Foto: Gunnar Britse VINDKRAFT. Forskningsprogrammet VindForsk en lägesrapport för år 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Gunnar Britse VINDKRAFT. Forskningsprogrammet VindForsk en lägesrapport för år 2003"

Transkript

1

2 Foto: Gunnar Britse VINDKRAFT Forskningsprogrammet VindForsk en lägesrapport för år 2003

3

4 VINDKRAFT Forskningsprogrammet VindForsk en lägesrapport för år 2003 Sammanställd av Åsa Elmqvist TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT FLYGTEKNIK FFA STOCKHOLM FOI-R SE JULI 2004 ISSN Underlagsrapport

5

6

7 Inledning Den här rapporten presenterar vad som pågick inom forskningsprogrammet Vindforsk under verksamhetsåret Vindforsk utgör en fortsättning på den forskning inom vindkraftsområdet som sedan 1975 bedrivits med finansiering från det statliga energiforskningsprogrammet. Vindforsk pågår åren och omfattar sammanlagt cirka 90 miljoner kronor. Projekten har i rapporten delats in i fem kapitel efter programmets projektkategorier. Fördjupad information om projekten kan fås från Vindforsks sekretariat. Många projektrapporter finns också att hämta på Internet, Rapporten har producerats med stöd av Energimyndigheten

8 Detta är Vindforsk Vindforskprogrammet är indelat i en grundläggande och en tillämpad del. Den tillämpade delen förutsätter medfinansiering från näringslivet, medan projekt inom den grundläggande delen har möjlighet att få upp till 100 procent finansiering från Energimyndigheten. Det kan vara en betydande skillnad på nivå, omfattning och inriktning mellan ett grundläggande och ett tillämpat projekt vilket kan vara bra för läsaren att ha i åtanke. Projektförslag inom den grundläggande delen behandlas först av ett råd bestående av vindkraftkunniga personer med olika kompetenser. Rådet lämnar ett förslag till hur Energimyndigheten ska besluta angående varje inkommen ansökan. Förfarandet för de tillämpade projekten är snarlikt, men med den skillnaden att de vindkraftkunniga personerna utgör en styrelse som kan besluta direkt om projektet får medel eller inte. Sekretariat Ett programsekretariat har upprättats vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med uppgift att stödja, sammanhålla och informera om forskningen inom Vindforskprogrammet. Uppgiften är att ansvara för administration av Vindkraftsprogrammet gentemot Energimyndigheten. Detta innefattar att FOI är ansvarigt bland annat för sekretariatsfunktionen för programmet och programrådet, dokumenthantering, samordning av inkommande projektförslag, beredning av projekt samt samordning av informationsinsatser i samråd med Energimyndigheten. Programchefen Sven-Erik Thor och programsekreteraren Åsa Elmqvist följer Vindforskprojekten och handlägger kontakterna med de sökande. Programchefen ansvarar för att beslut som tas i programstyrelsen verkställs och följs upp. Både programchefen och programsekreteraren är adjungerade till programstyrelsen och programrådet. Programchefen eller programsekreteraren är programstyrelsens och programrådets sekreterare och ansvarar för samordning och viss planering av forskningsprogrammet i enlighet med programstyrelsens/rådets beslut. Lägesrapport för verksamhetsåren 2001 (VKK-programmet) och 2002 (Vindforskprogrammet) har sammanställts av Åsa Elmqvist i rapporten FOI-R 0860 SE.

9 Kunskapscentrum Vindkraft Ett kunskapscentrum för vindkraft drivs av FOI på uppdrag av Energimyndigheten. Syftet är att sprida resultaten från vindkraftforskningen och öka den allmänna kunskapen om vad en vindkraftsutbyggnad innebär. Målet är att få ett naturligt centrum där vindkraftsintressenter kan få svar på frågor om forskning i synnerhet, men även kunna få information om vindkraft i allmänhet. Kunskapscentrum har genomfört följande aktiviteter: 1. Hemsidan Kunskapscentrum Vindkraft 2. Produktion av nyhetsbrevet Vindbladet 3. Svensk Vindenergikonferens Vind Programseminarier 5. Övrigt Webbadressen till Kunskapscentrumets hemsida är På startsidan, se bilden nedan, presenteras aktuella nyheter om vindkraft. I vänstermarginalen finns länkar till andra sidor som bland annat beskriver programmet samt hur man kan ansöka om forskningsanslag.

10 Hemsida Besöksfrekvensen på hemsidan har stadigt ökat. En kraftig ökning av antalet besökare märktes särskilt i samband med att distributionen av Vindbladet förändrades. I dag kan prenumeranterna själva hämta den senaste utgåvan av tidningen genom att klicka på en länk i det e-postmeddelande som annonserar nästkommande utgåva. Statistik visar att besöksdjupet är högt en besökare klickar mellan fem och femton gånger på de länkar som finns på sidan Antal besökare per månad nov 2003 jan 2003 mars 2003 maj 2003 juli 2003 sept 2003 nov 2004 jan 2004 mars Antal besökare per månad på Kunskapscentrum för Vindkraft. Vindbladet Information om verksamheten sprids även genom informationsbladet Vindbladet samt genom direkta kontakter med allmänheten. Hittills har 24 nummer av Vindbladet producerats, vilket motsvarar en utgåva i månaden. Det är en ökning från föregående period då fyra till fem Vindblad publicerades per år. Prenumerationen är gratis och antalet mottagare är för närvarande 576 stycken, varav 80 procent får bladet med e-post och övriga med ordinarie postgång. Skriften finns även tillgänglig på följande webbadress: klicka på Vindbladet.

