Fem år av fundamentala förändringar inom energi och klimat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fem år av fundamentala förändringar inom energi och klimat"

Transkript

1 Fem år av fundamentala förändringar inom energi och klimat - Fem frågor väljarna bör få svar på inför de kommande EU- och riksdagvalen Allan Larsson Ola Alterå Nannan Lundin Frank Eriksson-Wingårdh Maj 2014

2 Förord Den här rapporten har sammanställts inför supervalåret 2014 av några av Global Utmanings seniora rådgivare med lång erfarenhet av energi- och klimatpolitik. Rapporten presenterar i korthet de nya globala och europeiska energi- och klimatperspektiv som de politiska partierna i Sverige måste förhålla sig till när de utformar sina energi- och klimatstrategier inför EU-valet och riksdagsvalet. Syftet med rapporten är att bidra till bättre kunskap om utvecklingen i vår omvärld, ett vidare perspektiv och i slutändan en klokare nationell politik. Att ta fram en aktuell beskrivning av energi- och klimatpolitiken i olika länder är inget lätt uppdrag eftersom det hela tiden fattas nya beslut samtidigt som de tekniska och ekonomiska förutsättningarna förändras. Rapporten ska ses som work in progress - vi välkomnar återkoppling på dess innehåll. Rapporten bygger på ett omfattande underlag av internationella forskningsrapporter och analyser. Dessa finns sammanfattade i ett antal bakgrundsrapporter som är publicerade på Global Utmanings hemsida. De är levande dokument och uppdateras när det finns nytt intressant material. Det finns ett stort och akut behov av politiskt ledarskap för att nå långsiktigt hållbara lösningar på de energi- och klimatutmaningar vi står inför. Denna syntesrapport avslutas därför med ett antal frågor till partiledarna om vilken politik de avser att bedriva under den kommande mandatperioden, frågor som väljarna bör få besked om inför höstens riksdagsval. Kristina Persson Grundare och arbetande ordförande, Global Utmaning 2

3 Sammanfattning Ryssland har genom sin politik mot Ukraina dramatiskt ökat osäkerheten i hela Europa om energiförsörjningen och den politiska stabiliteten. Detta är den senaste av alla de stora förändringar som har inträffat i det energi- och klimatpolitiska landskapet under de senaste fem åren. Mot denna bakgrund blev energisäkerheten och dess påverkan på den sköra globala ekonomiska återhämningen en hjärtefråga både vid det senaste G7-toppmötet och vid toppmötet mellan EU och USA i mars USA har genomgått en energirevolution med ökad produktion av olja och en ännu snabbare ökning av skiffergasproduktionen. Denna stora omställning i energiproduktion tillgodser inte bara efterfrågan på hemmaplan, utan leder också till en ökad exportambition. Men inom klimatpolitiken fortsätter Obama kämpa i motvind från kongressen för både en övergripande nationell klimatpolitik och en mer aktiv positionering vid den internationella klimatförhandlingen. I Kina har de politiska prioriteringarna förskjutits från tillväxt till energi-, miljö- och klimatfrågor. Men trots att förnybar energi ökar snabbt förblir fossila bränslen det dominerade energislaget. Med ökat välstånd och stor energiförbrukning är det svårt för Kina att gömma sig bakom de andra utvecklingsländerna i klimatförhandlingen. Efter Fukushima är Japans kärnkraftverk stängda och Tyskland har beslutat att avveckla sin kärnkraft till I Storbritannien har utvinning av skiffergas genom fracking starkt politiskt stöd medan Frankrike har förbjudit metoden. Båda länderna fortsätter att satsa på kärnkraft vid sidan av förnybara energikällor. I EU har trenden efter Köpenhamnsmötet varit minskade ambitioner på klimat- och energiområdet och en åternationalisering av energipolitiken. EU:s klimatpolitiska hörnsten EU ETS befinner sig nu i stora svårigheter som ett resultat av det kontinuerliga prisfallet på koldioxidutsläpp. Dessvärre saknas både politisk vilja och konkreta åtgärder för att reformera systemet och återvinna dess trovärdighet och effektivitet. Dock har man nu enats om att det är både politiskt och ekonomiskt nödvändigt att så fort som möjligt minska beroendet av rysk energi, med hjälp av energisolidaritet inom Europa. EU planerar att ta fram en strategi för att öka energisäkerheten - som i sin tur kan leda till ett intensifierat energisamarbete inom Europa. I Norden har samarbetet mellan länderna ökat och Sverige har tillsammans med de andra nordiska länderna en möjlighet att bli en role-model för omställning till en ekonomi som är clean, connected, competitive som förenar ökad konkurrenskraft med skapandet av nya, gröna jobb. Ukrainakrisen har bidragit till ett intensifierat intresse för ett närmare transatlantiskt energisamarbete som potentiellt kan rita om världskartan för olje- och gashandeln. Men import av amerikansk gas som ersättning för rysk gas verkar både praktiskt avlägsen och ekonomiskt svårmotiverad. Istället behöver EU agera snabbt och strategiskt på hemmaplan för en säkrare och renare energiförsörjning, och effektivare energianvändning. EU:s energi- och klimatpolitik befinner sig i ett ovisst och kritiskt skede. Europas energisäkerhet och framtida välstånd behöver såväl proaktiva strategiska nationella insatser som ett förstärkt energisamarbete mellan regioner och länder inom Europa. Både näringsliv och politiker står inför viktiga vägval som påverkar framtida konkurreskraft och hållbarhet både på EU-nivån och på hemmaplan. Det står klart att business-as-usual varken är ekonomiskt, ekologiskt eller socialt hållbart och medför stora kostnader och mänskligt lidande redan idag. Vilka politiska beslut som fattas under de kommande 3

