1 Inledning. 2 Verksamhet. Verksamhetsplan (7) Bildningsnämnden. 2.1 Verksamhetsbeskrivning

Transkript

1 Verksamhetsplan (7) Bildningsnämnden Datum Inledning Verksamhetsplanen beskriver den verksamhet nämnden ansvarar för. Syftet är att ge en samlad bild av verksamhetens innehåll samt att fungera som ett stöd för planering, styrning och ledning av verksamheten. Efter denna inledning följer en verksamhetsbeskrivning som omfattar en övergripande beskrivning av verksamhetens olika delar samt verksamhetens huvuduppdrag och prioriteringar för Härefter presenteras nämndens effektmål för Dessa kopplas till kommunens strategiska inriktningsmål. För respektive effektmål anges även vilka indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse, samt vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppnås. Sedan anges nämndens ramar för 2016 genom en redovisning av nämndens ekonomi och de investeringar som nämnden avser genomföra från och med 2016 till och med Slutligen redovisas nämndens personalresurser och här görs även jämförelser med tidigare års budget och bokslut. 2 Verksamhet I detta avsnitt beskrivs verksamhetens olika delar; de avdelningar och enheter som verksamheten är uppdelad i, dess respektive ansvarsområde samt vilka prioriteringar som verksamheten kommer att ha under året. 2.1 Verksamhetsbeskrivning Övergripande bildningsförvaltningen Måluppfyllelsen i matematik är ett fortsatt utvecklingsområde. Alla lärare i grundskolan som undervisar i matematik har deltagit i matematiklyftet. I det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) beskrivs ett förändrat arbetssätt i klassrummet som på sikt förväntas ge effekter på elevernas resultat. Arbetet med kollegialt lärande i matematik fortsätter inom och mellan grundskolorna. Gymnasie- och vuxenutbildningen kommer läsåret 15/16 påbörja den nationella satsningen matematiklyftet. Antalet nyanlända barn, elever och studerande ökar markant. Detta i kombination med att det den förste januari 2016 införs nya regler för nyanländas skolgång innebär att nuvarande organisation och arbetssätt behöver förändras. För att stärka kompetensen kring nyanländas lärvillkor kommer verksamhetschefer och rektorer för grundskola och gymnasieskola att genomgå fortbildning i att leda nyanländas lärande. I förskolan fortsätter arbetet med att använda digitala hjälpmedel som stöd i undervisningen för nyanlända. Den stora utmaningen för modersmålsundervisningen under de kommande åren blir att hantera det ökande behovet av studiehandledning på modersmålet. Ett omfattande arbete startar läsåret 15/16 i syfte att utveckla en bredare samverkan mellan skola och arbetsliv. Bildningsförvaltningen står inför stora utmaningar kring kompetensförsörjning med anledning av omfattande pensionsavgångar de närmaste åren. Den nationella lärarbristen kommer att öka eftersom tillgången på nyutbildade lärare inte är tillräcklig. Samtidigt som lärarbristen är stor genomförs krav på lärarlegitimation den 1 juli 2015, vilket innebär att lärare måste ha legitimation för att kunna ansvara för undervisning och sätta betyg. För att kunna rekrytera och behålla lärare är det av största vikt att arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare.

2 2 (7) Skollagen är tydlig gällande skyldigheten att ge särskilt stöd till de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Motsvarande lagtext finns för barn i förskolan. Stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Barnen i förskolan ska få det stöd som deras speciella behov kräver. Våren 2015 uppdrog bildningsnämnden åt förvaltningschefen att tillse en uppdatering av tidigare lokalutredningar avseende förskolan och grundskolan. Den uppdaterade lokalutredningen, som har genomförts av en extern konsult, visar stora behov av ytterligare skol- och förskoleplatser som föreslås tillfredsställas genom flera stora om- och nybyggnadsprojekt de närmaste åren. De stora behoven kommer innebära ett fortsatt fokus kring lokalförsörjningsfrågorna under Satsningen på elevdatorer med tillhörande kompetensutvecklingsinsatser görs bl.a. för att skapa en likvärdighet för eleverna i skolan, uppfylla läroplanernas mål och riktlinjer, möjliggöra nya pedagogiska och formativa arbetssätt samt öka elevernas måluppfyllelse. Förskola Förskolorna har bedömt kvaliteten på det pedagogiska arbetet utifrån gemensamma kvalitetskriterier och ett gemensamt utvecklingsområde har tagits fram. Läroplansområdet naturvetenskap och teknik behöver utvecklas på förskolorna. Samtidigt konstateras att det finns många barn som är i behov av särskilt stöd i sin tal- och språkutveckling och särskilda kompetensutvecklingsinsatser kommer att genomföras för förskolans personal. Ett arbete med att ta fram rutiner för mottagande av nyanlända barn i förskolan har påbörjats. Dessutom fortsätter arbetet med att använda digitala hjälpmedel som stöd i undervisningen. Förskoleklass/ grundskola/ fritidshem Under 2015 har bildningsförvaltningen påbörjat att arbete med att ta fram en separat mall för att följa upp arbetet och kvaliteten i förskoleklassen. Ett av utvecklingsområdena som lyfts fram i grundskolans systematiska kvalitetsarbete är läsoch skrivinlärning. Läsandet och skrivandet är avgörande för elevers lärande. Alla lärare ansvarar för elevers kommunikations- och språkutveckling. Hösten 2016 kommer grundskolorna att delta i Läslyftet som är en nationell fortbildning för lärare i syfte att stärka elevernas läsförståelse och skrivförmåga. Likvärdigheten på fritidshemmen är ett fortsatt utvecklingsområde. Fritidshemsutvecklarna kommer initialt att att genomföra verksamhetsbesök, delta i fritidshemmens utvecklingsmöten och handleda kollegor utifrån fritidshemmens identifierade utvecklingsområden. Bildningsförvaltningen arbetar i dag med läxhjälp i olika form och omfattning. Under 2016 kommer arbetet fortsatt utvecklas för att kvalitetssäkra likvärdigheten Gymnasieskola Samarbetet mellan Malmö högskola och Söderslättsgymnasiet kommer att avslutas men utvecklingsarbetet kring formativt förhållningssätt kommer att fortsätta på respektive rektorsområde. Ett arbete för att stärka samverkan med näringslivet fortsätter genom att arbetsplatsförlagt lärande kommer att prioriteras de kommande åren. Söderslättsgymnasiet fortsätter satsningen på lokala idrottsgymnasier genom att öka antalet idrottsinriktningar inför antagningen Söderslättsgymnasiet kommer att intensifiera arbetet med elever som hoppar av sina studier genom olika projekt, t. ex genom Plugg in. Projektet syftar till att hitta olika metoder för att motivera ungdomar till fortsatt skolgång. Grund- och gymnasiesärskola Antalet elever i grundsärskolan/gymnasiesärskolan fortsätter att minska. Elevgruppen är heterogen och många av eleverna har stora behov.

3 3 (7) Det blir en stor utmaning att möta den minskade elevtillströmningen och lagkravet på lärarlegitimation från och med Vuxenutbildning Verksamheten ansvarar för grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särskolevuxenutbildning samt svenska för invandrare. Vuxenutbildningens stora utmaning 2016 blir att tillsammans med arbetsmarknadsförvaltningen och arbetsförmedlingen skapa rutiner för utbildningskontrakt och trainee-jobb. 2.2 Prioriteringar för 2016 Barn i Behov av särskilt stöd Ansökningarna om riktat stöd så kallad BIBASS (barn i behov av särskilt stöd) rör svårigheter inom många områden, bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, aggressivt och utagerande beteende, syn- och hörselnedsättning, rörelsehinder, mycket stora inlärningssvårigheter, olika former av sjukdomar och syndrom. Ett barn eller en elev kan ha svårigheter inom flera av ovanstående områden. Komplexiteten är stor och de som beviljas riktade resurser har omfattande behov. Kommunfullmäktige beslutade att prioritera 10 mnkr till barn i behov av särskilt stöd. 3 Mål I detta avsnitt redovisas de effektmål och aktiviteter som nämnden antagit för verksamheten. 3.1 Effektmål Inledningsvis anges de effektmål som nämnden åtar sig att uppnå under För varje effektmål anges även vilka indikatorer som ska användas för att mäta måluppfyllelse, samt beslutade målvärden för Inriktning Inriktningsmål Effektmål Indikator Målvärde Livskvalitet; hälsa, trygghet, boende, upplevelser ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet Upplevelsen av ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden Arbete; näringsliv, utbildning, självförsörjning ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet Matematikkunskaperna ska förbättras Andel (%) elever i åk 3 som klarat alla Nationella delprov för ämnet matematik Andel (%) elever i åk 6 med betyg A-E på nationella prov i Matematik minst 70 % minst 92 % Andel (%) elever i åk 9 med betyg A-E på nationella prov i Matematik minst 84 % prov i matematikkurs1a (Yrkesprogram) minst 65 % minst 58 %

4 4 (7) Inriktning Inriktningsmål Effektmål Indikator Målvärde prov i matematikkurs2b (EK/SA) prov i matematikkurs 2B (NA/TE) minst 87 % Andel (%) förskolor som når minst 3 vad gäller matematisk utveckling i skattningsmaterialet minst 100 % Läsförståelse och skrivförmåga ska förbättras Elever i åk 3 som klarat alla delprov för ämnet svenska och svenska som andraspråk minst 72 % Andel (%) elever i åk 6 med provbetyg A-E i Svenska minst 96 % Andel (%) elever i åk 9 med provbetyg A-E i Svenska minst 96 % prov i Svenska 1 (Yrkesprogram) minst 65 % prov i Svenska 3 (Högskoleförbredande program) minst 95 % Andel (%) förskolor som når minst 3 vad gäller barns språkliga och kommunikativa utveckling i skattningsmaterialet minst 100 % ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne Fler elever från gymnasiets yrkesprogram ska vara anställningsbara direkt efter avslutade studier Andel (%) elever på Yrkesprogram med minst betyget E på de kurser som respektive bransch angett som krav för att eleverna ska vara anställningsbara minst 82 % Långsiktig hållbar tillväxt; miljö, ekonomi, infrastruktur ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön Matematikkunskaper ska förbättras Den enskilt största faktorn till att elever inte blir behöriga till gymanse- och högskola är att kunskapskraven i matematik ej uppfylls. Diskrepansen mellan resultaten på nationella prov och betyg har dessutom ökat de senaste åren. Läsförståelsen och skrivförmågan ska stärkas Läsförståelsen och skrivförmågan är en avgörande förutsättning för elevernas lärande i alla ämnen.

5 5 (7) Fler elever från gymnasiets yrkesprogram ska vara anställningsbara efter avslutade studier Den gymnasiereform som började gälla 2011 har inneburit att färre elever på yrkesprogram blir behöriga till högskola. Yrkesprogramseleverna måste därför i större utsträckning förberedas på ett arbetsliv efter avslutade gymnasiestudier. 3.2 Aktiviteter I nedanstående tabell redovisas de aktiviteter som nämnden beslutat att förvaltningen ska genomföra under 2016 för att respektive effektmål ska uppnås. Effektmål Aktivitet Status Matematikkunskaperna ska förbättras Läsförståelse och skrivförmåga ska förbättras Fler elever från gymnasiets yrkesprogram ska vara anställningsbara direkt efter avslutade studier Ta fram screeningtester i matematik till alla årskurser Fortsatt arbete med matematiklyftet Fortbildning i förskolan för att möta barn med kommunikationssvårigheter Kompetensutveckling via läslyftet för hela grundskolan, delar av förskola och gymnasieskola Gemensam handlingsplan för utredning av läs- och skrivsvårigheter skall tas fram och implementeras Projekt Samverkan Skola Arbetsliv. ESF-projektet "Raka vägen" (ur europeiska socialfonden) 4 Ekonomi I detta avsnitt presenteras nämndens ekonomiska ramar samt de investeringar nämden har beslutat om. Bildningsnämndens tekniska ram 2016 ( tkr) innebar en ökning ( tkr) jämfört med budget 2015 ( mnkr). Den tekniska ramen för 2016 tar då hänsyn till minskad internränta (-23 tkr), flytt av kostnadsansvar för arkivtjänst (-88 tkr), volymförändrat barn- och elevantal (3 262 tkr), beslut om budgetjusteringar (2 844 tkr), anslag om ekologisk mat (800 tkr) samt löne- och prisförändringar ( tkr). Löne- och prisförändringar är från och med 2015 uppräknade utifrån ett Prisindex för Kommunal Verksamhet (PKV) som 2016 uppgår till 2,7%. Kommunfullmäktige beslutade att reducera bildningsnämndens ram med 3% motsvarande tkr samtidigt som tkr prioriterades till barn i behov av särskilt stöd. Den 26 oktober beslutade kommunfullmäktige ( 217) att tillskjuta bildningsnämnden tkr. På grund av slopade lägre arbetsavgifter för unga tillförs bildningsnämnden tkr vilket medför att bildningsnämndens budget ökar ytterligare och uppgår år 2016 till tkr. Kommunfullmäktiges beslut om reducerad ram ( ) och prioriteringar/satsningar ( ) innebär för bildningsnämndens budget en minskning med tkr, i förhållande till den tekniska ramens förutsättningar. Bildningsförvaltningen har för avsikt att initiera en extern utredning för att kartlägga den nuvarande organisationens effektivitet för att på så sätt identifiera möjligheter till besparingar. Merparten av de tidigare befarade besparingarna kommer dock ej att behöva genomföras år 2016.

6 6 (7) 4.1 Nämndstotal i löpande priser I följande tabell redovisas verksamhetens samlade intäkter och kostnader. Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget /- % 2015/16 Verksamhetens intäkter % varav - bidrag % - taxor och avgifter % - övrigt % Verksamhetens kostnader % varav - personal % - lokaler (ej städ o fastighetsskötsel) % - kapitalkostnad % - övrigt % Summa nettokostnader % 4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser I följande tabell redovisas kostnaderna för verksamhetens olika delar. Belopp i löpande priser (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget /- % 2015/16 Verksamhetens nettokostnader % varav 100 Nämnds- och styrelseverksamhet % 400 Öppen förskola % 407 Förskola % 412 Pedagogisk omsorg % 425 Fritidshem % 435 Förskoleklass % 440 Grundskola % 443 Obligatorisk särskola % 450 Gymnasieskola % 453 Gymnasiesärskola % 472 Gymnasial vux.utb o påbygg.utb 470 Grundläggande vuxenutbildning % % 474 Särvux % 476 Svenska för invandrare % 480 Fördelad administration (skol) % 492 Skolskjuts, fördelning % 493 AV-central, fördelning % 494 Elevvård % 495 Studie- & Yrkesvägledare %

7 7 (7) Budgeten för pedagogisk omsorg minskar på grund av färre barn på fristående enheter och därmed minskade interkommunala kostnader. Budgeten för särskolan har minskat beroende på ett minskat elevunderlag. Både inom obligatorisk särskola och gymnasiesärskolan. Verksamheten skolskjuts har ökade kostnader på grund av ett nytecknat taxiavtal. Förändringarna i respektive verksamhet inom vuxenutbildningen beror på att budgeten fördelats annorlunda jämfört med Den totala ökningen för verksamheterna inom vuxenutbildningen är 6 procent. 4.3 Nämndens investeringar i löpande priser I följande tabell redovisas nämndens investeringsplan. Spec (tkr) Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Investeringstak* Investeringsram KF inv projekt Avvikelse mot tak Investeringarna under perioden avser om-, ny- och tillbyggnader av lokaler för bildningsnämndens verksamheter samt utbyte av skolbussar. Investeringarna är i huvudsak resultatet av kommunfullmäktiges beslut om investeringsplan i december Beslutet innebar att flera av bildningsnämndens projekt flyttades framåt i tiden i förhållande till det underlag till investeringsplan som nämnden hade beslutat om utifrån en lokalbehovsanalys som byggde på den senaste befolkningsprognosen. Detta innebär att planen redan vid kommunfullmäktiges beslut 2013 inte speglade bildningsnämndens behov. Under våren och sommaren 2015 har en extern konsult arbetat med en uppdatering av tidigare lokalutredningar avseende förskolan och grundskolan. Den 30 september kommer bildningsnämnden att fatta beslut om den uppdaterade lokalutredningen som också kommer att ligga till grund för bildningsnämndens underlag till investeringsplan Personal I följande tabell redovisas nämndens personalresurser. Spec Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare Sjukfrånvaro (%) 5,7 5 6,5 Bildningsförvaltningen har en fortsatt ökning av sjuktalen. Redan vid Nöjd medarbetarindexmätningen 2014 hade bildningsförvaltningen en hög andel av personalen som upplevde stress. Om arbetsbelastningen upplevs hög av den befintliga personalen kan det innebära svårigheter att såväl behålla personal som att rekrytera ny personal. Med tanke på de stora rekryteringsbehov som bildningsförvaltningen står inför är det av största vikt att arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna erbjuda en god arbetsmiljö. Fortsatt hög upplevd arbetsbelastning för personalen kan också innebära att kostnaderna för sjukskrivningar ökar.