Reglering av andra marknader 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reglering av andra marknader 1"

Transkript

1 Reglering av andra marknader 1 Avsikten är att i det här avsnittet i korthet återge hur regleringen fungerar på två marknader som i likheten med järnvägen kännetecknas av en kombination av infrastruktur och trafik. Avsnitt 3.1 behandlar energi- eller ursprungligen elmarknaden medan avsnitt 3.2 beskriver situationen på marknaden för elektronisk kommunikation medan avsnitt 3.3 ger några sammanfattande observationer. 3.1 Elmarknaden Tillhandahållande av elektricitet för slutlig förbrukning omfattar fyra separata moment. Det första innebär att elektriciteten produceras i kärnkraftverk, av vattenkraft eller från andra kraftkällor. Den andra delen innebär att kraften överförs till lokala och regionala nätverk via det så kallade stomkraftnätet. Ett tredje del av tillhandahållandet avser distribution via de lokala och regionala nätverken till slutanvändarna. Slutligen är det möjligt att företag agerar som återförsäljare, dvs. man tillhandahåller kraft till slutanvändarna via något distributionsföretags nätverk. De lokala elnätsföretagen betalar för att använda stomkraftnätet för långvarig överföring och fakturerar slutkunderna direkt. Därmed kan producenterna sälja kraft utan att själv äga någon del av infrastrukturen; se figur 1. Så länge som olika företag har möjlighet att utnyttja överförings- och distributionsnätverken så utgör produktion och återförsäljning marknader med konkurrens. Däremot är de två nätverksmarknaderna naturliga monopol där det krävs någon form av övervakning för att begränsa möjligheterna att använda marknadsmakt. Statens Energimyndighet har ansvaret för att säkerställa att efterfrågan på elektrisk energi kan tillgodoses. Detta ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Energimarknadsinspektionen (EI) utövar tillsyn över marknadens olika delar, framför allt de avgiftssystem som tillämpas för utnyttjande av distributionsnäten. Man ger också koncessioner för att tillhandahålla de lokala monopolen, dvs. distributionsnäten. EI har cirka 80 anställda varav ett tjugotal som arbetar med marknadsanalys och -övervakning. Inför avregleringen 1996 delades Vattenfall upp och den långväga överföringen av elektricitet ligger sedan dess hos Svenska Kraftnät, ett statligt affärsdrivande verk som äger och driver stomnätet. Förutom ansvaret för löpande underhåll och för att genomföra kapacitetsinvesteringar när så krävs, så har man också det operationella ansvaret för att balansera utbudet av och efterfrågan på elektricitet, liksom att hantera akuta krissituationer. De avgifter som Svenska Kraftnät tar ut avser dels den (maximala) mängd energi som en kund kan mata in i nätet, dels den energi som faktiskt förbrukas. Man tar också ut knapphetspriser i de situationer som överföringskapaciteten är fullt utnyttjad. Vidare tar man betalt för transmission via det svenska stomnätet av internationell kraft och man bistår också (mot betalning) producenter som inte kan uppfylla de åtaganden man gjort gentemot slutkunder vad gäller tillhandahållande av kraft. Svenska Kraftnät beslutar självständigt om taxestrukturen. Detta görs emellertid inom ramen för en begränsning av den totala avkastningen på eget kapital som maximalt får uppgå till 6 procent. Om man under någon period tar ut högre knapphetsavgifter än beräknat därför att 1 Detta avsnitt baseras på ett underlag som Mats Bergman skrivit; se vidare appendix x.