4 månaderna har avgörande betydelse för EU:s energi- och klimatpolitiska ambitioner och Europas ställning i dessa strategiska frågor i världen. Läget försvåras ytterligare av såväl konkurrensproblematiken, orsakad av energiprisskillnader mellan olika regioner och världsdelar, som trycket från det globala gröna racet, där tillväxt- och utvecklingsländer håller på att gå om de industrialiserade länderna när det gäller investeringar i omställningen av energisystemet och utvecklingen av förnybar energi. Supervalåret 2014 är upptakten inför klimatförhandlingarna i Paris 2015 och det är en viktig period då Sverige har stora möjligheter att påverka. Frågor till partiledarna om Sveriges energi- och klimatpolitiska vägskäl Mot denna bakgrund och inför de förstående valen till EU-parlament och riksdag finns det nu frågor som partiledarna behöver ge väljarna besked om: Anser du och ditt parti att Sverige ska driva en aktiv linje för ambitiösa mål inom EU eller nöja sig med kommissionens förslag? Oavsett vad EU beslutar, ska Sverige vara en föregångare eller följare i den europeiska energi- och klimatpolitiken? Hur vill du och ditt parti att energiomställningen ska utformas för att fungera som drivkraft både i den ekonomiska tillväxtpolitiken och i klimatpolititiken? Hur kan forsknings- och innovationspolitik användas för att driva på både energiomställningen och den ekonomiska tillväxten? Hur bör Sverige ta fasta på rekommendationerna från IEA och NAG om Nordic Energy Ways och utforma en nordisk strategi för att fungera som drivkraft för ren och konkurrenskraftig energi i Europa, t.ex. genom utbyggnad av ledningskapaciteten? Hur vill du och ditt parti skapa ett så brett parlamentariskt stöd för energi- och klimatpolitiken att denna kan bedrivas konsekvent under flera mandatperioder? Kalendarium 7-11 april 2014 FN:s klimatpanel slutförde sin tredje delrapport maj 2014 Europaparlamentsval Juni 2014 EU-kommissionens strategi för att minska beroendet av rysk energi Juni/oktober 2014 EU:s ministerråd beslutar om energi- och klimatpaket till september 2014 Riksdagsval i Sverige 23 september 2014 Klimattoppmöte i FN December 2014 Klimatförhandlingar i Lima December 2015 Klimatförhandlingar i Paris 4

5 Inledning Policy makers looking for simultaneous progress towards energy security, economic and environmental objectives are facing increasingly complex and sometimes contradictory choices. 1 Detta citat från International Energy Agency (IEA) om energiläget i världen är en bra sammanfattande beskrivning av den verklighet som denna rapport beskriver. Syftet med rapporten är att ge en bild av några av de genomgripande förändringar av det energi- och klimatpolitiska landskapet som har inträffat under de första åren av 2010-talet. Det är denna verklighet som de politiska partierna och intresseorganisationerna i Sverige måste förhålla sig till för att kunna utforma en strategi som är relevant, sammanhängande och genomförbar både här hemma och för agerande i EU och internationellt. 1. Fem år av fundamentala förändringar i de stora länderna I denna sammanfattning använder vi 2009 som utgångspunkt för jämförelserna mellan då och nu; det var året då EU lade fast sin energi- och klimatstrategi och FN samlade världens ledare till klimattoppmötet i Köpenhamn. Idag, fem år senare, står vi inte bara inför ett supervalår för Sverige och för EU. Vi är också på väg - med stor osäkerhet och djup splittring - mot klimatförhandlingen i Paris 2015 där ett nytt globalt klimatavtal (post-kyoto) behöver fastställas. USA För fem år sedan, när förberedelserna pågick inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn, var USA en stor nettoimportör av olja. Sedan dess har USA genomgått en energirevolution med ökad produktion av olja och en ännu snabbare ökning av skiffergasproduktionen. USA väntas år 2015 att vara världens största producent av gas. I samband med den pågående Ukrainakrisen intensifieras dialogen mellan USA och EU om ett förstärkt energisamarbete för att minska EU:s beroende av rysk gas och olja. 2 Kraftigt sjunkande gaspriser har gjort att naturgas ersatt kol och att USA:s klimatutsläpp har minskat. Men utan att aktivt driva sin all-of-the-above strategy, dvs. en diversifierad energimix, och Climate Action Plan från 2013 kommer USA inte kunna nå det blygsamma utsläppsmål som landet åtog sig i Köpenhamn. Kina För fem år sedan klimatförhandlade Kina utifrån en position som utvecklingsland och var nettoexportör av kol. Idag fortsätter Kina att vara både bäst och sämst - bäst i världen på installerad vindkraft och produktion av solceller. Men samtidigt bygger man särklassigt mest ny kolkraft, och ökar sina transporter mest i världen. Det mest påfallande är dock att per capita-utsläppen ökat snabbt i världens folkrikaste land och 2012 nådde de samma nivå som i EU. Kinas 12 e femårsplan från mars 2011 var en vändpunkt för att påskynda omvandlingen av landets tillväxtsmodell. Samtidigt är det också uppenbart att det krävs ett absolut tak, inte ett intensitetsmål, för att kunna uppnå en riktig minskning av energiförbrukningen och CO2 utsläppen. 1 IEA: World Energy Outlook, Council of the European Union: EU-US Summit Joint Statement. 26/03,

