Fri information för framtida kunskap

Transkript

1 Fri information för framtida kunskap Kungl. bibliotekets underlag till regeringens forsknings- politiska proposition Dnr:

2 Nationalbibliotekets fem förslag till regeringens forskningspolitiska proposition 3 1. Ökad tillgänglighet och säkrad insamling Tillgängliggörande av e-pliktmaterial och digitaliserat material på KB och pliktbiblioteken Goda exempel i andra länder Översyn av pliktexemplarslagen för att underlätta insamlandet av material som stödjer forskningen Förändringar som påverkar pliktinsamlingen Regionexemplarens funktion bör utredas och klargöras Från fjärrlån till fjärraccess ett pilotprojekt Därför föreslår KB KB samordnar införandet av riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Forskningsresultat som tagits fram med offentliga medel ska komma hela samhället till del Infrastruktur finns på plats KB har goda förutsättningar att samordna Därför föreslår KB En samlad ingång för den svenska vetenskapliga utgivningen SwePub KB:s vision för SwePub Utökat samordningsansvar Kvalitetssäkrade underlag för bibliometri Auktoritetsregister över publiceringskanaler Central registrering av vetenskaplig output och nationellt repositorium Swestor ett repositorium för svenska vetenskapliga tidskrifter Ändamål Bakgrund och syfte Förebilder Därför föreslår KB Särskilda medel för digitalisering krävs för att realisera kulturarvets forskningspotential KB:s roll för digitaliseringen av kulturarvet Samlingar i den digitala skuggan Kartläggning av äldre biblioteksbestånd Den svenska biblioteksinfrastrukturen - ett verktyg för länkade öppna data Därför föreslår KB KB uppmärksammar regeringen på en ojämlik informationsförsörjning Forskningsbibliotekens betydelse för högskolans digitalisering Inlåsningseffekter Ojämlik tillgång till både digitalt och fysiskt material Konsekvenser av inlåsningseffekter och en ojämlik informationsförsörjning Därför föreslår KB Riksbibliotekariens slutord (34)

3 Nationalbibliotekets fem förslag till regeringens forskningspolitiska proposition Kungl. Biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling samt har nationell överblick och utvecklar biblioteksväsendet i samverkan. KB ska vara en resurs för forskning i rollen som främst humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek. KB har fram till 2019 också ett regeringsuppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Forskarsamhällets behov av snabb tillgänglighet till material och stora mängder data ställer höga krav på nationalbiblioteket. Flera av nationalbibliotekets centrala funktioner behöver utvecklas så att KB kan främja den svenska forskningens kvalitet genom att tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur. Utvecklingen sker i dialog med de svenska forskningsbiblioteken. KB lämnar fem förslag till den forskningspolitiska propositionen: I. Pliktlagstiftningen ses över för att öka tillgängligheten och säkra insamlingen av material till KB:s samlingar. KB lyfter återigen tre pliktrelaterade frågor till regeringen: E-pliktexemplaren och det digitaliserade materialet riskerar att bli inlåst på KB istället för att komma forskningen till nytta. Idag finns ingen tydlig reglering för tillgängliggörandet av e- pliktexemplaren och det digitaliserade materialet på samma sätt som för det analoga. Viktigt material blir inte insamlat. Pliktexemplarslagen har inte genomgått någon översyn sedan Samtidigt har stora produktionstekniska och publiceringsmässiga förändringar skett, vilket innebär att pliktexemplarslagstiftningen delvis har blivit obsolet. Frågan om de fem pliktexemplarens funktion som regionexemplar måste klargöras bland annat för att minimera gallring direkt vid ankomst till pliktbiblioteken. II. KB samordnar införandet av riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. I budgetpropositionen 2016 avser regeringen att utreda förutsättningarna att ge KB ett nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Utifrån sin roll och sitt uppdrag som nationalbibliotek med samordningsansvar finns inom KB bred erfarenhet 3(34)

4 och stor kunskap kring flertalet av de frågor som föreslås utredas vidare. Förutom OpenAccess.se, BIBSAM-konsortiet och SwePub samverkar KB med flera tongivande aktörer inom såväl forsknings- och utbildningssamhället som de olika bibliotekstyperna. Det är därför naturligt att KB samordnar införandet av riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. III. KB får ett långsiktigt uppdrag att utveckla en samlad ingång för den svenska vetenskapliga utgivningen. KB behöver ett långsiktigt uppdrag och finansiering för att utveckla en plattform för lärosätenas vetenskapliga output. Plattformen ska stödja hela kedjan från registrering, lagring och synliggörande till tillgängliggörande av kvalitetssäkrat underlag för bibliometri. Ett långsiktigt uppdrag innebär att SwePub, som idag samlar in och tillgängliggör metadata om forskningspublikationer från publikationsdatabaserna vid svenska lärosäten, öppnas upp och utvecklas. Utvecklingen innebär att SwePub kan stödja central registrering med hjälp av ett auktoritetsregister över publiceringskanaler och även erbjuda långtidslagring av fulltextdokument genom att tillhandahålla ett repositorium. Detta nationella repositorium ska vara fritt tillgängligt och verka för principer om öppen tillgång. Med ett nationellt repositorium kan både enskilda bidrag och hela tidskrifter lagras. IV. Särskilda medel för digitalisering krävs för att realisera kulturarvets forskningspotential. Forskningen efterfrågar stora mängder data. Det handlar om att genom digitalisering skapa förbättrad tillgång för forskningen till specifika källor men också om verktyg för att söka efter mönster, samband och trender i stora datamängder. För att kulturarvsmyndigheterna ska kunna skapa stora volymer av digital råvara och bidra till att bereda väg för nya forskningsmetoder och tillämpningar krävs rejäla satsningar och särskilda medel för digitalisering. V. KB uppmärksammar regeringen på en ojämlik informationsförsörjning. Regeringen menar att högskolan ska vara jämlik. KB menar att det i sammanhanget finns skäl att se över vilken påverkan inlåsningseffekter och en ojämlik tillgång till digitala och fysiska vetenskapliga resurser har på möjligheten att studera och forska, på studie- och forskningsresultaten och på kvalitet i rapporter och utredningar som görs inom högskola och 4(34)

