A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå. Myndigheten för press, radio och tv 18/ Föreskrifter om mediestöd

Transkript

1 Myndighet Myndigheten för press, radio och tv Diarienummer 18/04540 Rubrik Föreskrifter om mediestöd A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Den 1 februari 2019 träder Mediestödsförordningen (2018:2053) i kraft. I förordningen finns bestämmelser om statsbidrag till juridiska personer som ger ut allmänna nyhetsmedier (mediestöd). Det nya teknikneutrala mediestödet omfattar två stödformer. 1. Det ena är ett stöd för lokal journalistik i områden som har svag journalistisk bevakning. Denna stödform avser att stärka lokaljournalistik i områden som för närvarande saknar eller har svag journalistisk bevakning (så kallade vita fläckar). Utgångspunkten är att sådana områden främst utgörs av kommuner. Stödet utformas för att skapa incitament för långsiktiga journalistiska satsningar och riktas till alla typer av nyhetsmedier. 2. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd som ska ersätta det nuvarande utvecklingsstödet till tryckta allmänna nyhetsmedier. Stödet görs teknikneutralt men bygger i stort på det nuvarande utvecklingsstödet. Stödet betonar innovation och successiv rörelse mot högre grad av utveckling. Bakgrunden till införandet av nya teknikneutrala mediestödsformer är Medieutredningens analys av konsekvenserna av medieutvecklingen. Regeringen har i propositionen Journalistik i hela landet (prop. 2017/18:154) gjort bedömningen att det finns behov av nya former av mediestöd för att stärka stödet till kvalitativ nyhetsjournalistik då det nuvarande presstödet inte fullt ut svarar på de utmaningar som finns med allt fler områden som saknar journalistisk bevakning och konvergens mellan olika medieformer och ändrade medievanor. Syftet med mediestödet är enligt 2 mediestödsförordningen att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet. Stöd kan bara ges till allmänna nyhetsmedier som uppfyller definitionen i 3 och de grundläggande förutsättningarna i 4 mediestödsförordningen (med vissa lättnader i kraven för vissa medier i 5-7 ). Övriga förutsättningar för stöd framgår av i förordningen. Stöd kan enbart ges för vissa angivna insatser (10, 13 ). Mediestödsnämnden vid Myndigheten för press, radio och tv (mediestödsnämnden) prövar frågor om mediestöd (17 ) och Myndigheten för press, radio och tv får meddela 1 (14)

2 ytterligare föreskrifter om vissa specificerade frågor (se nedan om bemyndigande) samt även meddela föreskrifter för verkställigheten av förordningen (26 ). Att nya stödformer för medier ska införas samt de grundläggande förutsättningarna för det nya stödet följer av regeringens förordning. Förordningen är dock övergripande och förutsätter närmare utformning av myndigheten. Myndigheten avser därför att meddela föreskrifter och i föreskrifterna förtydliga vissa begrepp och krav som anges i förordningen och hur dessa ska bedömas eller mätas, principer för fördelningen av stöd samt närmare reglera dels ansökningsförfarandet och dels förfarandet för redovisning av hur stödet använts. Utkast till Myndigheten för press, radio och tv:s föreskrifter om mediestöd (MPRTFS 2019:x) bifogas. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Myndigheten bedömer att det är nödvändigt att styra med bindande regler och föreskrifter är den enda formen för detta. Om inga föreskrifter kommer till stånd blir det otydligare för den sökande om vilka krav som gäller för en ansökan om stöd och för redovisningen av hur stödet använts. Det kan till viss del tillgodoses genom information i ansökningsförfarande och anvisningar men minskar förutsägbarheten för en sökande och även den rättsliga statusen för informationen i anvisningarna. Föreskrifterna får därför anses underlätta för en sökande att få kunskap om vilka krav som ställs. Föreskrifterna gör det också tydligt hur mediestödsnämndens prövning av olika aspekter kommer att göras, vilket bidrar till transparens och rättssäkerhet. Avsaknad av föreskrifter skulle kunna innebära ökad tidsåtgång och administrativa kostnader för sökande genom att de behöver lägga mer tid på att förstå regelverket och hur de kan visa att de uppfyller kraven för att beviljas stöd. Det skulle även försvåra myndighetens handläggning. Införandet av nya former av mediestöd, grunderna för när stöd kan beviljas och övergripande krav som ställs för redovisningen av stöd framgår redan av förordningen. Enligt 4 mediestödsförordningen får mediestöd lämnas för allmänna nyhetsmedier som 1. har ett redaktionellt innehåll som utgör minst 50 procent av hela innehållet, 2. har ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll bestående av nyhetsbevakning och granskning som utgör minst 20 procent av mediets hela innehåll, 3. är allmänt tillgängliga, 4. har egen titel med självständiga redaktionella resurser, 5. har en ansvarig utgivare, 6. följer god medieetisk sed, 7. främjar tillgängliggörande av sitt redaktionella innehåll till personer med funktionsnedsättning, 8. är riktade till en svensk målgrupp, 9. publiceras eller sänds minst 45 gånger per år (hög regelbundenhet), och 10. har minst regelbundna användare (god användarförankring). Vid bedömning av om förutsättningarna enligt första stycket 7 uppfylls ska den tekniska utvecklingen och det allmänna nyhetsmediets storlek och ekonomiska förutsättningar beaktas. 2 (14)

