Handledningsmaterial för skolpersonal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledningsmaterial för skolpersonal"

Transkript

1 Handledningsmaterial för skolpersonal

2 Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta handledningsmaterial för personal på skolor kommer du få mer kunskap och information om hur det kan vara att växa upp i en familj där en förälder missbrukar eller har en psykisk sjukdom. Vilka konsekvenser ger det barnen? Hur ska du och andra inom skolan stötta? Vad är viktigt att förmedla till elever? Detta material, föreläsningsfilmen och broschyrerna är en del av projektet Frågar man inget får man inget veta med stöd från Allmänna arvsfonden. Projektet startade som en intervjustudie där vi på Maskrosbarn tillfrågade 50 ungdomar om vad de vill ha och behöver i mötet med vuxna. Maskrosbarn verkar för att ge ungdomar som växer upp med föräldrar som missbrukar och/ eller har en psykisk sjukdom förutsättningar att bryta sitt sociala arv och växa upp till att bli välmående vuxna med meningsfulla relationer och en meningsfull sysselsättning. I Sverige växer det upp ca barn med en förälder som dricker för mycket eller en förälder som mår psykiskt dåligt. 25% av alla barn, 5-6 elever i varje klass. Omkring barnen och deras uppväxtförhållanden finns det mycket skam och skuld. Vi vänder oss till ungdomar mellan år som bor i hela Sverige, tjejer och killar. Alla våra stödinsatser är helt frivilliga och kostnadsfria. Ungdomarna kan vara helt anonyma vid internetstöd, de behöver inte berätta för sina föräldrar att de har kontakt med oss, enbart om de åker på lägerverksamhet. Alla vuxna som arbetar inom stöd på Maskrosbarn identifierar sig själva som maskrosbarn. I mötet med barn har vi fyra huvudmål Få information om sin situation och sina möjligheter. Skapa en egen identitet, skild från föräldrarnas roll och rollen i familjen. Skapa meningsfulla relationer. Skapa en framtid och vara en aktiv del av samhällslivet. Våra tre olika fokusgrupper är stöd, läger och påverkan Inom Stöd arbetar vi med individuella stödsamtal, chatt- och mailstöd samt strukturerade samtal på internet. Vi har en lokal verksamhet i Stockholm som vi kallar Inom Läger arbetar vi med läger på alla skollov och har haft hundratals deltagande ungdomar på våra 33 genomförda läger sedan Inom Påverkan arbetar vi med att utbilda och föreläsa för elever och vuxna som arbetar med barn, opinionsbildning och barns rättigheter. Vi har mött cirka elever och vuxna genom drygt föreläsningar sedan

3 Frågar man inget får man inget veta Konsekvenser av hemsituationen 91% av ungdomarna i studien Frågar man inget får man inget veta beskrev att deras hemsituation påverkar deras skolgång negativt. Många ungdomar beskrev ständig oro som gör det svårt att fokusera på lektioner, svårt att göra läxor och komma i tid. Sömnbrist av olika anledningar skapar stora problem för dem i skolan. Ungdomarna känner också en stor press från skolan, att de ska lyckas och få bra betyg. Att personal på skolan har kunskap och förståelse för att deras beteenden ofta är konsekvenser och symptom på deras hemsituation är viktigt för dem. Hur kan skolan stödja? Personal inom skolan är ofta de enda vuxna som ungdomarna umgås med utanför sin familj. Personal inom skolan träffar eleverna varje dag och kan därmed uppmärksamma och se om eleverna inte mår bra. Ni är kanske de allra viktigaste vuxna kring eleverna och de vill ha er som stöd. Vi vet att ni har knappt om tid, men med lite extra uppskattning, en kram och frågor om hur det är med eleven kommer ni långt. De flesta ungdomar beskriver för oss att de hade berättat för en vuxen om hur det var hemma om bara den vuxne hade frågat tillräckligt många gånger. Ungdomarna vill också ha mer tillgängliga kuratorer som går att kontakta på olika sätt ex. genom facebook, mail eller sms. De önskar också andra stödpersoner inom skolan, kanske fler elevassistenter eller fritidsledare, vuxna som skulle ha mer tid. Många ungdomar säger också att de skulle vilja ha mer förståelse från vuxna att det inte alltid är så lätt att klara av skolan, möjlighet till dispens eller anpassad skolgång om det blir för svårt. De vill också ha information om vad som har gjorts under skoldagen, om de inte har kunnat vara i skolan. Tänk på att alla elever som skolkar är inte lata, de kanske har suttit uppe hela natten med en psykiskt sjuk förälder, varit med på akuten eller inte kunnat sova för att de har så svår ångest. Döm dem inte utan leta efter orsaker till deras beteende. Se elevernas beteende som en signal och varningsflagga. Kunskapsspridning i skolan Alla ungdomar i studien var överens om att mer kunskap måste förmedlas i skolan. Både kunskap om missbruk och psykiska sjukdomar, hur det kan vara för ett barn att växa upp med sjuka föräldrar och hur socialtjänsten, beroendevården och psykiatrin fungerar. Ungdomarna tyckte att en temavecka i skolan skulle vara bra, med inbjudna föreläsare. Vi inom Maskrosbarn föreläser för högstadie- och gymnasieelever. Bjud in socialtjänsten inom er kommun för att berätta om hur socialtjänsten fungerar, vad en anmälning är, hur en utredning fungerar. Ungdomarna vill också ha information om vilka stödinsatser som finns i kommunen ex stödgrupper, BUP, ungdomsmottagning etc. 3