6 Japan För fem år sedan var Japan en viktig kärnkraftsnation och siktade på att öka andelen kärnkraftsproducerad el till 50 % år Efter Fukushima stängdes alla reaktorer ned; en fjärdedel av Japans elproduktion försvann. Japans kommande Basic Energy Plan bygger på en energimix som består av både kärnkraft, förnybar energi och fossila bränslen. 16 reaktorer ska genomgå säkerhetstester och kan komma att starta igen under 2014/2015. Den japanska regeringen har övergett sitt tidigare klimatmål och det nya målet blir en motsvarande ökning av utsläppen med omkring 3 %. Samtidigt ska Japan satsa 700 miljarder kronor under de närmsta åren på att utveckla hållbar miljö- och energiteknik. Efter att ha introducerat de mest generösa ekonomiska stöden i världen har Japan på kort tid seglat upp som världens näst största marknad för solceller. Ryssland För fem år sedan var Gazprom Rysslands främsta energipolitiska instrument. Det ryska energivapnet var ett maktmedel i både internationell energipolitik och rysk inrikespolitik och så är det till stor del fortfarande. Tillgången till amerikansk skiffergas och de reformer som genomförs inom EU för att bryta upp de nationellt reglerade gasmarknaderna och ersätta dem med en mera öppen och transparant marknad hotar Gazproms ställning i Europa. Men EU är idag beroende av importerad energi till 60 % och andelen förväntas öka till 80 % År 2010 var Ryssland EU:s främsta importkälla och stod för ca 1/3 av regionens import av råolja, naturgas och stenkol. Mot bakgrund av Ukrainakrisen förbereder EU en strategi för att minska beroendet av importerad (rysk) energi, som ska presenteras till sommaren Ukraina Omkring 50 % av gasen som Ryssland exporterar till Europa passerar genom Ukraina och den senaste tidens oroligheter har lett till oro för försörjningstryggheten i Europa. Ryssland kan använda gasen som maktmedel, vilket ännu inte har skett. Det finns även oro för sabotage av gasledningarna. Om exporten av rysk gas skulle minska skulle det på kort sikt innebära kostnader för Europeiska länder som istället tvingas köpa dyr flytande naturgas (LNG). Tyskland och flera Östeuropeiska länder saknar LNG-terminaler och USA har fortfarande minst två år av utbyggnad av infrastrukturen innan LNG kan exporteras över Atlanten. På längre sikt är Ryssland den stora förloraren - intäkter från Gazprom står för 25 % av statsbudgeten. 3 Tyskland För fem år sedan var Merkels regering i färd med att förlänga perioden för kärnkraftens avveckling, under trycket av klimatfrågan och bristen på alternativ som var ekonomiskt gångbara i stor skala. Fukushima ändrade allt och 8 reaktorer stängdes omedelbart Det historiska beslutet att fasa ut kärnkraften till 2022 och de ännu högre ambitionerna när det gäller utvecklingen av förnybar energi fattades och Energiewende var igång. Den nya grand coalition som tillträde i december 2013 driver Energiewende vidare, men man står också inför stora utmaningar när det gäller nödvändiga reformer för att hantera problemen med kostnadseffektivitet och höga elpriser, inte minst i ett allt mer komplext energi- och klimatpolitiskt landskap inom EU. 3 European Energy Review. A real option: more Energiewende to lessen gas dependence 20 mars 2014 och The Russo-Ukrainian crisis: possible gas scenarios 6 mars

