INLEDNING. Efterföljare:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ / med innehållsförteckning på franska. 1911/ /13 även med sammanfattning på franska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: = Ny följd Efterföljare: Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsförvaltning. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Årg med titel: Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Tab Militära sjukvården Hälso- och sjukvården vid marinen /10-30/ (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) Vid digitaliseringen har en förteckning över tabeller och bilagor skapats och lagts till. urn:nbn:se:scb-halma-1911

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VID MARINEN /10 30/ AF MARINÖFVERLÄKAREN KUNGL. BOKTRYCKERIET. STOCKHOLM 1912 [123166] P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 Innehållsförteckning. Text. Sid. Läkarpersonalen 10 Sjukvårdspersonalen 11 Sjukvårdslokalerna 12 Sjukvårdsmaterielen 13 De sanitära förhållandena i land 14 De sanitära förhållandena till sjöss 17 Om sjukligheten och dödligheten på flottans stationer 21 Statistik öfver vårdade å flottans sjukhus 29 Om sjukligheten och dödligheten ombord 30 Om sjukligheten och dödligheten vid kustartilleriet 33 Revaccination vid marinen 37 Statistik öfver tandvården vid marinen 37 Tabeller och Bilagor 40-98

6 Table des matières. Texte. Pages. Les médecins de la marine 10 Les infirmiers de la marine 11 Les locaux du service de santé 12 Le matériel de santé 13 Les conditions d'hygiène à terre 14 Les conditions d'hygiène sur mer 17 Des maladies et de la mortalité dans les stations de la flotte 21 Statistique des malades soignés dans les hôpitaux de la flotte 29 Des maladies et de la mortalité à bord 30 Des maladies et de la mortalité dans l'artillerie de côte 33 La revaccination dans la marine 37 Statistique sur les soins dentaires dans la marine 37 Tableaux et annexes 40 98

7 5 Résumé. Dans les stations de la flotte à terre nous avons en parmi les inscrits maritimes et les ouvriers des chantiers, du 1 er octobre 1911 au 30 septembre 1912, 611 %, malades, 4-8 %. morts, et 3-6 %, congédiés pour cause de maladie. La proportion correspondante pendant les cinq années précédentes avait été de 663, 773, 657, 652 et 595 pour les malades, 4-a, 5, 6-5, 5-8, et 6-8 pour les morts, et 3, 2 - i, Ta, 2, et 3-4 pour les congédiés pour cause de maladie. Par ces chiffres on voit combien les différences ont été peu importantes, ce qui montre que l'état sanitaire assez normal dans les stations de la flotte est resté à peu près le même pendant toutes ces années. En ce qui concerne le nombre des journées de maladie pendant cette année et les cinq précédentes, les tableaux statistiques nous donnent les chiffres ci-dessous: Cette année nous avons eu avec un effectif de hommes journées de maladie On voit que l'état sanitaire dans les stations de la flotte, à en juger par le nombre des journées de maladie, a été à peu près le même pendant toutes ces années. Pour mieux caractériser l'état sanitaire, on peut ensuite comparer le nombre des cas de maladie et celui des journées de maladie. Cette année, nous avons eu cas de maladie avec journées de maladie, c. à. d. que chaque malade a été soigné, avant d'être rayé des rôles de maladie, 17 jours. En , nous avions eu malades avec journées de maladie, c. à. d. que chaque malade avait été inscrit comme tel environ 14 jours en moyenne. En , nous avions eu malades avec journées de maladie, c. à. d. que chaque malade avait été inscrit comme tel environ 15 jours en moyenne. En , nous avions eu malades avec journées de maladie, c. à. d. que chaque malade avait été inscrit comme tel environ 16 jours en moyenne. En , nous avions eu malades avec journées de maladie, c. à. d. que chaque malade avait été inscrit comme tel environ 17 jours en moyenne. En , nous avions eu malades avec journées de maladie, c. à. d. que chaque malade avait été inscrit comme tel environ 16 jours en moyenne. Il en résulte que cette année chaque malade a interrompu son service pendant 17 jours en moyenne. Pendant la période quinquennale précédente, l'interruption avait varié entre 14 et 17 jours. Dans les stations de la flotte à terre, le nombre des conscrits pendant l'année a été de avec nne période de service de 86 à 300 jours. Parmi ces conscrits, il y a

8 6 eu 443 %<, cas de maladie et V& / m décés. La proportion correspondante pendant les 5 années précédentes avait été, pour les cas de maladie et les décés respectivement: 342, 249, 206, 218, 45G d'une part, et 0, 0-8, 0-8, 1.4, et 2 7 d'autre part. Des différentes maladies constatées dans les stations de la flotte parmi les inscrit3, les conscrits, et les ouvriers des chantiers, nous ne mentionnerons ici que les maladies vénériennes et la tuberculose. En ce qui concerne les premiéres, le nombre des cas pendant l'année a été de 29#»; en , il avait été de 188 ^»; en , 41 #.; en , 37^,; en , 42 % 0 ; et en enfin 32 %,. Ces chiffres sont tres inférieurs ä ceux de la marine allemande (57i % en ) et bien plus encore å ceux de la marine anglaise (120 ^ en ) et de la marine américaine (160%. en ) d'aprös les statistiques officielles des pays respeetifs. Pour diminuer davantage encore si possible la fréquence des maladies vénériennes dans notre marine, on a continué cette année l'instruction sur les dangers de ces maladies et sur les moyens de les éviter par des mesures préventives, ainsi qu'on le fait depuis bien des années au cours des legons sur 1'hygiéne et les pansements; et, en ontre, on a remis å chaque homme un exemplaire des conseils et instructions sur les maladies vénériennes que la Société dermatologique de Stockholm a eu la bonté de me faire remettre. L'autre maladie infectieuse dont il faut parler ici spécialement, étant donnée son importance, est la tuberculose. Cette année, nous avons eu ä la station de Karlskrona 26 %«de 1'effectif atteints de tuberculose dans quelque organe, et, å la station de Stockholm, \1 %,. Pendant les cinq années précédentes, la proportion des tuberculeux avait été ä Karlskrona de 22, 17, 12, 17 et 17;«, taudis qu' å Stockholm la proportion correspondante était de 12, 20 15, 18 et 12?.',,. Ces chiffres élevés indiquent la proportion, non pas seulement des nouveaux tuberculeux atteints au cours de chacune de ces années, mais ä la fois des anciens tuberculeux des années précédentes et des nouveaux. Car on ne peut pas congédier pour cette maladie ceux qui ne demandent pas eux-mémes ä partir. La plupart de ces målades qui auraient peut-étre de la peine å gagner leur vie apres avoir été congédiés préférent rester au service jusqu'ä ce que leur teraps soit achevé. Ainsi s'augmente d'année en année le nombre des tuberculeux dans la flotte. Par contre le nombre des nouveaux tuberculeux å la station de Stockholm parmi les inscrits a été cette année de 11 K, do l'effectif. Les tableaux statistiques sur les målades soignés å 1'höpital de la flotte de Karlskrona montrent que cette année il y a eu målades avec journées de maladie et 18 décés. En , il y avait eu målades, journées de maladie et 10 décés. En , il y avait eu målades, journées de maladie, et 12 décés. En , il y avait eu målades, journées de maladie et 14 décés. En , målades, journées de maladie et 25 décés. En , målades, journées de maladie, et 18 décés. A 1'höpital, on a effectué pendant l'année 228 operations chirurgicales avec de bons resultats dans 226 cas, et de moins bons resultats dans 2 cas. En ce qui concerne 1'état sanitaire sur les vaisseaux de la flotte, les statistiques nous donnent les indications ci-dessous. Pendant les expeditions en mer de l'été dernier, le nombre le plus élevé des hommes passés en revue en méme temps fut de Parmi ceux-ci la proportion des målades fut de 171 %, et celle des décés de 0-4;.'.. Pendant les cinq années précédentes la proportion correspondante avait été: en , 161 %, målades, et 0 %. décés; en , 174 %, målades, 0 - i %, décés par suite de maladie, et <).i% décés par suite d'accidents; en , 181 ' målades et 0-6^ décés; en , 214?». målades et 0-i > décés; et en , 209 '/.. målades et 0's / décés. Il en résulte que la fréquence des maladies a été moindre cette année que pendant les cinq années précédentes, et que l'état sanitaire parmi nos équipages pendant toutes