4 Symptom och konsekvenser Ni som arbetar i skolan möter dagligen många av de barn och ungdomar som växer upp med en förälder som missbrukar eller har en psykisk sjukdom. I Maskrosbarns arbete med dessa ungdomar är alltid utgångspunkten i mötet med ungdomarna att vi arbetar med friska ungdomar som har sjuka föräldrar. Att växa upp med en sjuk förälder påverkar alla barn och ungdomar men på olika sätt. Ungdomarna använder sig av väldigt olika sätt att hantera situationen på, för att överleva. Att som skolpersonal vara uppmärksam på och ha kunskap om olika symtom och konsekvenser av att växa upp med en sjuk förälder är många gånger avgörande för att kunna hjälpa. Bland de barn vi möter kan vi se tre tydliga överlevnadsstrategier som barnen kan använda sig av för att klara av sin situation: Utåtagerande: Barnet agerar ut sina känslor genom aggression, våld, bråk och tidig kriminalitet. Har ofta eget begynnande missbruk av droger eller alkohol. Barnet känner sig missuppfattad av vuxna. Introvert: Barnet har vänt alla känslor inåt och börjat självskada, kontrollera mat eller straffa sig själv på olika sätt för att reducera sin ångest. Beteendet blir ett beroende. Barnet har självmordstankar som kan leda till självmordsförsök. Barnet har extremt låg självkänsla och känner självförakt. Prestationsinriktad: Barnet har inga problem på ytan; skolan fungerar och vänskapsrelationer verkar sunda på utsidan. Barnet tror inte att hans/hennes problem är allvarliga nog eller att han/hon är värd att få hjälp. Barnet pratar därför aldrig om problemen utan håller dem inombords. Hela livet hänger på att vara duktig och prestera, som en ångestreducerande strategi som också ger kontroll över tillvaron. Dessa tre strategier är självklart inte statiska utan varierar väldigt mycket från individ till individ. Olika typer av psykosomatiska symtom och reaktioner på hemsituationen är också vanligt bland de ungdomar som vi möter. Många av ungdomarna har svårt att sova på nätterna på grund av stark oro för sina föräldrar och ångest, vissa är uppe och tar hand om sina föräldrar på nätterna. Andra mycket vanliga symtom är ont i magen och huvudet, ofta som en reaktion av oro. Att ständigt oroa sig för förälderns liv och mående i samband med sömnbrist leder många gånger till att ungdomarna har svårt att koncentrera sig i skolan. Alla ungdomar vill lyckas men olika situationer hindrar dem. Detta innebär att ungdomarna behöver hjälp och förståelse från er vuxna inom skolan för att ha möjlighet att klara av skolan. Ni är livsviktiga! 4

