Avslutade årgångar av Gar-Bos byggfelsförsäkring ( ) har betalat ut cirka 88 kronor i skadeersättning för varje inbetalad 100 kronor i premie.

Transkript

1 Byggfelsrapporten Q3 2014

2 Avslutade årgångar av Gar-Bos byggfelsförsäkring ( ) har betalat ut cirka 88 kronor i skadeersättning för varje inbetalad 100 kronor i premie. I genomsnitt har vi varje vecka under 2013 betalat kr i skadeersättning genom vår byggfelsförsäkring. 1 Just nu har vi bostäder försäkrade. Detta motsvarar det totala antalet lägenheter och småhus som påbörjats i hela Sverige de senaste 5 åren.

3 Det här med golvbrunnar... Hej! Med hösten kommer inte bara regn, blåst och svamp utan även vår tredje Byggfelsrapport. Nu kan du läsa om de seminarier vi arrangerade under politikerveckan i Almedalen. Vi som jobbar på ett försäkringsbolag får se och höra många saker som vi tror är av intresse för en bredare publik. Vi valde att diskutera några i Almedalen i två seminarier med titlarna: Hur undviker du fuskbyggarna? och Hur ska FoU inom byggbranschen öka?. Du kan också läsa om golvbrunnsprojektet som vi nyligen startat. Vi har utifrån skadeanmälningar och besiktningsprotokoll konstaterat att det är för många utförandefel på golvbrunnar. Vad detta beror på vet vi inte och projektets mål är att ta reda på varför det blir fel och vad vi kan göra för att förbättra situationen. Till sist, läs också om våra nya försäkringar och en skada som vi har jobbat med under sommaren som gått. Bästa hälsningar, Peter Wipp VD, Gar-Bo 2

4 SKADEFALL: 2014/09 Golv och väggmaterial är borttaget och betongplattan bilas. Snart kan rören läggas om med rätt lutning. Du klagar på det där stoppet i avloppet varje vinter. Ska du inte ta och undersöka om något är fel?. Med den uppmaningen från grannen upptäckte en familj i en kommun i mellansverige ett avlopp som inte löste sin huvudsakliga uppgift. När vintern närmade sig blev det stopp i avloppet från badrummet. Stoppet gick att spola bort, vintern gick och det blev sommar igen. Sommarmånaderna passerade och vintern kom tillbaka, det blev stopp i avloppet igen, men även den här gången gick det att spola bort. Så fortsatte det i fyra år tills grannen påpekade att familjen klagade på det där avloppet varje år när vintern närmade sig. Kanske är det dags att undersöka varför det blir stopp uppmanade grannen till slut. Familjen hörde av sig till entreprenören som byggt huset för att få avloppet åtgärdat men där fick de kalla handen. Det hade gått fyra år sedan huset blivit färdigställt och entreprenören hävdade att de bara ansvarade för fel i två år. Då vände familjen sig till Gar-Bo. 3 Undersökningen sattes igång och ett företag som filmar i rörsystem anlitades för att ta reda på om det kunde vara något fel med rören. När man skickat in en kamera cirka två och en halv meter i avloppsröret upptäcktes felet. Röret lutade inte som tänkt. Ett bakfall upptäcktes och man kunde snabbt konstatera att röret inte ledde ut avloppet i kommunens ledningar. Vad bakfallet berodde på blev man också snart varse om när husgrunden inspekterades. Då visade det sig att cellplastisoleringen släppt från betongplattan som huset står på. Snabbt konstaterades att marken under huset delvis hade sjunkit och bildat ett mellanrum mellan cellplast och betongplatta. Markrörelser hade i sin tur påverkat lutningen på avloppsledningarna från badrummet och skapat bakfall. För att komma tillrätta med felet konstaterades att rören måste läggas om med rätt lutning. Entreprenören som utför åtgärdsarbetet kommer därför inifrån huset att göra hål i betongplattan längst med avloppsröret. För att göra detta möjligt rivs en vägg mellan badrummet och hallen. Därefter tas klinkergolvet i båda rummen bort för att frilägga betongplattan. När betongplattan är synlig bilar entreprenören längs med avloppsröret för att komma åt. Därefter fylls grunden upp och på så vis får avloppsröret rätt lutning igen. Efter utfört arbete måste betongplattan och hall återställas samt badrummet totalrenoveras. Arbetet med att komma tillrätta med felet beräknas ta sex till åtta veckor och kostar totalt cirka kronor som Gar-Bo står för (minus familjens självrisk). När familjens skadehandläggare Andreas Carlsson fick skadeanmälan och utredningen på sitt skrivbord kunde han snabbt konstatera att det var ett fel som faller inom Gar-Bos försäkringsvillkor. - Att ett fel som detta inträffar i ett nybyggt hus är olyckligt, men familjen hade klokt nog försäkrat sitt hus och kunde få ersättning utan någon större skada för privatekonomin, säger Andreas.

