INLEDNING. Efterföljare:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Hälso- och sjukvården vid marinen / Marinöverläkaren. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ / med innehållsförteckning på franska. 1911/ /13 även med sammanfattning på franska. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Täckningsår: = Ny följd Efterföljare: Hälso- och sjukvård vid försvaret / Försvarets sjukvårdsförvaltning. Stockholm : (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Årg med titel: Hälso- och sjukvård vid försvaret och veterinärvård vid armén. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Tab Militära sjukvården Hälso- och sjukvården vid marinen /10-30/ (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-halma-1917

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN VID MARINEN 19171/10 30/91918 AV MARINÖVERLÄKAREN STOCKHOLM 1918 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. A. Berättelse. Sid. 1. Läkarpersonalen 8 2. Sjukvårdspersonalen Sjukvårdslokalerna Sjukvårdsmaterielen De sanitära förhållandena i land De sanitära förhållandena till sjöss Sjukligheten på flottans stationer Verksamheten vid flottans sjukhus Sjukligheten ombord Sjukligheten vid kustartilleriet Revaccinationen vid marinen Tandvården vid marinen 45 B. Tabeller och bilagor. Tab. 1 a. Sjukligheten å stationerna inom flottans stam (officerare, civilmilitärer, underofficerare och manskap) 19171/10 30/ Tab. 1 b. Sjukligheten bland daglönare vid flottans stationer 19171/10 30/ Tab. I. Sjukligheten å stationerna inom flottans stam (officerare, civilmilitärer, underofficerare och manskap samt daglönare) 19121/10 30/ Tab. 2. Sjukligheten bland värnpliktige vid flottans stationer 19171/10 30/ Tab. II. Sjukligheten bland värnpliktige vid flottans stationer 19121/10 30/ Tab. 3 a. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland flottans stam och beväring å stationerna /10-30/ Tab. 3 b. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland daglönare vid flottans stationer 19171/10 30/ Tab. III. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna vid flottans stationer /10-30/ Tab. 4. Döda och dödsorsaker vid flottans stationer (daglönare undantagna) /10 30/ Tab. IV. Döda och dödsorsaker vid flottans stationer (daglönare undantagna) /10 30/ Tab. 5 a. Avskedade (tillhörande stammen) på grund av sjukdom och yttre skador vid flottans stationer 19171/10 30/ Tab. 5 b. Till krigstjänst oförmögna värnpliktiga på grund av sjukdom och yttre skador vid flottans stationer 19171/10 30/

6 4 Sid. Tab. 6 a. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, medicinska avdelningen, /10 30/ Tab. 6 b. Statistisk sammanställning av vårdade vid flottans sjukhus i Karlskrona, kirurgiska avdelningen, 19171/10 30/ Tab. 7. Uppgift från flottans sjukhus, kirurgiska avdelningen, angående operationer, som utförts å intagna patienter 19171/10 30/ Tab. 8. Sammanställning av fartygsläkarnes statistik över sjukligheten å flottans övningsexpeditioner 19171/10 30/ Tab. 9. Statistisk översikt av sjukdomsfallen under sjöexpeditionerna 19171/10 30/ Tab. IX. Statistisk översikt av sjukdomsfallen under sjöexpeditionerna 19121/10 30/ Tab. 10. Sjukligheten inom kustartilleriets stam 19171/10 30/ Tab. X. Sjukligheten inom kustartilleriets stam 19121/10 30/ Tab. 11. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet 19171/10 30/ Tab. XI. Sjukligheten bland värnpliktiga vid kustartilleriet 19121/10 30/ Tab. 12. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland kustartilleriets stam och beväring 19171/10 30/ Tab. XII. Statistisk översikt av de viktigaste sjukdomsgrupperna bland kustartilleriets stam och beväring 19121/10 30/ Tab. 13. Döda och dödsorsaker vid kustartilleriet 19171/10 30/ Tab. 14 a. Avskedade (tillhörande stammen) på grund av sjukdom och yttre skador vid kustartilleriet 19171/10 30/ Tab. 14 b. Till krigstjänst oförmögna värnpliktiga på grund av sjukdom och yttre skador vid kustartilleriet 19171/10 30/ Tab. 15. Revaccinationen vid marinen Tab. 16. Tandvården vid marinen 19171/10 30/ Bilaga 1. Studier över människans orienteringsförmåga i luften under flygning av marinläkaren S. Berggren 77 Bilaga 2. Om dykarsjukan av marinläkaren H. Lyttkens 83 Bilaga 3. Studier över influensaepidemien (spanska sjukan) och dess förlopp vid flottans varv i Stockholm 1918 av förste marinläkaren A. Widstrand 88

7 5 TABLE DES MATIÈRES. A. Rapport et tableaux de statistique insérés dans le texte. Pages. 1. Les médecins de la marine 8 2. Les infirmiers de la marine Les locaux du service de santé Le matériel de santé Les conditions d'hygiène à terre Les conditions d'hygiène sur mer Maladies dans les stations de la flotte Activité dans les hôpitaux maritimes Maladies à bord Maladies dans l'artillerie de côtes La revaccination dans la marine Statistique sur les soins dentaires dans la marine 45 B. Tableaux et appendices. Tabl. 1 a. Maladies dans les stations dans les corps de la flotte (officiers, assimilés, sousofficiers et marins) 19171/10 30/ Tabl. 1 b. Maladies dans les stations parmi les ouvriers des arsenaux 19171/10 30/ Tabl. I. Maladies dans les stations dans les corps de la flotte (officiers, assimilés, sousofficiers, marins et aussi ouvriers des arsenaux) 19121/10 30/ Tabl. 2. Maladies parmi les conscrits dans les stations de la flotte 19171/10 30/ Tabl. II. Maladies parmi les conscrits dans les stations de la flotte 19121/10 30/ Tabl. 3 a. Relevé statistique de principaux groupes de maladies dans les corps de la flotte et parmi les conscrits dans les stations 19171/10 30/ Tabl. 3 b. Relevé statistique des principaux groupes de maladies parmi les ouvriers des arsenaux 19171/10 30/ Tabl. III. Relevé statistique des principaux groupes de maladies dans la flotte (dans les stations) 19121/10 30/ Tabl. 4. Mortalité et causes de décès dans la flotte (ouvriers des arsenaux exceptés) /10-30/ Tabl. IV. Mortalité et causes de décès dans la flotte (ouvriers des arsenaux exceptés) /10 30/ Tabl. 5 a. Réformés (des corps de la flotte) pour cause de maladie ou de traumatisme externe dans les stations de la flotte 19171/10 30/ Tabl. 5 b. Réformés parmi les conscrits dans les stations de la flotte pour cause de maladie ou de traumatisme externe 19171/10 30/