2 överföringskapaciteten varit otillräcklig kommer därför övriga avgifter att justeras neråt för att inte komma i konflikt med målet om en maximal avkastning. År 2012 träder nya regler för avgiftsuttaget på distributionsnätverket. Dessa regler kommer också att avse avgifterna för att utnyttja stomnätet. Man ersätter då restriktionen på avkastning med ett pristak. På marknaden för produktion och elförsäljning minskade företagskoncentrationen genom att de lokala/regionala nätbolagens monopol att sälja el togs bort och genom att den nordiska marknaden öppnades. Efter liberaliseringen har ägarstrukturen dock blivit allt mer koncentrerad, främst genom att de större elproducenterna har köpt upp små och medelstora företag (både elnätsbolag och producenter) på marknaden. Denna utveckling pågick redan före reformen och är inte en direkt följd av liberaliseringen. Långdistant överföring Distribution Distribution Distribution Figur 1: Principskiss över elmarknadens organisation. Det finns för- och nackdelar med nuvarande utformning av elmarknaden. Fördelarna är att marknaden öppnats för konkurrens och att tillsynen över monopolen har stärkts, vilket är väsentliga förutsättningar för att marknaden ska kunna generera priser som fördelar produktionsresurser och elanvändning så effektivt som möjligt. En nackdel är att separeringen av de olika delarna av verksamheten har ökat transaktionskostnaderna för såväl kunder som producenter.

3 En annan grundläggande iakttagelse är att priserna stigit sedan reformen. Detta har flera förklaringar. Ett skäl är att de skatter som tas ut på energi har höjts och ett annat att elpriset under en lång period låg på en låg nivå till följd av den omfattande kärnkraftsutbyggnaden, något som har förändrats till följd av den gradvis ökande efterfrågan. Olika bedömare (även Regelutredningen, sid 24) pekar dessutom på att den ökande handeln med EU driver upp priserna oavsett den svenska regelreformen. En väl fungerande konkurrens kan emellertid leda till ökad effektivitet, vilket i så fall kommer till uttryck i ökad effektivitet och högre vinster för i första hand de producenter som tillhandahåller icke-marginell el. Det kan dock också leda till lägre kostnader för svenska förbrukare om konkurrensen leder till sänkta nätkostnader. Regelutredningen föreslog en skärpt reglering: Ett första steg mot en stärkt konkurrens är att skärpa regleringen av nätföretagen och övervakningen av framför allt regionnäten. Om detta inte är en tillräcklig åtgärd bör nätföretagen separeras fullt ut från den konkurrensutsatta verksamheterna. (sid 24) Regelutredningen ansåg också att nätmyndigheten i mycket liten utsträckning (om alls) hade utövat tillsyn över region- och stamnätstarifferna. Man menade därför att det var viktigt att tillsyn utövades över alla nät. Utredningen föreslog även att Nätmyndigheten borde få ett stärkt oberoende och ombildas till en egen myndighet (sid 24). Efter Regelutredningen har också Ellagen från 1997 ändrats. I juni 2003 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG om gemensamma regler för den inre marknaden av el. Det övergripande målet med det nya s.k. elmarknadsdirektivet är att skapa en fungerande inre marknad för el där konkurrens råder på lika villkor. Direktivet innehåller ett omfattande och detaljerat regelverk som syftar till att bidra till att detta mål uppnås. När det gäller nättariffer anges bl.a. att det är tillsynsmyndigheten som ska ansvara för att i förväg fastställa villkoren för anslutning och tillträde till nationella nät, vilket inkluderar överföringsoch anslutningstariffer. I juni 2008 väckte EU-kommissionen talan mot Sverige. Man hävdade att Sverige inte infört de regler som innebär att en tillsynsmyndighet i förväg ska godkänna villkoren för anslutning till nät och de tariffer, eller de metoder som används för att beräkna dessa. Regeringen har därefter genom prop. 2008/09:141 förordat ett krav på förhandsprövning av elnätstariffer i enlighet med direktivet. Detta kan sägas utgöra en skärpning av regleringen som kan motiveras med att nätägarna har en dominerande ställning på det sätt som behandlades i avsnitt 2.2. Detta leder också till den högre grad av ingripande som förhandsreglering innebär och som diskuterats i 2.3. Därmed har EU-regleringen och den svenska regleringen av elmarknaden i denna del följt den modell för förhandsreglering av monopolverksamhet som redan tidigare tillämpas inom områdena för elektronisk kommunikation. Lagstiftningen preciserades också genom att en regelbunden rapportering till kommissionen om utvecklingen på marknaden vad gäller företag med dominerande ställning och även att ingripa enligt konkurrenslagen (prop. 2004/05:62 sid 64). Utpekad som ansvarig för denna rapportering är Konkurrensverket. I Energinätsutredningens delbetänkande om regleringen av elnätstariffer (SOU 2007:99) redogörs också för hur instansordningen för att överklaga förhandsprövningsbesluten ser ut. Ett beslut från Energimarknadsinspektionen kan överklagas till tre domstolsinstanser. Detta