11 Programseminarier För att stärka samverkan och stimulera kontakter mellan forskare som verkar inom programmet arrangeras programseminarier med olika tema. Hittills har följande seminarier arrangerats: 1. Bättre konsekvensbedömning och ändamålsenlig planering och reglering, mars 2003, FOI-S 0851 SE, sammanställt av Åsa Elmqvist. 2. Säkrare bedömning av energiproduktionen, oktober 2003, FOI-S 0999 SE, sammanställt av Åsa Elmqvist. 3. Kostnadseffektiva vindkraftverk aerodynamik och strukturlaster, oktober 2003, FOI-S 1072 SE, sammanställt av Åsa Elmqvist. Seminarieserien har hittills samlat totalt 105 deltagare. Övrigt Kunskapscentrum har engagerats för att hålla föredrag om vindkraft vid ett antal kurser och konferenser. Exempel från 2003: Seminarium på Kungliga skogs- och lantbruksakademin. Föreningen Värna det gotländska kulturlandskapets, årsmöte. Sida-kurs arrangerad av Ångpanneföreningen. Invigning av Utgrundens mätstation. FMV-seminarium. Sveriges Energiting. Många frågor från allmänheten ställs också till Kunskapscentrum via telefon och e-post. Sammanlagt har cirka 200 frågor av olika karaktär fått svar via centrumet sedan starten. I dagspressen förekommer ofta debattinlägg om vindkraft. Under 2003 har Kunskapscentrum besvarat ett tiotal sådana inlägg. Centrumet har bistått Energimyndigheten i exempelvis framtagande av underlag till svenska bidrag i internationell rapportering och underlag inför möten och konferenser. I FOI:s ansvar i Kunskapscentret ingår också att i förekommande fall utvärdera idéer om ny vindkraftteknik. Även en viss grad av omvärldsbevakning bedrivs av Kunskapscentrum. Exempelvis har det svenska deltagandet vid den europeiska vindenergikonferensen i Madrid juni sammanställts av Åsa Elmqvist i rapporten FOI-S 1047 SE.

12 Projektförteckning 1 Säkrare bedömning av elproduktionen rätt vindprognos ger maximal utdelning på elbörsen 1.1 Säkrare vindprognoser till havs Projektnamn: Vindförhållanden offshore och i kustzonen Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 1.2 Säkrare vindprognoser i fjällen Projektnamn: Vindförhållanden i komplex terräng Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 1.3 Vindmätning på olika höjder Projektnamn: Mätningar i master Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 1.4 Chalmers eget vindkraftverk Projektnamn: Drift av Hönö provstation Projektledare: Magnus Ellsen, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 1.5 Första offshoreparken snurrar än Projektnamn: Drift och underhåll av mätsystemet vid Bockstigen, etapp III Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 1.6 Internationell möte om mätproblem Projektnamn: Informal Meeting of Teststations Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 1.7 Internationellt projekt om nedisning Projektnamn: IEA Annex XIX Wind Energy in Cold Climates Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 1.8 EU-projekt om nedisning Projektnamn: EU-projektet Wind Turbine in Icing Environment Projektledare: Göran Ronsten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2 Kostnadseffektiva vindkraftverk så ska framtidens konstruktioner göras hållbara 2.1 Datormodell ska ge hållbara torn Projektnamn: Våglaster på vindkraftverk till havs Projektledare: Lars Bergdahl, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2.2 Pålitligare vindmätare med ny metod Projektnamn: Tillförlitliga vindmätningar inom vindenergiområdet Projektledare: Jan-Åke Dahlberg, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.3 Vindmätare genererar egen turbulens Projektnamn: Forskning kring avancerade metoder för kalibrering av anemometrar Projektledare: Jan-Åke Dahlberg, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.4 Snedställd vindturbin ger ökad effekt Projektnamn: Vakar och möjligheten att optimera kraftproduktion från vindkraftparker Projektledare: Henrik Alfredsson, Kungliga tekniska högskolan (KTH)

13 2.5 Lättare konstruktion ger god ekonomi Projektnamn: Model rotor experiments under controlled conditions (Mexico) Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.6 Gamla mätningar aktuella igen Projektnamn: Aeroelasticitet inventering av unika mätningar Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.7 Hållbarhet för större vindkraftverk Projektnamn: Aeroelasticitet för stora vindturbiner Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.8 Hårt slitage av vind och vatten Projektnamn: Meteorologiskt underlag för belastningsberäkningar för havsbaserade vindkraftverk Projektledare: Hans Bergström, Uppsala universitet 2.9 Röken avslöjar virvlarna Projektnamn: Aerodynamisk undersökning av spetsvirvlarna hos en liten vindtunnelmodell Projektledare: Björn Montgomerie, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.10 Hållbara vindkraftverk med ny metod Projektnamn: Dynamisk simulering av vindkraftverk Projektledare: Anders Eriksson, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 2.11 Enhetliga standarder för alla länder Projektnamn: Standardiseringsarbete Projektledare: Sven-Erik Thor, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 2.12 Ny generator utan växellåda Projektnamn: Permanentmagnetiserad transversalflödesvindgenerator med hög effekt och förbättrad effektfaktor Projektledare: Juliette Soulard, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 2.13 Eget vindkraftverk i trädgården Projektnamn: Lättvindsturbin för småskalig elproduktion Projekt Wintree Projektledare: Lars Östholm 3 Effektiv integrering i elsystemet så ska vindkraftenergin bli funktionell och lönsam 3.1 Ny design för vindkraftparker Projektnamn: Konfigurationsstudie av HVDC-vindpark Projektledare: Torbjörn Thiringer, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 3.2 Nya matematiska modeller ger säkrare drift Projektnamn: Styrmetoder för vindkraftgeneratorer och vindkraftverk Projektledare: Torbjörn Thiringer, Chalmers tekniska högskola, Göteborg

