GEODATASPECIFIKATION. Vatten. Version 3.0 TEST Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GEODATASPECIFIKATION. Vatten. Version 3.0 TEST Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter"

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Vatten Version TEST 1 Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt, Lantmäteriet DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING /3029 VERSION TEST 1 FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Förslag till styrgrupp Slutversion från projektet Svensk geoprocess. TEST 1 Förändring av informationsutbytesmodell Uppdragsledare: Olov Johansson (Metria AB) Arbetsgrupp: Linnéa Söderblom (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Helen Eriksson (Lantmäteriet) Britt-Marie Eriksson (Lantmäteriet) Lars-Håkan Bengtsson (Hammarö kommun) Marie Malmberg (Falu kommun) Per Arvidsson (Kristianstads kommun) Jakob Nisell (SGU) Håkan Olsson (SMHI) Olov Johansson (Metria AB) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. I testversion har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0. Fram till fastlagd version kommer fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida

3 74 (124) Styrgruppen Samverkan I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1. Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman.

4 74 (124) Styrgruppen Introduktion till geodataspecifikation Vatten Geodataspecifikationen Vatten är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver vattenföreteelser samt företeelser relaterade till vatten. Med Vatten avses naturliga företeelser av vatten ( stillastående - sjöar och med betydande flödeshastighet vattendrag, Figur 2), nätverk av de naturliga företeelserna samt företeelser i anslutning till vatten (exempel: dammbyggnad, sluss, observationsplats med flera). I Vatten ingår inte dricksvattenanläggningar eller -distributionsnät, inte heller avloppsanläggningar eller -distributionsnät eller anlagda simbassänger, fontäner etc. som inte ingår i ett naturligt flödesnätverk. I Vatten ingår inte heller terrängmodeller och deras förlängning under vattenförekomster eller batymetriska modeller. Figur 2. Centrala delar av innehållet i Geodatapecifikation Vatten. Geodataspecifikationen avser de geodata om Vatten som Lantmäteriet och kommunerna samlar in, lagrar, tillhandahåller och utbyter. Hur strukturen på de geodata ska se ut för att utbytet ska fungera presenteras i en informationsutbytesmodell. Informationsutbytesmodellen innehåller en grafisk i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper, deras attribut, datatyper och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår såväl av UML-modellen som av objekttypskatalogen. Informationsutbytesmodellen redovisas i avsnitt 5 samt i Bilaga B. Fullständig informationsmodell och i Bilaga C. Objekttypskatalog. Informationsutbytesmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelsetyper som ingår i temat. Som ett komplement till denna avgränsning så finns i specifikationen även illustrationer av andra närliggande företeelser som identifierats i arbetet med specifikationen, men som inte utbyts enligt denna specifikation. I den mån de närliggande företeelserna omfattas av andra teman inom går detta att utläsa. I de fall de närliggande företeelserna inte omfattas av andra teman inom så är de dokumenterade och förslag på informationsansvariga aktörer pekas ut.

5 Styrgruppen 74 (124) Vattensystemstandarden är en ganska komplex men kompetent modell för att beskriva Vatten. För att erbjuda en enklare modell för de organisationer som inte har behov av den komplexa modellen i denna specifikation så har geodataspecifikationen Markanvändning och marktäcke utökats med Vattenobjekttyper beskrivna som marktäcketyper. Möjlighet ges att länka data från olika specifikationer, inom, som beskriver samma verkliga företeelse. Informationsutbytesmodellen är i stor utsträckning baserad på den svenska standarden SS :2015, Geografisk information Vattensystem för nationella tillämpningar och för Inspires hydrografitema, nedan kallad vattensystemstandarden (WS). LM SGP SMHI Lst WS SGU HaV Figur 3 Vattensystemstandarden pusslar ihop utbytet av hydrologisk information. Vattensystemstandarden kan ses som ett pussel och de olika delmängderna av standarden som pusselbitar. Delmängderna kan t ex vara sjöar och vattendrag, avrinningsområden, vattenplatser, grundvatten, strandlinjer och kustområden. Myndigheter lägger pusslet genom att tillhandahålla sina datamängder enligt vattensystemstandarden. (SGP) i sin tur har förutom Lantmäteriets information även utökat standarden med ytterligare information som berör kommunala verksamheter. Specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman som tas fram i är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur Svensk geopro-

6 74 (124) Styrgruppen cess specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman. Krav och rekommendationer på dataenligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från

7 Styrgruppen 74 (124) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 8 2 ÖVERSIKT Information om geodataspecifikationen Information om Vatten 16 3 VATTENDATAS OMFATTNINGAR Omfattning A - Vattendata Delomfattning B - Vattendata Lantmäteriet Delomfattning C - Vattendata Kommun översiktsplanering Delomfattning D - Vattendata Kommun detaljplanering Delomfattning E - Vattendata Kommun projektering 20 4 IDENTIFIERING AV VATTEN 22 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR Beskrivande text Informationsmodell 25 6 REFERENSSYSTEM 58 7 KVALITETSKRAV Datakvalitet 61 8 METADATA 63 9 TILLHANDAHÅLLANDE Leveransmedium Leveransformat 64

8 Styrgruppen 74 (124) 10 DATAFÅNGST OCH AJOURHÅLLNING Datafångstkrav Underhåll av data PRESENTATIONSREGLER ÖVRIG INFORMATION 71 REFERENSER 72 BILAGA A. TEST AV SPECIFIKATIONSUPPFYLLELSE 73 BILAGA B. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSMODELL 75 BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG 79 Gemensamma klasser från Basmodell 79 Vatten 79 Geometriskt Nätverk 97 Importerade klasser från Inspires generella och hydrografiska nätverksmodeller 100 Importerade klasser från Vattenstandarden 110 BILAGA D. KODLISTOR 111 BILAGA E. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 112 Bilaga E1. Krav 112 Bilaga E2. Rekommendationer 113 BILAGA F. OBSERVATIONSEXEMPEL 114 BILAGA G. BESKRIVNING AV GEOMETRISKT OCH LOGISKT NÄTVERK 115 Geometriskt nätverk 115

9 Styrgruppen 74 (124) Logiskt nätverk 116 BILAGA H. GEODATASPECIFIKATIONENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA SPECIFIKATIONER 119

10 74 (124) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation Vatten som framställts på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information, sektionen Topografiska data Adress Gävle Telefon E-post URL specifikationer@lm.se Språk Svenska Ämnesområde 012 Sjöar och vattendrag 008 Geovetenskap Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på Vatten vid utbyte mellan kommuner och Lantmäteriet. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Med utbyte av Vattendata avses utbyte av information om vattenförekomster samt associerade objekttyper, naturliga såsom konstgjorda samt utbyte av information om flödesnätverk och observationer av vatten. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet.

11 74 (124) Styrgruppen Termer och definitioner Termerna är uppdelade i två tabeller, Tabell 1 beskriver objekttyper från vattensystemstandarden och Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. I denna specifikation har vattensystemstandarden använts i så stor utsträckning som möjligt och därför har endast en mindre begreppsmodellering gjorts för att identifiera kompletteringar till vattensystemstandarden ur framförallt kommunala verksamheters perspektiv. Avsaknaden av en genomarbetad begreppsmodell gör att termer som används i denna specifikation snarare är kopplade till specifikationens informationsmodell än en begreppsmodell och därmed beskrivs dessa termer som objekttyper och attribut i objekttypskatalogen. För en mer komplett begreppsmodell hänvisas till Vattensystemstandarden. Termerna är uppdelade i två tabeller. Tabell 1 beskriver termer från vattensystemstandarden och från denna specifikation. Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter. Tabell 1. Termer från vattensystemstandarden Termer från vattensystemstandarden Term batymetri CR_ChangeObject grundvatten mättad zon WS_CoastalWaterArea (kustvattenområde) ytvattenförekomst som avgränsas mot havet av kustvattengräns och mot land av strandlinje och mynningar WS_CoastalWater- Boundary (kustvattengräns) WS_ConnectingOrDelimitingWaterLocation WS_ControlSection (tvärsektion) (och eventuella kommentarer) Mätning av djupförhållanden klassen håller information om objektets metadata i datamängden såsom när det lades till, när det ersatts eller blivit avfört och vilken version det hör till. Alla objekt i en datamängd som överensstämmer med denna standard är av typen CR_ChangeObject allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som har kontakt med markytan eller omgivande geologiska formationer del av marken där porerna är helt fyllda med vatten gräns, definierad av baslinjen med tillägg av en nautisk mil utanför densamma, samt som i förekommande fall ersätts av den yttre gränsen för vatten i övergångszonen avgränsning av vattenförekomst eller hydrologiskt område och där utbyte av vatten kan ske vattenplats som utgörs av en sektion vinkelrätt mot vattenföringen i en ytvattenförekomst och utgör plats där bland annat vattenföring beräknas eller mäts

12 74 (124) Styrgruppen WS_Crossing (korsning) WS_DamOrWeir (fördämning) WS_Embankment (skyddsvall) WS_ExtractionLocation (uttagsplats) WS_Falls (vattenfall) WS_FlowConnection WS_FluvialPoint (flödespåverkande plats) WS_GlacierSnowfield (glaciär) WS_GroundWaterBody (grundvattenförekomst) WS_HydroBody WS_HydroObject WS_HydroPointOfInterest (hydrografiskt intressant plats) WS_HydroPowerPlant (vattenkraftverk) WS_Lock (sluss) WS_ManMadeObject (konstgjord företeelse) konstgjord företeelse där vatten kan passera ovanför eller under ett hinder Kommentar: Kan avse plats för överledning. konstgjord företeelse som utgör en permanent barriär i en ytvattenförekomst och dämmer upp vatten eller kontrollerar dess flöde konstgjord företeelse med syfte att förhindra översvämning vattenutbytesplats där vatten tas från en vattenförekomst och leds till en anläggning flödespåverkande plats där vattnet faller fritt från en höjd beskriver flöden mellan hydroobjekt, HydroObjects, i nätverk hydrografiskt intressant plats med speciella hydrologiska egenskaper i en vattenförekomst ytvattenförekomst som utgörs av vatten i fast form som är i rörelse och varierar i utbredning men består över flera år vattenförekomst bestående av grundvatten Kommentar: Vid kartering av grundvatten vid SGU karteras grundvattenmagasin, den geologiska behållare som rymmer en eller en del av en grundvattenförekomst. representerar förekomster av den abstrakta klassen WS_HydroObject objekt av klasser som utgör subklasser till den abstrakta klassen WS_HydroObject bär en unik identitet, kan bära ett namn, kan vara enkla eller komplexa och tillhör minst ett nätverk vattenplats i eller i anslutning till vatten som påverkar eller förändrar flödets karaktär eller hydrografi konstgjord företeelse med syfte att tillvarata energi från flödande vatten konstgjord företeelse som utgör ett par eller en serie portar med syfte att flytta fartyg mellan olika vattennivåer vattenplats bestående av ett konstgjort objekt som ligger inom en vattenförekomst och som har någon av följande funktionstyper: håller kvar vattnet; reglerar vattenmängden; ändrar vattnets lopp; gör det möjligt för vattendrag att korsa varandra

13 74 (124) Styrgruppen WS_NodeConnection WS_ObservationLocation (observationsplats) WS_Pipe (rör) WS_PumpingStation (pumpstation) WS_Rapids (fors) WS_ReceivingLocation (mottagningsplats) WS_RiverReach (rinnsträcka) WS_RiverReachSegment (delrinnsträcka) WS_Shoreline (strandlinje) WS_Sluice (ränna) WS_SoilWaterBody (markvatten) WS_SpringLocation (källplats) WS_StandingWater (sjö) WS_SurfaceWater (ytvattenförekomst) WS_WaterBody (vattenförekomst) WS_WaterBodyPart (delvattenförekomst) WS_WaterComplex hanterar kopplingar som sammanbinder noder i olika detaljeringsnivåer vattenplats där observationer, provtagning och/eller mätningar utförs konstgjord företeelse som består av en sluten ledning för transport av ämnen Kommentar: I denna standard avses i första hand transport av vatten. konstgjord företeelse med syfte att pumpa fasta, flytande eller gasformiga ämnen Kommentar: I denna standard avses i första hand pumpning av vatten. flödespåverkande plats där botten sluttar kraftigt nedåt och ger upphov till häftigt strömmande eller stråkande vatten vattenutbytesplats där en vattenförekomst tillförs vatten från en anläggning ytvattenförekomst med signifikant strömningshastighet avgränsad av två vattenutbytesplatser rinnsträcka som avgränsas av två godtyckligt valda vattenplatser gränslinje som vid vattenytan avgränsar en ytvattenförekomst från land konstgjord företeelse som består av en öppen, sluttande vattenledning vatten i markens omättade zon vattenutbytesplats med ett diffust eller direkt utflöde av grundvatten till en ytvattenförekomst permanent, utbredd ytvattenförekomst på land utan signifikant strömningshastighet vattenförekomst som består av ytvatten och som avgränsas av strandlinje och vattenutbytesplatser avgränsad ansamling av vatten Kommentar: Vattenförekomst används i standarden som en mer generell term till skillnad från vattenförvaltningsarbetet enlig 2000/60 EG, i Sverige som definierar aggregerade eller urval av vattenytor. ytvattenförekomst som utgör en naturligt avgränsad del av en annan ytvattenförekomst företeelse bestående av flera vattenförekomster

14 74 (124) Styrgruppen (vattenkomplex) WS_WaterDivide (vattendelare) WS_WaterLocation (vattenplats) WS_WaterPassage (vattenled) WS_WetlandWaterBody (våtmarksvattenförekomst) ytvatten topografiskt betingad vattendelare syftande till att skilja ett hydrologiskt område från ett annat plats av intresse i anslutning till vattenförekomst och/eller vattensystem för visst syfte vald godtycklig kombination av vattenförekomster som har en startpunkt och en slutpunkt Kommentar: Vattenleder behöver inte vara sammanhängande utan kan vara t.ex. en kanotled. grund vattenförekomst med en vattenyta eller markområde som är våt under hela året Kommentar: Inspire, Annex II, Land Cover, Wetland avser mark. WS_WetlandWaterBody avser vattnet i våtmarken. stillastående eller strömmande vatten beläget ovan mark Tabell 2. Generella termer i Generella termer Term Abstrakt klass Abstraktion Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Beskrivning (och eventuella kommentarer) klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Termweb] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och associationer. teoretisk konstruktion av verkligheten formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [Termweb] samband mellan klasser egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Termweb] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller för en objekttyp [Termweb] karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [Termweb] område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där

15 74 (124) Styrgruppen kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. Begreppsmodell Coverage Datamodell Datatyp Egenskap Företeelse Företeelsetyp Geodataspecifikation Informationsmodell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) Kvalitetsparameter (engelska, quality element) modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [Termweb] Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygon-lager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt. på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [Termweb] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: Textsträng, Heltal, Decimaltal, Sanningstyp (Ja/Nej) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Termweb] grupp av Företeelser med samma egenskaper ett dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element samt datakvalitetskrav begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Termweb] kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter [HMK-Ordlista] detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista]

16 74 (124) Styrgruppen Kvalitetstema (engelska, data quality element category) Kodlista Metadata Modellelement Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparametrar, som mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Termweb] data som definierar och beskriver andra data [Termweb] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster komponent som bygger upp en modell Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. representation av en företeelse i den verkliga världen [Termweb] förteckning över objekttyper samt deras attributoch sambandsanalyser [Termweb] En sammanställning av en informationsmodell i tabellform ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning. [ISO 19123:2007] Tabell 3. Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg. 1, 2004 HMK-Ordlista HMK-Ordlista och förkortningar, juni 2015 Inspire 1089/2010 Termweb förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster Svensk standard (SS), för geografisk information i serien och Teknisk rapport (TR) utgiven av SIS, t.ex. 23, 24, 25, Förkortningar Tabell 4. Förkortningar

17 74 (124) Styrgruppen DGNSS EPSG GALILEO GLONASS GML GNSS GPS HMK Nätverks-RTK OGC RH 2000 RTK SWEREF 99 SWEREF 99 TM Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSSmottagare, som korrigerar sina mätningar. European Petroleum Survey Group, allmänt använd databas med koder över referenssystem [HMK-ordlista modifierad] System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema Ryskt satellitbaserat positioneringssystem Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för GPS, GLONASS och GALILEO. Global Positioning System Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK-Ordlista] Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. [HMK-Ordlista] Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Swedish Reference Frame Det nya, globalt anpassade nationella referenssystemet; den svenska realiseringen av det europeiska ETRS89, med epok [HMK-Ordlista] Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. [HMK-Ordlista]

18 Styrgruppen 74 (124) SWEREF 99 dd mm UUID XML Swedish Reference Frame Transversal Mercator. Lokala projektionszoner i (svenskt tredimensionellt) referenssystem där dd anger grader och mm minuter. Universal Unique IDentifier extensible Markup Language Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. 2.2 Information om Vatten Namn Vatten Förkortning - Beskrivning av innehåll Vatten innehåller de beståndsdelar som har identifierats utgöra underlag vid planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Specifikationen kan användas för att beskriva (sammanhängande eller enskilda) vattenförekomster, deras egenskaper samt flödet dem emellan, relaterade företeelser och observationer gjorda i anslutning till vattenförekomsterna. Utsträckning i tid och rum Syfte Rikstäckande Vatten är beskriver data om de olika vatten- och vattenrelaterade företeelser som behövs som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Tillsammans med andra specifikationer ska Vatten möjliggöra en kommunal baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverk-samhetens krav på information från baskartan. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas

19 74 (124) Styrgruppen i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Vatten kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Datakällor Lantmäteriet samlar in och lagrar hydrografiska grunddata i skalområdet 1: I samverkan med SMHI byggs ett grundläggande flödesnätverk upp och i samverkan med Sjöfartsverket skapas en gemensam nationell strandlinje (NSL). Målet är att NSL ska finnas överallt där yrkessjöfart bedrivs, dvs. längs hela Sveriges kust, de stora sjöarna och längs Göta kanal. Lantmäteriet lagrar även hydrografi i kartdatabaser för presentation i mindre skalor. Vid kommunal verksamhet som kräver detaljerad mätning samlar kommunerna in data om vattenförekomster och relaterade företeelser. Data lagras i respektive kommuns egna databaser enligt kommunspecifika modeller. Produktionsprocesser Dataproduktion på Lantmäteriet utnyttjar till stor del flygbilder och fotogrammetriska metoder vid insamling och ajourhållning t.ex. stereokartering i flygbildspar och kartering i digitalt ortofoto. Dataproduktion på kommunerna består av geodetisk fältmätning för detaljplanering, fastighetsbildning, bygglovshantering med mera. Kommunerna utnyttjar även fotogrammetriska metoder. Ajourhållning Lantmäteriet ajourhåller data periodiskt enligt nationella bildförsörjningsprogrammet. Flygfotografering sker med olika intervall, geometriska upplösningar och lägesosäkerhet i olika delar av landet. Kommunerna ajourhåller data utifrån behov av nyinsamling eller kontroll av data i samband med framtagande av detaljplan, exploatering med mera.

