GEODATASPECIFIKATION. Stompunkter. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Stompunkter Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt - Lantmäteriet Stompunkter DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING Dnr /3033 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Grundversion framtagen Slutversion från projektet Svensk geoprocess Modeller anpassade till XMLscheman samt rättningar. Bilaga A Mindre korrigeringar i modell. Översyn kodlistor. Uppdragsledare: Lars Kvarnström (LTK Geodesi) Arbetsgrupp: Linda Alm (Lantmäteriet) Britt-Marie Ekman (Lantmäteriet) Anders Lager (Upplands Väsby kommun) Per-Inge Jansson (Helsingborgs kommun) Maria Uggla (Stockholms stad) Magnus Wilhelmsson (Malmö kommun) Lana Louka (Eskilstuna) Sven-Gunnar Johansson (Trafikverket) Peter Andersson (Lantmäteriet) Håkan Oscarsson (Lantmäteriet) Sara Wahlund (WSP) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Linda Alm (Lantmäteriet) Britt-Marie Ekman (Lantmäteriet) Anders Ekman (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Linda Alm (Lantmäteriet) Anders Ekman (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida

3 1 (106) Styrgruppen Samverkan Svensk Geoprocess I samverkansprojektet har geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman utarbetats. Målet med arbetet har varit att kunna utbyta enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1. bidrar med geodatateman till Samhällsbyggnadskartor. För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivits och där geodataspecifikationen använts i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och beroende på tema andra berörda myndigheter.

4 2 (106) Styrgruppen Introduktion till Specifikationens dokumentation baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspires dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Inspire är ett EU-direktiv med regler för hur infrastruktur för geodata i EU ska byggas upp. Geodataspecifikationen för Stompunkter är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsutbytesmodell och krav på geodata som beskriver stompunkter. Med stompunkter avses fast markerade punkter med kända koordinater i plan och/eller höjd. Stompunkter ingår i och beräknas i stomnät. Utmärkande för alla stomnätstyper är att mätningarna som ligger till grund för beräkning av stomnätet innehåller överbestämningar för att få kontrollerbarhet vid beräkning av punkternas koordinater och höjder. Stompunkternas huvudsakliga syfte är att utgöra referenspunkter vid mätning för kartläggningsändamål av geografiska objekt. Stompunkter delas traditionellt upp i stompunkter i plan och stompunkter i höjd - höjdfixar. De stompunkter i höjd som tillhör riksavvägningen (3:e precisionsavvägningen) definierar höjdsystemet RH 2000 i Sverige. Referenssystemet SWEREF 99 realiseras av de 20 ursprungliga fundamentalpunkterna i det fasta referensstationsnätet SWEPOS och försäkras av ett mindre antal stompunkter, SWEREF-punkter, vilka utgjorde utgångspunkter vid etablering av RIX 95-nätet. Även om det fortfarande finns en uppdelning av stompunkter i plana punkter och höjdfixar är många punkter bestämda både i plan och höjd, dock med olika kvalitet. Beroende på mätmetod, markeringssätt och tillgänglighet kan samma fysiska markering fungera som stompunkt i både plan och höjd. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processen ett framtida scenario för användningen av stompunkter och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen (processen innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till och tas också fram inom ). Geodataspecifikationen avser de geodata om Stompunkter som Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket samlar in, lagrar och tillhandahåller. Exempel på andra stomnätsägare är Sjöfartsverket, SMHI och Stockholms Lokaltrafik. Även i samband med stora infrastrukturprojekt finns behov att etablera projektanpassade stomnät med andra huvudmän än de nämnda. Samtliga aktörer som är beroende av fast markerade stompunkter för sin mätningsverksamhet är intressenter när det gäller utformningen av Geodataspecifikationen Stompunkter.

5 3 (106) Styrgruppen En informationsutbytesmodell för Stompunkter redovisas i avsnitt 5 samt i Bilaga B. Fullständig informationsmodell och i Bilaga C. Objekttypskatalog. Informationsmodellen innehåller en grafisk i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår såväl av UML-modellen som av objekttypskatalogen. Informationsutbytesmodellen är baserad på objektkataloger och attributförteckningar som förekommer hos olika stomnätsansvariga organisationer. Tillämpliga HMK-dokument, framför allt de äldre dokumenten Handbok Geodesi Stommätning (HMK-Ge:S), Handbok Geodesi GPS (HMK-Ge:GPS) och Handbok Geodesi Markering (HMK-Ge:S), har också varit vägledande. I en förstudie kallad WMS Stompunkt, som utfördes 2013 togs en enkel specifikationsmodell fram. Denna har fungerat som underlag för jämförelse av lagringsmodeller för stomnätsinformation hos kommunerna, Lantmäteriet och Trafikverket. Specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman som tas fram i är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman. Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 0 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

6 4 (106) Styrgruppen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 6 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om Stompunkter 15 3 STOMPUNKTER OMFATTNINGAR 17 Omfattning - Stompunkter 17 4 IDENTIFIERING AV STOMPUNKTER 18 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsutbytesmodell Beskrivning av Basmodell Beskrivning av Stompunkter 34 6 REFERENSSYSTEM 45 7 KVALITETSKRAV Datakvalitet 47 8 METADATA 49 9 TILLHANDAHÅLLANDE DATAFÅNGST OCH AJOURHÅLLNING Datafångstkrav Underhåll av data PRESENTATIONSREGLER 53

7 5 (106) Styrgruppen 12 ÖVRIG INFORMATION Stompunkts- och stomnätshierarki REFERENSER 57 1 HMK Handbok i mät- och kartfrågor Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS Övriga referenser 58 BILAGA A. TEST AV SPECIFIKATIONSUPPFYLLELSE 59 BILAGA B. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSMODELL 61 BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG 63 Klasser från basmodell 63 Klasser för stompunkter 69 Inspire Base Types och BaseTypes 2 98 BILAGA D. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 103 Bilaga D1. Krav 103 Bilaga D2. Rekommendationer 104

8 6 (106) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av data om stompunkter som framställts på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geodetisk Infrastruktur Adress Gävle Telefon E-post svenskgeoprocess@lm.se URL Språk Svenska Ämnesområde Syfte 013 Positionering Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 33). Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av enhetliga nationella leveranser av Stompunkter mellan kommuner, Trafikverket och Lantmäteriet. Utbyte kan avse både från producent till datalager och från datalager till användare. Med utbyte av Stompunkter avses utbyte av stompunktsinformation om fast markerade koordinat- och/eller höjdbestämda punkter i de nationella referenssystemen - SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd - inklusive utbyte av information från referensstationer. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna geodataspecifikation samt till entreprenörer och konsulter som har behov av utgångspunkter för inmätning och positionering i situationer med höga krav på låg mätosäkerhet och stor tillförlitlighet. Specifikationerna ska kunna vara ett stöd för användare av stompunktsinformation i att få större förståelse för datamängders användbarhet, kvalitet och tillförlitlighet.

9 7 (106) Styrgruppen Termer och ar Termerna är uppdelade i två tabeller, den första beskriver objekttyper från denna geodataspecifikation, den andra innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter definition. Tabell 1. Temaspecifika termer Stompunkter Term Anslutningsnät Avvägningsnät Anslutningspunkt Bruksnät Brukspunkt Digitalt Geodetiskt Arkiv Geocentriska koordinater Geodetiska koordinater Geografiska koordinater Geoidmodell Beskrivning (och eventuella kommentarer) stomnät som utgör regionala/lokala förtätningar av nationella referensnät, främst för vidare etablering av bruksnät [HMK-Ordlista] stomnät i höjd utformat som ett höjdtågsnät i slutna slingor sammankopplade i knutpunkter; mätning av höjdskillnader i höjdtågen utförs med avvägning men även trigonometriskt mätta höjdskillnader kan ingå stompunkt i förtätningsnät som tillsammans med riksnätet utgör anslutningsnät vid stomnätsförtätning stomnät som används (lokalt) för geodetisk mätning och kontroll [HMK-Ordlista] stompunkt i bruksnät som fungerar som utgångspunkt för lokal mätning digitalt arkiv som innehåller uppgifter om de geodetiska punkterna i de nationella riksnäten koordinater i ett tredimensionellt, rätvinkligt koordinatsystem med origo i jordens mittpunkt; koordinatsystemets Z- axel sammanfaller med jordens rotationsaxel, X-axeln går ut genom den punkt där nollmeridianen skär ekvatorn och Y- axeln skär ekvatorn så att ett högerorienterat koordinatsystem bildas [HMK-Ordlista] geodetisk latitud och geodetisk longitud, med eller utan höjdangivelse; geodetisk latitud för en punkt definieras som vinkeln mellan punktens normal mot ellipsoiden och ekvatorsplanet, och geodetisk longitud som vinkeln mellan nollmeridianplanet och det meridianplan som innehåller punktens normal mot ellipsoiden [HMK-Ordlista] koordinater som möjliggör geografisk lägesangivelse, t.ex. geodetiska koordinater eller geocentriska koordinater; geografiska koordinater kan anges på en tvådimensionell yta med hjälp av en kartprojektion [HMK-Ordlista] modell för omvandling av höjd över ellipsoiden till höjder över geoiden, t.ex. vid GNSS-mätning. [HMK-Ordlista]

10 8 (106) Styrgruppen GNSS-nät Höjdfix Höjdtågsnät Kontrollerbarhet Koordinattransformation Lägesosäkerhet Mätosäkerhet Nätverks-RTK Plana koordinater Plan-höjdpunkt Planpunkt Polygonnät Polygonpunkt Primärnät tredimensionellt stomnät bestående av sammankopplade GNSS-baslinjer i ett nätverk. Koordinatberäknat och utjämnat i 3D geocentriska/geodetiska koordinater. Höjder i höjdsystemet erhålls genom omvandling av höjder över ellipsoiden med hjälp av en geoidmodell stompunkt med utjämnad höjd i gällande höjdsystem; fungerar som utgångspunkt för höjdmätning stomnät i höjd bestående av sammankopplade höjdtåg, t.ex. riksnätet i höjd; höjdskillnaderna i höjdtågen mäts med avvägning alternativt med likvärdig trigonometrisk metod [Handbok Geodesi Stommätning (HMK-Ge:S)] möjligheten att kontrollera mätningar; uttrycks ofta som ett så kallat k-tal mellan (0) och ett (1), där noll betyder icke kontrollerbar och ett = 100-procentigt kontrollerbar; synonym till inre tillförlitlighet [HMK-Ordlista] omräkning av koordinater mellan referenssystem med hjälp av inpassningspunkter med kända koordinater i båda systemen; jämför överräkning osäkerhet i positionsangivelser; en utvidgning av termen mätosäkerhet till att även omfatta positioner beräknade ur mätdata [HMK-Ordlista] Kommentar: Termen kommer från standarden GUM och ersätter i detta dokument den äldre termen lägesnoggrannhet, förutom i avsnittet om datakvalitet. en parameter som är förbunden med mätresultatet och som kännetecknar spridningen av värden som rimligen kan tillskrivas mätstorheten ; mäts med hjälp av standardosäkerhet [HMK-Ordlista] den vanligaste metoden för relativ GNSS-mätning i realtid där flera referensstationer utnyttjas [HMK-Ordlista] koordinater tillkomna genom en kartprojektion punkt som ingår i både stomnät i plan och stomnät i höjd stompunkt med koordinater i gällande koordinatsystem; fungerar som utgångspunkt för planmätning benämning av bruksnät i plan enligt en produktionsinriktad hierarkisk indelning; mätning i tågform, med längdmätning och vinkelmätning [Handbok Geodesi Stommätning (HMK-Ge:S)] punkt i ett polygonnät byggplatsnät enligt SS ISO 4463, nu ersatt av SIS-TS 21143:2013; utformat för utsättning på byggarbetsplatser [Handbok Geodesi Stommätning (HMK-Ge:S), Specialnät]

11 9 (106) Styrgruppen Referensstationsnät Riksavvägningen Riksnät i höjd Riksnät i plan Rikspunkt RIX 95-punkter stomnät bestående av stompunkter utrustade med en fast GNSS referensstation tredje precisionsavvägningen genomförd ; resulterade i ca fixpunkter på marken, punkternas höjder definierar höjdsystemet RH 2000 nationellt rikstäckande höjdnät av stompunkter med höjder i det nationella höjdsystemet [Handbok Geodesi Stommätning (HMK-Ge:S)] nationellt rikstäckande stomnät med koordinater i det nationella referenssystemet [Handbok Geodesi Stommätning (HMK-Ge:S)] stompunkt som ingår i riksnät punkter tillhörande RIX 95-projektet; se Förkortningar Sekundärnät stomnät för byggnadskonstruktioner enligt SS ISO Förtätning av primärnät Standardosäkerhet Stomnät Stompunkt SWEREF-punkter Triangelnät Triangelpunkt Trigonometriskt höjdnät medelfel, σ [HMK-Ordlista] sammanhängande nät av stompunkter som genom geodetisk mätning och utjämning är lägesbestämda i ett referenssystem [HMK-Ordlista] fysiskt markerad punkt ingående i ett stomnät [HMK-Ordlista] ca 300 punkter som utgör försäkringspunkter för SWEPOSnätet; utgångspunkter för RIX 95 traditionell benämning av riksnät/anslutningsnät i plan enligt en produktionsinriktad hierarkisk indelning; mätning utfördes ursprungligen genom riktnings- och vinkelmätning och endast någon enstaka längd; numera ingår längdmätning som den dominerande mätmetoden [Handbok Geodesi Stommätning (HMK-Ge:S)] punkt i ett triangelnät stomnät i höjd med höjder mätta direkt mellan de markerade punkterna; beräknas ofta i samband med planmätning, t.ex. väggpunktsnät [Handbok Geodesi Stommätning (HMK-Ge:S)] Täckningsfaktor 1:an, 2:an och 3:an i 1σ, 2σ och 3σ, alternativt 1,96 för 95- procentiga konfidensintervall vid normalfördelning (och motsvarande för andra fördelningar) [HMK-Ordlista] Täckningsgrad signifikansnivå [HMK-Ordlista]

12 10 (106) Styrgruppen Utvidgad mätosäkerhet Väggpunktsnät Överräkning t.ex. 2σ eller 3σ; konfidensintervall med olika täckningsgrad (större än standardosäkerheten, 1σ) [HMK-Ordlista] bruksnät vanligen inom tätorter utformat för fri instrumentuppställning; punktmarkeringar utförda huvudsakligen på husväggar över huvudhöjd; mätning av riktningar och längder från ofta omarkerade instrumentuppställningar; beräkning som triangelnät i plan och trigonometriskt höjdnät i höjd [Handbok Geodesi Stommätning (HMK-Ge:S), Specialnät] övergång mellan projektionszoner i ett referenssystem genom att ur Northing och Easting beräkna latitud och longitud varefter medelmeridianens longitud byts ut och nya Northing och Easting beräknas med ny medelmeridian; jämför koordinattransformation Tabell 2. Generella termer i Term Abstrakt klass Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell (och eventuella kommentarer) klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Ekvator] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och associationer. formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [HMK-Ordlista] samband mellan klasser Kommentar: beskrivs med roller i uppgifter om ett objekts egenskaper, vanligen lagrade i tabellform och knutna till objektet via ett objekt-id [HMK-Ordlista] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller för en objekttyp [Ekvator] karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [GIS-ordbok] område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [GIS-ordbok]

13 11 (106) Styrgruppen Coverage Datamodell Egenskap Företeelse Företeelsetyp Generic Conceptual Model Geodataspecifikation Informationsmodell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) Kvalitetsparameter (engelska, quality element) Kvalitetstema (engelska, data quality element category) Kodlista termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygonlager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tilllåtna på värdena [Ekvator] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: Textsträng, Heltal, Decimaltal, Sanningstyp (Ja/Nej) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan egenskap någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Ekvator] grupp av företeelser med samma egenskaper motsvarande basmodell i Inspire som beskriver gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor svensk synonym till dataproduktspecifikation; används av [HMK-Ordlista] begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Ekvator] kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter [HMK-Ordlista] detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparametrar, som mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Ekvator]

14 12 (106) Styrgruppen Metadata Modellelement Multiplicitet Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Roll Yttäcke strukturerad tilläggsinformation till data; data om data [HMK-Ordlista] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster. komponent som bygger upp en modell Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. anger hur många förekomster som ska eller kan förekomma representation av en företeelse i den verkliga världen [Ekvator] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Ekvator] sammanställning av ett urval av objekttyper och deras attribut mm för en viss verksamhet [HMK-Ordlista] beskriver associationens funktion för en objekttyp till en annan objekttyp i en utbytesmodell Kommentar: implementeras som attribut i XML ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning [ISO 19123:2007] [Inspire 1089/2010 tillägg 1289] Kommentar: Den svenska översättningen av Coverage kan ge syftningsfel. Även linje och punkt-format kan förekomma. Tabell 3. Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utgåva 1, 2004 HMK-Ordlista HMK-Ordlista och förkortningar december 2017 Inspire 1089/2010 Ekvator förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster termdatabas med geodatarelaterade termer från svenska standarder, tekniska rapporter, tekniska specifikationer och andra rapporter på geodataområdet samt översatta termer från ISO/TC 211 Multi-lingual glossary of terms. Exempel: Svensk standard (SS) för geografisk information i serien och tekniska rapporter (TR) utgivna av SIS, t.ex. 23, 24, 25, 26.

15 13 (106) Styrgruppen Förkortningar Tabell 4. Förkortningar dgps, dgnss DGA EPSG EVRS FBM GALILEO GLONASS GML GNSS GPS GUID GUM HMK Differentiell GPS (GNSS). Kodmätning som korrigeras med det uppskattade felet från annan, samtidig kodmätning på en känd position. [HMK-Ordlista] Digitalt Geodetiskt Arkiv European Petroleum Survey Group. EPSG var en vetenskaplig organisation med anknytning till den europeiska oljeindustrin, som gav ut EPSG Geodetic Parameter Set en allmänt använd databas över olika referenssystem. [HMK-Ordlista] European Vertical Reference System. Europeiskt höjdsystem. [HMK-Ordlista] Fastighetsbildningsmyndighet europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Globalnaja Navigatsionnaja Sputnikovaja Sistema. Ryskt satellitbaserat navigeringssystem. [HMK-Ordlista] Geographic Markup Language. Grammatik för av geodata med XML. [HMK-Ordlista] Global Navigation Satellite System. Ett samlingsnamn för satellitbaserade navigations- och positioneringssystem [HMK-Ordlista] Global Positioning System. Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Globally Unique Identifier. Version av UUID. Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Internationell standard för mätosäkerhet [HMK-ordlista]. Kommentar: Uttrycket standardosäkerhet kommer från GUM. Standard för redovisning av mätosäkerhet vid olika slags vetenskapliga mätningar. Handbok i Mät- och Kartfrågor. T.o.m Handbok till Mätningskungörelsen, som sedan upphävdes. [HMK-Ordlista]

16 14 (106) Styrgruppen OGC Kommentar: Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. The Open Geospatial Consortium. Internationell standardiseringsorganisation för geodata [HMK-Ordlista] RH 2000 Rikets höjdsystem Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. [HMK-Ordlista] RIX 95 RMS RTCM RTK SKL SWEPOS SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm URI UUID VRS Rikstäckande stomnätsprojekt från 1995 och framåt. Syftade till att underlätta övergång från äldre lokala referenssystem till SWEREF 99 samt skapa fler lättillgängliga punkter för GNSS-mätning. [HMK-Ordlista] Root Mean Square. En typ av (kvadratiskt) medeltal [HMK-Ordlista] Radio Technical Commission for Maritime Services. Standardiserat överföringsformat för RTK-korrektioner. Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Sveriges Kommuner och Landsting Det svenska nationella nätet av fasta referensstationer för GNSS-mätning. 21 av stationerna används för att definiera SWEREF 99. [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame Den svenska realiseringen av det europeiska referenssystemet ETRS89, med epok [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame Lokala projektionszoner SWEREF 99. Lantmäteriet definierar 12 zoner där dd mm motsvarar medelmeridianen i grader (dd) och minuter (mm). [HMK-Ordlista] Uniform Resource Identifier, identifierare av resurs Universal Unique IDentifier Virtual Reference Station. Beräknade observationer av GNSS optimerade för en plats nära användaren. [HMK-Ordlista]

17 15 (106) Styrgruppen XML extensible Markup Language. Standard för textbaserad av data. [HMK-Ordlista] Kommentar: Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. 2.2 Information om Stompunkter Stompunkter Förkortning - Beskrivning av innehåll Utsträckning i tid och rum Syfte Stompunkter innehåller de objekttyper som behövs för utbyte av stompunktsdata. Objekttyperna beskriver stompunkter, stomnät och referensstationer. Objekttyperna innehåller attribut för att ange plan- och höjdläge i gällande svenska referenssystem, d.v.s. SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd, och tillhörande metadata. Stompunkter omfattar i första hand de stompunkter som tillhandahålls av Lantmäteriet, Trafikverket och Sveriges kommuner, men också andra huvudmän för stompunkter kan tillämpa geodataspecifikationen. Rikstäckande. I glesbefolkade kommuner endast i tätorterna. Stompunkter fungerar som referenspunkter alternativt kontrollpunkter vid inmätning av underlag för planering, projektering, bygglovshantering och fastighetsbildning samt för mätning i samband med byggande och dokumentation av infrastrukturanläggningar. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Stompunkter används i samband med mätning för kartläggning med markbaserade terrestra metoder när mätning med GNSS-teknik inte är möjlig att använda, inte är tillgänglig eller när kraven på liten mätosäkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Användningen av stomnäten i plan har minskat i takt med att GNSS-tekniken och framförallt nätverks-rtk har blivit alltmer tillgänglig. Inom lågexploaterade områden och i glesbygdskommuner finns därför vid inmätning i plan endast behov av stompunkter i speciella situationer.

18 16 (106) Styrgruppen Vid mätning i t.ex. tät stadsbebyggelse, på byggarbetsplatser och när fri sikt mot satelliterna saknas måste alltjämt stompunkter användas som utgångspunkter för mätningarna. För noggrann höjdmätning är behovet av stompunkter, på grund av den begränsade tillförlitligheten vid höjdmätning med GNSS-teknik, fortsatt stort. Användare av stompunkter är Lantmäteriet, Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, kommuner, statliga och kommunala FBM samt entreprenörer och konsulter inom bygg- och anläggningsbranschen. Datakällor Huvudmän för stomnät är Lantmäteriet när det gäller uppbyggnad av den nationella infrastrukturen. På lokal nivå svarar kommunerna för mer eller mindre heltäckande stomnät i plan och höjd. Andra producenter utgörs av infrastrukturbyggarna med Trafikverket (väg och järnväg), som den största aktören. Stomnät i anslutning till byggarbetsplatser upprättas i viss omfattning av konsulter och entreprenörer. Produktionsprocesser Konventionella stomnät i plan har upprättats med användning av markbaserad vinkelmätning triangelnät och elektrooptisk längdmätning. Renodlade vinkelmätningsnät respektive längdmätningsnät har endast historiskt intresse då de konventionella näten de sista 50åren alltid har mätts med kombinerad vinkel- och längdmätning. Stomnät i höjd mäts med avvägning och beträffande det nationella precisionsavvägningsnätet kombinerat med tyngdkraftsmätning. Vid nyetablering av stomnät görs mätningarna ofta med statisk GNSS-teknik, som är tredimensionell och har överlägsen noggrannhet på global och regional nivå, då mätning sker över långa avstånd. I bruksnät där avstånden mellan punkterna i nätet är korta, m ibland upp till ca 500 m, ger den konventionella tekniken bättre precision. Vid låg osäkerhet i höjd på millimeternivå är endast avvägning tillräckligt bra. De olika mätteknikernas skilda egenskaper innebär att anslutningsnät i plan numera alltid mäts med statisk GNSS. Anslutningsnät i höjd utförs med avvägning. Beträffande bruksnät inom etablerade tätortsområden och sämre satellittillgänglighet är konventionell mätning, som har hög precision på korta avstånd, fördelaktig. Konventionell mätning används också för byggplatsnät och för stomnät som underlag för infrastrukturanläggningar som t.ex. järnvägsnät, broar och naturligtvis för tunnlar. Konventionell teknik och GNSS-teknik kan på olika sätt kombineras för att på bästa sätt utnyttja fördelarna med respektive teknik.

19 17 (106) Styrgruppen Ajourhållning Ajourhållning av stompunkter utförs enligt respektive huvudmans beslut. Vid ajourhållning av stomnät inventeras punkterna i nätet. Kontroll görs att markeringarna inte är skadade och/eller rubbade ur sitt läge. Om behov finns ersätts skadade eller borttagna punkter med nya markeringar, vilka mäts in och beräknas i plan och/eller höjd i förhållande till återstående oskadade punkter. 3 Stompunkter omfattningar Omfattningarna delar in informationen i delmängder där översta nivån är helheten. En delomfattning ska ha något som är gemensamt för en del av informationsmängden. Omfattningarna används för hänvisning från annan information t.ex. kvalitetskrav, kvalitetsuppföljning och metadatarapportering. Inga delomfattningar har definierats för stompunkter. Omfattning - Stompunkter Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Stompunkter 005 Datamängd på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Stompunkter Stompunkter framtagna av Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket. Utsträckning Riksnäten är rikstäckande. Stompunkter förekommer i varierande omfattning i kommunerna. I de större kommunerna är näten heltäckande och även överlappande kommunvis. I många mindre landsortskommuner finns stompunkter endast i tätorterna. Trafikverkets stompunkter förekommer utmed järnvägar och vägar. Coverages - Ingående omfattningar -

20 18 (106) Styrgruppen 4 Identifiering av Stompunkter Titel Stompunkter Alternativ titel Stompunkter Versionsnummer Sammanfattning Stompunkter består av fast markerade referenspunkter för mätning och kartframställning i plan och höjd. Konventionella stompunkter är indelade i två eller ibland tre huvudtyper: Stompunkter i plan planpunkter, t.ex. triangelpunkter, polygonpunkter, brukspunkter. Stompunkter i höjd höjdfixar. Kombinerade punkter i plan och höjd plan-höjdpunkter. En ny typ av stompunkter utgörs av referenspunkter med permanent GNSS-antenn eller vid behov monterad antenn Referensstationspunkt 3D punkt En referensstationspunkt har oftast en fast monterad GNSS-antenn, men kan också vara en punkt i ett anslutningsnät, som har etablerats för att vid behov förses med en GNSS-antenn och mottagare för att utgöra basstation vid RTK-mätning. Permanenta basstationer för RTK har etablerats av några kommuner, men referensstationspunkter för RTK utan permanent monterad mottagare förekommer också. SWEPOS-nätet består av mer än 300 referensstationspunkter med permanenta GNSS-mottagare. Vid större infrastrukturprojekt kan det förekomma att GNSS-nätverk etableras för att fungera under byggtiden och därefter vid behov permanentas. Syfte Stompunkter har till syfte att tillhandahålla väl specificerade och tillförlitliga koordinat- och höjduppgifter i gällande referenssystem i plan och höjd. Referenssystem kan vara nationella, kommunala eller lokala men de referenssystem som ska gälla för Stompunkter ska vara SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd, vilka gäller för Sverige och är anslutna till globalt definierade system. Stompunkterna behövs framför allt som underlag vid kartframställning, projektering av infrastrukturanläggningar, detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna

21 19 (106) Styrgruppen data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Ämnesområde Typ av geometrisk representation 013 Positionering Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (Tabell 33). 001 Vektor Ur den nationella metadataprofilen (Tabell 52). Rumslig upplösning Geografisk utsträckning Kompletterande information De kommunala bruksnäten i tätorter läggs oftast vid etableringen ut med en täthet av m mellan stompunkter i plan och något glesare, m, mellan stompunkter i höjd. Punkttätheten anpassas till terräng och lokala förutsättningar i övrigt. Stompunkter i de nationella stomnäten täcker hela landets yta förutom vissa delar av fjällområdet där punkttätheten är mycket låg. På grund av teknikutvecklingen, med ökad användning av GNSS-teknik som följd, har behovet och användningen av stompunkter förändrats. För många vardagstillämpningar används numera nätverks-rtk i stället för att utnyttja stompunkter som utgångspunkter för mätningen.

22 20 (106) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text I avsnittet Informationsutbytesmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående klasser, attribut och associationer som ingår i Stompunkter. Beskrivning sker med hjälp av förklarande text och figurer (UML-diagram, i detta avsnitt samt i Bilaga B. Fullständig informationsmodell, och en objekttypskatalog i Bilaga C. Objekttypskatalog. På webbplatsen presenteras även en fullständig modell och objekttypskatalog för alla teman. Informationsmodellen är dokumenterad med UML och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se bilaga B i Specifikation för Basmodell för information om hur UML har använts i Förändringar från version 3.0 till version Ändringarna som gjorts till denna version är mindre omfattande än de som gjordes till version 3.0. Att listan är längre beror på att alla detaljer (korrektioner av attributnamn, rollnamn och multipliciteter) är listade denna gång med anledning av att utbytesmodellerna snart är i drift. Ändringar har gjorts av följande anledningar: Ändringar i Basmodellen som fått konsekvenser för Stompunkter Inkomna synpunkter Rättningar i text och definitioner Generella ändringar i alla teman Generella ändringar: namn på UML-klasser, attribut och rollnamn skrivs inte med å, ä, ö utan ändras till a, a, o för att överensstämma med XML värden i kodlistor skrivs med gemener utom för egennamn och förkortningar nya attribut i basmodellens SG_Datamangd finns för plan- och höjdsystem samt dimension vilket ärvs av GS_StompunkterDatamangd Färgsättningen av klasser i UML-diagrammen har ändrats Metadata-attributet i SG_Datamangd redovisas i en länk som kan gå till en websida eller en fil. Vad som ska redovisas beskrivs i Basmodell. Nya kodlistor för plan- och höjdsystem samt dimension har skapats i geometrimodellen och används för referenssystemsattribut. Attributet projektomrade i GS_StompunktProjekt och motsvarande objekttyper i andra teman har flyttats upp en nivå till SG_Projekt i basmodellen. Användandet av olika typer av EPSG-koder för referenssystem: Förtydligande i hur EPSG-koderna används på objekt, respektive geometrier i XML-schemat.

23 21 (106) Styrgruppen o o Referenssystem i GS_StompunkterDatamangd och i GS_StomNat anges i separata attribut för plan- och höjdsystem och använder de nya kodlistorna med EPSG-koder för plan respektive höjd. Kombinerade EPSG-koder för plan- och höjdsystem används för 3D-geometrier i XML-schemat men endast där. Följande attribut har ändrats: referenssystemplan har flyttats från GS_Stompunkt till GS_StomNat referenssystemhojd har flyttats från GS_Stompunkt till GS_StomNat matmetod på GS_mbPlan och GS_mbHojd har gjorts frivilliga men kompletterats med krav på obligatorium beroende på punkttyp Associationerna: Rollnamnen har ändrats så att de uttrycks på samma sätt som i attribut Ändringar i kodlistor: GS_Geoidmodell o o GS_Matmetod o o o Det provisoriska värdet SWEN16_RH2000 ändrat till SWEN17_RH2000 Kodlistan har flyttats till geometrimodellen i basmodell och heter där GE_Geoidmodell Kodlistan hette tidigare GS_StompunkterInsamlingMetod Värdet transformerad är borttaget. Informationen finns redan i attributen för ursprung Värdet integrerad mätning är ändrat till kombinerad mätning för att följa HMK GS_UrsprungHojd o GS_NatTyp o GS_Underlag o o GS_Tillbehor o o o Värdet höjdsatt (RH 2000) är ändrat till transformerad (RH 2000) för att vara likartat som motsvarande värde i GS_UrsprungPlan Värdet väggpunktsnät är borttaget för att harmonisera mot HMK, där det ingår i specialnät Nytt värde stubbe Nytt värde träd Värde triangelbricka har ändrats till bricka för att vara oberoende av form Värdet instrumentfäste har flyttats från GS_Markering till GS_Tillbehor Värdena väggkonsol och platta har flyttats från GS_Underlag till GS_Tillbehor Komplettering av definitioner/ar till ett flertal värden i kodlistor som saknat

24 22 (106) Styrgruppen Förändringar från version 2.0 till version 3.0 I version 3.0 har ytterligare anpassning gjorts till de XML-scheman som togs fram inför version 2.0. De informationsmodeller som nu redovisas här är informationsutbytesmodeller. Detta märks främst på att prefixet för klasserna följer paketindelning och inte som tidigare generellt betecknas med SG_. En annan skillnad är att relationerna mellan klasserna är enkelriktade. på klasser (objekttyper, datatyper, kodlistor) och objekttyper har anpassats så långt det är möjligt till principen: Klass = UpperUpperCamelCase. Exempel HH_HojdProjekt. Attribut, rollnamn = loweruppercamelcase. Uppdelning av sammansatta ord utom i etablerade sammansättningar. Exempel insamlingmetod. Element hämtade från andra standarder får behålla originalbenämningar och formatering. "s" som håller ihop ord sammansatt ord tas bort, när det delas upp enligt ovan. Exempel insamlingmetod. XML-scheman använder inte tecknen å, ä, ö, med undantag av värden i kodlistor. De XML-scheman som togs fram till version 2.0 är nu granskade och uppdaterade. SG_Projekt som ingår i paketet gemensamma klasser är inte längre en subtyp till SG_BasKlass och ärver inte längre attribut därifrån. I övrigt har enstaka korrektioner av attributnamn, rollnamn och multipliciteter gjorts. 5.2 Informationsutbytesmodell Inom finns nio teman Bild, Vatten, Markanvändning/Marktäcke, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsmodell är indelad i ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsmodeller som beskrivs i specifikation Basmodell. informationsmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen för Stompunkter. De tillhandahålls även tillsammans med XML-scheman, kodlistor och exempel via projektets hemsida Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständig informationsmodell inklusive objekttypskatalog återfinns på webbplatsen med kopia i Bilaga B. Fullständig informationsmodell och i Bilaga C. Objekttypskatalog. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur strukturen ser ut i utbytet av information.

25 23 (106) Styrgruppen er har, där det har varit möjligt, hämtats från standarder. Det är ett fåtal klasser från Basmodellen och Inspire som används i informationsutbytesmodellen. Av den orsaken redovisas även dessa i objekttypskatalogen tillsammans med Stompunkters egna klasser. Stompunkter har i övrigt ingen koppling till Inspire. För mer detaljerade definitioner och ar hänvisas till Bilaga C. Objekttypskatalog. er från metadatastandarden ISO visas inte i objekttypskatalogen. Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom samverkan ska den nya versionen av kodlistan stämmas av med intressenter för samsyn. class Färgsättning «featuretype» AnnanObjekttyp «datatype» Annan «codelist» AnnanKodlista «featuretype» TematsObjekttyp «datatype» Temats «codelist» TematsKodlista «featuretype» ImporteradObjekttyp «datatype» Importerad «codelist» ImporteradKodlista Figur 2. Färgsättning av klasser i diagram. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 2. Vita klasser för temats information, grå klasser andra temans och beigefärgade klasser för importerade klasser från standarder och Inspire. Informationsutbytesmodellen för Stompunkter innehåller endast ett mindre antal obligatoriska attribut, t ex Id. Obligatoriska attribut har multipliciteten en (1) eller en till många (1..*). De flesta attribut har multipliciteten noll till många (0..*) eller noll till en (0..1) och är därmed valfria att ange. Krav 1. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna specifikation. Krav 2. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation.

26 24 (106) Styrgruppen Krav 3. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. Krav 4. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Krav 5. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Krav 6. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. Rekommendation 2. Valfria attribut ska användas om informationen finns tillgänglig.

27 25 (106) Styrgruppen Beroenden till andra specifikationer pkg StompunkterPaketberoenden «applicationschema» Base Types SG_Bas + SG_BasObjekttyper + SG_Baser + SG_BasKodlistor + BasImporteradeObjekttyper + BasImporteradeer + BasImporteradeKodlistor (from Informationsutbytesmodell) GS_Stompunkter + GS_StompunkterObjekttyper + GS_Stompunkterer + GS_StompunkterKodlistor (from Informationsutbytesmodell) + Identifier + SpatialDataSet + VoidReasonValue + ConditionOfFacilityValue + VerticalPositionValue (from Base Types) «applicationschema» Base Types 2 + ApplicationSchemaValue + CFStandardNamesValue + Contact + CountryCode + DocumentCitation + GenderValue + LegislationCitation + LegislationLevelValue + OfficialJournalInformation + PartyRoleValue + RelatedParty + RelatedPartyRoleValue + ThematicIdentifier + ThemeValue (from Base Types) Figur 3. Paketdiagram visande Stompunkters beroenden, vilket är de gemensamma klasser som skapats för samt enstaka datatyper från Inspire Generic Conceptual Model. Inga beroenden till andra teman i eller till någon Inspire-specifikation har definierats. Däremot används datatypen RelatedParty som kommer från Inspire Generic Conceptual Model till några attribut. Den är en anpassning av datatypen ResponsibleParty från Metadatastandarden SS-EN ISO För id-hantering på datamängdsnivå används datatypen Identifier, även den från Inspire Generic Conceptual Model.

28 26 (106) Styrgruppen 5.3 Beskrivning av Basmodell För att skapa enhetlighet bland de geodataspecifikationer som tas fram inom Svensk geoprocess har en uppsättning gemensamma objekttyper skapats som kan användas av alla geodataspecifikationer. De gemensamma klasserna har prefix SG och har samlats i Basmodell. Det finns även en geometrimodell med prefix GE. Avsnittens rubriker och i Stompunkter är anpassade till de delar av basmodellen som är relevanta för Stompunkter och följer därför inte motsvarande numrering i Svensk geoprocess Basmodell. Tabell 5. Användning av basmodellens klasser i Stompunkter Klassnamn Stereotyp Användning i Stompunkter Kommentar SG_BasKlass objekttyp Nej SG_Datamangd objekttyp Ja Se avsnitt 5. SG_Projekt objekttyp Ja Se avsnitt SG_CoClass datatyp Nej SG_ datatyp Nej Hör till namnmodell SG_AnsvarigBeslutsfattare kodlista Nej Hör till namnmodell SG_Status kodlista Nej Hör till namnmodell SG_Sprak kodlista Nej Hör till namnmodell GE_GeometriMetadata datatyp Nej För topografiska data GE_InsamlingMetod kodlista Nej För topografiska data GE_KoordinatsystemPlan kodlista Ja Se avsnitt 5..3 GE_Hojdsystem kodlista Ja Se avsnitt 5..3 GE_Dimension kodlista Ja Se avsnitt 5..3 GE_HMK-Standardniva kodlista Nej GE_Geoidmodell (nytt prefix) kodlista Ja Se avsnitt 5..3 Tidigare i GS_Geodimodell Stompunkter De gemensamma klasserna medför att identifierare, livscykelinformation och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. Identifierare, livscykelinformation och metadata på datamängdsnivå hanteras av SG_Datamangd och beskrivs i separata avsnitt. I tema Stompunkter fungerar objekttyperna SG_Projekt och SG_Datamangd som överordnade typer (supertyper) till GS_StompunktProjekt respektive GS_StompunkterDatamangd. Se ar under respektive rubrik. Från geometrimodellen används kodlistorna GE_KoordinatsystemPlan, GE_Hojdsystem samt GE_Dimension, vilka beskrivs närmare under avsnitt GE_Geoidmodell

29 27 (106) Styrgruppen har tidigare hetat GS_Geoidmodell och legat i Stompunkters informationsutbytesmodell. Eftersom attribut för geoidmodell från och med version införs i de flesta specifikationerna har kodlistan flyttats till Basmodell i paketet för geometri. 5. SG_Datamangd class Datamängd «DataSet» SG_BasObjekttyper::SG_Datamangd + id: Identifier + uttagdatum: DateTime + metadata: URI + koordinatsystemplan: GE_KoordinatsystemPlan + hojdsystem: GE_Hojdsystem [0..1] + dimension: GE_Dimension [0..1] Figur 4. SG_Datamangd från basmodell För att visa hur datamängder sätts ihop av objekttyper i teman inom har en gemensam objekttyp för datamängd - SG_Datamangd - skapats (Figur 4). SG_Datamangd har attribut för identifikation, versionshantering, metadata samt referenssystem. id använder datatypen Identifier (Figur 5) som kommer från Inspire och består av en namnrymd (namespace) och ett id (localid) som tillsammans ger ett unikt id vilket förklaras närmare i avsnitt Se ytterligare om id i avsnitt I attributet uttagdatum redovisas det datum den datamängd som utbyts hämtats ur databas. Vilka metadata som ska användas på övergripande nivå visas i attributet metadata. Detta förklaras närmare i avsnitt 5..2 och i avsnitt 8. SG_Datamangd har även attribut för plan- och höjdsystem samt dimension. Till dessa hör kodlistor som hämtats från geometrimodellen i Basmodell se avsnitt class Identifier «datatype» Base Types::Identifier + localid: CharacterString + namespace: CharacterString «lifecycleinfo, voidable» + versionid: CharacterString [0..1] Figur 5. Identifier från Inspire Generic Conceptual Model

30 28 (106) Styrgruppen 5..1 Identifierare och versionshantering på datamängdsnivå class IdentifierareOchLiv scykelinformation «DataSet» SG_BasObjekttyper::SG_Datamangd + id: Identifier + uttagdatum: DateTime + metadata: URI + koordinatsystemplan: GE_KoordinatsystemPlan + hojdsystem: GE_Hojdsystem [0..1] + dimension: GE_Dimension [0..1] «datatype» Base Types::Identifier + localid: CharacterString + namespace: CharacterString «lifecycleinfo, voidable» + versionid: CharacterString [0..1] Figur 6. Figuren visar attributen för identifierare och livscykelinformation på datamängdsnivå. en Identifier kommer från Inspires Generic Conceptual Model vilken är en gemensam överordnad modell för Inspires olika teman. Röda ramar visar identifierare medan de blå ramarna visar versionshantering. Inspire har definierat datatypen Identifier som används för unika identifierare. I Stompunkter används Identifier som identifierare för datamängder. En av hur id-hanteringen sker på objektnivå, dvs. för enskilda stompunkter finns i avsnitt Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, t.ex. med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna geodataspecifikation att UUID används. Inspire har i identifieraren Identifier det valfria attributet versionid som kan användas vid versionshantering och medger åtkomst till äldre versioner av datamängden. Det obligatoriska attributet uttagdatum är också ett stöd för versionshantering när man inte har formella versioner. På objektnivå finns för Stompunkter ingen egentlig versionshantering. Däremot finns historik för markeringar och dateringar för mätning och beräkning vilket beskrivs i senare avsnitt. Krav 7. Identifierare för datamängd ska vara av typen Identifier [Inspire - Generic Conceptual Model Base Types]. Krav 8. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid [Inspire Base Types: Identifier, note 3]. Rekommendation 3. LocalId som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID [ISO/IEC :2005].