HUNDENS plats i folkhemmet

Transkript

1 Hundens plats i folkhemmet HUNDENS plats i folkhemmet Anna Bendz D et finns drygt hundar i Sverige. Ungefär var åttonde hushåll har hund. Hundar förekommer i olika miljöer som sällskapshundar, jakthundar och medhjälpare till människan på olika sätt. Vilken plats hunden ska ha i samhället är en ständigt pågående diskussion och olika frågor uppmärksammas bland annat i media och i den politiska debatten. Ska hunden t ex få följa med sin ägare till äldreboendet eller vistas i butiker? Hunden som hjälp till handikappade har uppmärksammats mer och mer, liksom hundens förmåga att med sitt goda luktsinne markera såväl mögel som cancer. Ska samhället satsa resurser på att utbilda hundar att utföra sådana uppgifter? Den mindre positivt inriktade diskussionen om hunden i samhället handlar exempelvis om kamphundar, om hundar som biter barn och om allergiska problem. Hundar har i flera studier visat sig ha stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Förutom de positiva följderna för den fysiska hälsan som följer av en ökad fysisk aktivitet kan hundens närvaro sänka blodtrycket och minska stressen. 2 Hundar (eller andra sällskapsdjur) gör nytta inom vården av gamla som exempelvis blir mer sociala och mindre deprimerade om ett djur finns i närheten. Samma positiva erfarenheter finns när det gäller hundens närvaro i behandlingsarbetet av psykiskt sjuka. Forskningsprojekt om sällskapsdjurs betydelse för barn och för barns utveckling har bland annat visat att djuren kan ge en social träning och ett ökat självförtroende. Frågar man hundägare själva om vad hunden betyder för dem, svarar en stor majoritet att hunden ger kärlek och tillgivenhet liksom värme och ömhet. Hunden ger bland annat också en meningsfull fritid och motion samt bidrar till att man får fler vänner. 5 En förutsättning för att hundens kapacitet ska kunna användas är att det ges åtminstone något så när goda villkor för att hunden ska få en plats i vårt moderna samhälle. Samtidigt måste i de flesta samhällen mer eller mindre begränsningar finnas för hunden och hundägandet eftersom det finns andra intressen som kan stå i motsättning till hundens rätt att exempelvis vistas på olika platser. Ett sådant allmänt intresse är att hunden inte stör det vilda djurlivet, ett annat är att ta hänsyn till allergiker och hundrädda människor. Olika intressen måste alltså vägas samman, vilket är en uppgift som ytterst hör hemma inom den politiska sfären. Hundars begränsningar att vistas fritt i samhällen, skog och mark regleras via ett antal lagar. Därutöver finns också lokala ordningsföreskrifter i varje kommun. Dessa föreskrifter beslutas av kommunfullmäktige och innefattar regler på ett antal områden, exempelvis var hunden ska hållas kopplad. 259

2 Anna Bendz I Riks-SOM 2006 ställdes en serie frågor i form av förslag som rör hunden i samhället. Förslagen knyter an till aktuella hundfrågor som i flera fall också har politisk koppling. Dessutom ställdes frågor om svarspersonernas relation till hundar. 6 I kapitlet ska svenskarnas förhållningssätt och attityder till hundar analyseras. Vilka är hundägarna? Vilken relation har svenskarna till hundar? Vad anser svenska folket om hundens plats i samhället och vilken variation finns mellan olika grupper av människor? Vilka är hundägarna? Skiljer sig hundägarna som grupp åt från dem som inte har hund? Tabell 1 visar en jämförelse mellan hundägare och icke-hundägare. Hundägarna skiljer sig åt från övriga svenskar på några sätt. Hundägarna har generellt en något lägre utbildningsnivå än de som inte har hund. Hundägarna bor oftare på landet och i villa eller radhus än de som inte har hund. I Stockholm, Göteborg och Malmö bor 6 procent av hundägarna jämfört med 17 procent av dem som inte har hund. 7 Hundägarna har barn i något mindre utsträckning än ickehundägarna (vilket möjligen kan bero på att en större andel av hundägarna än befolkningen i övrigt befinner sig i den yngsta åldersgruppen) men är gifta eller sambo i ungefär lika stor utsträckning. Det finns ingen skillnad mellan grupperna när det gäller hur de upplever sin egen hälsa, och man är lika nöjd med livet oavsett om man har hund eller inte. Ungefär två tredjedelar av hundägarna uppger att de är ute i naturen minst någon gång i veckan, jämfört med ungefär hälften av övriga vilket naturligtvis inte är så förvånande. Till sist verkar hundägarna stå något mer till höger på den politiska vänster-högerskalan än övriga. I enkäten frågas efter vilken ras hundägarna har. Idag finns det strax under 300 raser registrerade i Sverige. De är i sin tur indelade i tio olika rasgrupper efter ursprung och funktion. I presentationssyfte har i det här kapitlet ytterligare en variant på indelning gjorts där hundarna grupperas i små hundar, stora hundar som är av bruks/arbetstyp, stora hundar som mest används till sällskap, jakthundar samt blandrashundar. 260