5 offentlig förvaltning. KB avser att arbeta vidare med frågan i dialog med forskningsbiblioteken inom ramen för regeringsuppdraget att ta fram en nationell biblioteksstrategi. I de följande fem avsnitten fördjupar och utvecklar vi de fem förslagen. I riksbibliotekariens slutord beskriver vi KB:s största utmaning som innebär en anpassning till hybridbiblioteket. Under överskådlig tid ska hybridbiblioteket hantera såväl tryckt som digitalt material. För nationalbiblioteket genomsyrar detta allt dagligt arbete och all strategisk planering. 5(34)

6 1. Ökad tillgänglighet och säkrad insamling KB lyfter återigen följande tre pliktrelaterade frågor till regeringen: Forskningens behov av snabb och enkel tillgång till vetenskapligt material ökar. Regeringen har som målsättning att högskolan ska finnas i hela landet. KB:s samlingar måste då på sikt bli tillgängliga på fler platser i landet, inte bara i KB:s lokaler. Idag finns ingen tydlig reglering för tillgängliggörandet av e- pliktexemplaren och det digitaliserade materialet på samma sätt som för det analoga. Materialet riskerar därför att bli inlåst på KB istället för att komma forskningen till nytta. Pliktexemplarslagen har inte genomgått någon översyn sedan Samtidigt har stora produktionstekniska och publiceringsmässiga förändringar skett, vilket innebär att pliktexemplarslagstiftningen delvis har blivit obsolet. Ändringar behövs för att KB till exempel ska kunna samla in material producerat med hjälp av publiceringstjänster. Frågan om de fem pliktexemplarens funktion som regionexemplar med fritt förfogande inom respektive högskoleregion, för att tillgodose behovet av materialet för utbildning, forskning och utvecklingsarbete, bör utredas och klargöras, inte minst för att minimera gallring direkt vid ankomst till pliktbiblioteken Tillgängliggörande av e-pliktmaterial och digitaliserat material på KB och pliktbiblioteken KB har haft i uppdrag att samla in allmänt spritt material sedan Låt vara att intentionen från början var censur och granskning. Tillgängligheten var dock förhållandevis god för den begränsade krets som hade tillgång till biblioteket. Sedan 1977 gäller leveransplikt till KB och sex universitetsbibliotek spridda över hela Sverige för tryckt material. För viss typ av audiovisuellt material gäller leveransplikt i ett exemplar. Det har varit möjligt att tillgängliggöra detta material förhållandevis enkelt och omedelbart för en begränsad målgrupp när det gäller det audiovisuella materialet och för en mer bred allmänhet när det gäller det tryckta materialet. År 1979 fick KB i uppdrag att förbereda för mikrofilmning av dagstidningar som ersättning för tryckta tidningslägg till universitetsbiblioteken i Uppsala, Umeå och Göteborg. Dessa ansågs vara skrymmande och svårhanterliga. Materialet var förhållandevis snabbt tillgängligt på plats för användarna. 6(34)

7 Sedan 1 juli 2012 ska viss typ av elektroniskt material pliktlevereras till KB enligt Lag (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material. Enligt den tidigare utgivna propositionen avser regeringen att återkomma när det gäller tillgängliggörandet av det elektroniska leveranspliktiga materialet. Sedan 2014 pågår digitalisering av dagstidningar vid Riksarkivets filial i Fränsta, som ersättning för den tidigare mikrofilmningen. Idag finns ingen tydlig reglering av tillgängliggörandet av e-pliktexemplaren och det digitaliserade materialet på samma sätt som för det analoga. De frågor som då inställer sig är: Kommer det leveranspliktiga elektroniska materialet bara att vara bevarat och tillgängliggjort på KB? Ska tillgängligheten till det digitala pliktmaterialet vara mer inskränkt än motsvarande material på fysiska informationsbärare? Vad innebär det för forskningen och därmed samhällsutvecklingen? Idag finns stor efterfrågan vid forskningsbiblioteken på dagstidningsmaterialet. Detta vittnar pliktbiblioteken om. Med tanke på de lagstiftningar som idag försvårar tillgängliggörandet av insamlat digitalt material, t.ex. upphovsrättslagen, personuppgiftslagen och EGdataskyddsdirektiv 95/46/EG, är det angeläget att hitta goda lösningar på tillgängliggörandet. Kollektiva avtalslicenser kan vara en väg att gå, men licenser är också kostsamma och tidskrävande att effektuera. Det är numera många länder i världen som samlar digitalt fött material, antingen genom robotinsamling av hela eller delar av webbplatser eller enstaka filer. Österrike, Canada, de baltiska länderna, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nya Zeeland är några exempel. Tillgängliggörandet av det webbinsamlade materialet är tämligen generöst i många länder. För andra länder t.ex. Danmark, är forskaroch studentsfären målgruppen Goda exempel i andra länder Goda exempel på tillgängliggörande av elektroniskt fött och digitaliserat material, både på respektive nationalbibliotek och motsvarigheten till övriga pliktbibliotek, finns i våra grannländer Finland, Danmark och Norge. I Norge är digitalt fött pliktmaterial idag bara tillgängligt i nationalbibliotekets lokaler men fr. o m 1 januari, 2016 när den reviderade pliktlagen träder i kraft, är det tänkt att det digitala materialet ska kunna tillgängliggöras för alla universitetsoch högskolebibliotek i landet med en begränsning av sju användare samtidigt. 7(34)

