Foto: Gunnar Britse VINDKRAFT. Forskningsprogrammet VindForsk en lägesrapport för år 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Gunnar Britse VINDKRAFT. Forskningsprogrammet VindForsk en lägesrapport för år 2003"

Transkript

1

2 Foto: Gunnar Britse VINDKRAFT Forskningsprogrammet VindForsk en lägesrapport för år 2003

3

4 VINDKRAFT Forskningsprogrammet VindForsk en lägesrapport för år 2003 Sammanställd av Åsa Elmqvist TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT FLYGTEKNIK FFA STOCKHOLM FOI-R SE JULI 2004 ISSN Underlagsrapport

5

6

7 Inledning Den här rapporten presenterar vad som pågick inom forskningsprogrammet Vindforsk under verksamhetsåret Vindforsk utgör en fortsättning på den forskning inom vindkraftsområdet som sedan 1975 bedrivits med finansiering från det statliga energiforskningsprogrammet. Vindforsk pågår åren och omfattar sammanlagt cirka 90 miljoner kronor. Projekten har i rapporten delats in i fem kapitel efter programmets projektkategorier. Fördjupad information om projekten kan fås från Vindforsks sekretariat. Många projektrapporter finns också att hämta på Internet, Rapporten har producerats med stöd av Energimyndigheten

8 Detta är Vindforsk Vindforskprogrammet är indelat i en grundläggande och en tillämpad del. Den tillämpade delen förutsätter medfinansiering från näringslivet, medan projekt inom den grundläggande delen har möjlighet att få upp till 100 procent finansiering från Energimyndigheten. Det kan vara en betydande skillnad på nivå, omfattning och inriktning mellan ett grundläggande och ett tillämpat projekt vilket kan vara bra för läsaren att ha i åtanke. Projektförslag inom den grundläggande delen behandlas först av ett råd bestående av vindkraftkunniga personer med olika kompetenser. Rådet lämnar ett förslag till hur Energimyndigheten ska besluta angående varje inkommen ansökan. Förfarandet för de tillämpade projekten är snarlikt, men med den skillnaden att de vindkraftkunniga personerna utgör en styrelse som kan besluta direkt om projektet får medel eller inte. Sekretariat Ett programsekretariat har upprättats vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med uppgift att stödja, sammanhålla och informera om forskningen inom Vindforskprogrammet. Uppgiften är att ansvara för administration av Vindkraftsprogrammet gentemot Energimyndigheten. Detta innefattar att FOI är ansvarigt bland annat för sekretariatsfunktionen för programmet och programrådet, dokumenthantering, samordning av inkommande projektförslag, beredning av projekt samt samordning av informationsinsatser i samråd med Energimyndigheten. Programchefen Sven-Erik Thor och programsekreteraren Åsa Elmqvist följer Vindforskprojekten och handlägger kontakterna med de sökande. Programchefen ansvarar för att beslut som tas i programstyrelsen verkställs och följs upp. Både programchefen och programsekreteraren är adjungerade till programstyrelsen och programrådet. Programchefen eller programsekreteraren är programstyrelsens och programrådets sekreterare och ansvarar för samordning och viss planering av forskningsprogrammet i enlighet med programstyrelsens/rådets beslut. Lägesrapport för verksamhetsåren 2001 (VKK-programmet) och 2002 (Vindforskprogrammet) har sammanställts av Åsa Elmqvist i rapporten FOI-R 0860 SE.

9 Kunskapscentrum Vindkraft Ett kunskapscentrum för vindkraft drivs av FOI på uppdrag av Energimyndigheten. Syftet är att sprida resultaten från vindkraftforskningen och öka den allmänna kunskapen om vad en vindkraftsutbyggnad innebär. Målet är att få ett naturligt centrum där vindkraftsintressenter kan få svar på frågor om forskning i synnerhet, men även kunna få information om vindkraft i allmänhet. Kunskapscentrum har genomfört följande aktiviteter: 1. Hemsidan Kunskapscentrum Vindkraft 2. Produktion av nyhetsbrevet Vindbladet 3. Svensk Vindenergikonferens Vind Programseminarier 5. Övrigt Webbadressen till Kunskapscentrumets hemsida är På startsidan, se bilden nedan, presenteras aktuella nyheter om vindkraft. I vänstermarginalen finns länkar till andra sidor som bland annat beskriver programmet samt hur man kan ansöka om forskningsanslag.

10 Hemsida Besöksfrekvensen på hemsidan har stadigt ökat. En kraftig ökning av antalet besökare märktes särskilt i samband med att distributionen av Vindbladet förändrades. I dag kan prenumeranterna själva hämta den senaste utgåvan av tidningen genom att klicka på en länk i det e-postmeddelande som annonserar nästkommande utgåva. Statistik visar att besöksdjupet är högt en besökare klickar mellan fem och femton gånger på de länkar som finns på sidan Antal besökare per månad nov 2003 jan 2003 mars 2003 maj 2003 juli 2003 sept 2003 nov 2004 jan 2004 mars Antal besökare per månad på Kunskapscentrum för Vindkraft. Vindbladet Information om verksamheten sprids även genom informationsbladet Vindbladet samt genom direkta kontakter med allmänheten. Hittills har 24 nummer av Vindbladet producerats, vilket motsvarar en utgåva i månaden. Det är en ökning från föregående period då fyra till fem Vindblad publicerades per år. Prenumerationen är gratis och antalet mottagare är för närvarande 576 stycken, varav 80 procent får bladet med e-post och övriga med ordinarie postgång. Skriften finns även tillgänglig på följande webbadress: klicka på Vindbladet.