3 Hundens plats i folkhemmet Tabell 1 Hundägare jämfört med icke-hundägare, olika grupper (procent) Hundägare Icke hundägare Kön Man Kvinna Ålder år år år år Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Klassidentitet Arbetarhem Jordbrukarhem 6 3 Tjänstemannahem Högre tj.manna-/akademikerhem 9 17 Företagarhem 10 8 Boendeområde Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort Sthlm/Gbg/Malmö 6 17 Boendetyp Villa/radhus Lägenhet Civilstånd Ensamstående Sambo Gift Barn Ja Nej Hälsa Dålig Medelgod God Varit ute i naturen/ Ingen gång 4 6 idkat friluftsliv Sällan 8 12 under året Ibland Ofta Nöjd med livet Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt nöjd 5 7 Inte alls nöjd 1 1 Politisk orientering Vänster Vare sig vänster eller höger Höger Kommentar: Antalet svarande bland hundägarna varierar mellan 279 och 299, bland icke-hundägarna är antalet svarande 1270 till 1325 st. När det gäller varit ute i naturen/idkat frilutfsliv under året innebär sällan någon gång under det senaste året eller någon gång i halvåret, ibland någon gång i kvartalet eller någon gång i månaden och ofta någon eller flera gånger i veckan. Vänsterhögerskalan är reducerad, vänster är en sammanslagning av klart till vänster och något till vänster och höger är en sammanslagning av något till höger och klart till höger. 261

4 Anna Bendz Tabell 2 Hundägare och ras (andel och antal) Andel Antal svarande Hundägare totalt Hundras Småhundar Stora hundar arbetande/bruks Stora hundar/sällskap Jakthundar Blandras Summa procent Aderton procent av de svarande anger att de är hundägare. Av hundägarna har 27 procent en ras som kan kallas småhund (exempelvis chihuahua, cavalier king charles spaniel och yorkshireterrier) medan sammanlagt 41 procent har en större hund. Av hundägarna som har stora hundar har en knapp majoritet en ras som huvudsakligen används som sällskapshund (t ex golden retriever). Exempel på raser som räknas till gruppen stora hundar av bruks/arbetstyp är rottweiler och border collie. Blandrasägarna utgör 16 procent av hundägarna, lika stor andel har utpräglade jakthundsraser (exempelvis drever och gråhund). 10 Tittar vi på skillnader mellan olika sociala grupper när det gäller hundras finns det vissa tendenser, men de ska tolkas med försiktighet eftersom antalet svarande i vissa fall är ganska få. Man ska också hålla i minnet att hundinnehav är något som ofta delas av en hel familj, vilket innebär att en gruppering med utgångspunkt i individers egenskaper inte är riktigt rättvisande. Lågutbildade tenderar att ha småhundar och jakthundar i större utsträckning än högutbildade, som tycks föredra de större sällskapshundarna. Personer som har passerat 50-årsstrecket tenderar att i högre utsträckning än yngre ha småhundar. Den yngsta åldersgruppen (15-29 år) har större hundar av arbetande ras, samt blandras. Blandrasen förekommer också bland de äldsta (65-85 år) som också har jakthundar i större utsträckning än yngre. Det finns en viss skillnad mellan män och kvinnor, där män har småhundar och jakthundar i större utsträckning än kvinnor, som i sin tur har blandrashundar i större utsträckning än män. Människor eller familjer som bor i större städer tenderar att ha småhundar i högre grad än de som bor i mindre städer eller på landsbygden. I mindre städer/landsbygd finns en större andel jakthundsägare än i större städer. Till sist verkar det som att personer som står till höger politiskt har stora 262

5 Hundens plats i folkhemmet hundar i större utsträckning än de som står till vänster. Småhundarna är vanligast bland dem som står i mitten av den politiska vänster-högerskalan. Svenskarnas relation till hundar Relationen till hundar skiljer sig åt mellan olika människor. I tabellen nedan kan vi se hur svenskarnas relation till hundar ser ut. Tabell 3 Relation till hundar (procent) Stämmer Stämmer Stämmer inte mycket ganska särskilt Stämmer Balans- Antal bra bra bra inte alls mått Procent svarande Tycker om hundar Är rädd för hundar Är van vid hundar Skulle vilja ha hund om det var möjligt Kommentar: Frågan är formulerad på följande sätt. Hur stämmer följande in på dig personligen när det gäller hundar? Balansmåttet visar andelen som svarat stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra, minskat med andelen som svarat stämmer inte särskilt bra eller stämmer inte alls. Nästan 60 procent anger att det stämmer mycket bra att de tycker om hundar. Lägger vi till även dem som svarar att påståendet stämmer ganska bra är det 84 procent som säger sig tycka om hundar. Samma andel svarar att de inte är rädda för hundar. Andelen mycket hundrädda uppgår till c a 5 procent. Att vara van vid hundar kan innebära att man exempelvis har vuxit upp med en hund i familjen, eller på andra sätt träffat på hundar ofta. Andelen som uppger att de är mycket eller ganska vana vid hundar uppgår till 68 procent medan 11 procent inte anser sig ha någon hundvana alls. Alla som vill kan inte ha hund, exempelvis på grund av att man bor olämpligt, är allergisk eller jobbar hela dagarna. Tjugofyra procent av de svarande anger att de skulle vilja ha hund om de hade möjlighet. En dryg tiondel kan absolut inte tänka sig att ha hund, även om de hade möjlighet. Sammantaget visar resultatet att en majoritet av svenska folket gillar hundar och dessutom är vana vid dem medan en relativt liten del är hundrädda eller ovana. En sammanfattning av hur relationen till hundar ser ut inom olika sociala grupper ser ut som följer. Kvinnor tycker något mer om hundar än män och är vanare vid hundar, men är också något räddare för hundar än män. Äldre personer tycker 263

6 Anna Bendz mindre om hundar, är mindre vana vid hundar samt är något räddare för hundar än personer i de yngre åldersgrupperna. Yngre är också betydligt mer intresserade av att skaffa hund om de har möjlighet än äldre. Det finns vissa skillnader mellan utbildningsgrupperna där högutbildade tenderar att vara räddare för och mindre vana vid hundar än personer som har en lägre utbildning. Boende på landet eller i mindre städer uppger i större utsträckning än personer som bor i större städer att de är vana vid hundar. Hundens plats i samhället I tabell 4 finns resultatet från analysen av svenskarnas förhållningssätt till olika förslag om hunden i samhället. Tabell 4 Inställning till förslag om hunden i samhället (procent) Varken Ingen Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket upp- Balans- Antal bra bra dåligt dåligt dåligt fattning mått Procent svarande Hundar bör i större utsträckning än i dag tillåtas på allmänna platser Inför ett slags körkort som krav på den som skaffar hund Förbjud affärsinnehavare att ha hund i sina lokaler Satsa mer av samhällets resurser på hundar som hjälp till handikappade Förbjud kamphundar helt i Sverige Tillåt sällskapshundar på äldreboende Kommentar: Frågans formulering är följande. Nedan finns ett antal förslag som har förekommit i debatten om hundarnas plats i samhället. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem? Balansmåttet visar andelen som har svarat mycket eller ganska bra minskat med de som har svarat ganska eller mycket dåligt. 264

7 Hundens plats i folkhemmet Det förslag som får mest stöd (85 % som anser förslaget är mycket eller ganska bra) är att samhället ska satsa mer resurser på hundar som hjälp till handikappade. Hundar som hjälp till handikappade kan syfta på ledarhundar för blinda. Men det finns också så kallade service-och signalhundar som hjälper handikappade i det vardagliga livet. Dessa hundar kan t ex tränas för att hjälpa rullstolsbundna att plocka upp saker från golvet, tända lampor, öppna dörrar eller att uppmärksamma sin döva ägare om det ringer på dörren. Till skillnad från ledarhundar för blinda bekostas dock inte dessa hundars utbildning av staten, utan av ägarna själva. Flera motioner har lagts fram i riksdagen med förslag om att samhället ska bekosta utbildningen även för service- och signalhundar. 11 Förslagen har dock avslagits. Ytterligare ett förslag som får stöd av majoriteten av de svarande är att förbjuda kamphundar. 12 Det här är en fråga som förekommer flitigt i media och som även diskuteras på politisk nivå. Ett antal motioner har lagts fram angående kamphundar (framförallt från kd och s), med förslag om exempelvis importstopp för vissa raser, förbud mot innehav av kamphundar och förbud för kamphundar att vistas på offentlig plats. 13 Under 2002 tillsatte regeringen en utredning som skulle utreda frågan om farliga hundar och hundägares ansvar i allmänhet. 14 Till sommaren väntas en ny tillsynslag om hundar. Ett stort stöd får även förslaget om att låta hundar vistas på äldreboende. Hundar på äldreboende förekommer också i den mediala och politiska debatten. Miljöpartiet lade en motion i frågan, som bland annat innehåller förslag på att utreda möjligheten om att personer som bor i särskilt boende eller har hemtjänst ska kunna få ha sällskapsdjur och få hjälp med dem. Miljöpartiet önskar också att riksdagen fattar beslut om att äldreboenden anpassas så att djur kan få bli en naturlig del av de gamlas liv. 15 Förslagen om att införa körkort för hund och att förbjuda affärsinnehavare att ha hund i sina lokaler stöds av mindre än hälften av de svarande. 16 Även frågan om körkort för hundägare har varit uppe till diskussion i riksdagen. I en motion av socialdemokraten Jan Emanuel Johansson konstateras att ett körkort för hundägare där vissa kunskapskrav ställs både skulle gynna samhället och vara bra för hundarna. 17 Det förslag som flest är negativa till är att tillåta hundar på allmänna platser i större utsträckning än idag (en relativt stor andel anser dock att förslaget varken är bra eller dåligt). Hundar får redan idag vistas på de flesta platser och resultatet kan tolkas som att det är tillräckligt i de flestas ögon. Hur ser variationen ut mellan olika grupper när det gäller ställningstagande till de olika förslagen om hunden i samhället? Något som kan påverka vad man tycker om hunden i samhället är den egna relationen till hundar (tabell 5). I tabell 6 visas balansmått när det gäller individegenskaper som kön, ålder och utbildning. Även boendeområde finns med. Det är möjligt att attityder till hunden i samhället skiljer sig åt beroende på var man bor. Frågan om hundar i affärer och på allmänna platser är kanske inte lika aktuell på landsbygden och i mindre städer som i storstan. Flera 265

8 Anna Bendz av förslagen om hunden i samhället är kopplade till diskussioner på partipolitisk nivå. Ytterligare en gruppering sker därför på hur svarspersonerna placerar sig på vänster-högerskalan. Tabell 5 Inställning till förslag om hundens plats i samhället efter relation till hund (balansmått) Hundar bör Inför ett Förbjud Satsa mer av i större ut- slags kör- affärs- samhällets Tillåt sträckning kort som havare resurser på Förbjud sällskapsän idag krav på att hundar som kamp- hundar tillåtas på den som ha hund hjälp till hundar på allmänna skaffar i sina handi- helt i äldreplatser hund lokaler kappade Sverige boende SAMTLIGA Tycker Stämmer mkt bra om Stämmer hundar ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Rädd för Stämmer mkt bra hundar Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Van vid Stämmer mkt bra hundar Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Har Ja hund Nej Skulle Stämmer mkt bra vilja ha Stämmer hund ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Kommentar: Balansmåttet visar skillnaden mellan andelen som anser att förslaget är mycket eller ganska bra och andelen som anser att förslaget är ganska eller mycket dåligt. 266

9 Hundens plats i folkhemmet Tabell 5 visar att om man tycker om hundar eller inte har en tydlig effekt på åsikterna om hunden i samhället. Bland dem som uppger att de tycker mycket om hundar, finns en övervikt på 14 procentenheter för att tillåta hundar på allmänna platser mer än idag. Bland dem som inte tycker om hundar alls är motsvarande siffra -86, alltså ett kraftfullt ställningstagande emot förslaget. Likaså anser personer som tycker om hundar att förslaget att förbjuda affärsinnehavare att ha hund i sina lokaler är betydligt sämre än vad de som inte tycker om hundar gör. En tydlig effekt av att tycka om hundar finner vi när det gäller om hundar ska tillåtas på äldreboende. Skillnaden mellan hundälskare och hundskeptiker är där 70 procentenheter. Det är också bland hundskeptikerna vi finner de ivrigaste förespråkarna för att införa körkort för hund, balansmåttet visar här 81 jämfört med hundälskarnas 41. Samma mönster kan vi se när det gäller skillnaden mellan hundrädda och ickehundrädda samt mellan hundvana och hundovana personer. Precis som i fallet med hundälskare och hundskeptiker är skillnaderna i åsikter om förslagen tydligast när det gäller om hundar ska tillåtas mer på allmän plats, om hundar ska få vara i affärer, samt om hundar ska få vara med i äldreomsorgen. Hundrädda och hundovana anser i större utsträckning att ett körkort för hund ska införas än personer som är mindre rädda och mer vana. Kring förslagen om samhället ska bidra med mer resurser till hundar som hjälper handikappade och att förbjuda kamphundar finns en större enighet bland svarspersonerna, oberoende av relationen till hundar. Det finns visserligen en synlig tendens att personer som tycker om hundar är mer positivt inställda till förslaget om hundar som hjälp till handikappade och mer negativa till att förbjuda kamphundar än de som inte tycker om hundar. Däremot verkar inte hundvana eller hundrädsla ha lika stor betydelse för inställningen till dessa förslag. Hundägarna anser föga förvånande i betydligt större utsträckning än andra att hundar ska få vistas på allmänna platser mer än vad som är fallet idag. Hundägare är också mer negativa till förslaget att förbjuda affärsinnehavare att ha hund i sina lokaler än andra, likaså till förslaget om att införa körkort för hund. Vissa likheter finns mellan dem som gärna vill ha hund och hundägarna, exempelvis är båda grupperna mer skeptiskt inställda till att förbjuda kamphundar än andra och mer positiva till hundar i äldreomsorgen. Den enda fråga där hundägande inte verkar ha någon betydelse är inställningen till hundar som hjälp till handikappade. Balansmåttet i tabellen är framräknat så att mittenalternativet, varken bra eller dåligt förslag, inte är inräknat. Vid en analys av detta svarsalternativ kommer ett intressant mönster fram. Personer som inte tycker om hundar, är ovana vid hundar, är rädda för hundar samt inte vill ha hund har i mindre utsträckning än andra använt sig av mittenalternativet vilket indikerar att de i ganska många fall har starkare preferenser än andra när det gäller hunden i samhället. Hundälskare, hundvana och icke-hundrädda samt de som har eller vill ha hund är oftare indifferenta till förslagen som ges. Ett exempel är frågan om att tillåta hundar på allmänna platser i större utsträckning, där 40 procent av dem som gärna vill ha hund om de får möjlighet har använt sig av alternativet varken bra eller dåligt förslag. Försla- 267

10 Anna Bendz gen om hundar på allmänna platser är överhuvudtaget det som har flest andel svarande på mittenalternativet, vilket kan tolkas som att det inte spelar så stor roll för många. Tabell 6 Inställning till förslag om hunden i samhället efter olika bakgrundsfaktorer (balansmått) Hundar bör Inför ett Förbjud Satsa mer av i större ut- slags kör- affärs- samhällets Tillåt sträckning kort som havare resurser på Förbjud sällskapsän idag krav på att hundar som kamp- hundar tillåtas på den som ha hund hjälp till hundar på allmänna skaffar i sina handi- helt i äldreplatser hund lokaler kappade Sverige boende SAMTLIGA Kön Kvinna Man Ålder år år år år Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Boende- Ren landsbygd/ område mindre tätort Stad/större tätort Politisk Klart till vänster inriktning Något till vänster Varken vänster eller höger Något till höger Klart till höger Kommentar: Balansmåttet visar skillnaden mellan andelen som anser att förslaget är mycket eller ganska bra och andelen som anser att förslaget är ganska eller mycket dåligt. Könsskillnaderna är störst när det gäller ställningstagande till att låta hundar vistas på allmänna platser mer än idag, där kvinnor är mer positivt inställda än män. Kvinnor är också något mer positivt inställda till att införa körkort för hund än vad män är. Skillnaderna mellan olika åldersgrupper är mer påtaglig. Oftast är äldre mer skeptiskt inställda till hundar än yngre. Särskilt tydligt blir det i frågorna om allmän plats och affärslokaler. Skillnaden mellan de yngsta och de äldsta är i de här fallen runt 40 procentenheter. En stor majoritet av den äldsta åldersgruppen vill förbjuda kamphundsraser, medan ju yngre man är desto mer skeptisk är man till ett 268

11 Hundens plats i folkhemmet sådant förbud. Det enda förslag där äldre är mer positiva än yngre gäller om samhället ska satsa mer resurser på hundar som hjälp till handikappade. Utbildning verkar ha en viss betydelse. Lågutbildade är exempelvis mer positiva till förslagen som gäller förbud (kamphundar respektive affärsinnehavares lokaler) än högutbildade. Boende på landet är mindre negativa till att låta hundar vistas på allmänna platser i större utsträckning än i dag jämfört med boende i större städer. Hur är det då med politisk inriktning? Möjligen kan man dra en försiktig slutsats att personer som står till höger på den politiska värdeskalan tenderar att vara mer skeptiska till förbud än de som är mer vänsterorienterade. En jämförelse mellan partiernas sympatisörer ger lite oklara mönster, men en försiktig slutsats är att kristdemokratiska sympatisörer är något mer skeptiska till hunden i samhället än de andra partiernas sympatisörer. Kristdemokratiska sympatisörer anser exempelvis att förslaget att tillåta hundar på allmän plats mer än idag är dåligt. De är också de mest positiva till förslaget att förbjuda kamphundar. Kristdemokraterna anger i mindre utsträckning än andra partisympatisörer att de tycker om hundar, de är också mindre vana vid hundar och räddare för hundar jämfört med andra. De klassiska bakgrundsvariablerna verkar alltså ha åtminstone något med variationen i åsikter om hunden i samhället att göra. Resultaten i tabell 5 och 6 indikerar att vissa av frågorna hänger samman med varandra. För att pröva om det finns något mönster i svaren har en explorativ faktoranalys genomförts. I analysen ingår både förslagen om hunden i samhället och frågorna om relationen till hund. 18 Tabell 7 Dimensioner i åsikter om hunden i samhället samt relation till hund (faktorladdningar) Hundtolerant Hundrestriktiv Tycker om hundar,82 -,036 Van vid hundar,83 -,63 Allmänna platser,70 -,17 Ej hundrädd 19,64 -,14 Hundägare,55 -,14 Äldreomsorg 59,20 Affär,43 -,48 Förbjud kamphundar -,06,73 Inför körkort 0,4,72 Andel förklarad varians Kommentar: Faktoranalysen är varimaxroterad och antalet faktorer är fastställt genom Kaisers kriterium. Andelen total förklarad varians är 50 procent. Resultatet av faktoranalysen är två dimensioner som är relativt tydliga. Dimensionerna visar hur svaren på frågorna hänger samman med varandra. Dimensionen 269

12 Anna Bendz hundtolerant syftar på en allmänt positiv hållning till hunden i samhället och en god relation till hundar. Personer som tycker om hundar och är vana vid hundar samt är hundägare är positivt inställda till att låta hundar vistas mer på allmänna platser än idag och att låta privata affärsidkare ha hundar i sina lokaler, likaså att hundar ska få vara med i äldreomsorgen. Den andra dimensionen karaktäriseras av en önskan att kontrollera hundar och hundägande genom att införa körkort för hundägare och förbjuda kamphundar. Hundens plats i samhället och i svenskarnas hjärtan Svenska folket tycker i allmänhet om hundar, de anser sig vara vana vid hundar och är inte särskilt hundrädda. När det gäller inställningen till de olika förslagen om hunden i samhället finns en viss variation. Generellt sett verkar den egna relationen till hundar ha större betydelse för inställningen till förslagen än andra faktorer som kön eller ålder, men betydelsen av olika faktorer skiljer sig åt något beroende på karaktären på förslagen. Förslagen om att tillåta hundar på allmänna platser mer än idag och att förbjuda affärsinnehavare att ha hund i sina lokaler kan ses som indikatorer på vilken plats hunden ska ha i det offentliga rummet. Här har den egna relationen till hundar som mest betydelse för hur man ställer sig till förslagen. Hundar kan ha en samhällsnyttig funktion. Bland frågorna som ställs i enkäten är hunden som hjälp till handikappade samt hunden i äldreomsorgen exempel på hundens samhällsnyttiga funktion. När det gäller de här förslagen är svenskarna mer överens än om hundens plats i det offentliga rummet. Förslaget om hunden som hjälp till handikappade har i princip ett fullständigt stöd. Åsikterna om hundar i äldreboende varierar något mer och de största skillnaderna hittar vi även här mellan människor med olika relation till hundar. Förslagen om körkort för hundägare och att förbjuda kamphundar handlar om att kontrollera hundar och hundägande på olika sätt. Relationen till hundar har större betydelse för åsikter om körkort än för vad man tycker om kamphundsförbud. Som resultaten visar finns det många och ibland starka åsikter om hundarnas plats i samhället. Hunden förekommer både i politiska sammanhang och i diskussioner i media. Fido är alltså knappast en angelägenhet enbart för sin ägare utan en del av samhället och den samhällspolitiska debatten. 270

13 Hundens plats i folkhemmet Noter 1 Förekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll, rapport från SCB år 2006 på uppdrag av Svenska kennelklubben. 2 Sallander och Wrange Norling Se t ex Norling 1981 och 1990, Sallander och Wrange Se Norling 1990, Båth, Krook, Sandqvist och Skantze Frågorna i SOM-enkäten finansierades av Svenska Kennelklubben. 7 Se också Förekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll, rapport från SCB på uppdrag av Svenska kennelklubben. 8 Se Svenska kennelklubbens hemsida, 9 Att antalet inte stämmer med det totala antalet hundägare beror på att vissa svarande inte har fyllt i ras, och att vissa svar inte går att läsa. 10 Blandrashundar kan vara av många olika slag, definitionen på en blandras är att två eller fler raser ingår. 11 Motion 2006/07:So470. Se t ex också motion 06/07:So218 och motion 2006/07: So Vad som räknas som kamphundar definieras dock inte i frågan. 13 Motion 2004/05:Ju247, Motion 2004/05:MJ340, Motion 2000/01:MJ SOU 2003:46 15 Motion 2006/07:So305. Motionen avslogs i riksdagen. Se även motion med samma innehåll av Barbro Westerholm (fp). 2006/07:So Ett av de mest kända fallen om hund i affärer, som diskuterades i media för ett par år, sedan är nog taxen Ville i Halmstad. Villes matte innehade en frisörsalong och brukade ta med sin tax till jobbet. Kommunen menade att hon inte skulle få ha med sig hunden till sin frisörsalong eftersom allergiker då inte kunde klippa sig där. Fallet gick igenom tre instanser och till slut fick Villes matte rätt. Diskussionen gällde i stor utsträckning om näringsidkarens rättigheter att själva bestämma över sitt företag kontra hänsyn till allergiker. 17 Motion 2002/03:MJ Frågan om hundar som hjälp till handikappade är borttagen ur analysen eftersom fördelningen är sådan att i princip alla är positivt inställda till förslaget, det finns alltså en mycket liten variation. 19 Variabeln är vänd, så att värde 1 visar att man är orädd. 271

14 Anna Bendz Referenser Båth, M, Krook A C, Sandqvist, G; Kerstin Skantze (1975): Behövs hunden? En undersökning om hundens sociala betydelse för människan. Tre-betygsuppsats i psykologi, Socialhögskolan i Göteborg. Förekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll. Rapport från SCB Motion 2000/01:MJ503. Motion 2002/03:MJ477. Motion 2004/05:Ju247. Motion 2004/05:MJ340. Motion 2006/07:So305. Motion 2006/07:So470. Norling, Ingemar (1981): Människans bästa vän. Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete samt Svenska kennelklubben. Norling, Ingemar (1990): Hundens betydelse. Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete samt Svenska kennelklubben. Sallander, Marie; Carin Wrange (2005): Sällskapsdjurens effekter på människa och samhälle. Manimalisrapporten SOU 2003:46. Hund i rätta händer om hundägarens ansvar. 272