4 medför att det kan ta lång tid innan ett beslut från inspektionen vunnit laga kraft. Utredningen konstaterar att den inte fått i uppdrag att se över instansordningen vad gäller överklagande av nätföretagens intäkter. Trots detta föreslår man att reglerna om överklagande av ett beslut från Energimarknadsinspektionen ändras så att domstolsprocessen effektiviseras och att handläggningstiden förkortas samt att en utredning tillsätts för att se över dessa frågor. 3.2 Telemarknaden Post och Telestyrelsen (PTS) har bland annat ansvaret för övervakning av marknaden för elektronisk kommunikation. En utredning (SOU 2006:88) gjorde bedömningen att 45 av myndighetens 270 anställda är direkt sysselsatta med regleringsfrågor. Marknaden för elektronisk kommunikation består av ett stort antal delmarknader: Fast och mobil telefoni, datatrafik, tv-utsändningar etc. Man gör också en åtskillnad mellan grossistoch detaljisttjänster. På dessa marknader för elektronisk kommunikation i telenät är det de perifera delarna av nätet, den kopparkabel eller den fiberkabel som ansluter en kund till den lokala telestationen, som utgör den viktiga flaskhalsen och som skapar förutsättningar för ett naturligt monopol. Man talar om den sista milen eller local loop. Grundtanken för reglering av dessa marknader är att tillhandahållandet av samtal och elektroniska tjänster utgör en konkurrensmarknad så länge som alla operatörer får tillgång till den sista milen. På marknaden för detaljisttjänster säljer operatörerna lokala, nationella och internationella samtal som ett paket till en slutkund. Man tillhandahåller också teleabonnemang och bredbandstjänster. IP-telefoni säljs normalt i paket som består av samtal och abonnemang och tillgång till bredband, samt kan också kopplas samman men TV. Alla detaljistmarknader är oreglerade. Medan detaljistmarknaden manifesteras i det avtal som en slutkund tecknar med en tjänsteleverantör definieras marknaden för grossisttjänster av de mellanhavanden som olika leverantörer har med varandra för att en slutkund ska kunna utnyttja de tjänster denne köpt. Grossisttjänster syftar alltså på alla de samtal etc. som kräver att mer än en operatör är inblandad i tillhandahållandet. Figur 2 innehåller en principskiss som pekar på att en kund kan ringa ett samtal som enbart går via en enda operatör. Samtalet också kan kräva att flera operatörer samverkar och i synnerhet måste de operatörer som inte har egen infrastruktur i form av koppartråd in till abonnenterna få tillgång till konkurrentens infrastruktur. Innan arbetet med reformen 1993 påbörjades hanterades det naturliga monopolet på telemarknaden genom att staten ägde monopolisten, Televerket, och genom en prisreglering av kundpriserna. De reformer som genomförts innebär en gradvis förskjutning av regleringen från fokuseringen på slutkunder till grossistledet. De första försöken att reglera marknaden hanterades genom en ex post reglering och var relativt svag. Via EU:s direktiv och åtföljande svensk lagstiftning har en övergång skett till ex ante-reglering av grossistmarknaden. Regelutredningen menade att regelreformeringen av telemarknaden innebär att det nu ställs hårdare krav på dominerande aktörer. Detta har lett till att marknaden gradvis öppnats för nya aktörer bl.a. genom skärpningar av rätten till tillträde till andras telenät. Detta har också lett till att små och nyetablerade aktörer haft möjlighet att hävda sig. Man drog dock följande slutsats: En tydlig lärdom av den svenska telemarknadens utveckling är att det i en nätverksindustri kan krävas ett mer avancerat institutionellt stöd än i