3 Mediestödet är till skillnad från existerande stödformer för första gången helt teknikneutralt utformat, vilket innebär att kretsen av sökande utökas. Stöd för lokal journalistik i svagt bevakade områden är också en helt ny stödform som innefattar nya bedömningar och ställningstaganden från myndigheten. Praxis saknas på dessa områden och behovet av tydliga riktlinjer för hur prövning kommer ske är därför stort. När det gäller det nya innovations- och utvecklingsstödet ska det ersätta ett befintligt utvecklingsstöd och stödet bygger i dessa delar i stor utsträckning på befintlig reglering, där myndigheten i utformningen av föreskrifterna har haft en strävan att förenkla de uppgifter som begärs in om projekten. En annan utgångspunkt för myndigheten har varit att föreskrifter, ansökningsförfarande och redovisning för mediestödet så långt det är möjligt ska kunna samverka med vad som gäller för det nuvarande presstödet, för att underlätta den administrativa bördan för aktörer som söker både mediestöd och presstöd. I föreskrifterna förtydligas dels vilka krav som ställs på en ansökan om stöd för att mediestödsnämnden ska kunna pröva en ansökan om mediestöd, dels vilka krav som ställs för redovisning av hur stödet använts och hur förordningens krav efterlevts. Myndigheten har i sina föreskrifter inte tagit med mer uppgifter än som ansetts nödvändiga för att kunna pröva en ansökan. Vid en prövning ska mediestödsnämnden utifrån ansökningshandlingarna kunna * pröva om den sökande uppfyller kraven på ett allmänt nyhetsmedium (3 ), * pröva om den sökande uppfyller kraven för att få stöd (4 ), * pröva om det är fråga om en sådan insats som stöd kan lämnas för (5 ), * i fråga om lokalt stöd bedöma om ett område är svagt bevakat, * bedöma om insatsen är genomförbar och har finansiella förutsättningar, * beräkna stödets storlek och fördelning, samt *vid konkurrens om stödbelopp, avgöra vem eller vilka av de sökande som främst uppfyller syftet i 2 mediestödsförordningen (stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet). Stödet är teknikneutralt, vilket innebär att olika medieslag kan söka stöd. Innehållet kan bestå av text, bild, ljud eller rörlig bild och det kan vara såväl tryckta medier som webbaserade, prenumererade eller gratismedier. De kvantitativa kraven i förordningen avseende god användarförankring, hög regelbundenhet, viss andel redaktionellt innehåll och unikt, egenproducerat innehåll behöver på något sätt bedömas eller mätas. Olika sätt för teknisk redovisning har övervägts med beaktande av administrativa kostnader för de sökande, myndighetens handläggning och behovet av likabehandling och rättssäkerhet. I sin enklaste form skulle den sökande kunna intyga att kraven är uppfyllda utan mätning. Detta bedöms dock inte tillräckligt då det nya mediestödet ges i mån av tillgängliga medel och det är därför viktigt att säkerställa att ansökningar från olika medieslag behandlas likvärdigt och att stödet bara går till sökande som uppfyller de krav som ställs i förordningen. Medierna har i sin egen verksamhet ett naturligt intresse av att på olika sätt mäta användningen av mediets redaktionella innehåll men det saknas gemensamma jämförbara metoder för olika medieslag. I det befintliga presstödet görs motsvarande mätningar för tidningar genom en revision av ett mätinstitut. Myndigheten bedömer dock inte att en sådan lösning är nödvändig även om det är en möjlighet som erbjuds, främst för de aktörer som redan genomgår en motsvarande revision för presstöd. 3 (14)