5 Stöd och hjälp till dina elever Många barn idag känner inte till vad det finns för hjälp att få när en förälder missbrukar eller har en psykisk sjukdom. De känner sig oftast väldigt ensamma och skäms över att inte ha en familj som är som alla andras. De känner oftast inte till vad socialtjänsten arbetar med eller vad de har för rättigheter i mötet med vuxna. Att be om och våga ta emot hjälp är väldigt svårt om man som barn inte vet vad det finns för hjälp att få. Kunskap om detta från dig som skolpersonal är därför oerhört betydande och kan hjälpa barnen mycket. Det här ska du förmedla till dina elever: Det är inte ditt fel att din förälder är sjuk. Du kan inte göra din förälder frisk. Alla barn har rätt att älska sina föräldrar. Cirka 6 elever i varje klass är maskrosbarn, barn och ungdomar i Sverige. Du är inte ensam! Det finns hjälp att få/du har rätt till hjälp. Alla missbrukare eller psykiskt sjuka föräldrar är inte dåliga föräldrar. Du har ett eget val, man blir inte sjuk bara för att ens förälder är det. Förklara tystnadsplikt och anmälningsplikt. Sök information om vad just er kommun kan erbjuda och informera dina elever Det kan exempelvis vara: Stödgrupper Ungdomsmottagningen Bup Samtalsstöd hos kuratorer Ideella organisationer Bra hemsidor att tipsa barnen om: maskrosbarn.org barnvänlig hemsida med mycket text från barnen själva samt info om vad vi kan erbjuda och om missbruk och psykiska sjukdomar. kuling.se samlad info om vilka stödgrupper som finns i landet samt info om bl.a. psykiska sjukdomar. bris.se barnens rätt i samhället, har stödjande verksamhet på nätet. umo.se kunskap om kroppen, sex, alkohol och droger, självkänsla, att må dåligt och mycket annat. Man kan få svar om man undrar något eller oroar sig för något. barnombudsmannen.se info om barns rättigheter. 5

6 Kontakt med socialtjänsten I arbetet som personal inom skolan har du anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa. Det betyder inte att du måste veta att det är så, det räcker alltså med en misstanke. För att kunna hjälpa barnen på bästa sätt är rutiner för anmälningar till socialtjänsten viktigt. Vem skriver anmälningarna? Vem ringer in anmälningarna till socialtjänsten? Ett tips är att upprätta en kontakt med personal på barn- och ungdomsenheten inom socialtjänsten som ni kan höra av er till vid oro för en elev. Ett samarbete mellan skolan och socialtjänsten underlättar många gånger för barnet. Tänk på att en anmälan uttrycker er oro för barnet och behöver inte betyda att föräldrarna är olämpliga att ta hand om sitt barn. I kontakten med ungdomen måste du se till att informera barnet om din/er oro och att ni från skolan vill göra en anmälan till socialtjänsten. Berätta att socialtjänsten finns till för att hjälpa människor som har det jobbigt på olika sätt. Skicka aldrig iväg en anmälan utan att ha berättat det för barnet! Vi tycker inte heller att du ska ringa hem till föräldrarna innan du fått okej från ungdomen. Om du ändå måste ringa föräldern berätta innan för barnet att du kommer ringa. Det kan få enormt stora negativa konsekvenser om föräldern får reda på att ungdomen har berättat om sin hemsituation innan han/hon har hunnit berätta det själv. Dock kan det finnas vissa undantag, exempelvis vid misstanke om brott eller övergrepp, där det är bra att ringa socialtjänsten först för att få tips och råd om hur du på bästa sätt ska agera, då det finns speciella rutiner. Gör ingen anmälan i panik utan prata med ungdomen och jobba med att motivera honom/ henne att själv våga berätta om sin hemsituation för socialtjänsten och skicka därefter in en anmälan. Detta ger oftast ett bättre resultat. Motivationsarbetet kan vara svårt att hinna med som lärare, ta hjälp av kuratorn på skolan som kan prata vidare med ungdomen. Tips vid anmälan: Tänk på att vara så konkret och utförlig som möjligt, detta hjälper socialtjänsten i deras arbete. Ring alltid till det aktuella socialkontoret och gör en muntlig anmälan innan ni skickar in den skriftliga anmälan. Då har socialsekreteraren både hört och läst om din oro, detta minskar risken för feltolkningar. Försök att skriva in barnets röst så tydligt som möjligt i anmälan, exempelvis genom att använda citat från barnet och att börja meningarna med Anna berättade/ beskrev/uttryckte Beskriv tydligt, om det är möjligt, hur barnet påverkas negativt av sin livssituation. Vilka symtomen är. Uttryck tydligt din oro och vad som är grunden till denna oro. Är du minsta osäker på hur du ska agera i en situation så kan du alltid ringa och rådfråga med socialtjänsten. 6

