INLEDNING. Efterföljare:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ / med innehållsförteckning på franska. 1911/ /13 även med sammanfattning på franska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: = Ny följd Efterföljare: Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsförvaltning. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Årg med titel: Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Tab Militära sjukvården Hälso- och sjukvården vid marinen /10-30/ (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-halma-1914

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VID MARINEN /10-30 / AV MARINÖVERLÄKAREN STOCKHOLM 1915 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. A. Berättelse jämte texttabeller. Sid. 1. Läkarpersonalen 8 2. Sjukvårdspersonalen Sjukvårdslokalerna Sjukvårdsmaterielen De sanitära förhållandena i land De sanitära förhållandena till sjöss Om sjukligheten och dödligheten på flottans stationer Om verksamheten vid flottans sjukhus Om sjukligheten och dödligheten ombord Om sjukligheten och dödligheten vid kustartilleriet Revaccinationen vid marinen Om tandvården vid marinen 51 B. Tabeller med bilagor. Tab. 1 a. Sjukligheten (å stationerna) inom flottans stam (officerare, civilmilitärer, underofficerare och manskap) /10-30 / Tab.1 b. Sjukligheten (å stationerna) bland daglönare vld flottans varf /10-30 / Tab. I. Sjukligheten (å stationerna) inom flottans stam (officerare, civilmilitärer, underofficerare och manskap med varvsarbetare) /10-30 / Tab. 2. Sjukligheten bland värnpliktige vid flottans stationer /10-30 / Tab. II. Sjnkligheten bland värnpliktige vid flottans stationer /10-30 / Tab. 3 a. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland flottans stam och beväring å stationerna /10-30 / Tab. 3 b. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland daglönare vid flottans varv /10-30 / Tab. III. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna vid flottan (å stationerna) /10-30 / Tab. 4 a. Å stationerna döda och dödsorsaker vid flottan (daglönare undantagna) /10 30 / Tab. 4 b. De vid flottans stationer /10-30 / dödas tjänstetid och ålder, som varit stamanställda 59 Tab. IV a. Å stationerna döda och dödsorsaker vid flottan (daglönare undantagna) /10-30 / Tab. IV b. De vid flottans stationer /10-30 / dödas tjänstetid och ålder, som varit stamanställda 60 Tab. 5. Avskedade (tillhörande stammen) på grund av sjukdom och yttre skador vid flottans stationer /10-30 /

6 4 Sid. Tab. 6 a. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, medicinska avdelningen /10-30 / Tab. 6 b. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen, /10-30 / Tab. VI a. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, medicinska avdelningen, /10-30 / Tab. VI b. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen, /10-30 / Tab. 7 a. Uppgift från flottans sjukkus, kirurgiska avdelningen, angående operationer, som utförts å intagna patienter /10-30 / Tab. 7 b. Uppgift från flottans sjukhus, kirurgiska avdelningen, angående polikliniskt utförda operationer, /10-30 / Tab. VII. Uppgift från flottans sjukhus, kirurgiska avdelningen, angående operationer, som utförts å intagna patienter /10-30 / Tab. 8. Sammanställning av fartygsläkarnas statistik över sjukligheten å flottans övningsexpeditioner /10-30 / Tab. 9 a. Statistisk översikt av sjukdomsfallen å sjöexpeditioner /10-30 / Tab. 9 b. Statistisk sammanställning av vårdade å lasarettsfartyget Verdande /10-28 / Tab. 9 c. Statistisk sammanställning av polikliniskt vårdade å lasarettsfartyget Verdande /10-28 / Tab. 9 d. Uppgift från lasarettsfartyget Verdande angående operationer, som utförts å intagna patienter /10-28 / Tab. 9 e. Uppgift från lasarettsfartyget Verdande angående polikliniskt utförda operationer /10-28 / Tab. IX. Statistisk översikt av sjukdomsfallen å sjöexpeditioner /10-30 / Tab. 10. Sjukligheten inom kustartilleriets stam /10-30 / Tab. X. Sjukligheten inom kustartilleriets stam /10-30 / Tab. 11. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet /10-30 / Tab. XI. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet /10-30 / Tab. 12. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland kustartilleriets stam och beväring /10-30 / Tab. XII. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna vid kustartilleriet /10-30 / Bilaga 1. Utdrag ur berättelse över utrikes studieresa 26 /1-15 / av marinläkaren Gunnar Nilson 103 Bilaga 2. Berättelse över utrikes studieresa 26 /1-15 / av marinläkaren A. Widstrand 110 Bilaga 3. Utdrag ur berättelse över utrikes studieresa 26 /1-15 / av marinläkaren G. Asplund 113 Bilaga 4. Utdrag ur berättelse över utrikes studieresa 15 /4-7 / av marinläkaren Daniel Rudberg 120 Bilaga 5. Utdrag ur berättelse över utrikes studieresa 15 /4-14 / av marinläkaren Hilding Kallin 123 Bilaga 6. Berättelse över utrikes studieresa 31 /5-10 / av marinläkaren i flottans reserv professor Patrik Haglund 126 Bilaga 7. Berättelse över utrikes studieresa 25 /8-14 / av marinläkaren V. L. Lundberg 149

7 5 TABLE DES MATIÈRES. A. Rapport et tableaux de statistique insérés dans le texte. Pages. 1. Les médecins de la marine 8 2. Les infirmiers de la marine Les locaux du service de santé Le matériel de santé Les conditions d'hygiène à terre Les conditions d'hygiène sur mer Maladies et mortalité dans les stations de la flotte Activité dans les hôpitaux maritimes Maladies et mortalité à bord Maladies et mortalité dans l'artillerie de côtes La revaccination dans la marine Statistique sur les soins dentaires dans la marine 51 B. Tableaux et appendices. Tabl. 1 a. Maladies (dans les stations) dans les corps de la flotte (officiers, assimilés, sousofficiers et soldats) /10-30 / Tabl. 1 b. Maladies (dans les stations) parmi les ouvriers des arsenaux /10-30 / Tabl. I. Maladies (dans les stations) dans les corps de la flotte (officiers, assimilés, sousofficiers, soldats et aussi ouvriers des arsenaux) /10-30 / Tabl. 2. Maladies parmi les conscrits dans les stations de la flotte /10-30 / Tabl. II. Maladies parmi les conscrits dans les stations de la flotte /10-30 / Tabl. 3 a. Relevé statistique de principaux groupes de maladies dans les corps de la flotte et parmi les conscrits dans les stations /10-30 / Tabl. 3 b. Relevé statistique des principaux groupes de maladies parmi les ouvriers des arsenaux /10-30 / Tabl. III. Relevé statistique des principaux groupes de maladies dans la flotte (dans les stations) /10-30 / Tabl. 4 a. Mortalité et causes de mort dans la flotte (ouvriers des arsenaux exceptés) 1914 /10-30 / Tabl. 4 b. Hommes des corps de la flotte décédés dans les stations /10-30 / : durée du service et âge au décès 59 Tabl. IV a. Mortalité et causes de mort dans la flotte (ouvriers des arsenauz exceptés) /10-30 / Tabl. IV b. Hommes des corps de la flotte morts dans les stations /10-30 /9 1914: durée du service et âge au décès 60 Tabl. 5. Réformés (hommes des corps de la flotte) pour eause de maladie ou de traumatisme externe dans les stations de la flotte /10-30 /

