INLEDNING. Efterföljare:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING. Efterföljare:"

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ / med innehållsförteckning på franska. 1911/ /13 även med sammanfattning på franska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: = Ny följd Efterföljare: Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsförvaltning. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Årg med titel: Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Tab Militära sjukvården Hälso- och sjukvården vid marinen /10-30/ (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-halma-1913

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVARD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VID MARINEN /10 30 /91914 AV MARINÖVERLÄKAREN STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1914 [143677]

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. A. Berättelse jämte texttabeller. Sid. 1. Läkarpersonalen 8 2. Sjukvårdspersonalen 9 3. Sjukvårdslokalerna Sjukvårdsmaterielen De sanitära förhållandena i land De sanitära förhållandena till sjöss Om sjukligheten och dödligheten på flottans stationer Om verksamheten vid flottans sjukhus Om sjukligheten och dödligheten ombord Om sjukligheten och dödligheten vid kustartilleriet Revaccinationen vid marinen Om tandvården vid marinen 41 B. Tabeller och bilagor. Tab. 1 a. Sjukligheten (å stationerna) inom flottans stam (officerare, civilmilitärer, underofficerare och manskap) /10 30 / Tab.1 b. Sjukligheten (å stationerna) bland daglönare vid flottans varv /10 30 / Tab. I. Sjukligheten (å stationerna) inom flottans stam (officerare, civilmilitärer, under- 44 officerare och manskap med varvsarbetare) /10 30 / Tab. 2. Sjukligheten bland värnpliktige vid flottans stationer /10 30 / Tab. II. Sjukligheten bland värnpliktige vid flottans stationer /10 30 / Tab. 3 a. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland flottans stam och beväring å stationerna /10 30 / Tab. 3 b. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland daglönare vid flottans varv /10 30 / Tab. III. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna vid flottan (å stationerna) /10 30 / Tab. 4 a. Å stationerna döda och dödsorsaker vid flottan (daglönare undantagna) /10 30 / Tab. 4 b. De vid flottans stationer /10 30 / dödas tjänstetid och ålder, som varit stamanställda 49 Tab. IV a. Å stationerna döda och dödsorsaker vid flottan (daglönare undantagna) /10 30 / Tab. IV b. De vid flottans stationer /10 30 / dödas tjänstetid och ålder, som varit stamanställda 50 Tab. 5. Avskedade (tillhörande stammen) på grund av sjukdom och yttre skador vid flottans stationer /10 30 /

6 4 Sid. Tab. 6 a. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, medicinska avdelningen, /10 30 / Tab. 6 b. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen /10 30 / Tab. VI a. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, medicinska avdelningen, /10 30 / Tab. VI b. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen, /10 30 / Tab. 7 a. Uppgift från flottans sjukhus, kirurgiska avdelningen, angående operationer, som utförts å intagna patienter /10 30 / Tab. 7 b. Uppgift från flottans sjukhus, kirurgiska avdelningen, angående polikliniskt utförda operationer, /10 30 / Tab. VII. Uppgift från flottans sjukhus, kirurgiska avdelningen angående operationer, som utförts å intagna patienter /10 30 / Tab. 8. Sammanställning av fartygsläkarnas statistik över sjukligheten å flottans övningsexpeditioner /10 30 / Tab. 9 a. Statistisk översikt av sjukdomsfallen å sjöexpeditioner /10 30 / Tab. 9 b. Statistisk sammanställning av vårdade å lasarettsfartyget Verdande /10 30 / Tab. 9 c. Uppgift från lasarettsfartyget Verdande angående operationer, som utförts å intagna patienter /10 30 / Tab. 9 d. Uppgift från lasarettsfartyget Verdande angående polikliniskt utförda operationer /10 30 / Tab. IX. Statistisk översikt av sjukdomsfallen å sjöexpeditionerna /10 30 / Tab. 10. Sjukligheten inom kustartilleriets stam /10 30 / Tab. X. Sjukligheten inom kustartilleriets stam /10 30 / Tab. 11. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet /10 30 / Tab. XI. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet /10 30 / Tab. 12. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland kustartilleriets stam och beväring /10 30 / Tab. XII. Å kustartilleriet behandlade sjukdomar /10 30 / Bilaga 1. Berättelse över utrikes studieresa 7/2 30 / av marinläkaren H. Breide. 89 Bilaga 2. Läkareundersökning för flygtjänst av marinläkaren J. Lagerholm 98

7 5 TABLE DES MATIÈRES. A. Rapport et tableaux de statistique insérés dans le texte. Pages. 1. Les médecins de la marine 8 2. Les infirmiers de la marine 9 3. Les locaux du service de santé Le matériel de santé Les conditions d'hygiène à terre Les conditions d'hygiène sur mer Maladies et mortalité dans les stations de la flotte Activité dans les hôpitaux maritimes Maladies et mortalité à bord Maladies et mortalité dans l'artillerie de côtes La revaccination dans la marine Statistique sur les soins dentaires dans la marine 41 B. Tableaux et appendices. Tabl. 1 a. Maladies (dans les stations) dans les corps de la flotte (officiers, assimilés, sousofficiers et soldats) /20 30 / Tabl. 1 b. Maladies (dans les stations) parmi les ouvriers des arsenaux /10 30 / Tabl. I. Maladies (dans les stations) dans les corps de la flotte (officiers, assimilés, sousofficiers, soldats et aussi ouvriers des arsenaux) /10 30 / Tabl. 2. Maladies parmi les conscrits dans les stations de la flotte /10 30 / Tabl. II. Maladies parmi les conscrits dans les stations de la flotte /10 30 / Tabl. 3 a. Relevé statistique des principaux groupes de maladies dans les corps de la flotte et parmi les conscrits dans les stations /10 30 / Tabl. 3 b. Relevé statistique des principaux groupes de maladies parmi les ouvriers des arsenaux /10 30 / Tabl. III. Relevé statistique des principaux groupes de maladies dans la flotte (dans les stations) /10 30 / Tabl. 4 a. Mortalité et causes de mort dans la flotte (ouvriers des arsenaux exceptés) /10 30 / Tabl. 4 b. Hommes des corps de la flotte décédés dans les stations /10 30 /9 1914: durée du service et âge au décès 49 Tabl. IV a. Mortalité et causes de mort dans la flotte (ouvriers des arsenaux exceptés) /10 30 / Tabl. IV b. Hommes des corps de la flotte morts dans les stations /10 30 /9 1913: durée du service et âge au décès 50 Tabl. 5. Réformés (hommes des corps de la flotte) pour cause de maladie ou de traumatisme externe dans les stations de la flotte /10 30 /

8 6 Pages. Tabl. 6 a. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section médicale /10 30 / Tabl. 6 b. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section chirurgicale /10 30 / Tabl. VI a. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section médicale /10 30 / Tabl. VI b. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section chirurgicale /10 30 / Tabl. 7 a. Relevé des hôpitaux de la flotte, section chirurgicale, concernant les opérations effectuées sur les patients entrés /10 30 / Tabl. 7 b. Relevé des hôpitaux de la flotte, section chirurgicale, sur les opérations effectuées dans les polycliniques /10 30 / Tabl. VII. Relevé des hôpitaux de la flotte, section chirurgicale, concernant les opérations effectuées sur les patients entrés /10 30 / Tabl. 8. Résumé des statistiques sur l'état sanitaire à bord pendant les manœuvres navales /10 30 / Tabl. 9 a Relevé statistique des cas de maladie pendant les expéditions navales /10 30 / Tabl. 9 b. Résumé statistique sur les malades soignés à bord du vaisseau-hôpital Verdande /8 30 / Tabl. 9 c. Rapport du vaisseau-hôpital Verdande concernant les opérations effectuées sur les patients entrés /8 30 / Tabl. 9 d. Rapport du vaisseau-hôpital Verdande concernant les opérations de polyclinique /8 30 / Tabl. IX. Relevé statistique des maladies pendant les expéditions navales /10 30 / Tabl. 10. Maladies dans le corps de l'artillerie de côtes /10 30 / Tabl. X. Maladies dans le corps de l'artillerie de côtes /10 30 / Tabl. 11. Etat sanitaire parmi les conscrits dans l'artillerie de côtes /10 30 / Tabl. XI. Etat sanitaire parmi les conscrits dans l'artillerie de côtes /10 30 / Tabl. 12. Résumé statistique des principaux groupes de maladies dans le corps de l'artillerie de côtes et parmi les conscrits /10 30 / Tabl. XII. Maladies traitées dans l'artillerie de côtes /10 30 / Appendice I. Compte rendu d'un voyage d'études à l'étranger 7/2 30 / par le médecin de marine H. Breide 89 Appendice II. Examen médical pour le service de l'aviation par le médecin de marine J. Lagerholm 98