5 andra branscher för att konkurrensen verkligen ska fungera. Det tycks emellertid som om lagstiftaren vid telelagens tillkomst föreställde sig att det på denna marknad skulle räcka med de regelverk i form av t.ex. avtals-, bolags- och konkurrensrätt som utgör den generella grunden för handel och konkurrens. I efterhand visade sig detta vara fel särskilt i två avseenden skydd mot monopolprissättning och regler för samtrafik. (SOU 2005:4 sid 32.) Ett sådant mer avancerat institutionellt system infördes när EG-rättens direktiv (Ramdirektivet 2002/21/EG m.fl.) för elektronisk kommunikation infördes som lagen om elektronisk kommunikation (LEK 2003:389) i juli Den nya lagen innebar att om den nationella regleringsmyndigheten avgör att det inte råder effektiv konkurrens på en relevant marknad skall man identifiera företag som bedöms ha betydande inflytande och ålägga dessa lämpliga skyldigheter exempelvis ett lågt pris i grossistledet. Detta innebär således betydande möjligheter att på förhand reglera verksamheten. Leverantör 1 Leverantör 2 Leverantör 1 Leverantör 1 Leverantör 3 Figur 2: Principskiss över strukturen för marknaden för telefoni.

6 Den nya lagstiftningen ledde till en stor mängd överklaganden av de skyldighetsbeslut som fattades av PTS. Besluten hade i augusti 2006 överklagats på flertalet marknader av en eller flera operatörer. I maj 2006 gav därför regeringen en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till hur beslutsprocessen enligt Lagen om elektronisk kommunikation skulle kunna effektiviseras. Utredningen (SOU 2006:88) jämförde med utfallet av den parallella implementeringen av den brittiska regleringen och konstaterade att den brittiska regleringsprocessen i liten utsträckning hade försenats av överklaganden (sid 200). Man identifierade några tänkbara förklaringar till skillnaden mellan Sverige och Storbritannien: Den brittiska regleringsmyndigheten Ofcom genomförde tidigt en omfattande strategisk analys av förutsättningarna för att genomföra regleringen. Ofcom drog slutsatsen att förutsättningarna för genomföra lagens krav om tillgång till flaskhalsar på konkurrensneutrala villkor skulle underlättas av en vertikal separation av den tidigare nationella monopolisten British Telecom. Detta ledde till att BT frivilligt underkastade sig en överenskommelse som tillmötesgick lagens och Ofcoms krav. Man framhöll också att Ofcom hade hög kompetens och att regleringsvillkoren var så precisa att de direkt kunde läggas till grund för affärsöverenskommelser. Ofcom kommunicerar en övergripande strategi som bidrar till att öka förståelsen för myndighetens agerande. Utredningens förslag var att tydliggöra den långsiktiga regleringsstrategin i Sverige och koppla de kortsiktiga besluten om skyldigheter för operatörer till denna strategi. Tanken var att PTS skulle öka förutsägbarheten av regleringens utveckling genom att ge en bild av tänkbara händelseförlopp t.ex. beträffande möjligheter till replikering av infrastruktur och hur myndigheten kan tänkas agera vid dessa (sid 249). Regeringen gav därefter PTS i uppdrag ur ett strategiskt perspektiv beskriva och analysera utvecklingen inom området elektronisk kommunikation för att ge sin syn på framtidens reglering och regleringsbehov, vilket rapporterats som Bred och långsiktig analys för området elektronisk kommunikation (PTS- ER-2009:2). Utredningen föreslog också att PTS skulle utforma skyldighetsbesluten så tydligt att de omedelbart kunde tillämpas av parterna. Man föreslog vidare åtgärder som kortar tiden från PTS beslut till dess besluten vunnit laga kraft. Dessutom menade man att PTS årligen skulle redovisa den genomsnittliga tidsåtgången från beslut till tillämpning för samtliga meddelade skyldighetsbeslut. Dessa förslag innebar således ett steg i riktning mot högre detaljeringsgrad. Förslagen om högre konkretion accepterades dock inte av regeringen. Däremot gick regeringen på utredningens linje beträffande förkortade handläggningstider. I propositionen En effektivare lag om elektronisk kommunikation Prop. 2006/07:119 föreslog man lagförändringar för att förkorta handläggningstiden och för att effektivisera processen i förvaltningsdomstolarna. Man införde också ett skadeståndsansvar för operatörer med betydande inflytande på en marknad om ett skyldighetsbeslut inte följdes. Det innebär att en operatör kan kräva skadestånd för försummelser att vidta åtgärder som är nödvändiga för att följa skyldighetsbeslut. Regeringen gick också på utredarens linje i så måtto att antalet överklagandeinstanser skulle minskas så att kammarrätten blev sista instans. Detta förkortar processen fram till att