11 Programseminarier För att stärka samverkan och stimulera kontakter mellan forskare som verkar inom programmet arrangeras programseminarier med olika tema. Hittills har följande seminarier arrangerats: 1. Bättre konsekvensbedömning och ändamålsenlig planering och reglering, mars 2003, FOI-S 0851 SE, sammanställt av Åsa Elmqvist. 2. Säkrare bedömning av energiproduktionen, oktober 2003, FOI-S 0999 SE, sammanställt av Åsa Elmqvist. 3. Kostnadseffektiva vindkraftverk aerodynamik och strukturlaster, oktober 2003, FOI-S 1072 SE, sammanställt av Åsa Elmqvist. Seminarieserien har hittills samlat totalt 105 deltagare. Övrigt Kunskapscentrum har engagerats för att hålla föredrag om vindkraft vid ett antal kurser och konferenser. Exempel från 2003: Seminarium på Kungliga skogs- och lantbruksakademin. Föreningen Värna det gotländska kulturlandskapets, årsmöte. Sida-kurs arrangerad av Ångpanneföreningen. Invigning av Utgrundens mätstation. FMV-seminarium. Sveriges Energiting. Många frågor från allmänheten ställs också till Kunskapscentrum via telefon och e-post. Sammanlagt har cirka 200 frågor av olika karaktär fått svar via centrumet sedan starten. I dagspressen förekommer ofta debattinlägg om vindkraft. Under 2003 har Kunskapscentrum besvarat ett tiotal sådana inlägg. Centrumet har bistått Energimyndigheten i exempelvis framtagande av underlag till svenska bidrag i internationell rapportering och underlag inför möten och konferenser. I FOI:s ansvar i Kunskapscentret ingår också att i förekommande fall utvärdera idéer om ny vindkraftteknik. Även en viss grad av omvärldsbevakning bedrivs av Kunskapscentrum. Exempelvis har det svenska deltagandet vid den europeiska vindenergikonferensen i Madrid juni sammanställts av Åsa Elmqvist i rapporten FOI-S 1047 SE.

12 Projektförteckning 1 Säkrare bedömning av elproduktionen rätt vindprognos ger maximal utdelning på elbörsen 1.1 Säkrare vindprognoser till havs Projektnamn: Vindförhållanden offshore och i kustzonen Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 1.2 Säkrare vindprognoser i fjällen Projektnamn: Vindförhållanden i komplex terräng Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 1.3 Vindmätning på olika höjder Projektnamn: Mätningar i master Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 1.4 Chalmers eget vindkraftverk Projektnamn: Drift av Hönö provstation Projektledare: Magnus Ellsen, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 1.5 Första offshoreparken snurrar än Projektnamn: Drift och underhåll av mätsystemet vid Bockstigen, etapp III Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 1.6 Internationell möte om mätproblem Projektnamn: Informal Meeting of Teststations Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 1.7 Internationellt projekt om nedisning Projektnamn: IEA Annex XIX Wind Energy in Cold Climates Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 1.8 EU-projekt om nedisning Projektnamn: EU-projektet Wind Turbine in Icing Environment Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2 Kostnadseffektiva vindkraftverk så ska framtidens konstruktioner göras hållbara 2.1 Datormodell ska ge hållbara torn Projektnamn: Våglaster på vindkraftverk till havs Projektledare: Lars Bergdahl, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2.2 Pålitligare vindmätare med ny metod Projektnamn: Tillförlitliga vindmätningar inom vindenergiområdet Projektledare: Jan-Åke Dahlberg, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.3 Vindmätare genererar egen turbulens Projektnamn: Forskning kring avancerade metoder för kalibrering av anemometrar Projektledare: Jan-Åke Dahlberg, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.4 Snedställd vindturbin ger ökad effekt Projektnamn: Vakar och möjligheten att optimera kraftproduktion från vindkraftparker Projektledare: Henrik Alfredsson, Kungliga tekniska högskolan (KTH)

13 2.5 Lättare konstruktion ger god ekonomi Projektnamn: Model rotor experiments under controlled conditions (Mexico) Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.6 Gamla mätningar aktuella igen Projektnamn: Aeroelasticitet inventering av unika mätningar Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.7 Hållbarhet för större vindkraftverk Projektnamn: Aeroelasticitet för stora vindturbiner Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.8 Hårt slitage av vind och vatten Projektnamn: Meteorologiskt underlag för belastningsberäkningar för havsbaserade vindkraftverk Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 2.9 Röken avslöjar virvlarna Projektnamn: Aerodynamisk undersökning av spetsvirvlarna hos en liten vindtunnelmodell Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.10 Hållbara vindkraftverk med ny metod Projektnamn: Dynamisk simulering av vindkraftverk Projektledare: Anders Eriksson, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 2.11 Enhetliga standarder för alla länder Projektnamn: Standardiseringsarbete Projektledare: Sven-Erik Thor, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.12 Ny generator utan växellåda Projektnamn: Permanentmagnetiserad transversalflödesvindgenerator med hög effekt och förbättrad effektfaktor Projektledare: Juliette Soulard, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 2.13 Eget vindkraftverk i trädgården Projektnamn: Lättvindsturbin för småskalig elproduktion Projekt Wintree Projektledare: Lars Östholm 3 Effektiv integrering i elsystemet så ska vindkraftenergin bli funktionell och lönsam 3.1 Ny design för vindkraftparker Projektnamn: Konfigurationsstudie av HVDC-vindpark Projektledare: Torbjörn Thiringer, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 3.2 Nya matematiska modeller ger säkrare drift Projektnamn: Styrmetoder för vindkraftgeneratorer och vindkraftverk Projektledare: Torbjörn Thiringer, Chalmers tekniska högskola, Göteborg

