Tillsyn av tränings- och gymanläggningar

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Tillsyn av tränings- och gymanläggningar Miljö- och hälsoskyddsavdelningen

2

3 Tillsyn av tränings- och gymanläggningar Ronnie Sjölander Maria Wahlström Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun 2014 Grafisk form Pangea design

4 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har under 2014 gjort kontroller på 19 st gym. Kontroller har utförts av hygien- och rengöringsrutiner för lokaler och utrustning samt rutiner för underhåll av gymlokaler, dusch- och omklädningsutrymmen. Vi har gjort mätningar av varmvattentemperatur i syfte att förebygga legionellarisker. Vi har kontrollerat att ändamålsenliga produkter används för rengöring och desinfektion. Rutiner för avfallshantering, ventilation och temperatur har kontrollerats. Rutiner för att hålla en lämplig ljudnivå i lokalerna vid exempelvis gympingpass har granskats. Helhetsintrycket har varit bra och företagen har i regel en god nivå på egenkontrollen avseende hygien och smittskydd. Rutiner för daglig städning av lokalerna finns. Även tagytor (ytor man tar på ofta t.ex. handtag) på träningsredskap rengörs, normalt sett någon eller några dagar per vecka. Rengöring av ytor som t.ex. högre liggande horisontella ytor har endast i ett fåtal fall ansetts behöva få mer frekvent rengöring. Resultaten visar i drygt hälften av kontrollerna att kundanpassad information saknas om att personer med pågående infektioner, hudinfektioner och sår inte bör vistas i lokalerna alternativt lägga om ev. hudåkommor i syfte att minimera risk för smittspridning. Kundanpassad information med instruktion om att brukarna ska göra rent tagytor, bänkar och stretchingmattor saknas ofta, trots att det är meningen att kunderna ska komplettera den grundläggande rengöring som gymföretaget sköter. Knappt hälften av de besökta anläggningarna hade någon form av anmärkning på duschoch omklädningsrum, oftast var det bristande underhållsåtgärder som kan innebära att utrymmena blir svåra att rengöra effektivt. Bristfälligt rengjorda och/eller belamrade städutrymmen förekom på åtta av de undersökta anläggningarna. Tre av anläggningarna hade marginellt bristfälliga temperaturer på tappvarmvatten, strax under + 50 C. Det har dock föranlett avvikelse och uppmaning om snar åtgärd för att minimera tillväxt av legionella. Ljudnivån på musikljud vid gympingpass eller annars i gymlokalerna har inte bedömts vara ett större problem. Oftast uppger man att nivån får vara högst ca 80 db(a), vilket inte är en fara för hörseln under t.ex. ett 1-2 timmars besök på ett gym.

5 Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat 3 Diskussion 5 Uppföljning 6 Aktuell lagstiftning 7

6 Inledning Under hösten 2014 har Miljö- och hälsoskyddsavdelningen bedrivit ett projekt om tillsyn av träningslokaler med inriktning på gym. Idrottsanläggningar, gym och träningslokaler är inte anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Det innebär att man inte behöver kontakta Byggnads- och miljönämnden för att starta denna typ av verksamhet. Men miljöbalkens regler gäller ändå gym och träningslokaler och det är nämnden som kontrollerar att reglerna följs. I miljöbalkens 26:e kapitel finns t.ex. regler om verksamhetsutövarens kontroll, innebärande bl.a. krav på fortlöpande planering och kontroll av sin verksamhet för att förebygga risker för att olägenheter för människors hälsa uppkommer. Karaktäristiskt för gym och idrottslokaler är att ett stort antal personer använder hygienutrymmen och utrustning. Behovet av ett väl fungerande arbete med att hålla god hygien i duschar, toaletter och omklädningsrum och att hålla redskap rena är därför stort. Riskerna för smittspridning gällande förkylningar, influensa, vinterkräksjuka men även t.ex. antibiotikresistenta bakterier, är skäl för att hålla en god nivå på det rutinmässiga hygienarbetet, t.ex. genom att återkommande rengöra tagytor, bänkar och liknande. Vidare kan bristfällig hygien, städning och underhåll orsaka spridning av smitta såsom bakteriella hudinfektioner, vårtor eller svampinfektioner (särskilt fotsvamp), men även legionella vad avser otillräcklig temperatur i duscharnas varmvattensystem. Syfte Syftet med projektet har dels varit att höja företagens medvetande om egenkontrollkravet i miljöbalken, dels att kontrollera efterlevnaden av ett antal relevanta häloskyddsaspekter såsom hygien, smittskydd, städning, underhåll och legionellarisk m.fl. Ett annat syfte har varit att ge en bild av tillsynsbehovet på denna typ av verksamheter samt föreslå lämplig tillsynsfrekvens. Metod Gymlokaler valdes ut som avgränsning för tillsyn denna gång för att de typiskt har stor genomströmning av människor samt generellt sett mycket tagytor där risk för spridning av smitta kan förekomma. Det finns givetvis även andra typer av träningsanläggningar som inte prioriterats vid detta tillfälle. Totalt har 19 anläggningar besökts inom kommunen. Grunden för urvalet har varit företagsregistret. Bokade besök med en systematisk genomgång av rutiner tillsammans med verksamhetsansvarig gjordes. Flera av gymmen är s.k. 24- timmarsgym och bemannade endast delar av dagen eller obemannade med kodlås. En checklista med 17 st. kontrollpunkter togs fram (bilaga 1). Aktuell lagstiftning samt annan viktig information finns listat i Bilaga 1.