8 6 Pages. Tabl. 6 a. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section médicale /10-30 / Tabl. 6 b. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section chirurgicale /10-30 / Tabl. VI a. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section médicale /10-30 / Tabl. VI b. Relevé statistique des malades soignés à l'hôpital maritime de Karlskrona, section chirurgicale /10-30 / Tabl. 7 a. Relevé des hôpitaux de la flotte, section chirurgicale, concernant les opérations effectuées sur les patients entrés /10-30 / Tabl. 7 b. Relevé des hôpitaux de la flotte, section chirurgicale, sur les opérations effectuées dans les polycliniques /10-30 / Tabl. VII. Relevé des hôpitaux de la flotte, section chirurgicale, concernant les opérations effectuées sur les patients entrés /10-30 / Tabl. 8. Résumé des statistiques sur l'état sanitaire à bord pendant les manœuvres navales /10-30 / Tabl. 9 a. Relevé statistique des cas de maladie pendant les expeditions navales /10-30 / Tabl. 9 b. Résumé statistique sur les malades soignés à bord du vaisseau-hôpital Verdande /10-28 / Tabl. 9 c. Résumé statistique sur les malades soignés de polyclinique à bord du vaisseauhôpital Verdande /10-28 / Tabl. 9 d. Rapport du vaisseau-hôpital Verdande concernant les opérations effectuées sur les patients entrés /10-28 / Tabl. 9 e. Rapport du vasseau-hôpital Verdande concernant les opérations de polyclinique /10-28 / Tabl. IX. Relevé statistique des maladies pendant les expéditions navales /10-30 / Tabl. 10. Maladies dans le corps de l'artillerie de côtes /10-30 / Tabl. X. Maladies dans le corps de l'artillerie de côtes /10-30 / Tabl. 11. Etat sanitaire parmi les conscrits dans l'artillerie de côtes /10-30 / Tabl. XI. Etat sanitaire parmi les conscrits dans l'artillerie de côtes /10-30 / Tabl. 12. Résumé statistique des principaux groupes de maladies dans le corps de l'artillerie de côtes et parmi les conscrits /10-30 / Tabl. XII. Relevé statistique des principaux groupes de maladie dans le corps de l'artillerie de côtes /10-30 / Appendice I. Extrait du compte rendu d'un voyage d'étu es à l'étranger 26 /1-15 / par le médecin de marine Gunnar Nilson 103 Appendice II. Compte rendu d'un voyage d'étndes à l.étranger 26 /1-15 / par le médecin de marine A. Widstrand 110 Appendice III. Extrait du compte rendu d'un voyage d'éludés à l'étranger 25 /1-15 / par le médecin de marine G. Asplund 113 Appendice IV. Extrait du compte rendu d'un voyage d'études à l'étranger 15 /4-7 / par le médecin de marine Daniel Rudberg 120 Appendice V. Extrait du compte rendu d'un voyage d'études à l'étranger 15 /4-14 / par le médecin de marine Hilding Kallin 123 Appendice VI. Compte rendu du voyage d'études à l'étranger 31 /5-10 / par le médecin de marine, le professeur Patrik Haglund 126 Appendice VII. Compte rendu du voyage d'études à l'étranger 25 /8-14 / par le médecin de marine V. L. Lundberg 149

9 TILL KONUNGEN. Till åtlydnad av instruktionen för marinöverläkaren den 28 november 1902 får jag härmed i underdånighet avgiva efterföljande årsberättelse över hälso- och sjuk-

10 8 vården vid marinen för tiden 1 oktober september Läkarpersonalen. Marinläkarkåren (i stammen och på stat) har under det gångna året varit fulltalig. De 46 personer, varav densamma består, hava endast växlat i så måtto, att en marinläkare av 2:a graden, som erhållit annan ordinarie befattning i statens tjänst och därför överförts till marinläkarkåren i flottans reserv, ersatts av annan läkare. över stat hava tjänstgjort och tjänstgöra, då detta skrives, såsom marinläkarstipendiater 3 medicine kandidater. Marinläkarkåren i flottans reserv har för närvai-ande en personalstyrka av 49 man. Denna kår har sålunda, sedan föregående årsberättelse avgavs, ökats med 4 läkare. Med anlitande av dessa läkarkrafter har på grund av många sjukanmälningar och andra laga förfall det stora behovet av läkare vid den under redovisningsåret delvis mobiliserade marinen endast nödtorftligen kunnat tillgodoses, först sedan värnpliktiga läkare blivit i tur och ordning inkallade. Svårigheten att med fullgoda stabs- och fartygsläkare förse alla staber och enskilda fartyg, som varit rustade, har föranlett mig söka utverka, att alla våra marinläkare av 2:a graden på stat, 20 st., bliva tillgängliga att sjökommenderas, vartill de enligt organisationen också varit avsedda. För detta ändamåls vinnande har jag hos marinförvaltningen gjort framställning, som sedermera fullföljts i dess underdåniga s. k. novemberskrivelse, att 2 marinläkarbefattningar av l:sta graden måtte nyinrättas. Två marinläkare av 2:a graden hava nämligen under senare år varit kommenderade till tjänstgöring i land, den ena för att öka de otillräckliga lakar krafterna på Stockholms station, den andra för att tjänstgöra i marinförvaltningen (båda åtgärderna beroende i sin tid på nådiga propositioner till riksdagen och därav föranledda riksdagsbeslut). Då emellertid båda dessa marinläkare av 2:a graden numera måste avses för sin egentliga bestämmelse eller sjötjänstgöring och då deras nuvarande åligganden i land äro av permanent natur, blir inrättandet av 2 nya stationsläkare eller marinläkare av l:sta graden nödvändigt. På Waxholms kustartilleriregemente har visserligen även under senare åren en ökning av läkarnas antal så småningom gjort sig allt mera gällande, men frågan om inrättandet av en ny befattning som marinläkare av l:sta graden för tjänstgöring vid kustartilleriet har ej ansetts böra nu upptagas, då möjlighet föreligger att få marinläkaren av l:sta graden vid Fårösunds kustposition disponibel. Den mig underlydande personalen (på stat och i reserven samt värnpliktiga läkare) har under det gångna året så gott som utan undantag och utan anmärkning från militärbefälets, från min eller andra