9 ces années a été extrémement satisfaisant. Il n'y a en ä bord ni grande épidémie ni grave accident qui aient fait de nombreuses victimes. L'état sanitaire dans 1'artillerie de cöte avec les I 500 inscrits, officiers, sous-officiers et soldats, accuse pour cette année 696 % cas de maladie et 2 %<, décés. La proportion correspondante pour les cinq années précédentes se présentait comme ceci: en , 564 %«cas de maladie et 2-6^» décés; en , 420 ji» cas de maladie et O %. décés; en , 581 %> cas de maladie et 3-8 ;. décés; en , 680 %, cas de maladie et 7-2 %. décés; et en , 593 %, cas de maladie et Va %«décés. Parmi les conscrits de 1'artillerie de cöte, il y a eu cette année 642 %, cas de maladie et 0 % décés. En , on avait eu 454^» cas de maladie et 0 - s %, décés; en , 420 %. cas de maladie et OÄ décés; en , 342 # cas de maladie et 0-8 %o décés; en , 797 %. cas de maladie et l - 4 décés; et en , 481 %, cas de maladie et Vt,»i. décés. Cette statistique montre qne la fréquence des maladies dans l'artillerie de cöte a été faible presque constamment pendant toutes ces années. En ce qui concerne les maladies constatées dans l'artillerie de cöte, il faut signaler spécialement que la tuberculose n'a représenté en moyenne chaque année que 10 %, des cas de maladie. Dans la flotte la proportion a été plus forte. Finalement il faut noter que la paralysie infantile (poliomyelitis anterior acuta), répandue dans tout le pays et å juste titre fort redontée, ne s'est pas présentée sous la forme épidémique dans la marine. On n'en a relevé que quelques cas isolés anssi bien dans la flotte que dans l'artillerie de cöte. 7

10

11 TILL KONUNGEN. Till åtlydnad af instruktionen för marinöfverläkaren den 28 november 1902 får jag härmed i underdånighet afgifva efterföljande årsberättelse öfver hälso- och sjukvården vid marinen för tiden 1 oktober september 1912.

12 10 LäJcar personalen. LäkarpersoBalen vid marinen har under det gångna året varit underkastad förändringar genom 1 dödsfall och 3 afsked, men är nu efter i laga ordning verkställd rekrytering fulltalig enligt fastställd stat, hvarjämte 4 marinläkarstipendiater öfver stat vunnit anställning vid kåren,.sedan Eders Ivungl. Maj :t genom nådig generalorder bestämt detta antals storlek tillsvidare. Marinläkarkårens reserv utgöres af 27 läkare, hvarigenom samfällda antalet marinläkare vid mobilisering för närvarande uppgår till 77. Detta antal synes visserligen ej tillräckligt, men blir det helt visst, om de värnpliktiga läkare, som tilldelats marinen och utbildats på stationenia och stridsfartygen under sina beväringsöfningar, medräknas, och ett fåtal läkare förhyras för att sköta läkarvården på mindre viktiga poster i land. Antalet marinläkare af l:sta graden på stat har hittills ansetts tillräckligt för den tjänstgöring året om på stationerna och kustpositionerna, hvartill dessa läkare enligt organisationen af marinläkarkåren hufvudsakligen varit afsedda. Under slutet af redovisningsåret har emellertid stationsbefälhafvaren vid Stockholms station gjort underdånig framställning om läkarkrafternas ökning på stationen, sedan hans förste läkare ingifvit motiverad skriftlig anhållan härom. Då moti- A'eringen för denna ökning synts vara fullt bevisande, hvad beträffar vintermånaderna november april, har marinläkare af 2:dra graden blifvit kommenderad tjänstgöra som extra läkare å Stockholms station under denna tid, hvaremot frågan om inrättande af 1 ny marinläkarbefattning af l:sta graden tillsvidare uppskjutits. Marinläkarkurs har denna höst hållits med ett elevantal af 10 och har såsom lärare tjänstgjort i navalhygien och bakteriologi samt radiografi två vid kvalificerade och nitiska yngre lärare vid Karolinska institutet, som efter flerårig tjänstgöring som marinläkare på stat nu tillhöra marinläkarkåren i flottans reserv, samt i sjökrigets kirurgi den marinläkare på stat, som efter särskild kirurgisk utbildning under snart ett decennium på ett mycket framstående sätt skött kirurgiska afdelningen på flottans sjukhus i Karlskrona. Hufvudsakligen samma program har följts vid denna kurs som vid föregående. Sjökrigets kirurgi har dock vidlyftigare behandlats i år med ledning af de nya, viktiga lärdomar, som de sista sjökrigen gifvit. Det har i synnerhet varit de japanska marinläkarna, som genom sina noggranna rapporter från krigen mellan Japan och Kina samt Japan och Ryssland riktat vår kunskap och erfarenhet på detta område. Rapporterna hafva sedermera sammanställts och bearbetats af Japans marinöfverläkare till utmärkta standardverk, som blifvit vår marin såsom gåfvor tillställda. Förutom genom nyss nämnda marinläkarkurs har ett flertal marinläkare äfven under redovisningsåret vunnit ökad utbildning och kompetens som läkare genom anställning såsom underläkare och amanuenser