14 3.3 Minskat slitage med nytt system Projektnamn: Aktiv rotorresistansstyrning av överstegringsreglerat vindkraftverk med extern rotorresistans Projektledare: Torbjörn Thiringer, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 3.4 Överföring av vindkraftproducerad el Projektnamn: Vindkraft i områden med begränsad exportkapacitet Projektledare: Lennart Söder, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 3.5 Minimal användning av reservkraft Projektnamn: Minimering av kostnaden för reservkraft i integrerade kraftsystem med mycket vindkraft Projektledare: Lennart Söder, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 3.6 Effektivare strömförsörjning till havs Projektnamn: Ny topologi för mer effektiva AC/DC-omriktare till framtida havsbaserade vindkraftparker Projektledare: Hans-Peter Nee, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4 Konsekvenser och planering så påverkas människor, djur och natur av vindkraften 4.1 Fladdermöss och fåglar i farozonen Projektnamn: Vindkraftverk och fladdermöss en pilotundersökning Projektledare: Ingemar Ahlén, Statens lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala 4.2 Vindkraftverkens påverkan på fastsittande djur och växter i havet Projektnamn: Kraftverkskonstruktioner i havet en metod för att lokalt öka den biologiska mångfalden i Östersjön Projektledare: Torleif Malm, Stockholms universitet 4.3 Fiskarna trivs runt vindkraftverken Projektnamn: Havsbaserade vindkraftverk som artificiella rev Projektledare: Marcus Öhman, Stockholms universitet 4.4 Dålig förankring hos närboende Projektnamn: Vindkraft, individ, samhälle och landskap Projektledare: Karin Hammarlund, Göteborgs universitet 4.5 Lyckad vindkraftetablering i Torsås Projektnamn: Havsbaserad vindkraft och socioekonomiska konsekvenser Projektledare: Sanna Mels, Högskolan i Kalmar 4.6 Tillståndsprövningen granskas Projektnamn: Vindkraftverkens miljöpåverkan utvärdering av regelverk och bedömningsmetoder Projektledare: Tore Wizelius, Högskolan på Gotland 4.7 Så upplevs skuggorna från snurrorna Projektnamn: Störningsundersökningar bland boende i närheten av vindkraftverk Projektledare: Kerstin Persson-Waye, Göteborgs universitet

15 4.8 Lågfrekvent buller från havsbaserad vindkraft Projektnamn: Ljudspridning kring havsbaserade vindkraftverk Projektledare: Mats Åbom, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4.9 Riktvärden för buller kontrolleras Projektnamn: Undersökning av orsakerna till konstaterade bullerstörningar kring vindkraftverk Projektledare: Sten Ljunggren, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4.10 Kompendium om ljud Projektnamn: Utarbetande av ett kompendium om ljud från vindkraftverk Sten Ljunggren, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4.11 Ny metod att simulera vindbrus i träd Projektnamn: Maskering av ljud från vindkraftverk, etapp II Projektledare: Mats Åbom, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 5 Branschgemensamt program forskningssamarbete för framtida vindkraftetablering 5.1 Driftuppföljning av vindkraftverk Projektnamn: Driftuppföljning av vindkraftverk, Tillgänglighetsrapportering Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.2 Fjärrkommunikation med vindkraftverk Projektnamn: Gränssnitt för datakommunikation med vindkraftverk, Informationsstrukturer för styrning och övervakning Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.3 Drift och underhåll Projektnamn: Filter och smörjfett, Korrosionsskydd av havsbaserade vindkraftverk, Vindkraft i kallt klimat, 3G-utrustning i anslutning till vindkraftverk, Klassificerings- och beteckningssystem för vindkraftverk, Vindens energiinnehåll i framtiden Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.4 Samverkan mellan vindkraft och elnät Projektnamn: Dynamiska modeller av vindfarmer, Framgångsrik elprojektering av vindkraftparker, Inventering av vindenergiprognossystem Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.5 Miljöfrågor Projektnamn: Ljud i havet Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi

16

17 1. Säkrare bedömning av elproduktionen rätt vindprognos ger maximal utdelning på elbörsen Goda vindprognoser är en förutsättning för marknaden för vindkraftelektricitet. Om det går att förutsäga hur mycket det kommer att blåsa blir det också lättare för vindkraftprocenterna att få ut maximal betalning för sin energi på elbörsen. Bakgrunden är att elmarknadens priser, som skapas av utbud och efterfrågan, numera delvis styrs av en elbörs där priser ändras från den ena minuten till den andra. En producent av vindkraftel förbinder sig att sälja ett visst antal kilowattimmar (kwh) under en viss tidsperiod. Ju längre tidsperiod desto mera värd är varje kwh. Det är därför värdefullt att kunna beräkna hur mycket vindkraftel som kommer att kunna produceras under en viss period. Om leverantören inte kan producera så mycket som överenskommits måste han antingen böta eller köpa upp tillgänglig ström från någon annan leverantör, vilket är dyrt. Det omvända är att leverantören får oväntat mycket vind till sina turbiner. Överskottsenergin, som det inte skrivits kontrakt om, måste då säljas med kort varsel och till underpris. Både vid underskott eller överskott av el får leverantören nöja sig med ett genomsnittspris per kwh vilket är lägre än kontraktspriset. Även om lite extra vind kan tyckas vara bra för leverantören så är slitaget och behovet av översyn ungefär proportionellt mot antalet drifttimmar, och förtjänsten per kwh är låg. Svårigheten består bland annat i att förutsäga hur mycket det kommer att blåsa under kontraktstiden. Därför måste leverantören ha tillgång till bästa möjliga vindprognos och samtidigt kunna lita på att hårdvaran i vindkraftverket fungerar. Ett problem är exempelvis isbildning på vingarna. Vid tillräckligt mycket isbildning stannar vindkraftverket och levererar heller ingen effekt. Särskilt viktigt är det att hitta noggranna metoder för att beräkna vindens hastighet eftersom det är den som styr vindkraftverkens energiproduktion. För att lyckas med detta krävs nya meteorologiska metoder. För att förutsäga väder och vind behövs datoriserade beräkningsmetoder, så kallade modeller. Modellerna innehåller parametrar vars siffervärden man inledningsvis inte känner med tillräcklig noggrannhet. Men med hjälp av mätningar går det att hitta siffervärden på parametrarna så att modellens prognos kan fås att stämma allt bättre med verkligheten.