11 överordnade kamraters sida väl uppfyllt sina skyldigheter vid stadigvarande eller kortare tjänstgöring såväl ombord som i land. Endast i ett par fall har jag blivit nödsakad göra påminnelser, då det gällt rapportföringen. Marinläkarnas speciella utbildning genom den vartannat år återkommande marinläkarkursen har måst uppskjutas på grund av mobiliseringen. Däremot har vid olika tider under det gångna året ett större antal marinläkare än vanligt beretts tillfälle till utländska studieresor under världskriget. Sålunda hava med understöd av statsmedel (riksstatens anslag till resestipendium åt läkare vid marinläkarkåren) 8 marinläkare, var och en under 3 veckor, vistats i Tyskland och Österrike samt därstädes efter erhållen tillåtelse genom förmedling av vårt utrikesdepartement idkat studier vid sjukhus, sjuktåg, lasarettsfartyg m. m. tillhörande såväl flottan som armén, varvid några läkare till och med beretts tillfälle att framme vid stridsfronten såväl till lands som sjöss bedriva sina studier, vilka på det mest förekommande sätt underlättats av såväl det högsta militärbefälet som marin- och arméläkarna. Genom välvilliga rekommendationsskrivelser hemifrån Sverige av framstående personer, bland dem främst Hennes Majestät Drottningen hava dessutom för mina underordnade kamrater v&gen till verklig inblick i läkarnas arbete under och efter de stora striderna jämnats, och utbytet för var och en av stipendiaterna blivit stort. Utan anslag av allmänna medel hava dessutom 3 marinläkare under några veckor besökt sjukhus, depåer för sjukvårdsartiklar och förbandsfabriker m. m. i Tyskland, som bör bliva dem till nytta vid tjänstgöring här hemma. Från alla dessa, i kriget med understöd av statsmedel studerande, marinläkare har jag erhållit av dem författade, obligatoriska berättelser över resorna. Utdrag ur ett flertal av dessa reseberättelser har jag bifogat min årsberättelse såsom bilagor. Hos Eders Kungl. Maj:t får jag särskilt i underdånighet framhålla såsom lärorikt för oss och i huvudsak efterföljansvärt, vad marinläkaren i flottans reserv, professor Patrik Haglund skriver om vården av krigsinvalider i Tyskland och deras rätta behandling. Det förslag till krigsinvaliders behandling i Sverige i händelse av krig, varmed Haglund slutar sin reseberättelse, torde vara värd särskild uppmärksamhet och böra föranleda åtgärder till denna viktiga frågas snara lösning i vårt land och torde Haglund böra förordnas uppsätta detaljerade förslag härför. Sedan numera möjlighet förefinnes för marinläkares utsändande till England och Frankrike för studier vid fronterna, bör hädanefter denna möjlighet utnyttjas så att lärdomarna a 'de olika sidorna måtte kunna jämföras. Den mig underställda läkarpersonalens utbildning har ytterligare blivit tillgodosedd genom kirurgisk, verklig krigstjänstgöring på tvänne mvcket lärorika sätt. 9

12 10 Sålunda hava 3 marinläkare under 6 veckor vardera varit anställda i Wien vid svenska ambulansens sjukhus (K. und K. Reservelazarett Kr. XV), där de fått se samt själva behandla ett mycket stort antal färska, huvudsakligen större krigsskador. Vilken stor betydelse för en marinläkares tjänstbarhet en sådan krigstjänstgöring har, säger sig själv. Föga mindre nytta av sin tjänstgöring hava de 5 marinläkare haft, som på anmodan av H. K. Höghet hertigen av Västergötland såsom krigskommissarie och chef för Röda korset av mig engagerats såsom fartygsläkare på de handelsångare, vilka transporterat och fortfarande transportera krigsinvalider från Sassnitz till Trelleborg och vice versa. Visserligen har varje äldre, erfarnare marinläkare genom sin tjänstgöring såsom fartygsläkare på våra örlogsfartyg en viss övning och vana att leda transporten av sårade och sjuka från fartyg till fartyg och från fartyg till landningsplats, men studiet av de många skador och orsaker till invaliditet, som mina kamrater fått göra bekantskap med ombord på Birger e Jarl och ieolus har dock blivit ett stort plus i deras kunskapsförråd. A min sida har tillfredsställelsen med deras lärorika och människovänliga arbete utan hänsyn till person eller nationalitet, som jag hört väl vitsordas, också varit mycket stor. Marinens tandläkare hava under det gångna året ökats med en, som på grund av Eders Maj:ts nådiga proposition till årets riksdag och densammas beslut anställts vid Stockholms station och får sin verksamhet förlagd till Skeppsholmen. Föregående anordning med tandvård för marinens folk i Stockholm å garnisonssjukhuset hade nämligen visat sig alldeles otillräcklig och haft till följd, att patienter i många fall ej kunnat omedelbart efter insjuknandet emottagas till behandling å garnisonssjukhusets tandklinik utan där hänvisats att återkomma efter någon vecka med sina sjuka tänder, ett kraftprov, som ibland kan vara svårt nog. Till närmare redogörelse för tandvården under året vid marinen med stöd av de olika marin tandläkarnas rapporter vill jag i slutet av denna årsberättelse återkomma. 2. Sjukvårdspersonalen. Under det gångna året hava å flottans sjukhus i Karlskrona sammanlagt 22 stamanställda, 20 från flottan och 2 från kustartilleriet, varit kommenderade till genomgående av yrkeskurs för sjukvårdare. Av dessa 22 man har 1 genomgått underofficerskurs, 7, därav 6 från flottan och 1 från kustartilleriet, korpralskurs samt 12, därav 11 från flottan och 1 från kustartilleriet, rekrytkurs. Av de till genomgående av rekrytkurs kommenderade, har 1 blivit underkänd och 1 avgått från kursen på grund av sjukdom. Dessutom hava 8 värnpliktiga, tillhörande kustartilleriet, och 5 tillhörande flottan, under året utbildats till sjukvårdare.