14 3.3 Minskat slitage med nytt system Projektnamn: Aktiv rotorresistansstyrning av överstegringsreglerat vindkraftverk med extern rotorresistans Projektledare: Torbjörn Thiringer, Chalmers tekniska högskola, Göteborg 3.4 Överföring av vindkraftproducerad el Projektnamn: Vindkraft i områden med begränsad exportkapacitet Projektledare: Lennart Söder, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 3.5 Minimal användning av reservkraft Projektnamn: Minimering av kostnaden för reservkraft i integrerade kraftsystem med mycket vindkraft Projektledare: Lennart Söder, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 3.6 Effektivare strömförsörjning till havs Projektnamn: Ny topologi för mer effektiva AC/DC-omriktare till framtida havsbaserade vindkraftparker Projektledare: Hans-Peter Nee, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4 Konsekvenser och planering så påverkas människor, djur och natur av vindkraften 4.1 Fladdermöss och fåglar i farozonen Projektnamn: Vindkraftverk och fladdermöss en pilotundersökning Projektledare: Ingemar Ahlén, Statens lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala 4.2 Vindkraftverkens påverkan på fastsittande djur och växter i havet Projektnamn: Kraftverkskonstruktioner i havet en metod för att lokalt öka den biologiska mångfalden i Östersjön Projektledare: Torleif Malm, Stockholms universitet 4.3 Fiskarna trivs runt vindkraftverken Projektnamn: Havsbaserade vindkraftverk som artificiella rev Projektledare: Marcus Öhman, Stockholms universitet 4.4 Dålig förankring hos närboende Projektnamn: Vindkraft, individ, samhälle och landskap Projektledare: Karin Hammarlund, Göteborgs universitet 4.5 Lyckad vindkraftetablering i Torsås Projektnamn: Havsbaserad vindkraft och socioekonomiska konsekvenser Projektledare: Sanna Mels, Högskolan i Kalmar 4.6 Tillståndsprövningen granskas Projektnamn: Vindkraftverkens miljöpåverkan utvärdering av regelverk och bedömningsmetoder Projektledare: Tore Wizelius, Högskolan på Gotland 4.7 Så upplevs skuggorna från snurrorna Projektnamn: Störningsundersökningar bland boende i närheten av vindkraftverk Projektledare: Kerstin Persson-Waye, Göteborgs universitet

15 4.8 Lågfrekvent buller från havsbaserad vindkraft Projektnamn: Ljudspridning kring havsbaserade vindkraftverk Projektledare: Mats Åbom, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4.9 Riktvärden för buller kontrolleras Projektnamn: Undersökning av orsakerna till konstaterade bullerstörningar kring vindkraftverk Projektledare: Sten Ljunggren, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4.10 Kompendium om ljud Projektnamn: Utarbetande av ett kompendium om ljud från vindkraftverk Sten Ljunggren, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 4.11 Ny metod att simulera vindbrus i träd Projektnamn: Maskering av ljud från vindkraftverk, etapp II Projektledare: Mats Åbom, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm 5 Branschgemensamt program forskningssamarbete för framtida vindkraftetablering 5.1 Driftuppföljning av vindkraftverk Projektnamn: Driftuppföljning av vindkraftverk, Tillgänglighetsrapportering Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.2 Fjärrkommunikation med vindkraftverk Projektnamn: Gränssnitt för datakommunikation med vindkraftverk, Informationsstrukturer för styrning och övervakning Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.3 Drift och underhåll Projektnamn: Filter och smörjfett, Korrosionsskydd av havsbaserade vindkraftverk, Vindkraft i kallt klimat, 3G-utrustning i anslutning till vindkraftverk, Klassificerings- och beteckningssystem för vindkraftverk, Vindens energiinnehåll i framtiden Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.4 Samverkan mellan vindkraft och elnät Projektnamn: Dynamiska modeller av vindfarmer, Framgångsrik elprojektering av vindkraftparker, Inventering av vindenergiprognossystem Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi 5.5 Miljöfrågor Projektnamn: Ljud i havet Projektledare: Helena Andersson, Svensk energi

16

17 1. Säkrare bedömning av elproduktionen rätt vindprognos ger maximal utdelning på elbörsen Goda vindprognoser är en förutsättning för marknaden för vindkraftelektricitet. Om det går att förutsäga hur mycket det kommer att blåsa blir det också lättare för vindkraftprocenterna att få ut maximal betalning för sin energi på elbörsen. Bakgrunden är att elmarknadens priser, som skapas av utbud och efterfrågan, numera delvis styrs av en elbörs där priser ändras från den ena minuten till den andra. En producent av vindkraftel förbinder sig att sälja ett visst antal kilowattimmar (kwh) under en viss tidsperiod. Ju längre tidsperiod desto mera värd är varje kwh. Det är därför värdefullt att kunna beräkna hur mycket vindkraftel som kommer att kunna produceras under en viss period. Om leverantören inte kan producera så mycket som överenskommits måste han antingen böta eller köpa upp tillgänglig ström från någon annan leverantör, vilket är dyrt. Det omvända är att leverantören får oväntat mycket vind till sina turbiner. Överskottsenergin, som det inte skrivits kontrakt om, måste då säljas med kort varsel och till underpris. Både vid underskott eller överskott av el får leverantören nöja sig med ett genomsnittspris per kwh vilket är lägre än kontraktspriset. Även om lite extra vind kan tyckas vara bra för leverantören så är slitaget och behovet av översyn ungefär proportionellt mot antalet drifttimmar, och förtjänsten per kwh är låg. Svårigheten består bland annat i att förutsäga hur mycket det kommer att blåsa under kontraktstiden. Därför måste leverantören ha tillgång till bästa möjliga vindprognos och samtidigt kunna lita på att hårdvaran i vindkraftverket fungerar. Ett problem är exempelvis isbildning på vingarna. Vid tillräckligt mycket isbildning stannar vindkraftverket och levererar heller ingen effekt. Särskilt viktigt är det att hitta noggranna metoder för att beräkna vindens hastighet eftersom det är den som styr vindkraftverkens energiproduktion. För att lyckas med detta krävs nya meteorologiska metoder. För att förutsäga väder och vind behövs datoriserade beräkningsmetoder, så kallade modeller. Modellerna innehåller parametrar vars siffervärden man inledningsvis inte känner med tillräcklig noggrannhet. Men med hjälp av mätningar går det att hitta siffervärden på parametrarna så att modellens prognos kan fås att stämma allt bättre med verkligheten.

18 Projektnamn: Vindförhållanden offshore och i kustzonen Projektledare: Hans Bergström Organisation: Uppsala universitet E-post: (ersätt n.n med hans.bergstrom) Anslag: kronor 1.1 Säkrare vindprognoser till havs Det är särskilt intressant att kartlägga vindförhållandena nära kuster eftersom det blåser mer där än över land samtidigt som det kan vara grunt nog för vindkraftetablering. Projektet på södra Gotland syftar till att förbättra mätmetoderna för att kunna beräkna vindriktning och styrka. Försök har gjorts med goda resultat. Projektets mål är att kartlägga de meteorologiska faktorer som påverkar vindförhållandena dels till havs, dels i kustområden. I rapporten beskrivs mätningar som genomförts med flera väderballonger på flera platser samtidigt. Forskningsarbetet har under 2003 främst berört analyser av de omfattande mätningar som genomfördes över södra Gotland i maj Det har skett tillsammans med försök att datorberäkna vindarna över området under mätperioden med den så kallade MIUUmetoden, en beräkningsmodell som tagits fram vid meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet (MIUU). Med hjälp av modellen och med vindmätningar som input från endast ett fåtal platser kan vinden räknas ut på andra ställen än mätplatserna. För att verifiera modellberäkningarna har man även kontrollmätt vinden på dessa platser. Ett exempel visas i kartorna här intill, där de observerade vindarnas variation i styrka och riktning väl stämmer överens med de databeräknade. De beräknade vindarna ger dessutom en betydligt fylligare information om vindarnas geografiska variationer. Intressant i detta fall är den så kallade sjöbriscirkulation som ger upphov till svaga, sammanlöpande vindar över inre Gotland vid en viss tidpunkt. Analys- och modelleringsarbetena kommer att avslutas under Faktisk vindstyrka och vindriktning vid mätning med vindballong. Mätningarna skedde vid tre tillfällen samma dag. Beräknad vindstyrka och vindriktning enligt den så kallade MIUU-modellen. Preliminära resultat från detta projekt redovisades också på World Wind Energy Conference (WWEC) i Kapstaden november Referenser: Törnblom, K., Johansson, C., and Bergström, H., 2003: Simulations and measurements of mesoscale flow modifications in the Baltic Sea area. Proceedings from World Wind Energy Conference, WWEC2003, November 2003, Cape Town, South Africa. Bergström, H., and Lindholm, M., 2003: Higher-order closure meso-scale modelling for wind climate estimates. Proceedings from World Wind Energy Conference, WWEC2003, November 2003, Cape Town, South Africa.

19 Projektnamn: Vindförhållanden i komplex terräng Projektledare: Hans Bergström Organisation: Uppsala universitet E-post: (ersätt n.n med hans.bergstrom) Anslag: kronor 1.2 Säkrare vindprognoser i fjällen Den bästa placeringen för ett vindkraftverk är till havs och nära kusten. Men det finns också goda vindförhållanden i fjällen, ofta på toppen av bergen. Det är dock svårt att förutsäga vindarna i den kuperade terrängen. En ny datoriserad beräkningsmetod ser ut att kunna lösa detta problem. Projektet går ut på att bättre kunna förstå och beräkna vindarna i fjällterräng med syfte att göra det möjligt att bättre beräkna vindpotentialen i fjällen i framtiden. På så sätt kommer det att bli möjligt att bättre bedöma ekonomin i en vindkraftslokalisering i fjällen. Bergsformationerna leder ofta till komplicerade vindströmmar som ställer stora och svåra krav på de datoriserade beräkningsmetoderna, de så kallade vindmodellerna. Utgångspunkten för beräkningarna är två kampanjer med vindmätningar som gjorts med hjälp av väderballong i dalgången vid Souva i Lappland under maj 1999 och september De mätta vindarna visar sig överraskande nog vara mycket höga. Detta framgår dock inte när vinden beräknas enligt de traditionella modeller som används. Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet har utvecklat en avancerad beräkningsmodell (MIUU-metoden) som ger resultat som väl överensstämmer med verkligheten i denna komplexa terräng. Traditionella metoder tar inte hänsyn till så många parametrar som MIUU-modellen gör. Avsikten med detta projekt är att visa om datormodellen fångar dessa vindvariationer, för att sedan med modellens hjälp fysikaliskt försöka förklara vad som händer. MIUU-modellen har primärt körts med information om det storskaliga väderläget hämtad från väderkartor. Detta visade sig ge ett likartat förlopp hos det beräknade vindfältet som hos det observerade, men mätperioden innehåller även fall då stora skillnader kan noteras. Därför pågår nu en andra omgång datorkörningar för att försöka förutsäga vindarna. Resultaten från körningar över större områden ska under våren 2004 användas som data i en beräkningsmodell som endast täcker dalgången vid Suorva. Dessa körningar väntas ge bättre överensstämmelse med det faktiska vindläget. Modellkörningar görs även med en version där molnbildning inkluderas, vilket kan påverka resultaten.