7 regleringsbesluten vinner laga kraft. Vidare förslog regeringen vissa begränsningar för att åberopa nya omständigheter i kammarrätten. 3.3 Sammanfattningsvis om reglerarrollen På elmarknaden regleras det naturliga monopolet genom en begränsning av avkastningen på det kapital som Svenska Kraftnät ett statsägt bolag har investerat. Inom ramen för sitt mandat kan monopolisten ta ut knapphetsavgifter i relationer och situationer där överföringskapaciteten inte räcker till. Tillsynsmyndigheten lägger sig inte i enskildheterna i hur detta går till. När Svenska Kraftnät tar ut knapphetsavgifter måste man emellertid justera ner övriga avgifter för att inte slå i avkastningstaket. Man planerar dock en övergång mot mer av ex ante reglering. Telemarknaden är ett naturligt monopol i så motto att det inte är ekonomiskt motiverat för konkurrerande tjänsteleverantörer att dra in en egen anslutning till slutkunderna. Man har emellertid inte, på det sätt som skett på el- och järnvägsmarknaderna, separerat infrastruktur och tjänsteleverans till kund. Regleringen på denna marknad har därför framför allt inriktats mot att säkerställa att konkurrerande företag får tillgång till den sista kilometern på rimliga ekonomiska villkor. Därtill kommer behovet att reglera samtrafik, dvs. rätten för en operatör att till ett rimligt pris koppla ett samtal till en kund som är ansluten till en annan operatör. Man kan notera att det också sker en teknisk utveckling som gradvis urholkar det naturliga monopolet. Övergången till fiberkabel, konvergens mellan kabel-tv och telefoni och det förhållande att fler fastighetsägare väljer att själva äga accessfibern innebär sammantaget att de ursprungliga nätägarnas ställning försvagas. Dessutom innebär möjligheten till mobil kommunikation och dataöverföring en allt större utmaning av den marknadsmakt som kontrollen över trådbundna anslutningar ger. Även om det på detta sätt utvecklas en konkurrens mellan olika infrastrukturer är kopparkabelns dominans fortfarande så stor att en reglering är av nöden för att säkerställa konkurrens på marknaden. Därtill kommer att kontroll över kanalisation för kopparkabel ger stora fördelar vad gäller att bygga ut fibernätet, varför PTS planerar för en reglering också av fibernätet. För övrigt ska inte heller de fasta kostnaderna med att bygga upp exempelvis mobilnäten underskattas. Även detta innebär att marknadsmakten omfördelas snarare än utplånas helt. Utformningen av regleringen av tillgång till kopparkabeln har förändrats över tiden. Den tidigare ex post-regleringen gav relativt begränsade möjligheter att påverka prissättningen. I och med en tydligare ex ante-reglering har samtrafikavgifterna stegvis kunnat sänkas. En allmän iakttagelse i Regelutredningen är att lagstiftarna i Sverige har underskattat behovet av reglering och tillsyn av företag som kontrollerar infrastruktur. För telemarknaden konstaterades att det i en nätverksindustri kan krävas ett mer avancerat institutionellt stöd än i andra branscher för att konkurrensen verkligen ska fungera. En sådant stöd infördes när EGrättens direktiv för marknaderna för elektronisk kommunikation implementerades. Dessa innebar att en systematisk metod för förhandsreglering av skyldigheter för dominerande aktörer (som äger stora delar av en marknads infrastruktur) infördes. Därefter har lagstiftningen skärpts för att stora nätägare inte ska kunna förhala ikraftträdandet av regleringsskyldigheter.