18 Projektnamn: Vindförhållanden offshore och i kustzonen Projektledare: Hans Bergström Organisation: Uppsala universitet E-post: (ersätt n.n med hans.bergstrom) Anslag: kronor 1.1 Säkrare vindprognoser till havs Det är särskilt intressant att kartlägga vindförhållandena nära kuster eftersom det blåser mer där än över land samtidigt som det kan vara grunt nog för vindkraftetablering. Projektet på södra Gotland syftar till att förbättra mätmetoderna för att kunna beräkna vindriktning och styrka. Försök har gjorts med goda resultat. Projektets mål är att kartlägga de meteorologiska faktorer som påverkar vindförhållandena dels till havs, dels i kustområden. I rapporten beskrivs mätningar som genomförts med flera väderballonger på flera platser samtidigt. Forskningsarbetet har under 2003 främst berört analyser av de omfattande mätningar som genomfördes över södra Gotland i maj Det har skett tillsammans med försök att datorberäkna vindarna över området under mätperioden med den så kallade MIUUmetoden, en beräkningsmodell som tagits fram vid meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet (MIUU). Med hjälp av modellen och med vindmätningar som input från endast ett fåtal platser kan vinden räknas ut på andra ställen än mätplatserna. För att verifiera modellberäkningarna har man även kontrollmätt vinden på dessa platser. Ett exempel visas i kartorna här intill, där de observerade vindarnas variation i styrka och riktning väl stämmer överens med de databeräknade. De beräknade vindarna ger dessutom en betydligt fylligare information om vindarnas geografiska variationer. Intressant i detta fall är den så kallade sjöbriscirkulation som ger upphov till svaga, sammanlöpande vindar över inre Gotland vid en viss tidpunkt. Analys- och modelleringsarbetena kommer att avslutas under Faktisk vindstyrka och vindriktning vid mätning med vindballong. Mätningarna skedde vid tre tillfällen samma dag. Beräknad vindstyrka och vindriktning enligt den så kallade MIUU-modellen. Preliminära resultat från detta projekt redovisades också på World Wind Energy Conference (WWEC) i Kapstaden november Referenser: Törnblom, K., Johansson, C., and Bergström, H., 2003: Simulations and measurements of mesoscale flow modifications in the Baltic Sea area. Proceedings from World Wind Energy Conference, WWEC2003, November 2003, Cape Town, South Africa. Bergström, H., and Lindholm, M., 2003: Higher-order closure meso-scale modelling for wind climate estimates. Proceedings from World Wind Energy Conference, WWEC2003, November 2003, Cape Town, South Africa.

19 Projektnamn: Vindförhållanden i komplex terräng Projektledare: Hans Bergström Organisation: Uppsala universitet E-post: (ersätt n.n med hans.bergstrom) Anslag: kronor 1.2 Säkrare vindprognoser i fjällen Den bästa placeringen för ett vindkraftverk är till havs och nära kusten. Men det finns också goda vindförhållanden i fjällen, ofta på toppen av bergen. Det är dock svårt att förutsäga vindarna i den kuperade terrängen. En ny datoriserad beräkningsmetod ser ut att kunna lösa detta problem. Projektet går ut på att bättre kunna förstå och beräkna vindarna i fjällterräng med syfte att göra det möjligt att bättre beräkna vindpotentialen i fjällen i framtiden. På så sätt kommer det att bli möjligt att bättre bedöma ekonomin i en vindkraftslokalisering i fjällen. Bergsformationerna leder ofta till komplicerade vindströmmar som ställer stora och svåra krav på de datoriserade beräkningsmetoderna, de så kallade vindmodellerna. Utgångspunkten för beräkningarna är två kampanjer med vindmätningar som gjorts med hjälp av väderballong i dalgången vid Souva i Lappland under maj 1999 och september De mätta vindarna visar sig överraskande nog vara mycket höga. Detta framgår dock inte när vinden beräknas enligt de traditionella modeller som används. Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet har utvecklat en avancerad beräkningsmodell (MIUU-metoden) som ger resultat som väl överensstämmer med verkligheten i denna komplexa terräng. Traditionella metoder tar inte hänsyn till så många parametrar som MIUU-modellen gör. Avsikten med detta projekt är att visa om datormodellen fångar dessa vindvariationer, för att sedan med modellens hjälp fysikaliskt försöka förklara vad som händer. MIUU-modellen har primärt körts med information om det storskaliga väderläget hämtad från väderkartor. Detta visade sig ge ett likartat förlopp hos det beräknade vindfältet som hos det observerade, men mätperioden innehåller även fall då stora skillnader kan noteras. Därför pågår nu en andra omgång datorkörningar för att försöka förutsäga vindarna. Resultaten från körningar över större områden ska under våren 2004 användas som data i en beräkningsmodell som endast täcker dalgången vid Suorva. Dessa körningar väntas ge bättre överensstämmelse med det faktiska vindläget. Modellkörningar görs även med en version där molnbildning inkluderas, vilket kan påverka resultaten.