7 Storbritannien För fem år sedan kännetecknades Storbritanniens politik av avreglerade marknader och lågt intresse för förnybar energi. Nu genomför den brittiska regeringen en ny politik som ska främja försörjningstrygghet och omställningen till förnybar energi. Storbritanniens (och världens) första statliga Green Investment Bank blev verklighet 2012 och ett prisgolv på CO2 (Carbon Price Floor, CPF) infördes. CPF är en tilläggsskatt, som stimulerar långsiktiga investeringar i förnybar energi genom att sätta ett lägsta pris på hur mycket energibolag måste betala för att sina CO2-uppsläpp 4. Denna politik har av kritiker beskrivits som slutet på den liberaliserade elmarknaden medan andra ser den som inledningen på en reformering av EU:s utsläppshandel. Förutom prissättningen krävs det reformer för att hantera de strukturalla problemen i energisystemet: den vertikala integrationen att elproducenterna också äger elnäten samt de bristande incitamenten att investera i ny kapacitet 5. Parallellt stödjer regeringen utvinning av skiffergas genom hydraulisk sprickbildning (s.k. fracking ) och ger omfattande subventioner till utbyggnaden av kärnkraft. Frankrike För fem år sedan pågick arbetet med paketet Grenelle de l Environnement som bland annat skulle öka energieffektiviteten i byggnader och transportsektorn och öka energisäkerheten. Idag står Frankrike för ungefär hälften av den kärnkraftgenererade elektriciteten inom EU och sedan långt tillbaka finns ett starkt politiskt stöd för kärnkraft. Med president Hollande vid makten har dock vissa signaler getts att en reduktion av kärnkraften övervägs, till fördel för förnybara energislag. Bland befolkningen har kärnkraften fortsatt starkt stöd, men efter Fukushima har de som förespråkar en omställning bort från kärnkraft vunnit mark. Frankrike har bland de största fyndigheterna av skiffergas i Europa, men efter stora protester har utvinning genom fracking förbjudits. Installerad effekt för solceller har ökat från ca 300 MW till över MW mellan Europa För fem år sedan var inriktningen i Europa integration och nya överenskommelser gjordes också för att förverkliga en fri inre marknad för framförallt el och gas. Med sitt mål försökte EU vara en drivande draft vid förhandlingen, men blev förbigånget av både USA och Kina med deras Copenhagen Accord. Nu tycks utvecklingen närmast gå mot en åternationalisering av energipolitiken, där varje land är i färd med att bygga upp egna instrument (kapacitetsmekanismer) för att klara efterfrågetoppar i elproduktionen. European Union Emissions Trading System (EU ETS), en hörnsten i EUs klimatpolitik, befinner sig nu i stora svårigheter. Priset på koldioxidutsläpp har kollapsat från 2008-års nivå på /ton till runt 5 /ton idag. Det har lett till att systemets förmåga och effektivitet att kunna sätta rätt pris på koldioxidutsläpp har ifrågasatts. När det gäller ambitionen på den globala arenan verkar rädslan för de-industrialisering och investment leakage ha tagit överhand och budskapet från Bryssel är att man vill vara realistisk och det inte är någon idé att vara a lone front-runner without followers. 4 Carbon price floor: reform and other technical amendments. https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/293849/tiin_600 2_7047_carbon_price_floor_and_other_technical_amendments.pdf 5 Financial Times: UK energy market needs a rethink. 7

8 Det nordiska energisamarbetet För fem år sedan var samarbetet mellan de nordiska länderna under uppbyggnad. I dag är Nord Pool Spot etablerat som ett företag som organiserar världens första och bäst fungerande gränsöverskridande elmarknad, innefattande även de baltiska länderna och med förgreningar till Tyskland och Storbritannien. Dock tycks den nordiska integrationen gå trögt och de nordiska länderna verkar inte vara särskilt samordnade i diskussionen om den europeiska elmarknaden. Norden går mot stora överskott av förnybar och reglerbar elproduktion av stort värde men frågan är om det kommer att finnas tillräckligt med överföringskapacitet för att exportera denna el till kontinenten? 2. Det ljusnar för förnybar energi För fem år sedan bedömdes förnybar energi komma att kräva omfattande subventioner under mycket lång tid. Priset på förnybar el har emellertid fallit mycket snabbare än någon förutsåg. En genomsnittlig solpanel var 75 % billigare 2013 än 2009 och den utvecklingen ser ut att fortsätta den närmaste tiden 6. Priset på el från vindkraft faller också, om än inte lika snabbt. Enligt Deutsche Banks senaste rapport är solenergi redan konkurrenskraftig utan subventioner på minst 19 marknader globalt. Man har också skrivit upp prognosen för efterfrågad installerad kapacitet av solenergi från 46 GW till 56 GW under 2014 och 2015 tack vare fortsatt stark marknadsutveckling i Kina, USA och Japan. 7 Figur 1: Andel förnybar energi i elproduktionen prognos Den amerikanska banken Citigroup beräknar att av nästan miljarder USD i investeringar i ny elproduktion fram till 2030 kommer 60 % att ske i förnybar energi. På mogna marknader i OECD investeras redan mer i förnybar kraft än i konventionell kraftproduktion. EU kommer att ha den snabbaste ökningen av andelen förnybar energi i elproduktionen, från 13 % 2012 till 32 % 2035, medan Kina ökar mest i volym 9. Det pågår också en tydlig förändring av balansen av nya investeringsaktiviteter mellan industrialiserade länder, tillväxteekonomier och utvecklingsländer. Under 2012 uppgick investeringarna i tillväxteekonomierna och utvecklingsländerna till 112 miljarder USD, motsvarande 46 % av världens totala investeringar i förnybar energi. Däremot minskade investeringarna i förnybar energi i de industrialiserade ekonomierna med 29 % till 132 miljarder USD, vilket var den lägsta nivån sedan REN 21: Renewables Global States Report, Deutsche Bank: 2014 Outlook: Let the Second Gold Rush Begin, 06/ Ibid. 9 BP: Energy Outlook 2035, s