7 En enkel åtgärd som komplement till goda hygien- och städrutiner. Resultat Kontrollpunkter med antal avvikelser redovisas nedan i fallande ordning. Se även Figur 1. Totalt antal kontrollerade verksamheter är 19 st. Instruktioner till kund, 12 st Kundanpassad information bör finnas om att personer med pågående infektioner, hudinfektioner och sår inte bör vista i lokalerna alternativt lägga om ev. hudåkommor. Någon form av instruktion till kund om att göra rent efter sig är lämpligt. Motsvarande utrustning för rengöring bör finnas lätt tillgänglig. Dusch-/ omklädningsrum bedöms vara lättstädat, väl underhållet samt hålls rent, 9 st Ytorna bör vara lätt rengörbara, vägg- och golvbeläggning bör vara hel, risk för vattensamlingar på golvet bör undvikas. Obehandlade träytor i dessa utrymmen bör undvikas. Tillgång till städutrymme, 8 st Avskilt ventilerat utrymme bör finnas. Fuktig städutrustning bör kunna hängas upp. Utslagsvask med tappställe bör finnas. Utrymme bör vara rent och obelamrat. Lokalen bedöms vara lättstädad, 5 st Lätt rengörbara ytor, fri från ovidkommande föremål, textilier bör vara lättskötta. En städplan bör finnas där det framgår allt som ska städas, hur ofta, hur det ska utföras och i förekommande fall av vem det ska göras. Utrustningen bör vara lättstädad, 5 st Ytor ska vara lätt rengörbara. Kontroll av varmvattentemperatur i tappställe, 3 st

8 Minst + 50 C på tappvarmvatten måste uppfyllas. Ändamålsenliga produkter bör användas, 3 st Förekommande rengörings- och desinfektionsprodukter bör vara anpassade till användningen. Tillgång till kundtoalett, 2 st Flytande tvål och engångshanddukar bör finnas. Rekommendation att handdesinfektionsmedel finns. Ventilation, 2 st Ventilationsflöde om exempelvis 10 l/s och person, eller annars anpassat till den aktuella verksamheten bör finnas. Städmetoder för utrustning och ytor som kommer direkt i kontakt med hud, 1 st För att motverka spridning av ev. smittämnen bör dessa ytor återkommande rengöras av verksamheten. Redskap som har spruckna eller skadade ytskikt bör kasseras eller renoveras. Lukt, 1 st Avvikande lukt som kan indikera kemiska eller mikrobiella emissioner från byggnadsmaterial eller avlopp bör ej finnas. Bristfällig effektivitet på ventilation i förhållande till beläggningsgrad kan också orsaka upplevelse av dåligt luft. Ljud, 1 st Rutiner bör finnas för kontroll av ljud där höga ljudnivåer kan förekomma. Egenkontroll av verksamheten, 0 st Verksamhetsutövaren ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka olägenheter för människors hälsa. Rutiner för att ta emot klagomål/ synpunkter på hälsa och säkerhet bör finnas. Termisk inomhusmiljö, 0 st I offentlig lokal bör lämplig temperatur anpassad till verksamhet finnas. Avfall, 0 st Avfallsbehållare med kapacitet anpassad till mängden avfall bör finnas. Säkerhet, 0 st För att undvika olyckor bör träningsutrustning underhållas efter behov.