20 Projektnamn: Mätningar i master Projektledare: Hans Bergström Organisation: Uppsala universitet E-post: (ersätt n.n med hans.bergstrom) Anslag: kronor 1.3 Vindmätning på olika höjder Vindmätare som placerats på olika höjder i master, avslöjar bland annat hur vinden varierar från marken och uppåt. Mätresultaten har gett värdefull information till en databank med vinddata som samlats in under flera år. Långtidsmätningarna visar också den maximala vindbelastning som ett vindkraftverk måste tåla. Masten för vindmätning är, liksom vindmätaren (anemometern), ett grundläggande verktyg för att kunna förutsäga vindar. Masten kan bära flera vindmätare på flera höjder och därmed ge information om vindens höjdprofil från marken/vattnet och uppåt. Inom projektet har kontinuerliga mätningar gjorts av vindhastighet, vindriktning och temperatur på flera höjder. Mätningar görs utanför Gotland på Östergarnsholm och på Näsudden och vid Bockstigens vindfarm, som är placerad en halv mil ut i havet. Dessutom görs mätningar i Suorva i en dalgång i Lapplands fjälltrakter, samt på fjället Juobmotjåkkå vid samma dalgång. Mätningarna i Juobmotjåkkå fick dock avslutats i november 2003 då vindmätaren återigen (för femte gången sedan 1997) förstördes av nedisning. Under september oktober 2003 utgjorde mätstationen på Östergarnsholm en viktig länk i ett större internationellt forskningsprojekt. Där deltog finska och amerikanska forskargrupper för att bland annat studera vindförhållandena i närheten av vattenytan. Mätprojektet har utökat den unika databanken med vinddata som samlats in under flera år. Projektets mätningar förser beräkningsmetoderna, de så kallade vindmodellerna, med data för parametersättning. Meteorologiska modeller gör beräkningar för olika stora geografiska områden. Modellerna Solceller och vindkraft laddar det meteorologiska mätsystemet på Östergarnsholm utanför Gotland. kan behöva information om ögonblicksvinden över ett stort område, som är större än det område som den ska beräkna vinden för. Ögonblicksvinden, som oftast bara kan mätas sparsamt i ett fåtal spridda punkter, används av modellen som utgångspunkt (input) för en detaljerad förutsägelse inom det område för vilket modellen ska lämna vinddata. Mätområdets utbredning, tillsammans med många andra variabler, bestäms genom input före datorkörningen. Information om extremvindar är också av stor betydelse. Extremvindar använder konstruktören till vindkraftverket för korrekt dimensionering av lastbärande materialtjocklekar med mera. För att få med extremvindarna i mätningen behövs långa mättider eftersom extremvindar är ovanliga.

21 Projektnamn: Drift av Hönö provstation Projektledare: Magnus Ellsen Organisation: Chalmers tekniska högskola, Göteborg E-post: (ersätt n.n med magnus.ellsen) Anslag: kronor 1.4 Chalmers eget vindkraftverk På Hönö utanför Göteborg finns ett litet försöksvindkraftverk som drivs av Chalmers tekniska högskola. Här kan skolans doktorander testa sina teorier i praktiken. Vindkraftverket är också ett populärt mål för studiebesök bland forskare och allmänhet. Chalmers ansvarar för driften av ett försöksvindkraftverk på Hönö utanför Göteborg. Det lilla vindkraftverket används i olika forskningsprojekt samt som demonstrationsanläggning för studiebesök. Vindkraftverket har använts sedan talet för utprovning av mekaniska komponenter, diverse reglersystem och elektriska system, särskilt generatorsystem. Chalmers tekniska högskola har ansvarat för de olika projekten. Vanligtvis drivs projekten av doktorander, som genom tillgången till ett realistiskt laboratorium (ett eget vindkraftverk) kan verifiera/trimma sin projektteori. Arbetsprincipen är att verifiera teorier genom att dessa programmeras som en del av ett simuleringsprogram. Sedan simuleras ett konstruerat förlopp som också körs i verkligheten, det vill säga i Hönömaskinen, varefter jämförelse sker. Under året har arbetet påbörjats för att undersöka hur det går att få mer effekt ur den generator som driver vindkraftverket. Arbete har påbörjats med undersökning av seriekompensering av vindkraftverkets permanentmagnetiserade direktdrivna generator. Teoretiska studier har visat att användande av kondensatorer i serie med generatorlindningarna jämfört med dagens parallellkopplade kondensatorer kan medge ökat effektuttag ur generatorn. Proven görs på en av vindkraftverkets 27 generatorspolar. Resten av generatorn är till en början Examensarbetaren Musie Gher testar den nybyggda utrustningen som ska användas i kommande experiment på Chalmers eget vindkraftverk. inkopplad som tidigare. Bygge av utrustning och inkoppling av mätutrustning har utförts som ett examensarbete. Ett doktorandprojekt som gör simuleringar och mätningar på Hönögeneratorn har också påbörjats. Mätningarna på vindkraftverket planeras att ingå i det internationella samarbetsprojektet Dynamic Models of Wind Farms for Power System Studies (IEA