8 6 Pages. Tabl. 6 a. Relevé statistique des malades de l'hôpital de la flotte à Karlskrona, section médicale 19171/10 30/ Tabl. 6 b. Relevé statistique des malades de l'hôpital de la flotte à Karlskrona, section chirurgicale 19171/10 30/ Tabl. 7. Relevé de l'hôpital de la flotte à Karlskrona, section chirurgicale, concernant les opérations 19171/10 30/ Tabl. 8. Résumé des statistiques sur l'état sanitaire à bord 19171/10 30/ Tabl. 9. Relevé statistique des maladies à bord 19171/10 30/ Tabl. IX. Relevé statistique des maladies à bord19121/10 30/ Tabl. 10. Maladies dans les corps de l'artillerie de côtes 19171/10 30/ Tabl. X. Maladies dans les corps de l'artillerie de côtes 19121/10 30/ Tabl. 11. Maladies parmi les conscrits de l'artillerie de côtes 19171/10 30/ Tabl. XI. Maladies parmi les conscrits de l'artillerie de côtes 19121/10 30/ Tabl. 12. Résumé statistique des principaux groupes de maladies dans les corps et parmi les conscrits de l'artillerie de côtes 19171/10 30/ Tabl. XII. Relevé statistique des principaux groupes de maladie dans le corps de l'artillerie de côtes /10-30/ Tabl. 13. Mortalité et causes de décès dans les corps de l'artillerie de côtes /10 30/ Tabl. 14 a. Reformés des corps de l'artillerie de côtes pour cause de maladie ou de traumatisme externe 19171/10 30/ Tabl. 14 b. Reformés parmi les conscrits dans l'artillerie de côtes pour cause de maladie ou de traumatisme externe 19171/10 30/ Tabl. 15. La revaccination dans la marine Tabl. 16. Statistique sur les soins dentaires dans la marine 19171/10 30/ Appendice 1. La faculté d'orientation de l'aviateur eu l'air par le médecin de marine S. Berggreu 77 Appendice 2. Note sur la maladie de caisson par le médecin de marine H. Lyttkens... 8 Appendice 3. Étude sur l'épidémie de la grippe (maladie éspagnole) parmi les ouvriers de l'arsenal de Stockholm l'an 1918 par le médecin principal de marine A. Widstrand 88

9 TILL KONUNGEN. I enlighet med för marinöverläkaren gällande instruktion får jag härmed i underdånighet avgiva efterföljande årsberättelse över hälso- och sjukvården vid marinen för tiden 1 oktober september 1918.

10 8 1. Läkarpersonalen. Vid det tillandagångna redovisningsårets slut voro beställningarna såsom förste marinläkare och marinläkare av l:a graden med undantag av en av de sistnämnda besatta enligt stat. Till den obesatta marinläkarbeställningen av l:a graden, som enligt 1918 års riksdags beslut skall vara förenad med sjukhusläkarbefattningen å kirurgiska avdelningen av flottans sjukkus i Karlskrona och som, sedan Eders Kung]. Maj:t täckts fastställa av berörda organisationsförändring föranledda ändringar uti för tillsättningen gällande bestämmelser, varit kungjord till ansökan ledig, hava två sökande anmält sig. Den nya marinläkarbeställningen av l:a graden, till vilken innevarande års riksdag beviljat medel, har ävenledes varit kungjord till ansökan ledig och lockat en sökande. Under redovisningsåret har en marinläkare av l:a graden, efter skedd utnämning till provinsialläkare, övergått till reserven. Den efter hans avgång lediga platsen har fyllts genom befordran av en marinläkare av 2:a graden. Bland marinläkarne av 2:a graden har sedan 1 oktober 1917 en avgått på grund av utnämning till bataljonsläkare vid fältläkarkåren. En förutvarande marinläkarstipendiat har efter avlagd medicine licentiatexamen utnämnts till marinläkare av 2:a graden. Vid redovisningsårets slut voro bland de 20 marinläkarbeställningarna av 2:a graden två vakanta, varav enligt gällande bestämmelser den ena är ersatt med en marinläkarstipendiat. Utom nyss nämnda förändring i antalet marinläkarstipendiater genom befordran har en stipendiat avgått på grund av treårsförordnandets upphörande. Sedan medicinalstyrelsen under redovisningsåret antagit tre nya marinläkarstipendiater, var antalet sådana vid detsammas slut 11. Samtliga de 10 marinläkarstipendiatbeställningarna enligt stat äro sålunda besatta. Till fyllande av vakansen för nyssnämnda lediga marinläkarbeställning av 2:a graden var en marinläkarstipendiatbeställning vid redovisningsårets slut kungjord till ansökan ledig. Den är numera besatt. Marinläkarstipendiatbeställningarna över stat voro alla besatta den 30 september. Marinläkarkåren i flottans reserv bestod vid redovisningsårets slut av 53 marinläkare och 7 marinläkarstipendiater. Innevarande års riksdag fann ej skäl bifalla Eders Kungl. Maj:ts proposition beträffande tvenne nya marinläkarbeställningar av l:a graden tillika ögonläkare för flottans stationer, utan beviljade i stället till ögonundersökningar och ögonbehandling å stationerna två arvoden å vartdera 1,000 kronor. Vid den utredning i fråga om användningen av dessa arvoden, som chefen för marinstaben och marinöverläkaren i enlighet med av Eders Kungl. Majt anbefallt uppdrag gemensamt företagit, har det visat sig, att flottans stationer för de anslagna med-