7 Barns rättigheter I vår rapport Frågar man inget Får man inget veta visade det sig att 94% av ungdomarna inte kände till sina rättigheter. Om man lever i en väldigt utsatt situation där man inte blir lyssnad på eller tagen på allvar, är det omöjligt att stå upp för vad man har rätt till. Därför är det otroligt viktigt att ni vuxna som möter dessa barn och ungdomar regelbundet informerar dem om deras rättigheter. Exempel på viktiga rättigheter att förmedla till dina elever: Du har rätt att få hjälp och stöd. Information om din förälders sjukdom. Få din röst hörd och bli tagen på allvar i kontakt med professionella. Träffa socialtjänsten, BUP eller din kurator utan dina föräldrar. Ingen människa får slå, hota eller kränka dig. Du har rätt att gå i skolan och få den hjälp du behöver för att utvecklas i skolan. Du har rätt att vara den du är. Det är du som bestämmer över din kropp, dina känslor och dina tankar. De som bestämmer om sådant som rör dig ska tänka på vad som är bäst för dig. Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på din åsikt. Du har rätt att få information om sådant som rör dig och ditt liv. Den som berättar något för dig måste göra det så att du förstår. Du och alla andra barn ska respekteras. Det spelar ingen roll vad du har för familj, var du kommer ifrån, vad du tror på, om du är tjej eller kille, vem du blir kär i eller om du har någon funktionsnedsättning. 7

8 Övningar med klassen När ni har visat föreläsningsfilmen med Therése kan ni göra lite olika övningar med klassen för att de ska kunna reflektera över vad de har sett. Kom ihåg att det inte finns något rätt eller fel. Syftet är att ungdomarna ska få diskutera och tänka till. Diskussionsfrågor Denna diskussion görs i smågrupper: Om du var Therése kompis, vad hade du gjort? Hur skulle du ha känt om du var Therése? Denna diskussion kan göras i helklass: Du som lärare frågar eleverna: Om jag var Therése lärare, vad tycker ni att jag skulle ha gjort? Värderingsövningar Be eleverna att sätta sig i en ring på stolar. Du läser upp olika påståenden som eleven antingen håller med om eller inte. Om eleven håller med om påståendet ska den ställa sig upp och flytta plats, om eleven inte håller med om påståendet sitter den kvar på sin stol. Du kan be några elever per påstående förklara varför de höll med/inte höll med för att få igång en diskussion. Några förslag på påståenden: Det syns på en person om den är alkoholist. Det syns på en person om den tar droger. Vem som helst kan bli alkoholist. Alla som tar droger mår dåligt. Alla psykiskt sjuka är farliga. Man föds med psykiska sjukdomar. Det syns på ungdomen om man har det jobbigt hemma. Alla alkoholister är vuxna. Alkoholister får skylla sig själva, det är deras val. Socialtjänsten kan hjälpa barn som har det jobbigt. Alla som jobbar på Socialtjänsten är gamla tanter. Socialtjänsten kan bara hjälpa vuxna. Familjer som har mycket pengar har inga problem. Alla familjer med lite pengar har problem. 8

9 Förståelseövningar Övningen görs i smågrupper. Du beskriver en familj: Familjen Andersson bor i en ganska stor stad i Sverige. Familjen består av mamma, pappa och två syskon. Mamma är deprimerad och har slutat gå till jobbet, hon ligger mest i sängen med persiennerna neddragna i sovrummet. Pappa dricker varje kväll när han kommer hem från jobbet, när syskonen ska gå och lägga sig är han alltid full och hotfull. Storasyster tar hand om alla, ser till att lillebror går till skolan, lagar mat och ringer till föräldrarnas jobb och ljuger för chefen om föräldern är för full eller sjuk för att gå till jobbet. Lillebror går inte till skolan längre, han hamnar ofta i bråk och har börjat med droger. Be eleverna prata om: Varför tror ni att mamma blev deprimerad? Varför tror ni att pappa började dricka för mycket? Hur tror ni att storasyster känner? Hur tror ni att lillebror känner? Hur tror ni att mamma känner? Hur tror ni att pappa känner? Vad skulle kunna hjälpa familjen? En hjälpande hand Be eleverna att rita av sin hand på ett papper. I fingrarna ska eleverna skriva en person per finger som de känner att de kan prata med/vända sig till om de mår dåligt eller behöver prata. Bredvid fingret kan de också skriva en egenskap som gör att de tycker om just den personen. Om det fungerar i gruppen kan du be eleverna att sätta sig i grupper om två eller tre och berätta om sina händer. Bra för dig som lärare att se vad eleverna skriver för att se om de har ett bra nätverk kring sig. Att tänka på under och efter lektionen Se till att du stannar kvar i klassrummet 10 minuter efter lektionen, säg till eleverna att du kommer att finnas kvar i klassrummet om någon vill prata. Tänk på att lektionen kan väcka mycket starka känslor hos vissa elever och de kan bli väldigt ledsna, gråta eller gå ut ur klassrummet. Om det är möjligt, ha med dig skolkurator, skolsköterska eller en annan lärare under lektionen så att någon kan följa efter en elev som stöd om de går ut. Kom ihåg att berätta om vart ungdomarna kan gå för at få stöd efter lektionen. 9