9 TILL KONUNGEN. Till åtlydnad av instruktionen för marinöverläkaren den 28 november 1902 får jag härmed i underdånighet avgiva efterföljande årsberättelse över hälso- och sjuk-

10 8 vården vid marinen för tiden 1 oktober september Läkarpersonalen. Under det gångna året har marinläkarkåren i stammen och på stat varit fulltalig, 46 personer, samt kunnat rekryteras med ständigt nya och kompetenta läkare alltefter av olika skäl avgång från kåren skett genom dödsfall, efter uttjänad kapitulationstid eller på grund av erhållen civil anställning, som ej medgivit ett kvarblivande i kåren. Marinläkarkåren i flottans reserv har under året däremot erhållit en rätt betydlig förstärkning, så att antalet reservläkare, som vid förra årsberättelsens avgivande utgjorde 30, för närvarande utgör 45. Orsaken till denna stora ökning torde få sökas i den partiella mobiliseringen av flottan, vid vilkens inträdande läkarna naturligtvis hellre ville tjänstgöra som marinläkare i reserven än som värnpliktiga, varför också en mängd ansökningar om inträde i reserven inkommo. Alla ansökningarna, som inströmmade under mobiliseringens första veckor till erhållande av fullmakt som reservläkare, beviljades emellertid icke. Endast f. d. stamanställda marinläkare eller marinläkarstipendiater samt några få genom sjukhustjänstgöring särskilt meriterade värnpliktiga befordrades. Förutom de stamanställda marinläkarna och marinläkarna i reserven disponerade marinen 31 värnpliktiga läkare vid den anbefallda mobiliseringen. Ett fullt tillräckligt antal läkare, eller inalles 122, kunde sålunda träda i verksamhet på de olika platser, som mobiliseringstabellerna föreskrevo. Dessutom kunde också alla pansarbåtarna av l:sta klass erhålla av det disponibla antalet värnpliktiga läkare var sin biträdande läkare, varjämte även å lasarettsfartyget Verdande kommenderades en andre läkare såsom reserv. Alla dessa inarinläkare på stat och i reserven hava utan anmärkning i avseende på deras läkarverksamhet fullgjort sina kommenderingar, varom jag övertygat mig under mina inspektionsresor till stationer och eskadrar samt kustartilleriregementen. I avseende på läkarpersonalens uppförande hava emellertid två anmärkningar förekommit. I ena fallet gällde det en marinläkare på stat och i andra fallet en värnpliktig med. kandidat. Jag är viss, att befälets kraftiga och berättigade ingripande skall förebygga ett upprepande av förseelserna. Beträffande marinläkarnas specialutbildning ' under det gångna året har på grund av mobiliseringen den anbefallda marinläkarkursen måst inställas tills vidare. Såväl lärare som elever voro redan genom generalorder kommenderade och delvis nytt program för undervisningen av Eders 1 Av marinläkarne, tillhörande stam och reserv, ha 80 % sjukhusutbildning efter avlagd embetsexamen under minst 1 år. Och har för flertalet av dera denna utbildning förvärvats å kirurgisk avdelning.

11 K. M:t fastställt. Den vid föregående kurser anordnade undervisningen i radiogran, som numera kan anses överflödig, sedan ämnet redan i ined. licentiatexamen är obligatoriskt, skulle vid årets uppskjutna marinläkarkurs hava ersatts med undervisning i psykiatri med särskild tilllämpning på marinläkarnas verksamhet. Av denna programförändring torde ett framtida mycket tillfredsställande resultat böra kunna väntas. Även i avseende på den specialutbildning, som varje år kommit marinläkarna till del genom de i riksstaten anslagna medlen till utrikes studieresor för dessa statstjänare, har avbrott så till vida skett som endast en rnarinläkare verkligen företagit sådan resa, medan de två andra marinläkarnas anbefallda resa måste uppskjutas på grund av mobiliseringen. Denne marinläkares reseberättelse bifogas årsberättelsen som bilaga N:o 1. De vid marinens tandpolikliniker på stationerna i land genom kontrakt anställda tandläkarna hava tjänstgjort under det gångna året till samma antal som näst föregående år och med samma stora ffagn som tillförene. Mot slutet av denna årsberättelse skall jag lämna en närmare redogörelse för marintandläkarnas verksamhet i land. Ombord å fartygen, på deras expeditioner har man under året uttalat det önskemålet, att tandvården måtte bliva bättre tillgodosedd än hittills. Man har dock icke begärt ordinarie tandläkares anställande ombord, vilket såsom onödigt kostsamt ej heller praktiseras inom någon främmande marin, utan dels kommendering ombord av värnpliktig tandläkare (stabsläkarens på kustflottan förslag), dels gjort framställning om särskilt anslag till anlitande av tandläkare i hamnarna. Marinförvaltningen har ansett att kostnaden för ifrågavarande tandvård bör bestridas av sjukvårdsanslaget utan att särskilt anslag behöver ifrågakomma med den motiveringen, att liksom specialbehandling i svårare fall av t. ex. ögonsjukdom med konsultation av ögonläkare i hamnstad ersattes av sjukvårdsanslaget ävenledes specialbehandling av tandläkare skall bekostas av sjukvårdsanslaget. På samma gång har marinförvaltningen erinrat i sitt utlåtande i denna fråga om vikten av samvetsgrann läkarundersökning vid rekrytering av såväl stam som beväring, så att ej rekryter med fördärvade tänder antagas, som sedermera ej kunna livnära sig av kronans kost med dess hårda bröd. Följas författningarna noggrant, så blir behovet av tandläkare vid marinen mindre, än man nu föreställer sig Sjukvårdspersonalen. Under det gångna året hava å flottans sjukhus i Karlskrona givits 4 utbildningskurser för stamanställda sjukvårdare vid flottan samt 1 kurs för stamanställda sjukvårdare vid Karlskrona kustartilleriregemente. I de förstnämnda kurserna uppgick antalet deltagande elever till 19, varav 17 blevo godkända. I kursen för kustartilleriregementet deltog en man, som godkändes.

12 10 Dessutom hava vid flottans sjukhus i Karlskrona 4 beväringsmän från flottan och 7 från Karlskrona kustartilleriregemente utbildats till sjukvårdare. Vid sjukhuset i Vaxholm hava under året hållits utbildningskurser (sjukvårdskorprals- och sjukvårdsrekrytskolor) för 5 stamsjukvårdare och 9 beväringssjukvårdare. Av detta manskap ha 3 stamsjukvårdare genomgått korpralskolan samt 2 stam- och 9 beväringssjukvårdare genomgått rekrytskolan. Skolorna ha pågått från den 1 mars till den 7 augusti. Vidare ha 17 värnpliktiga sjukvårdare utbildats under 12 veckor av rekrytskolan (6 à 10 timmar i veckan) samt repetitionskurser hållits under mobiliseringen för sjukvårdare, varigenom ett betydande arbete för läkarna nödvändiggjorts. Äldste läkaren påpekar därför i sin rapport till mig, huru viktigt det vore att få sjukvårdsunderofficerare anställda, som kunde hjälpa till med undervisning och skötseln av den stora instrument- och bandageutredningen för fästningen. Sjuksköterskorna hava under år^t varit anställda till lika antal vid flottan som föregående år, varjämte för eventuell tjänstgöring- vid de provisoriska sjukhusen i Karlskrona i händelse av krig överenskommelse träffats med behövligt antal sjuksköterskor. Vid kustartilleriet hava 3 sjuksköterskor utom de vanliga engagerats, 1 vid Oskar Fredriksborgs sjukhus, 1 vid Älvsborgs fästning samt 1 å Fårösunds kustposition, önskvärt vore, säga läkarna på de olika platserna, att dessa tre för mobiliseringen tillkomna sjuksköterskor kunde få alltjämt fortsätta sin verksamhet på respektive tjänstgöringsorter. 3. Sjukvårdslokalerna. På flottans station i Stockholm utlåter sig förste läkaren på följande sätt såväl om sjukvårdslokalerna som övriga lokaler för folkets inkvartering m. in.:»för att ej göra mig skyldig till upprepningar tillåter jag mig hänvisa till de i föregående rapporter gjorda anmärkningarna över de otillräckliga och otidsenliga inkvarteringsförhållandena, de knappa sjukvårds- och uppbördslokalerna, bristen på isolerings-, undersöknings- och expeditionsrum. Under mobiliseringen hava, kort sagt, förhållandena varit olidliga.» Jag måste instämma i detta omdöme och tillika framhålla, huru viktigt det är, att stationsfrågan äntligen får sin definitiva lösning och därigenom arbetet på stationens förnyelse blir satt i verket. För tillfällig utökning av sjukvårdslokalerna å Stockholms station har marinförvaltningen hos Eders Kungl. Maj:t gjort underdånig hemställan om användning av vissa disponibla lokaler i Sjökarteverkets hus och i Sjökrigsskolan samt begärt medel till sjuksängar m. m. för detta ändamål. Vid Karlskrona station hava sjukhusets lokaler icke under året genomgått någon anmärkningsvärd förändring, men fungera fortfarande på ett utmärkt tillfredsställande sätt. Flottans sjukhus är sålunda