13 på civila sjukhus under fritid från kommendering. Därjämte hafva för studier utomlands varit kommenderade med understöd af statsmedel 2 marinläkare, af hvilka den ene som krigsstipendiat skulle studera kirurgi och transportväsendet m. m. i kriget mellan Italien och Turkiet samt den andre på militära och civila sjukhus i Danmark och Tyskland magoch tarmsjukdomar. Det af mig uppgjorda programmet för den förres studier kunde ej till alla delar fullföljas, enär tillstånd för vår läkarstipendiat att embarkera och medfölja italienska fartyg till Tripolis ej kunde trots enträgna försök utverkas. Det oaktadt blef utbytet af studieresan ganska stort genom de kirurgiska studier, som kunde företagas i lugn och ro på sjukhusen i de italienska hamnstäder, dit sårade från kriget blifvit hemsända. Dessutom var vår stipendiat i tillfälle att följa debarkeringen af de sjuka och sårade från flera lasaretts- och transportfartyg vid deras ankomst från Tripolis till Italien m. m. Hans till mig inlämnade, omsorgsfullt utarbetade reseberättelse följer denna rapport såsom bilaga N:r 1. Vår andre till några af Danmarks och Tysklands sjukhus utsända stipendiat har ej, då detta skrifves, afslutat sin studieresa, hvarför hans reseberättelse skall bifogas nästa årsberättelse. Till tjänstgöring inkallade värnpliktiga medicine studerande och medicine kandidater hafva under året varit sjökommenderade och erhållit goda vitsord af fartygsläkarna. I synnerhet hafva de naturligtvis varit till gagn på de fartyg, som erhållit mindre goda sjukvårdare. Antalet som läkare inskrifna värnpliktiga och tilldelade flottan är emellertid ej tillräckligt stort, för att alla fartygen skulle erhålla hvar sin sådan extra ordningsman i sjukhytten. På Vaxholms kustartilleriregemente har i år liksom föregående år en värnpliktig medicine kandidat varit inkallad till tjänstgöring. Ehuru han afslutat sina tjänstgöringar vid universitetsklinikerna samt dessutom tjänstgjort 7 månader på Serafimerlasarettet och sålunda innehade kompetens att biträda såsom läkare, så har han måst tjänstgöra som sjukvårdare, enär å kustartilleriet ej skola finnas några värnpliktiga läkare. Detta förhållande bör naturligtvis ändras, och har härom äldste läkaren i sin årsrapport flera gånger gjort framställning. I min förra årsberättelse omnämnde jag i sammanhang med redogörelsen för läkarpersonalen behofvet af ökade tandläkarkrafter. Sedan Eders Kungl. Maj :t genom proposition till riksdagen på grund af marinförval tningens utredning föreslagit åtgärder till detta behofs fyllande, och riksdagen anslagit medel härtill, kommer med nästa år tandvården på marinen i ett bättre läge än tillförene. Sjukvårdspersonalen. Beträffande sjukvårdspersonalen må följande anföras. Under året hafva på flottans sjukhus i Karlskrona gifvits 7 utbildningskurser för 11

14 12 sjukvårdare med sammanlagdt 23 elever, och hafva af dessa 21 blifvit godkända. Dessutom pågår där för närvarande en kurs för 6 sjöbeväringsmän. På Vaxholms sjukafdelning hafva under året hållits sjukvårdskorprals- och sjukvårdsrekrytskolor för 3 st. stamsjukvårdare och 7 st. beväringssjukvårdare. Om sjukvårdarna på flottan innehålla i år läkarrapporterna i det stora hela bättre vitsord än föregående år, ehuru på enstaka fartyg ännu förekommit klagomål öfver där tjänstgörande sjukvårdares opålitlighet och inkompetens i yrket. Med organisationen af kustartilleriets sjukvårdare är msm fortfarande mindre nöjd, och marinläkarna, som äro placerade på kustartilleriet, yrka på inrättande af underofficersbeställningar för sjukvårdarna i likhet med förhållandena A r id flottan, för att rekryteringen skall blifva bättre och läkarna erhålla pålitligt biträde af sjukvårdsunderofficer vid handhafvande af den stora läkaruppbörden etc. Sjuksköterskorna, som äro anställda vid marinen, få i år samma varma loford för pålitlighet och skicklighet som föregående år af alla läkare, som haft med dem att göra. Sju Jcvå rdslo ka lerna. Om sjukvårdslokalerna hafva följande anmärkningar gjorts i de olika läkarrapporterna till mig. Förste läkaren vid Stockholms station skrif- A-er en längre kritik öfver de otidsenliga kasernerna, hvartill jag vill återkomma, men har intet särskildt att förmäla om kasernsjukrummen. Han anser sig måhända ha föregående år klagat tillräckligt utan resultat, öfver de alltför små sjukvårds- och uppbördslokaler, som stå till hans förfogande. Intet har nämligen gjorts till deras utvidgande i väntan på stationsfrågans afgörande. Beträffande sjukvårdslokalerna på Karlskrona station ha efter den om- och påbyggnad af sjukhuset, som så nyligen med det lyckligaste resultat fullbordats och i min föregåeude årsberättelse fullständigt beskrifvits, helt naturligt inga klagomål anförts. Tvärtom meddelar förste läkaren med tillfredsställelse, att till och med»de i flera föregående årsrapporter omnämda obehagen af den i sjukhusviken utmynnande kloakledningen blifvit undanröjda, sedan kloakledningen blifvit utdragen på djupare vatten, livarigenom icke blott stränderna kunnat hållas rena, utan äfven sjukhusets kallbadhus för första gången på flera år kunnat flitigt användas af såväl konvalescenter som sjukvårdspersonal». Angående sjnkvårdslokalerna vid kustai'tilleriet är följande att märka. Sjukvårdslokalerna på Vaxholms fort hafva under året ommålats. En mönstergill ordning och prydlighet har alltid utmärkt dessa sjukrum och operationsrummet, hvilket länder äldste läkaren vid regementet och hans sjuksköterska till stor heder. Den lilla sjukhusbyggnaden af trä vid Oscar Fredriksborg behöfver däremot repareras och rummen ommålas, hvarjämte alla rummen i huset böra iordningsställas för sjukvårdens behof och ej användas for andra ändamål. Att redan nu upp-

15 föra ny sjukhusbyggnad af sten för kustartilleriet undvikes härigenom för åtskilliga år framåt. Sjukvårdslokalerna å Nya varfvet i Göteborg, där Älfsborgs kustartilleridetachement är förlagdt, behöfva äfvenledes tillses, och reparationer af klosetter m. m. verkställas. Detaehementsläkaren säger också, att införande af elektrisk belysning till ersättning för de osande lamporna i sjukrummen och anställande af en sjuksköterska äro synnerligen behöfliga, hvarjämte lian tillägger den framtidsförhoppningen, att den gamla eellbyggnaden på kaserngården måtte ändras och däri inredas större, mera hygieniska och isolerade sjukvårdslokaler än de nuvarande, som skulle lämpa sig bättre till expeditionslokaler. På Kungsholms fort äro ännu icke sjukvårdslokalerna ordnade för annat än fredsbehof, men marinförvaltningen har hos Eders Kungl. Maj :t gjort underdånig framställning, åtföljd af ritningar och kostnadsförslag, till denna frågas lösning för mobiliseringsbehofvet, hvarför jag hoppas, att de provisoriska anordningarna snart måtte kunna utbytas mot permanenta. Likaledes hoppas jag att till hälso- och sjukvårdens främjande å Kungsholms fort inom kort varmbadhus där måtte uppföras enligt nu inlämnade underdåniga förslag af marinförvaltningen. Sjukvårdsmaterielen. Efter sjukvårdslokalerna hafva vi att redogöra för sjukvårdsmaterielens tillstånd. Först är då att märka den förbandsfabrik, som genom marmförvaltningens beslut, blifvit inrättad å flottans sjukhus i Karlskrona. Hittills har förbandsmaterielen inköpts af de olika stationerna och kustartilleriregementena från de handelsfirmor, som handlat med dylik materiel. Visserligen har genom konkurrensen prisen blifvit under årens lopp allt lägre, men marinförvaltningen ansåg ändock, att man hade skyldighet göra ett försök att ytterligare nedpressa prisen på förbandsmaterielen genom att anordna tillverkning af förbandsartiklar på flottans sjukhus med tillhjälp af sjukhusets personal, som under sommarmånaderna med då rådande ringa sjuklighet åtminstone i vanliga fall kunde disponera en del af sin lediga tid på tillklippning af förbandsartiklar etc. Under förflutna sommar har tillverkningen pågått, och ett ganska afsevärdt förråd förbandsmateriel ligger nu färdigt till användning. Prisen på de olika artiklarna ställa sig redan vid detta första försök i alla fall utom i ett läsrre än de, som firmorna för handeln med förbandsmateriel begära. Fabrikationen kommer därför att en följande sommar fortsättas, och är det väl sannolikt, att med större erfarenhet resultatet af verksamheten skall blifva bättre än första årets. Hvad sjukvårdmaterielen i öfrigt beträffar, så hafva för användning i land inga större anskaffningar företagits, utan hufvudsakligen endast nödvändiga reparationer och kompletteringar verkställts, så t. ex. i fråga om Röntgeninstallationen på flottans sjukhus, som erhållit en skärm af 13

16 14 blyplåt, klädd med teak och försedd med blyglasfönster, en Albers- Schönbergs kompressionsbländare med tillliörande bord, ny montering af ledningstrådarna och en förstärkningsskärm, Eveseo-folie. Instrumental och bandageutrustning för nya fartyg har anskaffats; ocli har särskildt för jagare ungefär samma modeller användts, som pröfvats af ryska flottans jagare i kriget mellan Japan och Kyssland och befunnits förträffliga. Modellkistan har jag bekommit genom vår marinattachés i Petersburg bemedling. 1 stället för hittills använda»första förbandet» enligt arméns modell har marinförvaltningen fastställt nya»färdiga förband» af olika storlekar. Till dessa»färdiga förbands» förvaring ombord under strid på olika platser har modell till en mindre f örvaringslåda af hvitmålad plåt blifvit af marinförvaltningen fastställd, hvarjämte 200 dylika lådor blifvit beställda för att ersätta de förbandspåsar, som förut användts på de olika förbandsposterna. J min föregående årsberättelse omnämndes de försök, som skulle göras med Fries respirationsapparat för återväckande till lif af drunknade. Då dessa utfallit väl, och fartygsläkarne rekommenderat en sådan apparats placering på hvarje större fariyg, hafva 25 dylika apparater anskaffats för begagnande såväl ombord som å stationerna. De sanitära förhållandena i land. Angående de sanitära förhållandena vid marinens etablissement i land är följande att märka. Förste läkaren vid flottans station i Stockholm skrifver i sin årsrapport härom, att han hoppas frågan om stationernas förläggning med det snaraste måtte erhålla sin lösning, då manskapets bostadsförhållanden vore i sitt nuvarande skick otillfredsställande, och våra gamla kaserner ingalunda kunde anses uppfylla den nutida kasernhygienens fordringar. Logement för 39 å 48 man vore olämpliga; sängar ställda i 2 elager ohygieniska, likaså kläders och klädskåpens placering inne i logementen; ventilationen genom fönster och mindre väggventiler vore otillfredsställande under den kallare årstiden; uppvärmningen med järnkaminer af delvis primitiv beskaffenhet liksom gasbelysning förskämde ytterligare kasernluften, hvartill komme att luftkuben vid full beläggning (tyvärr vintertid) ej någonstädes öfverstege 10 m. s Vidare omnämnes, att logementsfartyget Vanadis enligt förra riksdagsbeslutet uppsnyggats, försetts med fönster på öfre trossbotten, f. d. batteriet samt en öfverbyggnad på Öfre däck för 12S man samt vore vid full beläggning afsedd för 410 man, då likväl 46 man måste ligga å undre trossbotten, där»intet direkt ljustillträde är möjligt». Luftkuben ombord å logementsfartyget vore ingenstädes större än i kasernerna, men gynnsammare förhållanden rådde dock tack vare centralvänheledning, elektrisk belysning och särskildt ventilationssystem. Slutligen föreslår förste läkaren följande förbättringar i af seende på