11 len endast kunna komma i åtnjutande av behandling av inträffande oftalmologiska fall jämte konsulterande ögonläkare för vissa undersökningar å personalen. Då marinen sålunda fortfarande Sr i avsaknad av tillgång till ögonläkare för de omfattande undersökningar av ögonens funktionsduglighet, som voro avsedda att höja marinens stridsvärde, och då sistnämnda undersökningar skulle utgöra de föreslagna ögonläkarnas huvuduppgift, har marinförvaltningen ansett skäl alltjämt föreligga för en ökning av staten för marinläkarkåren med två nya beställningar såsom marinläkare av l:a graden och ögonläkare och med anledning härav gjort underdånig framställning. Enär den ifrågasatta förflyttningen av den nu till Fårösunds fästning hörande marinläkarbeställningen av l:a graden till Hemsö fästning i anledning av kasernbyggets försenande å sistnämnda plats synes kunna anstå till slutet av 1919 eller början av 1920, har jag därom gjort underdånig anmälan. Med anledning av anbefalld utredning föreslogo marinförvaltningen och chefen för marinstaben uti gemensam underdånig skrivelse den 22 oktober 1917 en ökning av marinläkarkåren med bland annat två marinläkare av 2:a graden. Såväl freds- som mobiliseringsbehovet skulle härigenom bliva tillgodosett. Chefen för sjöförsvarsdepartementet fann icke anledning till anmärkning mot till grund för ifrågavarande förslag liggande beräkningar, men ansåg si» det oaktat icke böra biträda den gjorda framställningen. Eders Kungl. Maj:t föreslog i anslutning till departementschefens yttrande riksdagen, att marinens värnpliktige läkare till utfyllande av läkarbehovet för sjötjänstgöringen skulle vid fackutbildningens början utnämnas till maritiläkarstipendiater över stat samt erhålla ett dagtraktamente av 8 kronor. Detta blev också riksdagens beslut. Av förberörda utredning hade emellertid framgått, att endast det med anledning av flottans utsträckta övningar ökade behovet av sjögående läkare sannolikt skulle kunna fyllas med på nämnda sätt i anspråk tagna värnpliktiga läkare. Däremot kvarstår fortfarande det behov av ökning av marinläkare av 2:a graden, som enligt samma utredning betingades av den efter marinläkarkårens uppsättning inträffade ökningen av marinens personal och materiel samt av nödvändigheten att tillföra marinläkarkåren en för tjänstgöring i marinöverläkarens expedition avsedd marinliikare av 2:a graden, vilken hitintills undandragits från sjötjänsten.. Fyllandet av ifrågavarande brist bland marinläkare av 2:a graden har synts marin förvaltningen såväl med hänsyn till fredsförhållandena som ur mobiliseringssynpunkt näppeligen längre kunna uppskjutas och ämbetsverket har i anledning härav gjort underdånig framställning. Nådiga kungörelsen angående krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1917 upptog bland de avlöningsförmåner, å vilka krigstidstillägg skall beräknas, varken stipendium för marinläkarstipendiat eller dagtraktamente vid tjänstgöring i land för marinläkare av 2:a graden och 9

12 10 marinläkarstipendiat. Beräkning av krigstidstillägg å sistnämnda avlöningsform ilr numera säkerställd, sedan 1918 års riksdag i enlighet med nådig proposition ändrat benämningen dagtraktamente i staten till dagarvode. Regeringsrätten har dessutom enligt avkunnat utslag föiklaret nämnda dagtraktamente vara att betrakta som dagarvode. Vad angår stipendium för marinläkarstipendiaterna, så hade marinförvaltningen i underdånig skrivelse den 18 oktober 1917 föreslagit, att denna avlöningsform skulle upptagas bland de förmåner, å vilka krigstidstillägg skall beräknas. Uti nådiga kungörelsen angående krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1918 blev emellertid detta icke förhallandet. Visserligen har stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm ändock låtit utbetala krigstidstillägg å ifrågavarande stipendier, vilka äga karaktären av fasta årsarvoden. Då emellertid motsvarande avlöningsform för fältläkarstipendiaterna vid armén i gällande stat benämnes arvode och då införandet av denna benämning helt visst torde vara ägnad att undanröja en källa till missförstånd ej blott i avseende å krigstidstillägget utan även med hänsyn till uppfattningen hos utomstående myndigheter av marinläkarstipendiaternas ställning inom marinen, så synas skäl föreligga till att även i staten för marinläkarkåren ändra benämningen stipendium till arvode. Mariniörvaltningen har därom gjort underdånig framställning. I sammanhang med nämnda fråga får jag för Eders Kungl. Maj:t framhålla, att marinliikarna av 2:a graden och marinläkarstipendiaterna icke äga rätt räkna sig tillgodo krigstidstillägg a någon del av den till dem under kommendering ombord utgående sjöavlöningen, enär densamma enligt bestämmelserna i reglemente för marinen del II 308, 1, helt och hållet är att betrakta såsom sjötillägg. Då tjänstgöringen ombord är marinläkarnas av 2:a graden och marinläkarstipendiaternas huvuduppgift och sjöavlöningen därför utgör den ojämförligt större delen av den till dem utgående ekonomiska gottgörelsen, torde det ej vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att dessa befattningshavare under sjökommendering äro sämre ställda i avlöningshänseende än vid tjänstgöring i land. Detta är nämligen sedan 1918 års ingång förhållandet, i det dagtraktamentet eller som det från och med 1919 skall benämnas, dagarvodet vid tjänstgöring i land utgöres av 8 kronor ökat med krigstidstillägg av 1 /3 d. v. s. kronor 2: 67 eller sammanlagt kronor 10: 67, under det sjöavlöningen per dag utgår med kronor 10: 50. Sistnämnda belopp har uppkommit genom att till det ursprungliga dagtraktamentet vid tjänstgöring i land ä kronor 7: (numera höjt till kronor 8: ) lagts 50 % förhöjning med kronor 3: 50. Då ovannämnda befattningshavare synas böra komma i åtnjutande av en förhöjning i sjöavlöningen, som motsvarar det å dagarvodet vid tjänstgöring i land utgående krigstidstillägget, torde sålunda till dem utgående sjöavlöning, för den tid krigstidstillägg kommer att utgå vid tjänstgöring i land, böra höjas

13 med vad som motsvarar nyssnämnda krigstidstillägg, d. v. s. för närvarande med kronor 2: 67, eller i runt tal från 10: 50 till minst 13 kronor. Nådiga förordningen angående anställning och pensionering av läkare vid marinläkarkåren i flottans reserv den 28 december 1902 innehåller icke bestämmelse om att medicine kandidat utan föregående stamanställning kan vinna inträde vid marinläkarkåren i flottans reserv. Motsvarande möjlighet föreligger enligt för armén gällande föreskrifter beträffande fältläkarkårens reserv. Sedan Eders Kungl. Maj:t den 2 oktober 1917 utnämnt en förut icke vid marinläk.-irkåren anställd medicine kandidat till marinläkarstipendiat vid marinläkarkåren i flottans reserv och det kan förutses, att denna anställningsform för framtiden kommer att ånyo tillämpas, har jag ansett mig böra göra framställning till chefen för sjöförsvarsdepartementet om utverkande av författningsändring i här nämnd riktning. Staten för marinläkarkåren upptager emellertid ekiperingshjälp endast till marinläkare av 2:a graden, som utan föregående anställning vid stammen utnämnts i reserven. Bestämmelsen angående ekiperingshjälp har till undvikande av upprepade underdåniga framställningar därför synts marinförvaltningen böra utsträckas även till marinläkarstipendiater, som utan föregående stamanställning utnämnas i reserven, och ämbetsverket har därom gjort underdånig framställning. I likhet med vad förut varit fallet, hava även under det gångna redovisningsåret medlemmar av marinläkarkåren beretts tillfälle att tjänstgöra såsom läkare å Svenska Röda Korsets sjuktransportfartyg för krigsinvalider mellan svensk och tysk hamn samt såsom besiktningsläkare i den sistnämnda. Hos Eders Kungl. Maj:t har jag anmält, att den marinläkarkurs, till vilken riksdagen beviljat medel och som varit avsedd att hållas innevarande höst, icke kunnat anordnas på grund av dels förhinder för lärare, dels svårigheter att för de anslagna medlen bestrida omkostnaderna vid kursen. Marinförvaltningen har gjort underdånig framställning om äskande hos 1919 års riksdag av förnyat årsanslag av tillräcklig storlek. Under redovisningsåret hava två marinläkare begagnat sig av det tillfälle till utrikes studieresor, som riksstatens ordinarie anslag till resestipendier lämnar för läkare vid marinläkarkåren. En marinläkare har erhållit uppskov till nästkommande år med för honom på grund av tilldelat stipendium planerad resa. A anslaget har för året uppstått en behållning av 500 kronor. 2. Sjukvårdspersonalen. Under det tilländalupna redovisningsåret hava vid å flottans sjukhus i Karlskrona för utbildning av sjukvårdarpersonalen hållna kurser av 11

