Offentlig-Privat Samverkan: En möjlig vision för e-förvaltning?

Transkript

1

2 Offentlig-Privat Samverkan: En möjlig vision för e-förvaltning? Branschrådmöte, 20 Juni Viktor Arvidsson

3 Bakgrund OPS möjliggör innovation och skapande av tillväxt och nya exportprodukter genom samarbeten mellan privata företag och offentlig verksamhet på en tydligare marknad. (Vinnova, 2003) Men hur ska det gå till?

4 Bakgrund Tanken är att man genom partnersskapskontrakt fördelar kapital- och arbetsinsats, samt risk på det sätt som är mest optimalt utifrån ingående partners kunskaper och egenskaper. Arbetsdelning

5 Bakgrund Risk och e-tjänster Den kanske mest intressanta risken att överföra vad gäller e-tjänster är demand risk, risken att faktisk efterfrågan av en tjänst är långt mindre än den planerat. Felbedömningar leder till att besparingar och andra beräknade nyttoeffekter uteblir, varpå den bedömning som legat till grund för fattat beslut spricker...

6 Bakgrund Dock; OPS är en investeringsform, snarare än samarbetsform. Ett sätt genom vilket den offentliga aktören bättre kan uppnå sina mål jämfört med tillgängliga alternativ: Upphandling, In-house, Et cetera. Samarbete; medel inte mål.

7 OPS som Investeringsform Måluppfyllelse garanteras genom att den offentliga organisationen reglerar och övervakar att de resultat de privata aktörerna leverar överenstämmer med ingånget avtal. Lättare sagt än gjort! OPS kontrakt är komplexa, och därmed mindre lämpade för områden som inte kännetecknas av stabilitet och förutsägbarhet. Incitaments- och utvärderingssystem kräver dessutom insikt. Hur bedömar man resultat? Hur ska de belönas? Vad är rimligt?

8 OPS och LoU Undersökningar har visat att LOU försvårar innovation inom offentliga e- tjänster (Vinnova 2003, s. 20) Till exempel upplevs LoU förhindra nödvändig kommunikation som krävs för att få tillstånd de komplexa lösningar som OPS innebär. Behov av friare arenor där privata och offentliga aktörer kan kommunicera mer fritt. Osäkerhet bland aktörer kring vad LoU tillåter och inte tillåter.

9 Sammanf. OPS och e-tjänster OPS medför en rad fördelar vad gäller e-tjänstutveckling Ökat medborgarfokus Tjänster som bättre matchar vad medborgarna faktiskt vill ha Förbättrad medborgarservice Men tveksamt huruvida e- förvaltningen kan dra nytta av investeringsformen OPS som det ser ut idag.

10 Sammanfattning Lämpliga incitament- och utvärderingssystem är svåra att konstruera då osäkerheten är hög vad gäller kritisk information. Kostnader, Besparingar, Nytta, etc. Hur mycket är användningen av e- tjänster egentligen värd?

11 Sammanfattning Demand risk är en risk som är svår att överföra i avsaknad av kunskap kring de kostnader och besparingar en e-tjänst kan tänkas medföra. Det finns också rädsla för att kostnaderna ska bli högre än väntat, och man har i regel små möjligheter att fastställa en lämplig ersättningsnivå; en nivå där samtliga inblandade partners har något att vinna.

12 Sammanfattning LoU och andra byråkratiska hinder gör det svårt att konstruera lämpliga samarbeten, och samarbetsformer inom ramen för Offentlig-Privat Samverkan.

13 Alternativa arbetsformer? Historiskt har utveckling skett för verksamheten, och fokus ligger än idag ofta på den interna administrationen. Hur kan vi skapa samarbetsformer som bättre införlivar medborgaren, och där fokus för e-tjänstutveckling blir slutkonsumenten? Hur ser en sådan modell ut?

14 Historisk utveckling Platformsägare Verksamhetsfokus Kommun

15 Historisk utveckling Platformsägare Medborgarfokus? Kommun Verksamhetsfokus

16 Historisk utveckling Platformsägare E-Tjänsteleverantör Medborgarfokus? Kommun Verksamhetsfokus

17 Historisk utveckling Platformsägare E-Tjänsteleverantör Medborgarfokus? Kommun Living labs, Medborgarpaneler, Undersökningar, Dataanalys, etc. Verksamhetsfokus

18 Problembild Djup integrering en förutsättning för en effektivare e-förvaltning. Möjligheten begränsad för tredje part Avsaknad av incitaments- och affärsmodeller som kan stimulera medborgarcentrerad utveckling. Inom förvaltningen Inom IT-bolagen

19 Plattformar, ett alternativ? Plattformar framträder idag som ett dominerande paradigm vad gäller utveckling av mjukvara och mjukvarubaserade tjänster. Exempel: Apple, Mozilla, Android, Facebook, Microsoft, Google etc. Trend, öppnare plattformar...

20 Plattformar, ett alternativ? Rätt utformad skapar plattformsmodellen mervärde för såväl användare (fler, och bättre tjänster) och tilläggsutvecklare (tillgång till en växande kundbas) som plattformsägare (plattformens ökade värde ger konkurrensfördelar). Inte ett hot! Möjlighet! Se Apple... Kan vi tänka plattform även inom ramen för e-förvaltning?

21 Plattformar, en möjlig väg? E-Tjänsteleverantör Medborgarfokus Platformsägare Plattformsinnovation Tjänsteinnovation Medborgare Kommun Verksamhetsfokus

22 Vilka hinder ser vi på vägen? Utifrån vår studie har tre huvudsakliga barriärer identifierats: En byråkratisk barriär, En teknologisk barriär, och En affärsmässig barriär.

23 Den byråkratiska barriären Byråkratin, avgörande roll för skapande av Public Value (Cordella & Wilcocks, 2009), men Byråkratin måste anpassas för att tillåta stabila kärnor (plattformar) att växa fram. Förutsättning för plattformsmodellen Stabil kärna möjliggör mångfald i tjänstelagret! Fokus på kommun- och verksamhetsspecifika arbetssätt förhindrar att denna utveckling äger rum. Fokus på högnivå processer möjliggör återanvändning och standardisering av verksamhetssystem och affärslogik

24 Den byråkratiska barriären LoU gör ofta mer skada än nytta Snarare än att förhindra fult spel tycks den begränsa innovation och konkurrens (e.g. Vinnova, 2003). Köparorganisationen måste ta ett mer aktivt ansvar i upphandlingsprocessen (Vinnova, 2003; Holmberg, 2003) Ställa krav på leverantören så att den långsiktiga visionen kan uppnås! Ökat ansvarstagande kan delvis minska LoU:s begränsande effekter

25 Den teknologiska barriären Grundbulten för plattformar är dess gränssnitt. Gränssnittet möjliggör uppdelningen mellan stabil bas och varierande utbud Tillgången till API:er måste öka API:er måste säkras för att tillåta åtkomst för tredje part utan att integriteten i bassystemen hotas. it is imperative that platform owners not only relinquish some of its control and grant complementors access but also make a substantial effort to provide customers with rigid, secure interfaces that keep stable over time [14][15] [16]. (Arvidsson, forthcoming)

26 Den affärsmässiga barriären Offentlig verksamhet är annorlunda, och ska vara annorlunda! Annorlunda spelregler. Kan sällan debitera medborgaren direkt för tjänsten Utgör kritisk del i levererandet av offentliga tjänster Detta måste privata aktörer förhålla sig till! How are the private entities to cash in on their investments? What incentives do they have? What business models support these? (Arvidsson, forthc.).

27 Den affärsmässiga barriären Lättare sagt än gjort att låta kommunen betala istället för medborgaren Vad ska man betala egentligen? Hur avgör man det? Hur vet man att man räknat rätt? Trend, från rörliga betalningslösningar Rädsla för oplanerade kostnader! Osäkerhet kring faktiska kostnader, nytta etc. som e-tjänster medför

28 Avslutning Är dessa barriärer överstigliga? Känner ni igen er i denna beskrivning? Hur ser er vision ut?

29