20 74 (124) Styrgruppen 3 Vattendatas omfattningar Detta kapitel beskriver hur Vattendata kan delas in i olika delar, delomfattningar, vilket medför att olika krav kan ställas på de olika delarna ur olika aspekter. Exempel på dessa aspekter kan vara att olika objekt kan ha olika krav på lägesosäkerhet eller aktualitet beroende på om de geografiskt befinner sig i tätort eller på landsbygd. Ett annat exempel är att objekt skapas och ajourhålls av olika organisationer med olika krav. Förutom hela Vattendata har fyra delomfattningar identifierats som beskrivs nedan. Delomfattningarna är inte gjorda av geografisk/geometriska skäl utan utav de organisationer och verksamheter som skapar data i de olika delomfattningarna. 3.1 Omfattning A - Vattendata Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Vatten 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Vattendata Datamängder beskrivande vattenförekomster och relaterade företeelser oavsett detaljeringsgrad. Utsträckning Data förekommer rikstäckande. Coverages - Ingående omfattningar Delomfattning Vattendata Lantmäteriet Delomfattning Vattendata kommun översiktsplanering Delomfattning Vattendata kommun detaljplanering Delomfattning Vattendata kommun projektering 3.2 Delomfattning B - Vattendata Lantmäteriet Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Vattendata Lantmäteriet (HMK-standardnivå 1) 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Vattendata Lantmäteriet

21 74 (124) Styrgruppen Beskrivning av hierarkisk nivå Data om vattenförekomster och relaterade företeelser som samlas in på nationell nivå och som lagras och ajourhålls av Lantmäteriet. Utsträckning Data finns rikstäckande. I områden där yrkessjöfart bedrivs samlas information in i samverkan med Sjöfartsverket. För temat Vatten innebär det att inom dessa områden redovisas även öar som är mindre än i övriga delar av landet. För mer information se (GSD-Fastighetskartan Nationell strandlinje (NSL)). Överordnad omfattning Vattendata 3.3 Delomfattning C - Vattendata Kommun översiktsplanering Identifiering av omfattning Vattendata Kommun översiktsplanering (HMK-Standardnivå 1) Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Vattendata Kommun översiktsplanering Data om vattenförekomster och relaterade företeelser som samlas in av kommunal verksamhet för översiktlig planering och dokumentation av byggande, infrastruktur, miljö, naturvård, risker, skogsbruk med mera. Utsträckning Data förekommer spritt över hela Sverige men är inte heltäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom en region (flera kommuner) eller inom respektive kommun eller delar av kommunen. Överordnad omfattning Vattendata

22 74 (124) Styrgruppen 3.4 Delomfattning D - Vattendata Kommun detaljplanering Identifiering av omfattning Vattendata Kommun detaljplanering (HMK-Standardnivå 2) Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Vattendata Kommun detaljplanering Data om vattenförekomster och relaterade företeelser som samlas in för kartläggning av tätort i samband med kommunal detaljplanering, fastighetsreglering, bygglovshantering. Utsträckning Data förekommer spritt över hela Sverige men är inte heltäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom respektive kommuns baskarteområde (vanligen där kommunalt vatten och avlopp finns) eller vid utökning av baskarteområdet. Men även i små öar utanför baskarteområde där exempelvis fastighetsbildning skett eller nybyggnadskarta upprättats. Överordnad omfattning Vattendata 3.5 Delomfattning E - Vattendata Kommun projektering Identifiering av omfattning Vattendata Kommun projektering (HMK-Standardnivå 3) Hierarkisk nivå 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Vattendata Kommun projektering Data om vattenförekomster och relaterade företeelser som samlas in i samband med projektinriktad mätning och kartläggning för projektering, byggande och förvaltning av bebyggelse, vägar och övrig infrastruktur samt för bygg- och relationshandlingar.

23 Styrgruppen 74 (124) Utsträckning Data förekommer spritt över hela Sverige men är inte heltäckande. Vanligtvis finns kommunala data inom respektive kommuns baskarteområde (vanligen där kommunalt vatten och avlopp finns) men även i små öar utanför baskarteområde där exempelvis projektering skett. Överordnad omfattning Vattendata

24 74 (124) Styrgruppen 4 Identifiering av Vatten Titel Vatten Alternativ titel Vatten Versionsnummer TEST 1 Sammanfattning Vatten innehåller beskriver sjöar, vattendrag, grundvatten med flera typer vattenförekomster. Utifrån vattenförekomsterna kan både geometriska och logiska flödesnätverk skapas. Hur vattenförekomster avgränsas och utbyter vatten med varandra samt hur och var man utför observationer ryms inom geodataspecifikationen Vatten. Även konstgjorda företeelser som dammbyggnader och slussar ryms inom geodataspecifikationen Vatten. Syfte Vatten beskriver data om de olika vatten- och vattenrelaterade företeelser som underlag vid planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Vattendata kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Vatten kan, tillsammans med andra grundläggande specifikationer, också användas vid bedömning av risk för översvämning, provtagning i och observationer av vattenförekomster exempel avseende vattenkvalitet och vattendjup, modellering av föroreningsspridning med mera. Ämnesområde 012 Sjöar och vattendrag 008 Geovetenskap Metod för rumslig representation 001 Vektor Rumslig upplösning - Geografisk utsträckning Vattendata rikstäckande.

25 Styrgruppen 74 (124) Kompletterande information -

26 74 (124) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text Vattens informationsmodell är baserad på vattensystemstandarden, vilken är anpassad till Inspires dataspecifikation för Hydrografi. För att kunna uppfylla behoven från de framtida användarna av Vattendata har tillägg gjorts till vattensystemstandarden i form av specialiseringar av vattensystemstandardens objekttyper samt tilllägg av associerade komplexa datatyper och kodlistor. Vissa av specialiseringarna har gjorts framförallt av förtydligande skäl då vattensystemstandardens objekttyper är generella och tänkta att kunna användas för flera olika tillämpningar. För att kunna hantera observationer (exempel djupmätning) som görs på vattenförekomster och relaterade företeelser så har diagram skapats som visar hur ISO 19156, Observations & Measurements kan användas för att hantera observationer. Mätning av djup förekommer i olika syften kopplat till de objekttyper som ingår i denna specifikation. Syftena omfattar allt från sjömätning som huvudsakligen utförs av Sjöfartsverket till handlodning av ett vattendrag. För att kunna hantera data om djup i vattenförekomster mätt med olika metoder och för olika syften och hur dessa data uttrycks rekommenderar denna specifikation Nominellt djup. Detta speglar oftast endast en aspekt av djup och anges vanligen som ett eget attribut på aktuell objekttyp, till exempel maxdjup i en sjö. Vid sjömätning av större områden och med krav som framförallt ställs utifrån navigerbarhet av farvatten så rekommenderas Sjöfartsverkets anvisning för hur sjömätningen ska planeras, genomföras och hur resultaten ska uttryckas. Vid laserskanning med grön laser, som kan ge data ner till ett djup motsvarande 2-3 gånger siktdjupet och annan yttäckande djupmätning (exempel ekolodning) rekommenderas att djupdata redovisas som en höjdmodell/djupmodell enligt Geodatapecifikation Höjd. Höjdmodeller/djupmodeller är användbara vid till exempel översvämningsriskbedömning. Vid mindre projekt där djupmätning utförs med till exempel handlod eller ekolod rekommenderas att SS-EN ISO Observationer och mätningar används vid utbyte av data (se ). I kapitlet Informationsmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i Vatten. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UML-diagram, förklarande text och en objekttypskatalog. Objekttypskatalogen är inte utformad efter ISO Feature catalogue som ISO anger, utan istället skapad med fokus på enkelhet och läsbarhet. Vattendatas innehåll är grafiskt dokumenterad med en informationsmodell i UML ( Informationsmodellen är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se dokumentet Basmodell Svensk Geoprocess.

27 74 (124) Styrgruppen Förändringar sedan version 2.0 I version har ytterligare anpassning gjorts till de XML-scheman som togs fram inför version 2.0. Modellen har delats upp i två paket för att överensstämma med de två utbytesmodeller som finns beskrivna. Dessa är VT_Vatten och VN_HydrografiNätverk. Till testversion har ett schema för VN_HydrografiNätverk tagits fram. Notera att det tidigare schemat och paketet för vattenförekomster och vattenplatser numera har prefixet VT. I version 2.0 användes vattenstandardens geometrimodell. Därtill fanns fyra komplexa datatyper som innehöll kompletterande attribut från geometrimodell. I version används nya geometrimodell vilken skiljer sig markant från den gamla. De fyra kompletterande datatyperna är överflödiga och används inte i version. Till varje objekttyp som skapats för Svensk geoprocess Vatten har attribut för geometri lagts till. WS_HydroObject fungerar som basklass även i informationsutbytesmodell. I version 2.0 fanns en datatyp med kompletterande attribut från SG_BasKlass. Dessa två attribut finns inte längre kvar i SG_BasKlass och den kompletterande datatypen har därför utgått ur modellen för version. Informationsutbytesmodellen MT_Marktäcke från tema Markanvändning/Marktäcke importerar ytvattenförekomster med ytgeometri till sin kodlista. Förändringar har därför skett i Marktäcke, men detta påverkar inte utbytesmodellerna i tema Vatten. 5.2 Informationsmodell Informationsmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika modellen. Hela informationsmodellen återfinns i

28 123 (124) Styrgruppen Bilaga B. Fullständig informationsmodell. informationsmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsmodeller är de som från och med version 3 redovisas i alla specifikationer. Vatten är ett undantag från denna regel eftersom informationsutbytesmodellen redovisas redan i version 2. Informationsmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hemsida I objekttypskatalogen för temat Vatten ingår endast klasser (objekttyper, datatyper och kodlistor) och importerade klasser skapade för Vatten eller klasser som inte beskrivs i dokumentet Basmodell. Förutom de klasser som är skapade för temat ingår klasser från Inspires hydrografiska och generella nätverk. Vattenstandardens klasser är för omfattande för att kunna visas i detta dokument. Gemensamma klasser för och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper från standarder och Inspire Generic Conceptual Model (förutom Network) beskrivs i dokumentet Basmodell. I svensk geoprocess informationsmodeller används benämningen kodlista för att beskriva tillåtna värden ett attribut kan anta. Kodlistorna är utökningsbara. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 4. Figur 4. Färgsättning av klasser i diagram. I avgränsandet av Vatten så har företeelser identifierats, som Vattens objekttyper har beroenden eller associationer till, men som inte omfattas av Vatten. En del av dessa 123

29 123 (124) Styrgruppen företeelser omfattas av andra geodataspecifikationer som utvecklas inom. Informationsmodellen för Vattensystemstandarden innehåller endast ett obligatoriskt attribut, Id. Övriga attribut har multipliciteten noll till många (0..*) eller noll till en (0..1) och är därmed valfria att ange. I gemensamma klasser för identifierare och geometrier finns egenskaper som inte tillgodoses av vattensystemstandardens motsvarande klasser. Därför har utökningar av dessa gjorts i form av associerade datatyper som utökar vattensystemstandarden så att en datamängd enligt denna specifikation blir både överensstämmande med vattensystemstandarden samt övriga specifikationer. I Inspire används stereotypen voidable för att tala om att attribut eller associationer får lämnas tomma om data saknas även om attributet eller associationen är obligatorisk, men skälet till att data saknas ska då anges. Vattensystemstandarden innehåller stereotypen voidable för att vara överensstämmande med Inspires dataspecifikation för Hydrografi. Men, Vattensystemstandarden har inte implementerat stereotypen voidable i sin datamodell, dvs. attribut och associationer får lämnas tomma och skälet till att data saknas behöver inte anges. Stereotypen voidable ingår i Vattens informationsmodell för de objekttyper som är importerade från Vattensystemstandarden och från Inspire. Liksom i Vattensystemstandarden är inte stereotypen voidable implementerad, utan majoriteten av attribut är valfria. Dock finns det attribut som för Vattendatas syfte och tänkta användare anses så viktiga att krav på obligatorium ställs som separata krav i detta kapitel av specifikationen. På liknande sätt förekommer också attribut som anses viktiga men där obligatorium endast är en rekommendation vilket uttrycks som separata rekommendationer i detta kapitel av specifikationen. Krav 1. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Krav 2. Krav 3. Krav 4. Krav 5. Krav 6. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. 123

30 123 (124) Styrgruppen Okända värden I specifikationer används inte okänt, ospecificerat eller liknande värden i kodlistor. Istället används den inbyggda funktionen nillable från XMLschemaspecifikationen från W3C. Detta har gjorts med tanke på att det huvudsakliga utbytet som förväntas ske enligt specifikationerna är maskin till maskin. Det är sedan upp till respektive organisation att i sitt eget system hantera detta på lämpligt sätt utifrån egna behov. Att ett element är nillable betyder att det inte behöver fyllas med ett värde utan kan få attributet xsi:nil= true. Till detta hör också ett annat attribut nilreason (Tabell 5), orsaken till att värdet saknas. Alla obligatoriska element i XML-scheman är nillable. Om icke obligatoriska element teoretiskt kan finnas bör nillable-funktionen användas. Alla obligatoriska attribut i utom Identifierare är nillable. Om icke obligatoriska element teoretisk kan finnas bör nillable-funktionen användas. Tabell 5. NilReason nilreason inapplicable missing template unknown withheld other<briefexplanation> Betydelse Värde saknas. Värdet kan inte med enkelhet levereras av dataproducenten. Ett korrekt värde kan dessutom saknas. Värdet finns och kommer att kompletteras senare. Värdet är inte känt och kan inte beräknas av dataproducenten. Men ett värde finns troligen. Avslöjas ej av sekretesskäl. Annat skäl, där briefexplanation är en textsträng med minst 2 tecken och utan mellanrum Ordning på attribut och associationer I geodataspecifikationens motsvarande XML-schema hanteras attribut på objekttyper och datatyper på samma sätt som relationer mellan objekttyper. Kodlistor hanteras i ett separat XML-schema. Ordningen på attribut och associationer är densamma som i informationsmodellen och XML-schemana är skrivna med funktionen <sequence> vilket innebär att ordningen alltid ska följas. Attribut på ett modellelement beskrivs alltid först och därefter eventuella relationer till andra modellelement. En utredning för att flytta över kodlistor till ett register pågår för att underlätta förvaltning och implementering. 123

31 Styrgruppen 123 (124) Identifierare Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fyra grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna geodataspecifikation att UUID används. Arbete pågår i Sverige med att ta fram riktlinjer för namespace for geodata. Arbetet leds av Lantmäteriet. Föreslaget är en lösning enligt nedan: Krav 7. Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id). Krav 8. Identifierare ska vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes). Krav 9. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 2. localid som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID (ISO/IEC :2005) Livscykelinformation Inspire har skapat attributen beginlifespanversion och endlifespanversion som tillsammans med ett versionsnummer, valfritt attribut på identifieraren Identifier, på ett objekt kan användas vid versionshantering och åtkomst till äldre versioner av objektet. Krav 10. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation 3. Attributet beginlifespanversion ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Rekommendation 4. Datum när objekt skapades i databas hos ansvarig part ska användas för attributet beginlifespanversion för alla objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation. 123