8 Det kommer att finnas föreskrifter och tekniska lösningar för att hantera detta, men de är ännu inte på plats. Digitaliserad förlagslitteratur finns tillgängligt i en tjänst som heter Bokhylla : År 2017 räknar man med att titlar ska finnas fritt sök-och läsbara som direktströmmade filer från tjänsten. Inbyggt finns funktioner som omöjliggör nedladdning och kopiering. Det är bara personer med norska IP-adresser, som har tillgång till materialet. Detta har möjliggjorts genom avtalslicenser med den norska branschorganisationen Kopinor. Nationalbiblioteket står för kostnaden. Tjänsten används mycket. Under en månad när undersökningar gjordes på denna webbplats var det unika besök som i snitt läste 70 sidor vardera från dessa böcker. Utgivarna och upphovsrättsinnehavarna är positiva till projektet. Det innebär att användningen av materialet har ökat markant, visar en undersökning. I Danmark ges tillgång till det pliktlevererade e-materialet på nationalbiblioteket i Köpenhamn och på Statsbiblioteket i Århus. Insamlingsmetoden är huvudsakligen höstning än så länge, även om man planerar för insamling av enstaka e-tidskrifter, bilder, e-böcker etc. Material framtaget genom retrospektiv digitalisering tillgängliggörs på det bibliotek som äger samlingen, men exporteras till en offentlig biblioteksportal. Tillgängliggörandet av e-pliktmaterialet regleras i pliktlagstiftningen. För material som digitaliseras eller som på annat sätt faller utanför e-pliktlagstiftningen gäller avtalslicenser med enskilda upphovsmän eller upphovsrättsorganisationer. Nationalbiblioteket svarar för licensavtalskostnaderna, men inte heller här finns någon siffra på kostnad. Det finns inte heller någon statistik över användningsfrekvenser av det höstade leveranspliktiga materialet, men man har märkt en ökning i användandet av antal nedladdningar av det digitaliserade materialet Översyn av pliktexemplarslagen för att underlätta insamlandet av material som stödjer forskningen KB:s samlingar bygger till stora delar på de s.k. pliktexemplaren. Tack vare pliktlagstiftningarna har vi oerhört innehållsrika samlingar som speglar publiceringens samtid på bred front. Detta gäller inte minst icke-kommersiellt material. Pliktexemplarslagen har dock inte genomgått någon översyn sedan Samtidigt har stora produktionstekniska och publiceringsmässiga förändringar skett, vilket innebär att pliktexemplarslagstiftningen delvis har blivit obsolet. 8(34)

9 Förändringar som påverkar pliktinsamlingen Print-on-demand tekniken (POD) har använts sedan 1990-talet, och under årens lopp har den vidareutvecklats och förfinats så att tryckerierna i princip kan trycka ett enda exemplar per beställningstillfälle. Det problem som uppstår är just när den producerade titeln beställs i små upplagor, anpassade till behovet vid varje produktionstillfälle. Det kan i slutändan totalt sett bli en omfattande upplaga, men utspridd över tid. Att betala för sju extra (plikt)exemplar innebär ofta stora påfrestningar för beställarens budget. I synnerhet om beställaren är en privatperson eller liten förening. De konkurrensutsatta tryckerierna framställer inte alltid de extra pliktexemplaren med uteblivna forskningsunderlag och kulturarv som konsekvens. Ett annat problem som följer i digitaltryckteknikens spår är att man kan skapa en oändlig flora av variabeltryck utifrån en och samma databas. Trycket kan bli personalierat på personnivå eller för mindre grupper med olika intressen eller beroende på geografisk placering. Det kan finnas tidskrifter, kataloger med knappt spårbara skillnader som ges ut i ett antal editioner. Detta innebär att vi inte kan samla den svenska tryckproduktionen i dess helhet längre, oavsett ambitionsnivå. Ett annat problem inom pliktleveransinsamlingens område är de omfattande antal publiceringstjänster som florerar. Dessa omfattas inte av pliktexemplarslagstiftningen idag. I de fall dessa mellanhänder anlitar tryckerier utomlands övergår i princip leveransplikten till beställaren som sällan är en kommersiell och professionell utgivare. Material hamnar mellan stolarna i lagstiftningen och blir inte pliktlevererat. Upplagorna vid varje produktionstillfälle är ofta små och utan överexemplar. KB och publiceringstjänsten Publit kommer att tillsammans med övriga pliktexemplarsmottagande bibliotek under en sjumånaders period, med start senare halvan av 2015, testa en modell, där Publit redan vid första produktionstillfället säkrar åtminstone nationalexemplaret (KB) och det nationella reservexemplaret (universitetsbiblioteket i Lund). Övriga pliktexemplarsmottagande bibliotek får i stället för leverans rekvirera sina pliktexemplar vid behov. Utvecklingen av digital teknik och digital distribution påverkar KB:s insamling av audiovisuella pliktexemplar. Ett exempel är den biografvisade filmen, som, då den övergått från analog till digital distribution, inte längre omfattas av lagen om pliktexemplar. Detta är ett ytterligrare exempel på att dagens pliktexemplarslag i vissa delar blivit obsolet och behöver ses över. De samtida och framtida användarna bör få en allsidig och tidstypisk spegling av vår samtid. Med dagens medieutveckling skulle det även innebära att KB inte bara skulle samla analoga skrifter, dokument och viss typer av elektroniskt material, 9(34)

10 utan också tidstypiska företeelser som t.ex. nätbaserade sociala medier och datorspel om möjligt Regionexemplarens funktion bör utredas och klargöras Antalet pliktexemplarsmottagare har ifrågasatts under årens lopp. Gallringsrätten för fem av pliktexemplarsmottagarna likaså. Frågan har aktualiserats under senare tid när privatpersoner och föreningar med begränsad budget står för finansieringen av pliktexemplaren samtidigt som de beställda upplagorna blir betydligt mindre än för kommersiella förlag. Enligt förarbetena till pliktexemplarslagen är det universitetsbiblioteken själva som avgör hur de förfogar över exemplaren. KB har ingen rätt eller möjlighet att bestämma över användandet av dessa pliktexemplar. Det pliktlevererade materialet är statlig egendom. I första hand är materialet avsett att användas inom högskoleenheterna. Att använda exemplaren på annat sätt och av exempelvis folkbibliotek, som har annan huvudman, finns det idag inget lagstöd för. Frågan om de fem pliktexemplarens funktion som regionexemplar med fritt förfogande inom respektive högskoleregion, för att tillgodose behovet av materialet för utbildning, forskning och utvecklingsarbete, bör utredas och klargöras, inte minst för att minimera gallring direkt vid ankomst till pliktbiblioteken. Frågan om ytterligare spridning inom regionen till bibliotek med annan huvudman skulle också behöva ses över och utredas. Detta skulle gagna både beställaren av skriften och mottagaren av regionexemplaret. Samtidigt bör frågan utredas om hur bättre samarbete mellan pliktbiblioteken kan ge effektiviseringsmöjligheter och därmed ekonomiska vinster för staten Från fjärrlån till fjärraccess ett pilotprojekt KB har inlett ett pilotprojekt för att forskare utanför Stockholm på ett enklare sätt ska få tillgång till det digitaliserade audiovisuella materialet som finns i KB:s samlingar. I dag är materialet i Svensk Mediedatabas, SMDB, tillgängligt för forskare i KB:s lokaler. Därutöver kan forskare på vissa lärosäten få tillgång genom att KB spelar in en kopia på det efterfrågade materialet och sedan skickar dvd-skivan per post. 10(34)

