FEM ÅR AV FUNDAMENTALA FÖRÄNDRINGAR INOM ENERGI OCH KLIMAT
|
|
- Jakob Martinsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FEM ÅR AV FUNDAMENTALA FÖRÄNDRINGAR INOM ENERGI OCH KLIMAT FEM FRÅGOR VÄLJARNA BÖR FÅ SVAR PÅ INFÖR DE KOMMANDE EU- OCH RIKSDAGSVALEN EN POLICYRAPPORT INOM ENERGI OCH KLIMAT INFÖR SUPERVALÅRET 2014 ALLAN LARSSON OLA ALTERÅ NANNAN LUNDIN FRANK ERIKSSON- WINGÅRDH MAJ 2014
2 FEM ÅR AV FUNDAMENTALA FÖRÄNDRINGAR INOM ENERGI OCH KLIMAT OCH KLIMAT ERGI Fem frågor väljarna bör få svar på inför de kommande EU- och riksdagsvalen FÖRFATTARE : ALLAN LARSSON OLA ALTERÅ NANNAN LUNDIN FRANK ERIKSSON-WINGÅRD
3 2 FÖRORD Den här rapporten har sammanställts inför supervalåret 2014 av några av Global Utmanings seniora rådgivare med lång erfarenhet av energi- och klimatpolitik. Rapporten presenterar i korthet de nya globala och europeiska energi- och klimatperspektiv som de politiska partierna i Sverige måste förhålla sig till när de utformar sina energi- och klimatstrategier inför EU-valet och riksdagsvalet. Syftet med rapporten är att bidra till bättre kunskap om utvecklingen i vår omvärld, ett vidare perspektiv och i slutändan en klokare nationell politik. Att ta fram en aktuell beskrivning av energi- och klimatpolitiken i olika länder är inget lätt uppdrag eftersom det hela tiden fattas nya beslut samtidigt som de tekniska och ekonomiska förutsättningarna förändras. Rapporten ska ses som work in progress - vi välkomnar återkoppling på dess innehåll. Rapporten bygger på ett omfattande underlag av internationella forskningsrapporter och analyser. Dessa finns sammanfattade i ett antal bakgrundsrapporter som är publicerade på Global Utmanings hemsida. De är levande dokument och uppdateras när det finns nytt intressant material. Det finns ett stort och akut behov av politiskt ledarskap för att nå långsiktigt hållbara lösningar på de energi- och klimatutmaningar vi står inför. Denna syntesrapport avslutas därför med ett antal frågor till partiledarna om vilken politik de avser att bedriva under den kommande mandatperioden, frågor som väljarna bör få besked om inför höstens riksdagsval. Kristina Persson Grundare och arbetande ordförande, Global Utmaning
4 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Inledning 7 1. Fem år av fundamentala förändringar i de stora länderna 8 2. Det ljusnar för förnybar energi Stora osäkerheter: energipriser, energipolitik och konkurrenskraft Den grundläggande utmaningen: klimatkrisen fem år närmre Supervalåret : avgörande för framtidens energi- och klimatpolitik 20 Frågor till partiledarna om Sveriges energi- och klimatpolitiska vägskäl 23
5 4 SAMMANFATTNING Ryssland har genom sin politik mot Ukraina dramatiskt ökat osäkerheten i hela Europa om energiförsörjningen och den politiska stabiliteten. Detta är den senaste av alla de stora förändringar som har inträffat i det energi- och klimatpolitiska landskapet under de senaste fem åren. Mot denna bakgrund blev energisäkerheten och dess påverkan på den (sköra) globala ekonomiska återhämningen en hjärtefråga både vid det senaste G7-toppmötet och vid toppmötet mellan EU och USA i mars USA har genomgått en energirevolution med ökad produktion av olja och en ännu snabbare ökning av skiffergasproduktionen. Denna stora omställning i energiproduktion tillgodser inte bara efterfrågan på hemmaplan, utan leder också till en ökad exportambition. Men inom klimatpolitiken fortsätter Obama kämpa i motvind från kongressen för både en övergripande nationell klimatpolitik och en mer aktiv positionering vid den internationella klimatförhandlingen. I Kina har de politiska prioriteringarna förskjutits från tillväxt till energi-, miljö- och klimatfrågor. Men trots att förnybar energi ökar snabbt förblir fossila bränslen det dominerade energislaget. Med ökat välstånd och stor energiförbrukning är det svårt för Kina att gömma sig bakom de andra utvecklingsländerna i klimatförhandlingen. Efter Fukushima är Japans kärnkraftverk stängda och Tyskland har beslutat att avveckla sin kärnkraft till I Storbritannien har utvinning av skiffergas genom fracking starkt politiskt stöd medan Frankrike har förbjudit metoden. Båda länderna fortsätter att satsa på kärnkraft vid sidan av förnybara energikällor. I EU har trenden efter Köpenhamnsmötet varit minskade ambitioner på klimat- och energiområdet och en åternationalisering av energipolitiken. EU:s klimatpolitiska hörnsten EU ETS befinner sig nu i stora svårigheter som ett