13 För närvarande genomgår 1 man underofläcerskurs och 1 man rekrytkurs. Mot sjukvårdarnes uppförande under tjänstgöringen å sjukhuset hav a inga anmärkningar av större betydelse förekommit. A Waxholms forts och Oskar Fredriksborgs sjukhus har under året från den 1 mars till den 15 aug. hållits en korprals-, 2 elever, och en rekrytskola för stamsjukvårdare, 1 elev. Samtidigt har rekrytskoleoch repetitionskurser bedrivits för beväringssjukvårdare, 21 elever. Vidare har under beväringsrekrytskolan hållits 2:ne kurser för sjukbärare på omkring 70 timmar vardera, och under regementsövningarna ha repetitionskurser hållits för såväl sjukvårdare som sjukbärare. Beträffande den ganska betungande undervisningen i hälso- och förbandslära för allt manskapet i Övrigt hava läkarna vid Waxholms kustartilleriregemente framställt önskan om inskränkning i densamma. I dess ställe vore önskvärt, att kustartilleriet äntligen erhölle sjukvårdsunderofficerare, som kunde sköta en del av undervisningen och vara till biträde vid sjukvårdsuppbördens handhavande. Detta senare önskemål framhåller även äldsta läkaren vid Karlskrona kustartilleriregemente med den motiveringen, att en sjukvårdsunderofficer är ännu mera nödvändig nu än förut för tillämpning av det nya reglementet. Till redogörelsen för marinens sjukvårdspersonal hör min, även i år angenäma, plikt att nämna några ord om marinens kvinnliga sjukvårdspersonal, som lagt ett nytt år till de förgångna av väl vitsordat arbete på alla platser, där vi kunnat använda dem d. v. s. för tjänstgöring i land samt ombord å lasarettsfartyget Verdande. För närvarande utgör antalet sjösjuksköterskor för fredsbehov 11 stycken. Vid mobilisering skall detta antal förstärkas, och överenskommelse har även under året varit träffad med vederbörande myndigheter om erhållande av tillräckligt många för ifrågavarande ändamål. Beträffande dessa sköterskors avlöning har framställning gjorts från Waxholms kustartilleriregemente om avlöningens höjande. Marinförvaltningen har tillstyrkt framställningen, som jag hoppas skall komma att leda till önskat och önskvärt resultat. Innan jag lämnar dessa marinens av alla så värderade»sjuksystrar», anser jag mig böra särskilt framhålla en av dem, nämligen översköterskan på flottans sjukhus i Karlskrona, som tillika har uppsikten över bland annat det väldiga förbandsförrådet och under liste läkaren leder verksamheten på sjukhusets förbandsfabrik. Hon har under 18 år varit en trogen och verksam tjänarinna på sin ansvarsfulla plats. 3. Sjukvårdslokalerna. På Stockholms station stå vi ännu på samma föråldrade och otillfredsställande ståndpunkt i avseende på sjukvårdslokalerna, som i flera av mina närmast föregående årsberättelser framhållits. Med den verk- 11

14 12 samhet till hela stationens uppryckning i avseende på kaserner, varvsanläggningar etc. som med nödvändighet och snarast möjligt måste igångsättas, hoppas jag skall följa samma förnyelse av sjukvårdslokaler och uppbördsrum för den dyrbara och vidlyftiga läkareuppbörden, som i Karlskrona ägt rum under närmast förflutna decennium. Under det gångna redovisningsåret hava särskilt följande åtgärder vidtagits beträffande sjukvårdslokalerna på sistnämnda station. Sjukhuset, soin ombyggdes för 4 år sedan, har kraft en del mindre, huvudsakligen yttre reparationer för att fortfarande försvara sin rangplats bland landets många goda sjukvårdsinrättningar. Sjukvårdslokalerna i sjömanskårens kaserner hava under året försetts med vatten- och avloppsledning, varigenom ett länge närt önskemål vunnits. Om sjukvårdslokalerna vid kustartilleriet böra följande anmärkningar upptagas, som läkarna i sina rapporter anfört och vid mina inspektioner av mig iakttagits. Med det lilla sjukhuset vid Oskar Fredriksborg har under året den bostadslägenhet införlivats, som fanns å sjukhusets östra gavel. Genom denna lägenhets inredning för sjukvårdens behov hava vunnits 3 goda sjukrum och 1 tekök. Härigenom består nu Oskar Fredriksborgs sjukhus av 3:nc stora sjuksalar och 4 smärre sjukrum, som inrymma tillsammans 36 sängar. Utvidgningen har kommit väl till pass, då på sista tiden logement i kasernerna vid flera tillfällen måst tagas i anspråk som sjukrum. A Waxholms fort har sjukhuset under vissa tider av vintern ej heller varit tillräckligt för mottagande av alla sjuka, utan har ytterligare ett rum i västra linjen måst upplåtas härför. A Kungsholras fästning äro den nya sjukavdelningens lokaler i skottskyddat läge ännu ej fullt färdiga, men bliva det under den närmaste framtiden och synas bliva mycket tillfredsställande. Likaså är nu iordningsställt operations- och förbandsrum å västra Hästholmsfort i skyddat läge. Om sjukvårdslokalerna å Nya varvet utanför Göteborg anser jag mig slutligen böra göra följande uttalande. Utrymmet a sjukavdelningen är för litet, huvudsakligen beträffande isoleringsrum med egen ingång för misstänkta fall. Sjukrummen tarva ytterligare reparationer och målningsarbeten. Så t. ex. ha de i maj och juni 1914 inledda vattenlednings- och avloppsrören ännu efter 16 månaders tid icke blivit målade utan visa fortfarande sitt mörka, snart sönderrostade yttre. 4. Sjukvårdsmaterielen. Såsom en följd av mobiliseringen, har sjukvårdsmaterielen högst betydligt förökats iland på stationerna och ombord å fartygen genom såväl kompletteringar som nyanskaffningar. Bland de senare förtjänar nämnas den fullständiga uppsättning av oftalmologiska apparater

