Foto: Gunnar Britse VINDKRAFT. Forskningsprogrammet VindForsk en lägesrapport för år 2003

Transkript

1

2 Foto: Gunnar Britse VINDKRAFT Forskningsprogrammet VindForsk en lägesrapport för år 2003

3

4 VINDKRAFT Forskningsprogrammet VindForsk en lägesrapport för år 2003 Sammanställd av Åsa Elmqvist TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT FLYGTEKNIK FFA STOCKHOLM FOI-R SE JULI 2004 ISSN Underlagsrapport

5

6

7 Inledning Den här rapporten presenterar vad som pågick inom forskningsprogrammet Vindforsk under verksamhetsåret Vindforsk utgör en fortsättning på den forskning inom vindkraftsområdet som sedan 1975 bedrivits med finansiering från det statliga energiforskningsprogrammet. Vindforsk pågår åren och omfattar sammanlagt cirka 90 miljoner kronor. Projekten har i rapporten delats in i fem kapitel efter programmets projektkategorier. Fördjupad information om projekten kan fås från Vindforsks sekretariat. Många projektrapporter finns också att hämta på Internet, Rapporten har producerats med stöd av Energimyndigheten

8 Detta är Vindforsk Vindforskprogrammet är indelat i en grundläggande och en tillämpad del. Den tillämpade delen förutsätter medfinansiering från näringslivet, medan projekt inom den grundläggande delen har möjlighet att få upp till 100 procent finansiering från Energimyndigheten. Det kan vara en betydande skillnad på nivå, omfattning och inriktning mellan ett grundläggande och ett tillämpat projekt vilket kan vara bra för läsaren att ha i åtanke. Projektförslag inom den grundläggande delen behandlas först av ett råd bestående av vindkraftkunniga personer med olika kompetenser. Rådet lämnar ett förslag till hur Energimyndigheten ska besluta angående varje inkommen ansökan. Förfarandet för de tillämpade projekten är snarlikt, men med den skillnaden att de vindkraftkunniga personerna utgör en styrelse som kan besluta direkt om projektet får medel eller inte. Sekretariat Ett programsekretariat har upprättats vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med uppgift att stödja, sammanhålla och informera om forskningen inom Vindforskprogrammet. Uppgiften är att ansvara för administration av Vindkraftsprogrammet gentemot Energimyndigheten. Detta innefattar att FOI är ansvarigt bland annat för sekretariatsfunktionen för programmet och programrådet, dokumenthantering, samordning av inkommande projektförslag, beredning av projekt samt samordning av informationsinsatser i samråd med Energimyndigheten. Programchefen Sven-Erik Thor och programsekreteraren Åsa Elmqvist följer Vindforskprojekten och handlägger kontakterna med de sökande. Programchefen ansvarar för att beslut som tas i programstyrelsen verkställs och följs upp. Både programchefen och programsekreteraren är adjungerade till programstyrelsen och programrådet. Programchefen eller programsekreteraren är programstyrelsens och programrådets sekreterare och ansvarar för samordning och viss planering av forskningsprogrammet i enlighet med programstyrelsens/rådets beslut. Lägesrapport för verksamhetsåren 2001 (VKK-programmet) och 2002 (Vindforskprogrammet) har sammanställts av Åsa Elmqvist i rapporten FOI-R 0860 SE.

9 Kunskapscentrum Vindkraft Ett kunskapscentrum för vindkraft drivs av FOI på uppdrag av Energimyndigheten. Syftet är att sprida resultaten från vindkraftforskningen och öka den allmänna kunskapen om vad en vindkraftsutbyggnad innebär. Målet är att få ett naturligt centrum där vindkraftsintressenter kan få svar på frågor om forskning i synnerhet, men även kunna få information om vindkraft i allmänhet. Kunskapscentrum har genomfört följande aktiviteter: 1. Hemsidan Kunskapscentrum Vindkraft 2. Produktion av nyhetsbrevet Vindbladet 3. Svensk Vindenergikonferens Vind Programseminarier 5. Övrigt Webbadressen till Kunskapscentrumets hemsida är På startsidan, se bilden nedan, presenteras aktuella nyheter om vindkraft. I vänstermarginalen finns länkar till andra sidor som bland annat beskriver programmet samt hur man kan ansöka om forskningsanslag.