9 3. Stora osäkerheter: energipriser, energipolitik och konkurrenskraft För fem år sedan hade de europeiska kraftbolagen sett en lång period av kraftig lönsamhet tack vare ökad efterfrågan på el, begränsad konkurrens och gratis tilldelning av utsläppsrätter som samtidigt drev upp elpriset. I dag står de konventionella kraftbolagen inför en närmast existentiell kris efter att ha varit för långsamma att reagera på den snabba utvecklingen av decentraliserad förnybar elproduktion, minskad efterfrågan och ny konkurrens. De europeiska kraftbolagen har sedan 2008 tillsammans tappat omkring miljarder konor i börsvärde mer än de europeiska bankerna under finanskrisen 10. Värdeminskingen kan, förutom den minskade efterfrågan på grund av den finansiella krisen, förklaras av den ökade konkurrensen från skiffergas från USA och förnybar energi. Den senaste hundraårsperioden har energipriserna, trots omfattande svängningar, varit fallande. Dels till följd av att man hittat nya fyndigheter av kol, olja och gas och dels till följd av mer effektiva tekniker för att utvinna dessa fyndigheter. Prisutvecklingen under de närmaste kommande decennierna är svårförutsägbar. Energisystemet kommer att behöva omvandlas till följd av klimatförändringarna, men det finns inga tecken på att energimarknaden kommer att klara denna omställning utan hjälp från det politiska systemet. Värderingen av fossilbränsleföretag på världens aktiebörser är baserad på att de tar ut väsentligt mer av sina reserver än vad jorden tål ur klimatsynvinkel. Det innebär att dessa företag värderas utan att hänsyn tas till om de nationella och global utsläppsmålen kommer att kunna uppnås och vilka risker, både ekonomiska och ekologiska, världen kommer att utsättas för. Nicholas Stern konstaterar att det finns en fundamental motsägelse mellan hur globala fossila bränslereserver värderas och de långsiktiga klimatpolitiska målen. 11 Samtidigt kommer utvecklingen mot mer förnybar energi framför allt att påverkas av hur det politiska systemet väljer att beskatta koldioxidutsläpp i framtiden och hur man väljer att reducera de stora subventioner för fossila bränslen som fortfarande finns kvar på många håll. Till exempel konstaterar IEA att de samlade globala subventionerna till fossil energi, trots politiska deklarationer om motsatsen, ökade till 544 miljarder USD under Subventionerna till förnybar energi var ca 90 miljarder USD. Priset för CO2-utsläpp behöver enligt IEA:s uppskattningar vara 50 /ton för att kunna ha en effekt på övergången från kol till gas i Europa. 12 Men i verkligheten går prisutvecklingen åt det motsatta hållet. Som en följd av finanskrisen och den svaga ekonomiska utvecklingen men inte minst på grund av de inbyggda strukturella dynsfunktionaliteterna inom EU ETS, har CO2-priset kollapsat. Priset som under 2008 låg mellan 25 och 30 /ton, sjönk till under 15 /ton 2009, och har under 2011 och 2012 sjunkit till runt 5 /ton. 10 The Economist. 12/ Nicholas Stern: A profound contradiction at the heart of climate change policy. Financial Times. 8/12, IEA. Tracking Clean Energy Progress

10 Figur 2: Pris för utsläppsrätter, /ton CO2 13 Denna negativa prisutveckling fortsätter än idag under Det betyder att de prissignaler som skulle leda till investeringar i utsläppsminskningar nu är mycket svaga. Den stora frågan för EU:s framtida klimatpolitik är därför om man har politisk vilja och handlingskraft att driva en mer radikal reform, eller om man fortsätter med en halvhjärtad indragning av utsläppsrätter och olika kompromisslösningar. Men andra ord, det handlar om både trovärdigheten och effektiviteten hos EU ETS. En kostnadseffektiv energiomställning är inte möjlig utan en ambitiös politik och rätt pris på koldioxidutsläpp. Figur 3: Industrins energipriser i jämförelse med USA, 2013 & Än mer politiskt känslig är frågan om de betydande prisskillnaderna på energi - både inom en världsdel och mellan olika världsdelar - får konsekvenser för konkurrenskraften. Enligt IEA:s beräkningar kommer prisskillnaderna vara bestående i flera decennier framöver. De utgör ett stort hinder för en progressiv klimatpolitik och ställer politiker världen över inför ett stort dilemma: vi vet att klimatpolitik inte kan likställas med de-industrialisering, men hur kan en proaktiv klimatpolitik förenas med ökad internationell konkurrenskraft? 13 The Economist. European climate policy: Worse than useless. 25/01, IEA. World Energy Outlook,