resultat av det kontinuerliga prisfallet på koldioxidutsläpp. Dessvärre saknas både politisk vilja och konkreta åtgärder för att reformera systemet och återvinna dess trovärdighet och effektivitet. Dock har man nu enats om att det är både politiskt och ekonomiskt nödvändigt att så fort som möjligt minska beroendet av rysk energi, med hjälp av energisolidaritet inom Europa. EU planerar att ta fram en strategi för att öka energisäkerheten - som i sin tur kan leda till ett intensifierat energisamarbete inom Europa. I Norden har samarbetet mellan länderna ökat och Sverige har tillsammans med de andra nordiska länderna en möjlighet att bli en role-model för omställning till en ekonomi som är clean, connected, competitive som förenar ökad
6 5 konkurrenskraft med skapandet av nya, gröna jobb. Ukrainakrisen har bidragit till ett intensifierat intresse 5 för ett närmare transatlantiskt energisamarbete som potentiellt kan rita om världskartan för oljeoch gashandeln. Men import av amerikansk gas som ersättning för rysk gas verkar både praktiskt avlägsen och ekonomiskt svårmotiverad. Istället behöver EU agera snabbt och strategiskt på hemmaplan för en säkrare och renare energiförsörjning, och effektivare energianvändning. EU:s energi- och klimatpolitik befinner sig i ett ovisst och kritiskt skede. Europas energisäkerhet och framtida välstånd behöver såväl proaktiva strategiska nationella insatser som ett förstärkt energisamarbete mellan regioner och länder inom Europa. Både näringsliv och politiker står inför viktiga vägval som påverkar framtida konkurreskraft och hållbarhet både på EU- nivån och på hemmaplan. Det står klart att business-as-usual varken är ekonomiskt, ekologiskt eller socialt hållbart och medför stora kostnader och mänskligt lidande redan idag. Vilka politiska beslut som fattas under de kommande månaderna har avgörande betydelse för EU:s energi- och klimatpolitiska ambitioner och Europas ställning i dessa strategiska frågor i världen. Läget försvåras ytterligare av såväl konkurrensproblematiken, orsakad av energiprisskillnader mellan olika regioner och världsdelar, som trycket från det globala gröna racet, där tillväxt- och utvecklingsländer håller på att gå om de industrialiserade länderna när det gäller investeringar i omställningen av energisystemet och utvecklingen av förnybar energi. Supervalåret 2014 är upptakten inför klimatförhandlingarna i Paris 2015 och det är en viktig period då Sverige har stora möjligheter att påverka.
7 6 Frågor till partiledarna om Sveriges energi- och klimatpolitiska vägskäl Mot denna bakgrund och inför de förstående valen till EU-parlament och riksdag finns det nu frågor som partiledarna behöver ge väljarna besked om: Anser du och ditt parti att Sverige ska driva en aktiv linje för ambitiösa mål inom EU eller nöja sig med kommissionens förslag? Oavsett vad EU beslutar, ska Sverige vara en föregångare eller följare i den europeiska energi- och klimatpolitiken? Hur vill du och ditt parti att energiomställningen ska utformas för att fungera som drivkraft både i den ekonomiska tillväxtpolitiken och i klimatpolititiken? Hur kan forsknings- och innovationspolitik användas för att driva på både energi- omställningen och den ekonomiska tillväxten? Hur bör Sverige ta fasta på rekommendationerna från IEA och NAG om Nordic Energy Ways och utforma en nordisk strategi för att fungera som drivkraft för ren och konkurrenskraftig energi i Europa, t.ex. genom utbyggnad av ledningskapaciteten? Hur vill du och ditt parti skapa ett så brett parlamentariskt stöd för energioch klimatpolitiken att denna kan bedrivas konsekvent under flera mandatperioder?
8 7 INLEDNING Policy makers looking for simultaneous progress towards energy security, economic and environmental objectives are facing increasingly complex and sometimes contradictory choices. 1 Detta citat från International Energy Agency (IEA) om energiläget i världen är en bra sammanfattande beskrivning av den verklighet som denna rapport beskriver. Syftet med rapporten är att ge en bild av några av de genomgripande förändringar av det energi- och klimatpolitiska landskapet som har inträffat under de första åren av 2010-talet. Det är denna verklighet som de politiska partierna och intresseorganisationerna i Sverige måste förhålla sig till för att kunna utforma en strategi som är relevant, sammanhängande och genomförbar både här hemma och för agerande i EU och internationellt. 1) IEA: World Energy Outlook, 2012.