4 Myndigheten föreslår i stället en lösning där mätningen genomförs av det allmänna nyhetsmediet självt utifrån myndighetens anvisningar och underlaget granskas sedan av en auktoriserad revisor. Vid utformningen av anvisningarna har branschstandarder och förfaranden som redan tillämpas inom ramen för t.ex. krav på e-plikt till kungl. biblioteket använts så långt som möjligt för att underlätta för aktörerna. Mätningen kan ske genom olika mätverktyg, inklusive gratis tillgängligt mätverktyg. Det kan också ske såväl genom automatisering som manuellt för att ge större flexibilitet för de sökande att välja det sätt som är mest fördelaktigt utifrån aktörens förutsättningar. Krav på att främja tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning följer direkt av förordningen och har av myndigheten närmare utformats så att det beaktar storleken och förutsättningarna för aktörerna liksom den tekniska utvecklingen. Det ger utrymme för aktörerna att utifrån sina förutsättningar välja åtgärder i arbetet med att förbättra tillgängligheten till mediets innehåll för personer med funktionsnedsättning. En alternativ lösning med krav på vissa specifika åtgärder eller tillgänglighetstekniker skulle ha större inverkan på företagen. Tidsåtgång och andra konsekvenser till följd av främjandekravet redogörs för nedan. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som inte avser att söka mediestöd, antingen stöd för lokal journalistik i områden som är svagt bevakade eller innovations- och utvecklingsstöd, berörs inte av dessa föreskrifter. Mediestödet är teknikneutralt och kan lämnas till allmänna nyhetsmedier oberoende av innehålls- eller spridningsform. Till skillnad från dagens presstöd som riktar sig till prenumererade dagstidningar (även webbaserade) som uppfyller vissa förutsättningar kan det nya mediestödet även ges till gratismedier och mediets innehåll kan bestå av text, ljud, bild och rörlig bild. Sökande kan t.ex. vara webbaserade medier, radio, tv och tidningar. De som berörs är de som önskar söka stöd och uppfyller kraven på att vara ett allmänt nyhetsmedium enligt definitionen i 3 och de allmänna förutsättningarna i 4 i mediestödsförordningen. Vidare ska det vara fråga om sådan insats som kan komma ifråga för stöd för lokal journalistik i svagt bevakade områden respektive innovations- och utvecklingsstöd. Enligt 3 mediestödsförordningen avses med ett allmänt nyhetsmedium ett medium som har till sin primära uppgift att bedriva nyhetsbevakning samt har ett redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden. Enligt 4 mediestödsförordningen får mediestöd ges till allmänna nyhetsmedier som uppfyller vissa angivna tröskelkrav. Mediestöd får enligt förordningen inte ges till allmänna nyhetsmedier inom public service eller som ges ut av staten, en kommun eller ett landsting. Stödet kan potentiellt sökas av ett stort antal nyhetsmedier som ägs av såväl små som stora företag eller organisationer. Enligt Institutet för mediestudiers kommunbevakning fanns det 537 lokala och regionala nyhetsmedier i november 2017 om man räknar bort public service. Stöd för lokal journalistik kan dock bara lämnas för insatser i områden som bedöms vara svagt bevakade, vilket begränsar antalet sökande. Som en jämförelse fanns det 2018 enligt Institutet för mediestudier 35 kommuner som helt saknade redaktionell närvaro. Denna 4 (14)

5 stödform kan i viss mån jämföras med driftsstödet i det nuvarande presstödet som för 2019 beslutats för 72 dagstidningar över hela landet (därutöver finns ett fåtal ansökningar har ännu inte fattats beslut om). En skillnad är att det nya stödet för lokal journalistik kan lämnas även till andra aktörer än dagstidningar och till skillnad från presstödet kan det även ges till gratismedier och till större aktörer. Kretsen av sökande är således vidare men samtidigt är den geografiska omfattningen betydligt snävare. Det är alltså fråga om områden som typiskt sätt inte är kommersiellt lönsamma för medieaktörerna. Innovations- och utvecklingsstöd får lämnas för högst 40 procent (75 procent i vissa fall) av kostnaden för insatsen eller förstudien. Resterande del måste således egenfinansieras och aktörerna får inte använda presstödsmedel eller annat statligt stöd för att finansiera projekten (15 mediestödsförordningen). Eftersom så pass stor andel av projektet ska egenfinansieras kan det påverka antalet sökande. Som en jämförelse utvecklingsstöd enligt nuvarande förordning om utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar fördelats till 83 tidningar sammanlagt under de tre år som stödet har funnits ( ). Det utvidgade innovations- och utvecklingsstödet riktar sig dock till en vidare krets av sökande och kan t.ex. även lämnas till digitala medier. Det beräknas öka antalet sökande. Se vidare under C. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Enligt 26 första stycket mediestödsförordningen får Myndigheten för press, radio och tv meddela ytterligare föreskrifter om följande: - definitionen av allmänt nyhetsmedium som avses i 3, - förutsättningar för mediestöd som avses i 4, - mediestöd till nyetablerade allmänna nyhetsmedier som avses i 5, - stöd för lokal journalistik i vissa fall som avses i 6, - mediestöd till allmänna nyhetsmedier som är riktade till de nationella minoriteterna som avses i 7, - stöd för lokal journalistik enligt 10 12, och - prioritet enligt 20. Enligt 26 andra stycket samma förordning får myndigheten också meddela föreskrifter för verkställighet av förordningen. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Regleringen innebär en möjlighet för aktörer att ansöka om statligt stöd för vissa insatser. Regleringen medför inga kostnadsmässiga konsekvenser för aktörer som inte ansöker om mediestöd. Av förordningen framgår vilka nyhetsmedier som kan få stöd och för vilka typer av insatser eller förstudier inom dessa områden, allmänna förutsättningar samt ramen för hur ansökan och redovisning ska gå till. Det är förenat med administrativa kostnader att ansöka om stöd och att redovisa hur beviljat stöd använts. Storleken på de administrativa kostnaderna är delvis beroende av 5 (14)