13 alltjämt en verklig mönsteranstalt, som skötes av dess läkare och sjukbetjäning utmärkt. Sjukvârdslokalerna i sjömanskårens kaserner i Karlskrona hava flyttats en trappa upp i det s. k. tornet. Genom denna förflyttning har utrymmet ökats, så att föreståndaren vid tandpolikliniken fått ett särskilt rum, vilket länge utgjort ett önskemål. Beträffande sjukvârdslokalerna vid kustartilleriet är följande värt omnämnande. Med sjukhuset å Oskar Fredriksborg har under året införlivats den bostadslägenhet, som fanns å sjukhusets östra, gavel, varigenom vuunits 3 sjukrum med sammanlagt 12 sängar. A Vaxholms fort ha 5 rum i nedre våningen av fästningens runda del tilllagts sjukhuset, så att detta inalles rymmer ett avsevärt antal sängar. A Kungsholmsfort bliva under året de nya sjukvårdslokalerna i skyddat läge iordningställda, som sedan länge varit planerade, och synas dessa lokaler den rapporterande äldste läkaren med hänsyn tilj de lokala förhållandena utmärkta, i vilket omdöme jag instämmer. A övriga kustpositioner hava reparationer och förbättringar av sjukvårdslpkalerna företagits och fortsättas till stor fromma för sjukvården. A Nya Varvet i Göteborg klagar emellertid läkaren över otillräcklig reparation av sjukvårdslokalerna, ehuru han dock omnämner förbättringen, som åstadkommits genom vattenledningens indragande i några av sjukrummen. Han erinrar om behovet av sjukhusets utvidgning, vilket ej torde låta sig göra, där detsamma nu ligger, utan bör detsamma flyttas till nyinredd lokal i endera av kanslihusets flyglar. 4. Sjukvårdsmaterielen. Vad först sjukvårdsmaterielen på stationerna i land beträffar, hava nödvändiga kompletteringar och reparationer av instrument och övriga sjukvårdsartiklar utförts. Av hithörande, mera dyrbara inköp märkas särskilt ett nytt operationsbord för flottans sjukhus av d:r Risslers modell, en pulmotor, en betydlig mängd öronskyddare av Elliots modell, som dock fabricerats här i Stockholm och därför blivit billigare än de amerikanska, etc. Sjukvårdsmaterielen på fartygen har under året erhållit en högst betydande tillökning på grund av den partiella mobiliseringen. Vid arbetet härmed hava de 3 stabsläkarna visat berömvärt nit. Särskilt omnämnande förtjäna dessutom flera värdefulla gåvor till flottans sjukvård under senare halvåret av Hennes Majestät Drottningen, av Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar och av Röda korset, bestående i en mängd dyrbara artiklar för lasarettsfartyget Verdandc och stridsfartygen, såsom madrasser, kuddar, lakan och handdukar, vita sjukhuskläder, förbandsartiklar av allehanda slag etc. Den i föregående årsberättetse omnämnda frikostiga gåvan av 10,000 kronor från Drottning Sofias förening till sjukvårdsutredning för pansar- 11

14 12 båten Sverige har under aret tagits i anspråk av marinförvaltningen, som genom sin sanitetsavdelning verkställt anskaffningen av modern och i allo förstklassig utredning av ifrågavarande art. Densamma har varit utställd vid Baltiska utställningen i Malmö och där ådragit sig berättigad uppmärksamhet. I detta sammanhang torde några ord böra nämnas om förbandsfabrikens verksamhet å flottans sjukhus i Karlskrona. Chefen för densamma, förste läkaren vid stationen, skriver i sin årsrapport till mig, att vid densamma under året tillverkats 1859 paketer förbandsgas om 5 meter, 200 paketer förbandsgas om 2 meter, 328 paketer renad bomull om 500 gram, 1354 paketer om 250 gram, 300 paketer om 100 gram och 300 paketer om 50 gram. Av gul vadd ha tillverkats 197 paketer om 500 gram. Jämte ovannämnda tillverkning har även bedrivits fabrikation av marinens färdiga förband, nämligen av storlek n:o st., av storlek n:o st. och av storlek n:o st. Från denna flottans egna förbandsfabrik hava liksom föregående år förbandsartiklar levererats till flottans båda stationer, till utgående fartyg samt till Karlskrona och Vaxholms kustartilleriregementen. Dessutom hava till reservförrådens kompletterande åtskilliga upphandlingar verkställts från fabriker och firmor, som tillverka och handla med förbandsmedel. Och slutligen bör nämnas, att marinförvaltningen efter underdånig framställning erhållit bemyndigande att upplägga en egen reservdepå av förbandsmedel m. m. för oförutsedda händelser, varigenom det torde vara väl sörjt för denna del av den marina sjukvårdens behov. 5. De sanitära förhållandena i land. Som ett allmänt omdöme kan nämnas att läkarnas årsrapporter till mig denna gång innehålla mera kortfattade meddelanden än vanligt över de sanitära förhållandena i land. Förste läkarens vid Stockholms station lakoniska omdöme och förkastelsedom över denna angelägenhet beträffande hans station har jag redan i ett annat sammanhang anfört. Förste läkaren vid Karlskrona station talar först i sin årsrapport om den viktiga bostadsfrågan såväl beträffande sjömanskåren som skeppsgossekåren. Den förra nalkas sin goda lösning, därigenom att om- och påbyggnaden av sjömanskårens kaserner nu är i det närmaste avslutad. Endast en del målningsarbeten återstå. Men så kommer ett anmärkningsvärt tillägg:»den viktiga frågan om klosetternas modernisering väntar dock ännu på sin lösning». Som jag redan i föregående årsberättelser framhållit, finnes ej mer än en rationell lösning av denna fråga, och det är flyttning av de ohygieniska avträdeshusen från kaserngårdens mitt och dessas ersättande med vattenklosetter såväl inom kasernerna för begagnande nattetid som ett större WC:s

15 uppbyggande vid kaserngårdens sjösida, varigenom såväl hygienens fordringar skulle uppfyllas, som ock en utmärkt torr och vacker men framför allt ej illaluktande kaserngård skulle erhållas. Om föreslagna förändringar och förbättringar i skeppsgossekasernen i Karlskrona, säger äldste läkaren vidare, att intet åtgjorts på grund av pågående utredning om skeppsgossekårens förläggning. En berättigad åtgärd påyrkar emellertid nämnde läkare oavsett varje utredning, och densamma består i slopande på nuvarande plats av bod för matavfall invid kokhuset och matsalen och dess flyttning till annan plats. I avseende på de sanitära förhållandena i land på flottans stationer torde vidare redogörelse böra lämnas för anmärkningar och åtgärder beträffande proviant och beklädnad. Anmärkningarna på Karlskrona station av förste läkaren emot mjölkleveranserna hava i år upphört, sedan ny leverantör för denna proviantartikel antagits. Frågan om egen korvtillverkning vid stationen för dess behov har så tillvida blivit löst, att härför behövliga maskiner inköpts och blivit uppsatta och avprovade. Emellertid hava icke ännu någon tillverkning i större skala ägt rum, enär på grund av bristande utrymme i kasernens matinrättning man varit nödsakad under mobiliseringstiden använda lokalen till förråd. Vid Stockholms station hava inga anmärkningar beträffande provianten kommit till min kännedom. I sammanhang med provianten bör framhållas den allmänna belåtenhet hos flottans och kustartilleriets manskap, som befälhavandc Amiralens i Karlskrona den 22 oktober 1914 anbefallda spisordning för friska (för en man) under mobiliseringstiden vid tjänstgöring i land medförde. Denna spisordning anser jag förtjäna här anföras i sin helhet med samma reflektion, som äldste läkaren vid Karlskrona kustartilleri uttalade vid min inspektion nämligen att flertalet borgarehem inte kunna bestå sig sådan kost i dessa tider. Frukost. Söndag. 13 Måndag, onsdag och fredag.

16 14 Tisdag och torsdag. Lördag. Middag. Söndag. Måndag och onsdag. Tisdag och lördag.