9 8 1. FEM ÅR AV FUNDAMENTALA FÖR- ÄNDRINGAR I DE STORA LÄNDERNA I denna sammanfattning använder vi 2009 som utgångspunkt för jämförelserna mellan då och nu; det var året då EU lade fast sin energi- och klimatstrategi och FN samlade världens ledare till klimattoppmötet i Köpenhamn. Idag, fem år senare, står vi inte bara inför ett supervalår för Sverige och för EU. Vi är också på väg - med stor osäkerhet och djup splittring - mot klimatförhandlingen i Paris 2015 där ett nytt globalt klimatavtal (post-kyoto) behöver fastställas. USA För fem år sedan, när förberedelserna pågick inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn, var USA en stor nettoimportör av olja. Sedan dess har USA genomgått en energirevolution med ökad produktion av olja och en ännu snabbare ökning av skiffergasproduktionen. USA väntas år 2015 att vara världens största producent av gas. I samband med den pågående Ukrainakrisen intensifieras dialogen mellan USA och EU om ett förstärkt energisamarbete för att minska EU:s beroende av rysk gas och olja. 2 Kraftigt sjunkande gaspriser har gjort att naturgas ersatt kol och att USA:s klimatutsläpp har minskat. Men utan att aktivt driva sin all-of-the-above strategy, dvs. en diversifierad energimix, och Climate Action Plan från 2013 kommer USA inte kunna nå det blygsamma utsläppsmål som landet åtog sig i Köpenhamn. Kina För fem år sedan klimatförhandlade Kina utifrån en position som utvecklingsland och var nettoexportör av kol. Idag fortsätter Kina att vara både bäst och sämst - bäst i världen på installerad vindkraft och produktion av solceller. Men samtidigt bygger man särklassigt mest ny kolkraft, och ökar sina transporter mest i världen. Det mest påfallande är dock att per capita-utsläppen ökat snabbt i världens folkrikaste land och 2012 nådde de samma nivå som i EU. Kinas 12e femårsplan från mars 2011 var en vändpunkt för att påskynda omvandlingen av landets tillväxtsmodell. Samtidigt är det också uppenbart att det krävs ett absolut tak, inte ett intensitetsmål, för att kunna uppnå en riktig minskning av energiförbrukningen och CO2 utsläppen. 2) Council of the European Union: EU-US Summit Joint Statement. 26/03, 2014.
10 9 Japan För fem år sedan var Japan en viktig kärnkraftsnation och siktade på att öka andelen kärnkraftsproducerad el till 50 % år Efter Fukushima stängdes alla reaktorer ned; en fjärdedel av Japans elproduktion försvann. Japans kommande Basic Energy Plan bygger på en energimix som består av både kärnkraft, förnybar energi och fossila bränslen. 16 reaktorer ska genomgå säkerhetstester och kan komma att starta igen under 2014/2015. Den japanska regeringen har övergett sitt tidigare klimatmål och det nya målet blir en motsvarande ökning av utsläppen med omkring 3 %. Samtidigt ska Japan satsa 700 miljarder kronor under de närmsta åren på att utveckla hållbar miljö- och energiteknik. Efter att ha introducerat de mest generösa ekonomiska stöden i världen har Japan på kort tid seglat upp som världens näst största marknad för solceller. Ryssland För fem år sedan var Gazprom Rysslands främsta energipolitiska instrument. Det ryska energivapnet var ett maktmedel i både internationell energipolitik och rysk inrikespolitik och så är det till stor del fortfarande. Tillgången till amerikansk skiffergas och de reformer som genomförs inom EU för att bryta upp de nationellt reglerade gasmarknaderna och ersätta dem med en mera öppen och transparant marknad hotar Gazproms ställning i Europa. Men EU är idag beroende av importerad energi till 60 % och andelen förväntas öka till 80 % År 2010 var Ryssland EU:s främsta importkälla och stod för ca 1/3 av regionens import av råolja, naturgas och stenkol. Mot bakgrund av Ukrainakrisen förbereder EU en strategi för att minska beroendet av importerad (rysk) energi, som ska presenteras till sommaren År 2010 var Ryssland EU:s främsta importkälla och stod för ca 1/3 av regionens import av råolja, naturgas och stenkol Tyskland För fem år sedan var Merkels regering i färd med att förlänga perioden för kärnkraftens avveckling, under trycket av klimatfrågan och bristen på alternativ som var ekonomiskt gångbara i stor skala. Fukushima ändrade allt och 8 reaktorer stängdes omedelbart Det historiska beslutet att fasa ut kärnkraften till 2022 och de ännu högre ambitionerna när det gäller utvecklingen av förnybar energi fattades och Energiewende var igång. Den nya grand coalition som tillträde i december 2013 driver Energiewende vidare, men man står också inför stora utmaningar när det gäller nödvändiga reformer för att hantera problemen med kostnadseffektivitet och höga elpriser, inte minst i ett allt mer komplext energi- och klimatpolitiskt landskap inom EU. Storbritannien För fem år sedan kännetecknades Storbritanniens politik av avreglerade