20 Projektnamn: Mätningar i master Projektledare: Hans Bergström Organisation: Uppsala universitet E-post: (ersätt n.n med hans.bergstrom) Anslag: kronor 1.3 Vindmätning på olika höjder Vindmätare som placerats på olika höjder i master, avslöjar bland annat hur vinden varierar från marken och uppåt. Mätresultaten har gett värdefull information till en databank med vinddata som samlats in under flera år. Långtidsmätningarna visar också den maximala vindbelastning som ett vindkraftverk måste tåla. Masten för vindmätning är, liksom vindmätaren (anemometern), ett grundläggande verktyg för att kunna förutsäga vindar. Masten kan bära flera vindmätare på flera höjder och därmed ge information om vindens höjdprofil från marken/vattnet och uppåt. Inom projektet har kontinuerliga mätningar gjorts av vindhastighet, vindriktning och temperatur på flera höjder. Mätningar görs utanför Gotland på Östergarnsholm och på Näsudden och vid Bockstigens vindfarm, som är placerad en halv mil ut i havet. Dessutom görs mätningar i Suorva i en dalgång i Lapplands fjälltrakter, samt på fjället Juobmotjåkkå vid samma dalgång. Mätningarna i Juobmotjåkkå fick dock avslutats i november 2003 då vindmätaren återigen (för femte gången sedan 1997) förstördes av nedisning. Under september oktober 2003 utgjorde mätstationen på Östergarnsholm en viktig länk i ett större internationellt forskningsprojekt. Där deltog finska och amerikanska forskargrupper för att bland annat studera vindförhållandena i närheten av vattenytan. Mätprojektet har utökat den unika databanken med vinddata som samlats in under flera år. Projektets mätningar förser beräkningsmetoderna, de så kallade vindmodellerna, med data för parametersättning. Meteorologiska modeller gör beräkningar för olika stora geografiska områden. Modellerna Solceller och vindkraft laddar det meteorologiska mätsystemet på Östergarnsholm utanför Gotland. kan behöva information om ögonblicksvinden över ett stort område, som är större än det område som den ska beräkna vinden för. Ögonblicksvinden, som oftast bara kan mätas sparsamt i ett fåtal spridda punkter, används av modellen som utgångspunkt (input) för en detaljerad förutsägelse inom det område för vilket modellen ska lämna vinddata. Mätområdets utbredning, tillsammans med många andra variabler, bestäms genom input före datorkörningen. Information om extremvindar är också av stor betydelse. Extremvindar använder konstruktören till vindkraftverket för korrekt dimensionering av lastbärande materialtjocklekar med mera. För att få med extremvindarna i mätningen behövs långa mättider eftersom extremvindar är ovanliga.

21 Projektnamn: Drift av Hönö provstation Projektledare: Magnus Ellsen Organisation: Chalmers tekniska högskola, Göteborg E-post: (ersätt n.n med magnus.ellsen) Anslag: kronor 1.4 Chalmers eget vindkraftverk På Hönö utanför Göteborg finns ett litet försöksvindkraftverk som drivs av Chalmers tekniska högskola. Här kan skolans doktorander testa sina teorier i praktiken. Vindkraftverket är också ett populärt mål för studiebesök bland forskare och allmänhet. Chalmers ansvarar för driften av ett försöksvindkraftverk på Hönö utanför Göteborg. Det lilla vindkraftverket används i olika forskningsprojekt samt som demonstrationsanläggning för studiebesök. Vindkraftverket har använts sedan talet för utprovning av mekaniska komponenter, diverse reglersystem och elektriska system, särskilt generatorsystem. Chalmers tekniska högskola har ansvarat för de olika projekten. Vanligtvis drivs projekten av doktorander, som genom tillgången till ett realistiskt laboratorium (ett eget vindkraftverk) kan verifiera/trimma sin projektteori. Arbetsprincipen är att verifiera teorier genom att dessa programmeras som en del av ett simuleringsprogram. Sedan simuleras ett konstruerat förlopp som också körs i verkligheten, det vill säga i Hönömaskinen, varefter jämförelse sker. Under året har arbetet påbörjats för att undersöka hur det går att få mer effekt ur den generator som driver vindkraftverket. Arbete har påbörjats med undersökning av seriekompensering av vindkraftverkets permanentmagnetiserade direktdrivna generator. Teoretiska studier har visat att användande av kondensatorer i serie med generatorlindningarna jämfört med dagens parallellkopplade kondensatorer kan medge ökat effektuttag ur generatorn. Proven görs på en av vindkraftverkets 27 generatorspolar. Resten av generatorn är till en början Examensarbetaren Musie Gher testar den nybyggda utrustningen som ska användas i kommande experiment på Chalmers eget vindkraftverk. inkopplad som tidigare. Bygge av utrustning och inkoppling av mätutrustning har utförts som ett examensarbete. Ett doktorandprojekt som gör simuleringar och mätningar på Hönögeneratorn har också påbörjats. Mätningarna på vindkraftverket planeras att ingå i det internationella samarbetsprojektet Dynamic Models of Wind Farms for Power System Studies (IEA