17 15 Torsdag. (l:a veckan.) (2:a veckan.) Fredag. (l:a veckan.) (2:a veckan.) Eventuellt utspisas på onsdag i de matinrättningar och på de ställen, där tillfälle till nedannämnda utspisning finnes:

18 16 Afton. Söndag, tisdag och torsdag. Måndag och fredag. Onsdag och lördag. Dessutom till varje portion dagligen: Frän vår redogörelse för provianten och därmed sammanhängande förhållanden övergå vi till beklädnaden. Om densamma är intet nytt att anteckna. Den påbörjade anskaffningen av vinterutrustning har fortsatts och kompletterats på ett mycket effektivt sätt, så att alla berättigade hygieniska krav på detta område komina att fyllas. I sammanhang med beklädnadsfrågan står en annan ur hygienisk synpunkt mycket viktig angelägenhet nämligen manskapets tvätt, och får jag i detta ärende anföra följande. Den i min förra årsrapport omnämda oavgjorda frågan om medgivande för stammanskapet att i likhet med de värnpliktiga under vissa förhållanden få tvätten av detsamma tilldelade kronobeklädnadspersedlar utförd på kronans bekostnad har, vad angår stammanskapet vid flottan, under innevarande år vunnit sin lösning. Genom vad Eders Kungl. Maj:t i nådigt brev den 1 oktober 1914 förordnat har sålunda stammanskap vid flottan, som är sjökornmenderat, numera rätt att under tiden 1 oktober 14 april få tvätten av sina kronobeklädnadspersedlar utförd genom kronans försorg och på dess bekostnad, såvitt ej hinder därför möter, och befälhavaren finner tvätten kunna utföras ombord, då manskapet skall vara skyldigt att själv ombord verkställa densamma. Sådan skyldighet tillkommer också manskapet vid sjökornmendering under tiden

19 15 april 30 september. I de fall, då manskapet eljest är skyldigt att ombord verkställa tvätten, kan dock på vederbörande befälhavares, hos marinförvaltningen gjorda framställning marinförvaltningen bestämma, att tvätten skall ombesörjas på kronans bekostnad. I sammanhang med dessa bestämmelser har också förordnats, att viss nedsättning av den kvantitet tvål per man och vecka, som för tvättning ombord bestås, skall inträda, då flottans stammanskap åtnjuter fri tvätt. Vi övergå nu till redogörelse för de sanitära förhållandena på kustartilleriet med stöd av läkarnes årsrapporter. Om förläggningen av kustartilleriets manskap utanför kasernerna i Vaxholm och Oskar-Fredriksborg innehåller äldste läkarens i Vaxholm årsrapport meddelanden om de anordningar, som under hösten gjorts. Vidare föreslås uppförande av inkvarteringsbaracker å Värmdön. Om de sanitära förhållandena i kustartilleriets förläggningslokaler i Karlskrona innehåller äldste läkarens årsrapport inga meddelanden. Älvsborgs fästning blir däremot föremål för därvarande läkares behandling i hans årsrapport. Men då anmärkningarna huvudsakligen äro upprepningar från föregående årsrapporter, torde de ej böra här återgivas. De otillfredsställande ventilations- och värmeledningsinredningarna på en del ställen, de bristfälliga avloppen inom fästningen, obehaget med droppningen från taken inom en del lokaler vid regnväder etc. komma att fortfarande bliva föremål för reparationer och förbättringar såsom hittills varit fallet, alltefter dessa medhinnas. Efter denna kortfattade redogörelse för kustartillerimanskapets logerande i kaserner och fästningar skola vi nu vända vår uppmärksamhet till den viktiga frågan om dricksvattnet på våra kustfästningar. Äldste läkaren vid Vaxholms kustartilleriregemente skriver i sin årsrapport följande i denna angelägenhet.»visserligen har under de senare åren gjorts mycket för att förse fästningen och dess försvarsanstalter med dricksvatten, men ännu återstår en del, innan denna fråga blir ordnad. Ä Vaxholms fort är det nödvändigt att anlägga borrbrunn, så att det nu rådande förhållandet, att vattenbåt från Stockholm måste förse fortet med dricksvatten, kan upphöra. Likaså äro borrbrunnarna å Oskar-Fredriksborg otillräckliga såväl för kasernerna som för fortet. Särskilt vill jag framhålla vikten av att borrbrunn upptages i nedre verket av fortet och att brunnen i Norra kaponieren förses med vattentät omgivning, så att den ej kan förorenas av ytvatten. Vad Värmdön beträffar så bör en brunn upptagas vid matinrättningen för att förse köket med kokvatten. Ä Galtholmen och Djurönäs böra brunnar upptagas. A Särö och vid Fältström finnes tillgång till dricksvatten. I övrigt har det visat sig, att de under förra året upptagna brunnarna vid 3, 5, 8, 12, 15, 16 batterierna väl fylla sitt ändamål.» Jfarinvcerläkarerts berättelse. 17

20 18 o A Kungsholms fort har man ej lyckats anskaffa dricksvatten genom borrbrunnar, men destillationsapparaten är nu i ordning och fungerar väl, varjämte naturligtvis vatten föres från Karlskrona med vattenbåt.» Om vattenfrågan vid Oskar II:s fort skriver läkaren i sin rapport.»nödvändigt är, att fortet förses med gott dricksvatten. För närvarande är dricksvattnet alltid dåligt, grumligt och illasmakande, ofta alldeles odrickbart, knappt användbart till muntoaletten. I badrummet är badvattnet oanvändbart, smutsigt och oljigt. Som badrummet dessutom år för litet att användas till manskapsbad, och officerare och underofficerare aldrig begagna detsamma, föreslås, att det alldeles slopas, och rummet i stället inredes till torkrum för våta kläder. Manskapet borde sättas i tillfälle att 1 2 ggr i månaden få ett bad på Långedrag.» Slutligen föreslår läkaren, att»som ej färskvatten i tillräcklig mängd finnes för spolning av rännstenar, golv och väggar, bör pump anordnas för erhållande av sjövatten för nämnda ändamål». Vad slutligen den sanitära betydelsen av lämplig och tillräcklig beklädnad vid kustartilleriet beträffar, så innehåller äldste läkarens i Vaxholm årsrapport den berättigade anmärkningen, att»det är för en vinterförläggning nödvändigt, att ytterligare en blåskjorta, ett par byxor och ett par stövlar anskaffas per man av det inkallade manskapet». 6. De sanitära förhållandena till sjöss. Fartygsläkarna på årets sjöexpeditioner hava lämnat i sina rapporter till mig det huvudsakliga av efterföljande meddelanden om de sanitära förhållandena till sjöss, varjämte jag haft tillfälle granska anmärkningarna på mina författningsenligt företagna inspektioner och besök ombord på flertalet av de många rustade fartygen. Vi vända oss då först till fartygsläkarens berättelse över pansarkryssaren Fyhjias s. k. långresa till avlägsnare farvatten. Västindien och Medelhavet besöktes under den 192 dagar långa övningsexpeditionen, som gynnades hela tiden av den bästa väderlek. Bättre ventilationsförhållanden i de 2 förliga hytterna om styrbord anses önskvärda. Men värmelednings-, fuktighets- och belysningsförhållandena lämnas utan anmärkning. Särskilt framhålles däremot, vilken stor noggrannhet som ombord ägnats åt renligheten och fartygets skötsel i det hela från hygienisk synpunkt. När chef och sekond vinnlägga sig om denna angelägenhet på sätt, som skett på denna resa, så kan t. ex. fartygsläkaren skriva följande:»klosetter hava rengjorts med varm lut 2 gånger i veckan och pissoirer dagligen, varför de ej spritt någon obehaglig lukt.» Jämför man härmed fartygsläkarens klagan på samma fartyg under sommarexpeditionen med sjökrigsskolan, så är han icke lika nöjd med klosettsystemet, utan begär grundlig ombyggnad av

21 officersklosetterna för att få bort den stank, som spred sig från dem till angränsande lokaler såsom officershytter etc. Expeditionsområdet för de båda olika expeditionerna var fullt jämförligt, ja, till stor del alldeles detsamma eller Medelhavet. Från skoleskadern, som var sammandragen 5 /9 6 /n 1913 och bestod av pansarbåtarna Thule och Oden, kanonbåten Skagul och logeinentsfartyget L 3 samt flera mindre båtar samt torpedkryssaren Claes Uggla och jagaren Munin, innehålla läkarnas rapporter ej några gravare anmärkningar mot fartygen med undantag för logementsfartyget L 3, som med rätta utdömes på grund av den ombord rådande svåra fuktigheten. Badanordningarna för de äldre pansarbåtarna få naturligtvis även i år sin förkastelsedom, men det torde ej löna sig påkosta dessa uttjänta fartyg några dyrbara förändringar. Däremot får jag ur hygienisk synpunkt tillstyrka det förslag, som göres av pansarbåten Odens fartygsläkare, att kojsofforna i officers- och underofficershytterna förses med tvättbara överdrag. Jag övergår nu till rekrytavdelningarna, som voro inmönstrade i Karlskrona på pansarbåtarna Manligheten, Dristigheten och Oscar II och i Stockholm på pansarbåtarna Äran, Wasa och Tapperheten under tiden 2 /n A Läkarna på Karlskrona rekrytavdelnings fartyg hava inga andra anmärkningar i fråga om fartygen än den olämpliga placeringen av klosetterna under däck i stället för på däck, varigenom en ohygienisk och obehaglig lukt uppstår på trossbotten, som kunnat undvikas vid fartygens konstruktion. Av läkarna på Stockholms rekrytavdelning anmärkas endast den felplacering av en del värmeelement ombord, särskilt på pansarbåten Wasa, varigenom obehag för bordvarts liggande personer onödigtvis uppstått. Vi komma så till redogörelsen för de sanitära förhållandena på den kustflotta, som började som vanligt med sammandragning till fredsövningen på Horsfjärden och vid världskrigets utbrott svällde ut till den mobiliserade kustflotta, som alltsedan gjort neutralitetsvakt i Stockholms skärgård. Följande fartyg med läkare kommenderad ombord hava tillhört denna kustflotta: pansarbåtarna Oscar II, Dristigheten, Manligheten, Äran, W T asa, Oden, Thor och Niord, pansarkryssaren Fylgia, torpedkryssarna örnen, Claes Horn, Clas Uggla, minfartyget Clas Flemming, minfartyget Edda, depåfartyget Skäggald, jagarna (1 läkare på vardera av de två jagardivisionerna) samt lasarettsfartyget Verdande. Om de sanitära förhållandena på alla dessa fartyg skriva läkarna i huvudsak följande anmärkningar. Oscar II:s stridsförbandsplats kritiseras för saknad av behövlig ventilation. I underofficersmässen på samma fartyg har under den varma årstiden rått en stark hetta. Medeltemperaturen var under en 19

22 20 vecka 33 grader. Insättning av en fast fläkt i den å förliga skottet befintliga trumman för inpressning av frisk luft föreslås. Möjligen kunde en ringa utvidgning av mässen, där underofficerarna nu ej hava utrymme att sitta till bords alla samtidigt, ske på bekostnad av den närbelägna regnklädershytten, för vilken kanske annorstädes plats kunde beredas. Flerstädes såväl i underofficers- som i officershytterna hava vägglöss i riklig mängd förekommit, bekämpade med någorlunda tillfredsställande resultat. Den sista anmärkningen om förefintlig ohyra ombord återkommer på flera av fartygen och är visserligen intet karakteristiskt för svenska fartyg, enär man i främmande örlogsmariner återfinner samma klagomål i läkarerapporterna, men olägenheten är så besvärlig och ohygienisk med den moderna uppfattningen av sjukdomarnas etiologi, att den påkallar varvsåtgärder vid fartygens hemkomst. På Dristigheten upprepas de förut omnämnda obehagen av raanskapsklosetternas placering på trossbotten. På Manligheten lovordas visserligen ventilationsanordningarna i allmänhet, men stridsförbandsplatsen med dess saknad av ventilation framhålies däremot såsom mindre användbar, särskilt vid begagnande av instrumentkokaren. På Äran har dess läkare ej gjort några anmärkningar i avseende på de sanitära förhållandena. På Wasa klagas över saknaden av ventilation på stridsförbandsplatsen samt i vissa förrådsrum, medan samtidigt de i övrigt goda ventilationsanordningarna, värmelednings- och belysningsförhållandena framhållas. På Oden säges det enda ombord befintliga badrummet för manskåpet vara otillräckligt, men så göres det lugnande tillägget, att man hittills kunnat hjälpa sig ganska tillfredsställande genom att anordna»ångbad» i eldarnas tvättrum. Den tämligen gamla Thor kritiseras för dess dåliga värmelednings-, fuktighets- och belysningsförhållanden, medan Niord endast säges behöva bättre ventilation å stridsförbandsplatsen, då dess värmelednings-, fuktighets- och belysningsförhållanden i allmänhet anses oklanderliga. Fylgia har redan förut varit föremål för vår behandling i denna årsberättelse och får under sin tjänstgöring i kustflottan såsom ersättning åt Tapperheten från mobiliseringens början av sin fartygsläkare, vilken varit densamme som under sommaren med sjökrigsskolans elever, omdömet om officersklosetternas behov av reparation upprepat, varjämte även påpekas här ombord befintligheten av ohyra. Pa kustflottans mindre fartyg förekomma såsom föregående år åtskilliga klagomål över värmelednings-, ventilations- och fuktighetsförhållandena ombord, som nu hava lett till insättande av nya värmeelement, förbättrad isolering m. m.

23 Likaledes utdömes i ar som föregående år bristen på sjukhytt ombord å jagarna. Sålunda skriver V. divisionens läkare följande om denna angelägenhet.»behovet av sjukhytt har under expeditionen varit synnerligen kännbart. Behandlingen har måst företagas i läkarens hytt, i nedgången till gunrummet, å trossbottnarna samt, då väderleken tillåtit det, å däck. Olägenheterna härav ha varit kännbara såväl för läkaren och patienterna som för omgivningen. Som emellertid å varje division finnes åtminstone 1 ledig ofiicershytt, bör denna utan svårighet kunna användas och inrättas till sjukhytt. Härigenom erhålles ett ställe, där Hg-injektioner, på skeppsorder påbjudna profylaktiska insprutningar mot gonorrhé etc. kunde företagas på lämpligt sätt för alla parter.» Vad slutligen lasarettsfartyget Verdande beträffar, har dess fartygsläkare utarbetat en mycket förtjänstfull rapport till mig, ur vilken här må anföras följande. Verdande avgick från Stockholm den 15 augusti till kustflottan. Hon erhöll en god ankringsplats i ett, smalt sund, väl skyddad för blåst och sjögång. Under hela den tid, rapporten omfattar, har fartyget legat till ankars på samma plats, väderleken har varit vacker och varm, hälsotillståndet bland besättningen gott, ehuru en viss grad av överbeläggning ägt rum å trossbotten. Bland förbättringar, som utfördes å varvet före expeditionens början, må nämnas beläggningar av flera platser under däck med linoleummattor, nya suntälts förfärdigande för att fartyget skulle på inlagda nya däckstrall förut och däröver lagda madrasser kunna för transport taga ett större antal sjuka ombord under den varmare årstiden. I ventilations- och belysningsförhållandena ombord påyrkas förbättring. Särskilt anbefalles tillökning på höjden av alla sidoventiler i fartygets sjuk-, operations- och expeditionslokaler. Angående värmeledningen i stora sjuksalen klagas över läckande (i skarvarna), varigenom vatten samlas på durken, som underminerar linoléum mattan. Med rätta utdömes denna bristfällighet som synnerligt ohygienisk. För undvikande av fukt- och droppbildning i operationssalens tak, som kan störa en pågående operation, föreslås upptagande av 1 2 däcksventiler i steriliseringsgången. De till sjukvården hörande i badhytten befintliga bleckhandfaten böra utbytas mot dylika av porslin, över badkaret bör installeras en dusch. Utrymmet i kabyssen är trångt, spisen alltför liten. Vidare anses önskvärt, att nytt operationsbord anskaffas av modernare konstruktion. Likaså bör anskaffas ytterligare ett instrumentbord, större än det nuvarande. Vid sidan av tvättbordet bör insättas en slask för sköljning av begagnade instrument och porslin. Röntgenapparaten bör efter varje expedition noga undersökas av expert. 21

24 22 Utrymmet för linneförråd och förband m. m. är för litet. Fasta sjuksängar av samma slag, som skänktes till pansarbåten Sverige av Drottning Sofias förening, hava under expeditionen beställts, sedan Eders Kungl. Maj:t härför beviljat medel, uppställts ombord samt visat sig förträffliga på samma gång som utrymmet i sjuksalarna härpå vunnit. Om de sanitära förhållandena ombord â fartygen, som bildat Göteborgsavdelningen, hava läkarna i det stora hela yttrat sig mycket gynnsamt. Detta är så mycket anmärkningsvärdare, som alla fartygen äro ganska gamla. 2:a klassens pansarbåtarna Thordön och Tirfing (de förr s. k. monitorerna) berömmas till och med för sin goda ventilation och uppvärmning. Den stora bristen ombord på dessa fartyg eller den totala saknaden av badanordningar framhålles naturligtvis, men häråt kan naturligtvis intet annat åtgöras än att regelbundna varmbad för besättningarna anbefalldes några gånger i månaden på varmbadhus i land. De övriga fartygen i Göteborgsavdelningen undgå anmärkningsvärdare kritik i sanitärt avseende från fartygsläkarna, om jag undantager torpedbåtarna, som naturligtvis erhålla det årligen återkommande klandret för otillräckliga ventilations- och värmeledningsanordningar, som hava med sig redan sommartid besvärande fuktighet. Då dessa olägenheter svårligen kunna bortarbetas fullständigt, framhålles med rätta den stora betydelsen för besättningarna att de hava tillgång till väl utrustade logementsfartyg och moderfartyg, där de kunna få tillbringa någon del av sin svåra tjänstgöringstid ombord. Allt, som kunde göras för torpedbåtarnas förbättring i hygieniskt avseende, var vid mitt besök för någon tid sedan av avdelningschefen planlagt och anbefallt utföras på varv i Göteborg. Från Göteborgsavdelningens fartvg övergå vi nu till Karlskronaavdelningens. På den senare användes som chefsfartyg likaledes en f. d. monitor eller pansarbåten av 2:dra klass»john Ericson». Men dess läkare har intet beröm att bestå fartyget utan säger i stället följande:»på grund av fartygets höga ålder ha läckor flerstädes uppstått å såväl ångrör för värmeledningen som i taket(!), varigenom utströmmande ånga och neddroppande regn- och spolvatten minska trevnaden och giva luften en fuktighetshalt, som måste anses i hög grad hälsovådlig.» De anmärkta olägenheterna torde ej hava varit omöjliga att avhjälpa genom nödig reparation av ångrören samt fartygsdäcket, som väl skulle låta sig göra utan större kostnader. Ävenledes torde reparation av klosetterna ombord, som påyrkas av läkaren, och redan blivit verkställd på de andra två monitorerna, böra företagas, så snart det blir möjligt. Vi komma nu till redogörelsen för de sanitära förhållandena för det fjärde under året rustade fartygsförbandet eller Stockholmseskadern.

25 Dessa fartyg voro Göta (flaggskepp), Svea och Thule, en del mindre fartyg samt logementsfartyget Freja, varjämte till eskadern även hört sjöpositionerna i Stockholms skärgård. På Göta har på stabs- och fartygsläkarens initiativ inrättats provisorisk badstu med dusch, som fungerat väl. Om de äldsta av våra pansarbåtar, som icke tillhört avdelningen utlåta sig för övrigt icke läkarna på annat sätt, än att de föreslå till undvikande av förefintliga hygieniska olägenheter, att fartygen ej borde beläggas så starkt, men här kommer hälsovården i kollision med de militära kraven, och då måste den förra giva vika. Särskilt bliva stridsförbandsplatserna klandrade såsom olämpliga för sitt ändamål. Men man får trösta sig med, att de äro bättre än inga. Efter omständigheterna får man också begagna andra provisoriska platser till ifrågavarande behovs fyllande. Om avdelningens mindre fartyg innehålla läkarnas rapporter inga meddelanden i avseende på de sanitära förhållandena ombord. Sjöjiositionerna däremot, som också sorterat under Stockholmseskadern, hava mer och mindre fullständigt kritiserats ur hygienisk synpunkt. Huvudinnehållet av anmärkningarna går ut på tältförläggningens olämplighet med inträdande kallare årstid, men sedan logementsfartyg erhållits på en del platser och inkvartering på Fejan ävenledes utverkats för en annan del av ifrågavarande personal, har tillfredsställelse med förläggningen trätt i stället för klagomålen. För sjukvården ordnade man för sig på bästa sätt genom förhyrning av rum i privathus eller användning av det nya sjukhuset på Fejans karantänsanstalt för härbergerande av de sjuka, som tillhörde närmaste sjöposition. Att en del sanitära olägenheter skulle yppa sig vid sjö positionernas första beläggning, såsom dåliga anstalter för matens kokning, dåligt dricksvatten m. m., är helt naturligt. Men rättelse härutinnan åstadkoms överallt, och slutet blev på en plats så tillfredsställande förhållanden, att läkaren vid sjöpositionens indragning uttryckte till mig både sin och den övriga besättningens ledsnad, att man skulle gå hem, sedan man fått det så bra ordnat. Innan jag lämnar Stockholmseskadern, bör jag här ur stabsläkarens rapport anföra följande:»beträffande utspisningsförhållandena å eskadern är att nämna, att för beredande av omväxling med synnerligen lyckligt resultat och till allmän belåtenhet utbyten av vissa proviantartiklar företagits; sålunda hava utspisats gröna ärter, risgryn, makaroni, blodpudding, delikatesswurst och knackwurst, de tre senare proviantartiklarna av utomordentligt god beskaffenhet och levererade av aktieb. Bröderna Kessler, Stockholm.» Härefter föreslår stabsläkaren, att frukosten för folket till ankars framflyttas från 6,15 till 7,15, varigenom aptiten skulle bliva bättre, och trossbottensmatsalen samt besättningens lungor hunno ordentligt ventileras före frukosten. 23

26 24 Övriga fartyg med läkare ombord, som under året varit rustade längre eller kortare tid såsom skeppsgossebriggarna och chefsfartyget Drott, giva ej anledning till några anmärkningar i hygieniskt avseende. Däremot förtjänar, innan jag övergår till ett nytt kapitel i min berättelse, ur stabsläkarens för kustflottan berättelse över dess hälsooch sjukvårdsförhållanden anföras det huvudsakliga, som han skriver om kustllottans mobilisering ur sanitär synpunkt. Först anmärkes, att reservförbandsförråden, som togos ombord från stationerna, ej voro steriliserade, utan gjordes detta ombord. De på pansarbåtarna befintliga autoclaverna fungerade alla till belåtenhet. Instrumentkistorna översågos och kompletterades, varvid särskilt framhålles, att de Esmarckska bindorna, som voro odugliga, ersattes. Medicinförrådet kompletterades. Stridsförbandsplatserna gjordes till föremål för en grundlig revision och utrustades på bästa sätt. Särskilt sökte man förbättra ventilationen på dessa viktiga platser, som ej på våra gamla fartyg inrättats redan vid dessas byggande. För belysningen, om den elektriska skulle bliva obrukbar, anskaffades genom stabsläkarens åtgörande s. k. Nifelyktor försedda med ackumulatorer, som kunna najas under däck, varvid lyktan antingen upphänges över operationsbordet eller bäres av läkaren såsom pannlampa. Med en laddning lyser lampan minst 30 timmar. Ackumulatorerna kunna laddas ombord enligt uppgift 1,000 gånger. De inköpta lyktorna fungerade väl. Angående fartygsläkarens förberedelse till striden och åtgärder under densamma innehåller vidare rapporten utförlig redogörelse, men förbigås densamma här såsom ej innehållande något nytt över vad läroböckerna, exempelvis marinläkare Gunnar Nilsons förtjänstfulla arbete på detta område, prestera. Angående tillvägagångssättet med de döda i strid anbefalles samma förfarande, som japanerna använde i sitt sista krig. Badhytterna fingo tjäna som förvaringsplatser, då ej de döda kropparna av någon särskild anledning måste kastas över bord. Nödvändigheten av omsorg vid rengöring av däck efter strid framhålles. Angående de ombord anbefallda identitetsbrickorna framhålles, att de borde hellre vara förfärdigade av tyg än av trä. Undervisning i hälso- och förbandslära bedrevs flitigt. Alla ombord deltogo häri. Bårar och hissinrättningar fungerade väl. Efter tyskt mönster utarbetade stabsläkaren ett förslag till ett flygblad för den enskildes iakttagande före, under och efter strid. Dessa förträffliga läkareråd, som böra tryckas och utdelas vid krigsutbrott, hava följande lydelse.