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

PROMEMORIA. Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf )

PROMEMORIA. Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf ) PROMEMORIA Till: Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen ( SSNf ) Från: Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Joel Gustafsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB ( MAQS ) Datum: 2011-06-30 Angående: Undantag

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se

2010-09-30. Näringslivets telekomförening, NTK c/o Nilsson, Fatburstrappan 18, T19:4 118 26 Stockholm E-post: info@ntk-forening.se Remissyttrande PM Bättre regler för elektroniska kommunikationer (Ds 20120:19). Härmed överlämnas Näringslivets Telekomförening, NTK, yttrande över rubricerad promemoria. NTK tackar för möjligheten och

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen, PTS. Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen, PTS Post- och telestyrelsen 2012-10-10 Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. PTS arbetar för att alla ska ha tillgång till

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Malmö stad Tekniska nämnden 1 (5) Datum 2015-04-1302 Adress August Palms plats 1 Diarienummer TN-2015-786 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2015-05-27 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-325 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

vas MARKNADSDOMSTOLENS BESLUT 2010:7 2010-02-26 Dnr A 4/09

vas MARKNADSDOMSTOLENS BESLUT 2010:7 2010-02-26 Dnr A 4/09 vas MARKNADSDOMSTOLENS BESLUT 2010:7 2010-02-26 Dnr A 4/09 ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets interimistiska beslut den 25 november 2009 i ärende dnr 533/2009, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Ekfors

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB. Datum 2004-06-14 Referens Post & Telestyrelsen Via e-post: smp@pts.se Telenors yttrande avseende PTS förslag till beslut på marknaderna för samtrafik i fasta telenätet, terminering av samtal i mobilnät

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06

Patrik Hiselius, Stab Juridik, Regulatoriska frågor 2003-10-06 1 Lagen om Elektronisk Kommunikation (LEK) och dess betydelse för Internet i Sverige Patrik Hiselius, Legal Counsel TeliaSonera Sverige, Stab Juridik Presentation vid Internetdagarna 2003 i Folkets Hus

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Anders Johansson SABO 2010-04-15 SABO och medlemmarna SABO är en intresseorganisation för de kommunala bostadsföretagen Medlemmarna

Läs mer

IP-telefoni Regulatoriska frågor

IP-telefoni Regulatoriska frågor Regulatoriska frågor Martin Sjöberg Verksjurist martin.sjoberg@pts.se Klicka häroch förtelestyrelsens roll PostGenom reglering, tillståndsgivning, tillsyn, tvistlösning, beslutsfattande och informationsinsatser

Läs mer

Yttrande över remissen Billigare utbyggnad av bredbandsnät (N2015/2228/ITP)

Yttrande över remissen Billigare utbyggnad av bredbandsnät (N2015/2228/ITP) Näringsdepartementet Enheten för IT-politik Att: Susanna Mattsson Ärende N2015/2228/ITP Insänt via e-post till: n.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över remissen Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Anförande vid GD:s möte med IT-företagens Telekområd den 14 februari 2007

Anförande vid GD:s möte med IT-företagens Telekområd den 14 februari 2007 2007-02-14 1 (9) Anförande vid GD:s möte med IT-företagens Telekområd den 14 februari 2007 Tack för att ni än en gång bjudit in mig till TelekomRådet! Det talade ordet gäller Första gången vi träffades

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Elnätpriser 2008-2009

Elnätpriser 2008-2009 Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009...

Läs mer

EIE/04/234/SO7.38605,

EIE/04/234/SO7.38605, Sonja Ewerstein Juni 2005 Regional rapportering om införlivande av EU:s RES-e-direktiv utförd av Sonja Ewerstein, Energimyndigheten inom ramen för EU-projektet RES-e regions nr EIE/04/234/SO7.38605, work

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter

Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter BESLUT 1 (5) Skellefteå Kraft Kanalgatan 71 931 80 Skellefteå Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) förelägger

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

11-6825 Tele2 svar på remiss om nytt skyldighetsbeslut mobil terminering

11-6825 Tele2 svar på remiss om nytt skyldighetsbeslut mobil terminering SMP@pts.se Peter von Wovern Endat via e-post 2012-04-02 11-6825 Tele2 svar på remiss om nytt skyldighetsbeslut mobil terminering Tele2 Sverige AB (Tele2) har givits möjlighet att kommentera utkast till

Läs mer

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll.

Med IP-telefoni ringer man både betydligt billigare och säkrare än genom dagens koppar- och luftburna ledningar. IP står för internetprotokoll. Värt att veta om fiber Används till telefon, tv och Internet Det går fortfarande att använda sitt gamla telefonnummer även om man byter till fiberuppkoppling.för att koppla upp sig till fibernätverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het

Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het W Swedish Competition Authority Konkurrensbegränsande offentlig sälj verksam het Bredbandsbåten 29 september 2009 Maria Wieslander, föredragande Mikael Ingemarsson, konkurrensråd ^/KONKURRENSVERKET W Swedish

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Namn Namn Titel Så här ser affärsmodellen ut Slutkund Support Support Support Tjänsteleverantör 1 Tjänsteleverantör 2 Tjänsteleverantör

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Konkurrensen på elmarknaden

Konkurrensen på elmarknaden Thomas Tangerås Forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi www.ifn.se/forskning/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi Energimyndigheten Bakgrund Elmarknaden kännetecknas av hög marknadskoncentration

Läs mer

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning spisgas

Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning spisgas KKV1004, v1.2, 2011-02-05 BESLUT 2012-04-19 Dnr 133/2012 1 (6) Fastighetsägarna Stockholm Box 12871 112 98 STOCKHOLM Ifrågasatt missbruk av dominerande ställning spisgas Konkurrensverkets beslut Konkurrensverket

Läs mer

Fiber en fiber av renaste glas

Fiber en fiber av renaste glas Fiber en fiber av renaste glas Fibern är en mycket tunn tråd av glas, ungefär lika tunn som ett hårstrå. Tråden är uppbyggd i tre lager. De innersta delarna är tillverkade av ren kvarts, det vill säga

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Vad vet vi om nutiden?

Vad vet vi om nutiden? Vad vet vi om nutiden? Niklas Zandelin 4tune Fakta i målet IT-politiken Informationssamhälle för alla Statens bredbandssatsningar 250 milj i senaste regeringsförklaringen EU direktiv Kommunala infrastrukturplaner

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

3. PTS beslutar att 116 112 undantas från tilldelning. 4. PTS beslutar att 116 200-116 999 reserveras för framtida bruk.

3. PTS beslutar att 116 112 undantas från tilldelning. 4. PTS beslutar att 116 200-116 999 reserveras för framtida bruk. BESLUT ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Bo Martinsson Nätsäkerhetsavdelningen + 46 8 678 5653 Bo.martinsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 7 december 2007 07-12807 Saken Ändring av