17 kasernerna och inkvarteringen å Stockholms station: centralvärmelednings införande, som ej torde erbjuda oöfvervinneliga svårigheter, dä ångpannor redan äro installerade i källarvåningarna; gasbelysningens ersättande med elektrisk samt undvikande af full beläggning, hvarigenom sängarnas placerande i 2 etager blefve obehöflig. I afseende på de sanitära förhållandena vid flottans station i Karlskrona skrifver förste läkaren, att en genomgripande reparation och delvis ombyggnad af sjöreservens kasern blifvit slutförd, hvarigenom arresterna inredts till tvättstuga, torkrum, badstu och dusch, det förutvarande köket moderniserats, matsalen utvidgats, logementen betydligt förstorats och försetts med stora fönster, centraluppvärmning och elektrisk belysning. Förslag till förändringar och utvidgningar af sanitär betydelse hafva uppgjorts för skeppsgossekasernen och blifvit, sedan marinförvaltningen vidtagit några mindre förändringar och uteslutningar, upptagna i nämnda ämbetsverks underdåniga framställning i den s. k. septemberskrifvelsen. Likaledes hafva underdåniga förslag af marinförvaltningen framställts till förbättrade sanitära förhållanden å verkstäderna i Karlskrona. Beträffande det nya amiralitetshäktet i Karlskrona påpekar förste läkaren i sin årsrapport behofvet af badrum, då en del fångar därstädes förvaras under månader och då inkomna rymlingar behöfva rengöras från smuts och ohyra, innan de intagas i arresterna. Då stationens bad- och tvättinrättning ligger helt nära, torde detta behof dock ej vara så trängande. En annan sak omnämnes däremot i årsrapporten beträffande häktet, som torde förtjäna beaktande. Förste läkaren skrifver att numera förvaras arrestanter i häktet ända till 6 ä 8 månader och det har därvid visat sig, att den därstädes reglementsenligt tillämpade spisordningen för friska innehållit allt för mycket näringsämnen för att kunna af personer utan arbete tillgodogöras, hvarför stora mängder mataffall dagligen uppstått. Därför föreslås, att frukostmålets lagade mat borttages, samt kvantiteten af smörportionen inskränkes. Eller orkså ifrågasattes, att ny spisordning, mera öfverensstämmande med fångvårdsanstalternas i riket utspisningsstat, utarbetas och fastställes. Då emellertid häraf blefve följden, att eget kök för häktet måste inrättas, hvarifrån de häktade kunde bespisas, torde det första alternativet med inskränkning i den nuvarande portionen vara att föredraga.»på de proviantartiklar, som under året levererats till stationernas matinrättning, hafva», säger förste läkaren,»upprepade och befogade anmärkningar blifvit framställda, särskildt mot artiklarna mjölk och korf. Genom skärpt kontroll har dock nu rättelse härutinnan vunnits.» I sammanhang med denna anmärkning omnämnes i årsrapporten från Karlskrona, att kasernbefälhafvaren i sjömanskårens kaserner igångsatt försök med tillverkning i kokinrättningen af all för stationen afsedd 15

18 16 kort', som lyckats väl. Huruvida det ekonomiska resultatet blifver lika godt, är ännu ej fastslaget, men man hoppas det bästa. Ny spisordning för sjukhuset har under året pröfvats och befunnits god, hvarför densamma af sjukhusets chefläkare rekommenderas till fastställelse för godt. Om de sanitära förhållandena i Vaxholm-Oskar Fredriksborgs fästningsoinråde skrifver äldste läkaren vid kustartilleriregementet därstädes följande.»livad kasernerna beträffar, har restaureringen af Eindö redutt fortgått, så att nu endast ett logement kvarstår orestaureradt, hvarjämte vattenledning för spolvatten blifvit införd. Däremot återstår införandet af elektrisk belysning samt dricksvattenledning.» Förläggningen af manskap under repetitionsöfningarna till Oskar Fredriksborgstornet å Vermdön klandras i år liksom föregående år.»det mörka och fuktiga tornet» bör också enligt min mening ej användas till kasern, utan folket bör bo kvar i sina vanliga kaserner, intill dess baracker blifvit uppförda å ön. Logementen i Oskar Fredriksborgsfortets öfre verk äro helt visst, såsom äldste läkaren säger i sin rapport till mig, i behof af åtskilliga åtgärders vidtagande för att de skola blifva beboeliga för längre tid. Jag fann vid min inspektion i september detta år, att ventilationen lämnar särskildt mycket att önska. Toalettrum för manskapet saknas, och de provisoriska anordningar, som vidtagits, kunna ej godkännas. De i föregående årsberättelse påpekade bristerna i afseende på ventilationen inom arrestlokalerna vid Oskar Fredriksborg hafva ej fullständigt afhjälpts. Väggventiler böra upptagas för ventilation under sommaren, då ventilationen genom uppvärmningslokalerna ej fungera. Slutligen önskar äldste läkaren, att manskapsköken förses med diskapparater, sedan dessa numera nått en sådan teknisk fulländning, att de med fördel kunna införas. I äldste läkarens rapport till mig för året återfinnes ej en anmärkning mot kaserneringen af kustartilleriets manskap vid Oskar Fredriksborg, som varit föremål för civilkommissionens åtgärd. Till densammas kännedom hade nämligen kommit, att östra kasernen var svårt hemsökt af väggohyra, hvarför dess utrotande begärdes fortast möjligt. Anstalter hafva vidtagits härför nu liksom flera gånger förut. Det är att {intaga, man skal! med de synnerligen heroiska medel, som användts denna gång, lyckas blifva kvitt de objudna gästerna, som icke blott äro obehagliga utan direkt farliga såsom smittöfverförare af sjukdomar enligt nutida uppfattning. Om provianten och dricksvattnet vid Vaxholm Oscar Fredriksborg är följande att märka. Ehuru inga klagomål af läkarna anförts mot den förra, ha vid två af mina inspektioner anledning förefunnits för mig att påminna vederbörande om nödvändigheten att tillse, det leverantörerna ordentligt uppfylla sina kontrakt.

19 17»Dricksvattenfrågan har under året förts, ett stycke framåt», säger äldste läkaren i sin rapport,»i det att riksdagen beviljat medel till försöksborrningar vid Oscar Fredriksborg samt vid 3, 5, 8 batterierna på Värmdön. Till förekommande af vattenbrist vid Oscar Fredriksborg har provisoriskt därstädes anlagts en vattencistern, rymmande 153 kbm. afsedd att fyllas med vatten från Stockholm. Brunnen å Vaxholms fort har likaledes några gånger under året måst fyllas genom vattenbåt från Stockholm, hvadan brunnsborrning torde böra företagas äfven på detta fort.» Beträffande vidare den viktiga dricksvattenfrågan på våra kustfästningar och kustartilleriets förläggningsorter, som är ett ständigt föremål för läkarnas intresse och omsorger, vill jag särskildt framhålla, huru synnerligen nödvändigt det är, att vattenledningen från Göteborgs stad diages fram till nya varfvet. Efter så många års utredningar och förslag hoppas jag kommande års riksdag skall blifva belåten med den lösning af frågan, som nu kan föreläggas densamma till antagande. Marinförvaltningens underdåniga framställning om nytt marketenteri vid nya varfvet hoppas jag också skall leda till förbättring af de sanitära förhållandena därstädes. De sanitära förhållandena till sjöss. De sanitära förhållandena till sjöss hafva i år liksom föregående år varit föremål för fartygsläkarnas intresserade uppmärksamhet. De viktigaste anmärkningarna om fartygen ur de till mig inlämnade berättelserna från de olika fartygsexpeditionerna skall jag nu anföra. Först förtjänar pansarbåten Oskar II blifva föremål för vår uppmärksamhet, enär densamma varit använd för vinterexpedition i nordliga farvatten i stället för de aflägsna farvatten med ett mildare klimat, som förr utgjort expeditionsområdet för våra s. k. långresefartyg. Fartygsläkaren skrifver i sin berättelse med särskildt afseende fästadt på denna omständighet följande slutomdöme:»de sanitära förhållandena ombord ha under denna vinterexpedition varit synnerligen goda, och någon direkt menlig inverkan i dessa afseenden af kölden eller vinterklimatet i öfrigt, anser jag ej ha förmärkts.» Några anmärkningar mot de sanitära förhållandena ombord, som torde äga sitt berättigande vare sig fartyget användes sommar- eller vintertid, anföres emellertid i fartygsläkarens berättelse. Så klagas öfver, att afloppsledningen från en del bad- och duschrum ej äro tillfredställande. Vidare framhålles det stora obehag, som vållas däraf att det»alltför ofta» blifver stopp i afloppsledningarna för manskapets klosetter och pissoirer etc.»hufvudsakligen beroende på det, som det synes, nästan outrotbara oskicket att dit kasta cigarrettstumpar, småsuddar o. d.». Om sjukhytten och stridsförbinderiplatsen uttalar fartygsläkaren flera önskemål. Den färskvattenledning, som nu finnes endast till det bredvid sjnkhytten belägna apoteket, borde utsträckas äf