10 Hemsida Besöksfrekvensen på hemsidan har stadigt ökat. En kraftig ökning av antalet besökare märktes särskilt i samband med att distributionen av Vindbladet förändrades. I dag kan prenumeranterna själva hämta den senaste utgåvan av tidningen genom att klicka på en länk i det e-postmeddelande som annonserar nästkommande utgåva. Statistik visar att besöksdjupet är högt en besökare klickar mellan fem och femton gånger på de länkar som finns på sidan Antal besökare per månad nov 2003 jan 2003 mars 2003 maj 2003 juli 2003 sept 2003 nov 2004 jan 2004 mars Antal besökare per månad på Kunskapscentrum för Vindkraft. Vindbladet Information om verksamheten sprids även genom informationsbladet Vindbladet samt genom direkta kontakter med allmänheten. Hittills har 24 nummer av Vindbladet producerats, vilket motsvarar en utgåva i månaden. Det är en ökning från föregående period då fyra till fem Vindblad publicerades per år. Prenumerationen är gratis och antalet mottagare är för närvarande 576 stycken, varav 80 procent får bladet med e-post och övriga med ordinarie postgång. Skriften finns även tillgänglig på följande webbadress: klicka på Vindbladet.

11 Programseminarier För att stärka samverkan och stimulera kontakter mellan forskare som verkar inom programmet arrangeras programseminarier med olika tema. Hittills har följande seminarier arrangerats: 1. Bättre konsekvensbedömning och ändamålsenlig planering och reglering, mars 2003, FOI-S 0851 SE, sammanställt av Åsa Elmqvist. 2. Säkrare bedömning av energiproduktionen, oktober 2003, FOI-S 0999 SE, sammanställt av Åsa Elmqvist. 3. Kostnadseffektiva vindkraftverk aerodynamik och strukturlaster, oktober 2003, FOI-S 1072 SE, sammanställt av Åsa Elmqvist. Seminarieserien har hittills samlat totalt 105 deltagare. Övrigt Kunskapscentrum har engagerats för att hålla föredrag om vindkraft vid ett antal kurser och konferenser. Exempel från 2003: Seminarium på Kungliga skogs- och lantbruksakademin. Föreningen Värna det gotländska kulturlandskapets, årsmöte. Sida-kurs arrangerad av Ångpanneföreningen. Invigning av Utgrundens mätstation. FMV-seminarium. Sveriges Energiting. Många frågor från allmänheten ställs också till Kunskapscentrum via telefon och e-post. Sammanlagt har cirka 200 frågor av olika karaktär fått svar via centrumet sedan starten. I dagspressen förekommer ofta debattinlägg om vindkraft. Under 2003 har Kunskapscentrum besvarat ett tiotal sådana inlägg. Centrumet har bistått Energimyndigheten i exempelvis framtagande av underlag till svenska bidrag i internationell rapportering och underlag inför möten och konferenser. I FOI:s ansvar i Kunskapscentret ingår också att i förekommande fall utvärdera idéer om ny vindkraftteknik. Även en viss grad av omvärldsbevakning bedrivs av Kunskapscentrum. Exempelvis har det svenska deltagandet vid den europeiska vindenergikonferensen i Madrid juni sammanställts av Åsa Elmqvist i rapporten FOI-S 1047 SE.

12 Projektförteckning 1 Säkrare bedömning av elproduktionen rätt vindprognos ger maximal utdelning på elbörsen 1.1 Säkrare vindprognoser till havs Projektnamn: Vindförhållanden offshore och i kustzonen Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 1.2 Säkrare vindprognoser i fjällen Projektnamn: Vindförhållanden i komplex terräng Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 1.3 Vindmätning på olika höjder Projektnamn: Mätningar i master Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 1.4 Chalmers eget vindkraftverk Projektnamn: Drift av Hönö provstation Projektledare: Magnus Ellsen, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 1.5 Första offshoreparken snurrar än Projektnamn: Drift och underhåll av mätsystemet vid Bockstigen, etapp III Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 1.6 Internationell möte om mätproblem Projektnamn: Informal Meeting of Teststations Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 1.7 Internationellt projekt om nedisning Projektnamn: IEA Annex XIX Wind Energy in Cold Climates Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 1.8 EU-projekt om nedisning Projektnamn: EU-projektet Wind Turbine in Icing Environment Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2 Kostnadseffektiva vindkraftverk så ska framtidens konstruktioner göras hållbara 2.1 Datormodell ska ge hållbara torn Projektnamn: Våglaster på vindkraftverk till havs Projektledare: Lars Bergdahl, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2.2 Pålitligare vindmätare med ny metod Projektnamn: Tillförlitliga vindmätningar inom vindenergiområdet Projektledare: Jan-Åke Dahlberg, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.3 Vindmätare genererar egen turbulens Projektnamn: Forskning kring avancerade metoder för kalibrering av anemometrar Projektledare: Jan-Åke Dahlberg, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.4 Snedställd vindturbin ger ökad effekt Projektnamn: Vakar och möjligheten att optimera kraftproduktion från vindkraftparker Projektledare: Henrik Alfredsson, Kungliga tekniska högskolan (KTH)

13 2.5 Lättare konstruktion ger god ekonomi Projektnamn: Model rotor experiments under controlled conditions (Mexico) Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.6 Gamla mätningar aktuella igen Projektnamn: Aeroelasticitet inventering av unika mätningar Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.7 Hållbarhet för större vindkraftverk Projektnamn: Aeroelasticitet för stora vindturbiner Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.8 Hårt slitage av vind och vatten Projektnamn: Meteorologiskt underlag för belastningsberäkningar för havsbaserade vindkraftverk Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 2.9 Röken avslöjar virvlarna Projektnamn: Aerodynamisk undersökning av spetsvirvlarna hos en liten vindtunnelmodell Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.10 Hållbara vindkraftverk med ny metod Projektnamn: Dynamisk simulering av vindkraftverk Projektledare: Anders Eriksson, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 2.11 Enhetliga standarder för alla länder Projektnamn: Standardiseringsarbete Projektledare: Sven-Erik Thor, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.12 Ny generator utan växellåda Projektnamn: Permanentmagnetiserad transversalflödesvindgenerator med hög effekt och förbättrad effektfaktor Projektledare: Juliette Soulard, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 2.13 Eget vindkraftverk i trädgården Projektnamn: Lättvindsturbin för småskalig elproduktion Projekt Wintree Projektledare: Lars Östholm 3 Effektiv integrering i elsystemet så ska vindkraftenergin bli funktionell och lönsam 3.1 Ny design för vindkraftparker Projektnamn: Konfigurationsstudie av HVDC-vindpark Projektledare: Torbjörn Thiringer, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 3.2 Nya matematiska modeller ger säkrare drift Projektnamn: Styrmetoder för vindkraftgeneratorer och vindkraftverk Projektledare: Torbjörn Thiringer, Chalmers tekniska högskola, Göteborg