9 Antal avvikelser 14 Antal avvikelser per kontrollpunkt vid tillsyn av gymanläggningar Kontrollpunkt Figur 1. Antal avvikelser per kontrollpunkt vid Samhällsbyggnad Gävles tillsyn av gymanläggningar i Gävle kommun Diskussion Ett gym i Gävle kommun har i medeltal ca 150 besökare/ dag med en variation från 30 på mindre anläggningar och uppemot 1000 besökare dagligen på större anläggningar. En god grund för hygienarbetet på en anläggning är allmänt viktigt ur folkhälsosynpunkt men kan även ses positivt ur samhällsekonomisk synpunkt då antalet sjukskrivningar bör minska. Trenden med en ökning av antibiotikaresistenta bakterier, exempelvis MRSA, i samhället motiverar också att ha bra rutiner för rengöring av lokaler och utrustning. Gymföretagen har enligt vår uppfattning haft en god nivå på sitt hygienarbete. Städ- och rengöringsrutiner för lokalen finns och frekvensen på städningen har oftast ansetts rimlig. Rutiner har oftast också funnits för att göra rent utrustningens tagytor, bänkar, stretchingmattor och liknande. Detta sker som regel inte dagligen utan endast några dagar per vecka. Det är ur gymföretagens synvinkel meningen att kunderna ska sköta den tätare rengöringen efter att de använt en träningsutrustning. Det har så gott som alltid funnits sprayflaskor och torkpapper utställt i lokalerna, ibland med anslag om hur de ska användas och ibland underförstått hur de ska användas, dvs instruktion har saknats.

10 Vi har inom projektet sagt att ändamålsenliga medel för att rengöra dessa ytor bör användas. De medel som används idag är ofta fysikaliskt verkande framtaget av gymgrossister. Ibland finns även alkoholbaserade medel. Vid användande av kemiskt ytdesinfektionsmedel rekommenderar Landstingets vårdhandbok att isopropanol ca 45 volymprocent innehållande tensider används, vilket framförts. Ej ändamålsenliga produkter har i vissa fall använts, exempelvis utspädd handdesinfektionsmedel och köksrengöringsmedel som används för ytdesinfektion eller ytrengöring. Höga krav har ställts på omklädnings- och duschrum så att de är väl underhållna och väl rengjorda. Obehandlade träytor i samband med fuktiga miljöer i duschoch omklädningsrum accepteras inte. Det har dock bara i något enstaka fall varit avvikelse på grund av mer omfattande brister i underhåll av dusch- och omklädningsrum. Städutrymmena är påfallande ofta belamrade och har sämre rengöring än lokalerna i övrigt. Andra förekommande avvikelser är dammsamlande ytor i lokalerna som glöms bort liksom slitna ytskikt på utrustning som omöjliggör bra rengöring eller desinfektion. De bristande temperaturer som förekommit på tappvarmvatten har varit marginella, strax under + 50 C. Det har dock föranlett avvikelse och uppmaning om snar åtgärd. Punkter som i övrigt föranlett anmärkning är t.ex. brister i ventilationens funktion eller avsaknad av rutiner för att kontrollera ljudnivåer vid gympingpass. I regel har gymföretagen själva strängare krav på ljudnivåerna än vad lagstiftningen kräver. Uppföljning Rapporten kommer att vara del av underlag för tillsynsplanering. Uppföljning av avvikelser sker inom ramen för den fortlöpande tillsynen.

11 Bilaga 1 Aktuell lagstiftning Miljöbalken 2 kap., allmänna hänsynsregler Miljöbalken 26 kap. 19, verksamhetsutövarens kontroll Folkhälsomyndighetens allmänna råd om: inomhus FoHMFS 2014:13 Handböcker - Objektburen smitta nomhus Socialstyrelsens handböcker tillhandahålls numera av Folkhälsomyndigheten som tagit över flera av Socialstyrelsens tidigare uppgifter. Mer information Miljösamverkan Västra Götaland, Handläggarstöd för gym- och idrottslokaler