32 123 (124) Styrgruppen Höjd och 3D Efterfrågan på att veta höjd på företeelser i olika sammanhang ökar ständigt, till exempel 3D-modeller, översvämningsbedömning med mera. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjddata har traditionellt sett ofta hanterats som antingen ett ytterligare attribut på ett objekt eller som en höjdvärde på en geometri. I denna specifikation ges utrymme för att uttrycka höjd på flera sätt utifrån behov: Höjd som ett attribut (2D). En objekttyp kan ha ett attribut för att beskriva höjd, detta speglar oftast endast en aspekt av ett objekts höjd. Till exempel höjden på ett berg. Höjd som attribut följer de krav på referenssystem som anges i denna specifikation. Höjdvärden på geometri. o o Höjd kan anges som ett höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter Beroenden till andra specifikationer Figur 5. Paketdiagram visande Vattens beroenden till andra specifikationer och standarder. 123

33 123 (124) Styrgruppen Vatten utnyttjar andra standarder och modeller. Detta illustreras genom paketberoenden (Figur 5). Vattens objekttyper har identifierats ha relationer till objekttyper som återfinns i andra specifikationer och standarder. Figur 5 illustrerar dessa relationer som beroenden från Vatten till andra specifikationer och standarder. Vatten har även beroenden till andra teman i. Vattenytor från tema Vatten används även i utbytet med Marktäcke Basmodell Figur 6. Utdrag från basmodell. Här ingår även den importerade datatypen Identifier från Inspire Generic Conceptual Model. I diagrammet saknas klasser för ortnamn och projekt. För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma klasser och en geometrimodell skapats som kan användas helt eller delvis av alla specifikationer. Gemensamma klasser har prefix SG och ingår i modellen SG_Bas. Geometrimodellen har prefix GE. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livcykelinformation, geometrier och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. De gemensamma klasserna beskrivs i ett separat dokument. Vatten använder enbart SG_Datamängd från basmodellen. Som motsvarighet till SG_BasKlass används en objektttyp som kommer från vattenstandarden. Basmodellen och geometrimodellen beskrivs i dokumentet Basmodell. 123

34 123 (124) Styrgruppen CR_ChangeObject och WS_ HydroObject Figur 7. WS_HydroObject från vattenstandarden fungerar som basklass för specifikationen Vatten. Id använder datatypen Identifier från Inspire Generic Conceptual Model. Vattensystemstandardens basklass heter WS_HydroObject och håller på liknande sätt som SG_BasKlass identifierare, livscykelinformation samt flera vattenrelaterade attribut. I version 2.0 fanns en kompletterande datatyp som innehöll ett par attribut från SG_BasKlass som WS_HydroObject saknar. Dessa attribut är inte längre aktuella och datatypen är borttagen från modellen för version. CR_ChangeObject utgör superklass för WS_HydroObject. CR_ChangeObject innehåller metadatainformation: när objektet lades till, när det ersattes eller blev avfört samt vilken version det tillhör. Detta möjliggör versionshantering av samtliga objekttyper som ingår i vattensystemstandarden. 123

35 Styrgruppen 123 (124) Geometrityper och i vattenstandarden. Figur 8. Jämförelse mellan Vattenstandardens och geometrimodeller. Komplett geometrimodell för beskrivs i dokumentet Basmodell. För specifikationer har en grunduppsättning geometrityper tagits fram, Figur 8. De är i huvudsak specialiseringar av geometrityper från SS-EN ISO 19107:2003, Modell för att beskriva rumsliga aspekter. 123

36 123 (124) Styrgruppen I version 2.0 av Vattendata användes Vattenstandardens geometrimodell med komplettering av ett antal attribut från geometrimodell. Geometrin ligger i Vattenstandardens objekttyp WS_HydroObject. I version har geometrimodell omarbetats. En jämförelse mellan dessa modeller syns i Figur 8. I version av Vattendata används den nya geometrimodellen från. Varje objekttyp som skapats för har fått ett geometriattribut som använder datatyper från denna modell. I vattenstandardens geometrimodell ligger geometrin på WS_HydroObject. Där finns också ett obligatoriskt attribut geometrypurpose med en kodlista (Figur 8). Det kan användas trots att inte geometriattributet i WS_HydroObject används. I geometrimodell har geometrimetadata fokus på kvaliteten i själva mätningen genom datatypen GE_Geometrimetadata. Tema Vatten har även en geometrisk nätverksmodell vilket saknas i vattenstandarden. Denna nätverksmodell beskrivs närmare i avsnitt Eftersom nätverksmodellen är en utökning av Inspires hydrografinätverk, kommer geometrin från Inspire. Krav 11. För VN_Nod, VN_StomLinje och VN_KonnektionsPunkt ska geometrityper från Inspires nätverksmodell användas. Vattensystemstandarden kräver inte att geometri för objekt i datamängder enligt standarden finns. För framtida användare av Vattendata är dock geometrin en central egenskap. Krav 12. Geometri ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation. I många kommunala verksamheter används inte ytor (polygoner) för att representera företeelser med ytutbredning i verkligheten utan istället används linjer, till exempel begränsningslinje eller kantlinje. En linje kan vara: Kantlinje, en linje som används för att beskriva ytterkant på en företeelse. Till exempel kan ett dike representeras av två kantlinjer. Mittlinje, en linje som representerar en utsträckt företeelses mitt. Till exempel så kan ett dike i tillägg till två kantlinjer även ha en mittlinje. Annan linje, alla övriga typer av linjer. Till exempel kan man låta en linje representera ett mindre vattendrag i en småskalig presentation oavsett om den avser vattendragets mitt eller kant. Kantlinjer och mittlinjer för vatten kan utbytas tillsammans med andra lösa linjer i utbytesmodellen för Markdetaljer. 123

37 Styrgruppen 123 (124) Vatten datamängd Figur 9. Metadata för datamängd. Metadata ska anges på datamängdsnivå för Vattendata. Figur 9 visar att metadata finns som ett attribut till en datamängd som följer denna specifikation. Metadata används för att identifiera en datamängd enligt denna specifikation samt beskriver hur datamängden är beskaffad och om den uppfyller denna specifikation. Detaljerna hur metadata från metadatastandarden ska tillämpas i beskrivs i dokumentet Basmodell. 123

38 123 (124) Styrgruppen Vattenförekomster Figur 10. Vattenförekomster. WS_HydroBody, hydroförekomst, är en abstrakt klass (Figur 10). Den är skapad i Vattensystemstandarden för att generering av xsd-filer ( regelfiler som används vid skapandet av gml) ska fungera. Vattenförekomst (Figur 10) kan beskrivas som en avgränsad ansamling av vatten. Klassen utgör abstrakt basklass för ett antal olika typer av vattenförekomster, t ex för sjöar och vattendrag. Det innebär att klassen innehåller attribut som är gemensamma för alla typer av vattenförekomster, som i sin tur ärver attributen från denna klass. Delvattenförekomst (Figur 10) beskrivs som en naturligt avgränsad del av en vattenförekomst. En delvattenförekomst kan t.ex. utgöra en del av en sjö när sjön har delats in i olika bassänger. 123

39 123 (124) Styrgruppen Figur 11. Typer av Vattenförekomster Det finns flera olika typer av Vattenförekomster (Figur 11). Dessa är Grundvattenförekomst, Markvattenförekomst, Våtmarksvattenförekomst, Glaciär och Ytvattenförekomst. Alla har samma egenskaper och dessa finns i superklassen Vattenförekomst. Exempel på egenskaper är area, medeldjup och volym. En Vattenförekomst kan delas in i flera delar. Specifikationen Vatten ger möjlighet att beskriva det vatten som finns i en våtmark/sankmark med objekttypen Våtmarksvattenförekomst. Detta är framförallt till för att kunna använda en våtmarksvattenförekomst som en del i ett flödesnätverk. Övriga egenskaper på en våtmark/sankmark beskrivs av Geodatapecifikation Markanvändning/Marktäcke. 123

40 Styrgruppen 123 (124) Figur 12. Typer av ytvattenförekomster Ytvattenförekomst (Figur 12) kan vara Hav, Kustvatten, Sjö, Damm, Vattendrag (rinnsträcka), Dike eller Delrinnsträcka. Under utvecklandet av Vattensystemstandarden tog den Tekniska kommittén Vattensystem (TK 452) beslutet att inte använda ordet vattendrag då de inte entydigt kunde definiera vattendrag. Istället infördes termen Rinnsträcka. I denna specifikation har specialiseringar av rinnsträcka och delrinnsträcka gjorts för att tydligt kunna tala om huruvida de är reglerade eller inte. Specialiseringarna har återinfört vattendrag och delvattendrag som termer och objekttyper mycket på grund av att de är välkända inom kommunal verksamhet. Eftersom de är specialiseringar av rinnsträcka och delrinnsträcka råder dock inga tvivel om vad de representerar. 123

41 123 (124) Styrgruppen Vanliga benämningar på ytvattenförekomster som till exempel Bäck ska anges i attributet localtype. Det är ofta svårt att entydigt definiera bäck och kriterierna för att avgränsa en bäck kan skilja sig åt. Detta har lett till att bäck och andra svårdefinierade företeelsetyper som å och älv med flera inte blir egna Objekttyper i Vattendatas informationsmodell. Rekommendation 5. Sjö ska representeras av ytgeometri. Rekommendation 6. Vattendrag ska representeras av antingen ytgeometri eller linjegeometri. För objekttypen damm kan man ange vilken typ av vatten som dammen innehåller eller för vilket ändamål dammen skapats med attributet vattentyp. Kodlistan VT_Damm- VattenTyp anger giltiga värden för attributet vattentyp. Kodlistan innehåller både olika typer av vatten (t.ex. Dagvatten) och olika ändamål med dammen (t.ex. Branddamm). ade sjöar, diken och rinnsträckor har en vattendom som styr hur nivån och flödet i vattenförekomsterna får regleras. Vattendomen är en juridisk handling. Om vattendomen är känd kan en referens till den anges med objekttypen VT_Vattendom Sambandet Vatten och Marktäcke Marktäcke är ett heltäckande lager av ytor som beskriver markens fysiska och biofysiska egenskaper. För att ett marktäcke ska vara heltäckande behöver vattenytor ingå. Samma ytor som ingår i tema Vatten används som vattenytor i tema Marktäcke men all information följder inte med. I Marktäcke finns vattenytorna med i kodlistan för alla marktäcketyper. Det innebär att inga attribut från Vatten finns med. Den fullständiga modellen finns att finna enbart i Vattens egen informationsutbytesmodell. Tabell 6. Jämförelse mellan redovisning av vattenytor i Vatten och i Marktäcke TEMA VATTEN MARKTÄCKE Översiktlig nivå Detaljerad nivå Verksamhetsnivå Ytvattenförekomst Vatten Hav Vatten Hav Sjö Vatten Sjö Damm Vatten Sjö Damm Vattendrag Vatten Vattendrag Dike Vatten Vattendrag Anlagt vattendrag (Kanal och dike) Våtmarker ingår i tema Marktäcke, men finns även med i Vattenstandarden för att för att kunna använda en våtmarksvattenförekomst som en del i ett flödesnätverk. Tema 123

42 Styrgruppen 123 (124) Vatten har dock inte skapat en egen subtyp på samma sätt som för ytvattenförekomsterna (Figur 13). Figur 13. De objekttyper i Vattenstandarden och i Tema Vatten som har motsvarigheter i kodlistan för Marktäcketyper. 123

43 Styrgruppen 123 (124) Vattenplatser Figur 14. Vattenplats. Vattenplats (Figur 14) kan beskrivas som en plats av intresse i anslutning till vattenförekomst. Klassen är abstrakt och utgör basklass för sju typer av vattenplatser: Vattenavgränsning, Strand, Observationsplats, Bestämmande sektion Konstgjord företeelse, Hydrologiskt intressant plats (Flödesplats) och Sjömärke, Figur 15. För Observationsplats har två subtyper definierats för som avser ytvatten respektive grundvatten. 123

44 Styrgruppen 123 (124) Figur 15. Vattenplatser. Figur 16. Koppling från vattenplats till vattenförekomst. 123

45 123 (124) Styrgruppen Figur 16 visar hur en vattenplats kan kopplas till en vattenförekomst med associationen referencewaterbody. Figur 17. Vattenavgränsning Vattenavgränsning (Figur 17) kan vara Strandlinje, Kustvattengräns, Uttagsplats, Mottagningsplats eller Källa. Det finns olika typer av strandlinjer; normal och diffus. Uttagsplats har i fått en egen subtyp i form av Vattentäkt. Vattentäkter kan vara för ytvatten eller grundvatten. Strandlinje skapas av olika organisationer vilket betyder att det kan finnas flera representationer av samma naturliga företeelse, till exempel Nationella strandlinjen som utvecklas av Lantmäteriet och Sjöfartsverket. Se 123

46 LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Bilaga H. Geodataspecifikationens förhållande till andra specifikationer för en av hur denna specifikation förhåller sig till NSL-specifikationen. Notera att NSL-specifikationen även innehåller objekten övervattenssten, bränning, kaj, vågbrytare/pir, brygga och dykdalb som i ingår i tema Markdetaljer. De olika representationerna av strandlinjen särskiljs genom att syfte med vilken geometrin framställts (WS_GeometryPurpose, Figur 8). Attributet waterlevelcategory som använder Inspire-kodlistan WaterLevelValue sätts vanligen till meanwaterlevel. För datamängder enligt denna specifikation används inte vattensystemstandardens attribut shorecomposition på Strandlinje, istället används den associerade vattenplatsen Strandområde (Figur 18). Ett strandområde är en vattenplats som beskriver en strand med en geometri, vilken fraktionsstorlek materialet som bygger upp stranden har samt om några åtgärder har tagits för att skydda stranden mot erosion i form av beklädnad av stranden med olika material (strandskoning). Figur 18. Strandområde. En uttagsplats är en plats eller en anläggning där vatten leds bort från en vattenförekomst, till exempel en dricksvattentäkt. En vattentäkt kan ta ytvatten ur en ytvattenförekomst och är då en ytvattentäkt, eller grundvatten ur en grundvattenförekomst och är då en grundvattentäkt En mottagningsplats är en plats eller anläggning där vatten tillförs en vattenförekomst, till exempel där processvatten från en större industri återförs till en sjö.

47 Styrgruppen 1 (124) En källa är en plats där vatten övergår från att vara grundvatten till att vara ytvatten. I en del fall bildas en liten ytvattenansamling vilken vanligen också benämns källa. Figur 19. Observationsplatser. WS_ObservationLocation (Figur 19) har specialiserats till VT_YtvattenObservations- Plats och VT_GrundvattenObservationsPlats för att tydligare kunna särskilja vilka egenskaper som kan observeras på respektive typ av vattenförekomst.

48 Styrgruppen 2 (124) Figur 20. Konstgjord företeelse Konstgjord företeelse (Figur 20) kan beskrivas som en vattenplats som består av något som människan konstruerat. Klassen är abstrakt och utgör basklass för olika typer av klasser för konstgjorda företeelser: WS_Pipe: Rörledning, ett större rör som vanligen leder vatten från en vattenförekomst till en anläggning. WS_Sluice: Ränna, en öppen, lutande ledning med en port för att reglera vattenflödet. WS_Lock: Sluss, som utgör ett par eller en serie portar med syfte att flytta fartyg mellan olika vattennivåer WS_PumpingStation: Pumpstation, med syfte att pumpa fasta, flytande eller gasformiga ämnen WS_DamOrWeir: Dammbyggnad, en permanent barriär över ett vattendrag som dämmer upp vatten eller kontrollerar dess flöde WS_HydroPowerPlant: Vattenkraftverk, en anläggning för kraftproduktion från vatten som rör sig. Vattenkraftverk hanteras även av Geodatapecifikation Byggnad. WS_Embankment: Skyddsvall, med syfte att förhindra översvämning

49 Styrgruppen 3 (124) WS_Crossing: Korsning, där vatten kan passera ovanför eller under ett hinder Figur 21. Hydrologiskt intressanta platser. Hydrologiskt intressanta platser (Figur 21) används huvudsakligen för att beskriva forsar och vattenfall. Dessa har oftast egen geometri men kan kopplas till den vattenförekomst som innehåller forsen eller vattenfallet (se Figur 16). Rekommendation 7. Associationen referencewaterbody ska användas för Fors och Vattenfall där så är möjligt.

50 Styrgruppen 4 (124) Figur 22. Sjömärke VT_Sjömärke, Figur 22, avser flytande sjömärken som förvaltas av kommun eller annan organisation men som mäts in och lagras av kommuner. Sjöfartsverket lagrar och förvaltar objekt representerande cirka flytande sjömärken varav hälften ägs och underhålls av Sjöfartsverket. Via attributet refsjöfartsverket kan objekt av typen VT_Sjömärke refereras till objekt i Sjöfartsverkets databaser. Figur 23. Översvämningsriskområde För att kunna utbyta information om områden som löper risk för översvämning används vattenplatsen Översvämningsområde, Figur 23. Översvämningsområdet är

51 Styrgruppen 5 (124) beräknat utifrån ett visst flöde som kan vara ett verkligt uppmätt flöde eller en beräkning/prognos. Till översvämningsområdet kan kopplas en lägsta golvnivå för byggnation. Lägsta golvnivå för byggnation är den lägsta höjd man får bygga på i en viss kommun eller en del av kommunen och är beräknat utifrån översvämningsriskerna i kommunen. Lägsta golvnivå för byggnation är alltid kopplad till ett Översvämningsriskområde och anges som höjd över havet i RH Krav 13. i RH Lägsta golvhöjd för byggnation ska anges som höjd över havet Vattenled För att kunna koppla ihop icke sammanhängande vattenförekomster så finns i vattensystemstandarden en objekttyp som heter vattenled (Figur 24). Vattenled är ett Vattenkomplex, en annan objekttyp som är en WS_HydroObject och består av andra WS_HydroObjects. Ett exempel på en vattenled är en kanotled. Figur 24. Vattenled Observationer av vatten För att erbjuda möjligheter att utbyta data om observationer av egenskaper på vattenföreteelser och relaterade företeelser innehåller Vattendatas informationsmodell delar av den internationella standarden SS-EN ISO 19156, Observationer och mätningar (O&M). O&M erbjuder ett enkelt och standardiserat sätt att tillhandahålla observationsdata/data från mätningar med mera. Figur 25 och Figur 26 visar observation av de egenskaper för vilkas resultat Vattensystemstandarden tillhandahåller datatyper. Om ytterligare egenskaper ska läggas till i listan med observerbara egenskaper bör Inspires klass ObservableProperties användas.

52 6 (124) Styrgruppen Krav 14. Vid utökning av tillgängliga egenskaper för observation ska INSPIRE ObservableProperties (INSPIRE Generic conceptual model Base Models Observation) användas. För mer information om hur ObservableProperties ska användas se Inspire D2.9 samt Inspire Generic conceptual model/base models/observations (Inspire consolidated UML-model). har inte tagit fram något utbytesschema för observationer. Figur 25. Ytvattenobservation. Figur 25 beskriver observation av ytvatten. Figur 26 beskriver på motsvarande sätt en observation av grundvatten. I Bilaga F. Observationsexempel, finns två objektmodeller som exemplifierar observation/mätning.

53 7 (124) Styrgruppen Figur 26. Grundvattenobservation Nätverk I Vattensystemstandarden finns möjlighet att representera ett flödesnätverk mellan vattenförekomster på två olika sätt: 1. Med ett geometriskt nätverk. Det geometriska nätverket är hämtat från Inspires specifikation för Hydrografi och är ett traditionellt sätt att hantera nätverk med stomlinjer som representerar flödet och dessutom har en koppling till en vattenförekomst. Figur 27 illustrerar det geometriska nätverket. 2. Med ett logiskt nätverk. Det logiska nätverket är utvecklat i Vattensystemstandarden och illustreras i Figur 28. Med det logiska nätverket behöver ingående vattenförekomsters geometri inte vara känd. Det logiska nätverket talar endast om att vattnet flödar från vattenförekomst A till vattenförekomst B till vattenförekomst C och så vidare. Till det logiska nätverket kan man dessutom knyta egenskaper som: vattenflöde, transport av olika ämnen etc. En mer detaljerad av de två nätverkstyperna finns Bilaga G. Beskrivning av geometriskt och logiskt nätverk.

54 Styrgruppen 8 (124) Figur 27. Geometriskt nätverk. En mer läsbar bild finns i Bilaga B. Fullständig informationsmodell. Figur 28. Logiskt nätverk Krav 15. Stomlinjer ska alltid ligga inom ytrepresenterade vattenförekomsters geometri.

55 Styrgruppen 9 (124) Krav 16. I ett nätverk ska inga glapp större än 0,002 m finnas mellan stomlinjer som ska sitta ihop. Krav 17. Om stomlinjer i nätverk inte ska sitta ihop ska avståndet dem emellan vara större än 5 m.

56 10 (124) Styrgruppen Importerade datatyper class WS_Datatyper «DataType» WS_Base::WS_WaterDischarge + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + dischargemeasure :Real + periodofmeasure :TM_Period [0..1] + unit :WS_WaterDischargeUnit = m3/s «DataType» WS_Base::WS_MainCatchmentAreaID + maincatchmentareaname :CharacterString [0..1] + maincatchmentareanumber :UnlimitedInteger [0..1] «voidable» + referencehydroid :HydroIdentifier [0..1] «DataType» WS_Base::WS_WaterContentTransport + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + contenttransportmeasure :Real + periodofmeasure :TM_Period [0..1] + substance :CharacterString + unit :WS_WaterContentTransportUnit «DataType» WS_Base::WS_TimeInformation + accuracy :DQ_TemporalAccuracy [0..3] + description :CharacterString [0..1] + pointoftime :DateTime [0..*] + timeperiod :TM_Period [0..*] «DataType» WS_Base::WS_HydrologicalOrder + order :CharacterString + orderschema :WS_HydrologicalCodeType + scope :CharacterString «DataType» WS_PhysicalWater::WS_GradientMeasure + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + gradient :Angle + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] «DataType» WS_PhysicalWater::WS_VolumeMeasure + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] + volumemeasure :Volume «DataType» WS_PhysicalWater::WS_Concentration + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + concentrationmeasure :Real + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] + substance :CharacterString + unit :WS_ConcentrationUnit «DataType» WS_PhysicalWater::WS_SurfaceMeasure + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] + surfacemeasure :Area «DataType» WS_PhysicalWater::WS_WaterLev el + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] + referenceheightsystem :CharacterString + referencewaterlevel :Length [0..1] + waterlevel :Length «DataType» WS_PhysicalWater::WS_LengthMeasure + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + lengthmeasure :Length + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] «DataType» WS_PhysicalWater::WS_WaterDepth + accuracy :DQ_QuantitativeAttributeAccuracy [0..1] + referenceheightsystem :CharacterString [0..1] + referencewaterlevel :Length [0..1] + waterdepth :Length + periodofmeasure :WS_TimeInformation [0..1] Figur 29. Datatyper från Vattensystemstandarden. Från Vattensystemstandarden används objekttyper, associerade datatyper och kodlistor. Figur 29 visar de datatyper från Vattensystemstandarden och i Figur 30 de datatyper från Inspire Hydrography som används av vattenstandarden.

57 Styrgruppen 11 (124) Figur 30. Datatyper från Inspire som används av objekttyper från vattenstandarden.

58 Styrgruppen 12 (124) De importerade datatyperna från Inspire och från metadatastandarden används av objekttyper i vattenstandarden (Figur 30) Importerade kodlistor Från Vattensystemstandarden används objekttyper, associerade datatyper och kodlistor. Figur 31 visar de kodlistor från Vattensystemstandarden och i Figur 32 de kodlistor från Inspire Hydrography som används i denna specifikation. class WS_Kodlistor «CodeList» WS_Base:: WS_Riv erbasindistrictname + SENO SENO SE1TO + SE1 + SENO SE2 + SE3 + SE4 + SENO SE5 «CodeList» WS_Base:: WS_HydrologicalCodeType + Pfafstetter + SMHITributaryNumber + Strahler + EuropeanCode «CodeList» WS_PhysicalWater:: WS_OutflowLocationType + grundvattenberoendeekosystem + mynning + utströmningsområde + utlopp «CodeList» WS_Base:: WS_GeometryPurpose + Produkt + Modellunderlag «CodeList» WS_Base::WS_Purpose + Baskartering + Vattenförvaltning + WFD-rapportering + Dricksvattenförsörjning + Miljöövervakning + Vägkonflikter + Översvämningskartering «CodeList» WS_PhysicalWater:: WS_ConcentrationUnit + g/l + mg/l + ug/l + % + ppm + umol/l + mmol/l + mol/l + mekv/l + uekv/l «CodeList» WS_Base:: WS_WaterDischargeUnit + l/s + m3/s «CodeList» WS_Base:: WS_WaterContentTransportUnit + g/s + kg/month + tons/month «CodeList» WS_PhysicalWater::WS_ShorelineType + normal + indistinct + createdfromchart_rockabovewater + createdfromchart_rockawash Figur 31. Kodlistor från Vattensystemstandarden.

59 Styrgruppen 13 (124) class InspireKodlistor «codelist» Geographical Names:: GrammaticalGenderValue + masculine + feminine + neuter + common «codelist» Geographical Names:: NameStatusValue + official + standardised + historical + other «codelist» Hydro - Physical Waters:: HydrologicalPersistenceValue + dry + ephemeral + intermittent + perennial «enumeratio... Hydro - Physical Waters:: OriginValue natural manmade «codelist» Geographical Names:: GrammaticalNumberValue + singular + plural + dual «codelist» Base Types 2:: PartyRoleValue «codelist» Geographical Names:: Nativ enessvalue + endonym + exonym «codelist» Base Types:: ConditionOfFacilityValue «codelist» Hydro - Physical Waters:: ShoreTypeValue + boulders + clay + gravel + mud + rock + sand + shingle + stone + disused + functional + projected + underconstruction + decommissioned «codelist» Hydro - Physical Waters:: CrossingTypeValue + aqueduct + bridge + culvert + siphon «codelist» Hydro - Physical Waters:: WaterLev elvalue + equinoctialspringlowwater + higherhighwater + higherhighwaterlargetide + highestastronomicaltide + highesthighwater + highwater + highwatersprings + indianspringhighwater + indianspringlowwater + localdatum + lowerlowwater + lowerlowwaterlargetide + lowestastronomicaltide + lowestlowwater + lowestlowwatersprings + lowwater + lowwaterdatum + lowwatersprings + meanhigherhighwater + meanhigherhighwatersprings + meanhigherlowwater + meanhighwater + meanhighwaterneaps + meanhighwatersprings + meanlowerhighwater + meanlowerlowwater + meanlowerlowwatersprings + meanlowwater + meanlowwaterneaps + meanlowwatersprings + meansealevel + meantidelevel + meanwaterlevel + nearlyhighesthighwater + nearlylowestlowwater + tropichigherhighwater + tropiclowerlowwater Figur 32. Kodlistor från Inspire

60 14 (124) Styrgruppen 6 Referenssystem Information om det rumsliga referenssystemet för Vatten ska anges, tillåtna referenssystem ges av Tabell 7 (se Figur 33 för utbredning av referenssystem). Transformation till andra referenssystem eller överräkning till andra projektionszoner ska ske med Gtrans eller annan programvara som innehåller godkända algoritmer. Tabell 7. Referenssystem Geodetiskt referenssystem plan EPSG-kod EPSG:4619 EPSG:3006 EPSG:3007 EPSG:3008 EPSG:3009 EPSG:3010 EPSG:3011 EPSG:3012 EPSG:3013 EPSG:3014 EPSG:3015 EPSG:3016 EPSG:3017 EPSG:3018 Benämning SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF SWEREF Geodetiskt referenssystem höjd EPSG:5613 RH 2000 Geodetiskt referenssystem plan och höjd EPSG:5628 EPSG:5845 EPSG:5846 EPSG:5847 EPSG:5848 EPSG:5849 EPSG:5850 EPSG:5851 EPSG:5852 EPSG:5853 EPSG:5854 EPSG:5855 EPSG:5856 EPSG:5857 SWEREF 99 + RH 2000 SWEREF 99 TM + RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000 SWEREF RH 2000

61 15 (124) Styrgruppen Temporalt referenssystem Gregorianska kalendern UTC +1 normaltid (CET) UTC +2 sommartid (CEST) Referenssystemets omfattning Data enligt omfattning A görs i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613). Data enligt delomfattning B görs i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613). Data enligt delomfattning C, D och E görs antingen i referenssystem SWEREF 99, kartprojektion SWEREF 99 TM (EPSG:3006) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613) eller i RH 2000 i höjd samt lokal zon av referenssystem i plan (EPSG:3007 EPSG:3018, EPSG:5846 EPSG:5857). Samma temporala referenssystem används för alla omfattningar. Krav 18. Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med referenssystem Sweref 99 inklusive dess lokala zoner och RH Benämning på plankoordinater görs enligt Tabell 8. Tabell 8. Benämning på plankoordinater Koordinatsystem Nordlig koordinat Östlig koordinat Sweref 99 N E RT 90 X Y I RH 2000 benämns höjden över havet (Normaal Amsterdam Peil) med H. För ytterligare av höjd se motsvarande kapitel i geodataspecifikation Stompunkter.

62 Styrgruppen 16 (124) Figur 33. Rekommenderade lokala SWEREF-zoner för kommuner

63 17 (124) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet Tabell 9 anger datakvalitetskrav för Vattendata. Referenser inom parentes anger tabeller och Id i bilaga D i ISO för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. I HMK-Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. Tabell 9. Datakvalitetskrav Kvalitetstema Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med geodataspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). Lägesosäkerhet Kvalitets-parameter Brist För få Övertalighet För många Konceptuell konsistens Giltiga kombinationer av värden, som stämmer med informationsmodellen. Domän-konsistens Giltig värdemängd. Topologisk konsistens Följer angivna topologiska regler, Absolut osäkerhet Kvalitetsmått Omfattning A För konstgjorda företeelser får högst 5 % av företeelserna saknas i datamängden (D.7, id 7). För inga objekt i en datamängd får geometri saknas (D.6, Id 6). Omfattning A Övertalighet ska ej förekomma (D.1, Id 1). Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsmodellen. (D.13, Id 13). Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med värden i kodlistor. (D.17, Id 17). Delomfattning B Det får inte finnas glapp större än 0,002 m (D.24, Id 23). Det får inte finnas överhäng större än 0,002 m (D.25, Id 24). Inga linjer får korsa sig själv (D.27, Id 26) Inga linjer får överlappa sig själv (D.28, Id 27) Delomfattning B

64 18 (124) Styrgruppen Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Lägesosäkerhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Lägesosäkerhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Lägesosäkerhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. I förhållande till referenssystemet. Absolut osäkerhet I förhållande till referenssystemet. Absolut osäkerhet I förhållande till referenssystemet. Absolut osäkerhet I förhållande till referenssystemet. Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 5 m för: WS_RiverReach.geometry = _Linje WS_ShoreLine.shoreLineType=normal Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 10 m för: WS_ShoreLine.shoreLineType=indistinct Krav på RMS i höjd (D.41, Id 39) är 2 m i höjd för: WS_ShoreLine Delomfattning C Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 1 m Delomfattning D Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 0,1 m Krav på RMS i höjd (D.41 Id 39) är 0,1 m Delomfattning E Krav på RMS i plan (D.49 Id 47) är 0,05 m Krav på RMS i höjd (D.41 Id 39) är 0,05 m För delomfattning D och E finns olika krav på lägesosäkerhet i höjd beroende på olika tillämpningars krav. Dessa tillämpningar och tillhörande krav går inte att systematiskt kategorisera så att det kan uttryckas i denna specifikation. För mer information om datakvalitet vid geodetisk fältmätning och fotogrammetrisk mätning hänvisas till HMK-Geodatakvalitet. I vissa kommuner så förekommer olika krav på lägesosäkerhet i tätort och i glesbygd. Detta angreppssätt gör att framförallt kommuner där stor andel av ytan är glesbygd kan utnyttja geodatasamverkan och tillgång till Lantmäteriets flygbilder med 25 cm upplösning till att skapa översiktlig information över glesbygdsområden. Resurser kan då sparas när endast flygfotografering i egen regi behöver utföras över tätort. Kraven på lägesosäkerhet för (detaljplanering, projektering med mera) enligt denna specifikation och HMK:s standardnivåer kommer då ej att uppfyllas. Detta innebär att sådana datamängder kommer att få en lägre kvalitetsklass vid test av specifikationsuppfyllelse (Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse).

65 19 (124) Styrgruppen 8 Metadata version). För detaljplanering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet betraktas i många fall som ett datakvalitetselement, dock inte i ISO Eftersom denna geodataspecifikation använder ISO för att beskriva datakvalitet hanteras aktualitet som en del av metadata som inte avser datakvalitet. Metadata kan även sättas på objektnivå och uttrycks då vanligen som attribut på enskilda objekttyper. Attributet responsibleparty på WS_HydroObject är den enda objekttypsspecifika metadataposten i denna specifikation. Krav 19. Aktualitet för datamängder enligt denna geodataspecifikation ska anges vilket avser uttagsdatum. Krav 20. Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna geodataspecifikation.

66 Styrgruppen 20 (124) 9 Tillhandahållande Detta kapitel innehåller rekommenderade sätt för att tillhandahålla datamängder enligt denna specifikation. De rekommenderade formaten och leveransmedierna är de som kommer att kunna testas i samband med framtagandet av specifikationen. Användande av andra sätt för tillhandahållande sker utifrån överenskommelse mellan leverantör och mottagare. Det är framförallt aktuella data som ska tillhandahållas via de medium och format som anges i detta kapitel. Historiska data kan med fördel följa denna specifikation men åtkomst behöver inte vara allmän utan kan göras utifrån specialiserade anrop till en tjänst eller via beställning av datauttag från ansvarig part. 9.1 Leveransmedium Leveransmedium WFS Medium Geografiska områden utifrån behov (Web Feature Service) Leveransmedium WMS Medium Geografiska områden utifrån behov (Web Map Service) Leveransmedium Online via FTP Indelnings-alternativ Indelnings-alternativ Indelnings-alternativ Medium Geografiska områden utifrån behov FTP (File Transfer Protocol) 9.2 Leveransformat Leveransformat GML Beteckning GML (Geography Markup Language) Version Specifikation Filstruktur - Språk Svenska

67 21 (124) Styrgruppen Teckenuppsättning Utf Leveransformat Bild (för WMS) Beteckning Exempel: Bitmap (rastergrafik) PNG (rastergrafik) Gif (rastergrafik) Jpeg (rastergrafik) Svg (vektorgrafik) Tiff (rastergrafik)/geotiff Version 1. Specifikation Leveransformat Shape Beteckning ESRI Shape Version Specifikation Filstruktur Språk Teckenuppsättning Omfattning Minimum:.shp,.shx,.dbf Om förekommande, är följande filtyper nödvändiga:.sbn,.sbx,.atx,.fbn,.fbx,.ain,.aih,.aix,.mxs,.prj,.xml,.cpg Svenska Utf-8 Alla omfattningar Leveransformat DWG Beteckning Version DWG Leverantör och mottagare kommer överens om version Specifikation Filstruktur Språk Teckenuppsättning Omfattning Svenska Utf-8 Alla omfattningar Leveransformat MapInfo TAB Beteckning TAB

68 22 (124) Styrgruppen Version Leverantör och mottagare kommer överens om version Specifikation - Filstruktur Språk Teckenuppsättning Omfattning Minimum:.TAB,.DAT, Svenska Utf-8 Alla omfattningar Rekommendation 8. WMS-tjänster, Shape-filer och TAB-filer ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar Rekommendation 9. DWG-filer ska kunna tillhandahållas för delomfattning C, D och E. Rekommendation 10. WFS-tjänster ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar.

69 Styrgruppen 23 (124) 10 Datafångst och ajourhållning I detta kapitel beskrivs de krav som finns på de processer som skapar Vattendata. Dataproduktion på Lantmäteriet nyttjar till stor del fotogrammetriska metoder med flygbilder vid insamling och ajourhållning t.ex. stereokartering och kartering i digitalt ortofoto enligt HMK-standardnivå 1. Dataproduktion på kommunerna använder både geodetisk fältmätning, fotogrammetriska metoder, marklasermätning och markfotogrammetri med kamerarover till GPS vid insamling och ajourhållning. Val av metod beror bl.a. på hur stora områden som ska samlas in och kraven på lägesosäkerhet, vad som ska tolkas och detaljeringsgrad. De sistnämnda kraven kan delas in i tre nivåer enligt HMK-Geodatakvalitet 2014, avsnitt 3.2: Delomfattning C - Översiktsplanering (HMK-standardnivå 1) används för nationell/regional mätning och kartläggning för översiktlig planering och dokumentation av byggande, infrastruktur, miljö, naturvård, risker, skogsbruk, detaljplanering utanför tätort med mera. Delomfattning D - Detaljplanering (Standardnivå 2) används för mätning och kartläggning av tätort för kommunal detaljplanering och dokumentation. Delomfattning E - Projektering (Standardnivå 3) används för projektinriktad mätning och kartläggning för projektering, byggande och förvaltning av bebyggelse, vägar och övrig infrastruktur samt för bygg- och relationshandlingar med mera. Insamling utförs av kommunens mätavdelning men i många fall sker även insamling av mätkonsultföretag på uppdrag av kommunen. Lantmäteriet utför periodisk regelbunden datainsamling och produktion medan kommunerna utför datainsamling och dataproduktion utifrån behov. För mer information om geodetisk mätning och fotogrammetrisk mätning hänvisas till HMK:s geodesiserie (5 delar) respektive HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning Datafångstkrav För att nå enhetlighet för geodata behöver företeelser mätas in enhetligt och de objekt (framförallt objektens geometrier) som skapas för att representera företeelserna behöver skapas enligt gemensamma regler. Det behöver också i informationsmodeller och datamodeller finnas möjlighet att beskriva hur data har samlats in och om eventuella avsteg från regler har gjorts. För nationella data som samlas in, lagras och ajourhålls av Lantmäteriet finns tydliga regler för hur företeelser ska mätas in och hur geometrier som representerar de ska skapas. Det finns dock inte regler för alla företeelsetyper. För mer information om Lantmäteriets regler hänvisas till specifikationen för grundläggande geografiska data på Lantmäteriet (GGD spec.) För data som samlas in, lagras och ajourhålls hos kommuner finns inga nationella regler utan det är upp till varje kommun att fastställa hur insamling sker. I en del (företrädesvis större) kommuner finns tydliga regler och handböcker för hur datainsamling sker. I många kommuner finns å andra sidan inga nedtecknade regler alls utan reglerna finns i huvudet på mätingenjörer/-tekniker. I vissa kommuner finns en del regler nedtecknade och en del är muntligt nedärvda. Det finns således en väldigt stor spridning på hur detta hanteras av kommunala verksamheter och det finns ingen landstäckande sammanställning av hur det skiljer sig åt.

70 24 (124) Styrgruppen Mätningsanvisningar är en specifikation som tas fram för att sammanställa och fastställa regler för inmätning, skapande av objekt och geometrier för geodata både på en nationell nivå och för geodata som skapas i kommunala verksamheter. Med Mätningsanvisningar fylls en lucka igen i arbetet med att skapa enhetliga geodata Datafångstkrav för delomfattning B Data ska framställas enligt Lantmäteriets processer för ajourhållning där man till stor del använder fotogrammetriska metoder med flygbilder t.ex. stereokartering och kartering i digitalt ortofoto. Upplösningen på flygbilderna ska vara 50 cm för 4-6 års intervall och 6-10 års intervall (se avsnitt ). Områden med 2 års intervall (se ) fotograferas med en högre upp-lösning på flygbilderna som ska vara 25 cm liksom de större tätorterna i områdena som i övrigt fotograferas med 50 cm Datafångstkrav för delomfattning C, D och E Vid insamling av data inom kommunala verksamheter ska lokala Sweref 99 zoner användas vid mätning för att uppnå tillräcklig lägesnoggrannhet. Dokumenterade insamlingsprocesser för kommunal verksamhet ska användas och insamlingsprocesser ska baseras på HMK. Normalt utförs datainsamling genom geodetisk fältmätning med satellitteknik (Nätverks-RTK) eller konventionell mätning med totalstation. Vid större geografiska områden sker ofta insamling med fotogrammetriska metoder baserat på bilder från flygplan. Även insamling med stöd av laserdata förekommer. Tabell 10 Principiella exempel på insamlingsmetoder för delomfattningarna C, D och E (HMK- Geodatakvalitet) Metod Delomfattning C Delomfattning D Delomfattning E Lägesosäkerhet 1 m 0,1 m 0,05 m Geometrisk upplösning vid mätning i bilddata 0,5 m 0,1 m 0,05 m Geodetiska fältmätning Satellitteknik dgnss - Satellitteknik Nätverks-RTK - Totalstation - Satellitteknik Nätverks-RTK, produktionsanpassad Nätverks-RTK - Totalstation Fotogrammetriska metoder Flygfotografering Flygbilder/ortofoto Flygfotografering Flygbilder/ortofoto Andra metoder Bild- och laserdata från helikopter och markfordon Bild- och laserdata från helikopter och markfordon Bilddata från UAV

71 25 (124) Styrgruppen 10.2 Underhåll av data Underhåll av data med delomfattning B Tabell 11 Underhållsfrekvens delomfattning B Underhållsfrekvens Figur 34. Lantmäteriets bildförsörjningsprogram. Periodiskt Enligt Lantmäteriets bildförsörjningsprogram (Figur 34) som har olika flygfotointervall för olika delar av landet. 2-års intervall i södra Sverige samt utmed Norrlandskustland 4-6 års intervall in norra Svealands och Norrlands inland 6-10 års intervall i fjälltrakterna

72 26 (124) Styrgruppen Nuvarande intervallindelning gäller från och med 2014 och kan förändras i framtiden. För aktuellt utfall och aktuella planer se Anmärkning: Lantmäteriet dokumenterar inte ajourhållning om inga redigeringar görs. Omfattning Delomfattning B Underhåll av data med delomfattning C, D och E Tabell 12 Underhållsfrekvens delomfattning C, D och E Underhållsfrekvens Vid behov Data ska ajourhållas vid följande: Detaljplanering Nybyggnation Fastighetsbildning Stora kommunala projekt med nyinsamling av data Inkomna relationshandlingar Omfattning Delomfattning C, D och E

73 Styrgruppen 27 (124) 11 Presentationsregler Det är tänkt att data enligt specifikationer ska kunna visas tillsammans, men hur detta ska ske har ännu inte fastställts. När detta är beslutat kommer presentationsregler att beskrivas gemensamt för alla specifikationer. 12 Övrig information

74 28 (124) Styrgruppen Referenser Standarder Sjöfartsverkets anvisning för sjömätning SS637008:2015 Geografisk information Vattensystem för nationella tilllämpningar och för Inspires hydrografitema. SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning version SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Dataproduktspecifikation SS-EN ISO 19107:2005 Geografisk information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geografisk information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19115:2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder SS-EN ISO 19131:2008 Geografisk information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19156:2013 Geografisk information Observationer och mätningar SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet W3C XML Schema Language (XSD) OGC Geography Markup Language, HMK HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning HMK-Geodatakvalitet HMK-Ordlista HMK-Introduktion Länk till dokument: Specifikationer Geodataspecifikation Basmodell Geodatapecifikation Markanvändning och Marktäcke Geodatapecifikation Markdetaljer Geodatapecifikation Höjd Geodatapecifikation Stompunkter Mätningsanvisningar () Specifikation för Grundläggande Geografiska Data (GGD - Lantmäteriet) D2.8.I.8_v3.2 INSPIRE Data Specification on Hydrography Technical Guidelines Inspire D2.9 Guidelines for the use of Observations &Measurements and Sensor Web Enablement-related standards in INSPIRE

75 Styrgruppen 29 (124) Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse Genomför följande kontroller och arbetssteg för att kontrollera att leveransen (levererande eller mottagande system) följer Svensk Geoprocess. Avvikelser i leveranser (levererande system) rapporteras i metadata. Kontroll av dataformat/datastruktur Kontrollera mot XML-schema inklusive värdelistor att leverans kan ske i enlighet med dessa (uppdatera krav id mot respektive tema) Kontrollera att obligatoriska attribut och associationer finns med i leverans (krav 1) Kontrollera att informationsmodellens angivelser för multiplicitet följs (krav 2) Kontrollera att värdet i endlifespanversion inte är före värdet i beginlifespanversion om endlifespanversion anges (krav 10) Kontrollera att klasser generaliserade från SG_BasKlass har kraven 8 och 9 som berör identifierare är uppfyllda Kontrollera att objekttyperna VN_Nod, VN_StomLinje och VN_Konnektions- Punkt använder geometrityper från Inspires nätverksmodell (Krav 12) Kontrollera att attributet lägstagolvnivåförbyggnation anges i meter över havet och i referenssystemet RH2000 (Krav 13) Kontrollera att utökning av tillgängliga egenskaper för observation följer IN- SPIRE ObservableProperties (INSPIRE Generic Conceptual Model Base Models Observation) (krav 14) Kontroll av domänkonsistens Kontrollera att datamängdens värden överensstämmer med de värden som finns uppräknade i värdelistor (krav 3) Kontrollera att utökade värden i värdelistor inte konkurrerar med värden i ursprunglig värdelista (krav 5) Samverka med andra intressenter om utökning av kodlistor (krav 6) Kontrollera att datamängden är levererad enligt tabell 5 - tillåtna referenssystem (SWEREF 99 TM inkl. lokala zoner och RH 2000) (krav 18) Kontroll av datakvalitet Kontrollera datakvalitet mot specificerade krav i geodataspecifikationen. Kontrollera att alla stomlinjer i ett geometriskt nätverk ligger helt inom ytrepresenterande vattenförekomsters geometri (krav 15) Kontrollera att avståndet mellan sammankopplade stomlinjers noder i ett geometriskt nätverk aldrig överstiger 0,002 m (krav 16) Kontrollera att avståndet mellan icke sammankopplade stomlinjers noder i ett geometriskt nätverk aldrig understiger 5 m (krav 17) Kontroll av fullständighet Kontrollera att alla objekt har identitet (krav 7) Kontrollera att alla objekt har geometri (krav 13)

76 Styrgruppen 30 (124) Kontroll av aktualitet Kontrollera att aktualitet är angivet enligt geodataspecifikationen (krav 19) Metadata Kontrollera att specifikationsuppfyllelse är angett i metadata (krav 20) Leverans

77 Styrgruppen 31 (124) Bilaga B. Fullständig informationsmodell Figur 35. Vatten är en stor modell och har här uppdelats i två diagram baserade på Vattenförekomster (WS_HydroBody) och Vattenplatser (WS_WaterLocation). Dessa diagram visas i två följande figurer. 31

78 Styrgruppen 32 (124) Figur 36. Vattenförekomster. Vita klasser är skapade i medan de med beige färg kommer från vattenstandarden. 32

79 Styrgruppen 33 (124) Figur 37. Vattenplatser. Vita klasser är skapade i medan de med beige färg kommer från vattenstandarden. 33

80 Styrgruppen 34 (124) Figur 38. Den geometriska nätverksmodellen inklusive de klasser från Inspire Hydrography som ingår i modellen. 34

81 35 (124) Styrgruppen Bilaga C. Objekttypskatalog Gemensamma klasser från Basmodell Gemensamma klasser från basmodellen som används av Vatten är SG_Datamängd samt Identifier. Identifier kommer från Inspire Generic Conceptual Model. Dessa klasser beskrivs i dokumentet Basmodell. Vatten VT_VattenDatamängd Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: SG_Datamängd. datamängd specificerad inom vilken motsvarar ett exemplar av en dataprodukt Relationer Typ Roll Association VT_VattenDatamängd bestårav 1..* WS_HydroObject VT_Hav Stereotyp featuretype Specialisering Vattenförekomst som tar emot vatten från vattenförekomster belägna på land och som är sammanhängande med övriga hav. Attribut Attributnamn geometri Multiplicitet 1 Geometri för hav 35

82 36 (124) Styrgruppen Datatyp GE_Objektgeometri Relationer Typ Aggregation Roll 0..* WS_CoastalWaterArea havcomplex 1 VT_Hav VT_Sjö Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: WS_StandingWater. permanent, utbredd reglerad eller oreglerad ytvattenförekomst på land utan signifikant strömningshastighet Attribut Attributnamn reglerad Multiplicitet 0..1 Datatyp Anger om sjön är reglerad. Boolean Attributnamn Multiplicitet 1 geometri Datatyp Geometri för sjö GE_Objektgeometri 36

83 37 (124) Styrgruppen Relationer Typ Association Roll 1..* VT_Sjö styrsav 0..* VT_Vattendom VT_Damm Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: WS_StandingWater. Antropogent skapad Ytvattenförekomst för rening eller magasinering av vatten. Anm. Exempel: Branddamm, lakvattendamm, dagvattendamm etc. Attribut Attributnamn vattentyp Multiplicitet 0..* Datatyp Typ av vatten i en damm eller dammens ändamål. VT_DammVattenTyp Attributnamn geometri Multiplicitet 1 Datatyp Geometri för damm GE_Objektgeometri VT_Vattendrag Stereotyp featuretype 37

84 38 (124) Styrgruppen Specialisering Subklass till: WS_RiverReach. Rinnsträcka med information om reglering. Attribut Attributnamn Multiplicitet 1 reglerad Datatyp Anger om vattendraget är reglerat. Boolean Attributnamn maximumstage Multiplicitet 0..1 Datatyp den i vattendom tillåtna högsta vattennivån WS_WaterLevel Attributnamn Multiplicitet 0..1 minimumstage Datatyp den i vattendom tillåtna lägsta vattennivån WS_WaterLevel Attributnamn geometri Multiplicitet 1 Datatyp Geometri för vattendrag GE_Objektgeometri 38

85 39 (124) Styrgruppen Relationer Typ Association Roll 1..* VT_Vattendrag styrsav 0..* VT_Vattendom VT_DelVattendrag Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: WS_RiverReachSegment. Delrinnsträcka som kan vara reglerad Attribut Attributnamn reglerad Multiplicitet 1 Datatyp Anger om delvattendraget är reglerat. Boolean Attributnamn maximumstage Multiplicitet 0..1 Datatyp den i vattendom tillåtna högsta vattennivån WS_WaterLevel Attributnamn Multiplicitet 0..1 minimumstage Datatyp den i vattendom tillåtna lägsta vattennivån WS_WaterLevel 39

86 40 (124) Styrgruppen Attributnamn geometri Multiplicitet 1 Datatyp Geometri för del av vattendrag GE_Objektgeometri Relationer Typ Association Roll 1..* VT_DelVattendrag styrsav 0..* VT_Vattendom VT_Dike Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: WS_RiverReach. Grävd Ytvattenförekomst som är avsedd för att dränera överskottsvatten från till exempel åkermark, skogsmark och tätort. Ett dike kan vara öppet eller täckt. originskallvaramanmade Attribut Attributnamn ärtäckt Multiplicitet 1 Datatyp Angivelse om ett dike är täckt eller ej. Kan anta värdena "True" = täckt eller "False" = ej täckt. Boolean 40

87 41 (124) Styrgruppen Attributnamn Multiplicitet 1 geometri Datatyp Geometri för dike GE_Objektgeometri Relationer Typ Roll Association ML_MarkdetaljDatamängd mittlinje 1..* VT_Dike VT_ÖversvämningsRiskOmråde Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: WS_WaterLocation. Område som genom analyser identifierats riskera översvämmas vid höga vattenflöden Attribut Attributnamn skredrisk Multiplicitet 0..1 Datatyp Anger om risk för skred föreligger. Boolean Attributnamn Multiplicitet 0..1 flödesommotiverarrisk Datatyp Flöde som använts vid analys av översvämningsriskområde. double 41

88 42 (124) Styrgruppen Attributnamn typavflöde Multiplicitet 1 Datatyp Typ av flöde som ligger till grund för analys av översvämningsområde. VT_ÖversvämningsRiskFlöde: MaxFlöde 100-årsFlöde 200-årsFlöde Attributnamn geometri Multiplicitet 1 Datatyp Geometri för översvämmningsriskområde GE_Ytgeometri Relationer Typ Association Roll 1..* VT_ÖversvämningsRiskOmråde lägstagolvnivåförbyggnation 0..1 VT_LägstaGolvnivåFörByggnation VT_StrandOmråde Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: WS_WaterLocation. vattenplats som beskriver en strand både vad gäller dess sammansättning och om den är skyddad mot erosion. 42

89 43 (124) Styrgruppen Attribut Attributnamn strandmaterial Multiplicitet 1 Datatyp Det material som stranden består av. VT_StrandMaterial: Block Sten Klapper Grus Svallgrus Sand Silt Lera Organisk jordart Morän eller annan osorterad jordart Attributnamn strandskoning Multiplicitet 1 Datatyp Erosionsskydd för StrandOmråde. CharacterString Attributnamn Multiplicitet 1 förekomstavvegetation Datatyp Anger förekomst av vegetation i strandområdet Boolean Attributnamn geometri Multiplicitet 1 Datatyp Geometri för strandområde GE_Objektgeometri 43

90 44 (124) Styrgruppen Relationer Typ Association Roll 0..* VT_StrandOmråde strandlinje 0..* WS_Shoreline VT_YtvattenObservationsPlats Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: WS_ObservationLocation. vattenplats där observationer, provtagning och/eller mätningar av ytvatten utförs Attribut Attributnamn geometri Multiplicitet 1 Datatyp Geometri för ytvattenobservationsplats GE_Objektgeometri Relationer Typ Roll Association OM_Observation featureofinterest VT_YtvattenObservationsPlats Typ Association Roll Observation 3 44

91 45 (124) Styrgruppen featureofinterest VT_YtvattenObservationsPlats VT_GrundvattenObservationsPlats Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: WS_ObservationLocation. vattenplats där observationer, provtagning och/eller mätningar av grundvatten utförs Attribut Attributnamn geometri Multiplicitet 1 Datatyp Geometri för grundvattenobservationsplats GE_Objektgeometri Relationer Typ Roll Association OM_Observation featureofinterest VT_GrundvattenObservationsPlats VT_Sjömärke Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: WS_WaterLocation. Flytande sjömärke som inte ägs och underhålls av Sjöfartsverket. 45

92 46 (124) Styrgruppen Attribut Attributnamn refsjöfartsverket Multiplicitet 0..1 Referens till Sjöfartsverkets objekt. Kommentar Använder Sjöfartsverkets identifierare. Datatyp Integer Attributnamn geometri Multiplicitet 1 Datatyp Geometri för sjömärke GE_Objektgeometri VT_Vattentäkt Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: WS_ExtractionLocation. Uttagsplats som vanligen används för uttag av dricksvatten eller vatten för bevattningsändamål. Attribut Attributnamn sommarvatten Multiplicitet 0..1 Datatyp Anger om vattentäkten endast används del av året och framförallt för bevattningsändamål. Boolean 46

93 47 (124) Styrgruppen Attributnamn typavvattentäkt Multiplicitet 1 Datatyp Anger vilken typ av vatten, grundvatten eller ytvatten, som tas ur en vattenförekomst vid en vattentäkt. VT_TypAvVattentäkt: Ytvattentäkt Grundvattentäkt Attributnamn geometri Multiplicitet 1 Datatyp Geometri för vattentäkt GE_Objektgeometri VT_LägstaGolvnivåFörByggnation Stereotyp datatype Specialisering inom kommun minsta tillåtna bygghöjd utifrån översvämningsrisk kopplat till översvämningsområde (-n). Den lägsta höjd över en referensvattenförekomst som nybyggnation tillåts. Attribut Attributnamn lägstagolvnivåförbyggnation Multiplicitet 1 Datatyp Värde för lägsta golvnivå för byggnation double Attributnamn kommun 47

94 48 (124) Styrgruppen Multiplicitet 1 Datatyp Kommun inom vilken lägsta golvnivå för byggnation gäller. CharacterString Relationer Typ Association Roll 1..* VT_ÖversvämningsRiskOmråde lägstagolvnivåförbyggnation 0..1 VT_LägstaGolvnivåFörByggnation VT_Vattendom Stereotyp datatype Specialisering Juridisk handling med beslut om tillåtna nivåer för en reglerad Ytvattenförekomst Attribut Attributnamn referens Multiplicitet 1 Datatyp Länk till vattendom. URI Relationer Typ Association Roll 1..* VT_Sjö styrsav 48

95 49 (124) Styrgruppen 0..* VT_Vattendom Typ Association Roll 1..* VT_Vattendrag styrsav 0..* VT_Vattendom Typ Association Roll 1..* VT_DelVattendrag styrsav 0..* VT_Vattendom VT_DammVattenTyp Stereotyp codelist Specialisering Anger vilken typ av vatten som finns i en damm eller ändamål med dammen. Värden Namn dagvatten Default value Namn spillvatten Default value 49

96 Styrgruppen 50 (124) Namn Default value lakvatten Namn Default value branddamm VT_StrandMaterial Stereotyp Specialisering codelist Det material som stranden består av/är sammansatt av. Värden Namn Default value Block Namn Default value Sten Namn Default value Klapper Namn Grus 50

97 Styrgruppen 51 (124) Default value Namn Default value Svallgrus Namn Default value Sand Namn Default value Silt Namn Default value Lera Namn Default value Organisk jordart Namn Default value Morän eller annan osorterad jordart VT_TypAvVattentäkt Stereotyp Specialisering codelist 51

98 52 (124) Styrgruppen Anger om en vattentäkt tar vatten ur en ytvattenförekomst eller en grundvattenförekomst. Värden Namn Ytvattentäkt Beskrivning Vattentäkt där ytvatten avleds från en ytvattenförekomst. Default value Namn Grundvattentäkt Beskrivning Vattentäkt där grundvatten avleds från en grundvattenförekomst. Default value VT_ÖversvämningsRiskFlöde Stereotyp codelist Specialisering typ av flöde som ligger till grund för analys av Översvämnings- RiskOmråde Värden Namn MaxFlöde Default value Namn 100-årsFlöde Default value 52

99 53 (124) Styrgruppen Namn Default value 200-årsFlöde Geometriskt Nätverk VN_HydrologisktGeometrisktNätverk Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: Network. Ett flödesnätverks som representeras av geometrier. Attribut Attributnamn namnnätverk Multiplicitet 1 Datatyp Namn på nätverk. SG_Namn Relationer Typ Association Roll 0..* VN_Konnektionspunkt tillhörnätverk 0..* VN_HydrologisktGeometrisktNätverk Typ Association Roll 1..* VN_Stomlinje tillhörnätverk 1..* VN_HydrologisktGeometrisktNätverk 53

100 54 (124) Styrgruppen Typ Association Roll 1..* VN_Nod tillhörnätverk 1..* VN_HydrologisktGeometrisktNätverk VN_Konnektionspunkt Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: NetworkConnection. Punkt för anslutning av nätverk över administrativa gränser. Relationer Typ Association Roll 0..* VN_Konnektionspunkt tillhörnätverk 0..* VN_HydrologisktGeometrisktNätverk VN_Nod Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: HydroNode. Punkt som används för att bryta en stomlinje eller där flera stomlinjer möts. Relationer Typ Association Roll 1..* VN_Nod 54

101 55 (124) Styrgruppen tillhörnätverk 1..* VN_HydrologisktGeometrisktNätverk VN_Stomlinje Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: WatercourseLink. Linjegeometri som representerar flödet genom sammanhängande vattenförekomster i ett flödesnätverk. Attribut Attributnamn stomlinjetyp Multiplicitet 1 Datatyp Typ av stomlinje. VN_StomlinjeTyp Relationer Typ Association Roll 1..* VN_Stomlinje tillhörnätverk 1..* VN_HydrologisktGeometrisktNätverk Typ Association Roll 0..* VN_Stomlinje representerarinätverk 0..1 WS_WaterBody 55

102 56 (124) Styrgruppen VN_StomlinjeTyp Stereotyp codelist Specialisering typ av stomlinje Värden Namn Default value stomlinje Namn stomlinje otydlig Default value Importerade klasser från Inspires generella och hydrografiska nätverksmodeller Här har endast tagits med klasser från Inspires modeller som importerats till Svensk geoprocess modell för vattennätverk. WatercourseLink Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: Link, HydroObject. Superklass för: VN_Stomlinje. A segment of a watercourse within a hydrographic network. Attribut Attributnamn flowdirection Multiplicitet 1 56

103 57 (124) Styrgruppen Direction of water flow in the segment relative to digitization of segment geometry. Datatyp LinkDirectionValue Attributnamn length Multiplicitet 1 Datatyp Length of network segment. Length HydroNode Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: Node, HydroObject. Superklass för: VN_Nod. A node within the hydrographic network. Attribut Attributnamn hydronodecategory Multiplicitet 1 Datatyp Nature of the hydro node. HydroNodeCategoryValue HydroNodeCategoryValue Stereotyp Specialisering codelist Defines categories for different types of hydrographic network nodes. 57

104 58 (124) Styrgruppen Värden Namn Default value boundary Node used to connect different networks. Namn flowconstriction A network node unrelated to the network topology per se, but associated with a hydrographic point of interest or facility, or a man-made object, that affects the network flow. Default value Namn flowregulation A network node unrelated to the network topology per se, but associated with a hydrographic point of interest or facility, or a man-made object, that regulates the network flow. Default value Namn junction Node where three or more links are coincident. Default value Namn outlet Ending node of a series of interconnected links. Default value Namn source Starting node of a series of interconnected links. Default value 58

105 59 (124) Styrgruppen Network Stereotyp featuretype Specialisering Superklass för: UtilityNetwork, TransportNetwork, VN_HydrologisktGeometrisktNätverk. A network is a collection of network elements. Attribut Attributnamn geographicalname Multiplicitet 0..* Geographical name for this network. Kommentar Använd istället namnattributet på subtypen VN_Hydrologiskt- GeometrisktNätverk. Datatyp GeographicalName Relationer Typ Association Roll 1..* Network elements 0..* NetworkElement NetworkElement Stereotyp Specialisering featuretype Superklass för: GeneralisedLink, NetworkArea, NetworkConnection, Node, LinkSet, GradeSeparatedCrossing, Transport- Point. Abstract base type representing an element in a network. Every element in a network provides some function that is of interest in the network. 59

106 60 (124) Styrgruppen Attribut Attributnamn beginlifespanversion Multiplicitet 1 Datatyp Date and time at which this version of the spatial object was inserted or changed in the spatial data set. DateTime Attributnamn inspireid Multiplicitet 0..1 Datatyp External object identifier of the spatial object. Identifier Attributnamn endlifespanversion Multiplicitet 0..1 Datatyp Date and time at which this version of the spatial object was superseded or retired in the spatial data set. DateTime Relationer Typ Roll Association NetworkConnection element 2..* NetworkElement Typ Roll Association CrossReference element 60

107 61 (124) Styrgruppen 2 NetworkElement Typ Roll Association NetworkReference element 1 NetworkElement Typ Association Roll 1..* Network elements 0..* NetworkElement Node Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: NetworkElement. Superklass för: UtilityNode, TransportNode, HydroNode. Represents a significant position in the network that always occurs at the beginning or the end of a link. Attribut Attributnamn geometry Multiplicitet 1 Datatyp The location of the node. GM_Point Relationer Typ Association Roll 0..* 61

108 62 (124) Styrgruppen Link startnode 0..1 Node Typ Association Roll 0..* Link endnode 0..1 Node Typ Roll Association NodeLocationReference node 1 Node GeneralisedLink Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: NetworkElement. Superklass för: Link, LinkSequence. Abstract base type representing a linear network element that may be used as a target in linear referencing. Relationer Typ Aggregation Roll 1..* GeneralisedLink LinkSet 62

109 63 (124) Styrgruppen Link Stereotyp featuretype Specialisering Subklass till: GeneralisedLink. Superklass för: UtilityLink, TransportLink, WatercourseLink. Curvilinear network element that connects two positions and represents a homogeneous path in the network. The connected positions may be represented as nodes. Attribut Attributnamn centrelinegeometry Multiplicitet 1 Datatyp The geometry that represents the centreline of the link. GM_Curve Attributnamn fictitious Multiplicitet 1 Datatyp Indicator that the centreline geometry of the link is a straight line with no intermediate control points unless the straight line represents the geography in the resolution of the data set appropriately. Boolean Relationer Typ Roll Association GradeSeparatedCrossing element 2..* Link Typ Association Roll 0..* 63

110 64 (124) Styrgruppen Link startnode 0..1 Node Typ Association Roll 0..* DirectedLink link 1 Link Typ Association Roll 0..* Link endnode 0..1 Node NetworkConnection Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: NetworkElement. Superklass för: VN_Konnektionspunkt. Represents a logical connection between two or more network elements in different networks. Elements in different networks /* All elements have to be in different networks */ inv: element->forall( e1, e2 e1<>e2 implies e1.innetwork- >excludesall(e2.innetwork) ) Attribut Attributnamn type Multiplicitet 1 Datatyp Categorisation of the network connection. ConnectionTypeValue 64

111 65 (124) Styrgruppen Relationer Typ Roll Association NetworkConnection element 2..* NetworkElement ConnectionTypeValue Stereotyp codelist Specialisering Types of connections between different networks. Värden Namn crossborderidentical Connection between two network elements in different networks of the same type, but in adjacent areas. The referenced network elements represent the same real-world phenomena. Default value Namn crossborderconnected Connection between two network elements in different networks of the same type, but in adjacent areas. The referenced network elements represent the different, but spatially connected real-world phenomena. Default value Namn intermodal Connection between two network elements in different transport networks that use a different transport mode. The connection represents a possibility for the transported media 65

112 66 (124) Styrgruppen (people, goods, etc.) to change from one transport mode to another. Default value LinkDirectionValue Stereotyp Specialisering codelist List of values for directions relative to a link Värden Namn bothdirections In both directions. Default value Namn indirection In direction of the link. Default value Namn Default value inoppositedirection In the opposite direction of the link. Importerade klasser från Vattenstandarden Vattenstandarden är mycket omfattande. Klasserna redovisas inte i denna objekttypskatalog. 66

113 Styrgruppen 67 (124) Bilaga D. Kodlistor Kodlistor som ingår i Vattendata (Figur 39). Figur 39. Kodlistor för utbytesmodellerna VT_Vatten och VN_HydrografiNätverk. 67

114 68 (124) Styrgruppen Bilaga E. Krav och rekommendationer Sammanställning av alla krav och rekommendationer som förekommer i textform för Vattendata. Bilaga E1. Krav Krav 1. Krav 2. Krav 3. Krav 4. Krav 5. Krav 6. Krav 7. Krav 8. Krav 9. Krav 10. Krav 11. Krav 12. Krav 13. Krav 14. Krav 15. Krav 16. Krav 17. Krav 18. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation. 27 Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation. 27 Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. 27 Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. 27 Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. 27 Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. 27 Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id). 29 Identifierare ska vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes). 29 Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. 29 Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. 29 För VN_Nod, VN_StomLinje och VN_KonnektionsPunkt ska geometrityper från Inspires nätverksmodell användas. 34 Geometri ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation. 34 Lägsta golvhöjd för byggnation ska anges som höjd över havet i RH Vid utökning av tillgängliga egenskaper för observation ska INSPIRE ObservableProperties (INSPIRE Generic conceptual model Base Models Observation) användas. 50 Stomlinjer ska alltid ligga inom ytrepresenterade vattenförekomsters geometri. 52 I ett nätverk ska inga glapp större än 0,002 m finnas mellan stomlinjer som ska sitta ihop. 53 Om stomlinjer i nätverk inte ska sitta ihop ska avståndet dem emellan vara större än 5 m. 53 Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med referenssystem Sweref 99 TM och RH

115 69 (124) Styrgruppen Krav 19. Krav 20. Aktualitet för datamängder enligt denna geodataspecifikation ska anges vilket avser uttagsdatum. 63 Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna geodataspecifikation. 63 Bilaga E2. Rekommendationer Rekommendation 1. Rekommendation 2. Rekommendation 3. Rekommendation 4. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. 27 localid som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID (ISO/IEC :2005). 29 Attributet beginlifespanversion ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation. 29 Datum när objekt skapades i databas hos ansvarig part ska användas för attributet beginlifespanversion för alla objekt i datamängd enligt denna geodataspecifikation. 29 Rekommendation 5. Sjö ska representeras av ytgeometri. 39 Rekommendation 6. Rekommendation 7. Vattendrag ska representeras av antingen ytgeometri eller linjegeometri. 39 Associationen referencewaterbody ska användas för Fors och Vattenfall där så är möjligt. 47 Rekommendation 8. WMS-tjänster, Shape-filer och TAB-filer ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar 66 Rekommendation 9. Rekommendation 10. DWG-filer ska kunna tillhandahållas för delomfattning C, D och E. 66 WFS-tjänster ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar

116 Styrgruppen 70 (124) Bilaga F. Observationsexempel object VattenObserv ationexempel «featuretype» Storsjön :WS_WaterBody referencewaterbody +place 0..* «featuretype» Plats 1 :SG_YtvattenObservationsPlats «featuretype» Ekoloda :Process +featureofinterest +generatedobservation 0..* +procedure 1 ProcessUsed «featuretype» Observation 2 : OM_Observ ation +observedproperty «union» Djup :YtvattenEgenskap +result Range «Type» 6 :Any Figur 40. Observation av djup i en Sjö object HydrografiObserv ationexempel_2 «featuretype» Lillån :SG_Vattendrag «featuretype» Mätplatsen : SG_Ytv attenobserv ationsplats +featureofinterest «featuretype» Observation 3 :OM_Observation +generatedobservation 0..* 1 ProcessUsed «featuretype» Ytflottör : OM_Process +procedure +observedproperty «union» Flöde :SG_YtvattenEgenskap Range «datatype» Väder :NamedValue +result «Type» 100 :Any Figur 41. Observation av flöde i ett vattendrag 70

117 Styrgruppen 71 (124) Bilaga G. Beskrivning av geometriskt och logiskt nätverk Nedan ges en av ett geometriskt och ett logiskt nätverk. Geometriskt nätverk Inspires dataspecifikation för Hydrografi använder ett geometriskt nätverk. Det beskriver det traditionella sättet att hantera ett nätverk med stomlinjer som representerar flödet och kopplas ihop via noder. Det är även möjligt att ha med en koppling till den vattenförekomst en stomlinje tillhör. Figur 42 ger en illustration av det geometriska nätverket. Figur 42 Geometriskt nätverk Det geometriska nätverket förutsätter en sammanhängande geometri, dvs. det får inte finnas några glapp mellan sjöar och vattendrag eller mellan delar av ett vattendrag. Genom sjöar och breda vattendrag som representeras som en yta skapas det stomlinjer. Stomlinjen och vattendrag som representeras som en linje blir länkarna i nätverket. Noder skapas i förgreningspunkterna. 71

118 Styrgruppen 72 (124) stomlinje noder Figur 43 Stomlinjer och noder i ett geometriskt nätverk Ett geometriskt nätverk används ofta vid modelleringar och analyser. Det kan relativt enkelt översättas till ett logiskt nätverk. Däremot går det inte att visa samband mellan detaljeringsnivåer med ett geometriskt nätverk. Det är även svårare att visa samband mellan ytvatten och grundvatten. Logiskt nätverk Vattensystemstandarden använder ett logiskt nätverk och illustreras i Figur 44. Figur 44 Logiskt nätverk 72

119 73 (124) Styrgruppen I ett logiskt nätverk kan alla vattenförekomster (dvs. både sjöar, vattendrag, våtmarker och slussar, men även vattensystem och avrinningsområden) vara del av nätverket. Varje enskild vattenförekomst blir då en nod i ett nod-länk-system. En sjö kan alltså vara en nod i ett sådant nätverk. Länkarna binder ihop företeelserna. Varje länk håller reda på vilken nod som är start- respektive slutnod för länken. I Figur 45 nedan visas hur noder och länkar hänger ihop, samt hur ett logiskt nätverk kan lagras med hjälp av en länktabell i en databas. Figur 45 Beskrivning av noder och länkar i ett logiskt nätverk, samt hur det kan lagras i en databastabell Denna typ av nätverk använder sig inte av någon fiktiv stomlinje genom sjöar och vattendrag. Geometrier behövs heller inte, det är objektens inbördes ordning som beskriver nätverket. Detta gör det bland annat enklare att visa hur ett nätverk även hänger ihop med glaciärer och våtmarker samt att visa på sambandet mellan ytvatten och grundvatten Det logiska nätverket kan både användas för att binda ihop objekt till ett nätverk för att därmed kunna följa vattnets väg och de ämnen som transporteras av eller på vattnet, men även för att beskriva olika detaljeringsnivåer. Med detaljeringsnivåer menas en hierarki med av ett antal vattenförekomster i ett nätverk. Varje nivå utom den finaste som datamängden tillåter går att dela upp i ytterligare beståndsdelar. Varje nivå innehåller en uppsättning vattenförekomster som motsvarar en sammanhängande helhet. Exempel på detta är vattensystem eller huvudvattendrag som också är vattenförekomster i sig, se Figur 46 nedan. 73

120 Styrgruppen 74 (124) Figur 46 Detaljeringsnivåer i ett logiskt nätverk Noden representerar ett objekt i en bestämd detaljeringsnivå. Objekten kan ha en inre struktur eller med andra ord en finare detaljeringsnivå. Den inre strukturen är i sin tur ett nätverk bestående av noder och länkar. 74

Markanvändning/Marktäcke

Markanvändning/Marktäcke GEODATASPECIFIKATION Markanvändning/Marktäcke Version 3.0 TEST 1 Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Vatten. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Vatten. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Vatten Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Maria Andersson, Lantmäteriet DOKUMENTNUMMER

Läs mer

- Information som ska ingå i Digital Samhällsbyggnadsprocess. Vatten

- Information som ska ingå i Digital Samhällsbyggnadsprocess. Vatten - Information som ska ingå i Digital Samhällsbyggnadsprocess OM DOKUMENTET Vatten Vad är detta? Det här dokumentet innehåller en lista över den information som är tänkt att ingå i Digital Samhällsbyggnadsprocess

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Vatten. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Vatten. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Vatten Version 2018-11-01 Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version 3.0 TEST Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version 3.0 TEST Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Version 3.0 TEST 1 Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Vatten. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Vatten. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Vatten Version 2017-11-01 Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN

Läs mer

Hydrografi. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer. Laserdata/ Höjdmodell

Hydrografi. Version PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer. Laserdata/ Höjdmodell PROCESSBESKRIVNING Hydrografi Version 2015-03-20 Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER

Läs mer

Datamängdens omfattning: Fysiskt vatten och geometriskt nätverk

Datamängdens omfattning: Fysiskt vatten och geometriskt nätverk 2019-08-12 NATIONELL INFORMATIONSSPECIFIKATION Vatten Version av specifikation: 1.0 Denna version: https://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkanmed-andra/lantmateriet---utvecklingsmyndighet-forsamhallsbyggnadsprocessen/nationellaspecifikationer/specifikationer-och-matningsanvisningar/

Läs mer

Markanvändning och Marktäcke

Markanvändning och Marktäcke GEODATASPECIFIKATION Markanvändning och Marktäcke Version Denna specifikation är ej längre gällande enligt Lantmäteriets Beslut_SvGeo_LM2018_000290. Mer information på Lantmateriet.se, Nationella specifikationer

Läs mer

Version

Version GEODATASPECIFIKATION Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

Version

Version GEODATASPECIFIKATION Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

Markanvändning och Marktäcke, Markdetaljer, Vatten samt Övrig väg

Markanvändning och Marktäcke, Markdetaljer, Vatten samt Övrig väg Förankringsmöte Svensk Geoprocess version 3 Markanvändning och Marktäcke, Markdetaljer, Vatten samt Övrig väg (Topografiska data, utom Adress och Byggnad) Fokus på nyheter i version 3.0 Test 1 Vilka är

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Byggnad. Version 3.0 Test Markanvändning och Marktäcke. Vatten. Bild. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Byggnad. Version 3.0 Test Markanvändning och Marktäcke. Vatten. Bild. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Byggnad Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter Styrgruppen 2 (113) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Maria Andersson

Läs mer

Presentation av resultatet från temauppdrag Hydrografi i Svensk geoprocess Linnéa Söderblom, Olov Johansson och Johan Linjer

Presentation av resultatet från temauppdrag Hydrografi i Svensk geoprocess Linnéa Söderblom, Olov Johansson och Johan Linjer Presentation av resultatet från temauppdrag Hydrografi i Svensk geoprocess 2015-03-25 Linnéa Söderblom, Olov Johansson och Johan Linjer Arbetsgrupp DPS och samverkansprocess Arbetsgrupp: Lars-Håkan Bengtsson,

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Lars Andersson

Läs mer

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket. Version 5.0

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket. Version 5.0 Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket Version 5.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring 4.0 2016-01-07 Version 4.0 är den första versionen av dokumentet

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Linn Varhaugvik

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess i mål juni 2016

Samverkansprojektet Svensk geoprocess i mål juni 2016 Samverkansprojektet Svensk geoprocess i mål juni 2016 Intensifierad samverkan mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet Karin Bergström, Lantmäteriet Olov Johansson, Metria AB Anna Wallin, Lantmäteriet

Läs mer

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0

Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0 Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg Version 4.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 4.0 2016-01-07 Version 4.0 är den första versionen Jenny Rassmus

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Linn Varhaugvik

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Linn Varhaugvik

Läs mer

Svensk geoprocess. - bidrar till ett effektivare samhälle. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn, 19 maj 2017

Svensk geoprocess. - bidrar till ett effektivare samhälle. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn, 19 maj 2017 Svensk geoprocess - bidrar till ett effektivare samhälle Geodatasamverkan Skåne Simrishamn, 19 maj 2017 Agenda Introduktion Lantmäteriets införande Arbetet i samverkansområdena Hur kan kommunerna förbereda

Läs mer

Övrig väg. Version Svensk geoprocess. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

Övrig väg. Version Svensk geoprocess. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen. Styrgruppen 1 (46) Övrig väg Version Styrgruppen 2 (46) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Linnéa Söderblom DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING 505-2016/03026 VERSION Tema Väg/Järnväg Övrig väg FASTSTÄLLD

Läs mer

Markdetaljer. Version 1.0 2015-05-11 PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

Markdetaljer. Version 1.0 2015-05-11 PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer PROCESSBESKRIVNING Markdetaljer Version Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter Markdetaljer_ 1(12) UPPHOVSMAN Svensk geoprocess

Läs mer

Svensk geoprocess GIS samverkan Dalarna november 2015

Svensk geoprocess GIS samverkan Dalarna november 2015 Svensk geoprocess GIS samverkan Dalarna november 2015 Senaste nytt från projektet Etableringen av mottarverksamheten fortsättningen efter 2016 ES-team och ERS-team Mätningsanvisningar Demomiljöer Svensk

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Övrig väg. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Övrig väg. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Övrig väg Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

Dataproduktspecifikation introduktion och läshänvisning

Dataproduktspecifikation introduktion och läshänvisning [Skriv tet] [Skriv tet] [Skriv tet] Dataproduktspecifikation introduktion och läshänvisning Version 2.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 20131108 Första versionen Louise

Läs mer

Ortnamn. Publicerad: Datamängdens omfattning: Av Lantmäteriet fastställda ortnamn, samt blåljusnamn.

Ortnamn. Publicerad: Datamängdens omfattning: Av Lantmäteriet fastställda ortnamn, samt blåljusnamn. 2019-08-12 NATIONELL INFORMATIONSSPECIFIKATION Ortnamn Version av specifikation: 1.0 Denna version: https://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkanmed-andra/lantmateriet---utvecklingsmyndighet-forsamhallsbyggnadsprocessen/nationellaspecifikationer/specifikationer-och-matningsanvisningar/

Läs mer

Presentation av resultatet från uppdraget Mätningsanvisningar i Svensk geoprocess Olov Johansson och Maria Andersson

Presentation av resultatet från uppdraget Mätningsanvisningar i Svensk geoprocess Olov Johansson och Maria Andersson Presentation av resultatet från uppdraget Mätningsanvisningar i Svensk geoprocess 2016-06-09 Olov Johansson och Maria Andersson Arbetsgrupp DPS och samverkansprocess Arbetsgrupp: Jerry Sandin, Borås stad

Läs mer

HMK SyostGIS

HMK SyostGIS HMK 2014 SyostGIS 2014-11-11 C Bakgrund HMK HMK Handbok till Mätningskungörelsen gavs ut 1993-1995 Teknikbeskrivningar samt stöd för kvalitetskontroll och upphandling av mättjänster 9 delar HMK-Geodesi,

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Byggnad. Version Markanvändning och Marktäcke. Vatten. Bild. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Byggnad. Version Markanvändning och Marktäcke. Vatten. Bild. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Byggnad Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Höjd. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Höjd. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Höjd Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN Dokumentnummer Beteckning

Läs mer

Geografisk information Representation av förändringar i datamängder

Geografisk information Representation av förändringar i datamängder SVENSK STANDARD Fastställd 2006-03-08 Utgåva 1 Geografisk information Representation av förändringar i datamängder Geographic information Representation of changes in datasets ICS: 35.020.00; 35.240.01;

Läs mer

Dataproduktspecifikation Vägnummer för etiketter. Version 1.0

Dataproduktspecifikation Vägnummer för etiketter. Version 1.0 Dataproduktspecifikation Vägnummer för etiketter Version 1.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2018-05-29 Första versionen av dokumentet Jenny RassmusRassmus Jenny,

Läs mer

Dataproduktspecifikation Trafikverkskontor. Version 1.0

Dataproduktspecifikation Trafikverkskontor. Version 1.0 Dataproduktspecifikation Trafikverkskontor Version 1.0 2 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2015-01-20 Första versionen Jenny Rassmus Dataproduktspecifikation - Trafikverkskontor

Läs mer

RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN Del av fokusområde 3 gällande standardisering av grunddata i geodatarådets

RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN Del av fokusområde 3 gällande standardisering av grunddata i geodatarådets 2019-04-16 Dnr: LM 2019/001170 RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN 2018 Aktivitet 3A Riktlinjer och stöd för specifikationsarbete Aktivitetsledare - Magnus Konnskog, Lantmäteriet Del av fokusområde 3 gällande

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION Adress avser belägenhetsadress Markanvändning Bild Vatten och Marktäcke Markdetaljer Höjd

GEODATASPECIFIKATION  Adress avser belägenhetsadress Markanvändning Bild Vatten och Marktäcke Markdetaljer Höjd GEODATASPECIFIKATION Adress avser belägenhetsadress version 3.1 Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH

Läs mer

Markanvändning/Marktäcke

Markanvändning/Marktäcke GEODATASPECIFIKATION Markanvändning/Marktäcke Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess En lägesrapport över projektet och redovisning av arbetet med Samhällsbyggnadskartor Allan Almqvist Senior advisor Malmö Stad Varför? För att bidra till effektivare försörjning av geodata! Vision ska möjliggöra

Läs mer

Detaljplan. Publicerad: Datamängdens omfattning: Detaljplaner i Sverige Fastigheter och fysisk planering

Detaljplan. Publicerad: Datamängdens omfattning: Detaljplaner i Sverige Fastigheter och fysisk planering 2019-08-12 NATIONELL INFORMATIONSSPECIFIKATION Detaljplan Version av specifikation: 1.0 Denna version: https://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkanmed-andra/lantmateriet---utvecklingsmyndighet-for-samhallsbyggnadsprocessen/nationella-specifikationer/specifikationer-och-matningsanvisningar/

Läs mer

Välkommen till en information om Svensk geoprocess

Välkommen till en information om Svensk geoprocess Välkommen till en information om Vi kommer att använda oss av några få mentometerfrågor. Du använder din telefon. Du aktivera nu tjänsten före sessionen startar med: Via appen Position 2015 under program

Läs mer

Markanvändning/Marktäcke

Markanvändning/Marktäcke DATAPRODUKTSPECIFIKATION Markanvändning/Marktäcke Version Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning/Marktäcke Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter TING LANTMÄTERIET

Läs mer

Introduktion till Dataproduktspecifikation Markdetaljer

Introduktion till Dataproduktspecifikation Markdetaljer 1 (40) Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas dataproduktspecifikationer (DPS) för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser,

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Adress. version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Adress. version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Adress version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

Analys. Samverkansprocess. tema Markanvändning och Marktäcke

Analys. Samverkansprocess. tema Markanvändning och Marktäcke samverkansprocess Tema Markanvändning/Marktäcke SKL, kommunerna & Lantmäteriet Version 1.0 Jimmy Svensson i samverkan Sida: 1 (11) Analys Samverkansprocess tema Markanvändning och Marktäcke samverkansprocess

Läs mer

Svensk geoprocess. -bidrar till ett effektivare samhälle. Linn Varhaugvik Arto, Lantmäteriet Operativ uppdragsledare Topografiska data

Svensk geoprocess. -bidrar till ett effektivare samhälle. Linn Varhaugvik Arto, Lantmäteriet Operativ uppdragsledare Topografiska data Svensk geoprocess -bidrar till ett effektivare samhälle Linn Varhaugvik Arto, Lantmäteriet Operativ uppdragsledare Topografiska data Alla behöver aktuella geodata Dagens utmaningar Många aktörer producerar

Läs mer

Bra flöde på information om

Bra flöde på information om Bra flöde på information om vatten GeoInfo 2010-11-11 Uppsala Erik Lundborg, Vectura Olov Johansson, SGU Deltagare Sveriges geologiska undersökning Vectura Consulting AB Lantmäteriet Sjöfartsverket SMHI

Läs mer

Presentation av resultatet från temauppdrag Markdetaljer i Svensk geoprocess Ingela Nilsson, Linn Varhaugvik och Johan Linjer

Presentation av resultatet från temauppdrag Markdetaljer i Svensk geoprocess Ingela Nilsson, Linn Varhaugvik och Johan Linjer Presentation av resultatet från temauppdrag Markdetaljer i Svensk geoprocess 2015-05-27 Ingela Nilsson, Linn Varhaugvik och Johan Linjer Arbetsgrupp DPS och samverkansprocess Arbetsgrupp: Katarina Lönnqvist,

Läs mer

Svensk geoprocess. Vad är Svensk geoprocess? Status & Vad görs nu fram till juli 2016? Projektmål & definitioner

Svensk geoprocess. Vad är Svensk geoprocess? Status & Vad görs nu fram till juli 2016? Projektmål & definitioner Svensk geoprocess Vad är Svensk geoprocess? Status & Vad görs nu fram till juli 2016? Projektmål & definitioner Exempel på olika samverkansformer kommuner, Lantmäteriet & andra berörda Vad händer efter

Läs mer

Karta 1:10 000, raster

Karta 1:10 000, raster 1(8) Datum: Dokumentversion: 2017-12-19 1.0 Produktbeskrivning: Karta 1:10 000, raster LANTMÄTERIET 2017-12-19 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 3 1.1 Innehåll... 3 1.2 Geografisk täckning...

Läs mer

Hur kan Svensk geoprocess bidra till svensk standardisering?

Hur kan Svensk geoprocess bidra till svensk standardisering? Hur kan Svensk geoprocess bidra till svensk standardisering? Exempel Byggnad Ulrika Roos, Lantmäteriet och SIS TK533 1 Agenda Varför behövs en standard? Vad finns idag? TK533 Byggnadsinformation Svensk

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Höjd och djup. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Höjd och djup. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Höjd och djup Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN Dokumentnummer

Läs mer

Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Markanvändning och Marktäcke

Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Markanvändning och Marktäcke i samverkan Sida: 1 (8) Enhetliga specifikationer Tema Markanvändning och Marktäcke tema Markanvändning och marktäcke i samverkan Sida: 2 (8) Innehåll Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Arbetsform och resultat...

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess Samverkansprojektet Svensk geoprocess Intensifierad samverkan mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet Allan Almkvist, Malmö stad Peter Lundin, Agima Management Agenda Presentation deltagare Syfte

Läs mer

Förankringsmöte Svensk geoprocess version 3.0 Test 1. Mätningsanvisningar Byggnad

Förankringsmöte Svensk geoprocess version 3.0 Test 1. Mätningsanvisningar Byggnad Förankringsmöte Svensk geoprocess version 3.0 Test 1 Mätningsanvisningar Byggnad Bakgrund Mätningsanvisningarna bidrar till enhetliga geodata. är ett komplement till Svensk geoprocess geodataspecifikationer

Läs mer

Dataproduktspecifikation Generaliserat järnvägsnät med förbindelser. Version 1.0

Dataproduktspecifikation Generaliserat järnvägsnät med förbindelser. Version 1.0 Dataproduktspecifikation Generaliserat järnvägsnät med Version 1.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring 1.0 2018-03-09 Den första versionen av dokumentet Namn Jenny RassmusRassmus

Läs mer

Svensk geoprocess. - bidrar till ett effektivare samhälle. Kartdagarna Örebro, 29 mars 2017

Svensk geoprocess. - bidrar till ett effektivare samhälle. Kartdagarna Örebro, 29 mars 2017 Svensk geoprocess - bidrar till ett effektivare samhälle Kartdagarna Örebro, 29 mars 2017 Agenda Introduktion Lennart Moberg, Karlstads kommun Eva Nord, Lantmäteriet Lantmäteriets införande Ulrika Roos,

Läs mer

[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Dataproduktspecifikation Bytespunkter

[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Dataproduktspecifikation Bytespunkter [Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Dataproduktspecifikation Bytespunkter Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2014-03-31 Fastställt Melina Glavas Dokumenttitel: Dataproduktspecifikation

Läs mer

HMK-nytt Löpande justeringar av senast gällande version av HMK-dokument

HMK-nytt Löpande justeringar av senast gällande version av HMK-dokument HMK-nytt I HMK-nytt dokumenteras fortlöpande justeringar av senast gällande dokument, tills ny årsversion ges ut. Med justeringar avses rättning av skrivfel samt mindre justeringar av informationskaraktär

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Basmodell. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Basmodell. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Basmodell. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Basmodell. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Höjd. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Höjd. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Höjd Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN Dokumentnummer Beteckning

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Stompunkter. Testversion Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Stompunkter. Testversion Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Stompunkter Testversion Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Basmodell. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Basmodell. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Version 2017-11-01 Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess Samverkansprojektet Svensk geoprocess A. I samverkan tas enhetliga specifikationer och samverkansprocesser fram Pär Hedén, Lantmäteriet Lars Malmestål, Järfälla kommun B. Nationella geodetiska referenssystem

Läs mer

HMK - handbok i mät- och kartfrågor HMK. Anders Grönlund Lantmäteriet. Introduktion HMK

HMK - handbok i mät- och kartfrågor HMK. Anders Grönlund Lantmäteriet. Introduktion HMK HMK - handbok i mät- och kartfrågor HMK Anders Grönlund Lantmäteriet Introduktion HMK C Bakgrund HMK HMK Handbok till Mätningskungörelsen gavs ut 1993-1995 Teknikbeskrivningar samt stöd för kvalitetskontroll

Läs mer

Nationella Basdata aktivitet 1 i Geodatarådets handlingsplan SGU, Lantmäteriet, Sjöfartsverket, Trafikverket och Gävle kommun

Nationella Basdata aktivitet 1 i Geodatarådets handlingsplan SGU, Lantmäteriet, Sjöfartsverket, Trafikverket och Gävle kommun Nationella Basdata aktivitet 1 i Geodatarådets handlingsplan 2017 SGU, Lantmäteriet, Sjöfartsverket, Trafikverket och Gävle kommun 2017-11-23 Nationella basdata Området omfattar fyra aktiviteter i geodatarådets

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess Enhetliga specifikationer Version 0.82 Anna Wallin Lantmäteriet Olov Johansson Metria 2015-08-03.

Samverkansprojektet Svensk geoprocess Enhetliga specifikationer Version 0.82 Anna Wallin Lantmäteriet Olov Johansson Metria 2015-08-03. Sida: 1 (25) Handledning Enhetliga specifikationer Dataproduktspecifikationer och Samverkansprocesser Målgrupp för Handledningen är uppdragsledare och arbetsgrupper i temauppdragen Sida: 2 (25) Innehåll

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Markdetaljer. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Markdetaljer Version 2016-06-30 Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter 2 (63) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Maria Andersson,

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Höjd. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Höjd. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Höjd Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och järnväg Byggnad Adress Stompunkter SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN Dokumentnummer Beteckning

Läs mer

[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Dataproduktspecifikation Stoppunkter

[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Dataproduktspecifikation Stoppunkter [Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Dataproduktspecifikation Stoppunkter Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2014-03-31 Fastställt Melina Glavas Dokumenttitel: Dataproduktspecifikation

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller

Läs mer

Geografisk information Ytvattensystem Begrepps- och applikationsschema

Geografisk information Ytvattensystem Begrepps- och applikationsschema SVENSK STANDARD SS 63 70 08:2006 Fastställd 2006-06-27 Utgåva 1 Geografisk information Ytvattensystem Begrepps- och applikationsschema Geographic information Surface Water Systems Conceptual and application

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Bild. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Bild. Version Markanvändning och Marktäcke. Bild. Vatten. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Bild Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt,

Läs mer

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner

GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner 1(12) Datum: Dokumentversion: 2018-12-07 2.2 Produktbeskrivning: GSD-Sverigekartor i skalorna 1:5 miljoner, 1:10 miljoner och 1:20 miljoner LANTMÄTERIET 2018-12-07 2 (12) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Byggnad. Version Markanvändning och Marktäcke. Vatten. Bild. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Byggnad. Version Markanvändning och Marktäcke. Vatten. Bild. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Byggnad Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter Styrgruppen 2 (145) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Maria Andersson

Läs mer

Produktbeskrivning: Gränspunkt Direkt

Produktbeskrivning: Gränspunkt Direkt 1(8) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-02-01 2.0 1.0 Produktbeskrivning: Gränspunkt Direkt Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1 Geografisk utsnitt... 2 1.2

Läs mer

JHS 193 Unik identifierare för geografisk information Bilaga 1. Process för att bilda URI

JHS 193 Unik identifierare för geografisk information Bilaga 1. Process för att bilda URI JHS 193 Unik identifierare för geografisk information Bilaga 1. Process för att bilda URI Version: 1.0 Publicerad: 2.9.2015 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Skapande av lokal identifierare

Läs mer

Schematransformation SLU

Schematransformation SLU Testing INSPIRE Annex III Data Specifications Schematransformation SLU GeoTest 2012 Rapport upprättad 2012-10-05 Testad av GeoTest projektet Bilagor 1) Matchningstabell Innehållsförteckning 1 Introduktion...

Läs mer

Svensk geoprocess en kort historik

Svensk geoprocess en kort historik Svensk geoprocess en kort historik Vad är Svensk geoprocess? Status i Svensk geoprocess februari 2016 Exempel på olika samverkansformer kommuner, Lantmäteriet & andra berörda. Mottagarverksamheten Samverkan

Läs mer

Att komma igång med Svensk geoprocess. Lennart Moberg Karlstads kommun samt Agneta Engberg och Eva Nord Lantmäteriet Kartdagarna

Att komma igång med Svensk geoprocess. Lennart Moberg Karlstads kommun samt Agneta Engberg och Eva Nord Lantmäteriet Kartdagarna Att komma igång med Svensk geoprocess Lennart Moberg Karlstads kommun samt Agneta Engberg och Eva Nord Lantmäteriet Kartdagarna 2018-03-20 Att komma igång med Svensk geoprocess 1. Införa enhetliga referenssystemen

Läs mer

Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Markdetaljer

Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Markdetaljer i samverkan Sida: 1 (7) Slutrapport Enhetliga specifikationer Tema Markdetaljer i samverkan Sida: 2 (7) Innehåll Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Arbetsform och resultat... 3 2.1 Bemanning arbetsgrupp och uppdragsledare...

Läs mer

GEODATASPECIFIKATION. Stompunkter. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION. Stompunkter. Version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter GEODATASPECIFIKATION Stompunkter Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Gällande Mikael Andersson REGISTERKARTE-GML

KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Gällande Mikael Andersson REGISTERKARTE-GML Fastighetsbildning Dokumentation Dokumentnamn Sida KFF Beskrivning av KFF-handläggningsprocessen 1 (10) Status Godkänd av Giltig från Version Gällande Mikael Andersson 2017-05-22 1.0 REGISTERKARTE-GML

Läs mer

Svensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Markanvändning. Utgåva A. Temauppdrag Markanvändning. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan

Svensk geoprocess. Uppdragsbeställning Temauppdrag Markanvändning. Utgåva A. Temauppdrag Markanvändning. Lantmäteriet, SKL & kommuner i samverkan Karin Bergström 2014-09-17 Sida: 1 (7) Uppdragsbeställning Temauppdrag Markanvändning Karin Bergström 2014-09-17 Sida: 2 (7) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar PA1 2014-03-28 Utkast till

Läs mer

Årsplan 2018 Samt översiktlig plan Samverkan Bild/Höjd

Årsplan 2018 Samt översiktlig plan Samverkan Bild/Höjd Årsplan Samverkan Bild/Höjd 2018 Sida: 1 (8) Årsplan 2018 Samt översiktlig plan 2019 2020 Samverkan Bild/Höjd Möllerännan, Åhus Årsplan Samverkan Bild/Höjd 2018 Sida: 2 (8) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syfte

Läs mer

Dataproduktspecifikation Järnvägsnät med längdmätning. Version 1.0

Dataproduktspecifikation Järnvägsnät med längdmätning. Version 1.0 Dataproduktspecifikation Järnvägsnät med längdmätning Version 1.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Version 1.0 2016-11-16 Den första versionen av dokumentet. Namn Rassmus Jenny,

Läs mer

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...

Läs mer

SVENSK STANDARD SS :2015

SVENSK STANDARD SS :2015 SVENSK STANDARD SS 637008:2015 Fastställd/Approved: 2015-03-17 Publicerad/Published: 2015-03-18 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 35.020; 35.240.01; 35.240.30; 35.240.50; 35.240.60;

Läs mer

Topografisk webbkarta Visning, cache

Topografisk webbkarta Visning, cache 1(10) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-06-29 1.7 1.0.3 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, cache LANTMÄTERIET 2018-06-29 2 (10) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

Topografisk webbkarta, raster

Topografisk webbkarta, raster 1(11) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-10-23 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta, raster LANTMÄTERIET 2018-10-23 2 (11) Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning...

Läs mer

Flygbild/ Ortofoto. Version 1.0 2014-11-12 PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer

Flygbild/ Ortofoto. Version 1.0 2014-11-12 PROCESSBESKRIVNING. Flygbild/ Ortofoto. Laserdata/ Höjdmodell. Hydrografi Markanvändning Markdetaljer PROCESSBESKRIVNING Flygbild/ Ortofoto Version Flygbild/ Ortofoto Hydrografi Markanvändning Markdetaljer Laserdata/ Höjdmodell Kommunikation Byggnad Adress Stompunkter LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH

Läs mer

Topografisk webbkarta Visning, cache

Topografisk webbkarta Visning, cache 1(10) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-09-14 1.9 1.1.0 Produktbeskrivning: Topografisk webbkarta Visning, cache LANTMÄTERIET 2018-09-14 2 (10) Innehållsförteckning 1 Allmän

Läs mer

Produktbeskrivning: Ortnamn Direkt

Produktbeskrivning: Ortnamn Direkt 1(11) Datum: Dokumentversion: Avser tjänstens gränssnittsversion: 2018-06-29 2.0.1 1.1 Produktbeskrivning: Ortnamn Direkt Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1 Geografisk utsnitt... 2 1.2

Läs mer

Arbeta smartare med ett stödjande ramverk för geodata

Arbeta smartare med ett stödjande ramverk för geodata Arbeta smartare med ett stödjande ramverk för geodata som bygger på standarder Lantmäteriet och SIS/TK 323 Geodata Arbeta Smart inom planering och byggande 2018, Kista 2018-05-02 03 Agneta Engberg, Lantmäteriet,

Läs mer

Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess Avslutas senast juni 2016! Samverkansprojektet Svensk geoprocess 1. Målen 2. Läget december 2014 3. Hemsidan Bidra till enklare och effektivare myndighetsutövning! Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Läs mer

Vägdata - termer, begrepp och förkortningar. Version 1.0

Vägdata - termer, begrepp och förkortningar. Version 1.0 Vägdata - termer, begrepp och förkortningar Version 1.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 0.1 Skapar dokumentet Reena Gustavsson 1.0 2014-10-23 Uppdaterat versionsnummer

Läs mer

Svensk geoprocess. Samverkan och harmonisering av geodata effektiviserar samhället. Ulrika Johansson Lantmäteriet Helena Ringmar Eskilstuna kommun

Svensk geoprocess. Samverkan och harmonisering av geodata effektiviserar samhället. Ulrika Johansson Lantmäteriet Helena Ringmar Eskilstuna kommun Samverkan och harmonisering av geodata effektiviserar samhället Svensk geoprocess Ulrika Johansson Lantmäteriet Helena Ringmar Eskilstuna kommun GISiDé Eskilstuna 2017-02-16 Dagens utmaningar Många aktörer

Läs mer

Geodataportalen - Metadata - Dokumentation av tjänster

Geodataportalen - Metadata - Dokumentation av tjänster PM 1(13) Geodataportalen - Metadata - Dokumentation av tjänster Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se

Läs mer

HMK. Geodesi: Teknisk specifikation och metodval. handbok i mät- och kartfrågor

HMK. Geodesi: Teknisk specifikation och metodval. handbok i mät- och kartfrågor HMK handbok i mät- och kartfrågor Geodesi: Teknisk specifikation och metodval Arbetsdokument juli 2015 Förord juli 2015 HMK-Geodesi arbetsdokument 2015 består av fyra dokument som tillsammans utgör HMK-Geodesi.

Läs mer