20 18 ven till sjukhytten, samt vattnet där tillhandahållas uppvärmdt genom ängledning etc. I förbinderirummet är utrymmet för litet; ett elektriskt fördelningsskåp är också olämpligt nog förlagdt hit, hvarför maskinpersonal ofta måste in på denna trånga plats för smörjning, reparationer etc. Om ventilations-, värmelednings- och belysningsförhållandena ombord säger fartygsläkaren, att de varit tillfredsställande och goda. Likaledes vitsordas beklädnaden såsom lämplig och den särskilda vinterutrustning tillräcklig, som varit utlämnad för denna ovanliga öfningsexpedition. Hvad slutligen proviant och dricksvatten beträffar, framhåller fartygsläkaren, att den förra»varit mycket god, och bespisningsförhållandena likaså», medan däremot det evaporerade vattnet ej varit oklanderligt. Med fullgod destillationsapparat och ordentlig tillsyn af fartygsingenjören vid evaporeringen bör ingen anmärkning en följande expedition förekomma på detta viktiga sanitära område. På speciella skjutskoleeskaderns fartyg under hösten 1911 göra fartygsläkarna inga anmärkningar. I afseende på instrumentlådornas innehåll på fartygen framställa däremot båda läkarna önskvärdheten af»en instrumentkokare försedd med ledning och anordning för uppvärmning medelst elektrisk ström i stället för den nuvarande». Beträffande Karlskrona rehrytaf delnings fartyg göra läkarna många anmärkningar ur sanitär synpunkt. Om pansarbåten Äran säges, att fuktigheten i eldare- och underofficerskorpralmässarna varit synnerligen besvärande, och att stora vattendroppar i riklig mängd samlats på skotten och utmed däeksbalkarna, hvarifrån vattnet sedan runnit ned och genomblött sängkläderna; att förhållandet varit om möjligt än sämre i arresten ombord, där under den kalla årstiden formliga vattensamlingar stått; att badanordningarna ombord lämnat mycket öfrigt att önska, att badrummen för underofficerare och manskap befunnit sig i ett synnerligen uselt skick, att större delen af målningslagret i badkaren lossnat etc, hvarför grundlig reparation vore nödvändig. Likaså säges officerarnas badhytt och inredning vara i behof af ordentlig upputsning. Om pansarbåten Wasa säges, att fuktigheten i eldarmässarna och arresten varit lika besvärande som på pansarbåten Äran, samt att badanordningarna företett samma bristfällighet på Wasa som på Äran. Om pansarbåten Thor säger fartygsläkaren, att dess»trossbotten under den kalla årstiden varit mycket fuktig, så att manskapets kläder och kojer på morgonen varit alldeles våta». Pansarbåten Tapperhetens läkare klagar öfver den stora trångboddheten i vissa lokaler såsom eldarmässarna samt kritiserar sköteln af värmledningen och omnämner, huru svårt det varit att hålla någorlunda jämn värme ombord. Gamla logementsfartyget Stockholm får slutligen i Ar som tillf orene ett dåligt betyg som människobostad, men måttligt belagdt, kan det helt

21 19 säkert ännu försvaras såsom logementsfartyg. I hvarje fall måste det användas som sådant i brist på bättre. Vi öfvergå nu till fartygen, som användts på Stockholms rekrytafdelning, nämligen pansarbatarna Oden och Niord. En förbättrad ventilation å stridsförbinderiplatserna påyrkas, hvarjämte därsammastädes önskvärdheten af skottens öfverdragande med ett isolerande ämne påpekas. Vidare framhålles nödvändigheten af instrumentkokarens utflyttning från förbinderiplatsen till undvikande af fuktighet och takdropp vicl ångans kondensering i kokaren. Än vidare påvisas den bristande isolering af lufttrummor, som kan iakttagas vid dessas passage genom mässar och hytter, hvarigenom vid kall väderlek vissa lufttrummor öfverdragas af en flera centimeter tjock isskorpa. Då några kojplatser äro belägna tätt intill dessa trummor, har af kylan uppstått sjuklighet hos kojinnehafvarne såsom reumatism och lungaffektioner etc. Slutligen föreslås, att giftskåpen i apoteken ombord förses med patentlås. Om de fartyg, som under året användts å skeppsgosseaf delningarna, och som uppräknas å tabell n:r 8, innehålla fartygsläkarnas rapporter få sanitära anmärkningar. Sålunda klagas väl öfver de omoderna anordningarna för ventilation, värmeledning och belysning ombord på de gamla briggarna Najaden, Jarramas och Gladan, men på samma gång framhålles det utmärkt goda hälsotillstånd, som under hela sommaren varit rådande ombord. Några dyrbara reparationer och förändringar torde därför ej behöfva vitagas på de snart uttjänta, af alla omtyckta, vackra små segelfartygen, som dock tillhöra en förgången tid. Fartygen, som bildat 2:dra skeppsgosseafdelningen, erhålla alla af sin läkare ett godt vitsord i sanitärt afseende, som är särskildt anmärkningsvärdt, då bland dem återfinnas de gamla monitorerna Thordön och Tirfing. Komma vi så till undervattensbåtafdelningen, som i år liksom föregående år bestått af verkstadsfartyget Blenda och undervattensbåtar. Många berättigade anmärkningar ur sanitär synpunkt riktades förlidet år mot Blenda. Ehuru en del reparationer under förliden vinter företogs med den gamla, till verkstadsfartyg konverterade kanonbåten, har fartygsläkaren äfven i år ansett sig tvungen göra flera anmärkningar mot ventilations- och belysningsförhållandena ombord, hvarjämte den ohygieniska öfverbeläggningen med folk ombord skarpt framhålles. Beträffande en del viktiga sanitära förhållanden ombord på undervattensbåtarna själfva har fartygsläkaren gjort undersökningar, som komplettera dylika i en föregående årsberättelse, hvarför desamma skola blifva särskildt beaktade. Mineringsskolan har sistförflutna sommar varit förlagd på logementsfartyget Freja liksom föregående år. Fartygsläkaren anmärker i sin rapport, att däcket å batteriet varit»betydligt förslitet», hvarigenom rengöringen försvårats, att arrestlokalen å trossbotten saknat tillfredsställande ventilation samt, att klosettanordningarna å backen fungerat då-

22 20 ligt, hvaraf svår stank uppstått och gjort sig förnimbar öfver stora delar af fartyget. Sjökrigsskoleaf delningen har i år utgjorts af pansarkryssaren Fylgia och pansarbåten Manligheten. Fartygsläkarna hafva inga som helst anmärkningar mot fartygens sanitära beskaffenhet. Likaledes hade tor pedskoleaf delningens fartyg i år undgått sanitär kritik. Hvad vidare kusteskaderns och kustflottans fartyg beträffar, så innehålla läkarerapporterna beträffande de sanitära förhållandena i hufvudsak följande. Pansarbåten Äran går alldeles fri från anmärkningar. Pansarbåten "Wasas läkare säger alla anordningar vara utan anmärkningar med undantag för belysningen af operationsbordet i stridsförbandshytten, där han vill hafva installerad en takreflektor med 4 glödlampor i likhet med den å pansarbåten Äran. En mycket obehaglig sanitär olägenhet har emellertid förefunnits ombord å Wasa, nämligen en outrotlig invasion af vägglöss, som till en följande expedition måste undanrödjas. Pansarbåten Tapperheten erhåller ett i allo godt omdöme i sanitärt hänseende af dess läkare. Fartyget tillhör ju också liksom Äran och Wasa den del af vår flotta, som ej är föråldrad. De gamla pansarbåtarna Oden, Thor och Niord, som under året äfven tillhört kusteskadern och kustflotttan, kritiseras med rätta af sina läkare, ty de många gånger förut under årens lopp gjorda sanitära anmärkningarna hafva ej ledt till något resultat förmodligen på grund af de stora kostnader, som varit förenade med de påyrkade förändringarna. Dessa hafva varit och äro borttagande af slaggångarna ombord samt upptagande af sidoventiler särskildt å trossbottnarna för erhållande af bättre ventilations- och belysningsförhållande, där folket vistas; vidare uppflyttande af manskapets klosetter från trossbottnarna till öfre däck samt installerande af moderna anordningar för folkets bad och slutligen tillfredsställande arrestlokaler ombord. Äfven i år klagar en läkare öfver tilltaget att begagna folkets badrum till arrestlokal. Anmärkningarna mot stridsförbinderiplatserna äro väl också berättigade, ehuru i mindre grad, då utrymmet ombord ej tillåtit bättre lokaler på fartyg, som byggts så långt tillbaka i tiden, att tanken på särskildt skyddade förbandsplatser icke i någon marin var realiserad. Årligen ha emellertid förbättringar gjorts och komma att utföras särskildt på de fartyg, som ej för sin ålder väntas inom kort blifva kasserade och som därtill äro rymliga nog härför. öfriga anmärkningar af mindre betydenhet mot fartygen, som användts på kusteskadern och kustflottan, hänföra sig till underhållet och blifva helt säkert af hjälpta med rikligare anslag. En penningfråga är det slutligen också, om det äfven i år uttalade önskemålet skall uppfyllas, att lasarettsfartyget Verdande måtte rustas och sändas ut med eskadern och kustflottan. Att såsom nu sker af-

23 pollettera svårare sjuka i land från fartygen, torde emellertid blifva afsevärdt billigare än att begagna Yerdande för de sjukas vård. Om sjukligheten och dödligheten på flottans stationer. Vi öfvergå nu till redogörelsen för sjukligheten, dödligheten och invaliditeten hos flottans personal under tjänstgöring i land under det gångna redovisningsåret med stöd af de statistiska tabellerna och de upplysningar, som stationsläkarnas rapporter och berättelser lämna. 1 en föregående årsberättelse har det påpekats, att sammanförandet af daglönare på varfven med de stamanställda i tabellerna för sjuklighet och dödlighet borde upphöra, för att verkliga hälsotillståndet hos det egentliga krigsmanskapet vid flottan skulle komma till synes. I år har detta önskemål förverkligats, sedan sådana sjukförslag och rapporter från de olika stationsläkarna till mig insändts, att särskilda tabeller kunnat uppgöras af mig öfver stamanställda, värnpliktiga och daglönare. Tabell n:r 1 a) redogör således för statistiken beträffande sjukligheten, dödligheten och kassationerna på grund af invaliditet inom flottans stam d. v. s. bland officerare, civilmilitärer, underofficerare och manskap oktober 30 september 1912, och tabell n :r 1 b) för motsvarande statistik bland daglönare vid varfven. Uträkna vi för lättare och åskådligare jämförelses skull promilletalen för sjuklighet, dödlighet och invaliditet på de båda tabellerna, så finna vi att bland de stamanställda på flottans stationer inträffat under u /oo sjukdomsfall, 4,7 / 00 dödsfall samt 4,5 %o kassationer för invaliditet, medan bland daglönarna på flottans varf 766 / 00 insjuknade, 5 / 00 afledo och 1,8 / 00 afskedades för invaliditet. Af dessa promilletal framgår med all önskvärd tydlighet, hvad man för öfrigt kunde vänta på grund af daglönarnes högre ålder, att det egentliga sjöfolket, som skulle bemanna våra stridsfartyg, hemsökts af afsevärdt mindre sjuklighet och något mindre dödlighet än daglönarna på varfven. Promilletalen för kassationerna äro visserligen högre för sjöfolket än för de civila varfsarbetarna, men härvid bör märkas att dessa tal spela betydligt olika roll för sjuklighetens bedömande, när det gäller stamanställda och civila daglönare. En stamanställd skall vara bättre kvalificerad i alla afseenden än en varfsarbetare och faller således betydligt lättare för kompetensvillkoren än den senare. Man har därför svårt att bedöma det relativa hälsotillståndet mellan ifrågavarande kategorier af personalen, tillhörande flottan, genom siffrorna för kassationen. Sedan vi nu genom våra nya tabeller för sjuklighetens bedömande under redovisningsåret konstaterat större sjuklighet bland daglönarne än bland sjöfolket, vilja vi sammanföra liksom i föregående årsberättelser sjöfolket och daglönarne på stationerna för att kunna jämföra hälsotillståndet för året med motsvarande under sist förflutna femårsperiod enligt tabell n:r I. Här bör anmärkas, att de med arabiska siffror 21

24 22 numrerade tabellerna, som åtfölja denna årsberättelse såsom bilagor efter texten, gälla redovisningsåret, de med romerska siffror betecknade tabellerna gälla hela närmast förflutna femårsperiod. Genom sammanräkningen af siffrorna på tabellerna n.-r 1 a) och n:r 1 b) erhålla vi följande promilletal for året: 611 7oo insjuknade, 4,8 7oo döda och 3,6 0 / o kasserade. Motsvarande promilletal för närmast föregående femårsperiod, uträknade med hjälp af tabell n:r J, voro för insjuknade under de respektive åren 663; 773; 657; C52 och 595; för döda 4,5; 5; 6,5; 5,3 och 6,8 samt för af skedade 3; 2,1; 1,2; 2 och 3,4. Granska vi dessa promilletal, så finna vi, huru öfverraskande obetydliga differenserna varit, hvilket visar, att den ganska medelmåttiga sjukligheten också varit tämligen konstant under alla dessa år på stationerna. Siffrorna för sjukdagarnas antal på stationerna må här också anföras till karakteriserande af sjuklighetens natur i jämförelse med densamma under sistförflutna femårsperiod. I år hade vi med en personalstyrka af 6,810 man 73,338 sjukdagar. Ar hade vi med en personalstyrka af ö,5<>0 man 52,802 sjukdagar. Om vi reducera sjukdagarnas antal efter en beräknad personalstyrka af 1,000 man, så få vi för redovisningsåret 1,076 % sjukdagar samt för närmast förflutna femårsperiod följande promilletal sjukdagar: ; ; ; och Äfvon härigenom finna vi således, att sjukligheten på flottans stationer, bedömd af antalet sjukdagar hvarje år, varit tämligen konstant. Slutligen vilja vi till sjuklighetens karakteriserande med stöd af tabellerna n:r 1 a) och n:r 1 b) anställa jämförelse mellan antalet sjukdomsfall och underhällsdagar. Under året hade vi 4,161 sjukdomsfall med sninmanlagdt 73,338 sjukdoms- eller s. k. underhållsdagar, d. v. s. hvarje sjuk behandlades, innan han affördes från sjukrullorna i medeltal 17 dagar. Är hade vi 3,649 sjuka med 52,802 underhållsdagar, d. v. s. hvarje sjuk var sjukskrifven i medeltal omkring 14 dagar. År hade vi 4,252 sjuka med 63,860 underhållsdagar, d. v. s. hvarje sjuk var sjukskrifven i medeltal omkring 15 dagar. Ar hade vi 4,205 sjuka med 69,250 underhållsdagar, d. v. s. hvarje sjuk var sjukskrifven i medeltal omkring 16 dagar. Ar hade vi 4,375 sjuka med 76,177 underhållsdagar, d. v. s. hvarje sjuk var sjukskrifven i medeltal omkring 17 dagar. År hade sjuka med 70,528 underhållsdagar, d. v. s. hvarje sjuk var sjukskrifven i medeltal omkring 16 dagar.

25 Häraf framgår, att sjukligheten under redovisningsåret invalidserat hvarje sjuk omkring 17 dagar. Under föregående femårsperiod varierade denna tid mellan dagar. Ofvergå vi nu till tabell n:r 2, som är ett sammandrag ur rapporter rörande värnpliktigas öiningar å stationerna, tinna vi, att bland 2,593 värnpliktiga inträffade under en öfningstid från 86 till 300 dagar 1,149 sjukdomstall eller 443 %o och 4 dödsfall eller 1,5 7oo samt 127 kassationer eller 48 "/ 00. Promilletalen under närmast föregående femårsperiod för sjuklighet, dödlighet och invaliditet bland värnpliktiga på stationerna, som äro uträknade med hjälp af tabell n:r II, voro under de olika åren följande. För sjuklighet 342; 249; 206; 218 och 456; för dödlighet 0; 0,8; 0,8; 1,4 och 2,7 samt för invaliditet 9,1; 1,6; 3,3; 3,7 och 10..Hvad betydelsen af dessa siffror beträffar, så må först anmärkas, att promilletalen för kassationerna ej kunna läggas till grund för sjuklighetens bedömande, då de stora talen de två sista åren bero därpå, att läkarna upptagit alla kasserade, under det att förut de strax vid inryckningen efterbesiktigade och kasserade ej medtagits på sjukförslagen. Siffrorna för sjuklighet och dödlighet bland de å stationerna öfvade värnpliktiga däremot äro jämförbara med hvarandra under de senare uren. Af dem framgår, att sjukligheten och dödligheten de två sista iiren varit tämligen lika, medan de fyra åren dessförinnan de afsevärdt lägre promilletalen för sjuklighet och dödlighet visa ett bättre hälsotillstånd bland stationens värnpliktiga. Orsaken härtill är svår att upptäcka. Den med åren sämre inkvarteringen i de gamla, ohygieniska kasernerna har nog dock spelat sin roll. Vi öfvergå nu till ett än närmare studium af sjuklighetens natur vid stationerna i land med ledning af tabellerna n:r 3 a) och 3 b), af hvilka den förra meddelar en öfversikt af de viktigaste sjukdomsgrupperna bland flottans stam och beväring (å stationerna) för tiden 1911 J /io och den senare enahanda öfversikt beträffande daglönarna å flottans varf för samma tid. I sammanhang med vår diskussion af nyss anförda tabeller, skola vi äfven, när anledning därtill gifves, anföra de till jämförelse lämpliga siffrorna från tabell n:r III, som utgör en öfversikt af de viktigaste sjukdomsgrupperna vid flottan (å stationerna) för närmast föregående femårsperiod. Förste läkarnes å stationerna skriftliga redogörelser i deras årsrapporter till mig, hvad beträffar sjukligheten och de åtgärder, som företagits på grund af densamma, skola vi likaledes i detta sammanhang meddela. Af redovisningsårets nyssnämnda öfversiktstabeller finna vi, att de akuta infektionssjukdomarna, med frånräknande af de veneriska, uppträdt med 196 fall på Karlskrona och 250 fall på Stockholms station, hvarjiimte bland daglönarna vid flottans varf i Karlskrona förekommit 67 fall och bland samma personal på Stockholms örlogsvarf 78 fall af olika akuta infektionssjukdomar. Flertalet af dem har dock utgjorts af 23