5 Golvbrunnar som blir En av de vanligaste skadeanmälningarna vi får in till oss på Gar-Bo gäller felmonterade golvbrunnar, och vi har uppmärksammat att nygjorda golvbrunnar ofta får anmärkningar vid en besiktning. Med den här problematiken som bakgrund har vi inlett ett omfattande projekt tillsammans med våra besiktningsmän för att gå till botten med problemet. Felaktigt monterade golvbrunnar orsakar stora skador och irritation bland husägare och vi anser att man år 2014 inte ska behöva ha denna typ av fel. Syftet med projektet är att ta reda på vilka fel som görs för att kunna återföra kunskapen till byggbranschen. Vårt mål är att minimera antalet skador på grund av felaktigt monterade golvbrunnar. Som ett steg i detta arbete kommer vi utifrån våra resultat ta fram nya riktlinjer som stöd till våra besiktningsmän, vilket leder till en mer konsekvent bedömning vid husets olika besiktningar. Under en tvåmånadersperiod kommer våra besiktningsmän fotografera alla golvbrunnar vid samtliga slutbesiktningar. Under dessa två månader uppskattar vi att det kommer utföras 300 slutbesiktningar, vilket betyder cirka 1000 foton. Dessa foton rapporteras sedan in till oss på Gar-Bo. Vi i vår tur analyserar och kategoriserar dessa bilder. Det omfattande material vi samlar in och analyserar kommer sammanställas och presenteras i form av statistik där vi kommer kunna utläsa en stor mängd information. Vår förhoppning är att vi med denna information ska vara ett stöd för branschen. De eventuella generella felorsaker vi kan identifiera vill vi förmedla tillbaka till hela branschen för att på så sätt hjälpa branschen att förbättras och utvecklas. Våra avtalskunder kommer också kunna ta del av statistiken för att se hur det ser ut i just deras nybyggda hus. Projektet är en del i vårt ständiga förbättringsarbete för ett bättre och mer felfritt byggande i Sverige och planeras pågå fram till februari. Resultatet kommer att redovisas här i Byggfelsrapporten och på Gar-Bos Besiktningsmannadagar. 4

6 Gar-Bo I ALMEDALEN 2014 Debatten i Almedalen lär fortsätta även i framtiden. Årets upplaga av politikerveckan i Almedalen präglades av valår och många var det som pratade om bostäder och boende. En het politisk potatis som alla hade något att tycka till om och som naturligtvis även vi på Gar-Bo ville belysa från vår synvinkel. När våra kunder upptäcker skador och fel på sina drömhus är det alltid lika tråkigt. Skadorna är ofta väldigt dyra att komma till rätta med och innebär ett avbrott i vardagen som ingen räknat med. När vi tittar på skadestatistiken kan vi inte låta bli att ibland ställa frågan vad branschen kan göra för att minimera skador och fel på nya hus. Under seminarierubrikerna Hur undviker du fuskbyggarna? och Hur ska FoU inom byggbranschen öka? försökte vi ta reda på en del av svaret. Undvik fuskbyggare Moderator Pontus Herin inledde seminariet med att fråga panelen om ett statligt certifieringssystem för hantverkare kan vara en väg att gå mot färre fel på nya hus. Panelmedlemmarna ställde sig tveksamma till detta alternativ som en lösning. Istället var man överens om att branschen bör kunna ta ansvar för ett certifieringssystem. En annan väg att gå skulle enligt Peter Wipp, VD Gar-Bo, vara en form av expertrådgivning till den som ska bygga nytt, och även att försäkringsbolag skulle kunna bistå konsumenten i att utreda skador som eventuellt uppkommit under byggtiden. Varken Daniel Liljeberg, Chefekonom hos Villaägarna, eller 5 Gunnar Jönsson, VD för Fiskarhedenvillan vill dock se att byggbolag eller försäkringsbolag utreder sig själva. De föredrar att en kommunal kontrollansvarig tar en sådan roll. I frågan som gäller expertrådgivning i byggprojektens inledningsfas var Daniel Liljeberg kritisk till att lägga på ännu högre kostnader för att bygga nytt. Konsumenten betalar redan idag för mycket och istället måste branschen ta ett ökat ansvar menade Liljeberg. Däremot såg Arturo Arques, Privatekonom hos Swedbank, stora fördelar med en så kallad byggkonsult som kan rådge konsumenter genom den komplexa byggprocessen. Det skulle minska risken för att fel uppstår. Samtalets fokus flyttades vidare in på det nyligen borttagna obligatoriet på byggfelsförsäkring. Gunnar Jönsson har tyvärr sett att många konsumenter redan efter den första månaden sedan lagändringen valt bort en nybyggnadsförsäkring. - Det är en stor framtida risk att för många konsumenter ska se det som en besparing att hoppa över en försäkring, när det i själva verket kan bli förödande för privatekonomin, sa Gunnar Jönsson. Obligatoriet har varit bra för konsumenten fortsatte Arturo Arques. Det har också hjälpt bankerna att sköta sitt jobb: att

7 ansvara för en sund utlåning. Dock menade han att en försäkring för nybyggnation bör vara mer omfattande och till exempel innehålla ett skydd vid utvecklingsfel. Daniel Liljeberg i sin tur var positiv till borttagandet av obligatoriet och ser framför sig att det leder till ökad konkurrens och bättre produkter för konsumenterna. En försäkring fyller en viktig funktion eftersom antalet utvecklingsfel förmodligen kommer att öka allt eftersom fler bostäder byggs med nya och förhållandevis oprövade tekniker. Därför bör en försäkring för nybyggnation täcka in utvecklingsfel avslutade Daniel. Forskning och utveckling Byggbranschen är känd för låg grad av forskning och utveckling (FoU) och negativ produktivitetsutveckling. Varför det är så ville vi försöka ta reda på i seminariet Hur ska FoU inom byggbranschen öka? Detta eftersom vi ser en hälsosam utveckling i branschen som nödvändig för att minska antalet skador på nybyggda hus. Samtalet inleddes med att Peter Wipp gav sin syn på frågan genom att beskriva hur utvecklingsfel uppkommer med års intervaller, som exempel gavs ingjutna träreglar och asbest. Problem som uppstår uppmärksammas inte i tid och alltför många skyller på varandra. Branschen bör inte fullskalepröva en lösning utan att veta säkert att den fungerar under husets livslängd. Moderator Maria Wetterstrand frågade därefter panelen hur man ställer sig till att byggbranschen bara lägger 0,4 promille av omsättningen på forskning och utveckling. Detta samtidigt som Volvo lägger 4,9% av sin omsättning på FoU och Nokia ensam står för några procent av hela Finlands satsningar på FoU. Jessika Vilhelmsson, ledamot civilitskottet (M), är förvånad över siffrorna och konstaterar att konsumenter vill bo tryggt och branschen vill bygga tryggt. Det är alla aktörers ansvar att se till att detta händer vilket ofta leder till att det inte blir någons ansvar, menar Jessika. Peter Wipp fortsatte med att säga att branschen är konservativ när det gäller bostäder. Om företagen såg affärsmöjligheter i att vara innovativ skulle mer hända. Att jämföra olika företag och olika branscher är mycket svårt, enligt Björn Wellhagen, Näringspolitisk chef hos Sveriges Byggindustrier. Det finns också en hel del osynliga satsningar inom branschen och Sverige ligger på samma nivåer som andra länder. - Det är inte så enkelt som att säga några promille, inflikade Magnus Meyer, VD för WSP. Mycket utveckling sker inom de olika byggprojekten. Han tog som exempel upp Nya Karolinska som driver utvecklingen i världen, samt även tunnelprojektet till Arenastaden i Solna. Vad gäller forskning däremot är strukturerna dåliga i branschen och därav är andelen forskning låg. Vem är det då som driver utvecklingen frågade Björn Wellhagen retoriskt. Björns svar på den frågan var att när det kommer till bostäder i de större städerna är det de största byggbolagen som driver utvecklingen tack vare kundernas påtryckningar. -Tyvärr är branschen dålig på att omsätta resultat från FoU i verkligheten, konstaterade Björn. Jonas Nygren, Kommunstyrelsens ordförande i Sundbyberg, sa att det i hans kommun byggs allra mest per invånare i Sverige. Erfarenheten är att byggbranschen är en konservativ bransch och det krävs mer dialog, samverkan, fler innovationer och ökad påverkan utifrån. Branschen har en alltför låg grad av konkurrens som leder till en låg innovationsgrad. Det är svårt för konsumenter att ställa krav på branschen. Därför måste politiken vara pådrivande och agera kravställare. Det är också därför det blir fel när man säger att kommunala särkrav skulle hindra byggande. - När dialogen mellan bransch och politiker fungerar är kommunala särkrav inget hinder, sa Jonas. Björn Wellhagen höll inte med utan tycker att det är bra att kommunerna inte kan gå i otakt eftersom kraven då blir så olika i olika kommuner. Det måste vara den nationella nivån som ställer tydliga och hårda krav på branschen. - Det behövs långsiktiga spelregler annars vågar branschen inte satsa, sa Björn. För Magnus Meyer var det tydligt att slutkunden inte alltid har möjlighet att ställa krav eftersom det råder brist på bostäder. Det är istället beställaren som har makten och måste ställa hårda krav. På frågan om hur vi ska komma tillrätta med problemet med låga satsningar på FoU sa Magnus att konsultföretag som WSP ofta föreslår lösningar, men att man inte kan lägga tid eller pengar på forskning. Eftersom dessa företag har dåliga möjligheter till medfinansiering bedrivs inte forskning i tillräcklig utsträckning av deras mycket kompetenta anställda. Jonas Nygren rundade av seminariet med att framhäva att politiken måste driva frågan om FoU inom byggbranschen i högre grad. Kompetensen finns i Sverige, men samverkan måste öka. Branschen och politiken måste driva utvecklingen tillsammans. 6

8 Nybyggnadsförsäkringen I somras lanserade vi på Gar-Bo en ny försäkring som heter Nybyggnadsförsäkring. Nybyggnadsförsäkringen täcker kostnaden för att återställa byggnaden efter en skada och för att rätta till det fel som har orsakat skadan om den beror på att entreprenören har utfört arbetet fel eller använt olämpligt material. Men vad skiljer nybyggnadsförsäkringen från tidigare försäkringar? Den största nyheten i Nybyggnadsförsäkringen är att den ger ekonomisk ersättning för skador som uppkommer på grund av systematiska felaktigheter i entreprenader. Ersättningen täcker dels åtgärdande av skadan och även vad konstruktionen kostade att utföra en gång i tiden. Skulle du ha otur och råka ut för en skada kan försäkringen också ge ersättning för den skadeutredning som behöver göras. Tidigare fick du som fastighetsägare bekosta en sådan utredning själv. Nu ersätter vi den utredningen förutsatt att skadan är ersättningsbar enligt villkoren och att utredningskostnaden är skälig. En tredje nyhet är att självrisknivån är valbar. I tidigare försäkringar var självrisken (för småhus) alltid 0,5 prisbasbelopp (pbb). Tecknas en Nybyggnadsförsäkring idag kan du välja en självrisknivå på antingen 0,2 eller 0,5 pbb. Väljer du den lägre självrisken betalar du ett premietillägg. Nybyggnadsförsäkringen ger också ekonomisk ersättning för vissa skador som inte täcks av andra försäkringar, som till exempel Hem och villaförsäkring eller Entreprenadförsäkring. Har en entreprenör exempelvis slarvat med tätskiktet i badrummet och du får en fuktskada i väggen, då ersätter Nybyggnadsförsäkringen fuktskadan och kostnaden för att reparera eller göra om tätskiktet. Detta skiljer sig från Hem & villaförsäkringar som vanligen inte ersätter den typen av fel. Bra att tänka på när du ska bygga hus är att du får ett fullgott försäkringsskydd först när du också har tecknat en Färdigställandeförsäkring. Färdigställandeförsäkringen kommer du att kunna läsa mer om i nästa Byggfelsrapport där vi förklarar den närmare. Fram till dess kan du läsa mer om Nybyggnadsförsäkringen i förköpsinformationen och i villkoren som du hittar på gar-bo.se. 7

9