22 Projektnamn: Drift och underhåll av mätsystemet vid Bockstigen, etapp III Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: (ersätt n.n med rng) Anslag: kronor 1.5 Första offshoreparken snurrar än En halv mil ut i havet utanför Gotland ligger Sveriges första havsbaserade vindkraftpark, Bockstigen. Här görs mätningar för att skapa en ny vinddatabas. 3-4 km ut i havet utanför Näsudden på södra Gotland ligger Sveriges första havsbaserade vindkraftpark; Bockstigen. Parken består av fem 500 kw vindturbiner. Här pågår sedan 1998 unika långtidsmätningar i syfte att säkra en databas med samtida vind-, våg- och lastdata. Mätningarna planeras fortsätta t.o.m. 30 juni 2007 för att få med ett "tillräckligt antal" extremtillfällen, dvs bl.a. högvindsfall och extremvågor. Bockstigen är Sveriges första havsbaserade vindkraftpark, och har snurrat sedan Projektnamn: Informal Meeting of Teststations Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: (ersätt n.n med rng) 1.6 Internationellt möte om mätproblem De tekniska mätproblemen inom vindenergiforskningen diskuterades på ett informellt, internationellt möte som hölls på Gotland under två dagar i september För 21:a gången i ordningen arrangerades sep Informal Meeting of Teststations (IMTS). Tekniska utmaningar och behov inom framförallt mätteknik inom vindkraftindustri och vindenergiforskning diskuterades på ett informellt, och därmed effektivt, sätt. Presentationstitlarna omfattade vindmätning, mätning på vindturbiner, beräkningar på vindturbinstrukturer i syfte att kunna planera mätningar m.m. Nya områden var de speciella behov som stora verk och havsbasering medför. 20 deltagare från åtta länder (däribland Japan och Indien) deltog. Mötet avslutades med ett studiebesök vid Bockstigens havsvindpark. Dokumentation från mötet: 21:st Informal Meeting of Test Stations, FOI-D-0125

23 Projektnamn: IEA Annex XIX Wind Energy in Cold Climates Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: (ersätt n.n med rng) Anslag: kronor 1.7 Internationellt projekt om nedisning Det största problemet med vindkraft i kalla klimat är nedisning som hindrar drift av vindkraftverket. Sverige deltar i ett internationellt projekt där detta problem analyseras och rapporteras. IEA:s internationella nätverksgrupp för vindkraft i kalla klimat; Annex XIX, har för andra året i rad arbetat med aktuella frågor. Arbetet begränsar sig till att sammanställa resultat från nationella projekt. Ett stort antal driftstopp hos befintliga aggregat orsakas av nedisning och kyla. Klimatet försvårar även på många platser vindenergipotentialmätningar och tillträde till mätplatser och vindkraftverk. Sammantaget ökar detta osäkerheten kring investeringar i kalla klimat vilket, med dagens ej helt anpassade teknik, i viss mån avskräcker såväl investerare som tillverkare från att bygga på dessa platser. Erfarenheterna från USA, Kanada, Norge, Sverige, Finland och Schweiz finns sammanfattade i "Statusrapport för vindkraft i kalla klimat" [på engelska]. Projektrapport: State-of-the-Art of Wind Energy in Cold Climates kan hämtas på projektets hemsida Projektnamn: EU-projektet Wind Turbine in Icing Environment Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: (ersätt n.n med rng) Anslag: kronor 1.8 EU-projekt om nedisning Problemet med is som stör eller stoppar driften av vindkraftverken undersöks i detta EU-projekt. EU-projektet NEW ICETOOLS (Wind Turbine in Icing Environment: Improvement of Tools for Siting, Certification and Operation) syftar till att underlätta etablering av vindkraft i kalla klimat. I projektet deltar representanter från från Finland, Sverige, Tyskland och Österrike. Arbetet är uppdelat i fem olika arbetspaket: 1. Prognos- och frekvenskartor över nedisning [EU inkl. nya medlemmar] 2. Klassificering av platser med avseende på nedisning 3. Modellering och simulering av isbildning 4. Upptäckt och förhindrande av nedisning 5. Frågeformulär och marknadsundersökning Under 2003 hölls två projektmöten. En spännande upptäckt är bl.a. att frost kan vara en större källa till utmattning än vad som tidigare antagits. Isdetektering vid Suorva har framgångsrikt utförts med en nyutvecklad isdetektor.

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

eller

eller www.vindenergi.org eller www.vindforsk.se Vindforsk II Några fakta 3 år under 2006 2007 2008 med ca 15 milj/ år i ett gemensamt statligt industriellt program. Två rubriker: Grundläggande forskning (100%

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala

Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala Beräkningar med MIUU-modellen Version 2007 Hans Bergström Institutionen för geovetenskaper, luft och vattenlära Uppsala universitet hans.bergstrom@met.uu.se 1. Inledning

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK Utvecklingen av ren energi fokuseras allt mer på vindkraftverk, vilket innebär att det blir allt viktigare att få ut största möjliga verkningsgrad av dessa. Mängden användbar

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN

Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN Översikt Dali Urban har utvecklats för optimal prestanda vid låga vindhastigheter. Konen runt generatorn, eller the Venturi duct accelererar vind hastigheten

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Program Vindkraft i kallt klimat

Program Vindkraft i kallt klimat Program Vindkraft i kallt klimat Om Vindkraft i kallt klimat Inom vindkraft i kallt klimat bedrivs forskning och utveckling om bl.a. metoder och instrument för att förutsäga nedisning och dess påverkan

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet

V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet Nyskapande rotorbladsteknik Optimal effektivitet OptiSpeed *-generatorn i vindkraftverken V90-1,8 MW och V90-2,0 MW är modifierade varianter av generatorn i Vestas

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen

Läs mer

Energimyndighetens arbete med vindkraft. Anders Björck och Fredrik Dahlström Energimyndigheten

Energimyndighetens arbete med vindkraft. Anders Björck och Fredrik Dahlström Energimyndigheten Energimyndighetens arbete med vindkraft Anders Björck och Fredrik Dahlström Energimyndigheten Vårt uppdrag Energimyndigheten ska som nationell expertmyndighet vara pådrivande i arbetet med att främja en

Läs mer

Mätning av vindkraftljud

Mätning av vindkraftljud Mätning av vindkraftljud Emission och immissionsmätning Jens Fredriksson, ÅF Fredriksson, 2011 11 24 1 Innehåll Hur, vad och varför? Varför mäta? Vad påverkar en mätning? Hur mäter man? Erfarenhet från

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Goda förutsättningar för ökad lönsamhet. Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101. Answers for energy.