27 25»Läkareråd vid sjöstrid. I. Före striden. 1. Håll din kropp och dina kläder rena före striden. Från oren hud och orena kläder komma sjukdomsfrön in i såren och göra dem mångdubbelt farliga. 2. Fyll ej magen före strid. Du arbetar då lugnare. Buksår bliva mindre farliga, då tarmkanalen ej är överfylld. 3. Förtär ej spritdrycker före strid. De göra din haud och ditt öga osäkra, ditt omdöme oklart. II. Under striden. 1. Gör främst av allt din plikt. Deltag på din plats i striden, så länge du förmår. Kom iåhg, att ditt fartygs väl är ditt eget väl. 2. Bry dig ej om smärre sår. Förbind dem med förband från närmaste förbandslåda och återvänd till striden. 3. Är någon svårt sårad, så att han ej kan användas på stridsplatsen, men ännu är i stånd att gå, så må han inhämta sitt befäls tillstånd att begiva sig till stridsförbandsplatsen. Äro vägarna stängda, väntar han på skyddat ställe, tills stridspaus inträtt. 4. Är en svårt sårad icke i stånd att själv förflytta sig, hjälp honom till närmaste skyddade plats. 5. Alla sår behöva ej genast förbindas, utan förbindas först på stridsförbandsplatsen. Förbind endast sår, vilka löpa fara att komma i omedelbar beröring med orena föremål (framför allt däcket och hjälparens händer eller armar), samt sår, som blöda starkt. 6. Beror aldrig ett sår med händerna. 7. Undvik att nedsmutsa eller med händerna beröra den del av förbandet, som skall vila omedelbart mot såret. 8. Vid hotande blödning, i synnerhet om ljusrött blod sprutar ur såret, åtdrag bindan stadigt. Upphör ej blödningen därmed, anlägges gummibinda (eller slang) runt om lemmen ovanför såret. 9. Vid minsta misstanke på allvarligare bukskada, får den sårade på inga villkor förtära något, varken mat eller dryck. 10. Om någon på grund av gasförgiftning eller av annan anledning blivit bedövad och har svårt att andas, förflyttas han snarast möjligt ut i frisk luft, där återupplivningsförsök medelst konstgjord andning omedelbart utföras. 11. Ju lugnare du förhåller dig, om du är sårad, desto bättre är det både för dig själv och dina stridande kamrater. III. Efter striden eller i stridspaus. 1. Nu vidtager den egentliga transporten av de sårade till stridsförbandsplatsen. Före transporten förbindas endast sår, vilka under transporten löpa fara att nedsmutsas (i synnerhet av däcket eller hjälparens händer). 2. Vid brott å arm eller ben skall största försiktighet iakttagas mod den skadade lemmen, enär skadan annars kan avsevärt förvärras. Vid transport av dylik skadad fixeras först den skadade lemmen, ett ben till det friska, en arm till bålen. 3. Sårade föras på föreskrivna vägar till stridsförbandsplatsen och i allmänhet med handtransport. 4. Bårar skola användas endast, då det gäller brott a rygg, lår eller underben eller svårare buksår. 5. Var vid transporten lika varsam, som om du själv var den sårade och dubbelt varsam vid sår i buken.

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

Avtal Maskinbefäl -fartyg med passagerarfartygscertifikat

Avtal Maskinbefäl -fartyg med passagerarfartygscertifikat Avtal Maskinbefäl -fartyg med passagerarfartygscertifikat mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Ledarna/Sjöbefälsföreningen för maskinbefäl anställda i rederier anslutna till Sjöfartens Arbetsgivareförbund.

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Grundregler. för Stiftelsen Stockholms Sjukhem

Grundregler. för Stiftelsen Stockholms Sjukhem Grundregler Stiftelsen Stockholms Sjukhem i den lydelse grundreglerna har efter i maj 2010 beslutade ändringar Utarbetad av: Ansvarig: Vers: Dnr: Föreg. datum: Datum: Sida: Styrelsen Sjukhusdirektören

Läs mer

9 milj. Gör Käringbergets by till stor militärstad.

9 milj. Gör Käringbergets by till stor militärstad. GT 1945-09-27 9 milj. Gör Käringbergets by till stor militärstad. KA 4, landets senaste och modernaste regemente, invigs idag. Totalvy över en del av regementet i Käringbergets dalsänka Matsedeln studeras

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén. År 1948. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén. År 1948. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Veterinärvård vid armén / Överfältveterinären. Stockholm, 1946-1957. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1945-1955. 1945-1951: med innehållsförteckning och parallelltitel på

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Upplandsgatan 77 Version: november 2009

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Upplandsgatan 77 Version: november 2009 , Stadgar för Bostadsrättsföreningen Upplandsgatan 77 STADGAR För Bostadsrättsföreningen Upplandsgatan 77 i Matteus församling och Stockholms kommun. 1 Firma Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen

Läs mer

KA2 Muldivision. Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet.

KA2 Muldivision. Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet. 1 KA2 Muldivision Kustförsvaret i Bleking med inriktning på minvapnet. 1. Referenser : Befästningsparken i Karlskrona. Kungliga Karlskrona Kustartilleriregemente 1/ 1 1902 31/ 10 2000. 2. Allmänt : 2.1.

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f.

STADGAR FÖR. FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR FÖR FINLANDS KAPPLÖPNINGSSÄLLSKAP 11 r. f. STADGAR för Finlands Kapplöpningssällskap" r. f. (Godkända å konstituerande möte 3%! 1930.) Register N:o 17669 i. Föreningens fullständiga namn är på

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

STADGAR. för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN STORKEN 13

STADGAR. för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN STORKEN 13 STADGAR för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN STORKEN 13 Firma och ändamål Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Storken 13 i Stockholm med organisationsnummer 716416-7178. Föreningen har till ändamål att främja

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén. År 1950. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén. År 1950. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Veterinärvård vid armén / Överfältveterinären. Stockholm, 1946-1957. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1945-1955. 1945-1951: med innehållsförteckning och parallelltitel på

Läs mer

2 Nämnder och samrådsorgan

2 Nämnder och samrådsorgan HANDBOK - ALLMÄN 1 (5) Dokumentidentifiering Kf 2003-01-30, 6 Gäller från och med 2003-02-01 Godkänd av, datum Socialchef, 2008-09-xx Rutinansvarig Socialchef 2 Nämnder och samrådsorgan 2.1 Nämndsreglemente

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken

Lag (1964:163) om införande av brottsbalken Lag (1964:163) om införande av brottsbalken 1 [1601] Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken ([1001] o.f.) skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft

Läs mer

Avtal intendenturbefäl - fartyg med passagerarfartygscertifikat

Avtal intendenturbefäl - fartyg med passagerarfartygscertifikat Avtal intendenturbefäl - fartyg med passagerarfartygscertifikat Ramavtal för färjetrafiken mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående löner och allmänna anställningsvillkor

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806)

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda

STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda STADGAR FÖR KUNGL HÄLSINGE REGEMENTES KAMRATFÖRENING Fastställda 2002-09-14. 1 Ändamål Föreningens ändamål är: att verka för vidmakthållandet och stärkandet av samhörigheten mellan nuvarande och förutvarande

Läs mer

STADGAR. för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN FANAN 22

STADGAR. för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN FANAN 22 , STADGAR för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN FANAN 22 Firma och ändamål 1 Föreningens firma är Bostadsrättföreningen Fanan 22. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att

Läs mer

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö

S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö S T A D G A R för V A T T E N F Ö R E N I N G E N H A G E N Ekerö 1. Ändamål: Vattenföreningen Hagen har till ändamål att handha till föreningen anslutna fastighetsägares vattenanläggning föruppfordring

Läs mer

Kapitel XII Utmärkelser

Kapitel XII Utmärkelser Kapitel XII Utmärkelser Bestämmelser antagna av rikshemvärnsrådet 2009-03-29 Principer för tilldelning av medaljer Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj i guld Utdelas av rikshemvärnsrådet efter ansökan

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

Till riksdagen 1974: /72 utvisar, att driftkostnaderna tämligen väl stämmer överens med

Till riksdagen 1974: /72 utvisar, att driftkostnaderna tämligen väl stämmer överens med 1974: 10 RIKSDAGENS REVISORER 1973-11-29 Till riksdagen Undersökning rörande investeringar m. m. i samband med anordoandet av arbetsmarknadsstyrelsens kursgård Aske i Uppsala län Inom riksdagens revisorers

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:944 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

REGLEMENTE FÖR ÄLDRENÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR ÄLDRENÄMNDEN REGLEMENTE FÖR ÄLDRENÄMNDEN Utöver vad som stadgas i kommunallag och speciallagstiftning ska följande gälla för äldrenämnden. Ansvarsområde 1 Äldrenämnden ansvarar för service, omsorg och vård av äldre

Läs mer

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ASTRONOMEN

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ASTRONOMEN STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ASTRONOMEN Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Astronomen. 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

Läs mer

1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget,

1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget, Reglemente för landstingets patientnämnd Allmänna bestämmelser 1 Patientnämnden har i enlighet med lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom 1. den

Läs mer

INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén / Överfältveterinären. Stockholm : 1946-1957.

INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén / Överfältveterinären. Stockholm : 1946-1957. INLEDNING TILL Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsstyrelse. Stockholm, 1912-1970. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1969. 1911-1913: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

Totalförsvarets pliktverks författningssamling

Totalförsvarets pliktverks författningssamling Totalförsvarets pliktverks författningssamling Utgivare: Kjell Kastman ISSN 1400-786X Totalförsvarets pliktverks föreskrifter om förmåner till totalförsvarspliktiga under tjänstgöring; Utkom från trycket

Läs mer

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ANNO 1905

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ANNO 1905 STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ANNO 1905 Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Anno 1905. 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

Läs mer

Patientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer:

Patientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Patientinformation för vård i hemmet Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Sårbehandling med negativt tryck, system för engångsbruk 2 Inledning I denna patienthandbok finns

Läs mer

vid tvättning av sådana. Handskas icke hårdhänt med tyget. Använd icke kraftig lut. Gnugga icke mot knogarna eller mot bräde.

vid tvättning av sådana. Handskas icke hårdhänt med tyget. Använd icke kraftig lut. Gnugga icke mot knogarna eller mot bräde. Våta konstfibcrtyger rivas lätt, var därför aktgam vid tvättning av sådana. Använd icke borste. Gnugga icke mot knogarna eller mot bräde. Handskas icke hårdhänt med tyget. Använd icke kraftig lut. Ett

Läs mer

styrmän och telegrafister

styrmän och telegrafister 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING styrmän och telegrafister Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för styrmän och telegrafister

Läs mer

för Bostadsrättsföreningen Gärdan i Luleå Undertecknade styrelseledamöter intygar att följande stadgar blivit antagna på

för Bostadsrättsföreningen Gärdan i Luleå Undertecknade styrelseledamöter intygar att följande stadgar blivit antagna på Stadgar för Bostadsrättsföreningen Gärdan i Luleå Undertecknade styrelseledamöter intygar att följande stadgar blivit antagna på föreningsstämma den 22 maj 2007 och föreningsstämma den 6 maj 2008.......

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 frán Amerika i 4. åiervändanyde/kjisven ø i.» N Göteborg. G[;e_borgs Weçköbláds,tryckeri,.1892.\L För att *bespara de personer, som från Amerika med denna linies

Läs mer

Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket

Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket 1(6) JORDBRUKSVERKETS INTERNA REGLER Dnr 5.1.17-4405/15 2015-05-21 Arbetsinstruktion för officiella veterinärer anställda av Jordbruksverket Jordbruksverkets interna regler är bindande och måste följas

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

Kommunal Författningssamling Reglemente

Kommunal Författningssamling Reglemente Kommunal Författningssamling Reglemente 1996 Nr 4 LOKALA ORDNINGS- OCH SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR MARSTRANDS HAMN I KUNGÄLVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 1995 Reviderad: KF 2007-12-06

Läs mer

Sjötrafikförordning (1986:300)

Sjötrafikförordning (1986:300) Särskilda trafikförfattningar m.m./sjötrafikbestämmelser 1 Allm. anm. Sveriges sjöterritorium, se [1751] o.f. 1 kap. Allmänt [2301] Med fartyg avses i denna förordning varje farkost som används eller kan

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Mobiliseringsövning med många förhinder

Mobiliseringsövning med många förhinder GT 1950-01-11 Mobiliseringsövning med många förhinder Värnpliktig syn på en repetitionsövning Idyll som ej lät sig störas Flera företeelser vid höstens repetitions- och efterutbildningsövningar vid KA

Läs mer

LÖN OCH ERSÄTTNING. intendenturbefäl SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN

LÖN OCH ERSÄTTNING. intendenturbefäl SJÖBEFÄLSFÖRENINGEN 2015 LÖN OCH ERSÄTTNING intendenturbefäl Särskild överenskommelse mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen angående lön och övriga ersättningar för intendenturbefäl gällande fr o m

Läs mer

Malmö Nya Egnahemsförening 2008-01-14 11.45 Stadgar för bostadsrättsföreningen Malmö Nya Egnahemsförening Föreningens namn och ändamål 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Malmö Nya Egnahemsförening.

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 9 REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 9 REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 1 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 9 REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 2002-12-16 107 Reviderat senast 2012-xx-xx Att gälla från och med 2012-xx-xx Utöver vad

Läs mer

3 Gränstullsamarbete med Finland

3 Gränstullsamarbete med Finland Gränstullsamarbete med Finland [5401] 3 Gränstullsamarbete med Finland Förordning (2000:3) om gränstullsamarbete med Finland 1 [5401] Denna förordning innehåller bestämmelser för genomförande av överenskommelsen

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 111/90 2000-01-01 Kf 12 1 Klu 199/05 2005-10-26 tillägg Kf 64 2006-05-29 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 111/90 2000-01-01 Kf 12 1 Klu 199/05 2005-10-26 tillägg Kf 64 2006-05-29 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 111/90 2000-01-01 Kf 12 1 Klu 199/05 2005-10-26 tillägg Kf 64 2006-05-29 ändring PERSONALSTADGA FÖR HÄRJEDALENS KOMMUN KAP 1 INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Tillämpningsområde

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare:

INLEDNING. Efterföljare: INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, 1912-1943. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. 1911/12-1942 med innehållsförteckning på franska.

Läs mer

Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning

Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne Gåvobrevet jämte testators önskemål beträffande fondens förvaltning med däri gjorda ändringar LO.m. 2009-10-02 GÅVOBREV Jag Ernst August Bång överlämnar härmed

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89:Bo522 av Lars Werner m.fl. (vpk) Bomiljölag )

Motion till riksdagen. 1988/89:Bo522 av Lars Werner m.fl. (vpk) Bomiljölag ) Motion till riksdagen 1988/89:Bo522 av Lars Werner m.fl. (vpk) Bomiljölag För 50 år sedan kom den första rapporten om sjuka hus i Sverige. Det var LubbeNordström som redovisade sina intryck från en bostadsinspektionsresa.

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

Platsen för placering av äggkläckningsapparaten bör vara så pass ventilerad och torr så att temperaturen är konstant ca 17-23 C.

Platsen för placering av äggkläckningsapparaten bör vara så pass ventilerad och torr så att temperaturen är konstant ca 17-23 C. Innan användning. Innan maskinen används för första gången, ta del av denna bruksanvisning, teknisk data, och kontrollera att följande är med: bruksanvisning termometer (Fahrenheit) metalllåda för termometer

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Hyresförhandlingslag (1978:304)

Hyresförhandlingslag (1978:304) Hyresförhandlingslag (1978:304) Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1978:304 Datum: 26 januari 2010 Inledande bestämmelser 1 Förhandling om hyresförhållanden i fråga om bostadslägenheter

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Beställning av broschyren: E-post: lahettamo@yliopistopaino.fi Fax: (09) 7010 2370 Yliopistopaino, expedition, PB 26, 00014 Helsingfors universitet 2005:5swe Minimibeställning 50 ex. Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

HEMVÄRNET. Av överste GUSTAF PETRI, Stockholm

HEMVÄRNET. Av överste GUSTAF PETRI, Stockholm HEMVÄRNET Av överste GUSTAF PETRI, Stockholm D A MAN talar om faran från luften menar man i de flesta fall riskerna för beskjutning och bombfällning mot mål på marken. Hittills ha också åtgärderna för

Läs mer

Kompletterande överklagande

Kompletterande överklagande Stockholm den 12 juni 2012 Förvaltningsrätten i Stockholm Enhet 14 115 76 STOCKHOLM Kompletterande överklagande Överklagat avgörande: Socialstyrelsens beslut 2012-03-15, Dnr 7.1.1-3111/2012 Klagande: Johan

Läs mer

Meddelandeblad. En ny hälso- och sjukvårdslag. Bakgrund/Allmänt. Nr 3/2017 Oktober Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare

Meddelandeblad. En ny hälso- och sjukvårdslag. Bakgrund/Allmänt. Nr 3/2017 Oktober Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare Meddelandeblad Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare Nr 3/2017 Oktober 2017 En ny hälso- och sjukvårdslag Bakgrund/Allmänt I förarbetena till den nya hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), nedan

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Gemensamt reglemente för nämnder och styrelser i Huddinge kommun

Gemensamt reglemente för nämnder och styrelser i Huddinge kommun 1 (8) Antaget av kommunfullmäktige 1991-12-16 183 och 1992-11-23 300 med ändring 1994 12-12, 239, 1995-10-20, 129 och 130, 1994-12-12, 239, 1996-12-02, 271, 1998-12-14, 155, 1999-06-14, 97, 2002-01-21,

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 8:3. Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning.

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 8:3. Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning. 8:3 Fråga om kommuns möjligheter att inskränka verksamhetsområdet för en allmän va-anläggning. G.J. ägde en fastighet i Sotenäs kommun. Fastigheten saknar anslutning till kommunens allmänna va-anläggning.

Läs mer