15 och instrument för flottans sjukhus, som under aren gjorts. Förr hava de marinläkare, som haft ögonsjukdomarna till sin specialitet, själva stått till tjänst med nödvändiga instrument och apparater. Det oriktiga härutinnan har, som nämnts, nu rättats, och sjukhuset därigenom fått sitt armamentarium fullständigat på ifrågavarande område med moderna och förstklassiga instrument och apparater, installerade i ett särskilt härför apterat rum, bredvid röntgenavdelningen. Vidare märkas bland nyinköpen en del instrument och förbrukningsartiklar för käkfrakturer, en Steinmans extensionsbygel, en Quartslampa (Höhensonne), två anslutningsapparater för faradisk ström och ett kyrtoskop med tillbehör, en elektrisk borrmaskin för tandkliniken i Karlskrona etc. etc. För den nyinrättade tandkliniken på Skeppsholmen i Stockholm har uppsättning av instrument m. m. under året verkställts. För bruk ombord å fartygen hava särskilt anskaffats förbättrade anordningar för belysning av operationsborden samt elektriska sterilisatorer m. m. Beträffande marinens förbandsartiklar och deras anskaffning skriver l:ste läkaren i Karlskrona i sin rapport till mig följande.»i förbandsfabriken å flottans sjukhus har under året tillverkats 102 paket förbandsgas om 10 meter, 561 om 5 meter, samt 290 paket om 2 meter; 1,468 paket bomull om 250 gram samt 505 paket om 50 gram. Därjämte ha av marinens färdiga förband tillverkats 2,500 av storlek n:r 1, 2,500 av storlek n:r 2 och 6,000 av storlek n:r 3. Detta är således ett högst betydligt större antal än föregående år, då tillverkningen uppgick till omkring 4,200 färdiga förband. Tillverkningen har kunnat uppdrivas till denna höjd i följd av den rikliga tillgång pä arbetskraft, som stått till förfogande. översköterskan har allt sedan förbandsfabrikens tillkomst 1912 förestått densamma och med största intresse och energi fullgjort även denna del av de många åligganden, som tillkomma henne. Från förbandsfabriken ha levererats, i enlighet med för densamma utfärdade bestämmelser, förbandsartiklar till flottans båda stationer samt Waxholms och Karlskrona kustartilleriregementen. På grund av mobiliseringen har utlämning av förbandsartiklar och förbandsmateriel i högst betydlig grad stigit. Sålunda ha under året utlämnats: cirka 22,000 meter förbandsgas, cirka 1,000 kg. bomull i paket, cirka 40,000 st. gasbindor, 200 m. oljeduk och cirka 600 kg. fet vadd. Verksamheten å denna sjukhusets detalj har således också varit större än vanligt. I sammanhang med omnämnandet av förbandstillverkningen anhåller jag få påpeka ett missförhållande, som tyckes äga rum beträffande förvaringen ombord av marinens färdiga förband. I ett par fall av återleverering av läkareuppbörden efter slutade expeditioner, har det visat sig, att förbandslådorna dels saknat flera eller färre förband, 13

16 14 dels, att förbandspaketen varit öppnade och innehållet mer eller mindre förstört. För att förebygga detta missförhållande borde förbandslådorna förvaras under lås, till dess de skola användas under drabbning. Skulle detta förfaringssätt icke anses vara lämpligt, och måste lådorna alltid vid exercis under fredsövningar vara uppsatta på sina platser i kanontornen etc, torde de behöva förses med plomb.» Förslaget att plombera förbandslådorna, till dess de verkligen under krig behövas, måste anses vara fullt motiverat av l:ste läkaren och bör vinna tillämpning på kommande expeditioner genom stabsläkarnes åtgärder. Beträffande sjukvårdsmaterielen vid kustartilleriet må följande anföras. Under året hava tvänne större autoclaver anskaffats för Waxholms fort och för Oskar Fredriksborgs sjukhus, varjämte till komplettering av förråden inköpts instrumentkistor, ränslar och väskor. Sjukvårdsförraden vid Karlskrona kustartilleriregementes huvudstation hava under året endast krävt kompletteringar. Vid Älvsborgs fästning har däremot en större nyanskaffning sjukvårdsmateriel gjorts under året, sedan Eders Kungl. Maj:t därtill efter framställning av marinförvaltningen beviljat nödiga medel. Sedan»Göteborgs frivilliga sjukvårdskolonner» välvilligt, säger fästningsläkaren, ställt kostnadsfri arbetskraft till hans förfogande för förbandsfabrikation är»det enda, som saknas för sjukvårdens räkning vid mobilisering sjuktransportvagnar (automobiler)». Sådana torde emellertid ej komma att saknas vid nämnda tillfälle, om man anlitar härför tillbuds stående medel d. v. s. rekvisitionslagen. 5. De sanitära förhållandena i land. Vid Stockholms station karaktäriseras bäst den allmänna hygienen genom första läkarens kortfattade rapport.»föregående års anmärkningar», säger han, /»beträffande kaserner, sjukvårds- och uppbördslokaler gälla fortfarande; i synnerhet äro de sistnämnda högst otillräckliga.» Med dessa ord har han påpekat, huru nödvändigt det är att Stockholms stationsfråga snart blir löst, att ny station blir byggd, eller att den gamla stationen i Stockholm blir grundligt uppryckt samt om- och tillbyggd. Förste läkaren vid Karlskrona station har under året haft att avgiva yttrande över flera förslag till förbättring av de hygieniska förhållandena å stationen, det viktigaste och största av dessa gällde nybyggnad av bad- och tvättinrättning samt i samband därmed nya beklädnadsverkstäder med förråds- och expeditionslokaler för förvaltningsdirektionen. Förslaget upptog tvenne alternativ, det ena att inrymma samtliga dessa lokaler i en byggnad, det andra att förlägga bad- och tvättinrättningen i en byggnad samt verkstäder och expe-

17 ditiori8lokaler i en annan. Det senare alternativet förordades på grund av dess stora fördelar och den ringa prisskillnaden mellan de båda förslagen. Genom uppförande av ifrågavarande byggnad skulle den allmänna hygienen vid stationen i betydlig grad höjas. För att visa detta behöver man endast erinra om de dåliga anordningar för bad åt folket i de olika kasernerna, som nu existera. Det jämförelsevis lilla varmluftsbadet i byggnaden, som även hyser matinrättningen för sjömanskåren, är så otillräckligt, att de anspråkslösaste fordringar ej uppfyllas. Den lilla bassängen, som de hundratals badande måste begagna, hinner ej tömmas och rent vatten påtappas så ofta, att nödtorftig renlighet kan iakttagas. En modern och tillräcklig badinrättning för stationen är också absolut nödvändig, varjämte slutligen de nu begagnade ohygieniska verkstadslokalerna på örlogsvarvet med allra snaraste måste ersättas av nya, för att ej staten skall bliva ställd i det bedrövliga predikamentet att erbjuda sina hantverkare sämre lokaler, än någon privatperson vågar bjuda sina arbetare av fruktan för yrkesinspektörens ingripande. Hela denna viktiga hälsovårdsfråga har marinförvaltningen nu lagt i Eder Kungl. Maj:ts hand för erhållande av anslag av Riksdagen. Bland de av l:ste läkaren i Karlskrona behandlade förslagen till förbättringar i hygieniskt avseende märkes vidare införandet å epidemisjukhuset av elektrisk belysning i sjukpaviljongerna, anordning av bad även i södra paviljongen samt modernisering av redan befintliga badanordningar etc. Marinförvaltningen har i sin ordning behandlat denna fråga och anvisat medel för förbättringarnas snara genomförande. Till redogörelsen för de sanitära förhållandena i land på stationerna hör även fråga om provianten. Någon anmälan till mig eller iakttagelse av mig om proviantens underhaltighet, som förtjänar omnämnas här, har under året ej gjorts. Däremot bör jag redogöra för de väl motiverade och lyckade åtgärder, som vidtagits i avseende på några viktiga proviantartiklar. Jag följer l:ste läkarens i Karlskrona framställning av denna viktiga sanitära angelägenhet. Han skriver i sin rapport till mig följande.»sedan stationsbefälhavaren vid härvarande station gjort framställning till marinförvaltningen i syfte att vid brödbakning mjölet måtte uppblandas med potatisflingor, bemyndigade marinförvaltningen stationsbefälhavaren att vid bakning av bröd i kronobageriet låta tillsätta potatisflingor eller annat potatispreparat i föreslagen portion av högst 20 % av mjölvikten för det s. k. ankarstocksbrödet och högst 10 % för annat bröd, och anmodades stationsbefälhavaren att beordra förste läkaren vid stationen, att tid efter annan undersöka beskaffenheten av det bröd, som bakades med tillsats av förutnämnda preparat. 15

18 16 På grund härav har jag upprepade gånger undersökt det sålunda bakade brödet. Brödet har städse visat sig vara väl bakat, mycket välsmakande och sålunda av utmärkt beskaffenhet. Frågan om egen korvtillverkning å stationen är nu fullständigt löst. Från och med mars månad, då tillverkningen i större skala tog sin början, har till den 1 oktober tillverkats cirka kg. korv, nämligen kg. köttkorv, kg. fläskkorv och kg. bräckkorv. Lokalen för tillverkningen är belägen i ett förut till förråd använt rum, bredvid köket i kokhusbyggnaden i sjömanskårens kaserner. Maskinerna äro tillverkade vid Wäxiö mekaniska verkstad. I den snyggt inredda lokalen har, vid de flerfaldiga tillfällen jag inspekterat densamma, minutiös ordning och renlighet varit rådande, och då dessutom endast förstklassiga ingredienser användas för den tillverkade korven, har resultatet blivit, att tillverkningen uppfyller alla anspråk på en förstklassig vara. Härtill kommer, att även det ekonomiska resultatet visat sig i hög grad fördelaktigt, i det att vinsten under nämnda månader uppgått till icke mindre än omkring kronor. Härav torde framgå att vad som i marinöverläkarens årsberättelse uttalades, nämligen»att det ur såväl ekonomisk som hygiensk synpunkt vore synnerligen önskligt att för marinens samtliga matinrättningar i Karlskrona kunna erhålla denna viktiga proviantartikel utan att därvid bero av enskilda leverantörer» har på ett glädjande sätt blivit realiserat. Detta resultat har ernåtts icke minst på grund av det stora och intresserade arbete kasernbefälhavaren nedlagt på frågans lösning. Från och med oktober är nu tillfälle berett för samtliga marinen tillhörande matinrättningar att från fabriken erhålla behövliga mängder korv.» Efter redogörelsen för provianten har jag att yttra mig om folkets beklädnad vid flottan. Med allt fog kan sägas, att den numera är mycket tillfredsställande, sedan den rikliga och förträffliga utrustningen för vinterbehov tillkommit. Likaså kan man utan fruktan för gensägelse påstå, att våra dagars matroser icke blott äro väl utan även prydligt klädda, ett glädjande förhållande som utövar inflytande på såväl kroppens som själens hälsa och bör i sin mån bidraga till en god bemanning av våra stridsfartyg. Vi övergå nu till redogörelse för de sanitära förhållandena på kustartilleriet med stöd av läkarnas årsrapporter. Om kaserner och förläggning av manskapet i Waxholms och Oskar Fredriksborg innehåller äldste läkarens rapport vid Waxholms kustartilleriregemente huvudsakligen följande. Då en större besättningsstyrka än vanligt varit inkallad under året, har därav blivit följden, att utrymmet inom kaserner och batterier varit ganska knappt, och att saknaden av baracker på Värmdön gjort sig särskilt kännbar. Under nuvarande förhållanden har man sålunda varit tvungen tillgri-

19 pa det ohygieniska Fredriksborgstornet för inkvartering av manskap och logementen i batterierna har man varit tvungen taga i anspråk i större utsträckning, än som varit ur sanitär synpunkt lämpligt. I Vaxholms stad hava särskilda lokaler förhyrts åt manskapet, men dessa ha naturligen endast kunnat uppfylla ganska medelmåttiga anspråk i hygieniskt hänseende. Den mindre goda inkvarteringen har också haft den inverkan på det allmänna hälsotillståndet, att sjuklighetsprocenten i år ökats mot föregående år. Väggohyra har även visat sig i den kasern vid Oskar Fredriksborg, som för några år sedan underkastades en så grundlig rengöring. Den metod, säger läkaren i sin rapport, som av anlitade sakkunniga användes för att bli ohyran kvitt, har sålunda visat sig otillförlitlig på samma gång som mycket dyr. I detta omdöme kan jag ej instämma. Ohyran var borta ett par år. Därom voro alla ense, som inspekterade kasernen efter rengöringen. Metoden, ehuru dyr, visade sig sålunda verksam, men sedan har ny invasion av de objudna gästerna inträtt. Detta är ej något särskilt märkvärdigt med den stora omsättning, som äger rum i våra kaserner av folk, vilket kommer från hem, där väggohyran tyvärr är så vanlig. Man har därför ej annat att göra än att oupphörligt rengöra och desinfektera, så fort ohyran uppenbai - ar sig på nytt. Om de sanitära förhållandena i kustartilleriets förläggningslokaler i Karlskrona innehåller äldste läkarens årsrapport till mig följande. A Kungsholmsfort hava betydliga förbättringar i logementens uppvärmning och belysning blivit genomförda. Den nya centraluppvärmningen hade emellertid vid rapportens författande ännu ej tagits i bruk, varför någon mera ingående granskning av fördelarna eller de möjliga olägenheterna ej kunnat göras. Emellertid framhålles, att de gamla kaminerna och det oundvikliga koldammet i logementen skulle försvinna, likaså de osunda och taken nerrökande fotogenlamporna och ersättas av elektrisk belysning. Nytt varmbadhus är uppfört, som vid min inspektion i september befanns inbjudande å såväl befälssom manskapsavdelningen. Med ny större destillationsapparat och köksavdelningens betydliga förbättringar kan man med fortläkaren säga, att allt göres, för att de hygieniska anspråken på fortet skola så vitt möjligt bliva tillgodosedda. På västra Hästholms fort borde de logement, där ej uppvärmning genom 'värmekammare äger rum, erhålla dylika. Att operations- och förbandsrum iordningställts under året har redan påpekats i annat sammanhang. Men vi gå vidare i vår redogörelse och komma då till Nya varvet och Alvsborgs fästning. Dess läkare klagar även i år över bristande underhåll av»hus och lägenheter» på Nya varvet, vars sjukavdelning redan förut i denna årsredogörelse fått ett mindre gott vitsord. På 2 Î526X9 Marinöverläkarens berättelse. 17

20 18 Oscar II:s fort erinras om det ny uppförda marketenteriet i dalen, som synes läkaren alldeles för litet tilltaget och säges icke kunna tillräckligt uppvärmas för användning under kallare årstid. Sedan inledningsvis anmärkts, att fortets logement och bostader oavbrutet sedan 1/ varit upptagna och inga svåra olägenheter i sanitärt hänseende visat sig, utan tvärtom antalet först och främst sjukanmälda och även sjukskrivna proportionsvis understigit motsvarande tal pä Nya varvet, förglömmer ändock icke den samvetsgranne kårläkaren de anmärkningar, som han sedan föregående år framställt ur hygienisk synpunkt rörande fortet och som han anser ej blivit beaktade till fullo. Han skriver:»de dåliga rännstenarna behöva ånyo påpekas. Ojämna, gropiga i botten, ofta för smala och oåtkomligt dolda bakom panel i rum och logement vålla de lukt av stagnerande spillvatten och äro omtyckta trafikleder för råttkontingenter. I allmänhet ha de för ringa lutning och sakna egentligt avlopp. På ett ställe mynnar en huvudrännstens avlopp blint i en grop i bergväggen och dess innehåll rinner över och ner i flankeringsbatteriernas diamantgravar. Klosetterna äro icke tillräckligt ventilerade.» Vid min senaste inspektion konstaterade jag, att den redan påbörjade reparationen av rännstenarna inom fortet bör fortsättas, vilket också kommer att ske genom fortifikationsavdelningens i marinförvaltningen försorg. Till redogörelsen för de sanitära förhållandena vid kustartilleriet under redovisningsåret hör vidare frågan om vattenförsörjningen inom de olika kustfästningarna. Äldste läkaren i Waxholm skriver i sin rapport härom följande:»fästningens vattenfråga kan ännu ej på långt när sägas vara löst, ehuru under de senaste åren mycket gjorts för åstadkommande av bättre förhållanden. Inom Waxholms fort finnes ej något gott dricksvatten, och vid Oskar Fredriksborg räcker det ej heller till. Vattenbåt från Stockholm måste därför fortfarande tillföra fästningen dricksvatten. Detta vatten o blir dock dyrt samt genom transporten och lagringen försämrat. A Oskar Fredriksborg håller man för närvarande på med att restaurera den brunn, som anlades samtidigt som kasernetablissementet, och vars vatten hittills varit föga njutbart. Vid grävning omkring densamma fann man, att ett avloppsrör för spillvatten från pumphuset gått sönder i omedelbar närhet av brunnen. Det är att hoppas, att vattnet i denna brunn hädanefter blir bättre. Vattenbrunnen i norra kaponieren inom Oskar Fredriksborgs fort har under året försetts med cementgjutning upptill till förhindrande av ytvattnets nedträngande. Vid matinrättningen på Värmdön, å Galtholmen och Djurönäs kvarstår behovet av borrbrunnars upptagande. Vattenfrågan vid Kungsholms fort har jag redan förut berört vid omnämnande av den nya större destillationsapparaten, som anskaffats

21 på forten, varigenom det bästa vatten, som kan anskaffas, kommer att stå fästningen tillbuds. Vad slutligen åtgärderna under året för erhållande av tillräcklig mängd vatten inom Oscar II:s fort utanför Göteborg beträffar skriver kårläkaren till mig följande:»ett nytt vattenledningsverk är f. n. under uppförande, sedan det under mobiliseringen 1914 visade sig, att vattentillgången var alldeles otillräcklig för de man, som dä voro förlagda inom fortet. En större bassäng på bergsplatån upptager ytvattnet, som sedan genom två filtra av tegel och sand ledes nedåt till en samlingsreservoar. Härifrån föres vattnet ner i dalen till den där för några år sedan anlagda djupa brunnen, varifrån det elektriska pumpverket befordrar upp vattnet i fortet. Vattentillgången skall nu ledigt förslå för 600 man, och, som är att hoppas, även för spolning av de önskvärda vattenklosetterna samt för annan spolning och rengöring, varvid nu måste hushållas med vattnet.» Innan jag lämnar de sanitära förhållandena vid kustartilleriet, återstår redogörelsen för åtgärderna, som företogos mot smitta i hjärnhinneinflammation samt omnämnande av de föreskrifter för särbehandling inom kustfästningarna, som utfärdades av kårläkaren vid Älvsborgs fästning, och som förtjäna ihågkommas och efterkommas vid framtida behov. Mot det enda fallet av hjärnhinneinflammation, som under året förekom vid kustartilleriet och närmare bestämt å Kungsholms fort, företogos noggranna isolerings- och desinfektionsåtgärder, som kröntes med framgång. För att möta smittofaran vid Älvsborgs fästning författades, uppslogos å lämpliga platser inom kasernområdena samt efterlevdes med lyckligt resultat, följande Regler för förekommande särskilt av smitta i hjärnhinneinflammation. 1. Då smittoämnet förekommer i de sjukas hals och näsa, böra de, som hava snuva, Tara aktsamma att icke i onödan vidröra andra, att icke använda begagnade näsdukar till annat ändamål och att ofta tvätta sig om händerna och i ansiktet. 2. Att icke spotta eller med nässlem förorena golvet. 3. Att minst två gånger dagligen gurgla sig i halsen. 4. Att icke besöka eller umgås med någon, som bor i samma hus eller i närheten av i hjärnhinneinflammation insjuknade. De ovannämnda föreskrifterna, som av fästningsläkaren i Älvsborgs fästning nedskrevos, trycktes och utdelades till efterlevnad, hade följande lydelse. Regler för sårbehandling på stridsplatsen. 1. Såväl stora som små sår skola snarast möjligt förbindas. För stora sår användas de förband, som på bestämda platser förbandsposterna finnas i förbandslådorna. För små sår äro de av en var medförda små första förbanden tillräckliga. 19

