Från tristess till beroende 1970-talets och 2010-talets riksdagsdiskussioner om spelproblemet.

Transkript

1 Från tristess till beroende 1970-talets och 2010-talets riksdagsdiskussioner om spelproblemet

2 Projektet Undersöka politiska, byråkratiska och mediala beskrivningar av missbruk/problem från tidigt 1900-tal till tidigt 2000-tal (konsekvenser, orsaker och lösningar): köpmissbruk spelmissbruk sexmissbruk tobaksmissbruk alkoholmissbruk narkotikamissbruk Fokus på medikaliseringstendenser (institutionell, begrepps- och behandlingsnivå).

3 Spelproblemet (delprojekt) Spelproblemets uttryck, orsaker och lösning såsom det beskrivs i riksdagsmotioner och riksdagsprotokoll åren jämfört med åren

4 1970-talet

5 Problemet Det förhållandevis oskyldiga spelet på enkla automater har i många fall utvecklats till ren hasard [ ]. Följdverkningarna av dobbleriet blir ofta förödande inte bara för dem som lockas att spela utan även för deras anhöriga. Ekonomisk ruin, spritmissbruk, förskingring, checkbedrägeri, inbrott, förstörda äktenskap är exempel härpå. Individer som i eget vinningssyfte utnyttjar svagare och ofta missanpassade medmänniskor tillhör den grövsta typen av brottslingar. De tillhör samhällets slödder [ ].

6 Orsaken Många som själva spelar har i tidningspressen yrkat på att spelet borde förbjudas, då de själva inte har tillräckligt med råg i ryggen för att låta bli att syssla med detta spel. Jag upplever detta som en cynisk spekulation i människors ensamhet och kontaktlöshet och människors behov av omväxling. De bolag som ligger bakom spelet här i landet har sitt ursprung från det stora landet i väster [ ]. [ ] den totala lösningen av problemet att stävja speldjävulens verksamhet torde man inte heller uppnå med reservationen.

7 Lösningen Att man spelar på spelautomater beror på kontaktlöshet och att man har för litet att syssla med. Ja, men skaffa då människorna bättre sysselsättning! Jag vill dock i det här sammanhanget framhålla, att det kan starkt ifrågasättas om vi skall tillåta en ohämmad import av spelautomater och roulettet, som inte har någon som helst funktion att fylla när det gäller förströelse.

8 2010-talet

9 Problemet För de flesta människor är spel ett roligt och hanterbart nöje men för en del människor har också spelet en baksida. Den består av skuld och lögn inför familj, vänner och närstående samt i slutändan ekonomiska problem. Även om det totala antalet spelare i befolkningen har minskat det senaste decenniet ligger antalet spelmissbrukare kvar på ungefär samma nivå. Bland dem som spelar har alltså andelen problemspelare ökat. Det är alltså unga män som många gånger föröder sina liv för lång tid framåt.

10 Orsaken Sedan vi gick med i EU och sedan internet gjort det möjligt att spela via nätet vi har dessutom tv-sändningar utomlands ifrån och tryckerier som finns i andra länder finns det gott om bolag som befinner sig i en gråzon eftersom de är registrerade inom EU och verkar under annan lagstiftning än den svenska. Spelberoende kan på många sätt likna alkoholism och narkotikaberoende. Den som är spelberoende tänker ständigt på spel, blir rastlös eller irriterad när han eller hon försöker begränsa sitt spelande. Ofta leder spelberoende till ett liv av stora lögner för att dölja vidden av sitt spelande.

11 Lösningen Målen för den svenska spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen värnas genom att efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Ambitionen är att motverka ett överdrivet spelande, som kan leda till spelberoende. Jag säger att vi i socialtjänstlagen ska införa rätten till behandling, på samma sätt som om man lider av ett alkoholmissbruk eller ett narkotikamissbruk. Samtidigt finns det otillräcklig forskning publicerade kring behandling av spelproblem och spelberoende. Antalet platser på behandlingshem måste utökas och att vi måste forska och lära oss mer om hur denna sjukdom fungerar.

12 Från medborgare på 1970-talet Spelandet slår mot individen men också mot politiska ambitioner som ökade realinkomster, högre grad av samhällsengagemang, begränsad alkoholkonsumtion, familjernas stabilitet, etc. Spelandet som utbudsproblem ställer den enskilda profitören mot en tänkt samhällsgemenskap. Spelandet nästan uteslutande beskrivet som problem. Lösningen söks i kontroll och regleringar.

13 till missbrukare på 2010-talet Spelandet inte bara problem utan också ett nöje som de flesta kan hantera. EU och Internet förändrar i grunden förutsättningarna för en nationellt kontrollerad spelpolitik. Orsaker söks i (ökat och utländskt) utbud och i (överdriven/patologisk) efterfrågan. Lösningen söks i något oklar reglering, mer forskning och framför allt ökad behandling av spelmissbrukare.

14 Möjliga orsaker till utvecklingen Ökade kunskaper. Politiskt behov.

15 Ifrågasättande av beroende/addiction Deskriptivt snarare än förklarande: while prevalence research has identified some risk factors associated with pathological gambling, including economic, gender and social class divisions, they are silent about why these groups are at risk (Boudreau, Labrie & Shaffer 2009; Young 2013). Deskriptivtoch förklarande: IC characterizes pathological gambling (e.g., in the DSM) and is also assumed to be a crucial developmental factor of pathological gambling (Cantinotti, Ladouceur & Jaques 2009). Begränsat perspektiv: What is perhaps most immediately striking about its [DSM-III] appearance is the fact that although steeped in a climate of commercial proliferation and economic deregulation, explanations of gambling problems were seldom couched in terms of consumer behavior but were rather discussed within a reductive, materialistic epistemology of sickness and disease (Reith 2007).

16 Andra missbruk? Sexmissbruk Köpmissbruk Alkohol- och narkotikamissbruk

17 Möjliga orsaker till utvecklingen

18 En medikaliseringsprocess? Det amerikanska exemplet: Tidig (1943) sjukdomsbeskrivning (Castellani 2000). Tidig (GA 1957) klientrörelse (Collins 1996). Inflytelserik alkoholismmodell (Jellinek) på 1960-talet (Rosencrance 1985). Tidig (1972) behandling (Rosencrance 1985). Spelavregleringar fr.o.m talet (Volberg & Wray 2007; Markham & Young 2014). Impulse control disorder i DSM-III 1980 (Rose 1998; Borsch 2012). Det svenska exemplet: EU. Internet. Nationella marknadsliberaliseringar (jfr köpmissbruk).

19 Tack!