6 insatsens omfattning. Tidsåtgång och administrativa kostnader redovisas mer utförligt nedan under C. Som redovisats ovan om alternativa lösningar bedömer myndigheten att en mätning av vissa krav av nödvändig. Att ta fram underlag för sådan mätning är förenat med kostnader för de som söker mediestöd. Den föreslagna regleringen lämnar dock visst utrymme åt aktörerna när det gäller hur detta ska genomföras. Olika mätintyg kan användas, inklusive gratisverktyg. Redovisning kan göras automatiserat eller manuellt beroende på den sökandes förutsättningar. De företag som har effektiva rutiner för leverans av e-plikt bedöms komma att få mindre kostnader för att genomföra den föreslagna mätningen, oavsett om det sker digitalt eller manuellt. De företag som har mindre effektiva rutiner kommer på motsvarande sätt få högre kostnader för mätning. Som alternativ kan mediet revideras av mätinstitut, vilket främst kan vara ett alternativ för aktörer som även söker presstöd där det behövs intyg från mätinstitut. Mediet får ersätta mätinstitutet för den revision som krävs. Tidsåtgång och kostnader redovisas nedan under C. Av mediestödsförordningen följer ett krav på att allmänna nyhetsmedier för att kunna få mediestöd ska främja tillgängligheten till sitt redaktionella innehåll för personer med funktionsnedsättning, vilket är förenat med kostnader. Kravet att främja tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska skapa incitament för att öka tillgängligheten hos nyhetsmedierna och kommer att ge personer med funktionsnedsättning bättre tillgång till, i första hand digital, nyhetsförmedling. Främjandekravet är som det har utformats inget skarpt krav på vissa specifika åtgärder eller tillgänglighetstekniker utan företagen åläggs att arbeta för att tillgängligheten till det redaktionella innehållet förbättras för personer med funktionsnedsättning och att särskilt verka för ökad tillgänglighet till det redaktionella innehållet utifrån gällande standarder för tillgänglighet i digital publicering. Vid ansökan ska det sökande mediet redogöra för hur tillgängligt mediet för närvarande är samt beskriva vilken insats eller vilka insatser som planeras för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. I takt med ökad kunskap om hur man skapar digital tillgänglighet kan tillgänglighetsanpassning anses som en naturlig del av ordinarie verksamhetsutveckling. Det innebär att om mediet genomför sin ordinarie verksamhetsutveckling enligt gängse standarder för digital tillgänglighet så kommer kravet innebära få extra kostnader. Se vidare nedan under administrativa kostnader. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Kommissionen har i beslut den 22 oktober 2018 (C (2018) 7012 final) förklarat att man inte har några invändningar mot det aktuella mediestödet då det får anses vara förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107(3) (c) Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Föreskrifterna är utformade i enlighet med den anmälan om nytt mediestöd som godkänts av kommissionen. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser 6 (14)

7 Myndigheten för press, radio och tv har fortlöpande information på webbplatsen om det kommande stödet. Myndigheten planerar att inleda en ansökningsomgång för innovations- och utvecklingsstödet i mars 2019 som är öppen till juni Beslut om innovations- och utvecklingsstöd beräknas fattas under hösten När det gäller innovations- och utvecklingsstödet har det varit av särskild vikt att betona att enligt förordningen får insatser inte inledas innan en ansökan om stöd lämnats in. Myndigheten har därför under det första året valt en lång ansökningsperiod för att möjliggöra för aktörer som väljer att genomföra utvecklingsprojekt oberoende av om statligt stöd slutligen kommer beviljas eller inte ska kunna inleda ett utvecklingsprojekt så snart en ansökan lämnats in utan att förlora möjlighet till innovations- och utvecklingsstöd. Myndigheten har också förståelse för att det under det första ansökningsåret för det nya stödet kan behövas ytterligare tid för aktörerna att få fram det underlag som krävs och har därför även ur denna aspekt valt en längre ansökningsperiod för att skapa flexibilitet för de sökande. Myndigheten planerar att inleda en ansökningsomgång för det lokala stödet i mars Beslut om stöd för insatser för lokal journalistik i svagt bevakade områden beräknas meddelas under juni När det gäller stöd för lokal journalistik i områden med svag journalistisk bevakning, som är en helt ny stödform, har det varit av särskild vikt att informera om när det kommer vara möjligt att ansöka om sådant stöd. Avtal har också slutits med Institutet för mediestudier för användning av databas över kommunbevakningen, vilket kommer användas av mediestödsnämnden som en del av det underlag som ligger till grund för bedömningen av om ett område kan anses vara svagt bevakat. Databasen är öppen och tillgänglig för sökande, vilket ger sökande information om uppgifter om vilka medier som bevakar ett visst område. Detta ökar förutsägbarheten för sökande om förutsättningarna för att området som ansökan avser kan komma bedömas vara sådana att stöd för lokal journalistik kan lämnas. Detta ger också möjlighet för den sökande att i ansökan argumentera för varför ett visst område bör ses som svagt bevakat eller påtala om sökande anser att någon uppgift i databasen inte är rättvisande. Vad gäller krav på främjande av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har underlag remitterats till särskilt berörda aktörer, intresseorganisationer och brukarorganisationer samt har även publicerats på myndighetens webbplats. Det finns även länkar till praktisk information om hur aktörer kan arbeta med tillgänglighet. Samtidigt med föreskrifterna remitteras även förslag till tekniska instruktioner för mätning av krav avseende god användarförankring, hög regelbundenhet, viss andel redaktionellt innehåll och unikt, egenproducerat innehåll till berörda aktörer. Föreskrifterna ska börja gälla så snart som möjligt efter det att eventuella justeringar gjorts efter remissförfarande. Myndigheten avser att överväga om det finns behov av någon övergångsregel för att förenkla ansökan första ansökningsåret. B Kommuner och landsting Markera med x 7 (14)

8 (X) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Nyhetsmedier som ägs av kommuner och landsting kan inte söka mediestöd. Regleringen innebär inga kostnader eller andra effekter för kommuner eller landsting. Däremot kan regleringen få viss positiv effekt genom stödet till lokal journalistik i kommuner som är svagt bevakade. C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. ( X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Föreskrifterna berör enbart de som avser att söka stöd för lokal journalistik i områden som är svagt bevakade eller innovations- och utvecklingsstöd. Stödet kan ges till allmänna nyhetsmedier, oberoende av innehålls- och spridningsform, som uppfyller förutsättningarna i 3 och 4 mediestödsförordningen (se ovan Uppgifter om vilka som berörs av regeringen). Stöd för lokal journalistik kan bara lämnas för insatser i områden som bedöms vara svagt bevakade, vilket begränsar antalet sökande. Under 2018 fanns det enligt Institutet för mediestudier 35 kommuner som helt saknade redaktionell närvaro. Kraven på egenfinansiering för innovations- och utvecklingsstöd kan begränsa antalet sökande. Ovan under A har redovisats antalet företag som berörs av driftsstöd respektive utvecklingsstöd för tryckta nyhetstidningar. Nedan lämnas tillgängliga uppgifter om medier i Sverige för att ge en bild av branschen. Det finns omkring dagstidningar i Sverige. Den svenska tidningsmarknaden präglas av en påtaglig ägarkoncentration, där en successiv sammanslagning av enskilda 8 (14)

9 tidningsföretag har skett, vanligtvis på regional nivå. 74 företag eller företagsgrupperingar svarar för utgivningen av 160 dagstidningar. Ett fåtal tidningskoncerner står dock för en stor del av den svenska tidningsmarknaden, se Medieekonomi Mellan 2004 och 2014 minskade dagstidningarna sina redaktioner med 25 procent och drygt en tredjedel av alla lokalredaktioner stängdes. Det är möjligt att några av dessa medier kan komma att utöka verksamheten igen i svagt bevakade områden som en effekt av stödet till lokal journalistik. Det finns även ett stort utbud av gratistidningar och av dessa är cirka 150 titlar anslutna till TS Mediefakta AB (TS). Cirka 100 av dessa hade under 2015 en regelbunden utgivning med minst 45 nummer per år, vilket är ett av kraven för att få stöd Mediestödet är teknikneutralt och kan lämnas även till andra nyhetsmedier än tidningar, t.ex. webbaserade medier, radio och tv. Under 2016 fanns enligt Institutet för mediestudier 587 regionala och lokala medier i Sverige. Dessa beskrivs i tabellen nedan. Härvid ingår även Sveriges Radio och Sveriges Television som inte kan söka mediestöd samt medier som sannolikt har för begränsad verksamhet för att komma ifråga för mediestöd. Antal titlar Kommentar Betalt print som ges ut minst 3 dagar/vecka Betalt print som ges ut 1 2 dagar/vecka Betalt print som ges ut mer sällan Krav på utgivning minst 45 gånger per år för att komma ifråga för mediestöd Gratis print 291 Lokala fristående 89 nyhetssajter Sveriges radio 27 Kan inte söka stöd Lokalradion Sveriges Television 21 Kan inte söka stöd Närradio 15 Lokal-tv 7 Summa 587 Bland medierna finns allt från stora, prenumererade morgontidningar, till små annonsblad med någon enstaka sida redaktionellt innehåll i varje nummer. Redaktionerna varierar kraftigt i storlek och alla uppfyller troligen inte de krav som ett nyhetsmedium måste uppfylla för att kvalificera sig för stöd. Den mediekategori som ökar är lokala fristående nyhetssajter eller bloggar. Det är också den enda mediekategori som breder ut sig över landet. Den digitala världen är snabbrörlig och det märks även inom lokala nyhetssajter, där dessa startas och läggs ner i en takt som gör dem svåra att följa för forskningen. Samtidigt finns många tecken på att andra former av lokal journalistik växer: gratistidningar, prenumererade lokala veckotidningar och lokala nyhetssajter. Deras möjlighet att söka stöd kommer att hänga på om de kan komma upp till de tröskelkrav som är förknippade med stödet. 9 (14)

10 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader De som inte avser att söka stöd för lokal journalistik eller innovations- och utvecklingsstöd berörs inte av dessa föreskrifter. För företag som avser att söka mediestöd ska tidsåtgången och de administrativa kostnaderna sättas i relation till möjligheten att få statligt stöd för insats för lokal journalistik i svagt bevakat område eller för utvecklingsprojekt. Kostnaderna bedöms stå i rimlig proportion till detta. Det står företagen fritt att välja om de vill söka mediestöd eller inte. Det är förenat med administrativa kostnader att ansöka om stöd, att upprätta en handlingsplan för tillgänglighetsarbetet och att redovisa hur beviljat stöd använts. Storleken på de administrativa kostnaderna är delvis beroende av insatsens omfattning. I föreskrifterna regleras bland annat ansökningsförfarandet. De grunduppgifter som ska anges i ansökan och som krävs in för att bedöma att den sökande uppfyller kraven för att vara ett sådant allmänt nyhetsmedium torde endast ta högst någon timme i anspråk. Likaså kan handlingar om konkursfrihetsbevis, skuldfrihetsintyg, utgivningsbevis och firmateckningsbevis enkelt och snabbt beställas från aktuella myndigheter. Motsvarande uppgifter lämnas in vid ansökan om presstöd. Myndigheten avser att ta fram en e-tjänst för ansökan som sparar uppgifterna. Det underlättar för sökande vid kommande ansökningsförfarande och beräknas då kunna korta tidsåtgången för ansökan ytterligare. Arbetsinsatsen vad gäller främjande av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning beror på mediets nivå av tillgänglighet och på vilken insats som mediet planerar att genomföra. Att upprätta en handlingsplan för tillgängliggörande av det redaktionella innehållet för personer med funktionsnedsättning och genomföra ansökan i denna del kan troligen göras på några timmar av en person som har god kunskap om nyhetsmediets tillgänglighetsarbete. För kostnader till följd av de insatser som företaget väljer att genomföra för att uppfylla kravet, se rubriken nedan. Att ta fram underlag för mätning av vissa krav är förenat med tidsåtgång och administrativa kostnader för de som söker mediestöd. Detta kan göras automatiserat eller manuellt beroende på den sökandes förutsättningar. De företag som har effektiva rutiner för leverans av e-plikt bedöms komma att få mindre kostnader för att genomföra den föreslagna mätningen, oavsett om det sker digitalt eller manuellt. De företag som har mindre effektiva rutiner kommer på motsvarande sätt få högre kostnader för mätning. Investeringen att skapa en automatisk process för rapportering av det underlag som krävs för att mäta utgivningen kan variera stort beroende på bl.a. vilka system, rutiner och tekniskt kunnande som finns hos mediet och vilken omfattning utgivningen har. En sådan initial investering kan uppskattas till att ligga mellan och kronor. Beräkningen är gjord med hjälp av teknisk konsult utifrån ett vidareutvecklingsprojekt av ett av de redaktionella system som används på marknaden och med externa utvecklare med ett snittpris på 1000 kronor i timmen. Om företaget har en egen utvecklingsavdelning och ett väldokumenterat system bör kostnaden för implementeringen bli lägre. Efter att företaget genomfört en sådan investering beräknas den administrativa tidsåtgången bli mycket låg. För ett företag som väljer att göra inrapporteringen manuellt uppskattas tidsåtgången till 30 till 60 minuter per utgåva under den period där mätning ska ske. Underlagen ska granskas från en oberoende auktoriserad revisor. Timlönen för en revisor kan uppskattningsvis ligga mellan 1000 och 2000 kr per timme. Vi har antagit att det tar 10 (14)

11 några timmar och kostnaden kan därför beräknas uppgå till mellan 2000 och kronor. Som alternativ till mätning och revisorsrapport kan mediet välja att istället bifoga intyg från oberoende mätinstitut. Detta kan t.ex. vara fallet för aktörer som även får presstöd och därmed behöver ett motsvarande intyg för att kunna söka presstöd. Mediet får då ersätta mätinstitutet för en sådan revision, vilken för en endagarstidning kan uppskattas ta mellan 12 och 15 timmar per år och för mer komplicerade frågor mellan 20 och 25 timmar. Innovations- och utvecklingsstödet ges i form av projektbidrag, varför den sökande i ansökan ska redovisa sitt projekt och de uppgifter som krävs för att kunna bedöma projektet. Antalet timmar för att redogöra för projektet i ansökan är beroende av projektets omfattning, men i större projekt kan det uppskattas till någon arbetsdag. För utvecklingsprojekt som det är fråga om här bör emellertid flertalet av uppgifter, inklusive projektplan med kostnadsberäkningar och finansiering redan finnas. Det begränsar insatsen vid ansökan om mediestöd. För insatser som innebär att nyhetsmedier startar, utökar eller bibehåller viss journalistisk bevakning i svagt bevakade områden bör det på motsvarande sätt flertalet uppgifter om insatsen, inklusive kostnadsberäkningar redan finnas. Den som tagit emot stöd ska lämna en ekonomisk redovisning och samtidigt redovisa vilka resultat som uppnåtts. Med utgångspunkt i den redovisningen ska mediestödsnämnden därefter kontrollera att stödet använts i överensstämmelse med förordningen. Redovisningen av hur stödmeden använts kräver också viss ekonomisk kompetens och torde ta några mantimmar i anspråk. Denna kompetens bedöms finnas inom respektive medieföretag. Till redovisningen ska, för det fall mediestödsnämnden begär det, bifogas en revisionsrapport från en oberoende godkänd revisor eller auktoriserad revisor. Timlönen för en revisor kan variera betydligt men kan uppskattningsvis ligga på mellan kr per timme. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen För de aktörer som inte väljer att söka mediestöd medför regleringen inga kostnader eller förändringar. Regleringen omfattar möjlighet att söka stöd för bevakning i områden med svag journalistisk bevakning som typiskt sätt är områden som inte är kommersiellt lönsamma. Föreskrifterna omfattar även innovations- och utvecklingsstöd som kan bidra till att sökande får medel till investeringar och utvecklingsinsatser. Kraven för att erhålla mediestöd följer direkt av mediestödsförordningen och preciseras i föreskrifterna. Nya krav i mediestödet i förhållande till tidigare stödformer är bl.a. att främja tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och att följa god medieetisk sed. Att främja tillgängligheten till sitt redaktionella innehåll för personer med funktionsnedsättning kräver viss kunskap och arbete att t.ex. tillämpa gällande standard för digital publicering och är således förenat med kostnader. Kravet är emellertid utformat 11 (14)

12 som ett grundläggande krav som ska beakta teknisk utveckling och sättas i relation till företagets finansiella situation och särskild hänsyn ska tas till små företag. Det finns också möjlighet för företagen att välja mellan olika tekniker för att öka tillgängligheten. Detta ger företagen en stor möjlighet att skapa tillgänglighet utifrån sina egna förutsättningar. Det gör det samtidigt mycket svårt att uppskatta eventuella kostnader som är förknippade med kravet eftersom det är mediet själv som väljer nivå utifrån sina förutsättningar. Kravet tar även hänsyn till aktörernas storlek och förutsättningar. Små och resurssvaga aktörer ska kunna genomföra mindre insatser än de aktörer som är stora och resursstarka. Att följa god medieetisk sed innebär att nyhetsmedier behöver följa av branschen allmänt vedertagna publicitetsregler och den praxis som utvecklas vid tillämpningen. För aktörer som redan gör detta innebär kravet inte några förändringar i verksamheten. Kravet kan komma att leda till att fler aktörer ansluter sig till det pressetiska systemet. För aktörer som inte kan ansluta sig till det pressetiska systemet finns möjlighet att på annat sätt visa hur mediet uppfyller kravet. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Föreskrifterna i sig har ingen större påverkan på konkurrensförhållandena mellan företagen. Då det är tydligt utformat vad som krävs av en sökande blir konkurrensförhållandena i denna del lika. Till skillnad från det nuvarande presstödet är mediestödet teknikneutralt. Den utökade sökkretsen innebär att stödets påverkan på konkurrensförhållandena mellan olika typer av medieformer och nyhetsmedier minskar. Eftersom stödet ges i mån av tillgängliga medel är det av vikt att säkerställa att ansökningar behandlas likvärdigt och att stödet bara går till sökande som uppfyller de krav som ställs i förordningen. Förordning kan ha positiva konsekvenser för företagen genom att de ges ekonomiska förutsättningar för att bedriva journalistisk verksamhet i områden som typiskt sätt inte är kommersiellt lönsamma och att genomföra innovations- och utvecklingsprojekt som syftar till långsiktig utveckling av allmänna nyhetsmedier. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Vissa sökande kan anse att de uppgifter som krävs in för att få stöd är alltför omfattande. Myndigheten bedömer dock att de begärda uppgifterna är nödvändiga. I förordningen anges noggrant förutsättningarna för att stöd ska kunna kan meddelas, vilket bland annat har sin grund i att det är fråga om ett statsstöd som måste vara förenligt med den inre marknaden. Se även ovan under A. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning 12 (14)

13 Mediestöd enligt mediestödsförordningen kan sökas av såväl stora mediekoncerner som små medieaktörer. I föreskrifterna anges tydligt vad en ansökan ska innehålla, vilket gör det tydligt även för mindre företag vad som efterfrågas. Även ansökningsförfarandet kommer att utformas så att det innehåller tydliga anvisningar om vilka uppgifter som krävs. Det kommer även finnas tydliga anvisningar om hur handlingsplan för tillgänglighet ska utformas. Vid bedömning av kravet på att främja tillgänglighet till personer med funktionsnedsättning ska den tekniska utvecklingen och företagets storlek och ekonomiska förutsättningar beaktas. Kravet kommer sättas lägre för företag med ett fåtal anställda och begränsad verksamhet. Vad gäller kravet på mätning finns möjlighet att använda kostnadsfritt allmänt tillgängligt mätverktyg, vilket i första hand bör underlätta för mindre företag. Det är också möjligt att genomföra manuellt utan krav på automatisering om man så önskar. För mindre innovationsprojekt kommer även de uppgifter som i ansökan krävs om projektet vara mindre omfattande och detaljerade. För det fall stöd söks för mindre belopp, vilket typiskt sett kan gälla småföretag finns i föreskrifterna en möjlighet för mediestödsnämnden att inte kräva in en revisionsrapport. Utbetalning av mindre stödbelopp sker vid ett tillfälle i nära anslutning till beslut, vilket bl.a. bedöms komma mindre företag till del. D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Myndigheten har samrått med presstödsnämnden (som vid årsskiftet byter namn till mediestödsnämnden). Myndigheten har också vad gäller kravet på främjande av tillgänglighet till personer med funktionsnedsättning samrått med Myndigheten för tillgängliga medier, Post- och telestyrelsen och Myndigheten för delaktighet. Förslag till närmare utformning av främjandekravet har remitterats till berörda aktörer och publicerats på myndighetens webbplats. Myndigheten har även haft möten med berörda branschorganisationer, aktörer och företag i vissa frågor. Det gäller bl.a. god medieetisk sed och teknisk redovisning. Myndigheten kommer också att skicka ut förslaget till föreskrifter på remiss till berörda företag och intresseorganisationer samt publicera förslaget på myndighetens webbplats. Myndigheten kommer också skicka ut förslag till teknisk redovisning till berörda aktörer samt publicera förslaget på myndighetens webbplats. E Kontaktperson 13 (14)

14 Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Sofie Berg Cormier (14)