Goda förutsättningar för ökad lönsamhet. Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101. Answers for energy. Goda förutsättningar för ökad lönsamhet Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101 Answers for energy. Hur kan man få bästa möjliga prestanda med bara hälften så många delar? 2 I takt med att vindkraftanläggningar

Läs mer

Forskningsområden. Energisystem och marknad. Energianvändning inkl. transporter

Forskningsområden. Energisystem och marknad. Energianvändning inkl. transporter Ägare Energiforsk AB kommer inledningsvis att ägas av: 1.Svensk Energi Swedenergy AB (30 %) 2.Affärsverket svenska kraftnät (20 %) 3.Svensk Fjärrvärme AB (20 %) 4.Energigas Sverige Service AB (15 %) 5.Swedegas

Läs mer

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

*** Bygg ett vindkraftverk

*** Bygg ett vindkraftverk Kort version Vilken propeller snurrar snabbast (se på mätaren) Prova att ändra Antal blad Bladets längd Bladets bredd Bladets vridning 1 Utförlig version Det här vindkraftverket ger elektrisk spänning

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

Lägesrapport verksamhetsåret 2000/2001. Sammanställd av Sven-Erik Thor. FOI-R --0185--SE November 2001 ISSN 1650-1942 8QGHUODJVUDSSRUW

Lägesrapport verksamhetsåret 2000/2001. Sammanställd av Sven-Erik Thor. FOI-R --0185--SE November 2001 ISSN 1650-1942 8QGHUODJVUDSSRUW FOI-R --0185--SE November 2001 ISSN 1650-1942 8QGHUODJVUDSSRUW 9LQGNUDIWVSURJUDPPHW9.. Lägesrapport verksamhetsåret 2000/2001 Sammanställd av Sven-Erik Thor y distance (km) 800 700 600 500 400 300 200

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Namn: Shawn Örnerstedt Klass: TE15A Gruppmedlemmar: Ebba Tubin, Theodor Berg, Amir Honarmand, Yang Du Inledning: En princip av ett vindkraftverk är väldigt simpelt

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

Övningstentamen. Syfte med tentamen

Övningstentamen. Syfte med tentamen Övningstentamen Syfte med tentamen Inte primärt få fram värden Lösningarna ska vara så tydliga att läraren blir övertygadatt du kan tillräckligt för att bli godkänd eller högre betyg. Obegriplig lösning

Läs mer

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi?

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi? Vindkraftsutbildning ENKLAV utbildning Sven Ruin 2016-03-09/10 Gävle Projektet Varför bygger vi? Produktion Foto: Henrik 121 Wikimedia Vindkraftsutbildning Vindkraftsutbildning Processen Miljöpåverkan

Läs mer

VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K

VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K 1 GGRail AB kan som första företag i Skandinaven presentera en helt ny typ av innovativa mindre vindkraftverk.

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

7.1.1 Modulindelning. Delsystem: Pneumatiskt system. Elmotor för rotation. Axel. Lager. Chuck. Ram. Kylsystem. Sensorer

7.1.1 Modulindelning. Delsystem: Pneumatiskt system. Elmotor för rotation. Axel. Lager. Chuck. Ram. Kylsystem. Sensorer 7 Konstruera konceptet 7.1 Systemarkitektur En utförlig systemarkitektur har satts upp för att underlätta konstruktionen av produkten. Genom att omforma delsystemen till moduler fås en bättre översikt.

Läs mer

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem Rapport Nr. 62 Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem David Segersson Pärmbild. Bilden föreställer strömningen kring planerad bebyggelse i Danvikshem vid sydvästliga vindar. Rapport Författare:

Läs mer

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum VÄRLDENS SKILLNAD Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum Svensk VindkraftsTekniskt Centrum har bildats för att stödja svensk industri med kunskap inom vindkraftens konstruktionsfrågor och för att utbilda ingenjörer

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

TEKNISKA FÖRESKRIFTER. Göteborg Göteborgs stads bostadsaktiebolag Fastighetsutveckling

TEKNISKA FÖRESKRIFTER. Göteborg Göteborgs stads bostadsaktiebolag Fastighetsutveckling Nyckelfärdigt vindkraftverk samt avtal för service och underhåll, drift och övervakning samt administration av vindkraftverket TEKNISKA FÖRESKRIFTER Göteborg 2011-10-20 Göteborgs stads bostadsaktiebolag

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Projekt Paul Appelqvist & Martin Almgren ÅF- Ljud och Vibrationer Örebro

Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Projekt Paul Appelqvist & Martin Almgren ÅF- Ljud och Vibrationer Örebro Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Projekt 32446-1 Paul Appelqvist & Martin Almgren ÅF- Ljud och Vibrationer Örebro 2012-02-07 1 Bakgrund Naturvårdsverket rekommenderar 40 dba vid 8 m/s på 10 m höjd...och

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

TAKANEBACKEN VINDKRAFTSPARK. Skuggeffektutredning. Version Datum Författare Godkänd Sammanfattning

TAKANEBACKEN VINDKRAFTSPARK. Skuggeffektutredning. Version Datum Författare Godkänd Sammanfattning Page 1 of 9 Takanebacken_skuggeffektutr edning_ck161007-3cg Etha Wind Oy Frilundintie 2 65170 Vaasa Finland TAKANEBACKEN VINDKRAFTSPARK Skuggeffektutredning Version Datum Författare Godkänd Sammanfattning

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Vindkraft - teknik och projektering

Vindkraft - teknik och projektering Öppen utbildning Vindkraft - teknik och projektering En tredagarskurs som ger dig grundläggande förståelse för vindkraftstekniken och dess sammanhang Vindkraft - teknik och projektering Göteborg 11 nov-13