14 3.3 Minskat slitage med nytt system Projektnamn: Aktiv rotorresistansstyrning av överstegringsreglerat vindkraftverk med extern rotorresistans Projektledare: Torbjörn Thiringer, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 3.4 Överföring av vindkraftproducerad el Projektnamn: Vindkraft i områden med begränsad exportkapacitet Projektledare: Lennart Söder, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 3.5 Minimal användning av reservkraft Projektnamn: Minimering av kostnaden för reservkraft i integrerade kraftsystem med mycket vindkraft Projektledare: Lennart Söder, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 3.6 Effektivare strömförsörjning till havs Projektnamn: Ny topologi för mer effektiva AC/DC-omriktare till framtida havsbaserade vindkraftparker Projektledare: Hans-Peter Nee, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4 Konsekvenser och planering så påverkas människor, djur och natur av vindkraften 4.1 Fladdermöss och fåglar i farozonen Projektnamn: Vindkraftverk och fladdermöss en pilotundersökning Projektledare: Ingemar Ahlén, Statens lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala 4.2 Vindkraftverkens påverkan på fastsittande djur och växter i havet Projektnamn: Kraftverkskonstruktioner i havet en metod för att lokalt öka den biologiska mångfalden i Östersjön Projektledare: Torleif Malm, Stockholms universitet 4.3 Fiskarna trivs runt vindkraftverken Projektnamn: Havsbaserade vindkraftverk som artificiella rev Projektledare: Marcus Öhman, Stockholms universitet 4.4 Dålig förankring hos närboende Projektnamn: Vindkraft, individ, samhälle och landskap Projektledare: Karin Hammarlund, Göteborgs universitet 4.5 Lyckad vindkraftetablering i Torsås Projektnamn: Havsbaserad vindkraft och socioekonomiska konsekvenser Projektledare: Sanna Mels, Högskolan i Kalmar 4.6 Tillståndsprövningen granskas Projektnamn: Vindkraftverkens miljöpåverkan utvärdering av regelverk och bedömningsmetoder Projektledare: Tore Wizelius, Högskolan på Gotland 4.7 Så upplevs skuggorna från snurrorna Projektnamn: Störningsundersökningar bland boende i närheten av vindkraftverk Projektledare: Kerstin Persson-Waye, Göteborgs universitet

15 4.8 Lågfrekvent buller från havsbaserad vindkraft Projektnamn: Ljudspridning kring havsbaserade vindkraftverk Projektledare: Mats Åbom, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4.9 Riktvärden för buller kontrolleras Projektnamn: Undersökning av orsakerna till konstaterade bullerstörningar kring vindkraftverk Projektledare: Sten Ljunggren, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4.10 Kompendium om ljud Projektnamn: Utarbetande av ett kompendium om ljud från vindkraftverk Sten Ljunggren, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4.11 Ny metod att simulera vindbrus i träd Projektnamn: Maskering av ljud från vindkraftverk, etapp II Projektledare: Mats Åbom, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 5 Branschgemensamt program forskningssamarbete för framtida vindkraftetablering 5.1 Driftuppföljning av vindkraftverk Projektnamn: Driftuppföljning av vindkraftverk, Tillgänglighetsrapportering Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.2 Fjärrkommunikation med vindkraftverk Projektnamn: Gränssnitt för datakommunikation med vindkraftverk, Informationsstrukturer för styrning och övervakning Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.3 Drift och underhåll Projektnamn: Filter och smörjfett, Korrosionsskydd av havsbaserade vindkraftverk, Vindkraft i kallt klimat, 3G-utrustning i anslutning till vindkraftverk, Klassificerings- och beteckningssystem för vindkraftverk, Vindens energiinnehåll i framtiden Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.4 Samverkan mellan vindkraft och elnät Projektnamn: Dynamiska modeller av vindfarmer, Framgångsrik elprojektering av vindkraftparker, Inventering av vindenergiprognossystem Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.5 Miljöfrågor Projektnamn: Ljud i havet Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi

16

17 1. Säkrare bedömning av elproduktionen rätt vindprognos ger maximal utdelning på elbörsen Goda vindprognoser är en förutsättning för marknaden för vindkraftelektricitet. Om det går att förutsäga hur mycket det kommer att blåsa blir det också lättare för vindkraftprocenterna att få ut maximal betalning för sin energi på elbörsen. Bakgrunden är att elmarknadens priser, som skapas av utbud och efterfrågan, numera delvis styrs av en elbörs där priser ändras från den ena minuten till den andra. En producent av vindkraftel förbinder sig att sälja ett visst antal kilowattimmar (kwh) under en viss tidsperiod. Ju längre tidsperiod desto mera värd är varje kwh. Det är därför värdefullt att kunna beräkna hur mycket vindkraftel som kommer att kunna produceras under en viss period. Om leverantören inte kan producera så mycket som överenskommits måste han antingen böta eller köpa upp tillgänglig ström från någon annan leverantör, vilket är dyrt. Det omvända är att leverantören får oväntat mycket vind till sina turbiner. Överskottsenergin, som det inte skrivits kontrakt om, måste då säljas med kort varsel och till underpris. Både vid underskott eller överskott av el får leverantören nöja sig med ett genomsnittspris per kwh vilket är lägre än kontraktspriset. Även om lite extra vind kan tyckas vara bra för leverantören så är slitaget och behovet av översyn ungefär proportionellt mot antalet drifttimmar, och förtjänsten per kwh är låg. Svårigheten består bland annat i att förutsäga hur mycket det kommer att blåsa under kontraktstiden. Därför måste leverantören ha tillgång till bästa möjliga vindprognos och samtidigt kunna lita på att hårdvaran i vindkraftverket fungerar. Ett problem är exempelvis isbildning på vingarna. Vid tillräckligt mycket isbildning stannar vindkraftverket och levererar heller ingen effekt. Särskilt viktigt är det att hitta noggranna metoder för att beräkna vindens hastighet eftersom det är den som styr vindkraftverkens energiproduktion. För att lyckas med detta krävs nya meteorologiska metoder. För att förutsäga väder och vind behövs datoriserade beräkningsmetoder, så kallade modeller. Modellerna innehåller parametrar vars siffervärden man inledningsvis inte känner med tillräcklig noggrannhet. Men med hjälp av mätningar går det att hitta siffervärden på parametrarna så att modellens prognos kan fås att stämma allt bättre med verkligheten.

18 Projektnamn: Vindförhållanden offshore och i kustzonen Projektledare: Hans Bergström Organisation: Uppsala universitet E-post: n.n@met.uu.se (ersätt n.n med hans.bergstrom) Anslag: kronor 1.1 Säkrare vindprognoser till havs Det är särskilt intressant att kartlägga vindförhållandena nära kuster eftersom det blåser mer där än över land samtidigt som det kan vara grunt nog för vindkraftetablering. Projektet på södra Gotland syftar till att förbättra mätmetoderna för att kunna beräkna vindriktning och styrka. Försök har gjorts med goda resultat. Projektets mål är att kartlägga de meteorologiska faktorer som påverkar vindförhållandena dels till havs, dels i kustområden. I rapporten beskrivs mätningar som genomförts med flera väderballonger på flera platser samtidigt. Forskningsarbetet har under 2003 främst berört analyser av de omfattande mätningar som genomfördes över södra Gotland i maj Det har skett tillsammans med försök att datorberäkna vindarna över området under mätperioden med den så kallade MIUUmetoden, en beräkningsmodell som tagits fram vid meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet (MIUU). Med hjälp av modellen och med vindmätningar som input från endast ett fåtal platser kan vinden räknas ut på andra ställen än mätplatserna. För att verifiera modellberäkningarna har man även kontrollmätt vinden på dessa platser. Ett exempel visas i kartorna här intill, där de observerade vindarnas variation i styrka och riktning väl stämmer överens med de databeräknade. De beräknade vindarna ger dessutom en betydligt fylligare information om vindarnas geografiska variationer. Intressant i detta fall är den så kallade sjöbriscirkulation som ger upphov till svaga, sammanlöpande vindar över inre Gotland vid en viss tidpunkt. Analys- och modelleringsarbetena kommer att avslutas under Faktisk vindstyrka och vindriktning vid mätning med vindballong. Mätningarna skedde vid tre tillfällen samma dag. Beräknad vindstyrka och vindriktning enligt den så kallade MIUU-modellen. Preliminära resultat från detta projekt redovisades också på World Wind Energy Conference (WWEC) i Kapstaden november Referenser: Törnblom, K., Johansson, C., and Bergström, H., 2003: Simulations and measurements of mesoscale flow modifications in the Baltic Sea area. Proceedings from World Wind Energy Conference, WWEC2003, November 2003, Cape Town, South Africa. Bergström, H., and Lindholm, M., 2003: Higher-order closure meso-scale modelling for wind climate estimates. Proceedings from World Wind Energy Conference, WWEC2003, November 2003, Cape Town, South Africa.

19 Projektnamn: Vindförhållanden i komplex terräng Projektledare: Hans Bergström Organisation: Uppsala universitet E-post: n.n@met.uu.se (ersätt n.n med hans.bergstrom) Anslag: kronor 1.2 Säkrare vindprognoser i fjällen Den bästa placeringen för ett vindkraftverk är till havs och nära kusten. Men det finns också goda vindförhållanden i fjällen, ofta på toppen av bergen. Det är dock svårt att förutsäga vindarna i den kuperade terrängen. En ny datoriserad beräkningsmetod ser ut att kunna lösa detta problem. Projektet går ut på att bättre kunna förstå och beräkna vindarna i fjällterräng med syfte att göra det möjligt att bättre beräkna vindpotentialen i fjällen i framtiden. På så sätt kommer det att bli möjligt att bättre bedöma ekonomin i en vindkraftslokalisering i fjällen. Bergsformationerna leder ofta till komplicerade vindströmmar som ställer stora och svåra krav på de datoriserade beräkningsmetoderna, de så kallade vindmodellerna. Utgångspunkten för beräkningarna är två kampanjer med vindmätningar som gjorts med hjälp av väderballong i dalgången vid Souva i Lappland under maj 1999 och september De mätta vindarna visar sig överraskande nog vara mycket höga. Detta framgår dock inte när vinden beräknas enligt de traditionella modeller som används. Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet har utvecklat en avancerad beräkningsmodell (MIUU-metoden) som ger resultat som väl överensstämmer med verkligheten i denna komplexa terräng. Traditionella metoder tar inte hänsyn till så många parametrar som MIUU-modellen gör. Avsikten med detta projekt är att visa om datormodellen fångar dessa vindvariationer, för att sedan med modellens hjälp fysikaliskt försöka förklara vad som händer. MIUU-modellen har primärt körts med information om det storskaliga väderläget hämtad från väderkartor. Detta visade sig ge ett likartat förlopp hos det beräknade vindfältet som hos det observerade, men mätperioden innehåller även fall då stora skillnader kan noteras. Därför pågår nu en andra omgång datorkörningar för att försöka förutsäga vindarna. Resultaten från körningar över större områden ska under våren 2004 användas som data i en beräkningsmodell som endast täcker dalgången vid Suorva. Dessa körningar väntas ge bättre överensstämmelse med det faktiska vindläget. Modellkörningar görs även med en version där molnbildning inkluderas, vilket kan påverka resultaten.

20 Projektnamn: Mätningar i master Projektledare: Hans Bergström Organisation: Uppsala universitet E-post: n.n@met.uu.se (ersätt n.n med hans.bergstrom) Anslag: kronor 1.3 Vindmätning på olika höjder Vindmätare som placerats på olika höjder i master, avslöjar bland annat hur vinden varierar från marken och uppåt. Mätresultaten har gett värdefull information till en databank med vinddata som samlats in under flera år. Långtidsmätningarna visar också den maximala vindbelastning som ett vindkraftverk måste tåla. Masten för vindmätning är, liksom vindmätaren (anemometern), ett grundläggande verktyg för att kunna förutsäga vindar. Masten kan bära flera vindmätare på flera höjder och därmed ge information om vindens höjdprofil från marken/vattnet och uppåt. Inom projektet har kontinuerliga mätningar gjorts av vindhastighet, vindriktning och temperatur på flera höjder. Mätningar görs utanför Gotland på Östergarnsholm och på Näsudden och vid Bockstigens vindfarm, som är placerad en halv mil ut i havet. Dessutom görs mätningar i Suorva i en dalgång i Lapplands fjälltrakter, samt på fjället Juobmotjåkkå vid samma dalgång. Mätningarna i Juobmotjåkkå fick dock avslutats i november 2003 då vindmätaren återigen (för femte gången sedan 1997) förstördes av nedisning. Under september oktober 2003 utgjorde mätstationen på Östergarnsholm en viktig länk i ett större internationellt forskningsprojekt. Där deltog finska och amerikanska forskargrupper för att bland annat studera vindförhållandena i närheten av vattenytan. Mätprojektet har utökat den unika databanken med vinddata som samlats in under flera år. Projektets mätningar förser beräkningsmetoderna, de så kallade vindmodellerna, med data för parametersättning. Meteorologiska modeller gör beräkningar för olika stora geografiska områden. Modellerna Solceller och vindkraft laddar det meteorologiska mätsystemet på Östergarnsholm utanför Gotland. kan behöva information om ögonblicksvinden över ett stort område, som är större än det område som den ska beräkna vinden för. Ögonblicksvinden, som oftast bara kan mätas sparsamt i ett fåtal spridda punkter, används av modellen som utgångspunkt (input) för en detaljerad förutsägelse inom det område för vilket modellen ska lämna vinddata. Mätområdets utbredning, tillsammans med många andra variabler, bestäms genom input före datorkörningen. Information om extremvindar är också av stor betydelse. Extremvindar använder konstruktören till vindkraftverket för korrekt dimensionering av lastbärande materialtjocklekar med mera. För att få med extremvindarna i mätningen behövs långa mättider eftersom extremvindar är ovanliga.

21 Projektnamn: Drift av Hönö provstation Projektledare: Magnus Ellsen Organisation: Chalmers tekniska högskola, Göteborg E-post: (ersätt n.n med magnus.ellsen) Anslag: kronor 1.4 Chalmers eget vindkraftverk På Hönö utanför Göteborg finns ett litet försöksvindkraftverk som drivs av Chalmers tekniska högskola. Här kan skolans doktorander testa sina teorier i praktiken. Vindkraftverket är också ett populärt mål för studiebesök bland forskare och allmänhet. Chalmers ansvarar för driften av ett försöksvindkraftverk på Hönö utanför Göteborg. Det lilla vindkraftverket används i olika forskningsprojekt samt som demonstrationsanläggning för studiebesök. Vindkraftverket har använts sedan talet för utprovning av mekaniska komponenter, diverse reglersystem och elektriska system, särskilt generatorsystem. Chalmers tekniska högskola har ansvarat för de olika projekten. Vanligtvis drivs projekten av doktorander, som genom tillgången till ett realistiskt laboratorium (ett eget vindkraftverk) kan verifiera/trimma sin projektteori. Arbetsprincipen är att verifiera teorier genom att dessa programmeras som en del av ett simuleringsprogram. Sedan simuleras ett konstruerat förlopp som också körs i verkligheten, det vill säga i Hönömaskinen, varefter jämförelse sker. Under året har arbetet påbörjats för att undersöka hur det går att få mer effekt ur den generator som driver vindkraftverket. Arbete har påbörjats med undersökning av seriekompensering av vindkraftverkets permanentmagnetiserade direktdrivna generator. Teoretiska studier har visat att användande av kondensatorer i serie med generatorlindningarna jämfört med dagens parallellkopplade kondensatorer kan medge ökat effektuttag ur generatorn. Proven görs på en av vindkraftverkets 27 generatorspolar. Resten av generatorn är till en början Examensarbetaren Musie Gher testar den nybyggda utrustningen som ska användas i kommande experiment på Chalmers eget vindkraftverk. inkopplad som tidigare. Bygge av utrustning och inkoppling av mätutrustning har utförts som ett examensarbete. Ett doktorandprojekt som gör simuleringar och mätningar på Hönögeneratorn har också påbörjats. Mätningarna på vindkraftverket planeras att ingå i det internationella samarbetsprojektet Dynamic Models of Wind Farms for Power System Studies (IEA