Läs mer

Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se

Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se Handläggare: 2013-06-03 Yttrande Camilla Jönsson 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org N2013/2375/ITP Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Maria Solberg Maria.solberg@regeringskansliet.se

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr 2014-03-24 2013-103189

e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr 2014-03-24 2013-103189 em e Energimarknadsinspektionen BESLUT 1 (5) Swedish Energy Markets Inspectorate Datum Dnr Telinet Energi AB Mäster Samuelsgatan 42 5 TR 111 57 Stockholm Föreläggande mot Telinet Energi AB med anledning

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland MARKNADSÖVERSIKT 4/2012 Telebranschen i Finland Teleföretagens omsättning och investeringar 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om program för energieffektivisering; SFS 2004:1196 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Medverkande: Anne Vadasz Nilsson, GD, Caroline Törnqvist, avdelningschef och Lena Jaakonantti, analytiker Ei:s uppdrag och vision Att skapa förutsägbarhet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-17. Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål genomförande av direktiv 2006/24/EG

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-17. Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål genomförande av direktiv 2006/24/EG LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-17 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Eskil Nord och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande

Läs mer

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-11-22 Dnr: 13-11551 1(5) Nätsäkerhetsavdelningen Susanne Chennell 08 678 55 73 susanne.chennell@pts.se Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige 31.08.2004 11.06.2004

Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige 31.08.2004 11.06.2004 Post- och telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 Stockholm Sverige Vår dato 31.08.2004 Deres dato 11.06.2004 Vår referanse Deres referanse Vår saksbehandler INFORMELLT SAMRÅD AVSEENDE FÖRSLAG TILL MARKNADSAVGRÄNSNING

Läs mer

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna?

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? PM Datum 2012-01-17 Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i telelagen (1993:597); SFS 2002:282 Utkom från trycket den 28 maj 2002 utfärdad den 16 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om telelagen

Läs mer

UNDERRÄTTELSE 1(4) Vår referens 2009-12-17 Dnr: 09-10850

UNDERRÄTTELSE 1(4) Vår referens 2009-12-17 Dnr: 09-10850 UNDERRÄTTELSE 1(4) Datum Vår referens 2009-12-17 Dnr: 09-10850 Konkurrensavdelningen Ann-Sofie Eriksson Fahlgren 08-678 55 57 ann-sofie.eriksson.fahlgren@pts.se TeliaSonera AB TeliaSonera Network Sales

Läs mer

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden MISSIV Datum 2006-06-22 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden Affärsverket svenska

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen om offentlig

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Handläggare: 2014-09-29 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: N2014/1927/ITP 08-214931 Svenska Stadsnätsföreningen, nr 70 Camilla.jonsson@ssnf.org 103 33 STOCKHOLM Remiss Dnr: N2014/1927/ITP n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Elförordning; utfärdad den 25 april 2013. SFS 2013:208 Utkom från trycket den 8 maj 2013 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning finns kompletterande

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande?

Den nya elmarknaden. Framgång eller misslyckande? NICLAS DAMSGAARD RICHARD GREEN Den nya elmarknaden Framgång eller misslyckande? SNS FÖRLAG A. Slutsatser och sammanfattning Sverige avreglerade sin elmarknad den 1 januari 1996. Före avregleringen köpte

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband!

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband! Tillsammans bygger vi framtiden - med fiber för snabbt bredband! De digitala vägarna är lika viktiga som vägar och järnvägar Kalmar kommun satsar tillsammans med Telia på att bygga ut öppen fiber till

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.9.2013 SWD(2013) 332 final C7-0267/13 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Sammanfattning av konsekvensbedömningen Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU IP/08/1016 Bryssel den 26 juni 2008 Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU I syfte att öka konkurrensen mellan operatörerna och sänka telefonavgifterna

Läs mer