11 Pilotprojektet syftar till att skapa ett system där forskare runt om i landet kan ta del av materialet strömmande över internet. Ett sådant tillgängliggörande kräver upphovsrättsliga tillstånd i särskild ordning. KB har därför slutit ett pilotavtal med Copyswede och ett antal medlemsorganisationer samt med IFPI, Filmproducenternas rättighetsförening och Sveriges Television. 1 Avtalet möjliggör för KB att under avtalsperioden tillgängliggöra inspelningar för forskare knutna till Filmvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet och till Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet via en särskild accesstjänst. Tjänsten är för närvarande under utveckling och knuten till KB:s Internetdomän. Genom försöket hoppas KB på sikt förbättra för forskare runt om i landet att få tillgång till det audiovisuella materialet utan att KB:s personal behöver ta fram speciella kopior och skicka materialet per post. Samarbetsavtal har även träffats med Åbo Akademi för att ge forskare där samma möjligheter och att inkludera tryckt material genom EOD (E-book on demand). Samarbeten kommer även att upprättas med Scandinavian studies-institutioner på UCL, London, och University of Washington, USA. Samarbetena kommer också möjliggöra att forskare baserade på svenska universitet och högskolor får access till utländska bibliotek och arkiv. Pilotprojektet kommer att pågå under ett år. KB avser att arbeta vidare med modellen under förutsättning att medel kan avsättas eller sökas Därför föreslår KB Regleringen för tillgängliggörandet av e-pliktmaterialet och annat digitaliserat material förtydligas. Pliktlagstiftningen ses över så att: Insamling kan ske av material som idag hamnar mellan stolar på grund av stora produktionstekniska och publiceringsmässiga förändringar Pliktexemplarens funktion som regionexemplar blir klargjord 1 Copyswedes medlemsorganisationer som ingår i avtalet: Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS), Svenska Fotografers Förbund (SFF), Svenska Musikerförbundet (SMF), Teaterförbundet fackförbundet för scen och media (TF), Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM), Nordisk Copyright Bureau (NCB), Svenska Tecknare (ST), Sveriges Dramatikersförbund (SDF), Sveriges Författarförbund (SFF), Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF), Svenska Journalistförbundet (SJF), Sveriges Yrkesmusikers Förening (SYMF), Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF), Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI) 11(34)

12 2. KB samordnar införandet av riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer I budgetpropositionen 2016 avser regeringen att utreda förutsättningarna att ge KB ett nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Utifrån sin roll och sitt uppdrag som nationalbibliotek med samordningsansvar finns inom KB bred erfarenhet och stor kunskap kring flertalet av de frågor som föreslås utredas vidare. Förutom OpenAccess.se, BIBSAM-konsortiet och SwePub samverkar KB med flera tongivande aktörer inom såväl forsknings- och utbildningssamhället som de olika bibliotekstyperna. Att samordna införandet av riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer kan därför ses som en betydelsefull del i KB:s uppdrag att vara en resurs för forskning i rollen som främst humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek och främja den svenska forskningens kvalitet genom att tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur Forskningsresultat som tagits fram med offentliga medel ska komma hela samhället till del Vetenskapsrådet (VR) fick 2014 i uppdrag av regeringen att i samråd och samverkan med KB ta fram nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. I utredningen Förslag till Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information, som överlämnades till regeringen januari 2015, föreslår VR att Sverige ska ha en målbild som innebär att från år 2025 ska alla vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk, som är resultat av forskning finansierad med offentliga medel, publiceras omedelbart öppet tillgängligt. I rapporten Forskningens framtid. Vägval för framtidens forskningssystem rekommenderar VR att regeringen föreslår nationella riktlinjer i enlighet med VR:s förslag. Argumentationen för en sådan rekommendation är att ett tydligt ställningstagande från regeringen, såväl på policynivå som i form av finansiellt stöd, är den enskilt viktigaste insatsen för att införa öppen tillgång till vetenskaplig information. KB ställer sig bakom denna rekommendation och argumentation. Ett sådant ställningstagande tar också stöd i EU-kommissionens rekommendation från 2012 avseende tillgång till och bevarande av vetenskaplig information. Utöver forskningsnytta - snabbare vetenskaplig utveckling, minskat behov av upprepning, förbättrad datakvalitet och motverka oredlighet - finns ett tydligt fokus på samhällsnytta i den mening att forskningsresultat som tagits fram med offentliga medel ska komma hela samhället till del (EU-kommissionen 2012). I sitt uppdrag som nationalbibliotek vill KB betona den öppna tillgångens stora betydelse såväl för forskningens förbättrade villkor som för ökade 12(34)

13 möjligheter att stärka samarbete och dialog mellan forskningen och det omgivande samhället Infrastruktur finns på plats VR konstaterar i sin rapport att beredskapen för att implementera nationella riktlinjer i Sverige kan betecknas som god med avseende på publikationer. De svenska lärosätena har byggt upp infrastrukturer för att hantera kraven, s.k. repositorier, och universitetsbiblioteken är förgrundsaktörer genom sin utbildade personal som arbetar med att stödja forskares open access-publicering. Många lärosäten och forskningsinstitutioner har, eller håller på att ta fram, riktlinjer för open access. Flertalet svenska forskningsfinansiärer ställer också sedan många år krav på open access-publicering. Sedan 2006 arbetar KBs genom programmet OpenAccess.se med att främja och stödja öppen tillgång på internet för de vetenskapliga resultat som publiceras av svenska forskare. Som Sveriges representant i det europeiska samarbetet OpenAIRE förmedlar OpenAccess.se sedan flera år tillbaka information och bidrar med kunskap om frågor rörande open access inom EU KB har goda förutsättningar att samordna I förslaget till Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information föreslås att en samordningsfunktion inrättas vid en för uppgiften lämpad myndighet, med uppdraget att koordinera arbetet med att stegvis införa riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk. För att utvecklingen mot öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk ska kunna genomföras föreslås ett antal frågor utredas vidare. Utifrån sin roll och sitt uppdrag som nationalbibliotek med samordningsansvar finns inom KB bred erfarenhet och stor kunskap kring flertalet av de frågor som föreslås utredas vidare. Förutom OpenAccess.se, BIBSAM-konsortiet och SwePub samverkar KB med flera tongivande aktörer inom såväl forsknings- och utbildningssamhället som de olika bibliotekstyperna. I budgetpropositionen 2016 avser regeringen att utreda förutsättningarna att ge KB ett nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Att samordna införandet av riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer kan ses som en betydelsefull del i KB:s instruktion (2014), att inom sitt verksamhetsområde vara en resurs för forskning i rollen som främst humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek och främja den svenska forskningens kvalitet genom att tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur. 13(34)

14 2.4. Därför föreslår KB KB får ett uppdrag att samordna införandet av riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. 14(34)

15 3. En samlad ingång för den svenska vetenskapliga utgivningen KB vill på sikt erbjuda en samlad ingång för den svenska vetenskapliga utgivningen. KB behöver få ett långsiktigt uppdrag och finansiering för att utveckla en plattform för lärosätenas vetenskapliga output, som stödjer hela kedjan från registrering, lagring och synliggörande till tillgängliggörande av kvalitetssäkrat underlag för bibliometri. Ett långsiktigt uppdrag innebär att SwePub, som idag samlar in och tillgängliggör metadata om forskningspublikationer från publikationsdatabaserna vid svenska lärosäten, öppnas upp. SwePub utvecklas så att tjänsten stödjer central registrering med hjälp av ett auktoritetsregister över publiceringskanaler och även erbjuder långtidslagring av fulltextdokument genom att tillhandahålla ett repositorium. Ett uppdrag av den digniteten förutsätter att KB får ett långsiktigt förvaltnings- och samordningsuppdrag för att främja en hållbar infrastruktur. Ett nationellt repositorium ska vara fritt tillgängligt och verka för principer om öppen tillgång. Med ett nationellt repositorium kan både enskilda bidrag och hela tidskrifter lagras. Ett nationellt repositorium, nedan kallat Swestor, har det internationella repositoriet JSTOR som förebild. Utvecklingen av den samlade ingången ska ske i dialog med de svenska forskningsbiblioteken och i förhållande till befintlig infrastruktur på lärosätena SwePub SwePub etablerades som en nationell aggregerad databas 2009 och samlar in och tillgängliggör metadata om forskningspublikationer från publikationsdatabaserna vid svenska lärosäten. Tjänsten är en samlad ingång som synliggör den svenska vetenskapliga utgivningen. Målgruppen för söktjänsten är allmänheten och studenter. Under 2013 fick KB ett nytt uppdrag, att tillsammans med VR och med universitet och högskolor genom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) vidareutveckla databasen SwePub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser. Genom att vara en heltäckande datakälla som även representerar den del av svensk forskning (Hum/Sam) som inte återfinns i 15(34)

16 kommersiella databaser, stödjer SwePub nationella bibliometriska analyser av svensk forskning. KB har utvecklat tjänsten SwePub för analys och bibliometri och har utarbetat stöd och nationella riktlinjer för beskrivning, registrering och kvalitetssäkring av vetenskaplig output. Den nya tjänsten är en separat databas skild från söktjänsten och är ett system som riktar sig mot målgrupper som arbetar med databearbetning och bibliometri. Tjänsten är ännu inte i drift eftersom KB saknar långsiktigt uppdrag och finansiering. Samordning och utveckling av bland annat nationella riktlinjer är en förutsättning för att datakvalitén ska bli tillräckligt hög och tjänsten kunna tas i bruk KB:s vision för SwePub SwePub går att utveckla så att tjänsten blir en plattform för integration och återanvändning av forskningsinformation som stödjer hela kedjan från registrering, lagring, tillgängliggörande och synliggörande av den samlade nationella vetenskapliga publiceringen. En kvalitetssäkrad källa som stödjer underlag till fullständiga bibliometriska analyser. I KB:s vision av SwePub har tjänsten möjlighet att vara: en nationell nod som samlar och synliggör alla forskningsområden en heltäckande datakälla för bibliometri baserat på ett svenskt auktoritetsregister över publiceringskanaler ett repositorium Swestor - för öppet tillhandahållande och långtidslagring av vetenskaplig output ett verktyg för registrering och kvalitetssäkring av metadata ett interoperabelt system som möjliggör integration och återanvändning av forskningsinformation nationellt och internationellt KB behöver få ett långsiktigt uppdrag och finansiering för att utveckla en plattform för lärosätenas vetenskapliga output, som stödjer hela kedjan. Utöver detta behöver KB få ett lågsiktigt förvaltnings- och samordningsuppdrag för att främja en hållbar infrastruktur. Vi ser att ett antal utvecklingsområden är centrala för en utveckling av SwePub Utökat samordningsansvar Deltagande i SwePub bygger på frivilliga överenskommelser vilket påverkar möjligheterna att kvalitetssäkra innehållet och därmed möjligheterna att använda SwePub för bibliometri och analys på nationell nivå. KB:s samverkansparter inom projektet vidareutveckling av SwePub, d.v.s. VR och SUHF, rekommenderar att universitet och högskolor bör få uppdrag och finansering att tillgängliggöra sin vetenskapliga publicering till SwePub. 16(34)

17 KB behöver kunna tillhandahålla en sammanhållen och effektiv infrastruktur för forskningsinformation som bättre stödjer nationell utvärdering av forskning, arbets- och dataflöden vid lärosätena och produktion samt återanvändning av metadata om vetenskaplig output. KB behöver få utökat nationellt samordningsansvar över kvalitetssäkringen av lärosätenas vetenskapliga utgivning för att kunna verka för den svenska forskningens kvalitet. KB:s samverkansparter inom projektet vidareutveckling av SwePub stödjer detta. Kvalitetssäkringen omfattar nationella riktlinjer för beskrivning och registrering av vetenskaplig output, metadataformat och samordning av berörda aktörer för området i nära samverkan med VR och SUHF Kvalitetssäkrade underlag för bibliometri Enligt VR:s mål för 2018 ska det vara möjligt att göra bibliometriska analyser av vetenskaplig produktion på alla svenska lärosäten och universitetssjukhus baserat på SwePub. KB behöver därför få ett långsiktigt uppdrag och finansiering för att förvalta SwePub för analys och bibliometri. Detta för en hållbar kvalitetssäkring av innehållet och för att möjliggöra att tjänsten kan tas i reguljär drift. En nationellt heltäckande databas för att mäta vetenskaplig produktion är en förutsättning för det nationella utvärderingssystem som föreslås i utredningen Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige, FOKUS Auktoritetsregister över publiceringskanaler KB och VR bör få i uppdrag och finansiering att upprätta, förvalta och utveckla ett svenskt auktoritetsregister över publiceringskanaler som en viktig komponent i SwePub. Det är också en viktig förutsättning för FOKUS. KB:s samverkansparter inom projektet vidareutveckling av SwePub rekommenderar att KB och VR får uppdrag och finansiering för detta. Ett auktoritetsregister är en förutsättning för effektiv registrering och kvalitetssäkring av metadata. Det möjliggör också på sikt en uppföljning av publicering i OA-tidskrifter. VR ansvarar för urval av vilka publiceringskanaler som ska ingå och bedömning av dem d.v.s. huruvida publiceringskanaler är att betrakta som sakkunniggranskade och vetenskapliga ( scholarly ). KB ansvarar för att dels upprätta och underhålla ett register med bibliografisk metadata om publiceringskanaler som insamlas till SwePub, dels att skapa en teknisk plattform för förvaltning och tillhandahålla data, inklusive gränssnitt och API. VR tillsammans med KB verkar för att definitioner för publiceringskanaler är i linje med Förslag till Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. 17(34)

18 Central registrering av vetenskaplig output och nationellt repositorium En annan förutsättning för att höja kvaliteten på metadata för nationella utvärderingar och bibliometri är att utveckla möjligheter att registrera vetenskaplig output direkt i tjänsten, liknande LIBRIS-modellen som tillämpas för registrering av bibliotekens förvärvade tidskrifter och monografier. En sådan modell innebär att dubbletthanteringen minskar, datakvaliteten höjs och att det framför allt produceras enhetligt metadata. Många offentligt finansierade specialbibliotek och forskningsinstitut saknar idag publikationsdatabaser och skulle gynnas av detta samt bidra till att göra SwePub till en mer heltäckande datakälla. KB bör få i uppdrag att utveckla detta. KB bör få uppdrag och finansiering för att utveckla ett nationellt, digitalt repositorium för öppet tillhandahållande och långtidslagring av vetenskaplig output. Repositoriet ska vara fritt tillgängligt och verka för principer om öppen tillgång. Med ett nationellt repositorium kan både enskilda bidrag och hela tidskrifter lagras Swestor ett repositorium för svenska vetenskapliga tidskrifter Regeringen har uttryckt en allmän målsättning att all svensk offentligfinansierad forskning ska vara åtkomlig i elektronisk form genom så kallad öppen tillgång (open access). Alla stora svenska forskningsfinansiärer kräver i dag att den forskning de finansierar publiceras med öppen tillgång. De tidskrifter som uppbär publiceringsstöd från VR har krav på sig att verka enligt principen om öppen tillgång. Signalerna är med andra ord tydliga, men den befintliga infrastrukturen tillåter i dagsläget inte att de stora möjligheter som öppet tillgängliggörande utlovar realiseras till fullo. Sverige behöver ett samlat nationellt elektroniskt repositorium för vetenskapliga publikationer av den typ som finns i många andra länder. Ett elektroniskt repositorium stärker och förbättrar villkoren för svensk forskning genom att ge ökad synlighet åt publiceringskanalerna, att möjliggöra gruppering av och samsökning i fulltextmaterial samt att säkerställa den långsiktiga lagringen av publikationerna Ändamål Avsikten med tjänsten är att skapa ett samlat nationellt repositorium för öppet tillhandahållande och långtidslagring av forskningspublikationer, närmast en svensk motsvarighet till det amerikanska digitala biblioteket JSTOR. Repositoriet 18(34)

19 ska vara fritt tillgängligt och de ingående publikationerna verka utifrån principer om öppen tillgång (open access) med eller utan rörlig vägg. Repositoriet är inte en förläggare utan en tjänst för tillhandahållande Bakgrund och syfte Regeringen, de flesta svenska forskningsfinansiärer och flertalet forskningsstödjande myndigheter har riktlinjer där man uppmuntrar och i många fall också kräver att forskning ska publiceras med så kallad öppen tillgång, open access. Uppslutningen kring denna rörelse är stor inom forskarssamfundet, men det finns en oro över att kraven utvecklas snabbare än de infrastrukturella förutsättningarna. Såväl publiceringsmönstren som de ekonomiska och materiella villkoren varierar starkt mellan olika vetenskapsområden. Humanvetenskaperna (humaniora, samhällsvetenskap, juridik, konstnärlig forskning) är både nationellt och internationellt inriktade, men de fora som används för vetenskapligt utbyte skiftar beroende på målgrupp. Det finns svenska tidskrifter som publiceras på engelska och i hög grad riktar sig mot en internationell läsekrets, och det finns tidskrifter som huvudsakligen kretsar kring nationellt avgränsade frågor och där en stor del av det vetenskapliga samtalet av nödvändighet förs på svenska. Globalt finns det också en inte obetydlig mängd utländska forskare som följer svensk humanvetenskap på svenska. Oavsett språk och målgrupp är det ett gemensamt drag att svenska humanvetenskapliga tidskrifter nästan undantagslöst publiceras av organisationer föreningar, akademiska samfund, högskolor som arbetar utan vinstsyfte (se bilaga 1). De ekonomiska, personella och infrastrukturella resurserna är i allmänhet små. Dessa publikationer, som är en omistlig del av det inom- och mellandisciplinära utbytet, hamnar vanligen utanför de statistiska analyser av publicering med öppen tillgång, som ofta hämtar sina data från kommersiella leverantörer som Web of Science eller Scopus, där täckningen av humanvetenskaperna är dålig och där enbart publikationer på de större språken redovisas. Flertalet humanvetenskapliga tidskrifter har redan antagit riktlinjer om öppen tillgång det har bland annat varit ett krav för att komma i åtnjutande av VR:s publiceringsstöd till vetenskapliga tidskrifter. Sedan detta plötsligt drogs in har förutsättningarna för tidskrifternas långsiktiga verksamhet dramatiskt förändrats. Strävan mot öppen tillgänglighet har omfamnats av tidskrifterna, men knappa redaktionella resurser har begränsat möjligheterna och tillgänglighetskraven har tillgodosetts på varierande sätt. I många fall saknar den enskilda tidskriften en egen digital plattform och så kallad parallellpublicering kan vara den enda möjligheten som har stått till buds. Parallellpublicering innebär att författaren 19(34)

20 deponerar ett elektroniskt exemplar av sin skrift i ett repositorium, vanligen lärosätets datbas, t.ex. DiVA. Författaren, inte publiceringskanalen, blir i det fallet publikationens sammanhållande nod. Även om det tillfredsställt kraven på öppen tillgång har det i mycket ringa utsträckning gynnat överblicken över den vetenskapliga diskussionen inom specifika områden. Möjligheterna till parallellpublicering är dessutom ofta begränsade för de forskare (exv. nydisputerade forskare, pensionerade forskare och forskare verksamma vid utländska lärosäten) som saknar fast institutionell anknytning. Existerande system för parallellpublicering ger heller ingen möjlighet till samsökning i stora textmassor. Alla trycksaker framställs i dag utifrån digitala original som lätt kan tillgängliggöras. Åtskilliga tidskrifter utges bara i elektroniskt format. Kostnaden för inskanning och OCR-tolkning av tryckt text minskar stadigt. Ett gemensamt repositorium för vetenskapliga tidskrifter kan därför bland annat: öka synligheten och tillgängligheten för svensk forskning både nationellt och internationellt bidra till att resultaten av forskning som genomförts med offentliga medel är öppet tillgänglig för såväl andra forskare som intresserad allmänhet och företag ge möjligheter till samsökning efter information medge så kallad text data mining, d.v.s. sökning efter strukturer i stora textmassor för att exv. spåra trender över tid eller se samband mellan forskningsområden m.m. tillhandahålla en plattform för publicering av tidskrifternas tidigare utgivning och ge ökad uppmärksamhet åt äldre men ännu aktuell forskning garantera långtidslagringen av publikationer och forskningsresultat Förebilder Förebild för tjänsten är utländska vetenskapliga och icke-kommersiella repositorier av typen JSTOR, oapen.org, revues.org, persee.fr, tidsskrift.dk m.fl. Utvecklingen av tjänsten bör ske med studium av de erfarenheter och lösningar som finns i befintliga utländska system. En fråga som tidigt bör övervägas är möjligheten till utveckling och samordning med befintliga eller framtida internationella initiativ (exv. inom ramen för Digital Research Structure for the Humanities, Dariah, och Europeiska forskningsrådet, ERC). Utveckling, samordning och integrering sker med SwePub och LIBRIS samt externa system för forskningsinformation så som Prisma m.fl. 20(34)

21 3.3. Därför föreslår KB För att möjliggöra en samlad ingång för den svenska vetenskapliga utgivningen äskar KB om en utökning av anslaget med 10 mnkr per år för fortsatt utveckling och förvaltning av SwePub och utveckling av Swestor. Av dessa 10 mnkr avser 3,5 mnkr SwePub analys och bibliometri (enligt KB:s BUL dnr ). Följande utvecklingsinsatser kommer att krävas för att uppnå KB:s vision för SwePub samt nyutveckling av ett nationellt repositorium, Swestor: utveckla ett svenskt auktoritetsregister över publiceringskanaler som är en förutsättning för FOKUS möjliggöra reguljär drift av SwePub för analys och bibliometri utveckla ett nationellt repositorium för långtidslagring av vetenskaplig output utveckla verktyg för central registrering, underhåll, kvalitetssäkring och återanvändning av metadata om forskningsinformation 21(34)

22 4. Särskilda medel för digitalisering krävs för att realisera kulturarvets forskningspotential Forskningen efterfrågar stora mängder data. Det handlar om att genom digitalisering skapa förbättrad tillgång för forskningen till specifika källor men också om verktyg för att söka efter mönster, samband och trender i stora datamängder. För att kulturarvsmyndigheterna ska kunna skapa stora volymer av digital råvara och bidra till att bereda väg för nya forskningsmetoder och tillämpningar krävs rejäla satsningar och särskilda medel för digitalisering KB:s roll för digitaliseringen av kulturarvet KB är och kommer med stor sannolikhet att även på sikt vara den kulturarvsmyndighet med mest omfattande digitala samlingar. KB har digitaliserat ett stort mediematerial bestående av främst dagstidningar, radio och tv. Även om det digitaliserade materialet är omfattande utgör det dock endast en liten del av KB:s samling. Till exempel är det äldre materialet närmast i sin helhet endast åtkomligt för forskning i sitt originalformat. Utöver det digitaliserade historiska materialet byggs KB:s digitala samlingar upp av pliktleveranser av radio och tv samt av e-plikten. Sammanfattningsvis har KB stor erfarenhet av digitalisering samt av digital pliktinsamling. För att kunna bevara och tillgängliggöra lejonparten av samlingarna krävs dock mycket stora insatser som i sin tur kräver särskilda medel. KB har sedan 2011 inom ramen för Digisams verksamhet bidragit med sina erfarenheter och kompetens i frågor som rör digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet. Digisam lyfter särskilt fram det digitala kulturarvets potential som forskningsdata. Det handlar om att skapa förbättrad tillgång för forskningen till specifika källor men också om att utveckla verktyg för att visa på mönster, samband och trender i stora datamängder. Dessa nya verktyg öppnar för en forskning som endast kan utföras om materialet är i digital form. Tekniker för sådan bearbetning tillämpas till exempel för att analysera textdata (med avseende på innehåll eller lingvistik), maskinöversättning, talsyntes och automatiserade sammanfattningar. Nya verktyg ger också möjligheter att strukturera och skapa sökvägar i svåröverblickbart material för fortsatt analys med kvalitativa forskningsmetoder. Utvecklingen av dessa tillämpningar kräver stora volymer för att skapa den kritiska datamängd som möjliggör djupgående analys och bearbetning. 22(34)

23 KB:s digitalisering av SOU:er utgivna mellan 1922 och 1996 är ett bra exempel på hur en digitaliserad serie kan bearbetas för att möjliggöra fortsatt databaserad analys. Linköpings universitet har själva tagit initiativet till att skapa en databas för fri sökning av dessa SOU:er. Detta fungerar eftersom materialet inte är upphovsrättsligt skyddat. Digisams slutrapport kommer att överlämnas till Regeringen i slutet av KB vill dock även i detta sammanhang lyfta behovet av särskilda satsningar inom området digitalt kulturarv. Sammanfattningsvis handlar det om att skapa ordentliga volymer av digital råvara för att bereda väg för nya forskningsmetoder och tillämpningar för att på så sätt realisera kulturarvets forskningspotential Samlingar i den digitala skuggan Informationsförsörjning är ett centralt begrepp i diskussionen kring bibliotekens uppdrag. I ett historiskt perspektiv går det att följa den perspektivförskjutning från dokument till information som pågått inom bibliotekssektorn alltsedan introduktionen av onlinekataloger under 80talet och som resulterat i att den digitala tekniken idag är en integrerad del av bibliotekens infrastruktur. Denna utveckling speglar naturligtvis förändringen i samhället i stort och medför stora (och nya) möjligheter att tillgängliggöra, berika och beforska bibliotekens samlingar. Begreppet informationsförsörjning tenderar dock att bli liktydigt med tillgång till forskningsresultat, publikationer, artikeldatabaser. Dessa sekundärkällor är en självklar och central del av forskningens infrastruktur men de är inte den enda resurs som biblioteken förvaltar. Bibliotekens samlingar utgör i ett forskningsperspektiv också rådata primärkällor. Här riskerar digitaliseringen att bli ett tveeggat svärd; genom att samlingar överförs i digitalt format vidgas drastiskt potentialen för användning men digitaliseringen kastar samtidigt en slagskugga över de källor som inte återfinns via internet. Det är i allt högre grad Googles sökalgoritmer som avgör bibliotekssamlingarnas relevans. Det finns skäl att vara uppmärksam på konsekvenserna av denna utveckling. Flera utredningar i KB:s regi har påvisat den outnyttjade forskningspotentialen (och behoven av insatser för att öka tillgängligheten) hos samlingar som befinner sig i den digitala skuggan, bl.a. Wallén (2012), Assarson-Rizzi (2010). Problemen har även uppmärksammats av nationella aktörer som Svensk Biblioteksförening: Kåring Wagman (2009). Betoningen av bibliotekens viktiga roll som förmedlare av kulturarvsdata är också i linje med de slutsatser som dras av Digisam och de verksamheter som nu byggs upp för användning av digital teknik inom humaniora och samhällsvetenskaplig 23(34)

24 forskning, t.ex. nätverket kring Swe-Clarin, HumLab vid Umeå Universitet och det nybildade centret för Digital humaniora vid Göteborgs universitet. Skrivningar i KB:s förordning som... främja den svenska forskningens kvalitet genom att tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur. (1 ) och... verka för utveckling och samordning av digitala tjänster och system inom biblioteksväsendet. (5 ) får i detta perspektiv en utökad innebörd. Uppdraget kring den digitala informationsförsörjningen blir alltså genom detta också en fråga om att tillgängliggöra bibliotekens samlingar och kataloger, som en självklar del i forskningens infrastruktur. Behoven hos universitets- och högskolebiblioteken är, om än inte tillgodosedda, i allmänhet kända. Läget utanför dessa institutioner är inte lika dokumenterat Kartläggning av äldre biblioteksbestånd De ovan nämnda utredningarna avseende samlingar inom special-, stifts- och läroverksbiblioteken kan utgöra grunden i en övergripande kartläggning av äldre biblioteksbestånd där digital tillgänglighet (i ett första steg till kataloger och i nästa även till samlingar) skulle vara värdefullt i ett forskningsperspektiv. KB:s nationella roll innebär goda möjligheter till att verka samordnande i ett sådant sammanhang. Liknande tankar togs upp i utredningen KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129). Genom samarbete med Språk- och Litteraturbanken skulle frågor kring urval och teknikutveckling för bearbetning av digitala resurser kunna få en tydlig forskningsförankring. Det är viktigt att peka på att den digitala tillgängligheten också gynnar annan användning av källmaterial, t.ex. utbildning på olika nivåer inom grundskolan eller helt enkelt ur ett demokratiperspektiv; allmänhetens tillgång till kulturarv. Möjligheterna med digital teknik att koppla samman/länka olika institutioners samlingar förstärker ytterligare denna potential. Ett initiativ för förbättrad digital tillgänglighet skulle alltså ligga i linje även med uppdraget kring en nationell biblioteksstrategi. Detta skulle helt enkelt kunna skapa avsevärda synergieffekter över departementsgränserna. KB:s tidigare erfarenheter från bl.a. accessprojektet och andra initiativ för rådgivning och utbildning gör att vi har god erfarenhet av att arbeta lokalt med uppbyggandet av digitaliseringsinsatser. Det finns dessutom idag mycket bättre förutsättningar att bygga hållbara infrastrukturer för katalogisering och åtkomst, inte minst genom det arbete som bedrivs på KB inom ramen för LIBRISsystemen. Dessa lokala samlingar är i allmänhet av en karaktär som innebär att de inte låter sig transporteras till centrala skanningsverksamheter (t.ex. av bevarandeskäl eller till följd av den logistiska svårigheten att flytta boksamlingar). 24(34)