22 Projektnamn: Drift och underhåll av mätsystemet vid Bockstigen, etapp III Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: (ersätt n.n med rng) Anslag: kronor 1.5 Första offshoreparken snurrar än En halv mil ut i havet utanför Gotland ligger Sveriges första havsbaserade vindkraftpark, Bockstigen. Här görs mätningar för att skapa en ny vinddatabas. 3-4 km ut i havet utanför Näsudden på södra Gotland ligger Sveriges första havsbaserade vindkraftpark; Bockstigen. Parken består av fem 500 kw vindturbiner. Här pågår sedan 1998 unika långtidsmätningar i syfte att säkra en databas med samtida vind-, våg- och lastdata. Mätningarna planeras fortsätta t.o.m. 30 juni 2007 för att få med ett "tillräckligt antal" extremtillfällen, dvs bl.a. högvindsfall och extremvågor. Bockstigen är Sveriges första havsbaserade vindkraftpark, och har snurrat sedan Projektnamn: Informal Meeting of Teststations Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: (ersätt n.n med rng) 1.6 Internationellt möte om mätproblem De tekniska mätproblemen inom vindenergiforskningen diskuterades på ett informellt, internationellt möte som hölls på Gotland under två dagar i september För 21:a gången i ordningen arrangerades sep Informal Meeting of Teststations (IMTS). Tekniska utmaningar och behov inom framförallt mätteknik inom vindkraftindustri och vindenergiforskning diskuterades på ett informellt, och därmed effektivt, sätt. Presentationstitlarna omfattade vindmätning, mätning på vindturbiner, beräkningar på vindturbinstrukturer i syfte att kunna planera mätningar m.m. Nya områden var de speciella behov som stora verk och havsbasering medför. 20 deltagare från åtta länder (däribland Japan och Indien) deltog. Mötet avslutades med ett studiebesök vid Bockstigens havsvindpark. Dokumentation från mötet: 21:st Informal Meeting of Test Stations, FOI-D-0125

23 Projektnamn: IEA Annex XIX Wind Energy in Cold Climates Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: (ersätt n.n med rng) Anslag: kronor 1.7 Internationellt projekt om nedisning Det största problemet med vindkraft i kalla klimat är nedisning som hindrar drift av vindkraftverket. Sverige deltar i ett internationellt projekt där detta problem analyseras och rapporteras. IEA:s internationella nätverksgrupp för vindkraft i kalla klimat; Annex XIX, har för andra året i rad arbetat med aktuella frågor. Arbetet begränsar sig till att sammanställa resultat från nationella projekt. Ett stort antal driftstopp hos befintliga aggregat orsakas av nedisning och kyla. Klimatet försvårar även på många platser vindenergipotentialmätningar och tillträde till mätplatser och vindkraftverk. Sammantaget ökar detta osäkerheten kring investeringar i kalla klimat vilket, med dagens ej helt anpassade teknik, i viss mån avskräcker såväl investerare som tillverkare från att bygga på dessa platser. Erfarenheterna från USA, Kanada, Norge, Sverige, Finland och Schweiz finns sammanfattade i "Statusrapport för vindkraft i kalla klimat" [på engelska]. Projektrapport: State-of-the-Art of Wind Energy in Cold Climates kan hämtas på projektets hemsida Projektnamn: EU-projektet Wind Turbine in Icing Environment Projektledare: Göran Ronsten Organisation: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) E-post: (ersätt n.n med rng) Anslag: kronor 1.8 EU-projekt om nedisning Problemet med is som stör eller stoppar driften av vindkraftverken undersöks i detta EU-projekt. EU-projektet NEW ICETOOLS (Wind Turbine in Icing Environment: Improvement of Tools for Siting, Certification and Operation) syftar till att underlätta etablering av vindkraft i kalla klimat. I projektet deltar representanter från från Finland, Sverige, Tyskland och Österrike. Arbetet är uppdelat i fem olika arbetspaket: 1. Prognos- och frekvenskartor över nedisning [EU inkl. nya medlemmar] 2. Klassificering av platser med avseende på nedisning 3. Modellering och simulering av isbildning 4. Upptäckt och förhindrande av nedisning 5. Frågeformulär och marknadsundersökning Under 2003 hölls två projektmöten. En spännande upptäckt är bl.a. att frost kan vara en större källa till utmattning än vad som tidigare antagits. Isdetektering vid Suorva har framgångsrikt utförts med en nyutvecklad isdetektor.

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Program Vindkraft i kallt klimat

Program Vindkraft i kallt klimat Program Vindkraft i kallt klimat Om Vindkraft i kallt klimat Inom vindkraft i kallt klimat bedrivs forskning och utveckling om bl.a. metoder och instrument för att förutsäga nedisning och dess påverkan

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

*** Bygg ett vindkraftverk

*** Bygg ett vindkraftverk Kort version Vilken propeller snurrar snabbast (se på mätaren) Prova att ändra Antal blad Bladets längd Bladets bredd Bladets vridning 1 Utförlig version Det här vindkraftverket ger elektrisk spänning

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum VÄRLDENS SKILLNAD Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum Svensk VindkraftsTekniskt Centrum har bildats för att stödja svensk industri med kunskap inom vindkraftens konstruktionsfrågor och för att utbilda ingenjörer

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun Årsrapport 213 Brahehus 4 Mörbylånga Kommun SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller produktionsstatistik och analyser för teknisk och kommersiell förvaltning av Brahehus 4 under perioden 213-1-1 213-12-31.