11 10 marknader och lågt intresse för förnybar energi. Nu genomför den brittiska regeringen en ny politik som ska främja försörjningstrygghet och omställningen till förnybar energi. Storbritanniens (och världens) första statliga Green Investment Bank blev verklighet 2012 och ett prisgolv på CO2 (Carbon Price Floor, CPF) infördes. CPF är en tilläggsskatt, som stimulerar långsiktiga investeringar i förnybar energi genom att sätta ett lägsta pris på hur mycket energibolag måste betala för att sina CO2-uppsläpp 3. Denna politik har av kritiker beskrivits som slutet på den liberaliserade elmarknaden medan andra ser den som inledningen på en reformering av EU:s utsläppshandel. Förutom prissättningen krävs det reformer för att hantera de strukturalla problemen i energisystemet: den vertikala integrationen att elproducenterna också äger elnäten samt de bristande incitamenten att investera i ny kapacitet 4. Parallellt stödjer regeringen utvinning av skiffergas genom hydraulisk sprickbildning (s.k. fracking ) och ger omfattande subventioner till utbyggnaden av kärnkraft. Frankrike För fem år sedan pågick arbetet med paketet Grenelle de l Environnement som bland annat skulle öka energieffektiviteten i byggnader och transportsektorn och öka energisäkerheten. Idag står Frankrike för ungefär hälften av den kärnkraftgenererade elektriciteten inom EU och sedan långt tillbaka finns ett starkt politiskt stöd för kärnkraft. Med president Hollande vid makten har dock vissa signaler getts att en reduktion av kärnkraften övervägs, till fördel för förnybara energislag. Bland befolkningen har kärnkraften fortsatt starkt stöd, men efter Fukushima har de som förespråkar en omställning bort från kärnkraft vunnit mark. Frankrike har bland de största fyndigheterna av skiffergas i Europa, men efter stora protester har utvinning genom fracking förbjudits. Installerad effekt för solceller har ökat från ca 300 MW till över MW mellan Europa För fem år sedan var inriktningen i Europa integration och nya överenskommelser gjordes också för att förverkliga en fri inre marknad för framförallt el och gas. Med sitt mål försökte EU vara en drivande draft vid förhandlingen, men blev förbigånget av både USA och Kina med deras Copenhagen Accord. Nu tycks utvecklingen närmast gå mot en åternationalisering av energipolitiken, där varje land är i färd med att bygga upp egna instrument (kapacitetsmekanismer) för att klara efterfrågetoppar i elproduktionen. European Union Emissions Trading System (EU ETS), en hörnsten i EUs klimatpolitik, befinner sig nu i stora svårigheter. Priset på koldioxidutsläpp har kollapsat från 2008-års nivå på /ton till runt 5 /ton idag. Det har lett till att systemets förmåga och effektivitet att kunna sätta rätt pris på koldioxidutsläpp har ifrågasatts. När det gäller ambitionen på den globala arenan verkar rädslan för de-industrialisering och investment 3) Carbon price floor: reform and other technical amendments. gov.uk/government/uploads/system/ uploads/attachment_data/file/293849/ TIIN_600 2_7047_carbon_price_floor_ and_other_technical_amendments.pdf 4) Financial Times: UK energy market needs a rethink. cms/s/0/12fac37e- b507-11e3-a feabdc0.html?siteedition=intl#axzz2xhcz1hf6
12 11 leakage ha tagit överhand och budskapet från Bryssel är att man vill vara realistisk och det inte är någon idé att vara a lone front-runner without followers. Det nordiska energisamarbetet För fem år sedan var samarbetet mellan de nordiska länderna under uppbyggnad. I dag är Nord Pool Spot etablerat som ett företag som organiserar världens första och bäst fungerande gränsöverskridande elmarknad, innefattande även de baltiska länderna och med förgreningar till Tyskland och Storbritannien. Dock tycks den nordiska integrationen gå trögt och de nordiska länderna verkar inte vara särskilt samordnade i diskussionen om den europeiska elmarknaden. Norden går mot stora överskott av förnybar och reglerbar elproduktion av stort värde men frågan är om det kommer att finnas tillräckligt med överföringskapacitet för att exportera denna el till kontinenten?
13 12 2. DET LJUSNAR FÖR FÖRNYBAR ENERGI För fem år sedan bedömdes förnybar energi komma att kräva omfattande subventioner under mycket lång tid. Priset på förnybar el har emellertid fallit mycket snabbare än någon förutsåg. En genomsnittlig solpanel var 75 % billigare 2013 än 2009 och den utvecklingen ser ut att fortsätta den närmaste tiden 5. Priset på el från vindkraft faller också, om än inte lika snabbt. Enligt Deutsche Banks senaste rapport är solenergi redan konkurrenskraftig utan subventioner på minst 19 marknader globalt. Man har också skrivit upp prognosen för efterfrågad installerad kapacitet av solenergi från 46 GW till 56 GW under 2014 och 2015 tack vare fortsatt stark marknadsutveckling i Kina, USA och Japan. 6 FIGUR 1: ANDEL FÖRNYBAR ENERGI I ELPRODUKTIONEN PROGNOS Den amerikanska banken Citigroup beräknar att av nästan miljarder USD i investeringar i ny elproduktion fram till 2030 kommer 60 % att ske i förnybar energi. På mogna marknader i OECD investeras redan mer i förnybar kraft än i konventionell kraftproduktion. EU kommer att ha den snabbaste ökningen av andelen förnybar energi i elproduktionen, från 13 % 2012 till 32 % 2035, medan Kina ökar mest i volym 8. Det pågår också en tydlig förändring av balansen av nya investeringsaktiviteter mellan industrialiserade länder, tillväxteekonomier och utvecklingsländer. Under 2012 uppgick investeringarna i tillväxteekonomierna och utvecklingsländerna till 112 miljarder USD, motsvarande 46 % av världens totala 5) REN 21: Renewables Global States Report, ) Deutsche Bank: 2014 Outlook: Let the Second Gold Rush Begin, 06/ ) Ibid. 8) BP: Energy Outlook 2035, s
14 13 investeringar i förnybar energi. Däremot minskade investeringarna i förnybar energi i de industrialiserade ekonomierna med 29 % till 132 miljarder USD, vilket var den lägsta nivån sedan 2009.
15 14 3. STORA OSÄKERHETER: ENERGIPRISER, ENERGIPOLITIK OCH KONKURRENSKRAFT För fem år sedan hade de europeiska kraftbolagen sett en lång period av kraftig lönsamhet tack vare ökad efterfrågan på el, begränsad konkurrens och gratis tilldelning av utsläppsrätter som samtidigt drev upp elpriset. I dag står de konventionella kraftbolagen inför en närmast existentiell kris efter att ha varit för långsamma att reagera på den snabba utvecklingen av decentraliserad förnybar elproduktion, minskad efterfrågan och ny konkurrens. De europeiska kraftbolagen har sedan 2008 tillsammans tappat omkring miljarder konor i börsvärde mer än de europeiska bankerna under finanskrisen 9. Värdeminskingen kan, förutom den minskade efterfrågan på grund av den finansiella krisen, förklaras av den ökade konkurrensen från skiffergas från USA och förnybar energi. Den senaste hundraårsperioden har energipriserna, trots omfattande svängningar, varit fallande. Dels till följd av att man hittat nya fyndigheter av kol, olja och gas och dels till följd av mer effektiva tekniker för att utvinna dessa fyndigheter. Prisutvecklingen under de närmaste kommande decennierna är svårförutsägbar. Energisystemet kommer att behöva omvandlas till följd av klimatförändringarna, men det finns inga tecken på att energimarknaden kommer att klara denna omställning utan hjälp från det politiska systemet. Värderingen av fossilbränsleföretag på världens aktiebörser är baserad på att de tar ut väsentligt mer av sina reserver än vad jorden tål ur klimatsynvinkel. Det innebär att dessa företag värderas utan att hänsyn tas till om de nationella och global utsläppsmålen kommer att kunna uppnås och vilka risker, både ekonomiska och ekologiska, världen kommer att utsättas för. Nicholas Stern konstaterar att det finns en fundamental motsägelse mellan hur globala fossila bränslereserver värderas och de långsiktiga klimatpolitiska målen. 10 Det finns en fundamental motsägelse mellan hur globala fossila bränslereserver värderas och de långsiktiga klimat politiska målen Samtidigt kommer utvecklingen mot mer förnybar energi framför allt att påverkas av hur det politiska systemet väljer att beskatta koldioxidutsläpp i framtiden och hur man väljer att reducera de stora subventioner för fossila bränslen som fortfarande finns kvar på många håll. Till exempel konstaterar IEA att de samlade globala subventionerna till fossil energi, trots politiska deklarationer om motsatsen, ökade till 544 miljarder USD under Sub- 9) The Economist. 12/ briefing/ europes- electricity-providers-face-existential-threat-how-lose-half-trillion-euros 10) Nicholas Stern: A profound contradiction at the heart of climate change policy. Financial Times. 8/12, 2011.
16 15 ventionerna till förnybar energi var ca 90 miljarder USD. Priset för CO2-utsläpp behöver enligt IEA:s uppskattningar vara 50 /ton för att kunna ha en effekt på övergången från kol till gas i Europa. 11 Men i verkligheten går prisutvecklingen åt det motsatta hållet. Som en följd av finanskrisen och den svaga ekonomiska utvecklingen men inte minst på grund av de inbyggda strukturella dynsfunktionaliteterna inom EU ETS, har CO2-priset kollapsat. Priset som under 2008 låg mellan 25 och 30 /ton, sjönk till under 15 /ton 2009, och har under 2011 och 2012 sjunkit till runt 5 /ton. FIGUR 2: PRIS FÖR UTSLÄPPSRÄTTER, /TON CO2 12 Denna negativa prisutveckling fortsätter än idag under Det betyder att de prissignaler som skulle leda till investeringar i utsläppsminskningar nu är mycket svaga. Den stora frågan för EU:s framtida klimatpolitik är därför om man har politisk vilja och handlingskraft att driva en mer radikal reform, eller om man fortsätter med en halvhjärtad indragning av utsläppsrätter och olika kompromisslösningar. Men andra ord, det handlar om både trovärdigheten och effektiviteten hos EU ETS. En kostnadseffektiv energiomställning är inte möjlig utan en ambitiös politik och rätt pris på koldioxidutsläpp. 11) IEA: Tracking Clean Energy Progress ) The Economist. European climate policy: Worse than useless. 25/01, worse-useless. 13) IEA: World Energy Outlook, FIGUR 3: INDUSTRINS ENERGIPRISER I JÄMFÖRELSE MED USA, 2013 &
17 16 Än mer politiskt känslig är frågan om de betydande prisskillnaderna på energi - både inom en världsdel och mellan olika världsdelar - får konsekvenser för konkurrenskraften. Enligt IEA:s beräkningar kommer prisskillnaderna vara bestående i flera decennier framöver. De utgör ett stort hinder för en progressiv klimatpolitik och ställer politiker världen över inför ett stort dilemma: vi vet att klimatpolitik inte kan likställas med de-industrialisering, men hur kan en proaktiv klimatpolitik förenas med ökad internationell konkurrenskraft?
18 17 4. DEN GRUNDLÄGGANDE UTMANINGEN: KLIMATKRISEN FEM ÅR NÄRMRE Trots alla dessa förändringar är den grundläggande energi- och klimatutmaningen för alla världens beslutsfattare densamma: att förena ekonomisk konkurrenskraft och försörjningstrygghet med ekologisk och social hållbarhet. Det som har förändrats sedan klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 är att klimatkrisen har kommit fem år närmare så nära att den inte längre är en scenariobaserad prognos för cost of inaction i framtiden, utan REDAN NU utgör ett hot mot vår reala ekonomi. 14 FN:s klimatpanel (IPCC) presenterade i november 2013 i Stockholm den första delen av sin femte stora klimatrapport, som är en sammanställning av de uppdaterade vetenskapliga beläggen för klimatförändringarna. Rapporten inskärper situationens allvar - uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig och många av de förändringar som inträffat sedan 1950 saknar motstycke under de senaste tiotals- till tusentals åren. Enligt IEA:s senaste beräkning ökade de globala energirelaterade koldioxidutsläppen under 2012 med 1,4 % från 2011 och nådde rekordhöga 31,6 gigaton vilket är i linje med den genomsnittliga procentuella årliga ökningen sedan 1980 (1,8 %). Det innebär också att med nuvarande energipolitik världen över skulle temperaturen öka med mellan 3,6 och 5,3 grader Celsius, mestadels under de närmaste hundra åren, vilket är långt över 2-gradersmålet ) Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), WG II: 31 mars, ) IEA: World Energy Outlook, ) Thomason Reuters: Europe s flood losses to soar by 2050, research shows. 3/3, enviro-news/item/71161 FIGUR 4: FÖRÄNDRING AV ENERGIRELATERADE KOLDIOXIDUTSLÄPP,
19 18 FIGUR 5: ENERGIRELATERADE KOLDIOXIDUTSLÄPP 17 Även om det inte går att säga helt säkert att naturkatastrofer enbart beror på klimatförändringarna så har extrema väderhändelser blivit vanligare. Idag är det möjligt att få en bild av klimatförändringarnas konsekvenser samt sätta en prislapp på dem genom att se på de händelser som inträffar runt om i världen. Redan idag beräknas översvämningar i Europa kosta i genomsnitt 5 miljarder euro varje år. Översvämningarna i centrala och östra Europa under sommaren 2013 orsakade skador för 12 miljarder euro, enligt försäkringsbolaget Munich Re.16 Naturkatastrofer, inklusive torka, översvämningar och jordbävningar orsakade 2013 skador för motsvarande 50 miljarder euro i Kina. Miljoner människor påverkades och den kinesiska regeringen undersöker nu möjligheterna att öka beredskapen för och minska skadorna från klimatförändringar. 18 USA har också varit hårt drabbat av extrema väderhändelser: 2012 orsakade extrema väderhändelser skador för runt 115 miljarder USD. De två dyraste var torkan i september 2012 som var den värsta på över 50 år och orkanen Sandy i oktober President Obama tillsatte 2013 en Task Force on Climate Resilience and Preparedness och torkan i Kalifornien fortsätter. Energisystemet i sig har också varit sårbart för klimatförändringarna, t.ex. på grund av att anläggningarna ligger i områden som är känsliga för översvämningar, jordskred eller en höjning av havsnivån. 19 Klimatförändringarna försämrar allvarligt tillståndet för många av de naturresurser och ekosystem som människor är beroende av för sin försörjning. Klimatförändringarna kommer att leda till att ytterligare miljoner människor i Afrika drabbas av vattenbrist. Översvämningar, stigande havsnivå och markförstöring kan också tvinga tiotals miljoner människor att flytta från sina hem, s.k. klimatflyktingar. FN:s flyktingorgan har varnat för att 17) Thomason Reuters: Europe s flood losses to soar by 2050, research shows. 3/3, enviro-news/item/ ) Thomason Reuters: Costs of natural 19) 18 Daniel J. Weiss & Jackie Weidman: The $188 Billion Price Tag from U.S. Extreme Weather from 2011 to 2012,
20 19 klimatförändringarna skulle kunna tränga undan ca 6 miljoner människor varje år, hälften av dem på grund av väderkatastrofer som översvämningar och stormar. I september 2015 kommer FN:s förhandlare att arbeta för en överenskommelse om vad som ska komma efter millennieutvecklingsmålen, som löper ut i år. I Paris, bara två månader senare, kommer förhandlare att försöka etablera en global klimatöverenskommelse. Debatterna om dessa frågor är på väg att sammanfalla under 2015, ett år som kommer att lägga grunden för de internationella insatserna för klimat och utveckling för nästa generation. För att bekämpa fattigdom och klimatförändringarna krävs det att frågorna hanteras som sammankopplade, inte var för sig. Med andra ord, utan att konfrontera klimatförändringarna kommer fattigdomen aldrig att utrotas. Utan att konfrontera klimatförändringarna kommer fattigdomen aldrig att utrotas
21 20 5. SUPERVALÅRET : AVGÖRANDE FÖR FRAMTIDENS ENERGI- OCH KLIMAT- POLITIK I det här avslutande avsnittet presenteras inledningsvis huvuddragen i den europeiska, nordiska och svenska energi- och klimatpolitiken innan vi lyfter blicken, mot de viktiga frågor om energi och klimat som väljarna bör få besked om inför valen till EU-parlamentet och riksdagen. EU-nivån: Energi- och klimatpolitik med låga ambitioner men under ökad press för intensifierat energisamarbete EU-kommissionen presenterade den 22 januari 2014 sitt förslag till nya mål för unionen fram till år 2030: 1) utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 % (jämfört med 1990 års nivå); 2) andelen förnybar energi ökar till minst 27 % av den totala energikonsumtionen på unionsnivå, men utan specificerade bindande mål för de enskilda medlemsländerna; och minst ambitiöst av allt 3) inget bindande mål för energieffektiviseringen, utan man inväntar en analys av energieffektiviseringsdirektivet. Är EU:s energi- och klimatpaket för 2030 tillräckligt ambitiöst? Nej, i synnerhet inte om man tar 2-gradersscenariot på allvar och EU tar sitt mål för 2050, dvs % minskning av växthusgasutsläppen, på allvar. Ger detta paket EU några konkurrensfördelar? Är det en drivkraft i det globala gröna racet? Det är tveksamt, med tanke på att EU bara behöver öka sin andel förnybar energi med så lite som 1-1,5 % varje år för att nå målet till Medlemsländerna har svårt att nå sitt energieffektiviseringsmål för 2020 och man kan fråga sig om slopandet av målet är det bästa sättet att nå det. Kan detta hjälpa EU att ta på sig ledartröjan i Paris? Knappast. Det verkar snarare som att man redan har valt att avstå från att leda. Mitt i Ukrainakrisen senarelade Europeiska rådet diskussionen om energioch klimatpaket till juni 2014 och avser att fatta beslut om detta snarast möjligt och inte senare än oktober I de halvhjärtade diskussionerna och den ovissa väntan finns dock ljuspunkter tack vare Ukrainakrisen. Krisen har blivit en mind changer och kan eventuellt vara en game changer som återigen lyfter upp energisamarbete på Europas politiska agenda. Europeiska rådets nya topprioritering energisolidaritet, som syftar till att minska beroendet av rysk gas, kan skapa en starkare politisk vilja att påskynda utvecklingen av den inre marknaden för el och gas, samt förnybar energi. Energieffektiviseringen ses nu som ett första steg mot energisäker- 20) Ecofys: Assessing the EU 2030 Climate and Energy Target, 18 mars ecofys-2014-assessing-the-eu targets.pdf
Fem år av fundamentala förändringar inom energi och klimat
Fem år av fundamentala förändringar inom energi och klimat - Fem frågor väljarna bör få svar på inför de kommande EU- och riksdagvalen Allan Larsson Ola Alterå Nannan Lundin Frank Eriksson-Wingårdh Maj
Läs merSå minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas
Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merInternationellt ledarskap för klimatet
Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merLÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU
LÅT KOLET LIGGA Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA. PM 2014-05-15 2 Sammanfattning Vi har just nu en unik möjlighet att rädda världen från en klimatkatastrof. FN:s klimatpanel visar att
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk
Läs merEnergipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,
Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens
Läs merNorden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region
Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merSamråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet
Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som
Läs merEnergi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Läs merIndustrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Läs merJenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt
Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi
Läs merÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merSvenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Läs merEn gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Läs merSvensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020
SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket
Läs merGlobal och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merFrån politik till finansiering inom energiområdet
Från politik till finansiering inom energiområdet Infomöte Horisont 2020 Energi och Transporter Jönköping 27 januari 2016 Anette Persson, Energimyndigheten Energi- och klimatpolitiska mål till 2030 EU
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merPrisdiskussioner och Moditys senaste prognoser
2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merMars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Läs merFramtidens elmarknad. Johan Svenningsson
Framtidens elmarknad Johan Svenningsson Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien. De viktigaste marknaderna är Tyskland, Storbritannien, Sverige, Frankrike, Beneluxländerna
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust
Läs merHur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming
Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen
8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en
Läs merEuropas påverkan på Sveriges elnät
Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor
Läs merSKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?
SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? Johan Svenningsson Det är dags att komma ut 2 Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien.
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merEUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik
EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik ? Aktuella framtidsinitiativ med bäring på 2050 Integrated Industrial Policy for
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merKonsten att nå både klimatmål och god tillväxt
Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik
Läs merVilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?
2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal
Läs merModitys pristro kort, medel och lång sikt
Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst
Läs merSvenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming
Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund
Läs merTidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95
Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning
Läs merEn hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet
2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.
Läs merPM om paketet förnybar energi och klimatförändring
MEMO/08/33 Bryssel den 23 januari 2008 PM om paketet förnybar energi och klimatförändring 1. INLEDNING Under de senaste decennierna har vår livsstil och stigande förmögenheter påverkat energisektorn på
Läs merSå påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merDokument: 5868/15 (Ordförandeskapets frågor); kommissionens meddelande väntas den 25 februari
Kommenterad dagordning rådet 2015-02-23 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 5 mars 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merOlika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor
Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merUtsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)
Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer
Läs merNordiskt samarbete och den regionala utvecklingen
Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen Kristina Persson Minister för strategi - och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete 3 December, Mittnordenkommittén Östersund Regeringens arbete med strategi
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merFör en bred energipolitik
2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande
Läs merMaking electricity clean
Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta
Läs merEnergiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:
Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.
Läs merOmställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse
Läs mer2030 och EU ETS. Olle Björk
2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020
Läs merEuropa Anne Graf
Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merElcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners
Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter Mia Bodin 2017-06-13 VI ÄR BODECKER PARTNERS Oberoende rådgivning...och förvaltning av Elcertifikat, EUA och nordiska elprisrisker Den nordiska Elmarknaden
Läs merSammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts
Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och
Läs merAnnika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?
Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid
Läs merCleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv
Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Vindkraftens roll i USA nu och i framtiden Karin Widegren Teknisk vetenskaplig Attaché Tillväxtanalys, San Francisco Drivkrafter för Cleantech Globalt
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merE.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0341/11. Ändringsförslag. Gianluca Buonanno för ENF-gruppen
9.12.2015 A8-0341/11 11 Skäl AH AH. En mer ekonomiskt och fysiskt integrerad inre energimarknad skulle kunna leda till betydande effektivitetsvinster. AH. En mer fysiskt integrerad inre energimarknad skulle
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merElprisutveckling samt pris på terminskontrakt
Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merVad händer på gasmarknaden globalt? Elin Akinci Energimyndigheten
Vad händer på gasmarknaden globalt? Elin Akinci Energimyndigheten Innehåll Marknad Utbuds- efterfrågebalans europeisk marknad Utbuds- efterfrågebalans global LNG marknad Industrisektorns andelar på marknaden
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merEnergy [r]evolution - sammanfattning
Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merEnergisituationen 2020. Kommentarer av Anders Wijkman vid Energiledarnas möte 11 november, 2010
Energisituationen 2020 Kommentarer av Anders Wijkman vid Energiledarnas möte 11 november, 2010 Climate Change Ozone depletion Biogeochemical loading: Global N & P Cycles Planetary Boundaries Atmospheric
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs mer4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom
Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merSteget före med dina energiaffärer
Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merFramtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet
Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens
Läs mer6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merEnkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20
Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag
Läs merEUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för utrikesfrågor 2008/2212(INI)
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för utrikesfrågor 2009 2008/2212(INI) 12.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Justas Vincas Paleckis (PE414.203v01-00) Åtgärder för att bemöta de stigande oljepriserna (2008/2212(INI))
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merErfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat
Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets
Läs mer