11 Med USA som exempel menar vissa bedömare att utvinning av skiffergas skulle kunna ge Europa riklig tillgång på billig energi, samtidigt som energisäkerheten ökar och klimatutsläppen minskar. Vid närmare granskning visar det sig dock att prognosen bygger på lösa grunder. Det är visserligen sant att Europa har stora skiffergasreserver, men IEA bedömer att skiffergas endast kommer att kunna försörja 2-3 % av Europas efterfrågan på gas år Dessutom är förutsättningarna i USA mer gynnsamma än de i Europa såväl geologiska som infrastrukturella och politiska. Trots det har det tagit år för skiffergasrevolutionen i USA att komma dit den är idag. Skillnaderna gör att priset på skiffergas beräknas ligga % högre i Europa än i USA 16. För att ha någon påverkan på gaspriset krävs det ca borrhål i EU år Idag finns det färre än 100. En sådan utveckling är osannolik, dels på grund av de ogynnsamma geologiska förutsättningarna, dels på grund av de politiska implikationerna av att landområden med en yta som motsvarar hela Nederländerna kommer att behöva tas i anspråk särskilt om gaspriset ändå är högre än i USA. Skiffergas ökar heller inte Europas energisäkerhet märkbart om den endast kan ersätta 2-3 % av Europas efterfrågan på gas år Koldioxidutsläppen från naturgas är omkring hälften så stora som de från kol. Men en ny studie visar att utsläppen av metan vid naturgasutvinning kan ha underskattats med gånger 17. Metan har 20 gånger större klimatpåverkan än koldioxid och det behövs därför inte särskilt stora läckage av metan för att klimatnyttan ska försvinna. 4. Den grundläggande utmaningen: klimatkrisen fem år närmare Trots alla dessa förändringar är den grundläggande energi- och klimatutmaningen för alla världens beslutsfattare densamma: att förena ekonomisk konkurrenskraft och försörjningstrygghet med ekologisk och social hållbarhet. Det som har förändrats sedan klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 är att klimatkrisen har kommit fem år närmare så nära att den inte längre är en scenariobaserad prognos för cost of inaction i framtiden, utan REDAN NU utgör ett hot mot vår reala ekonomi. 18 FN:s klimatpanel (IPCC) presenterade i november 2013 i Stockholm den första delen av sin femte stora klimatrapport, som är en sammanställning av de uppdaterade vetenskapliga beläggen för klimatförändringarna. Rapporten inskärper situationens allvar - uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig och många av de förändringar som inträffat sedan 1950 saknar motstycke under de senaste tiotals- till tusentals åren. Enligt IEA:s senaste beräkning ökade de globala energirelaterade koldioxidutsläppen under 2012 med 1,4 % från 2011 och nådde rekordhöga 31,6 gigaton vilket är i linje med den genomsnittliga procentuella årliga ökningen sedan 1980 (1,8 %). Det innebär också att med nuvarande energipolitik världen över skulle temperaturen öka med mellan 3,6 och 5,3 grader Celsius, mestadels under de närmaste hundra åren, vilket är långt över 2-gradersmålet IEA. World Energy Outlook E3G BRIEFING PAPER. Shale gas: four myths and a truth. March LA Times. EPA drastically underestimates methane released at drilling sites. 15 april Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), WG II: 31 mars, IEA. World Energy Outlook,

12 Figur 4: Förändring av energirelaterade koldioxidutsläpp, Figur 5: Energirelaterade koldioxidutsläpp Även om det inte går att säga helt säkert att naturkatastrofer enbart beror på klimatförändringarna så har extrema väderhändelser blivit vanligare. Idag är det möjligt att få en bild av klimatförändringarnas konsekvenser samt sätta en prislapp på dem genom att se på de händelser som inträffar runt om i världen. Redan idag beräknas översvämningar i Europa kosta i genomsnitt 5 miljarder euro varje år. Översvämningarna i centrala och östra Europa under sommaren 2013 orsakade skador för 12 miljarder euro, enligt försäkringsbolaget Munich Re. 20 Naturkatastrofer, inklusive torka, översvämningar och jordbävningar orsakade 2013 skador för motsvarande 50 miljarder euro i Kina. Miljoner människor påverkades och den kinesiska regeringen undersöker nu möjligheterna att öka beredskapen för och minska skadorna från klimatförändringar. 21 USA har också varit hårt drabbat av extrema väderhändelser: 2012 orsakade extrema väderhändelser skador för runt 115 miljarder USD. De två dyraste var torkan i september 2012 som var den värsta på över 50 år och orkanen Sandy i oktober President Obama tillsatte 2013 en Task Force on Climate Resilience and Preparedness och torkan i Kalifornien fortsätter. Energisystemet i sig har också varit sårbart för klimatförändringarna, t.ex. på grund av att anläggningarna ligger i områden som är känsliga för översvämningar, jordskred eller en höjning av havsnivån. 22 Klimatförändringarna försämrar allvarligt tillståndet för många av de naturresurser och ekosystem som människor är beroende av för sin försörjning. Klimatförändringarna kommer att leda till att ytterligare miljoner människor i Afrika drabbas av vattenbrist. Översvämningar, stigande havsnivå och markförstöring kan också tvinga tiotals miljoner människor att flytta från sina hem, s.k. klimatflyktingar. FN:s flyktingorgan har varnat för att klimatförändringarna skulle kunna tränga undan ca 6 miljoner människor varje år, hälften av dem på grund av väderkatastrofer som översvämningar och stormar. I september 2015 kommer FN:s förhandlare att arbeta för en överenskommelse om vad som ska komma efter millennieutvecklingsmålen, som löper ut i år. I Paris, bara två månader senare, kommer förhandlare att försöka etablera en global klimatöverenskommelse. 20 Thomason Reuters: Europe's flood losses to soar by 2050, research shows. 3/3, Thomason Reuters: Costs of natural disasters in China surge to $69 billion, 25/ Daniel J. Weiss & Jackie Weidman: The $188 Billion Price Tag from U.S. Extreme Weather from 2011 to 2012, 13/