Läs mer

Vindkraftsprogrammet VKK

Vindkraftsprogrammet VKK Vindkraftsprogrammet VKK Lägesrapport verksamhetsåret 1999/00 Sammanställd av Sven-Erik Thor 0.4 Composite vector plot of mean velocities at α=15 o 0.3 0.2 y/c 0.1 0 0.1 0.2 0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 1.2 x/c

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Ljudmätningar examensarbete

Ljudmätningar examensarbete Ljudmätningar examensarbete Stor-Rotliden Paul Appelqvist Senior Specialist ÅF Ljud & Vibrationer 2012-11-30 1 Bakgrund Examensarbete på ÅF i sammarbete med Vattenfall Vindkraft AB och KTH/MWL. Syfte Att

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Liselotte Aldén Ljud från vindkraftverk Av Annika Melin Det sista öppna seminariet kring vindkraft under 2012 hölls måndagen den 15 oktober i en hörsal på Högskolan på Gotland. Temat var ljud från vindkraft

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer

TJÄNSTEANTECKNING 1 (5)

TJÄNSTEANTECKNING 1 (5) TJÄNSTEANTECKNING 1 (5) Användning av vindkraft i vägbelysning För att minska vägbelysningens miljöpåverkan gäller det att reducera energiförbrukningen. Bästa sättet är genom att använda effektiva ljuskällor,

Läs mer

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner Author Paul Appelqvist Phone +46 10 505 60 24 Mobile +46701845724 Paul.Appelqvist@afconsult.com Date 2014-11-20 Project ID 593868 Recipient Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom Mätprogram ljud under byggtiden

Läs mer

Vindkraft och Försvarets sensorer m.m.

Vindkraft och Försvarets sensorer m.m. Vindkraft och Försvarets sensorer m.m. Per Nordlöf FM frekvenshandläggning per.nordlof@mil.se Frekvenskontoret: smo@mil.se Peter Modigh - Försvarets Bildbyrå Lasse Sjögren - Försvarets Bildbyrå Försvarets

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist 2014-10-27

ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist 2014-10-27 ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist 2014-10-27 Ljudnivå vad är det? 10+10=13 20+20=23 40+40=43 2 3 Ljudets tidsvariation 4 Ljudtrycksnivå och Ljudeffektnivå? 5 A-, C-vägning, dba, dbc 6 Akustik

Läs mer

Uppgiften onsdag 6 maj 2009

Uppgiften onsdag 6 maj 2009 Uppgiften onsdag 6 maj 2009 Forskningsprojekt i Vindval 20 forskningsprojekt har startat Fåglar och fladdermöss Marin miljö Människor onsdag 6 maj 2009 Nyutkomna rapporter Människors upplevelse av ljud

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds

Läs mer

Permanentmagnetiserade generatorer för vindkraftverk

Permanentmagnetiserade generatorer för vindkraftverk Permanentmagnetiserade generatorer för vindkraftverk Sandra Eriksson Docent, Universitetslektor Avdelningen för Elektricitetslära Institutionen för Teknikvetenskaper Uppsala Universitet Projektering &

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Utställningen ger aktuell information om projektet - Vad har skett sedan samrådet - Utförda inventeringar och undersökningar - Kommande inventeringar

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun Årsrapport 213 Brahehus 4 Mörbylånga Kommun SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller produktionsstatistik och analyser för teknisk och kommersiell förvaltning av Brahehus 4 under perioden 213-1-1 213-12-31.

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Stefan Ivarsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut stefan.ivarsson@sp.se

Stefan Ivarsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut stefan.ivarsson@sp.se Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta Stefan Ivarsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut stefan.ivarsson@sp.se Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10 PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn E.ON Vind Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn Radie: 56 m Rotordiameter: 112 m Fakta Nacellen (maskinhuset): 170 ton Torn: 170 ton Ett rotorblad: 13,5 ton Fundamentent: 1800 ton utan ballast

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Merikartvägen N Torkkola Lillkyro 7 Torkkola vindkraftspark finns i Vasa längs med Merikartvägen, söder om Kyrö älv. Yta: ca 1 000 hektar Skiften: över 200 Markägare:

Läs mer

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum Agenda Definition av Småskalig vindkraft (SWT) Varför är SWT intressant för Fastigheter? Utvecklingen senaste åren : Problem

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com V112-3.0 MW En vindturbin som passar hela världen vestas.com VI LEVERERAR TILLFÖRLITLIG VINDKRAFT EN EFFEKTIV, PÅLITLIG VINDTURBIN SOM PASSAR I HELA VÄRLDEN Effektiv och pålitlig V112-3.0 MW är en effektiv,

Läs mer

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage

Läs mer

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Vindkraftsstrategi Om strategin En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Gemensam målbild och strategi för forskning, stöd och insatser Baserad på intern och extern kunskap samt kartläggning

Läs mer

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring.

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring. Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning på Gabrielsberget Bild tagen från http://magasin08.files.wordpress.com/2010/06/vindkraft37.jpg Johan Dyrlind johan.dyrlind@gmail.com Viktor Johansson

Läs mer

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk Vindkraftverk Fakta i kortformat Varför vindkraftverk är höga Korta fakta om vindkraftverk Ett högt vindkraftverk utvinner mer energi än ett lågt då höjden gör att markens eventuella ojämnheter spelar

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

Utbildningsöversikt vindkraft

Utbildningsöversikt vindkraft Utbildningsöversikt vindkraft Bakgrund Den historiska händelse som är startskottet för byggandet av vindkraftparken i Markbygden är när Piteås kommunalråd Peter Roslund och Landshövdingen i Norrbotten

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer