Rätta byggfelen snabbt! - med effektivare förelägganden och

Transkript

1 30 augusti 2013 Gar-Bo Försäkring AB Box STOCKHOLM Org.nr Socialdepartementet Plan-, bygg- och bostadsenheten Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.se Remiss Rätta byggfelen snabbt! - med effektivare förelägganden och försäkringar, SOU 2013:10. (S2013/3763/PBB) SAMMANFATTNING Gar-Bo Försäkring AB delar regeringens ambition att underlätta för byggandet i Sverige, för att kunna öka byggandet av bostäder. Vår uppfattning är att utredningens förslag verkar i den riktningen, och vi tycker att utredningens förslag är bra i sina huvuddrag. Byggherrens ansvar är och måste enligt vår uppfattning förbli stort. Detta oavsett vilka förkunskaper byggherren har. Möjligheten att delegera en del av ansvaret till en ansvarig entreprenör ser vi som ett bra förslag. Förväntningarna på byggfelsförsäkringen har, inte minst genom namnet, varit större än det innehåll som man lagstiftat om.

2 2 Det är viktigt att försäkringen ger ett bra konsumentskydd, men det är också viktigt att det blir möjligt att hålla en rimlig premienivå. För att komma i närheten av den premienivå, 15-20% höjd premie, som utredningen räknar med, måste det göras justeringar i förslaget till åtgärdandeförsäkring. Flexibilitet i självrisknivå och försäkringsbelopp ser vi som ett bra sätt för den enskilde konsumenten att göra egna överväganden inom obligatoriet. Regressrätten är mycket viktig eftersom grundförutsättningen måste vara att den som gör fel i slutänden får bära ansvaret. Att färdigställandeskyddet finns kvar i princip i sin nuvarande form är bra. Vår uppfattning är att byggnadsnämnderna i betydligt mindre omfattning bevakar att detta skydd finns än att byggfelsförsäkring är tecknad. Vi räknar med att kunna erbjuda en försäkring i linje med utredningens förslag. SYNPUNKTER GÄLLANDE FÖRSLAGET ANSVARIG ENTREPRENÖR Kvalitet kan inte kontrolleras fram, det måste byggas in. Det sammanfattar egentligen vår inställning till ansvarig entreprenör. Att förslaget innebär att entreprenörer frivilligt åtar sig att vara ansvarig entreprenör är bra, och vi kan hoppas att konsumenterna ställer det som krav i sina upphandlingar. Det bör dock noteras att det inte är kopplat några sanktioner mot den näringsidkare som frivilligt anmält sig som ansvarig entreprenör. Han kan, utan att ha tagit ansvar, anmäla sig som ansvarig entreprenör även på nästa projekt. Från kravet i mitten av 1900-talet att vara byggmästare har avregleringen gått så långt att det idag inte behövs vare sig formell eller praktisk kompetens för att som näringsidkare bygga hus. Samtidigt har komplexiteten i hus ökat minst i samma takt. Ett modernt hus är en avancerad blandning av, var för sig, enkla material som ska uppfylla energimässiga, konstruktionsmässiga, byggnadsfysiska, hälsomässiga och estetiska krav. Husen innehåller en mängd kvalificerade tekniska installationer som ska samverka med varandra för att få ett bra slutresultat. Vår uppfattning är att det bör säkerställas att den som åtar sig att som näringsidkare uppföra ett hus har den kompetens som fordras för att kunna utföra jobbet fackmässigt. Vi delar den uppfattningen med flera som ser konsekvenserna av husprojekt som inte blivit lyckade. Delbranscher, specialföretag inom bygg- och installationsområdet, har tagit initiativ till branschgemensamma utbildningar och auktorisationer/certifieringar, men det saknas helt när det gäller de egentliga byggnadsarbetena. Försök har gjorts att erbjuda utbildning och certifiering av byggare, men efterfrågan på detta har saknats på den fragmenterade bostadsmarknaden. Det finns inte på samma sätt som i anläggningsbranschen starka beställarparter som kan ställa krav. Det måste finnas starka drivkrafter för byggmarknadens aktörer att bedriva kompetensutveckling och att jobba

3 3 långsiktigt för god kvalitet för att detta ska bli verklighet. I det sammanhanget är det rimligt att tycka att enbart den som har viss (tillräcklig) kompetens får bli ansvarig entreprenör, om det kopplas till en rimlig övergångstid för att uppnå denna kompetens. SYNPUNKTER GÄLLANDE FÖRSLAGET OM ÅTGÄRDANDEFÖRSÄKRING Omfattning Förslaget till tillämpningen av åtgärdandeförsäkring är bra. Det är rimligt att den som bygger hyreshus för egen förvaltning inte omfattas av kravet att ha försäkring. Det är också bra med tydligare gränser för när en försäkring ska finnas. Enligt vår uppfattning är det nödvändigt att ett konsumentskydd i försäkringsform är obligatorisk för att säkerställa att volymen tecknade försäkringar är så pass stor att premierna kan hållas på rimlig nivå. Felbegreppet När det gäller omfattningen av försäkringen som finns i författningsförslaget så är 4 b/ en väldigt långtgående formulering. För att hela få en tydligare koppling till regressen är det väsentligt att det är fel och skada i kontraktuella delar av ett projekt som försäkras men förslaget sträcker sig betydligt längre än så. Vi föreslår att punkten formuleras: skäliga kostnader för att åtgärda fel i byggnadens konstruktion, det material som använts i byggnadsarbetet eller som beror på utförandet av arbetet och som innebär avvikelse från fackmässighet vid tiden för utförandet och omfattades av ingivna kontrakt. I punkten d/ täcks skador till följd av så kallade utvecklingsfel in vilket varit ett av utredningens mål och vi anser vara ett viktigt moment i ett starkt konsumentskydd. Regressrätt För att hålla skadekostnaderna och därmed premierna så låga som möjligt med denna typ av försäkring är det oerhört viktigt att det finns en tydlig regressmöjlighet för försäkringsgivarna. Regressrätten bör därför arbetas in i de standardvillkor i form av allmänna bestämmelser som finns för olika avsnitt i byggbranschen. Ett av de viktigaste kriterierna för premiesättning kommer då att bli vilken entreprenör man valt, och dennes förmåga att leva upp till de regresskrav som kan komma att riktas mot dem. Man kan inte utgå från att entreprenören alltid har förmåga eller vilja att svara för sin regress även om försäkringsgivaren gjort en professionell bedömning av ansvaret för felet och skadan. Om regressen också ska omfatta självrisken kommer det att saknas incitament för beställarparten att lösa eventuellt kontraktuella mellanhavanden direkt med entreprenören. Det kommer då i princip alltid att vara bättre för konsumenten att utan självrisk använda

4 4 försäkringen. Det är inte osannolikt att volymen skador blir onödigt stor med onödiga premiekostnader som följd. Det skulle också kunna bli så att parterna har en annan uppfattning om rätten till regress, vilket skulle kunna skapa tvist på båda sidor om försäkringsgivaren. Annan försäkring Då det kan föreligga risk för s.k. dubbelförsäkring ska åtgärdsförsäkringen inte behöva gälla för skador som normalt täcks av fastighetsförsäkring, villaförsäkring eller bostadsrättsförsäkring. Om begreppet gällande försäkring införs måste försäkringsgivarna ta höjd för dem som faktiskt inte tecknat dylika försäkringar. För merparten av försäkringskollektivet skulle det bara medföra en förhöjd premie. Försäkringsbelopp Försäkringsbeloppet föreslås vara flexibelt med halva byggkostnaderna som nedre gräns. För nyproduktion är genomsnittlig byggkostnad idag cirka :-. En begränsning enligt förslaget innebär då ett försäkringsbelopp om :-. Genomsnittsskadan i nuvarande byggfelsförsäkring är cirka :-. Möjligheten att begränsa försäkringsbeloppet i enlighet med utredningens förslag ger möjlighet till en lägre premiekostnad än om försäkringsbeloppet är likställt med produktionskostnaden samtidigt som risken för att försäkringstagare drabbas av en skador som överstiger försäkringsbeloppet måste anses vara mycket liten. Normalt så förbrukas försäkringsbeloppet vid skada. Utredningens förslag att de delar som kan återvinnas via regress ska återläggas till försäkringsbeloppet finns såvitt vi känner till inte i andra försäkringar. Konsekvensen är troligen en högre premie till mycket liten nytta. Det finns dessutom risk att försäkringen uppfattas som orättvis genom att den försäkringshavare som har tur genom att få sitt försäkringsbelopp påfyllt får ett bättre skydd vid en skada än den som har otur med en entreprenör som exempelvis efter konkurs inte kan betala regresskraven. En alternativ lösning kan möjligen återfinnas inom vissa återförsäkringsprogram, där försäkringshavaren genom att erlägga delvis ny premie kan återfå ursprungligt försäkringsbelopp. Vi anser dock att förslaget bör ändras i denna del.

5 5 Åtgärdande av fel och skador Förslaget om åtgärdandeförsäkring innebär att försäkringsgivarna får ikläda sig nya uppgifter som snarare liknar projektledaren eller entreprenörens roll än försäkringsbolagets traditionella arbetssätt. Förutom att det ställer krav på mycket specialiserad kompetens förefaller det vara en kraftig utökning av försäkringsgivarens ansvar. Det förefaller där närmast som om försäkringsgivaren får rollen av entreprenör gentemot försäkringshavaren, det tycks oklart hur man har tänkt att ansvaret för utförda åtgärder ska hanteras. För att undanröja dessa oklarheter och därmed undvika högre premier ser vi det som en förutsättning att förslaget ändras så att försäkringsgivaren ges möjlighet att kontantreglera de fel och skador som ska åtgärdas. Utredningens förslag om att försäkringsgivaren ska åtgärda fel och skador bör ändras. Premienivå Gar-Bo Försäkring har erbjudit byggfelsförsäkringar sedan år En byggfelsförsäkring tecknas innan byggstart, och gäller sedan 10 år från slutbesiktning. Det innebär att det i praktiken tar cirka 11 år från tecknandet till att resultatet för de tecknade försäkringarna kan avläsas. Det innebär att vi idag har försäkringar från två försäkringsår som vi kan avläsa slutresultatet från. Skadekostnaderna för dessa årgångar är 95% respektive 104% av inbetalad premie. Till detta kommer en driftkostnad på cirka 22%. Premiemässigt är alltså båda dessa försäkringsår förlustår, som räddas av att vi haft avkastning på premiekapitalet under tiden. Detta är fakta för vår verksamhet, och vår utgångpunkt är därför att hittillsvarande premienivå i vart fall inte varit för hög. Om vi utgår från nuvarande premienivå så bedömer vi att utredningens förslag med justeringar enligt våra kommentarer påverkar premien som följer: Premiehöjande moment: + Omfattningen av skada till följd av s.k. utvecklingsfel. + Åtgärdsplan och åtgärdsuppföljning Premiesänkande moment - Höjd självrisk - Sänkt försäkringsbelopp Enligt vår uppfattning är det viktigt att det görs en avvägning av kraven så att premienivån i sig inte blir ett hinder för att teckna försäkringen. Registreringsförfarandet Vi håller med utredningen om att administrationen bör bli enklare. Inte minst är det positivt och förenklande att det inte behöver utformas egna regler för varje kommun, och att bedömningar om behov av skydd inte behöver göras lokalt.

6 6 Utredningens förslag att Åtgärdandeförsäkringen ska noteras i ett register är i grunden förenklande. Ett visst mått av komplexitet uppstår dock när man som beställare inte tecknat avtal om alla delar av byggnadens uppförande innan det tekniska samrådet. Idag kompletteras vissa byggfelsförsäkringar med kontrakt som det avtalats om efter tekniska samrådet. Vi anser att man endera får vänta med tekniskt samråd till alla entreprenader är kontrakterade eller ge möjlighet att komplettera i registret hos Boverket. Som försäkringsgivare förväntas vi annars svara för att det finns gällande försäkring utan att veta för vad eller vem som ansvarig för utförandet. Synpunkter på förslaget om Färdigställandeskydd De preciseringar som föreslås är bra för tydligheten och förståelsen, med undantag av förslaget om att skyddet alltid ska följa byggnaden till en ny ägare. Färdigställandeskyddet är alltid kopplat till ett kontrakt. I utredningens förslag har det i 5 lagts till att färdigställandeskyddet ska följa byggnaden även till ny ägare. Om detta skulle gälla utan begränsningar innebär det att försäkringsgivaren fortsatt har ansvar trots att två andra parter, sannolikt i ett jordabalksavtal, kan ha avtalat om konsekvenser av byggnadens status. Detta bör rimligen vara sällsynt förekommande att byggnader överlåts från en konsument till en annan under tiden byggnaden uppförs varför vår uppfattning är att nyttan av att skyddet följer byggnaden understiger den otydlighet som kan uppstå genom oklart formulerade överlåtelseavtal när ansvarsfrågorna ska utredas. Vi anser att förslaget bör slopas. Slutsatser Gar-Bo Försäkring AB tillstyrker förslagen i utredningen. Utredaren har satt sig in i frågorna på ett konstruktivt sätt, och på allvar tagit hänsyn till beteenden på marknaden. I det fortsatta arbetet med förslagen är det fortsatt viktigt att ha ambitionen att förbättra kvaliteten. Valet av styrka i konsumentskyddet måste avvägas mot marknadens (konsumenternas) vilja och förmåga att skydda sig. Helt avgörande för konsumentens slutkostnad i ett byggprojekt är förmågan att utvärdera kvalitet och kompetens i förhållande till pris. Byggbranschen är inget undantag när det gäller att man får vad man betalar för, och det är inte rimligt att man kan köpa billigt och försäkringsvägen få en bättre kvalitet. Vi ställer naturligtvis vår kompetens och erfarenhet till förfogande i det fortsatta arbetet med förslagen och ambitionen att öka såväl kvantitet som kvalitet i byggandet. Gar-Bo Försäkring AB Lennarth Åstrand Peter Wipp