13 Debatterna om dessa frågor är på väg att sammanfalla under 2015, ett år som kommer att lägga grunden för de internationella insatserna för klimat och utveckling för nästa generation. För att bekämpa fattigdom och klimatförändringarna krävs det att frågorna hanteras som sammankopplade, inte var för sig. Med andra ord, utan att konfrontera klimatförändringarna kommer fattigdomen aldrig att utrotas. 5. Supervalåret : avgörande för framtidens energi- och klimatpolitik I det här avslutande avsnittet presenteras inledningsvis huvuddragen i den europeiska, nordiska och svenska energi- och klimatpolitiken innan vi lyfter blicken, mot de viktiga frågor om energi och klimat som väljarna bör få besked om inför valen till EU-parlamentet och riksdagen. EU-nivån: energi- och klimatpolitik med låga ambitioner men under ökad press för intensifierat energisamarbete EU-kommissionen presenterade den 22 januari 2014 sitt förslag till nya mål för unionen fram till år 2030: 1) utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 % (jämfört med 1990 års nivå); 2) andelen förnybar energi ökar till minst 27 % av den totala energikonsumtionen på unionsnivå, men utan specificerade bindande mål för de enskilda medlemsländerna; och minst ambitiöst av allt 3) inget bindande mål för energieffektiviseringen, utan man inväntar en analys av energieffektiviseringsdirektivet. Är EU:s energi- och klimatpaket för 2030 tillräckligt ambitiöst? Nej, i synnerhet inte om man tar 2-gradersscenariot på allvar och EU tar sitt mål för 2050, dvs % minskning av växthusgasutsläppen, på allvar. Ger detta paket EU några konkurrensfördelar? Är det en drivkraft i det globala gröna racet? Det är tveksamt, med tanke på att EU bara behöver öka sin andel förnybar energi med så lite som 1-1,5 % varje år för att nå målet till Medlemsländerna har svårt att nå sitt energieffektiviseringsmål för 2020 och man kan fråga sig om slopandet av målet är det bästa sättet att nå det. Kan detta hjälpa EU att ta på sig ledartröjan i Paris? Knappast. Det verkar snarare som att man redan har valt att avstå från att leda. Mitt i Ukrainakrisen senarelade Europeiska rådet diskussionen om energi- och klimatpaket till juni 2014 och avser att fatta beslut om detta snarast möjligt och inte senare än oktober I de halvhjärtade diskussionerna och den ovissa väntan finns dock ljuspunkter tack vare Ukrainakrisen. Krisen har blivit en mind changer och kan eventuellt vara en game changer som återigen lyfter upp energisamarbete på Europas politiska agenda. Europeiska rådets nya topprioritering energisolidaritet, som syftar till att minska beroendet av rysk gas, kan skapa en starkare politisk vilja att påskynda utvecklingen av den inre marknaden för el och gas, samt förnybar energi. Energieffektiviseringen ses nu som ett första steg mot energisäkerhet och minskat beroende av rysk gas Ecofys: Assessing the EU 2030 Climate and Energy Target, 18 mars För mer information, se Europeiskta rådet Slutsatser mars, (ST REV 1) 0REV%201 13

14 Sverige och Norden: stor potential för att bli en role-model för en grön omställning som förenar ökad konkurrenskraft med jobbskapande Global Utmanings näringslivsgrupp Nordic Action Group on Climate and Energy (NAG) visar i sin rapport Nordic Energy Ways in Europe hur Norden skulle kunna spela en nyckelroll i omställningen både genom att gå före och genom att medverka till den europeiska energiomställningen. För att detta ska bli verklighet krävs det att de nordiska regeringarna tar fasta på analysen av hur Norden kan bli en föregångare - genom Nordic Energy Ways och genom att utforma en gemensam nordisk strategi och en nationell politik som engagerar näringslivet och forskarvärlden. 25 Rapporten lyfter fram Nordens unika potential att genom rätt policy kunna bli en regional high-efficiency economy och utgöra ett nordiskt batteri genom att exportera sin elproduktion från vattenkraft till Europa. Genom att länka samman de nationella elnäten med smartgrid -teknologi kan Norden bli ett framstående exempel på ett sammanlänkat system av ren och konkurrenskraftig energi. För att göra de nödvändiga långsiktiga investeringar som krävs för att ställa om till en grön ekonomi skulle en Nordic Energy Financing Facility kunna inrättas för att koordinera existerande institutioner. Ett tydligt och långsiktigt politiskt ramverk i Norden kan skapa gynnsamma förutsättningar för företag inom grön teknologi att ta fram nya lösningar som kan användas på hemmaplan och exporteras. På så sätt kan Norden bidra till att resten av Europa och världen som helhet når sina energi- och klimatmål. Detta skulle kunna bidra till att motverka klimatförändringarna och öka energisäkerheten, samtidigt som nordisk industris konkurrenskraft på den globala marknaden stärks. Därmed kan omställningen bidra till att skapa såväl tillväxt som arbetstillfällen i ett Nordic Green Industrial Cluster. Förslagen från NAG ligger i linje med de rekommendationer som IEA ger i sin senaste analys av energipolitiken i Sverige från februari Där slås fast att Sverige har kommit en bra bit på vägen mot en ekonomi med låga utsläpp och ökad integration av de nordiska och baltiska elmarknaderna. Men Sverige måste vidta konkreta åtgärder för att förverkliga visionerna om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 och inga nettoutsläpp av växthusgaser år Sverige har visserligen beslutat att tillåta ersättning av befintliga kärnreaktorer. Frågan är om dessa kommer att komma till stånd, eftersom ytterligare utsläppsminskningar kommer att bli dyrare än tidigare och kräver ny teknik. Sveriges höga energiintensitetsnivå kräver ökad energieffektivitet i industrin, byggnader, uppvärmning och transporter. 26 IEA betonar att Svensk industris ledande position i smarta nät är en stor tillgång och att Sverige bör öka investeringarna i teknik och innovation för förnybar energiproduktion. Detta betyder att Sverige noggrant måste utvärdera de mest kostnadseffektiva vägarna för övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp både ur produktions- och konsumtionsperspektiv. I denna process bör energieffektivisering, en mer aktiv demand-side management och ökade forsknings- och innovationsinsatser vara prioriterade områden för strukturomvandlingen inom energisektorn. 25 Nordic Action Group on Climate and Energy: Nordic Energy Ways in Europe, IEA: Energy Policies of IEA Countries, Sweden 2013 review,