10 Citat från en ungdom: För just mig så påverkars den inte så mycket, för skolan är som min fristad. Dit kommer jag och gör ett arbete och får lugn och ro, men jag vet att andra som har liknande problem kan få andra reaktioner. Att de inte orkar gå till skolan och att man mår så himla dåligt så att man orkar inte ta på sig det ansvaret också. Men för min del så är det en plats där jag känner mig trygg och kan komma bort. Tjej 16 år Primusgatan Stockholm E-post:

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Maskrosbarn & socialtjänsten. Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn

Maskrosbarn & socialtjänsten. Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn Maskrosbarn & socialtjänsten Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn 2 Linda 16 år Bidragsfinansierad verksamhet Lägerverksamhet Lokal verksamhet i Stockholm Opinionsbildande arbete Internetstöd

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Frågar man inget - får man inget veta

Frågar man inget - får man inget veta Frågar man inget - får man inget veta - En kvalitativ och kvantitativ intervjustudie med 50 ungdomar De måste sluta tänka på allt med ekonomi och pengar och tänka på vad som är bäst för barnet. Det spelar

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Jag. om brott, stöd och hjälp. INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Jag. om brott, stöd och hjälp.  INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Jag vill veta om brott, stöd och hjälp INFORMATION FRÅN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Fråga man inget - får man inget veta

Fråga man inget - får man inget veta Fråga man inget - får man inget veta En kvalitativ och kvantitativ intervjustudie med 50 ungdomar De måste sluta tänka på allt med ekonomi och pengar och tänka på vad som är bäst för barnet. Det spelar

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör) Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig? ? S.O.C. Hör du mig 25 mars 2017 En workshop med socialsekreterare och ungdomar som haft kontakt med socialtjänsten och vill utveckla socialtjänsten. Socialtjänsten i Helsingborg har under ett antal år

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Jag vill veta om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan hända till exempel hemma, i skolan, på

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Allt fler barn mår dåligt

Allt fler barn mår dåligt BRIS ÅRSRAPPORT FÖR 2016 TILL BARN OCH UNGA Allt fler barn mår dåligt Hur kan vi ändra på det? #psykbryt Innehåll 01 Bris och barnen 02 Om Bris stödverksamhet 06 Psykisk ohälsa 12 Om att få hjälp Ordförklaringar

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014 Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka Mars 2014 Enkätundersökningen låg uppe på Attentions hemsida november 2013 1182 föräldrar svarade 33 frågor Problemställningar Möjlighet

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA. DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA. Är det jobbigt hemma? Ibland kan det kännas som att du är helt ensam i världen. Som att ingen varken vill eller kan förstå. Dina föräldrar kanske

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL? KÄNNER DU IGEN DIG? ÄR DU OROLIG ATT DU...... inte får gifta dig med vem du vill?... inte får vara kär i någon av samma kön?... inte kan skilja dig om du redan är gift?

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Diskussionsfrågor Lärarhandledning Diskussionsfrågor Lärarhandledning Skolpolicy vill uppmuntra diskussioner kring Internet, dataspel och spelberoende. Vi tror att det ökar medvetenheten om nätets faror och fallgropar. Diskussionerna kan

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin sidan 1 Forfattare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Emma och Måns. De är tillsammans. Efter att ha varit på museet med klassen ska Måns sova över hos Emma. Emma vill att Måns ska sova

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj? Hur har ni det ordnat med skola/barnomsorg i er familj? Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till TV-spel och dataspel?

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Dina rättigheter för dig som bor på ett hem för vård eller boende (HVB) Alla barn har lika värde. Du och alla andra barn har rätt att växa

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Jim Højberg Vad handlar boken om? Alex har alltid varit klassens nörd, men nu har det plötsligt vänt. Både Mia och Asmila är kära i honom, och ikväll ska han på bio med Asmila. Alex

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! www.sollentuna.se. Produktion: socialkontoret 2012 VÅLD - hjälp och stöd Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012 www.sollentuna.se Kontaktuppgifter SOCIALKONTORET Mottagningen för barn och unga, tel 08-579 212 50 Mottagningen

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer