Dialogisk strategiundervisning. Michael Tengberg Institutionen för pedagogiska studier Karlstads universitet

Transkript

1

2 Dialogisk strategiundervisning

3

4 Measurement and Evaluation of Student Achievement (MESA) Universitetet i Oslo Ansvariga för nasjonale prøver i lesing i 8. og 9. trinn Även huvudansvar för det norska deltagandet i PISAundersökningen Kontaktperson: professor Astrid Roe

5 Video gaming is one of the largest industries in America. Each day more and more children are getting addicted to video games. There have been many video game opponents accusing the industry of becoming too violent. It is not uncommon to play a shoot 'em up game where ten people are getting killed every minute. Yet, despite pressures of society to eliminate violent video games, as each day passes, more gamers are getting hooked. What conclusions can you draw about the video game industry? a. As time goes on more and more children will play video games b. As time goes on the video game industry will lose money c. As time goes on more parents will prevent their children from playing violent video games d. As time goes on, pressure to make games less violent will decrease the number of shooting games

6 Uppläggning Vad är läsförmåga och lässtrategier och vad säger forskningen? Exempel på klassrumsstudier relaterade till olika texttyper Resultat av studierna och problem som behöver lösas

7

8 Sydkorea Finland Kanada Estland Polen Nya Zeeland Japan Norge Australien Island Sverige Slovenien Nederländerna Portugal Irland Ungern Schweiz Danmark Slovakien Tyskland Italien Grekland USA Storbritannien Belgien Frankrike Tjeckien Spanien Turkiet Luxemburg Israel Österrike Chile Mexiko OECD-medel Figur Andelen flickor och pojkar med lägsta resultaten på lässkalan, på eller under nivå 1a Flickor Pojkar Procent

9 timmar!

10

11 Prata om böckerna så kommer läsförståelsen!

12 Förändade samtalsmönster Förändad textförståelse Förändring i läsförmåga

13 Läsförmåga Hur kan man beskriva fenomenet läsförmåga? Vad är det för något?

14 Läsförmåga 1. Recalling word meanings 2. Word meanings in context 3. Understanding content stated explicitly 4. Weaving together ideas in the content 5. Drawing inferences from the content 6. Recogninzing the author s tone, mood, and purpose 7. Recognizing literary techniques 8. Following the structure of a passage Davis (1968)

15 Läsförmåga 1. Söka och inhämta information 2. Sammanföra och tolka 3. Reflektera och utvärdera (OECD, 2009)

16 Läsförmåga Beskrivningsnivåer Kognitiva förmågor: minne, uppmärksamhet, visuell föreställningsförmåga, intelligens, mental flexibilitet Kulturellt betingade beteendemönster (strategier) i samvaro med texter: att koppla texterfarenhet till egna erfarenheter, jämföra den lästa texten med andra texter, knyta kunskaper från text till kunskaper om världen Kunskapsteoretiska definitioner: söka och inhämta information, sammanföra och tolka, reflektera och utvärdera Litteraturvetenskapliga begrepp och idéer: identifiera och reflektera över berättarperspektiv, stilmedel, genre, motiv, tema etc.

17 Läsförmåga Går det att generalisera? Kan läsförmågan tränas upp?

18 Lässtrategier Lässtrategier är avsiktliga, målriktade handlingar för att kontrollera och anpassa en läsares försök att avkoda text, förstå ord och konstruera mening i text. (Afflerbach, Pearson & Paris, 2008)

19 Lässtrategier och läsfärdighet (reading skills)?

20 Lässtrategier och kursplanen? Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag

21 Lässtrategier av olika slag Surface-level strategies Deep-processing strategies (Skaftun, 2012)

22 Forskning om god läsutveckling Förmågan att läsa sakprosa och litteratur är starkt korrelerade Däremot ställer de krav på olika slags lässtrategier/läsförmågor Specifikt för litteratur: semantiska och idiolektiska lässtrategier/läsförmågor (Frederking et al., 2012)

23 Säg till om jag stör, sa han när han steg in, så går jag med detsamma. Du inte bara stör, svarade jag, du rubbar hela min existens. Välkommen. /Eeva Kilpi

24 Blir personen i dikten glad eller ledsen över att diktens han kommer? Vilka ord visar det? Ringa in ett svarsalternativ. Fler inringade alternativ än ett gör svaret ogiltigt. a) Ledsen. Du rubbar hela min existens. b) Glad. Du rubbar hela min existens. Välkommen. c) Glad. Så går jag med detsamma. d) Ledsen. Du inte bara stör.

25 Forskning om god läsutveckling Duktiga läsare tenderar att använda flera olika strategier för att stödja sin förståelse (Afflerbach, Pearson, & Paris, 2008; Janssen et al., 2006; Pressley et al., 1992) Duktiga läsare uppvisar ett mer personligt engagemang i läsning av berättelser, medan mindre goda läsare fokuserar mer på basal förståelse av händelseförlopp (Janssen et al., 2006) Duktiga läsare anpassar både sitt sätt att läsa och sin emotionella respons till texten ifråga i högre grad än mindre goda läsare (Janssen et al., 2006)

26 Forskning om god läsutveckling Aktiv läsning genom att ställa frågor till texten (Janssen, 2002) Aktiv läsning genom att skapa inferenser (textbaserade och kunskapsbaserade) (Elbro & Buch- Iversen, 2013) Aktiv läsning genom att kontinuerligt summera huvudpunkterna i det lästa (Armbruster et al., 1987) Aktiv läsning genom att kontinuerligt göra förutsägelser om textens fortsättning (Fielding et al., 1990)

27 Inferensskapande läsning Elbro, C. & Buch-Iversen, I. (2013). Activation of background knowledge for inference making: Effects on reading comprehension. Scientific Studies of Reading, 17,

28 Inferensskapande läsning During the 20th century, fishing boats became hugely more efficient so that it was possible to catch large quantities of fish in a short time. Towards the end of the century it became necessary to regulate fishing, for example by setting limits (quotas) on the catches of each fisherman or boat.

29 Inferensskapande läsning Why did it become necessary to regulate fishing? From the text: From the reader: Fishing boats became hugely more efficient There is a limited amount of fish to catch. It became necessary to regulate fishing

30 Vilka inferenser kräver den här texten? Skjørbuk Skjørbuk er en sykdom som skyldes mangel på vitamin C. Sykdommen utvikler seg etter mange måneder med ensidig kost. Tegn på skjørbuk er at man begynner å blø i munnen og at man blir lett trett og får dårlig appetit. Her i Norge trenger vi ikke lenger å bekymre oss for denne sykdommen siden skjørbuk nå er blitt svært sjelden. Men på 1500 tallet og helt fram til begynnelsen av 1900 tallet var det en vanlig sykdom. Det var spesielt mange sjøfolk som ble rammet av skjørbuk.

31 Vilka inferenser kräver den här texten? Hvorfor er skjørbuk en sjelden sykdom i Norge i dag? From the text: Skjørbuk skyldes mangel på vitamin C og ensidig kost From the reader: Dagens kost innehåller mycket mer C-vitamin Skjørbuk er en sjelden sykdom i Norge i dag

32 VÄNSTER höger vänster stora små SMÅ HÖGER stora VÄNSTER HÖGER vänster STORA små SMÅ höger stora

33 VÄNSTER höger vänster stora små SMÅ HÖGER stora VÄNSTER HÖGER vänster STORA små SMÅ höger stora

34 Läsa mellan raderna Bakgrund Ingen forskning i Sverige om effekten av olika metoder för läsundervisning Ingen forskning om läsundervisning som kunde generaliseras (för små urval) Upplevda förändringar i elevers läsning, fr. a. när det gäller inferensskapande

35 Läsa mellan raderna Syfte Pröva i vad mån en undervisning som systematiskt bygger på dialog, strukturerade reflexionsuppgifter och på övning i metakognitivt tänkande ger särskilt gynnsamma förutsättningar för elevers läsutveckling.

36 Läsa mellan raderna Undervisningsmodell Lässtrategier Textsamtal Responsskrivande

37 Läsa mellan raderna Mål Att stimulera aktiv, strategisk och kritisk läsning.

38 Läsa mellan raderna Strategier som använts 1) summera 2) göra förutsägelser 3) värdera och ta ställning 4) visualisera 5) ställa frågor till texten 6) jämföra med andra texter 7) hitta luckor och göra inferenser

39 Läsa mellan raderna Strategier som använts 1) identifiera textstruktur 2) analysera argument 3) värdera och ta ställning

40 Experimentmodell Interventioner i klassrum inkl. träningsprogram för lärare Observationer för att kontrollera hur interventionen implementeras Testning av elevers läsförståelse före och efter interventionen, ibland fördröjda eftertest Kontrollgrupper som inte får interventionen Stora experimentgrupper för statistisk generaliserbarhet

41 Femstegsmodell i klassrummet 1) Explicit beskrivning av strategin samt när och hur den ska användas. 2) Lärare modellerar strategin under gemensam läsning av text. 3) Gemensamt prövande av strategin. 4) Eleverna prövar strategin i mindre grupper. 5) Självständig användning av strategin. Återkoppling i grupper, sen i helklass. (Duke & Pearson, 2002) Strategies are not to be used singly good readers do not read a book and only make predictions. Rather, good readers use multiple strategies constantly (Duke & Pearson 2002:210).

42 Exempel på hur vi jobbar oss från strategien Göra förutsägelser till strategien Värdera och ta ställning. 1) Presentation av novellen Mörkret av Cilla Nauman. Eleverna ger förslag på novellens innehåll. Lektioner under läsning av Mörkret enligt femstegsmodellen. 2) Fem nyckelord ur Majgull Axelssons novell Över spåret. Eleverna konstruerar kort egen berättelse utifrån dessa. 3) Läser Över spåret enligt femstegsmodellen. 4) Helklassamtal om Över spåret. Samtalet leder mot slutet över i etiska ställningstaganden till karaktärerna i novellen och till författarperspektivet. 5) Skrivuppgift knuten till Över spåret utifrån etisk problematik som diskuterats i helklassamtalet.

43 Lässtrategier Gradvis förändring av elevers förhållningssätt till och förståelse av texter Litteratursamtal Responsskrivande

44 Detsamma gäller tanken bakom att utveckla mönstren för samtalen om texter i klassrummet Förändade samtalsmönster Förändad textförståelse Förändring i läsförmåga

45 liksom skrivandet om texter Förändade vanor när det gäller att skriva om lästa texter Förändad textförståelse Mönster för eftertänksam och kritisk läsning

46 Genomförda studier Texttyp Noveller Noveller Argumenterande texter Antal deltagare 58 elever 3 lärare 367 elever 22 lärare 74 elever 4 lärare Årskurs Period Resultat 7 4 veckor Påtaglig effekt jämfört med kontrollklasser. Elevernas ämnesspråk utvecklas 7 13 veckor Svag effekt jämfört med kontrollgrupper på gruppen som helhet. Dock mkt stark effekt för de svagaste eleverna. 9 6 veckor Mkt stark effekt på för- /efter-test.

47 Läsa noveller Valda texter för specifika strategier!

48

49 Measurement and Evaluation of Student Achievement (MESA) Universitetet i Oslo Ansvariga för nasjonale prøver i lesing i 8. og 9. trinn Även huvudansvar för det norska deltagandet i PISAundersökningen Kontaktperson: professor Astrid Roe

50 Läsa noveller Inferensskapande läsning - Kausala kopplingar - Personliga motiv - Tematik

51 Läsa argumenterande texter

52 Varför just argumenterande texter? 1. Det förekommer mycket lite undervisning om hur man läser, förstår och förhåller sig till argumenterande texter. 2. Många elever är dåliga på att identifiera teser och argument i texter. 3. Många elever har svårt att hålla isär vad texten argumenterar för vad de själva tycker som läsare.

53

54 En pedagogisk argumentationsmodell Tes/påstående/åsikt Argument för Argument för Motargument Bevis för (exempel, detaljer) Bevis för (exempel, detaljer) Svar på motargumentet

55 Strategier 1) identifiera textstruktur - tes, argument, bevis, motargument 2) analysera argument - vilken typ argument, hållbarhet & relevans 3) värdera och ta ställning - använda tidigare kunskaper för att formulera svar

56 Lässtrategier Gradvis förändring av elevers förhållningssätt till och förståelse av texterna Textsamtal Responsskrivande

57 Resultat Test Har deras förmåga att läsa argumenterande text förbättrats? Läsförståelsetest Test Medelresultat 74 elever svarade 8 frågor Max: 38 p Förtest 8,99 Eftertest 13,00 Signifikans p=0.000 Effektstorlek e 2 =0,27 0,01 = liten effekt 0,06 = medelstor effekt 0,14 = stor effekt

58 För- och eftertester Pre-test Post-test Significance Effect (eta 2 ) Student group Mean Std. Mean Std. All students <0.0005*** 0.27 Proficiency groups low-ach. med-ach. High-ach <0.0005*** 0.001*** Reading habits non-freq. read. med-freq. read. freq. readers ** 0.001*** 0.047* Max: 30 p 0,01 = liten effekt 0,06 = medelstor effekt 0,14 = stor effekt

59 För- och eftertester Detailed measures Pre-test Post-test Significance Effect (eta 2 ) All students Mean Std. Mean Std. Identifying thesis Identifying arguments Responding/Evaluating <0.0005*** <0.0005***

60 Resultat Fördröjt test Har deras förmåga att läsa argumenterande text, i enlighet med nationella provens definition, förbättrats? Fråga 13, 14, 15, 16 och 17 på NP 2014, läsdelen 4 interventionsklasser 4 kontrollklasser (från samma skolor) Test Medelresultat Interventionsklasser 10,44 Kontrollklasser 9,10 Signifikans p=0.01 Max: 16 p

61 Uppsummering. Frågor? 1. Det går att åstadkomma en signifikant skillnad i elevers förmåga att läsa argumenterande texter. 2. Vilka aspekter av den kritiska förmågan är det egentligen som utvecklas? 3. Vilka slags texter fungerar bäst pedagogiskt sett tillrättalagda som synliggör strukturen eller autentiska som blandar argumentationsstrukturer?

62

63 Exempel på läsprovsproblematik Vilken beskrivning passar bäst in på Bettan? Motivera ditt svar. Ditt svar ska ha stöd i texten. ensam och kriminell rädd och ensam fattig och påhittig planlös och fattig