22 Projektnamn: Drift och underhåll av mätsystemet vid Bockstigen, etapp III Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: (ersätt n.n med rng) Anslag: kronor 1.5 Första offshoreparken snurrar än En halv mil ut i havet utanför Gotland ligger Sveriges första havsbaserade vindkraftpark, Bockstigen. Här görs mätningar för att skapa en ny vinddatabas. 3-4 km ut i havet utanför Näsudden på södra Gotland ligger Sveriges första havsbaserade vindkraftpark; Bockstigen. Parken består av fem 500 kw vindturbiner. Här pågår sedan 1998 unika långtidsmätningar i syfte att säkra en databas med samtida vind-, våg- och lastdata. Mätningarna planeras fortsätta t.o.m. 30 juni 2007 för att få med ett "tillräckligt antal" extremtillfällen, dvs bl.a. högvindsfall och extremvågor. Bockstigen är Sveriges första havsbaserade vindkraftpark, och har snurrat sedan Projektnamn: Informal Meeting of Teststations Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: n.n@foi.se (ersätt n.n med rng) 1.6 Internationellt möte om mätproblem De tekniska mätproblemen inom vindenergiforskningen diskuterades på ett informellt, internationellt möte som hölls på Gotland under två dagar i september För 21:a gången i ordningen arrangerades sep Informal Meeting of Teststations (IMTS). Tekniska utmaningar och behov inom framförallt mätteknik inom vindkraftindustri och vindenergiforskning diskuterades på ett informellt, och därmed effektivt, sätt. Presentationstitlarna omfattade vindmätning, mätning på vindturbiner, beräkningar på vindturbinstrukturer i syfte att kunna planera mätningar m.m. Nya områden var de speciella behov som stora verk och havsbasering medför. 20 deltagare från åtta länder (däribland Japan och Indien) deltog. Mötet avslutades med ett studiebesök vid Bockstigens havsvindpark. Dokumentation från mötet: 21:st Informal Meeting of Test Stations, FOI-D-0125

23 Projektnamn: IEA Annex XIX Wind Energy in Cold Climates Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: (ersätt n.n med rng) Anslag: kronor 1.7 Internationellt projekt om nedisning Det största problemet med vindkraft i kalla klimat är nedisning som hindrar drift av vindkraftverket. Sverige deltar i ett internationellt projekt där detta problem analyseras och rapporteras. IEA:s internationella nätverksgrupp för vindkraft i kalla klimat; Annex XIX, har för andra året i rad arbetat med aktuella frågor. Arbetet begränsar sig till att sammanställa resultat från nationella projekt. Ett stort antal driftstopp hos befintliga aggregat orsakas av nedisning och kyla. Klimatet försvårar även på många platser vindenergipotentialmätningar och tillträde till mätplatser och vindkraftverk. Sammantaget ökar detta osäkerheten kring investeringar i kalla klimat vilket, med dagens ej helt anpassade teknik, i viss mån avskräcker såväl investerare som tillverkare från att bygga på dessa platser. Erfarenheterna från USA, Kanada, Norge, Sverige, Finland och Schweiz finns sammanfattade i "Statusrapport för vindkraft i kalla klimat" [på engelska]. Projektrapport: State-of-the-Art of Wind Energy in Cold Climates kan hämtas på projektets hemsida Projektnamn: EU-projektet Wind Turbine in Icing Environment Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: n.n@foi.se (ersätt n.n med rng) Anslag: kronor 1.8 EU-projekt om nedisning Problemet med is som stör eller stoppar driften av vindkraftverken undersöks i detta EU-projekt. EU-projektet NEW ICETOOLS (Wind Turbine in Icing Environment: Improvement of Tools for Siting, Certification and Operation) syftar till att underlätta etablering av vindkraft i kalla klimat. I projektet deltar representanter från från Finland, Sverige, Tyskland och Österrike. Arbetet är uppdelat i fem olika arbetspaket: 1. Prognos- och frekvenskartor över nedisning [EU inkl. nya medlemmar] 2. Klassificering av platser med avseende på nedisning 3. Modellering och simulering av isbildning 4. Upptäckt och förhindrande av nedisning 5. Frågeformulär och marknadsundersökning Under 2003 hölls två projektmöten. En spännande upptäckt är bl.a. att frost kan vara en större källa till utmattning än vad som tidigare antagits. Isdetektering vid Suorva har framgångsrikt utförts med en nyutvecklad isdetektor.