14 12 det fast anställda manskapet godkänts: 2 i underofficerskorprals-, 4 i korpralskurs och endast 4 i kurs för 3:e klass sjömän. Av marinen tilldelade värnpliktiga hava 7, varav 3 från flottan och 4 från Karlskrona kustartilleriregemente tillgodogjort sig å sjukhuset erhållen utbildning som sjukvårdare. A Vaxholm,? sjukhus har hållits korpralskurs för en stamanställd sjukvårdare. A detta sjukhus samt å Oscar Fredriksborgs sjukhus hava dessutom utbildats 8 värnpliktiga sjukvårdare. Då kustartilleriets sjukvårdsinrättningar inom Vaxholms fästning endast förfoga över ett förhållandevis litet patientmaterial, vilket för övrigt till stor del utgöres av lindrigare sjuka, så lämna dessa sjukhus föga tillfälle för eleverna till inhämtande av en grundläggande sjukhusmtin och ej heller till den utbildning i vård av mera maktpåliggande sjukdomsfall samt förberedelser och biträde vid operationer, som på ett senare stadium är önskvärd. Kustartilleriets sjukvårdare böra, såsom förut ägt rum, utbildas å flottans sjukhus i Karlskrona. Häremot har fästningsläkaren i Vaxholm invänt, att det ringa antalet sjukvårdare, som stå till förfogande, skulle göra bortkommendering till annat sjukhus i och för utbildning omöjlig. Enär ett ej ringa antal sjukvårdarnummer står vakant, synes sålunda för att bereda stammen bättre utbildningsmöjligheter ett större antal värnpliktiga sjukvårdare, än vad förut varit fallet, böra tilldelas kustartilleriet. Beträffande å jagarna kommenderade sjukvårdare får jag anföra följande. Det har ofta framhållits så även i detta års rapporter från fartygs]äkarne att samtidig tjänstgöring som sjukvårdare och förrådsman på jagare ur flera synpunkter är en olämplig kombination. Dels omöjliggör tjänsten såsom förrådsman för sjukvårdaren att iakttaga den kroppsliga snygghet, som för bandhavande av sjuka och yttre skador är önskvärd, dels måste det anses förkastligt, att den, som kommer i närmare beröring med de sjuka ombord, tillika handskas med provianten. Det torde därför böra underkastas prövning, huruvida icke till redogörare å jagare i första hand borde kommenderas de konstaplar, vilka utbildats både för sjukvårds- och redogöraretjänst, varigenom sjukvårdaren bleve obehövlig och berörda olägenhet undginges. Läkaren vid Alvsborgs kustartillerikår gör i sin årsrapport framställning om anställande av en sjuksköterska vid Nya Varvets sjukhus. I anslutning till vad jag härutinnan yttrat i min nästföregående årsberättelse, synes mig med anställande av en sjuksköterska icke längre böra anstå. Såväl i avseende å den stegrade omfattningen av sjukvården som handhavandet av sjukhusuppbörden och fästningens sjukvårdsförråd är biträde av sjuksköterska för kårläkaren av behovet påkallat. I nästföregående årsberättelse anförde jag, att förste läkaren vid flottans station i Karlskrona framhållit önskvärdheten av föreskrifter

15 angående pensionering av marinens sjuksköterskor. Sedan de den 23 november 1907 för verkställande av utredning rörande anställande, avlöning och pensionering av månadslönare inom marinen tillkallade sakkunniga uti nu avlämnat betänkande även tagit i betraktande marinens sjuksköterskors hithörande förhållanden, torde det vara att hoppas, att deras pensionsfråga i samband med blivande bestämmelser beträffande månadslönare kommer att finna en fördelaktig lösning. I detta sammanhang torde jag få erinra om att genom den av Eders Kungl. Maj:t den 31 december 1917 fastställda bestämmelsen, att såsom redogörare vid flottans sjukhus i Karlskrona skall anställas en månadslönare, pensionerad underofficer, en stor fördel beretts såväl sjukhuset som förste läkaren vid stationen i avseende å uppbördens handhavande, enär samma befattningshavare numera kan förutsättas komma att tjänstgöra såsom redogörare under många år i följd Sjukvårdslokalerna. Vad beträffar de till flottans stationer hörande sjukvårdslokalerna, har jag endast att anföra, att den s. k. sjukreserven å varvet i Karlskrona erhållit ny lokal i den byggnad, strax väster om högvakten, där mönstersalen förr varit inrymd. I fråga om sjukhuset å Oscar Fredriksborg har jag vid inspektion funnit vissa lokaler brista i snygghet, delvis beroende pa behövlig reparation av golvbeläggning, målning m. m. Visserligen kan sjukhuset tills vidare betecknas såsom fullt användbart, men det torde dock, inrymt som det är i en gammal träbyggnad, svår att på ett tillfredsställande sätt underhålla, inom en ej alltför avlägsen framtid böra ersättas med ett nytt sjukhus. Frågan angående gemensamt sjukhus för Vaxholms kustartilleriregemente och Vaxholms grenadj ärregemen te har under redovisningsåret vilat. Chefen för kustartilleriet har framhållit behovet av ökat sängantal för epidemisjuka inom Vaxholms fästning. Det synes emellertid, då förslag väckts om förflyttning av Vaxholms grenadj ärregemente till Värmdön och kustartilleriregementets förläggning till grenadjärregementets nuvarande kaserner, som epidemisjukhusfrågan för Vaxholms fästning bör avgöras i sammanhang med den definitiva förläggningen av till Vaxholms garnison hörande truppförband. Det nyinredda sjukhuset å Nya Varvet har under pågående influensaepidemi tagits i anspråk jämväl för sjuka från kustflottan. Kårläkaren vid Älvsborgs kustartillerikår har framlagt ett förslag att å Nya Varvet anordna en reservsjukvårdslokal till begagnande av kustflottan, då större sjöstyrkor äro sammandragna å västkusten. Detta förslag synes mig vara värt allt beaktande. I avseende å sjukvårdslokalerna får jag vidare anföra, att marinför-

16 14 valtningen på framställning från stationsbefälhavaren i Karlskrona med anledning av den hotande kolerafaran innevarande sommar lämnade medgivande, att hälsovårdsnämnden i Karlskrona finge disponera flottans å Laboratorieholmen belägna epidemisjukhus på vissa villkor, varibland även ingick vård av eventuella kolerafall bland marinens personal. Vad angår väckt fråga om kombinerat läns- och garnisonssjukhus i Vaxholm, så har kommittén för verkställande av utredning rörande samarbete mellan militära och civila sjukhus i skrivelse till marinförvaltningen förklarat sig hava för avsikt att träda i underhandling med en av Stockholms läns landsting tillsatt kommitté för verkställande av utredning rörande länets behov av sjukhus. 4. Sjukvårdsmaterielen. Marinen hade vid slutet av det tilländagångna redovisningsåret tack vare föregående stora inköp inneliggande så stort förråd av förbandsraateriel, att någon nämnvärd nyanskaffning ej under året behövt vidtagas. Då emellertid för nästkommande år såd-int behov föreligger i avseende å material för tillverkningen vid förbandsfabriken i Karlskrona, har marinförvaltningen från medicinalstyrelsen genom dess läkemedelskomiuission förskaffat sig utfästelse om leverans av de erforderliga kvantiteterna förbandsmateriel. Tillverkningen vid förbandsfabriken har fortgått som förut. På grund av rådande bomullsbrist har marinförvaltningen dels föranstaltat om utdrygning före användningen av i förråd varande bomvill med cellulosa till c:a 50 %, dels efter verkställd prövning anbefallt användning av visst slags pappersbindor till förband i stället för gasbindor för sädana fall, där dylika ersättningsbindor låta sig användas. I avsikt att något inskränka medikamentsåtgången har marinförvaltningen fastställt nya medikamentsutredningar för respektive l:a klass fartyg och för mindre fartyg med läkare ombord. Vad beträffar sjukvårdsmaterielen för fartygen, har marinförvaltningen fastställt ett av förste läkaren vid flottans station i Karlskrona inlämnat förslag till mcdikaments- och förbinderikista modell 3. Leveransen av sjukvårdsutredningen till jagarna»wrangel» och»wachtmeister» är fullgjord. En av de under året kommenderade stabsläkarna framhåller behovet av visst enkelt undersökningsinstrumentariuin ombord för under expeditionerna nödvändiga refraktions- och färgsinnesbestämningar. Bristen härå har vållat avsevärda olägenheter och synes böra avhjälpas genom att flaggskepp och divisionsfartyg för pansarbåtsdivisioner utrustas med ifrågavarande instrumentarium.

17 Uti näst föregående årsberättelse framhöll jag behovet av att förvara stridsfartygens reservförbandsförråd ombord på ett ändamålsenligare sätt, än vad hittills varit fallet. Sed;m utredning av denna fråga blivit verkställd, pågår å fartyg, som ej äro rustade, inredning av lämpliga förvaringsplatser, varjämte de gamla större kistorna ersättas med sådana av mindre, för stuvning lämpliga dimensioner. För de under byggnad varande pansarbåtarne»gustaf V» och»drottning Victoria» är sjukvårdsutredningen i dess helhet beställd och under tillverkning. Med några smärre förbäitringar bliver den överensstämmande med pansarbåten»sveriges». Sedan sjötransporterna av krigsinvalider mellan Trälleborg och Sassnitz upphört, har Stockholms rederiaktiebolag Svea såsom gåva tillställt marinen de å ångfartygen»aeolus» och»birger Jarl» förut monterade sjuksängarne. Vad angår sjukvårdsmaterielen vid flottans sjukhus i Karlskrona, så har kirurgiska avdelningens instrumentuppsättning tillökats med diverse specialinstrument, varjämte en hjulbår av praktisk' konstruktion prövats och anskaffats för transport av patienter från kasernerna till sjukhuset. I avseende å kustartilleriet tillhörande sjukvårdsmateriel får jag först erinra om att marinförvaltningen fastställt modell och packningsplan till förbinderikista för kustartilleriets rörliga batterier. Kustfästningarna hava erhållit ett antal Draegers s. k. rökskyddsapparater för användning vid rök- och gasfara. Alvsborgs fästning har tilldelats den komplettering i avseende å sjuktransportmat eriel, vilken i näst föregående årsberättelse omnämndes såsom behövlig. Enär det visat sig, att förbandsmaterielens och sjukvårdsutrustningens hittillsvarande fördelning mellan till Vaxholms fästnings försvarsområden hörande fort, batterier och övriga förläggningsplatser ej på lämpligt sätt tillgodosåg behovet för varje särskilt ställe, har marinförvaltningen föranstaltat om utredning beträffande nämnda materiels och utrustnings lämpliga fördelning samt behov av nyanskaffning, där sådan föreligger De sanitära förhållandena i land. Genom den s. k. flottstationsfrågans upprepade undanskjutande kvarstå å Stockholms station åtskilliga viktiga hygieniska önskemål fortfarande olösta, en del av den art, att de kunna befaras medföra allvarsamma sanitära vådor. Som jag i näst föregående årsberättelse framhållit, kan det utan överdrift påstås, att oaktat en och annan utförd sanitär förbättring, det dock fortfarande endast är tack vare den vid flottan traditionella noggranna renhållningen, som sjömans-

18 16 kårens kaserner i Stockholm uppfylla de anspråkslösaste fordringar å drägliga bostäder för truppen. Under stationsfrågans debatterande och i föregående årsberättelser hava de hygieniska missförhållandena å Stockholms station så ofta framhållits, att jag ej torde behöva ytterligare redogöra för desamma. Lösningen av den hygieniska frågan å stationen sammanhänger emellertid intimt med åstadkommandet av god disciplin och god rekrytering, ty utan verklig ordning och korrekt militär anda hos truppen är upprätthållandet av en tillfredsställande hälsovård förenad med stora svårigheter. Otidsenlig och ohygienisk förläggning medför å andra sidan otrevnad av varjehanda slag, som avskräcker bättre element från anställning vid sjömanskåren. Saknaden av ett avstängt kasernområde lägger vidare hinder i vägen för upprätthållandet av den önskvärda disciplinen. Den allvarligaste hygieniska bristen torde f. n. utgöras av det otillräckliga kasernutrymmet. Såväl från hygienisk som disciplinär och rekryteringssynpunkt synes därför uppförande av en ny kasern jämte modernisering av de gamla med tillhörande byggnader icke längre kunna uppskjutas, därest icke flottans stridsberedskap, i vad den på Stockholms station beror, skall löpa fara att i ej ringa mån äventyras. Det av marinförvaltningen hos Eders Kungl. Maj:t i skrivelse den 12 september 1918 framlagda underdåniga förslaget till avhjälpande av samtliga ovannämnda missförhållanden är, vad den sanitära synpunkten beträffar, ägnat att uppfylla de fordringar, i avseende å förläggning, förplägnad, sjukvård, bad och tvätt m. m., som numera uppställas av modern kasernhygien. Brister i nämnda avseende hava vid armén på ett ödesdigert sätt hämnat sig och lett till en de sista åren oroväckande sjuklighet. Att Stockholms station oaktat tidvis förekommande överbeläggning i kasernerna hitintills varit förskonad från sådan sjukjighet, torde få betecknas såsom beroende på en lycklig slump. I avseende å sjömanskårens kaserner i Karlskrona kvarstå från hygienisk synpunkt önskemålen beträffande modernisering av marketenteriet jämte uppförande av ny bad- och tvättinrättning samt ny avträdesbyggnad alltjämt oförändrade. Till fyllande av de två förstnämnda föreligger tidigare förslag. För avhjälpande av det sistnämnda har marinförvaltningen framlagt underdånigt förslag till ny bekvämlighetsinrättning för kasernkomplexet. Därjämte hava olägenheterna av det nuvarande nattklosettsystemet i sjömanskårens kaserner befunnits vara av den art, att detsammas ersättande med WO-anläggning ävenledes föreslagits. Därest det utan alltför stora kostnader läte sig utföras, vore sistnämnda slags anordning även för skeppsgossekasernen synnerligen önskvärd. A de båda örlogsvarven hava en del verkstadshygieniska anordningar i åtskilliga lokaler redan utförts eller påbörjats. Tvättrumsoch tvättställsanordningar, klädskåp för arbetarna samt moderna s. k. dricksvattenfontäner äro sålunda flerstädes uppsatta. Emellertid fattas

19 ännu dylika anordningar för ett avsevärt antal arbetare vid åtskilliga verkstäder, varjämte några av sistnämnda lokaler exempelvis ingenjördepartementets verkstad å Stockholms varv torde lämna åtskilligt övrigt att önska i avseende å nutidens fordringar beträffande utrymme, naturlig belysning, ventilation och maskinella anordningars installation. Till fortsättande av de hygieniska anordningarna å varven synes inrättande av tvättrum samt klädskåp i de verkstäder å Karlskrona varv, som ännu sakna sådana, vara mest av behovet påkallat. Marinförvaltningen har i detta avseende avgivit underdånigt förslag. Vid av mig under det gångna redovisningsåret förrättade inspektioner har jag riktat uppmärksamheten huvudsakligen åt renhållning, utspisning samt den s. k. personliga hygienen och näringstillståndet hos det inkasernerade manskapet. I avseende å den förstnämnda har jag å flottans stationer icke haft anledning till någon befogad anmärkning med undantag av att sängklädersvädringen vid sjömanskårens kasern i Karlskrona befanns i viss mån försummad. Renhållning och ordning har i övrigt å samtliga av mig besökta flottans kaserner i regel befunnits mönstergill och anhåller jag att i detta avseende särskilt få framhålla skeppsgossekasernen i Karlskrona. Vad förplägnadsförhållandena beträffar, hava kök, matsalar och förvaringsrum för proviant befunnits väl hållna med god ordning rådande i avseende å fasta och lösa inventarier, diskning m. ui. Beträffande den personliga hygienen har jag vid inspektionstillfällena icke haft anledning framställa någon annan anmärkning, än att vården av manskapets strumpor i åtskilliga fall varit försummad. Näringstillståndet hos på måfå uttaget och undersökt manskap har befunnits i det hela normalt. Under året har ett tillbud förelegat till spridande av ohyra i större skala inom sjömanskårens kasern i Karlskrona. Den inom stora befolkningslager nu ökade trångboddheten och den av de höga prisen orsakade bristen ä rengöringsmaterial har hos den civila befolkningen medfört en stark ökning såväl av all slags ohyra som skabb och andra hudåkommor. Det är sålunda icke ägnat väcka förvåning, att ohvra med nyinryckt eller från permission återvändande manskap kunnat införas i en annars väl hällen kasern. Detta var i våras förhållandet med sjömanskårens kasern i Karlskrona, varest, utan att från manskapets sida därom till vederbörande befäl någon anmälan gjorts, vid med anledning av en anonym tidningsnotis företagen undersökning manskapet till en förhållandevis stor omfattning befanns nedlusat. Genom energiska desinfektionsåtgärder från stationsmyndigheternas sida hejdades emellertid lusepidemien. Då det sålunda visat sig, att man från manskapet självt icke med säkerhet kan påräkna anmälan om inträffad nedlusning och då dylik ohyra enligt erfarenhet mycket snabbt sprider sig inom en kasern, avlät marinförvaltningen skrivelser till samtliga chefer för marinens truppförband med anmodan om undersökning och åtgärder i detta avseende, Marinöverläkarens berättelse. 17

20 18 varjämte jag hos chefen fur sjöförsvarsdepartementet gjorde framställning om utverkande av nådig generalorder för anbefallande av särskild uppmärksamhet i avseende å nedlusning och skabb vid beväringskontingenters och rekryters mottagande. Lyckligtvis befannos, emellertid förhållandena varken å flottans stationer eller kustflottan kräva något vidare ingripande. Bland kustartilleriets kasernetablissenient äro de gamla kasernerna a Vaxholmen och Rindö redutt, som jag i näst föregående årsberättelse framhållit, i hygieniskt avseende synnerligen otillfredsställande. Då det stöter på de största svårigheter, att i dessa åldriga byggnader åstadkomma ens en del av den modernisering, som den nutida kasernhygienen fordrar i avseende å truppens förläggning, samt vidare de förbättringar, som möjligen skulle kunna utvinnas, kunna beräknas draga oproportionerligt höga kostnader, synes en ombyggnad av nämnda kaserner icke tillrådlig. Sjukligheten vid Vaxholms kustartilleriregemente såväl uti akuta infektionssjukdomar, cirkulationsoch andningsorganens som rörelseorganens sjukdomar, bland vilka sistnämnda akut ledgångsreumatism jämväl ingår, har emellertid enligt statistiken i marinöverläkarens årsberättelser varit betydligt större vid Vaxholms kustartilleriregemente än vid kustartilleriets övriga truppförband. Då förekomsten av nyssnämnda sjukdomar i jämförelse med övriga sjukdomsgrupper i avsevärd mån måste påverkas av förläggningslokalernas mindre hygieniska beskaffenhet, kan jag ej undgå att draga den slutsatsen, att ifrågavarande gamla kaserners urmodiga och hälsovådliga förhållanden måste hava bidragit till framkallande av berörda ökade sjuklighet. I betraktande härav och då många andra skäl torde tala för ändrad förläggning av den nu i de gamla kasernerna inhysta delen av Vaxholms kustartilleriregemente, torde dessa etablissement böra ersättas med ett helt nytt och modernt sådant. Vid min inspektion av Nva Varvet befanns vägunderhållet alltför litet tillgodosett. Da stagnerande vattensamlingar och fuktig vägsmuts dels leda till förkylningssjukdomar dels till indragande av smuts i logement och andra lokaler, är upprätthållande av en dräglig hälsovård a Nya Varvet till grundväsentlig del beroende på att nämnda brister avhjälpas. Marinförvaltningeu har med anledning därav gjort framställning om nådig proposition i ärendet. Kårläkaren vid Älvsborgs kustartillerikår omnämner i sin årsrapport åtskilliga smärre önskemål i avseende å kasernbyggnaderna, vilka synas kunna åtgärdas genom till marinförvaltningens och kommendantens i Älvsborgs fästning disposition ställda medel. Därjämte framhållas behövliga förbättringar i värmeledningssystemet för kustartilleriets kaserner jämte effektivare uppvärmning av den från Backamo ditflyttade infanteribaracken, som vid kall vinter stämplas såsom obeboelig. S. k. dricksvattenfontäner torde också böra uppsättas i Nya Varvets kaserner.

21 För uppförande av den nya bad- och tvättinrättningen å Nya Varvet äro förberedande åtgärder vidtagna. Vad beträffar hygienen inom kustartilleriets befästningar, så är den på grund av nådigt brev till marinförvaltningen den 9 november 1917 igångsatta utredningen i det närmaste slutförd. A Kungsholms fort fann jag vägunderhållet i viss mån i behov av förbättring av samma skäl, som nämndes beträffande Alvsborgs fort. Vid under redovisningsåret företagna inspektioner av de hygieniska förhållandena inom kustartilleriets förläggningsplatser har jag i likhet med vid flottans kaserner haft min uppmärksamhet riktad å renhållningen, utspisningen samt manskapets personliga hygien och näringstillstånd. Det allmänna intrycket av kasernerna å Oscar Fredriksborg och i Karlskrona var i förstnämnda hänseende icke så gynnsamt, som önskligt hade varit, i det flerstädes anmärkning måst framställas i avseende å renhållning, städning och sängpersedelvädring samt mot golvspottning i logement och korridorer. Inom Vaxholms kustartilleriregementes kaserner å Oscar Fredriksborg förekommo försummelser mot behörig ordning och snygghet i så hög grad, att jag ej ansåg mig kunna undgå att därom till chefen för sjöförsvarsdepartementet göra anmälan. Även beträffande den personliga hygienen hos manskapet har flerstädes anmärkning måst framställas på grund av bristande fotvård och osnygghet, smutsiga eller trasiga underkläder, felande klädesplagg i beklädnaden för dagen samt oordning i skåpen. Vården av manskapets strumpor visade sig på många håll betydligt försummad. Enligt gällande instruktioner åligger det vederbörande befäl och underbefäl att ansvara för efterlevnaden av i instruktionerna förefintliga bestämmelser angående till vanlig militär ordning och snygghet hörande förhållanden, varuti sålunda ävenledes ingå här nämnda detaljer av den s. k. personliga hygienen. Då det gjorts gällande, att den omedelbara kontrollen av ifrågavarande enskildheter tillkomme läkaren vid truppförbandet, anser jag mig böra framhålla, att detta icke torde ingå i dennes åligganden. Truppläkarens roll bör härvidlag enligt av- Eders Kungl. Maj:t utfärdade reglementsbestämmelser vara av övervakande beskaffenhet i avseende å hygienen, under det att det lärer tillkomma befäl och underbefäl att tillhålla manskapet iakttagande av vederbörlig ordning och snygghet. Kök, matsalar och förvaringsrum för proviant hava i allmänhet befunnits väl hållna med god ordning och renlighet rådande i avseende å diskning m. in. Liksom under det föregående redovisningsåret har det på grund av abnormiteterna inom livsmedelsmarknaden visat sig nödvändigt att vidtaga vissa ändringar och indragningar i för marinen gällande portionsstat. Denna har emellertid ursprungligen varit ganska rundligt tilltagen och att den utspisade kosten med av kristiden framtvungna förändringar varit tillräcklig, framgår av manskapets allmänt tillfredsställande näringstillstånd. De utspisade portionerna tillgodo- 19

22 20 göras fortfarande i regel fullständigt. Vid företagna inspektioner har jag begagnat tillfället avsmaka utspisad proviant, vilken vid samtliga inspektionstillfällen befunnits god. Såsom ett allmänt omdöme om kronans kost vid marinens kaserner torde kunna sägas, att densamma i näringsvärde är betydligt överlägsen, vad den civila befolkningen åtnjuter med nuvarande knappa tillgång på mjöl, gryn, ärter, smör, ost, fläsk, kött oeh potatis ra. m. Vad angår marinens beklädnad, torde jag få erinra om att raarinförvaltningen till undvikande av persedelförskingring anmodat underordnade myndigheter vidtaga lämpliga inskränkningar ifråga om antalet av vissa till manskapet utlämnade persedlar, som under den varmare årstiden kunnat undvaras. Försök med persedlar för omuniformering av kustartilleriet pågå. Sedan Eders Kungl. Maj:t täckts bevilja medel till försök med s. k. hltöverdrag, har marinförvaltningen låtit tillverka ett antal dylika samt utlämnat desamma till underordnade myndigheter i och för försöks anställande. Det torde icke kunna uteslutas, att en del inom flygvapnet inträffade olyckshändelser berott på brister i någon av de fysiologiska funktionerna hos flygarna. Då förändringar häruti av ödesdiger art kunna befaras inträda efter den för anställning vid flygvapnet föreskrivna läkarebesiktningen, blev under redovisningsåret en marinläkare, efter av mig gjord framställning, kommenderad till utförande av undersökningar ä marinens flygare med hänsyn till innerörats och lillhjärnans jämviktsfunktioner. Resultaten av undersökningarna, som även berört arméns flygarpersonal, äro under bearbetning. Såsom bilaga. 1 bifogas en studie av nyssnämnde marinläkare över orienteringsförmågan i luften vid flygning. Det är emellertid ej blott jämviktsorganen, som för en flygare äro av vikt. Hans psykiska och fysiska läggning, syn, hörsel, känsel samt s. k. reaktionstider äro ock av stor betvdelse. Under den hastiga utveckling av flygvapnet, som det pågående världskriget åstadkommit, hava åtskilliga metoder uppfunnits för prövning av flygaraspiranternas lämplighet ur fysiologisk synpunkt. Det synes emellertid, som om full enighet bland fackmännen ännu icke vore uppnådd beträffande vissa av ifrågavarande undersökningars behövlighet och värde. Till vår kunskap härutinnan torde de föredrag komma att bidraga, vilka genom bemedling av institutet för psykologisk forskning i Uppsala och med av Eders Kungl. Maj:t beviljat understöd äro tillämnade att hållas av föreståndaren för tyska rikets centrala prövningsanstalt för krigsflygare i Leipzig. Ett förslag till frågeformulär för användande vid första anställning vid marinens truppslag med uppgifter beträffande ärftliga sjukdomsanlag, genomgångna sjukdomar m. fl. för rekryteiingen viktiga omständigheter, avsett att på heder och samvete besvaras och undertecknas av målsman eller i händelse av myndig ålder av den anställ-

23 ningssökande själv, har av mig utarbetats och överlämnats till chefen för sjöförsvarsdepartementet med hemställan om åtgärd för fastställelse. Sedan Eders Kungl. Maj:t i nådigt brev den 9 november 1917 uppdragit åt marinförvaltningen bland annat att, sedan den genom marinöverläkarens försorg igångsatta utredningen angående regelbundet återkommande undersökningar av personalens hälsotillstånd slutförts, till statsrådet och chefen för sjöförsvarsclepartementet avgiva redogörelse för resultatet av utredningen, har marinförvaltningen fullgjort berörda uppdrag. Undersökningarna, som ansetts lämpligen böra be^ nämnas revisionsmönstringar och avse dels upptäckande av icke anmälda sjukdomstillstånd dels förekommande av senare framställda oberättigade ersättningsanspråk, skulle verkställas a stammanskapet en gång och å de värnpliktiga två gånger årligen med iakttagande av att hinder för viktigare övningars bedrivande ej därigenom uppstode samt på så sätt att endast de, som vid förrättningarna anmälde sig eller vilkas tillstånd därtill gåve anledning, skulle underkastas läkarbesiktning. Resultaten skulle antecknas i en särskilt förd rulla, i vilken de, som ansåge sig fullt friska, tillika med sitt namn ägde bestyrka nämnda, för de mönstrade på sä sätt bindande uppgift. Under det gångna redovisningsåret har utredning blivit verkställd angående möjligheterna för sjö- och kustartillerikadett att i och för uppnående av full synskärpa vid behov bära korrektionsglas, något som hittills icke är medgivet. Det minskade tilloppet av sökande till sjökrigsskolan har nämligen gjort en reduktion av fordringarna å kroppsbeskaffenheten nödvändig för underlättande av rekryteringen. Jag har i anslutning till den förebrakta utredningen till chefen för sjöförsvarsdepartementet inlämnat förslag till bestämmelser dels be^ träffande fordringar å synskärpa för marinens kadetter, dels till med denna fråga, sammanhängande förändrade föreskrifter angående befäl och aspiranter i marinens reserver. I näst föregående årsberättelse framhöll jag, att en kortfattad populär redogörelse för dykningens fysiologi och patologi lämpligen borde bifogas gällande föreskrifter för dykare. Genom marinförvaltningens försorg har utarbetats en Handledning för dykare», avsedd att användas såsom instruktionsbok. Däruti ingår även en populär framställning av dykarsjukan, vilken här bifogas såsom bilaga 2. Med hänsyn till förekommande efterforskningar beträffande i kronans tjänst ådragen sjukdom har det vid fall av senare framställda ersättningsanspråk visat sig, att en noggrann journalföring ej blott av sjukskrivna utan även av sjukanmälda och polikliniskt vårdade bland marinens personal är av behovet påkallad. Då det kan förutsättas, att den nya lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916, som från och med innevarande år trätt i kraft, endast kommer att göra behovet av sådan redovisning större, har jag hos ohefen för sjöförsvarsdepartementet hemställt om åtgärder för fastställ 21

24 22 lande av vissa formulär till sjukrulla och sjukjournaler jämte bestämmelsers införande i reglementet för marinen rörande dessas användning av vederbörande läkare. 6. De sanitära förhållandena till sjöss. 1 likhet med föregående redovisningsår har fördelningen av läkarkrafterna ombord tidvis, då fartygsförläggningen därtill lämnat möjlighet, varit ordnad så, att en del läkare handhaft hälso- och sjukvården jämväl ä andra till samma eller annat förband hörande fartyg. Några olägenheter hava härutav ieko försports. Under den tid influensacpidemien pågick ombord, togs lakar- och sjukvårdspersonalens tjänstbarhet i hög grad i anspråk. Stabsläkaren ä kustflottan yttrar härom:»1 detta samband är det mig en kär plikt att framhålla den mig underlydande personalens stora nit och pliktuppfyllelse intill gränsen för det möjliga under de rådande svåra förhållandena ombord;. Enligt i generalorder utfärdade bestämmelser försiggår den till de värnpliktiga läkarnas första tjänstgöring hörande utbildningen om 3 månader hela tiden ombord. På grund av utryiumessvårigheter hava nämnda värnpliktige dä varit fördelade till olika pansarbåtar. Enär emellertid tjänstgöringen avser att bibringa enbart militär utbildning och då densamma, även inbegripet båttjänst och sjömanskap, med fördel synes kunna meddelas i land, torde åtminstone 2 månader av berörda första tjänstgöring böra förläggas till någon av flottans stationer, helst Karlskrona. De värnpliktiga läkarna kunde i så fall övas gemensamt av samma instruktionsbefäl och resultatet av utbildningen skulle säkerligen bliva bilttre än hittills, då ombord befintligt underbefäl icke alltid lämnat tillgäng och möjlighet till ägnande av erforderlig tid åt ifrågavarande värnpliktiga. Den sista månaden av första tjänstgöringen torde dock för bibringande av någon sjövana böra fullgöras ombord. Önskvärt vore dä i avseende å den ringa tillgången av instruktionsbefäl, att dessa värnpliktiga om möjligt kunde embarkera a ett och samma fartyg. I avseende å sjukvårdstjänsteli ombord hava två under aret kommenderade fartvgsläkare utarbetat föislag till organisationsbestämmelser, av vilka det ena. som har till upphovsman fartygsläkaren å Oscar II under dess vinterexpedition, på grund av sin fullständighet samt klara och rediga uppställning svnes mig böra läggas till grund för uppgörande av motsvarande ligga re > för alla övriga stridsfartyg med läkare ombord. I likhet med en av de under året kommenderade stabsläkarna, får jag för Eders Kungl. Maj:t framhålla, vikten av energiskt bedriven utbildning för hela besättningen i olika slag av sårades transport, anläggande av provisoriska och färdiga furband, åtgärder vid rök- och