22 20 2. Blotta såret och frigör dess omgivning från kläder om möjligt utan att röra vid såret med händerna och utan att kläder eller över huvud någonting får ens snudda därvid. Torka således icke av såret, om det blöder. 3. Tvätta icke heller såret eller dess omgivning vare sig med vatten eller annan vätska, även om det ser smutsigt eller levrat ut. Tvättningen på stridsplatsen gör ingen nytta, upptar onödig tid och kan ofta vålla skada genom att smutsvatten från omgivningen sköljes i såret. 4. Tag upp förbandet ur sitt omslag och undvik noga att med fingrar eller på annat sätt vidröra och alltså orena den sida därav, som skall ligga mot såret. 5. Lägg förbandet mitt över såret och rulla genast bindan i släta och jämna varv fast om den sårade kroppsdelen. Drag åt bindan tämligen hårt, dock ej så att svullnad uppkommer. 6. Den genast och på detta sätt fast och väl förbundne lakes oftast lätt och snabbt. Han kan mången gång till och med fortsätta på sin post eller åtminstone själv begiva sig till en skyddad viloplats eller om så behöves till läkarnas förbands- och operationsplats. Varje riktigt gjord förbindning på stridsplatsen påskyndar läkningen till nytta för den sårade och hans tjänstbarhet, samt spar läkarnas och sjukvårdsmanskapets arbete och krafter till svårare sårades tjänst. 6. Om blod synes genomtränga förbandet, så tag icke av det, utan lägg ett nytt förband utanpå det förra. Blöder såret ändå, så snöra hårt om den sårade lemmen ett stycke ovanför förbandet med t. ex. den sårades hängslen, med en gummislang, med en bårsele, i nödfall ett rep. En så omsnörad sårad bör dock genast bortföras till läkare, ty snart uppstår svullnad och olidlig värk samt inom någon timme brand, om icke den tillfälliga omsnörningen lossas. 8. Giv icke någon dryck och än mindre någon mat åt sårade med skador i buken. 9. Lyft varsamt upp alla sårade, som ej kunna resa sig själva. Häftiga, hastiga rörelser och böjningar av en sårad kropp kunna livsfarligt förvärra lidna skador. 10. Spill icke tid på att med bår bära bort lindrigt sårade, som antingen orka gå eller utan fara kunna tills vidare ligga kvar, ej heller döda. 6. De sanitära förhållandena till sjöss. Det gångna året har utmärkts av stor verksamhet till sjöss, som i sanitärt avseende behandlats i förtjänstfulla rapporter till mig från stabsläkarna. Om de särskilda fartygens hygien hava dessutom inkommit till mig reglementsenligt uppsatta berättelser av fartygsläkarna. Det viktigaste av detta material till bedömande av de sanitära förhållandena till sjöss under året går jag nu att kritiskt behandla. Kustflottan, som rymt inom sig flertalet av våra fartyg, har under redovisningsåret haft tre stabsläkare. Den första av dem var kommenderad från V'o1914 li U 1915, således den i hälsovårdshänseende mest frestande tiden av året. Ur hans berättelse förtjänar följande anföras.»kustflottans sammansättning har växlat rätt avsevärt under vinterns olika tider; dess huvudstyrka har utgjort i Stockholms skärgård samlade fartyg; besättningsstyrkan cirka man, tidvis avsevärt mer. Lasarettsfartyget Verdande ingick i kustflottan t. o. m. slutet av november månad, och var naturligtvis tillgången på detta fartyg med

23 den utmärkta specialvård det bjöd synnerligen förmånlig för samtliga läkare vid handhavande av sjukvården ombord, men indrogs fartyget, då det visade sig alltför dyrbart i förhållande till det alltmer nedgående behov det fyllde. De klimatiska förhållandena ha varit utan egentlig anmärkning och synes ej ha övat något menligt inflytande på hälsotillståndet ombord. Angående fartygens sanitära beskaffenhet är det ett sorgligt faktum, att väggohyra på flera av fartygen förefinnes till synnerligt stort men, ock särskilt synes det vara U.O.- och U.O. K.-avdelningarna, som saken gäller. Hur kraftiga åtgärder än vidtagas, tyckes det endast hjälpa för någon tid, och att tänka på något verkligt resultat tror jag ej man kan göra, förrän i första hand allt det trä, som nu ingår i hytter och mässar, i britsar, byråer, lådor, skåp, lister o. d., blir utbytt mot järnmateriel i möjligast stora utsträckning, samt madrasser o. d. av lätt borttagbart och för rengöring lämpligt slag. Värme- och isoleringsförhållandena på en hel del av våra mindre fartyg, kryssare och mindre, äro ej ännu tillfredsställande för vinterbehov, men mycket har redan häråt vid reparationer och ändringar vidgjorts, och man får hoppas att förbättringen häri alltjämt fortskrider. Om flottan såsom nu skall ligga ute vintertid, bör man ha uppmärksamheten fäst på att lämpliga tillfällen och anordningar för bad finnas eller ordnas för såväl de större som framför allt de mindre fartygen; på de större låter saken sig i allmänhet ganska väl anordna: här kan ju relativt lätt och utan större kostnad lämplig plats t. ex. ett eldartvättrum apteras till badstu, vilken badform synes mig synnerligen förmånlig och även ombord på pansarfartyg såsom t. ex. Oscar II, där det i vinter inrättats, visat sig funktionera till stor belåtenhet; men för de mindre fartygen tarvar saken allt efter förläggnings- och verksamhetsfältets läge andra oftast speciella anordningar, och det är nog ej alltid man kan ha förmånen av i detta avseende sa gynnsam förläggning som Nynäs i vinter, vilket också i år väl utnyttjats. Det synes vara en ständigt återkommande svårighet att få klosetter o. d. ombord att fullt nöjaktigt funktionera till största delen beroende på manskapets eget bristande intresse och deras slarv; en sak vill jag dock påpeka: ibland äro klosetter och respektive spolcisterner belägna på sådan plats, där det vintertid blir så kallt, att spolning etc. är omöjlig (t. ex. å Clas Uggla). Beklädnaden inklusive den spec. vinterutrustning, som i år använts, har i stort sett varit god och tillräcklig. Angående bespisningsförhållandena vill jag fästa uppmärksamheten på det synnerligen rikliga kaffebruk eller rättare kaffemissbruk, som allmänt förekommer. Kaffe ingår redan i fullt tillräcklig kvantitet i den ordinarie portionsstaten och då nu för tiden i nykterhetens intresse knappast något annat i praktiken förekommer såsom extra för- 21