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013 Vindkraft/El från vinden Vad är vind? Solen värmer land och hav. Varm luft är lättare än kall. Det blir tryckskillnader- låg- och högtryck. För att utjämna mellan

Läs mer

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum Agenda Definition av Småskalig vindkraft (SWT) Varför är SWT intressant för Fastigheter? Utvecklingen senaste åren : Problem

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com V112-3.0 MW En vindturbin som passar hela världen vestas.com VI LEVERERAR TILLFÖRLITLIG VINDKRAFT EN EFFEKTIV, PÅLITLIG VINDTURBIN SOM PASSAR I HELA VÄRLDEN Effektiv och pålitlig V112-3.0 MW är en effektiv,

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW INSTALLATION OCH BRUKSANVISNING MW VÄLKOMMEN! Tack för att du köpt ett horisontellt vindkraftverk från Eco Production, en förnybar energikälla, en generator som använder

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

TJÄNSTEANTECKNING 1 (5)

TJÄNSTEANTECKNING 1 (5) TJÄNSTEANTECKNING 1 (5) Användning av vindkraft i vägbelysning För att minska vägbelysningens miljöpåverkan gäller det att reducera energiförbrukningen. Bästa sättet är genom att använda effektiva ljuskällor,

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Om Ocean Energy Centre

Om Ocean Energy Centre Om Ocean Energy Centre Vårt uppdrag är att främja havsenergiindustrin i Sverige och internationellt Vi tillhandahåller en öppen innovationsplattform för samarbete och informationsutbyte mellan industrins

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner Author Paul Appelqvist Phone +46 10 505 60 24 Mobile +46701845724 Paul.Appelqvist@afconsult.com Date 2014-11-20 Project ID 593868 Recipient Statkraft SCA Vind II AB Urban Blom Mätprogram ljud under byggtiden

Läs mer

BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24

BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24 1 BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24 Foto Sune Ramstedt Utförd av Mathias Leimalm 2 Inventering vattennivåmätning i Göteborgsområdet 2008-09-24 Utförd av Mathias Leimalm 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen 100 000 nya jobb I takt med vindkraftens snabba expansion växer också en helt ny arbetsmarknad fram i Sverige. Enligt siffror från 2012 byggs det ungefär ett

Läs mer

CFD Vindstudie RegionCity

CFD Vindstudie RegionCity CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projektrapport Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning Projekt: 12-03443 Rapport 12-03443-09021900 Antal sidor: 17 inklusive bilagor Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Martin Almgren Göteborg 2009-02-20

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Isens inverkan på vindkraftsvingar

Isens inverkan på vindkraftsvingar Datum (2012-03-16) Isens inverkan på vindkraftsvingar Elev: Fredrik Sjölund Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Detta arbete är gjort för att skapa en uppfattning om vilken betydelse is har på vindkraft

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 SAMMANFATTNING Vinden är en förnybar energikälla, så den tar aldrig slut. För att få ett lönsamt (ekonomiskt) vindkraftverk

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum. Chalmers 2010-01-21

Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum. Chalmers 2010-01-21 Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum Chalmers 2010-01-21 Innehåll Varför ett Vindkraftstekniskt Centrum Mål Deltagare Organisation Forskningsområden Samverkan med Västra Götalandsregionen Internationell

Läs mer

Vindkraft i kallt klimat Påverkande faktorer på ljud. 2 Ljudpåverkan i kallt klimat

Vindkraft i kallt klimat Påverkande faktorer på ljud. 2 Ljudpåverkan i kallt klimat PM 1 (6) Handläggare Paul Appelqvist Tel +46 (0)10 505 60 24 Mobil +46 (0)70 184 57 24 Fax +46 10 505 00 10 paul.appelqvist@afconsult.com Datum NV Nordisk Vindkraft AB Johan Roger Lilla Bommen 1 411 04

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10 PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen

Läs mer

Energiteknik vid Uppsala Universitet

Energiteknik vid Uppsala Universitet Energiteknik vid Uppsala Universitet Vindkraft, vågkraft och strömkraft - potential och dagsläge Centrum för förnybar elenergiomvandling Marten.grabbe@angstrom.uu.se Rafael.Waters@angstrom.uu.se Energi

Läs mer

Vindkraft. Sammanfattning

Vindkraft. Sammanfattning Av: Petter Dyverfeldt och Tomas Westin Vindkraft Sammanfattning Människan har under alla tider utnyttjat vinden som kraft. Från 1271 f.kr. finns en beskrivning från främre Orienten av ett vindkraftverk

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

Nytt vindkraftverk i Sandvik-Stenninge. Lägesrapport oktober 2009.

Nytt vindkraftverk i Sandvik-Stenninge. Lägesrapport oktober 2009. Nytt vindkraftverk i Sandvik-Stenninge. Lägesrapport oktober 2009. Vindkraftverket i Stenninge fungerar och producerar bra. Därför har vi som äger verket Helianthemum Vind AB (se faktaruta) sedan drygt

Läs mer

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark

Läs mer

Tuulivoima työllistää - vindkra4 ger arbete

Tuulivoima työllistää - vindkra4 ger arbete Tuulivoima työllistää - vindkra4 ger arbete Kimitoön 12.01.2012 Dipl. Ing. Ansgar Hahn 1 Innehåll Vad händer idag i Finland gällande vindkra4? Våra projekt på Kimitoön Vik@gaste komponenterna i en modern

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

CHALMERS Vindkraftsforskning. Ola Carlson. 20110413 Institutionen för energi och miljö Avdelningen för elteknik

CHALMERS Vindkraftsforskning. Ola Carlson. 20110413 Institutionen för energi och miljö Avdelningen för elteknik CHALMERS Vindkraftsforskning Ola Carlson 20110413 Institutionen för energi och miljö Avdelningen för elteknik Elteknik - forskning Tillämpade områden: 1. vindkraft 2. transmission, distribution 3. el-

Läs mer

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi Näringslivstillväxt inom vindenergin Matthias Rapp Svensk Vindenergi Power Väst CHALMERS 21 JANUARI 2010 Svensk Vindenergi 124 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Vindkraft SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Min bakgrund Teknik & Utveckling 10 personer 2 civilingenjörer Teknisk Fysik 2 civilingenjörer Elektro 2 civilingenjörer Maskinteknik

Läs mer

Bilaga 2 Synlighetszoner

Bilaga 2 Synlighetszoner Bilaga 2 Synlighetszoner Länsstyrelsen påpekade i sin begäran om kompletteringar att tabellen i avsnitt 8.4 är föråldrad (se tabell 2 nedan), och inte ger stöd för den slutsats sökanden drar. Att tabellen

Läs mer

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt Nyskapande rotorbladsteknik 3 44 meter nyskapande rotorbladsteknik I vår strävan att lyfta effektiviteten hos V90 har vi satsat på genomgripande förändringar av

Läs mer

Smultronet 4, Nyköping

Smultronet 4, Nyköping RAPPORT 14109 C 1 (5) Kund EUU Jens Albrektsson Box 545 611 10 Nyköping Datum Uppdragsnummer 14109 Bilagor C01 2015-02-26 Rapport C Smultronet 4, Nyköping Buller- och vibrationsutredning för detaljplan

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Vattenkraften i kraftsystemet

Vattenkraften i kraftsystemet Vattenkraften i kraftsystemet Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för Kraftproduktion 2011-04-05 Energimyndighetens uppdrag: Genomföra den nationella energipolitiken genom att arbeta för ett tryggt, miljövänligt

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA ROLAND LORD PROJEKTCHEF 2010-02-04 1 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT FÖRETAGET Helägt dotterbolag till RES Bildades 2002 Säte i Göteborg, lokalkontor i Östersund Cirka 30

Läs mer

Filtac AB grundades 1982 i Göteborg. Allt sedan dess har vi specialiserat oss på filtrering,

Filtac AB grundades 1982 i Göteborg. Allt sedan dess har vi specialiserat oss på filtrering, Marin FILTAC Filtac AB grundades 1982 i Göteborg. Allt sedan dess har vi specialiserat oss på filtrering, industriell ventilation och renrumsteknik. Vårt koncept är att erbjuda designade och skräddarsydda

Läs mer

Utbildningsläget Liselotte Aldén, 24 februari 2015

Utbildningsläget Liselotte Aldén, 24 februari 2015 Utbildningsläget Liselotte Aldén, 24 februari 2015 Utbildningsbehov inom vindkraft Rapport av Garrad Hassan 18 000 varav 10 000 i drift och underhåll saknas 2030 Mer utbildning för att klara den ökade

Läs mer

Egen el från vind Sven Ruin

Egen el från vind Sven Ruin Egen el från vind Sven Ruin Aktiv i SERO Lång bakgrund inom vindkraft och energisystem Arbetar på konsultföretaget TEROC AB Har deltagit i utvecklingen av konsumentmärkning för små vindkraftverk inom IEA

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län

Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län Småskalig vindkraft en studie av förutsättningarna för etablering vid Hörby, Sölvesborg i Blekinge län Som en del av projektet Rural Res skall ett antal platsers lämplighet för etablering av småskalig

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Joakim Vasilevski 2011-01-16

Joakim Vasilevski 2011-01-16 PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i

Läs mer

Nyheter inom planering för vindkraft

Nyheter inom planering för vindkraft Nyheter inom planering för vindkraft Planering Vindkraftverkens storlekar, behov av större markområden Stora investeringar Vilka behöver aktuell kompetens om vindkraft? Presentation av Nätverket för vindbruk

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Vindkraftsforskning i fokus 2012. 18-19 januari

Vindkraftsforskning i fokus 2012. 18-19 januari Vindkraftsforskning i fokus 2012 18-19 januari Onsdagen den 18 januari Gemensam session i lokal Runan 9:00 Registrering och kaffe 10:00-10:20 Välkommen Chalmers hälsar välkommen Inledning Camilla Rosenberg,

Läs mer

The Top of Rail Research Project

The Top of Rail Research Project Projektförslag till HLRC The Top of Rail Research Project Projekttid 4 år Sökt belopp från HLRC: 9,25 MSEK Beviljat från JVTC: 2,25 M SEK Avdelningen för Drift & Underhåll och avdelningen för Experimentell

Läs mer

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is.

VINDKRAFT I HÅBO. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson. 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. Håbo Vindkrafts AB Anders Nilsson 1990 grundade Anders Nilsson Håbo Rör Företaget var verksamt till 2010 men är numera lagt på is. 1993 grundade Anders Nilsson Håbo Vindkrafts AB Byggde 1993 ett 150 kw:s

Läs mer