinnor (%) Män (%) Läser erotiska texter 41 42 Tittar på pornografi 35 88

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Barnen, BRIS och it 2009

Barnen, BRIS och it 2009 Barnen, BRIS och it 2009 jag vill bara tacka alla underbara människor på den här hemsidan, när man loggar in hit kommer man på bättre tankar och man förstår att man inte är ensam om sina problem. det känns

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Diskussionsfrågor Lärarhandledning Diskussionsfrågor Lärarhandledning Skolpolicy vill uppmuntra diskussioner kring Internet, dataspel och spelberoende. Vi tror att det ökar medvetenheten om nätets faror och fallgropar. Diskussionerna kan

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green

Råd och stödteamet sexuella tjänster. Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Råd och stödteamet sexuella tjänster Länskoordinator mot människohandel Skåne Lisa Green Vad säger lagen? 6 kap. Om sexualbrott 11 Den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning,

Läs mer

Jag gjorde slut med mina föräldrar

Jag gjorde slut med mina föräldrar Jag gjorde slut med mina föräldrar Skam, skuld och dåligt samvete. Så kände Marika så fort hon träffade sina föräldrar. Till sist bestämde hon sig för att bryta kontakten med dem. Det räddade deras relation.

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

Dokument inifrån: Ingen riktig våldtäkt

Dokument inifrån: Ingen riktig våldtäkt Dokument inifrån: Ingen riktig våldtäkt Rekommenderad från åk 9 och gymnasiet En handledning av Lisa Wahlbom & Caroline Engvall. Ingen riktig våldtäkt handlar om 15-åriga Sara som under en fest i nian

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

3. Riktade insatser. Samverkan

3. Riktade insatser. Samverkan 3. Riktade insatser mot utsatta barn. (Indikativ prevention) Samverkan 1. Insatser till alla Insatser för barn och unga som riktar sig till alla. (Universell prevention) 2. Insatser till riskgrupper Insatser

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

DEN FASTSPÄNDA FLICKAN

DEN FASTSPÄNDA FLICKAN DEN FASTSPÄNDA FLICKAN Handledarmaterial för lärare INNEHÅLL Om teater fryshuset Den Fastspända flickan Om materialet Kapitel 1. Tema: Nora 1:1 Information 1:2 Tips och råd 1:3 Diskussion/grupparbete 1:4

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer