GEODATASPECIFIKATION. Bild. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Bild Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt, Lantmäteriet Bild DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING Dnr /3034 VERSION Version FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Grundversion framtagen Slutversion från projektet Svensk geoprocess Modeller anpassade till XMLscheman samt rättningar. Bilaga A Synkronisering mot andra teman. Förenklingar. Smärre justeringar Uppdragsledare: Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Arbetsgrupp: Alexander Winkler (Göteborgs stad) Mathias Linell (Järfälla kommun) Mikael Johansson (Linköpings kommun) Sara Wahlund (WSP) Anders Bygren (Lantmäteriet) Mattias Pettersson (Lantmäteriet) Anna Wallin (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida

3 1 (126) Styrgruppen Samverkan Svensk Geoprocess I samverkansprojektet utarbetades geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet var att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljöoch krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1. bidrar med geodatateman till Samhällsbyggnadskartor. För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och beroende på tema andra berörda myndigheter.

4 2 (126) Styrgruppen Introduktion till - Specifikationens dokumentation baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationen utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspires dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Geodataspecifikationen för Bild är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsutbytesmodeller och krav på geodata som beskriver flygbilder och ortofoto. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processen ett framtida scenario av temat Bild som ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Processen som tagits fram inom innehåller en vision av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande kan gå till. Med termen Bilddata, skrivet med versal som första bokstav, avses bilder som följer denna specifikation. Bildprojekt Flygbild Snedbild Satellitbild Ortofoto 3D bild Flygplan/ Helikopter UAS från flygbild från satellitbild Figur 2. Avgränsning av temat Bild. De grå rutorna visar bildtyper som inte beskrivs i denna specifikation, men som är möjliga att lägga till senare. Geodataspecifikationen avser i bildinformation som Lantmäteriet, kommunerna och övriga aktörer t.ex. entreprenörer och andra statliga myndigheter utbyter information om. Specifikationen omfattar i dagslägen flygbilder i lod och ortofoto framtagna av lodbilder. Specifikationen kan utökas med fler typer av bilder än de som beskrivs i denna version av specifikationen.

5 3 (126) Styrgruppen Informationsutbytesmodeller för Bilddata redovisas i avsnitt 5. Informationsutbytesmodellerna innehåller en grafisk i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper, deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår såväl av UML-modellen som av objekttypskatalogen. Informationsutbytesmodellerna är i stor utsträckning baserad på informationsmodellerna från Lantmäteriet och Norska kartverket samt INSPIRE Data Specification on Orthoimagery. Specifikationen har koordinerats med HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman som tas fram i Svensk geoprocess är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman. Krav på Bilddata uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av geodataspecifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav och krav som kommer från HMK. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7.1 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

6 4 (126) Styrgruppen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 6 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om Bilddata 15 3 BILDDATAS OMFATTNINGAR Omfattning Bilddata 17 Delomfattning Flygbild Delomfattning Ortofoto 18 4 IDENTIFIERING AV BILDDATA 20 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsutbytesmodeller 22 6 REFERENSSYSTEM 53 7 KVALITETSKRAV Datakvalitet 55 8 METADATA Bildmetadata på objektnivå Metadata enligt nationella metadataprofilen 57 9 TILLHANDAHÅLLANDE Från leverantör till beställare DATAFÅNGST Datafångstkrav Underhåll av data 61

7 5 (126) Styrgruppen 11 PRESENTATIONSREGLER ÖVRIG INFORMATION REFERENSER HMK Handbok i mät- och kartfrågor Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS 63 1 Övriga referenser 64 BILAGA A. TEST AV SPECIFIKATIONSUPPFYLLELSE 65 BILAGA B. FULLSTÄNDIGA INFORMATIONSUTBYTESMODELLER67 BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG 71 Gemensamma klasser för 71 Gemensamma klasser för bilder 72 Flygbild 79 Ortofoto 102 Inspire Orthoimagery 109 Inspire Base Types 115 Inspire Base Types BILAGA D. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 120 Bilaga D.1 Krav 120 Bilaga D.2 Rekommendationer 121 BILAGA E. FÖRÄNDRINGSFÖRTECKNING 122 Förändringar från version 3.1 till version 122 Förändringar från version 3.0 till version Förändringar från version 2.0 till version

8 6 (126) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av Bilddata som framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Datum Ansvarig part Språk Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information och sektionen Bild- och höjddata Adress Gävle Telefon E-post URL Svenska svenskgeoprocess@lm.se Ämnesområde Syfte 010 Arealtäckande bilder och baskartor Specifikation av de krav som ställs på utbyte av enhetliga nationella leveranser av bilddata mellan kommuner, Lantmäteriet och Trafikverket. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Specifikationen riktar sig i första hand till dataproducenter (inklusive konsulter), systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna geodataspecifikation. Bilddata avser flygbilder i lod (tagna med fotoriktning nära lodlinjen) och ortofoto framtaget ur flygbilder. Med utbyte av bilddata avses utbyte av bilder, orienteringsdata och metadata. Metadata för bilddata har delats in i två typer: Metadata enligt ISO Metadata Bildmetadata En målsättning är att bildmetadata skall kunna nyttjas för att bygga upp ett framtida nationellt flygbildsregister avseende flygbildsprojekt och ingående flygbilder.

9 7 (126) Styrgruppen Bildmetadata ska vara en dokumentation av utfört projekt. Användare ska också kunna få upplysning om vilket område som täcks av flygbilder i det aktuella projektet, om bilderna är till för stereokartering och/eller ortofoton, när varje enskild bild är tagen osv. I HMK (Handbok i mät- och kartfrågor), kapitlen HMK-Flygfotografering respektive HMK-Ortofoto beskrivs insamling med digitala flygkameror som utgångspunkt samt vilka krav som ska ställas för olika detaljeringsnivåer på slutprodukten. Därför hänvisar denna specifikation till HMK i vissa avsnitt. Vad gäller datafångst av analoga bilder hänvisas till gamla HMK-Fotogrammetri. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet Termer och ar Termerna är uppdelade i två tabeller. Tabell 1 beskriver termer från denna specifikation. Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter definition. Tabell 1. Temaspecifika termer Term Bildmetadata Bild-sensor Bildsömmar Bildupplösning By Centralprojektion (och eventuella kommentarer) Uttryck som definierats inom, för att skilja metadata för bilder från metadataelement som kommer från metadatastandarden SS-EN ISO 19115:2005 Geographic information Metadata En sensor registrerar ljus, ljud eller annan form av stimuli. En bild-sensor i en kamera registrerar elektromagnetisk strålning såsom synligt och infrarött ljus. gräns mellan individuella flygbilder (mosaikelement) i en ortofotomosaik [HMK-Ordlista] I denna specifikation används måttet för storleken på en pixel i μm (mikrometer). Sidoförskjutningen mellan två bilder i ett stereopar. Synonym till vertikalparallax. En fotografisk bild är en centralprojektion, på samma sätt som ögat betraktar omgivningen. Principen för centralprojektion är att alla strålar från terrängen går genom projektionscentrum och träffar bildplanet under varierande vinklar. Därför varierar bildskalan i olika delar av bilden.

10 8 (126) Styrgruppen Coverage Flyghöjd Fotogrammetri Höjdmodell Infraröd (IR) Kappa κ Lägesosäkerhet Markupplösning Omega ω Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygon-lager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. I översättningen av Inspires terminologi används termen yttäcke. Yttäcke ska inte förväxlas med marktäcke eller landtäcke. Med flyghöjd menas flygfarkostens höjd över mark eller havsnivå vid flygfotografering eller laserskanning. Flyghöjd över mark är viktig vid stråkplanering eftersom den i kombination med sensorns upplösning styr vilken upplösning på marken det blir. Flyghöjd över havsnivå är det som används i flygkommunikationssammanhang. mätning i fotografiska bilder [HMK-Ordlista] övergripande term för bland annat markmodeller (terrängmodeller) och ytmodeller [HMK-Ordlista] Våglängder längre än det synliga ljuset, upp till 1 mm. IR brukar delas upp i nära IR, mellan-ir och långvågigt IR. Infraröda färgbilder (CIR) innehåller vanligtvis registreringar av nära infrarött ( nm), samt rött och grönt synligt ljus. rotationsvinkel för en flygbild kring en axel vinkelrät mot bildplanet, d.v.s. nära lodlinjen; se även termerna yaw/heading i flygsammanhang [HMK-Ordlista] osäkerhet i positionsangivelser; en utvidgning av termen mätosäkerhet till att även omfatta positioner beräknade ur mätdata [HMK-Ordlista] Termen kommer från standarden GUM och ersätter i detta dokument den äldre termen lägesnoggrannhet, förutom i avsnittet om datakvalitet. Geometrisk upplösning som visar avståndet, mätt på marken, mellan två närliggande pixelcentra hos rasterdata. Liktydigt med Ground Sample Distance (GSD). rotationsvinkel för en flygbild kring den kameraaxel i bildplanet som är ungefärligen riktad längs flygriktningen; se även termerna roll/bank i flygsammanhang [HMK-Ordlista]

11 9 (126) Styrgruppen Orienteringsdata Ortofoto (traditionellt) Ortofotomosaik Ortogonalprojektion Pankromatisk Phi φ Pixelvärde Radiometri Radiometrisk upplösning Raster(data) Rådata Sant ortofoto Sensor Spektral upplösning Kamerans position, riktning och rotation vid fotograferingstillfället, i bestämt referenssystem. skalriktig flygbild i ortogonalprojektion (fotokarta) [HMK-Ordlista] (digital) sammanfogning av flera olika ortofoton; vanligen används den mest centrala delen av respektive bild och skarvarna mellan bilderna har dolts så långt möjligt Principen för ortogonalprojektion är projektionsstrålar vinkelräta mot ett horisontalplan. det synliga spektrat ( nm) registreras av sensor eller film med känslighet för alla färger; normalt avses svart-vit bild [HMK-Ordlista] rotationsvinkel för en flygbild kring den kameraaxel som är vinkelrät mot flygriktning och lodlinjen, d.v.s. tvärs flygriktningen; se även termerna pitch/elevation i flyg-sammanhang [HMK-Ordlista] Rasterdata är uppbyggd av celler pixlar - ordnade i rader och kolumner. Till varje pixel hör ett värde finnas, som för flygbilder och ortofoton anger färgintensiteten. mätning av elektromagnetisk strålning; intensiteten lagras vanligen som pixelvärden; radiometrisk korrigering och bearbetning omfattar förändringar av pixelvärdena [HMK-Ordlista] Beskriver det effektiva bit-djupet hos sensorn (antal gråskalenivåer) och uttrycks vanligen i antal bitar. regelbunden datastruktur med mätvärden ordnade i rader och kolumner; i vardagsspråk liktydigt med grid [HMK-Ordlista] Exempel på rasterdata är bilder och skannade data. insamlade data som ej genomgått bearbetning eller annan manipulering [HMK-Ordlista] Obearbetad bild- och orienteringsdata. Bilddata från flygkamerans sensorer måste bearbetas med specialprogramvara (beroende på kameratyp) för att kunna användas. ortofoto som framställts med en ytmodell som rektifieringsmodell; mark och alla objekt ovan mark avbildas skalriktigt i ortogonalt projicerat läge [HMK-Ordlista] apparat som reagerar på fysiska storheter, exempelvis elektromagnetisk strålning, och konverterar dem till avläsbara signaler [HMK-Ordlista] Mått på hur små våglängds-differenser som går att urskilja i en bild, uttryckt i nm (nanometer).

12 10 (126) Styrgruppen Standardosäkerhet Teknisk specifikation Vektordata HMK (Handbok i mät- och kartfrågor) statistiskt spridningsmått som används i HMK (och GUM) i stället för det äldre medelfel, t.ex. som mått på mätosäkerhet och lägesosäkerhet [HMK-Ordlista] ett dokument som beskriver en produkt och dess egenskaper; vid upphandling är det en av föremålet för upphandlingen och kan utformas med hänvisning till standarder eller som funktions- eller egenskapskrav, se LOU 6 kap [HMK-Ordlista] Objektens geometri i planet eller rymden lagras med hjälp av punkter, som om de sammanbinds med linjer som kallas vektorer. Vektordata kan vara punkter, linjer eller ytor (polygoner). Handbok i mät- och kartfrågor som har tagits fram i samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket. Se HMK:s hemsida Tabell 2. Generella termer i Term Abstrakt objektklass Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell (och eventuella kommentarer) klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Ekvator] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och associationer. formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [HMK-Ordlista] samband mellan klasser Kommentar: beskrivs med roller i uppgifter om ett objekts egenskaper, vanligen lagrade i tabellform och knutna till objektet via ett objekt-id [HMK-Ordlista] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller för en objekttyp [Ekvator] karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [GIS-ordbok] område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [GIS-ordbok]

13 11 (126) Styrgruppen Datamodell Egenskap Företeelse Företeelsetyp Generic Conceptual Model Informationsmodell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) Geodataspecifikation Datakvalitetsegenskap (engelska, quality element) Kategorier av datakvalitetsegenskaper (engelska, data quality element category) Kodlista Metadata Modellelement Multiplicitet på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [Ekvator] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: Textsträng, Heltal, Decimaltal, Sanningstyp (Ja/Nej) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan egenskap någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Ekvator] grupp av företeelser med samma egenskaper motsvarande basmodell i Inspire som beskriver gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor svensk synonym till dataproduktspecifikation; används av [HMK-Ordlista] begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Ekvator] kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en datakvalitetsegenskap detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kategori av datakvalitetsegenskaper och mäts med kvalitetsmått Kommentar: Motsvaras av termen Kvalitetsparameter i HMK övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i datakvalitetsegenskaper, som mäts med kvalitetsmått Kommentar: Motsvaras av termen Kvalitetstema i HMK diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Ekvator] strukturerad tilläggsinformation till data; data om data [HMK-Ordlista] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster. komponent som bygger upp en modell Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. anger hur många förekomster som ska eller kan förekomma

14 12 (126) Styrgruppen Nätverks-RTK Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke den vanligaste metoden för relativ GNSS-mätning i realtid där flera referensstationer utnyttjas [HMK-Ordlista] representation av en företeelse i den verkliga världen [Ekvator] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Ekvator] sammanställning av ett urval av objekttyper och deras attribut mm för en viss verksamhet [HMK-Ordlista] ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning [ISO 19123:2007] [Inspire 1089/2010 tillägg 1289] Kommentar: Den svenska översättningen av Coverage kan ge syftningsfel. Även linje och punkt-format kan förekomma. Tabell 3. Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 HMK-Ordlista HMK-Ordlista och förkortningar december 2017 Inspire 1089/2010 Ekvator förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster termdatabas med geodatarelaterade termer från svenska standarder, tekniska rapporter, tekniska specifikationer och andra rapporter på geodataområdet samt översatta termer från ISO/TC 211 Multi-lingual glossary of terms. Exempel: Svensk standard (SS), för geografisk information i serien och tekniska rapporter (TR) utgivna av SIS, t.ex. 23, 24, 25, Förkortningar Tabell 4. Förkortningar Förkortning CCD CIR (och eventuella anmärkningar) Charge Coupled Device. Platta med ljuskänsliga celler som ofta fungerar som sensor i digitalkameror. [HMK-Ordlista] Colour Infra Red. IR-färgbild uppbyggd av banden NIR, grönt och rött. [HMK-Ordlista]

15 13 (126) Styrgruppen dgps, dgnss EPSG EVRS FW GALILEO GDPR GLONASS GML GNSS GPS GUID GUM HMK Differentiell GPS (GNSS). Kodmätning som korrigeras med det uppskattade felet från annan, samtidig kodmätning på en känd position. [HMK-Ordlista] European Petroleum Survey Group. EPSG var en vetenskaplig organisation med anknytning till den europeiska oljeindustrin, som gav ut EPSG Geodetic Parameter Set en allmänt använd databas över olika referenssystem. [HMK-Ordlista] European Vertical Reference System. Europeiskt höjdsystem. [HMK- Ordlista] Fixed wing. Avser flygfarkost. europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). General Data Protection Regulation. Globalnaja Navigatsionnaja Sputnikovaja Sistema. Ryskt satellitbaserat navigeringssystem. [HMK-Ordlista] Geographic Markup Language. Grammatik för av geodata med XML. [HMK-Ordlista] Global Navigation Satellite System. Ett samlingsnamn för satellitbaserade navigations- och positioneringssystem [HMK-Ordlista] Global Positioning System. Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Globally Unique Identifier. Version av UUID. Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Internationell standard för mätosäkerhet [HMK-ordlista]. Kommentar: Uttrycket standardosäkerhet kommer från GUM. Standard för redovisning av mätosäkerhet vid olika slags vetenskapliga mätningar. Handbok i Mät- och Kartfrågor. T.o.m Handbok till Mätningskungörelsen, som sedan upphävdes. [HMK-Ordlista] Kommentar: Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker.

16 14 (126) Styrgruppen IMU INS INSPIRE IR KSL NIR OGC PAN RGB Inertial measurement unit. En enhet som med hjälp av accelerometrar och gyroskop mäter acceleration och vinkel-hastighet. [HMK-Ordlista] Inertial Navigation System. Ett navigationssystem som med hjälp av en IMU kontinuerligt beräknar position, orientering och hastighet för en plattform. Positionen beräknas genom död räkning och startpositionen måste därför vara känd. [HMK-Ordlista] Infrastructure for Spatial Information in Europe. EU-direktiv som skapar en infrastruktur för medlemsländernas till-handahållande av geodata. [HMK-Ordlista] InfraRöd. Syftar på våglängder längre än det synliga ljuset. Infraröda flygbilder innehåller registreringar av nära infra-rött ( nm), samt rött och grönt synligt ljus. [HMK-Ordlista] Kommunförbundet Stockholms Län Nära InfraRöd. I bilddata är det vanligen den nära infraröda (NIRdelen) av IR-spektret som används. [HMK-Ordlista] The Open Geospatial Consortium. Internationell standardiseringsorganisation för geodata [HMK-Ordlista] Pancromatic, pankromatisk Red, Green, Blue. Färgsystem för digitala bilder. [HMK-Ordlista] RH 2000 Rikets höjdsystem Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. [HMK-Ordlista] RH 70 RMS RT 90 RT gon V RTK RW SKL SOSI SWEREF 99 Rikets höjdsystem 1970, använt före RH Ersätts gradvis. Root Mean Square. En typ av (kvadratiskt) medeltal [HMK-Ordlista] Äldre svenskt referenssystem, Rikets triangelnät Äldre rikstäckande kartprojektion, Rikets nät Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Rotated wing. Avser flygfarkost. Sveriges Kommuner och Landsting. Är en intresseförening för kommuner och landsting. Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon. Norskt filformat för geodata. [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame Den svenska realiseringen av det europeiska referenssystemet ETRS89, med epok 1999.

17 15 (126) Styrgruppen [HMK-Ordlista] SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm UAS UAV URI UUID XML Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame Lokala projektionszoner SWEREF 99. Lantmäteriet definierar 12 zoner där dd mm motsvarar medelmeridianen i grader (dd) och minuter (mm). [HMK-Ordlista] Unmanned Aerial Systems. Ett obemannat luftfartyg samt de komponenter som behövs för att kunna kontrollera luft-fartyget på avstånd av en eller flera personer. Benämns även RPAS. [HMK-Ordlista] Unmanned Aerial Vehicle. En av flera benämningar på obemannat luftfartyg. Benämns även drönare eller RPA. Se även UAS. [HMK-Ordlista] Uniform Resource Identifier, identifierare av resurs Universal Unique IDentifier extensible Markup Language. Standard för textbaserad av data. [HMK-Ordlista] Kommentar: Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XMLschema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. 2.2 Information om Bilddata Bild Förkortning - av innehåll Avser bilddata som tas fram av statliga och kommunala myndigheter. Följande ingår: Digitala flygbilder tagna med moderna digitala flygkameror vinkelrätt mot markytan, s.k. lodbilder även kallade vertikalbilder. Digitala ortofoton framställda ur ovan nämnda flygbilder. Bildmetadata till flygbilder och ortofoton kopplat till yt-, linje- och punktgeometrier. Orienteringsdata till flygbilder och ortofoton. Skannade analoga flygbilder och ortofoton. Utsträckning i tid och rum Hela Sverige. Nya bilder tas med olika tidsintervall i olika områden beroende på användarbehoven. Mer information finns i avsnitt 10.2 (

18 16 (126) Styrgruppen Syfte Underhåll av data). Flygbilder och ortofoton tas fram för följande syften: Underlag för datainsamling och kartläggning Planering och projektering av infrastrukturprojekt Miljöövervakning Planläggning för skogsbruk och annan markanvändning Samhällsplanering Förändringsstudier Bakgrundsdata till olika webb-kartor Användare av flygbilder och ortofoton är statliga och kommunala myndigheter, konsultföretag och andra externa användare. Datakällor Flygbilder insamlas digitalt av flygfotoenheter bestående av flygplan eller helikopter med positioneringssystem och flygkameror. Flygkamerorna har sensorer som registrerar reflekterat ljus av olika våglängder. Även skannade analoga flygbilder kan vara en datakälla. Ortofoton framställs av efterbearbetade flygbilder i kombination med orienteringsdata och höjddata. De största offentliga beställarna/producenter av bilddata för mätändamål är Lantmäteriet, kommuner och Trafikverket. Produktionsprocesser Rådata från flygkameran systemkorrigeras och sekretessgranskas. Därefter görs en radiometrisk efterbehandling. Bilderna blocktrianguleras inför framställning av ortofoto, användning i stereoinstrument och bildmatchning. Med hjälp av höjdmodell och orienteringsdata transformeras utsnitt av flygbilder till ortogonalprojektion. Dessa utsnitt, så kallade mosaikelement, sammanfogas till ortfotorutor enligt använt indexlager. Ajourhållning Flygfotografering och ortofotoframställning sker enligt respektive myndighets statlig eller kommunal - beslutade bildförsörjningsplan. Lantmäteriets bildförsörjningsplan omfattar hela Sveriges yta, uppdelad i tre olika ajourhållningsintervall. Kommunernas planer bestäms av respektive kommun och avser den egna kommunen, ofta med fokus på tätort och detaljplanelagt område. Därför är ofta kommunernas flygfotografering behovsstyrd. Trafikverkets fokus ligger på nybyggnation och förvaltning av vägar och järnvägar.

19 17 (126) Styrgruppen 3 Bilddatas omfattningar Omfattningarna delar in informationen i delmängder där översta nivån är helheten. En delomfattning ska ha något som är gemensamt för en del av informationsmängden. Omfattningarna används för hänvisning från annan information t.ex. kvalitetskrav, kvalitetsuppföljning och metadatarapportering. 3.1 Omfattning Bilddata Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Bilddata 005 Datamängd på hierarkisk nivå av hierarkisk nivå Bilddata Flygbild och Ortofoto framställda av flygbilder ingår i nivån. Däremot omfattas inte snedbilder, satellitbilder eller ortofoto framställda från satellitbilder. Enligt nationella metadataprofilen ingår flygbilder som ortofoton i informationsgruppen Bild, objektklass Arealtäckande bilder och baskartor, tillsammans med marktäcke, oklassificerade bilder, topografiska kartor och karttext. Utsträckning Finns över hela Sverige, av olika spektral typ, upplösning och aktualitet. Lantmäteriets bilder är rikstäckande. Kommunala bilder täcker hela eller delar och då oftast tätort av den egna kommunens yta. Trafikverkets bilder finns företrädesvis i anslutning till järnvägar och större vägar. Coverages Flygbilder och ortofoton är kontinuerliga coverage av typen 4-sidigt grid. Ett rikstäckande coverage kan skapas genom att kombinera enskilda ortofoton från olika ortofotoprojekt. Ingående omfattningar Delomfattning Flygbild Delomfattning Ortofoto Delomfattning Flygbild Identifiering av omfattning Flygbild Hierarkisk nivå 005 Datamängd

20 18 (126) Styrgruppen på hierarkisk nivå av hierarkisk nivå Flygbild Nivån avser flygbilder i lod. Enligt nationella metadataprofilen ingår Flygbild i informationsgruppen Bild, objektklass Arealtäckande bilder och baskartor, tillsammans med marktäcke, oklassificerade bilder, topografiska kartor och karttext. Utsträckning Finns över hela Sverige, av olika spektral typ, upplösning och aktualitet. Lantmäteriets flygbilder är rikstäckande om man kombinerar markupplösningarna 0,48 och 0,24 m, vilket motsvarar standardnivån 1 i HMK. I städer, större tätorter och längs infrastruktur finns mer högupplösta flygbilder tagna i kommunal eller i Trafikverkets regi. Coverages En enskild flygbild i denna specifikation är ett kontinuerligt coverage av typen 4-sidigt grid. Eftersom flygbilder är centralprojektioner kan de inte aggregeras. Överordnad omfattning Bilddata 3.3 Delomfattning Ortofoto Identifiering av omfattning Ortofoto Hierarkisk nivå 005 Datamängd (Ortofotoskikt) 006 Serie (Ortofotorutor) på hierarkisk nivå av hierarkisk nivå Ortofoto Nivån avser ortofoto framställda av flygbilder i lod. Enligt nationella metadataprofilen ingår Ortofoto i informationsgruppen Bild, objektklass Arealtäckande bilder och baskartor, tillsammans med marktäcke, oklassificerade bilder, topografiska kartor och karttext. Utsträckning Finns över hela Sverige, av olika spektral typ, upplösning och aktualitet. Lantmäteriets ortofoton är rikstäckande i markupplösningen 0,5 m, vilket motsvarar standardnivån 1 i

21 19 (126) Styrgruppen Coverages Överordnad omfattning HMK. I markupplösningen 0,25 m täcker Lantmäteriet ortofoton ca 44 % av landets yta, i södra Sverige och längs Norrlandskusten samt ett mindre antal tätorter i Norrlands inland. I städer, större tätorter och längs infrastruktur finns mer högupplösta ortofoton framställda i kommunal eller i Trafikverkets regi. Ortofoto i denna specifikation är ett kontinuerligt coverage av typen 4-sidigt grid. Bilddata

22 20 (126) Styrgruppen 4 Identifiering av Bilddata Titel Bild Alternativ titel Bild Versionsnummer Sammanfattning Bilddata beskriver: flygbilder med tillhörande orienteringsdata och bildmetadata ortofoto med tillhörande bildmetadata Syfte Flygbilder och ortofoton används till underlag för kartering, planläggning, projektering, miljöövervakning mm. Användare är kommuner, statliga myndigheter, företag och allmänhet. Ämnesområde Arealtäckande bilder och baskartor (010 imagerybase- MapsEarthCover) Metod för rumslig representation Flygbilder och ortofoton 002 grid Orienteringsdata 001 vektor Geometriska objekt som representerar bildernas utsträckning på markytan, flygstråkens och exponeringspunkternas positioner 001 vektor Rumslig upplösning Markupplösningen (GSD) för Lantmäteriets bilder är 0,24 eller 0,48 meter, beroende på zonindelning i nationella bildförsörjningsplanen. Den högre upplösningen finns i knappt halva Sverige och i ett antal tätorter i de övriga zonerna. Markupplösningen för bilder producerade i kommunal regi ligger vanligen inom intervallet 0,06-0,16 meter. Geografisk utsträckning Sveriges territorium begränsat av riksgräns och territorialvattengräns. Öppet vatten brukar exkluderas när det saknas objekt ovanför vattenytan. Detta gäller utanför de yttersta öarna i skärgården, samt större insjöar och fjärdar. Kompletterande information Omfattning - Hela datamängden

23 21 (126) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text I avsnittet Informationsutbytesmodeller nedan beskrivs i detalj alla ingående klasser, attribut och associationer som ingår i Bild. sker med hjälp av förklarande text, figurer (UML-diagram, i detta avsnitt samt i Bilaga B. Fullständiga informationsutbytesmodeller och en objekttypskatalog i Bilaga C. Objekttypskatalog. På webbplatsen presenteras även fullständiga modeller och objekttypskatalog för alla teman. Informationsutbytesmodellerna är dokumenterad med UML ( och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se bilaga B i Specifikation för Basmodell för information om hur UML har använts i. Figur 3. Exempel på stråköversikt som visar täckning av flygbilder, flygstråk och exponeringspunkt. Man kan även se bildnummer och stråknummer. I temat Bild inom behandlas olika typer av bilddata. Flygbilder i lod och ortofoto i. Snedbilder, Satellitbilder (inklusive ortofoto från satellitbilder), samt 3D-bilder ingår inte i temauppdraget. Informationen är dock modellerad så att även dessa tre bildtyper eller andra typer av bilddata kan läggas till i modellstrukturen.

24 22 (126) Styrgruppen Digitala bilder är en form av rasterdata. Rasterdata är uppbyggd av fyrkantiga celler pixlar - ordnade i rader och kolumner. Till varje pixel kan endast ett värde finnas, vilket för flygbilder och ortofoton anger färgintensiteten. En pankromatisk bild är uppbyggd av ett rasterlager, medan bilder i färg och IR-färg vanligen har tre rasterlager. 4-kanalsbilder förekommer också. Övriga egenskaper hos bilderna, förutom pixelvärdet, är inte lagrade i rasterfilerna. Informationsutbytesmodellerna är därför gjord så att bildens och de andra objektens egenskaper kopplas till en geometrisk representation i form av en yta, linje eller punkt som visar geografiskt läge för flygbild, flygstråk, ortofotoruta och ett bildprojekt. Dessa geometrier är olika typer av vektordata. I termordlistan avsnitt definieras begreppen rasterdata respektive vektordata. Vektorgeometrierna kan med sina attribut betraktas som metadata till rasterbilden och benämns därför bildmetadata i denna specifikation, för att inte förväxlas med metadata som avses i standarden SS-EN ISO 19115:2005 Geographic information Metadata (se avsnitt 8). Till varje informationsutbytesmodell hör ett paket med objekttyper, datatyper och kodlistor. Det finns ett gemensamt paket för bilder och ett specifikt vardera för flygbild och för ortofoto. Till varje paket finns ett XML-schema för hur datat ska utbytas. Bildmetadata utbyts via en XML-fil med som också innehåller en länk till bildfilen. Metadata för utbytet redovisas i ett eget attribut metadata som länk till ett dokument eller en websida. Informationsutbytesmodellerna är förutom ett rent datautbyte även användbara för såväl planering av bildprojekt, som utfall av flygfotografering och ortofotoproduktion. Detta underlättar samplanering. Utöver nya bilder ryms även äldre bilder och skannade bilder i informationsutbytesmodellerna. Eftersom geometriattribut finns hos objekttyperna för bildprojekt, flygstråk (linje) och flygbild (yta samt exponeringspunkt) kan en översikt genereras som kan användas vid planering och utfall. Detsamma gäller ett ortofotoskikt som har geometriattribut på objekttyperna för mosaikelement, ortofotoruta, ortofotoskikt och bildprojekt. Förändringar som gjorts i olika versioner av specifikationen redovisas i Bilaga E. Förändringsförteckning. 5.2 Informationsutbytesmodeller Inom finns nio teman Bild, Vatten, Markanvändning/ Marktäcke, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje tema innehåller ett eller flera paket som används i en eller flera informationsutbytesmodeller. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som beskrivs i specifikation Basmodell. informationsmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsutbytesmodeller är de som från och med version 3.0 redovisas i specifikationen för Bild. De tillhandahålls även tillsammans med XML-sche-

25 23 (126) Styrgruppen man, kodlistor och exempel via projektets hemsida Informationsutbytesmodellerna tillhandahålls även som en.eap-fil (Sparx systems Enterprise Architecht). Informationsutbytesmodellerna är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständiga informationsutbytesmodeller inklusive objekttypskatalog återfinns på webplatsen med kopia i Bilaga B. Fullständiga informationsutbytesmodeller och i Bilaga C. Objekttypskatalog. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur strukturen ser ut i utbytet av information. er har, där det har varit möjligt, hämtats från standarder. Det är ett fåtal klasser från Basmodellen som används i informationsutbytesmodellerna. Av den orsaken redovisas även dessa i objekttypskatalogen tillsammans med egna klasser för Bilddata samt klasser importerade från Inspire. För mer detaljerade definitioner och ar hänvisas till Bilaga C. Objekttypskatalog. er från metadatastandarden ISO visas inte i objekttypskatalogen. Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom samverkan ska den nya versionen av kodlistan stämmas av med intressenter för samsyn. class Färgsättning «featuretype» AnnanObjekttyp «datatype» Annan «codelist» AnnanKodlista «featuretype» TematsObjekttyp «datatype» Temats «codelist» TematsKodlista «featuretype» ImporteradObjekttyp «datatype» Importerad «codelist» ImporteradKodlista Figur 4. Färgsättning av klasser i diagram. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 4. Vita klasser för temats information, grå klasser andra temans och beigefärgade klasser för importerade klasser från standarder och Inspire. Informationutbytessmodellerna för Bilddata innehåller endast ett mindre antal obligatoriska attribut, t ex id. Obligatoriska attribut har multipliciteten en (1) eller en till

26 24 (126) Styrgruppen många (1..*). Många attribut har multipliciteten noll till många (0..*) eller noll till en (0..1) och är därmed valfria att ange. Krav 1. Informationsutbytesmodellens obligatoriska attribut och associationer skall finnas med i datamängd enligt denna specifikation. Krav 2. Informationsutbytesmodellens angivelser om multiplicitet skall följas för datamängder enligt denna specifikation. Krav 3. Endast värden från kodlistor skall användas för attribut vars typ är en kodlista. Krav 4. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista skall tillhandahållas av ansvarig part. Krav 5. Koder/värden i utökade kodlistor skall inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Krav 6. Utökning av kodlistor skall ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. Rekommendation 2. Valfria attribut ska användas om informationen finns tillgänglig. Bild består av två olika informationsutbytesmodeller för flygbilder respektive ortofoto. Utöver dessa finns en model med gemensamma klasser för bilder samt Basmodell som används av alla teman. Det innebär att stora delar av specifikationen är specifik och bara den del som berör den typ av bilder man ska utbyta behöver läsas. De allmänna delarna som beskriver informationsutbytesmodellen är avsnitten De specifika delarna beskrivs i avsnitten I avsnitten finns kompletterande avsnitt. Objekttypskatalogen i bilaga C, är uppdelad på likartat sätt. Först kommer två avsnitt med gemensamma klasser för bilddata. Därefter kommer specifika avsnitt för respektive typ. Slutligen finns avsnitt med utdrag från Inspire Ortoimagery samt Inspires basmodell. Vilka delar som är relevanta framgår av rubriken på avsnittet.

27 25 (126) Styrgruppen Beroenden till andra specifikationer pkg BildPaketberoendenAndraTeman SG_Bas TemaHöjd HH_HojdDjupGemensammaKlasser HG_Grid HT_TIN BB_BildGemensammaKlasser BF_Flygbild BO_Ortofoto Figur 5. Paketdiagram som visar de beroenden som paketen BF_Flygbild och BO_Ortofoto tillhörande Bilddata har till Höjddata och Basmodell. Beroenden till andra specifikationer kan vara en referens till ett id i en annan specifikations informationsmodell. Det förekommer också att en objekttyp importeras från en annan modell och byggs in med associationer eller arv. Beroende finns till Höjddata genom referens till den höjdmodell som används vid ortofotoframställningen. Detta illustreras genom paketberoenden till Höjddata (Figur 5). Höjddata har i sin tur även beroende till Bilddata, främst genom att höjddata kan tas fram genom bildmatchning och fotogrammetrisk mätning. Bildmatchning och fotogrammetrisk mätning beskrivs i Geodataspecifikation Höjd. Informationsutbytesmodellen Ortofoto har också ett beroende till Inspire-temat Orthoimagery genom arv av attribut från vissa av Inspires objekttyper. Detta beskrivs i sitt sammanhang för respektive objekttyp. En sammanställning av alla Inspire-arv finns i avsnitt

28 26 (126) Styrgruppen basmodell och Inspire För att skapa enhetlighet bland de geodataspecifikationer som tas fram inom Svensk geoprocess har en uppsättning gemensamma klasser (objekttyper, datatyper och kodlistor) skapats. De gemensamma klasserna har prefix SG och har samlats i Svensk geoprocess Basmodell. Det finns även en geometrimodell med prefix GE. De gemensamma klasserna är i första hand anpassade för vektordata, främst topografiska data (kartdata). pkg Basmodell SG_BasObjekttyper + SG_Datamangd + SG_BasKlass + SG_Projekt (from SG_Bas) SG_Baser + SG_ + SG_CoClass (from SG_Bas) SG_BasKodlistor + SG_AnsvarigBeslutsfattare + SG_Status + SG_Sprak (from SG_Bas) «applicationschema» Base Types 2 + ApplicationSchemaValue + CFStandardNamesValue + Contact + CountryCode + DocumentCitation + GenderValue + LegislationCitation + LegislationLevelValue + OfficialJournalInformation + PartyRoleValue + RelatedParty + RelatedPartyRoleValue + ThematicIdentifier + ThemeValue (from Base Types) GE_Geometrier + GE_GeometriMetadata (from GE_Geometri) «applicationschema» Base Types + Identifier + SpatialDataSet + VoidReasonValue + ConditionOfFacilityValue + VerticalPositionValue (from Base Types) GE_GeometriKodlistor + GE_InsamlingMetod + GE_KoordinatsystemPlan + GE_Hojdsystem + GE_Dimension + GE_Geoidmodell + GE_HMK-Standardniva (from GE_Geometri) Figur 6. Paket med klasser i Basmodell och Inspire Basmodell Generic Conceptual Model. Den enda klass från basmodellen som används för Bilddata är inringad med röd ram och de klasser från Inspires basmodell som används är inringade med blå ram. Inspire har teman på samma sätt som som. När det har passat har använt ett Inspire-tema som bas och utökat relevanta objekttyper med egna objekttyper och ytterligare attribut som behövs för utbyte i. För teman i som är utökningar av Inspire fungerar Inspire som basmodell, ofta i kombination med SG_Datamangd från Basmodell. Inspire har även en egen basmodell Generic Conceptual Model - vilken är den överordnad modell för Inspires alla teman. Där finns tre datatyper vilka används av bland annat av attribut i Basmodell - se Figur 6.

29 27 (126) Styrgruppen De gemensamma klasserna från Basmodell och Inspire medger att identifierare, livscykelinformation, geometrier och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. Klasser från Inspires Generic Conceptual Model och Inspire Orthoimagery används i tema Bild för att hantera identifierare och livscykelinformation. Detta beskrivs i avsnitt I tema Bild används endast SG_Projekt från basmodellen, vilken beskrivs under egen rubrik. class GemensammaKlasserBas&Inspire «datatype» Base Types::Identifier + localid: CharacterString + namespace: CharacterString «lifecycleinfo, voidable» + versionid: CharacterString [0..1] «featuretype» SG_BasObjekttyper::SG_Projekt + projektid: CharacterString + projektomrade: GM_MultiSurface + geodataproducent: RelatedParty [0..*] + geodataagare: RelatedParty [1..*] + projekt: CharacterString [0..1] + projektrapportlank: URI [0..1] + uppdragsgivare: RelatedParty [0..*] «OCL» {individual, organisation or position name shall be provided : /*At least the individual, organisation or position name shall be provided.*/ inv: individualname->notempty() or organisationname->notempty() or positionname->notempty()} «datatype» Base Types 2::Contact «voidable» + address: AddressRepresentation [0..1] + contactinstructions: PT_FreeText [0..1] + electronicmailaddress: CharacterString [0..1] + hoursofservice: PT_FreeText [0..1] + telephonefacsimile: CharacterString [0..*] + telephonevoice: CharacterString [0..*] + website: URL [0..1] «datatype» Base Types 2::RelatedParty «voidable» + individualname: PT_FreeText [0..1] + organisationname: PT_FreeText [0..1] + positionname: PT_FreeText [0..1] + contact: Contact [0..1] + role: PartyRoleValue [0..*] constraints {individual, organisation or position name shall be provided} Figur 7. Figuren visar samtliga klasser från Basmodellen och Inspire Generic Conceptual Model, vilka används i tema Bild.

30 28 (126) Styrgruppen Identifierare och versionshantering på datamängdsnivå class IdentifierareOchLivscykelinformation «DataSet» BF_FlygbildObjekttyper:: BF_FlygbilderDatamangd + id: Identifier + uttagdatum: DateTime [0..1] + metadata: URI «datatype» Base Types::Identifier + localid: CharacterString + namespace: CharacterString «lifecycleinfo, voidable» + versionid: CharacterString [0..1] «featuretype» Orthoimagery::OrthoimageCov erage RectifiedGridCoverage + inspireid: Identifier + domainextent: EX_Extent [1..*] + interpolationtype: InterpolationMethodValue = nearestneighbor «voidable» + footprint: GM_MultiSurface + name: CharacterString [0..1] + phenomenontime: TM_Period [0..1] «voidable, lifecycleinfo» + beginlifespanversion: TM_Position + endlifespanversion: TM_Position [0..1] +contributingorthoimagecoverage 0..* 0..* Figur 8. Figuren visar attributen för identifierare och livscykelinformation på datamängdsnivå för flygbilder och ortofoto. Röda ramar visar identifierare medan de blå ramarna visar versionshantering. Ortofoto använder Inspires objekttyp OrthoimageCoverage som överordnad klass till datamängd. I detta avsnitt beskrivs enbart hur identifierare och livscykelinformation hanteras. Övriga attribut som syns i diagram beskrivs under rubrik för respektive objekttyp. Inspire har skapat attributet inspireid och definierat datatypen Identifier som används för unika identifierare. Identifier kommer från Inspires Generic Conceptual Model vilken är en gemensam överordnad modell för Inspires olika teman. I Inspire Orthoimagery finns inspireid på OrthoimageCoverage och MosaicElement. Identifier används också för unika identifierare i basmodellens basklass, datamängd och för andra objekttyper i. Inspire använder attributen beginlifespanversion och endlifespanversion som tillsammans med ett versionsnummer, valfritt attribut på identifieraren Identifier, på ett objekt kan användas vid versionshantering och medger åtkomst till äldre versioner av objektet. Livscykelattributen redovisar tidpunkter för ändring i databas fram till nästa uppdatering. Livscykel-attributen finns i Inspire på OrthoimageCoverage. Flygbilder behandlas inte inom Inspire och använder inte heller basklass och datamängd från Basmodell. Istället hanteras unika identifierare och versionshantering för utbytet av objekttypen BF_FlygbilderDatamangd (avsnitt ) som liknar klassen för datamängd i basmodellen men är anpassad för utbyte av flygbilder. Eftersom flygbilder visar en ögonblicksbild av landskapet vid fototillfället, är inte livscykelinformation nödvändigt i flygbild. Någon annan egentlig datering av flygbilder förutom fotograferingstillfälle är inte relevant. Livscykelattribut saknas därför för flygbilder i datamängden. Fotograferingstidpunkt finns som attribut på enskilda flygbilder.

31 29 (126) Styrgruppen Versionshantering är däremot relevant för ett ortofotoskikt eftersom delar av skiktet kan uppdateras med nya ortofotorutor eller mosaikelement (Se Figur 8, blå ramar). Ortofoto som kan aggregeras till ett större ortofotoskikt har modellerats så att id för ett ortofotoskikt ärvs från Inspires objekttyp OrthoimageCoverage. Attributet inspireid använder sig av datatypen Identifier (se Figur 8). Attribut som hanterar id finns på flera andra ställen i informationsutbytesmodellerna och behandlas på respektive objekttyp. En hur id för bilder och bildprojekt bör hanteras finns i avsnitt Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna geodataspecifikation att UUID används. Vid nyskapande - i detta fall av datamängden ortofotoskikt - anges skapandedatum i beginlifespanversion. Om versionid i datatypen Identifier används ska 1 anges för den första versionen. Då en ny version skapas anges datum och tid för endlifespan- Version på den utbytta versionen av objektet. I den nya versionen räknas talet i versionid upp +1 och beginlifespanversion får det datum när den nya versionen blir gällande. Varje version ska vara unik, dvs localid och namespace behålls. Krav 7. Identifierare för datamängder skall vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes). Krav 8. Identifierare för datamängder skall vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes). Krav 9. Identifieraren skall vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 3. LocalId som är ett attribut till typen Identifier skall vara av typen UUID (ISO/IEC :2005). Krav 10. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Krav 11. Om attributet versionid förekommer ska det anges i heltal och uppräknas ett steg efter varje version som tilldelas värde i beginlifespanversion. Rekommendation 4. Attributet beginlifespanversion skall finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna specifikation.