15 Förstärkt regionalt samarbete inom Norden är en ytterligare en rekommendation från IEA. Eftersom samtliga nordiska länder ska minska sina koldioxidutsläpp kan kostnadseffektiva regionala lösningar hålla nere kostnaderna för konsumenterna. En storskalig utbyggnad av teknik för förnybar energiproduktion på en gemensam nordeuropeisk energimarknad kan minska koldioxidutsläppen utan att kompromissa med försörjningstryggheten eller minska konkurrenskraften för nordiska företag. Att överföringskapaciteten byggs ut inom Sverige och där det svenska elnätet ansluter till grannländerna, den s.k. Nordic Grid Master Plan, är nödvändigt för att Sverige ska kunna dra nytta av utbyggnaden av förnybar energi i Europa. Fem frågor till partiledarna om Sveriges energi- och klimatpolitiska vägskäl Mot denna bakgrund och inför de förstående valen till EU-parlament och riksdag finns det nu frågor som partiledarna behöver ge väljarna besked om: Anser du och ditt parti att Sverige ska driva en aktiv linje för ambitiösa mål inom EU eller nöja sig med kommissionens förslag? Oavsett vad EU beslutar, ska Sverige vara en föregångare eller följare i den europeiska energi- och klimatpolitiken? Hur vill du och ditt parti att energiomställningen ska utformas för att fungera som drivkraft både i den ekonomiska tillväxtpolitiken och i klimatpolititiken? Hur kan forsknings- och innovationspolitik användas för att driva på både energiomställningen och den ekonomiska tillväxten? Hur bör Sverige ta fasta på rekommendationerna från IEA och NAG om Nordic Energy Ways och utforma en nordisk strategi för att fungera som drivkraft för ren och konkurrenskraftig energi i Europa, t.ex. genom utbyggnad av ledningskapaciteten? Hur vill du och ditt parti skapa ett så brett parlamentariskt stöd för energi- och klimatpolitiken att denna kan bedrivas konsekvent under flera mandatperioder? 15

16 Global Utmaning är en fristående tankesmedja. Vi är ett kvalificerat nätverk från samhälle, näringsliv och forskning som verkar för lösningar på de globala utmaningar som rör ekonomi, miljö och demokrati. Birger Jarlsgatan Stockholm

FEM ÅR AV FUNDAMENTALA FÖRÄNDRINGAR INOM ENERGI OCH KLIMAT

FEM ÅR AV FUNDAMENTALA FÖRÄNDRINGAR INOM ENERGI OCH KLIMAT FEM ÅR AV FUNDAMENTALA FÖRÄNDRINGAR INOM ENERGI OCH KLIMAT FEM FRÅGOR VÄLJARNA BÖR FÅ SVAR PÅ INFÖR DE KOMMANDE EU- OCH RIKSDAGSVALEN EN POLICYRAPPORT INOM ENERGI OCH KLIMAT INFÖR SUPERVALÅRET 2014 ALLAN

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA. PM 2014-05-15 2 Sammanfattning Vi har just nu en unik möjlighet att rädda världen från en klimatkatastrof. FN:s klimatpanel visar att

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid

Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid Sverige efter 18 mars Så ser blocköverskridande energipolitik ut eller Förtröstan i juletid Ola Alterå 11 December 2014 En ocean mellan Köpenhamn och Lim Nya fossila resurser påverkar globala priser, konkurrenskraft,

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014

Växthusgasutsläppsredovisning. Kristian Skånberg - Maj 2014 Växthusgasutsläppsredovisning Kristian Skånberg - Maj 2014 Inledning FN:s klimatpanel har nu kommit med sina tre utvärderingsrapporter av vad forskningen vet om klimatförändringar, vad de kan föra med

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 NEPP, North European Power Perspectives 20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 slutsats 1 Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller mer planering? Elmarknaden kan utvecklas

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Konkreta åtgärder behövs 7 Utmaningar 7 Nyckelområden 8 Smarta elnät 9 Ökad produktion av koldioxidsnål el

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Bästa stämmodeltagare,

Bästa stämmodeltagare, VD:s anförande Årsstämma i Vattenfall AB 27 april 2015 Bästa stämmodeltagare, Efter mitt tillträde som VD för Vattenfall i oktober 2014 var det viktigt att förstå Vattenfalls utmaningar och våra kunders

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer