Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor. - underlagsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor. - underlagsrapport"

Transkript

1 Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för kväve och fosfor - underlagsrapport rapport 6346 mars 2010

2 Vidareutveckling av förslag till avgiftssystem för minskade utsläpp av kväve och fosfor Underlagsrapport NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2010 Elektronisk publikation Omslagsbild: Bengt Littorin

4 Förord Denna rapport är en underlagsrapport till Naturvårdsverkets rapport 6345 som beskriver hur det sektorsövergripande avgiftssystem som Naturvårdsverket föreslog i december 2008 kan anpassas till juridiska, naturvetenskapliga och ekonomiska aspekter. Rapporten består av fem bilagor som utgör underlag för huvudrapportens resultat, bedömningar och rekommendationer. Sist i huvudrapporten 6345 finns en begreppsordlista där flera av de begrepp som används i denna underlagsrapport förklaras. Arbetet har utförts av Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen och i samråd med Jordbruksverket. Oskar Larsson (från 1 januari till 1 mars 2009) samt Ulrika Lindstedt (från 1 mars 2009 till 1 april 2010) har varit projektledare. I arbetet har även Kerstin Blyh, Jonna Carlson, Linda Karlsson, Elisabet Kock, Julia Obrovac, Linda Sahlén och Håkan Staaf, samtliga Naturvårdsverket, deltagit. En referensgrupp 1 har under arbetets gång varit knuten till uppdraget och projektgruppen vill tacka gruppen för värdefulla synpunkter under arbetets gång. Stockholm 1 april Representanter från Sveriges geologiska undersökningar, Världsnaturfonden, Svenskt vatten, Lantbrukarnas Riksförbund (regionkontoret i Norrköping), Skogsindustrierna, Kemikalieinspektionen, Sveriges kommuner och landsting, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Vattenmyndigheten för Västerhavet, Vattenmyndigheten för Södra Östersjön, Länsstyrelsen i Östergötland och Jordbruksverket. 3

5 Innehållsförteckning BILAGA 1: JURIDISKA ASPEKTER 5 BILAGA 2: EKONOMISKA ASPEKTER 41 BILAGA 3: TRANSAKTIONSKOSTNADER 77 BILAGA 4: SCHABLONER FÖR BEDÖMNING AV ÅTGÄRDERS EFFEKTER 107 BILAGA 5: EKONOMISKT EXPERIMENT 117 4

6 Bilaga 1: Juridiska aspekter 1 INLEDNING 6 2 AVGIFTSMARKNADEN Utsläppstak Avgift 19 3 ÅTGÄRDSMARKNADEN Åtgärd Ersättning 28 4 TILLSYN M.M Tillsyn och kontroll Övervakning och uppföljning 32 5 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 35 6 YTTERLIGARE UTREDNINGSBEHOV 37 7 KÄLLFÖRTECKNING 38 5

7 1 Inledning Med regeringsuppdrag 13 i regleringsbrevet för 2009 har Naturvårdsverket fått i uppdrag att, med utgångspunkt i de frågor som identifierades i regeringsuppdrag 24 i regleringsbrevet för 2007, utreda bl.a. vilka rättsliga frågor som berörs och ge förslag på hur dessa bör hanteras för att uppnå ett fungerande avgiftssystem. Naturvårdsverket har låtit utreda hur förslaget till avgiftssystem passar in i befintlig lagstiftning och vilka justeringar som kan komma att behövas i lagstiftningen eller i förslaget. 2 Naturvårdsverkets utredning av de juridiska aspekterna har syftat till att klargöra såväl rättsliga hinder som möjliga lösningar för förslaget till avgiftssystem. Ambitionen har varit att identifiera relevanta rättsliga frågor och föreslå hur de kan hanteras, däremot inte att redovisa formuleringar på ny/ändrad författningstext. Utredningen har begränsats till rättsliga frågor som avser avgifts- och åtgärdsmarknaderna (däremot behandlas inte andrahandsmarknaden) och om möjligt och lämpligt har utgångspunkten varit att använda och/eller utveckla befintliga lösningar och använda erfarenheter från liknande befintliga system. Denna bilaga är disponerad på ett liknande sätt som huvudrapport 6345, dvs. utifrån de frågor som aktualiseras för avgifts- respektive åtgärdsmarknaden samt för systemövergripande frågor såsom tillsyn m.m. I bilagan beskrivs de vägval som införandet av ett avgiftssystem skulle innebära (för sammanfattande slutsatser se bilagans avsnitt 5), medan resonemang kring avvägningar och Naturvårdsverkets ställningstaganden sker i huvudrapport Bilagan bygger huvudsakligen på de två rättsutredningar som Naturvårdsverket har låtit utföra av externa konsulter. Rättsutredningarna finns tillgängliga i sin helhet på förfrågan. 2 Inom ramen för RU24/07 fick Lindskog Malmström Advokatbyrå KB (advokat Björn Yrlid och advokat Jenny Hildén) i uppdrag att utreda vissa rättsliga frågor. Inom ramen för RU13/09 fick Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB (advokat Mikael Hägglöf och biträdande jurist Camilla Husebye Becker) i uppdrag att utreda de rättsliga frågorna ytterligare. 6

8 2 Avgiftsmarknaden Så som systemets avgiftsmarknad är tänkt att fungera finns där två aktörer: den reglerande myndigheten och reglerade källor. Reglerade utsläppskällor får utan avgift släppa ut närsalter upp till ett visst utsläppstak. För utsläpp som överskrider utsläppstaket kan källan välja mellan att genomföra egna åtgärder eller betala en avgift till den reglerande myndigheten. Källan får då rätt att belasta recipienten med en viss mängd närsalter under en bestämd tidsperiod (en s.k. belastningsrätt). Avgiften styrs av de ersättningar som betalas ut på åtgärdsmarknaden. 2.1 Utsläppstak Ett övergripande krav på belastningsreduktion till havet kan härröra från ett politiskt ställningstagande, såsom Sveriges åtagande i BSAP 3, eller en bindande rättsakt, såsom ramdirektivet för vatten eller marina direktivet 4. Ett sådant reduktionskrav kan vara utgångspunkten för att bestämma avgiftssystemets totala utsläppstak och, efter nedbrytning av kravet och fördelning mellan de utsläppskällor som ska omfattas av systemet, individuella utsläppstak. När det gäller avgiftssystemets utsläppstak ställs man på flera sätt inför vägvalet att anpassa gällande rätt till avgiftssystemet eller tvärtom. För att illustrera problematikens två motpoler kan man föreställa sig dels situationen att gällande rätt helt och hållet anpassas till hur avgiftssystemet är tänkt att fungera och dels situationen att avgiftssystemet helt och hållet anpassas till gällande rätt. Svårigheten med det första alternativet är att det kan innebära stora förändringar i svensk rätt som många gånger grundar sig i EU-rättsliga bestämmelser som således måste omförhandlas. Svårigheten med det andra alternativet är att avgiftssystemet kanske inte blir så kostnadseffektivt som det skulle kunna vara. Exempel på relevanta rättsliga aspekter är den hänsyn som måste tas till gällande rätt om krav på de verksamheter som ska ingå i avgiftssystemet och om miljökvalitetsnormer samt att finna ett lämpligt tillvägagångssätt för att tilldela individuella utsläppstak Krav på berörda verksamheter Vilka som ska vara reglerade källor respektive utförare av kompensatoriska åtgärder blir ett politiskt beslut, men oavsett vilka verksamheter som berörs behöver man känna till vilka krav som ställs på dem enligt gällande rätt för att kunna ta ställning till vilka rättsliga hinder och möjliga lösningar som införandet av ett avgiftssystem skulle innebära. 3 Baltic Sea Action Plan, antagen den 15 november 2007 av Helsingforskommissionen (HELCOM) inom ramen för Östersjökonventionen (Convention on the Protection of the Marine Environment of the Baltic Sea Area). 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område. 7

9 Avgiftssystemet kan komma att omfatta utsläpp till vatten från stationära landbaserade källor, såväl punktkällor som diffusa källor. Systemet kan omfatta sektorer såsom avloppsreningsverk, enskilda avlopp, industrier, jordbruk och andra sektorer som i negativ eller positiv bemärkelse har eller skulle kunna ha en inverkan på övergödningsproblematiken. Naturvårdsverket har låtit utreda några av de verksamheter som kan komma att ingå i ett avgiftssystem PAPPERS- OCH MASSA- SAMT STÅLINDUSTRI Pappers- och massatillverkning är tillstånds- eller anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken (1998:808) med tillhörande förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH). 5 Produktion av järn eller stål är likaså tillståndspliktig. 6 Tillstånd söks hos miljödomstolen (s.k. A- verksamhet) eller länsstyrelsen (s.k. B-verksamhet). En tillståndsansökan ska enligt 22 kap. 1 miljöbalken innehålla vissa uppgifter, bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning när det krävs enligt 6 kap. miljöbalken. 7 Ett tillstånd till en verksamhet ska enligt 22 kap. 25 miljöbalken innehålla de villkor om utsläpp, begränsningsvärden och bästa möjliga teknik som behövs för att hindra eller begränsa skadlig påverkan på grund av föroreningar samt de övriga villkor som behövs för att förhindra skada på eller olägenhet för omgivningen. 8 För verksamheter med utsläpp till luft och vatten ska vid bedömningen av villkor särskilt beaktas om det i utsläppen förekommer vissa ämnen, däribland sådana som orsakar eutrofiering. 9 Tillstånd med tillhörande villkor gäller enligt 24 kap. 1 miljöbalken mot alla, såvitt avser frågor som har prövats i domen eller beslutet. Detta innebär bl.a. att en tillsynsmyndighet inte får meddela förelägganden eller förbud som begränsar beslutet eller domen (26 kap. 9 miljöbalken). Utsläpp av kväve och fosfor till vatten kan således regleras i tillståndsvillkor enligt miljöbalken. Tillståndet med tillhörande villkor gäller mot alla, dvs. har en rättskraft som endast upphör genom att tillstånd begränsas, förfaller, återkallas, omprövas, upphävs eller ändras under vissa förutsättningar som regleras i 24 kap. miljöbalken. 10 Såväl järn- och stålverk som pappers- och massabruk har varit tillståndspliktiga enligt svensk miljölagstiftning sedan Numera finns dock även en EU-rättslig dimension i regleringen av verksamheterna eftersom de omfattas av IPPCdirektivet. 11 Syftet med IPPC-direktivet är att genom samordnade åtgärder 5 Se FMH-bilagans punkt för tillståndspliktiga verksamheter och punkt för anmälningspliktig verksamhet. 6 Se FMH-bilagans punkt Vad en anmälan ska innehålla regleras på ett likartat sätt, se 25 FMH. 8 Vid en anmälan kan den handläggande myndigheten meddela föreläggande om försiktighetsmått eller förbud, eller förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 miljöbalken, se 27 FMH. 9 Se 11 a FMH som hänvisar till förordningsbilagans avdelning Se även 26 kap. 9 4 st miljöbalken för möjligheten att inskränka ett tillstånds rättskraft i brådskande fall för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer. 11 Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet) med ändringar har kodifierats i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. 8

10 förebygga och minska föroreningar som härrör från vissa verksamheter, däribland viss pappers- och massa- samt stålindustri. 12 Prövningen av de verksamheter som omfattas av direktivet ska resultera i tillstånd med villkor som bl.a. beaktar den allmänna principen om bästa tillgängliga teknik och som i synnerhet ska omfatta utsläppsgränsvärden för vissa förorenande ämnen, däribland ämnen som orsakar eutrofiering. 13 IPPC-direktivet har huvudsakligen införlivats i svensk rätt med miljöbalkens bestämmelser om miljöfarlig verksamhet. Enligt såväl svensk rätt som EU-rätt gällande pappers- och massa- samt stålindustri finns således ett krav på att tillståndsreglera bästa möjliga/ tillgängliga teknik och utsläppsgränsvärden för eutrofierande ämnen AVLOPPSRENINGSVERK Avloppsreningsverk av viss storlek är tillstånds- eller anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken och FMH. 14 Samma bestämmelser som för pappers- och massa- samt stålindustri gäller avseende tillståndsansökan, anmälan och tillståndets utformning. Enligt 9 kap. 5 miljöbalken får regeringen för att skydda människors hälsa eller miljön, om det framstår som mer ändamålsenligt än beslut i enskilda fall, meddela föreskrifter om förbud, skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått. Regeringen har med 47 FMH bemyndigat Naturvårdsverket att meddela närmare föreskrifter om vilka försiktighetsmått som ska gälla vid bl.a. rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. I Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:7) med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse anges begränsningsvärden för utsläpp av biokemisk oxygenförbrukning (BOD7) och kemisk oxygenförbrukning (CODCr) samt för vissa känsliga områden totalkväve. Liksom för pappers- och massa- samt stålindustri gäller ett tillstånd för avloppsreningsverk mot alla. Tillståndets rättskraft kan dock begränsas eller förenas med ändrade eller nya villkor, eller återkallas och fortsatt verksamhet förbjudas genom bl.a. generella föreskrifter enligt 9 kap. 5 miljöbalken (se 24 kap. 1 miljöbalken). Avloppsreningsverk omfattas inte av IPPC-direktivet, däremot av avloppsdirektivet. 15 Syftet med direktivet är att skydda miljön från skadlig inverkan till följd av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse samt vissa industrisektorer. För alla tätorter med mer än 2000 personekvivalenter ska finnas ledningsnät för att ta hand om avloppsvatten från tätbebyggelse. Avloppsvattnet ska före utsläpp undergå 12 Se IPPC-direktivets art. 1 samt bilaga I punkt 2.2 och Se IPPC-direktivets art. 3.2 samt art. 9.3 som hänvisar till direktivets bilaga III (som är identisk med ramdirektivet för vatten bilaga VIII och FMH-bilagans avdelning 5). Dessutom anges i direktivets art. 10 att om en miljökvalitetsnorm ställer högre krav än vad som kan uppnås genom användning av bästa tillgängliga teknik ska ytterligare åtgärder särskilt föreskrivas i tillståndet. 14 Se FMH-bilagans punkt för tillståndspliktig verksamhet och för anmälningspliktig verksamhet. 15 Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. 9

11 sekundär rening, dvs. vanligen biologisk rening med sekundärsedimentering. I s.k. känsliga områden ska avloppsvattnet undergå mer långtgående rening. 16 Avloppsdirektivet har huvudsakligen införlivats i svensk rätt med miljöbalkens bestämmelser om miljöfarlig verksamhet, närmare bestämt SNFS 1994:7. Enligt såväl svensk rätt som EU-rätt gällande avloppsreningsverk finns således utsläppsgränsvärden för eutrofierande ämnen ENSKILDA AVLOPP Enskilda avlopp utgör likaså miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Enligt 12 FMH är det förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Enligt 13 krävs tillstånd för att inrätta en avloppsanordning som vattentoaletter ska anslutas till, eller ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning. För andra avloppsanordningar gäller anmälningsplikt. Tillståndsansökan prövas av den kommunala nämnden, som även är den myndighet som en anmälan ska göras till. Naturvårdsverket har meddelat allmänna råd avseende tillämpningen av främst 2 kap. miljöbalken och FMH på avloppsanordningar för behandling av hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade för upp till 25 personekvivalenter (NFS 2006:7). Vid normal skyddsnivå rekommenderar Naturvårdsverket en reduktion om minst 70 procent för fosfor. När det gäller kväve rekommenderas inget specifikt krav för denna skyddsnivå. Vid hög skyddsnivå anges i råden att reduktionen av fosfor ska motsvara 90 procent medan reduktionen av kväve ska uppgå till 50 procent. Det finns ingen EU-rättslig lagstiftning som direkt reglerar utsläpp av näringsämnen från enskilda avlopp. Allmänna råd är inte rättsligt bindande, men kan omsättas till bindande villkor i ett tillståndsbeslut eller ett föreläggande. Enligt 26 kap. 9 miljöbalken får en tillsynsmyndighet meddela de förelägganden som behövs i ett enskilt fall för att balken ska efterlevas. Avseende tillståndsansökan, anmälan, tillståndets utformning och rättskraft gäller samma bestämmelser som för ovan beskrivna verksamheter JORDBRUK Jordbruk regleras i 12 kap. miljöbalken. Med jordbruksmark avses enligt 12 kap. 7 miljöbalken sådan åkermark och betesmark som ingår i fastighet som är taxerad som lantbruksenhet. Enligt 12 kap. 10 miljöbalken får regeringen meddela de föreskrifter som skäligen kan behövas från miljöskyddssynpunkt i fråga om bl.a. försiktighetsmått för gödselhantering, ett bemyndigande som har utnyttjas med förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket (FMJ). Regeringen har med 10 FMJ bemyndigat Jordbruksverket att, efter samråd med Naturvårdsverket, meddela föreskrifter om sådana försiktighetsmått. I Statens jordbruksverks föreskrifter 16 Se avloppsdirektivets art. 1, 3, 4 och 5. I bilaga I tabell 2 anges utsläppskrav för avloppsreningsverk i områden som är känsliga för eutrofiering. 17 Avseende kommunal tillståndsprövning, se 19 kap. 5 miljöbalken som hänvisar till 22 kap. miljöbalken om förfarandet vid miljödomstolar. Avseende anmälan, se FMH. 10

12 (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring anges bl.a. begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras och försiktighetsmått vid spridning av gödsel. För känsliga områden (som definieras i 5 FMJ) finns ytterligare bestämmelser. På EU-rättslig nivå omfattas jordbruk av nitratdirektivet. 18 Syftet med direktivet är att minska vattenförorening som orsakas eller framkallas av nitrater som härrör från jordbruket och att förhindra ytterligare sådan förorening. De vatten som är förorenade ska förtecknas och riktlinjer för god jordbrukssed ska utarbetas. Åtgärdsprogram för s.k. känsliga områden ska upprättas. 19 Nitratdirektivet har huvudsakligen införlivats i svensk rätt med miljöbalkens bestämmelser om miljöhänsyn i jordbruket, närmare bestämt SJVFS 2004:62. Enligt såväl svensk rätt som EU-rätt avseende jordbruk finns således bestämmelser om god jordbrukssed och begränsningar av gödselanvändning. Viss jordbruksverksamhet är dessutom tillstånds- eller anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken och FMH. 20 Samma bestämmelser som för ovan beskriva verksamheter gäller avseende tillståndsansökan, anmälan, tillståndets utformning och rättskraft SLUTSATS Gemensamt för de verksamheter som Naturvårdsverket har låtit utreda är att utsläpp av närsalter från dem på olika sätt är reglerade i miljöbalken: genom tillstånds- eller anmälningsplikt, genom generella föreskrifter eller genom att vara föremål för tillsyn med möjlighet till förelägganden. Dessa regleringar måste beaktas vid införandet av ett avgiftssystem. Ett överskridande av kravnivåerna enligt gällande rätt skulle troligtvis innebära större flexibilitet för ett avgiftssystem och därmed större kostnadseffektivitet, men innebär också att man bryter mot svensk rätt och i vissa fall EU-rätt. Ett exempel på hur utsläpp av ett visst ämne har frikopplats från miljöbalkens prövning och tillsyn är koldioxid. I IPPC-direktivet anges att tillstånd inte ska omfatta utsläppsgränsvärden för direkta utsläpp av växthusgaser. I den svenska lagstiftning som införlivar direktivet anges att, för verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (handelslagen), tillståndsvillkor enligt miljöbalken inte får beslutas i syfte att begränsa koldioxidutsläpp. Vidare gäller tillstånd till utsläpp enligt handelslagen framför eventuella utsläppsbegränsningar i tidigare miljöbalkstillstånd. Slutligen får en tillsynsmyndighet, ifråga om verksamheter som omfattas av handelslagen, inte förelägga om begränsningar av koldioxidutsläpp Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket. 19 Se nitratdirektivets art. 1, 3, 4 och 5. I bilaga 3 anges vilka åtgärder som är obligatoriska i åtgärdsprogram. 20 Se FMH-bilagans punkt för tillståndspliktig verksamhet och för anmälningspliktig verksamhet. 21 Se IPPC-direktivets art. 9.3 som hänvisar till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen. 16 kap. 2 4 st, 24 kap. 15 och 26 kap. 9 5 st miljöbalken. Den 1 januari 2013 träder vissa ändring- 11

13 Vägvalet står således mellan att ändra svenska, och i vissa fall EU-rättsliga, bestämmelser om krav på de berörda verksamheterna eller att låta avgiftssystemet gälla endast i det utrymme som återstår mellan kravnivåer enligt gällande rätt och avgiftssystemets utsläppstak. Såsom regleringen av koldioxid visar är det teoretiskt möjligt att frikoppla prövning och tillsyn av ett visst ämne. Den viktiga frågan i sammanhanget är om det vore lämpligt även när det gäller fosfor och kväve Miljökvalitetsnormer Svensk miljöskyddslagstiftning utvecklades först i form av direkta regleringar, såsom tillstånd och generella föreskrifter, vars utgångspunkt är krav på att vissa tekniska lösningar ska användas eller att vissa funktionskrav ska uppfyllas. Med miljöbalken och Sveriges medlemskap i Europeiska unionen infördes i svensk lagstiftning det rättsliga instrumentet miljökvalitetsnormer, vars utgångspunkt istället är hur miljön bör eller ska vara beskaffad i olika avseenden. Miljökvalitetsnormerna kan påverka vilka krav som ställs på olika verksamheter och har en rättsverkan som måste beaktas när man tar ställning till vilka rättsliga hinder och möjliga lösningar som införandet av ett avgiftssystem skulle innebära. Avgiftssystemet kan komma att beröras av två slags miljökvalitetsnormer: för fiskoch musselvatten och för vatten ALLMÄNT OM MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer regleras i 5 kap. miljöbalken. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt som regeringen, för vissa geografiska områden eller för hela landet, får meddela om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön. Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. 22 Myndigheter och kommuner ska säkerställa att miljökvalitetsnormer uppfylls bl.a. vid tillståndsprövning och anmälningsärenden, vid tillsyn samt vid planering och planläggning. Om det behövs för att en miljökvalitetsnorm ska kunna uppfyllas, ska ett åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogrammet ska innehålla de åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormen ska kunna uppfyllas. Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram. 23 Miljökvalitetsnormer är således direkt bindande för myndigheter och kommuner, men endast indirekt bindande för enskilda företag och personer. 24 Miljökvalitetsnormerna måste operationaliseras, dvs. kraven på miljöns tillstånd måste omvandlas till handlingsdirigerande krav riktade mot olika aktörer. 25 Myndigheter och ar i dessa bestämmelser i kraft som huvudsakligen innebär att även dikväveoxid och perfluorkolväten inkluderas kap. 1 miljöbalken kap. 3, 4, 6 och 8 miljöbalken. I ett antal av miljöbalkens bestämmelser finns kopplingar till miljökvalitetsnormer (se t.ex. 2 kap. 7 2 st, 6 kap. 7, 7 kap , 16 kap. 5 och 8 och 24 kap. 5 miljöbalken) och likaså i plan- och bygglagen (1987:10) och viss sektorslagstiftning. 24 Prop. 2003/04:2 s. 24 och prop. 1997/98:45 del 1 s Om operationalisering av miljökvalitetsnormer, se SOU 2005:59 s. 55 och SOU 2005:113 s

14 kommuner ska, med stöd av bl.a. miljöbalkens regler, omvandla åtgärdsprogrammet till krav på åtgärder i det enskilda fallet. Enskilda företag och personer påverkas därmed genom t.ex. tillståndsprövning, generella föreskrifter och beslut i samband med tillsyn MILJÖKVALITETSNORMER FÖR FISK- OCH MUSSELVATTEN Regeringen har med förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten föreskrivit om dels värden som inte får överskridas eller underskridas annat än i viss angiven utsträckning och dels om värden som ska eftersträvas. Bestämmelserna om fiskvatten ska tillämpas på de fiskvatten som Naturvårdsverket föreskriver och de om musselvatten på de musselvatten i Västra Götalands län som länsstyrelsen föreskriver. Både Naturvårdsverket och länsstyrelsen har utnyttjat bemyndigandet. 26 I bilagan till förordningen anges gräns- och riktvärden för bl.a. vissa kväveföreningar. På EU-rättslig nivå regleras miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten i två direktiv. 27 Målet med fiskvattendirektivet är att skydda eller förbättra kvaliteten på strömmande eller stillastående sötvatten där fisk lever eller skulle kunna leva om föroreningarna minskades eller eliminerades. Skaldjursvattendirektivet är tilllämpligt på kust- och bräckvatten som behöver skyddas eller förbättras för att göra det möjligt för skaldjur (blötdjur som tillhör klasserna snäckor eller musslor) att leva och växa till i dessa vatten och på så sätt bidra till en hög kvalitet på sådana skaldjursprodukter som äts direkt av människor. 28 Fisk- och skaldjursdirektiven har huvudsakligen införlivats i svensk rätt med miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer, närmare bestämt fisk- och musselvattenförordningen. Enligt såväl svensk rätt som EU-rätt finns således ett krav gällande förekomsten av näringsämnen hos fisk- och musselvatten. Enligt ramdirektivet för vatten (se avsnitt ) ska fisk- och skaldjursvattendirektiven upphävas år Samtidigt anges att åtgärder måste vidtas för att se till att tilllämpningen av ramdirektivets bestämmelser säkerställer åtminstone samma skyddsnivå som den befintliga gemenskapslagstiftningen. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag uppmärksammat att bestämmelserna som införlivar fisk- och skaldjursvattendirektiven kan behöva ersättas med sådana som bättre passar ihop med vattenförvaltningens regelverk Se Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (NFS 2002:6) och Länsstyrelsens i Västra Götalands län föreskrift avseende förteckning över musselvatten som ska skyddas enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (14 FS 2007:554). 27 Rådets direktiv 78/659/EEG av den 18 juli 1978 om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras att upprätthålla fiskbestånden (fiskvattendirektivet) med ändringar har kodifierats i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/44/EG av den 6 september 2006 om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden. Rådets direktiv 79/923/EEG av den 30 oktober 1979 om kvalitetskrav för skaldjursvatten (skaldjursvattendirektivet) med ändringar har kodifierats i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/113/EG av den 12 december 2006 om kvalitetskrav för skaldjursvatten. 28 Se art. 1 i respektive direktiv. 29 Se ramdirektivets art. 4.9 och Avseende regeringsuppdraget se s. 36 i Naturvårdsverkets rapport Enligt 2 kap. 7 NFS 2008:1 ska de ämnen som regleras i fisk- och musselvattenförordningen beaktas vid bedömning av kemisk ytvattenstatus (se avsnitt om bedömningsgrunder inom vattenförvaltningen), men bestämmelsen har ännu inte trätt i kraft. 13

15 MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTEN 5 kap miljöbalken innehåller bestämmelser om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Regeringen har i förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion meddelat föreskrifter om vattenmyndigheterna och med förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) föreskrivit om de bestämmelser som behövs för förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I VFF bemyndigas Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) att meddela närmare föreskrifter för yt- respektive grundvatten, ett bemyndigande som har utnyttjats av båda myndigheterna. 30 Regeringen har i detta fall, liksom öppnas för i 5 kap. 1 miljöbalken, överlåtit till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer. Fem länsstyrelser är vattenmyndigheter med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön inom respektive vattendistrikt. För varje vattenmyndighet finns en vattendelegation med uppgift att besluta inom vattenmyndighetens ansvarsområde. Vattendelegationen ska fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. 31 De första miljökvalitetsnormerna för ytvatten, grundvatten och skyddade områden beslutades i december Näringsämnen är en av de bedömningsgrunder som ska vägas in i vattenmyndigheternas klassificering av ekologisk status eller potential, dvs. bedömning av tillståndet i vattenmiljön. 32 För kustvatten och vatten i övergångszon är såväl kväve som fosfor avgörande för bedömningen avseende näringsämnen, medan den för sjöar och vattendrag utgår från fosfor (kväve är avgörande endast under vissa förutsättningar). Miljökvalitetsnormer för ytvatten är sedan de kvalitetskrav som vattenmyndigheterna fastställer när de har beaktat de naturvetenskapliga bedömningsgrunderna samt bestämmelserna om konstgjorda och kraftigt modifierade vatten, undantag, icke-försämring och strängaste kravet. 33 På EU-rättslig nivå regleras miljökvalitetsnormer för vatten i ramdirektivet för vatten. 34 Direktivet syftar till att bevara och förbättra vattenmiljön i gemenskapen och arbetet är tänkt att bedrivas i en återkommande sexårscykel som består av ett antal moment: kartläggning och analys, fastställande av miljömål, upprättande av åtgärdsprogram, övervakning och utarbetande av förvaltningsplaner. 35 Enligt art. 4 är målet för ytvatten i stora drag att förebygga en försämring av statusen samt att 30 Naturvårdsverket har beslutat sex vattenförvaltningsrelaterade föreskrifter (NFS 2006:1, 2006:11, 2007:4, 2008:1 och 2008:18) och SGU fem (SGU-FS 2006:1, 2006:2, 2008:1, 2008:2 och 2008:3). 31 Se förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. 32 Se 2 kap. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Relevant för näringsämnen är delarna om näringsämnen i sjöar respektive vattendrag (bilaga 2 avsnitt 1 respektive 2) och näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon (bilaga 5 avsnitt 2). 33 För ett resonemang kring begreppen miljökvalitetsnorm och kvalitetskrav, se Naturvårdsverkets handbok 2007:4 avsnitt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. 35 Se ramdirektivets ingress p. 19 och art. 1 samt art. 4, 5, 8, 11 och 13. Ramdirektivets miljömål enligt art. 4 har i svensk rätt införlivats med det rättsliga verktyget miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken. Även i ramdirektivet förekommer begreppet miljökvalitetsnorm, men det definieras då som koncentrationen av ett förorenande ämne som inte bör överskridas, se ramdirektivets art

16 skydda, förbättra och återställa vattnen i syfte att uppnå god ytvattenstatus senast Enligt art. 9 ska medlemsstaterna beakta principen om kostnadstäckning för vattentjänster och senast 2010 se till att prispolitiken för vatten ger vattenförbrukarna tillräckliga incitament till effektiv användning av vattenresurserna. Ramdirektivet för vatten har införlivats i svensk rätt med miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer, närmare bestämt VFF med tillhörande föreskrifter från Naturvårdsverket, SGU och vattenmyndigheterna. Enligt såväl svensk rätt som EU-rätt finns således ett krav gällande förekomsten av näringsämnen i vatten SLUTSATS Gemensamt för de två slags miljökvalitetsnormer som beskrivits är att närsalter ingår i bedömningen av vad som är god vattenkvalitet. Miljökvalitetsnormerna kan påverka vilka krav som ställs på olika verksamheter vid t.ex. tillståndsprövning, generella föreskrifter och beslut i samband med tillsyn. Bestämmelserna måste, liksom direkta regleringar för berörda verksamheter, beaktas vid införandet av ett avgiftssystem. Ett överskridande av kraven på en viss miljökvalitet enligt gällande rätt skulle troligtvis innebära större flexibilitet för ett avgiftssystem och därmed större kostnadseffektivitet, men innebär också att man bryter mot svensk rätt och EU-rätt. Såväl parterna till Östersjökonventionen som medlemsstaterna i Europeiska unionen tycks överens om att olika insatser för att förbättra den marina miljön, så långt möjligt, bör samordnas. En samordning av målsättningarna i Östersjökonventionen (BSAP), marina direktivet och ramdirektivet är inte bara önskvärd, utan troligtvis nödvändig för att Sverige ska kunna fullgöra sina internationella åtaganden. Ett sätt att se till att avgiftssystemet inte medför att vattenförvaltningens lokala miljökvalitetsnormer överskrids skulle kunna vara att det strängaste kravet av det övergripande kravet på belastningsreduktion (t.ex. BSAP) och ramdirektivet för vatten vore utgångspunkt för att bestämma avgiftssystemet totala utsläppstak. 36 Nedbrytning av kravet och fördelning mellan de utsläppskällor som man önskar reglera (individuella utsläppstak) skulle kunna ske med vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Avgiftssystemet skulle därmed kunna utformas för att nå det övergripande kravet på belastningsreduktion, samtidigt som lokala miljökvalitetsnormer uppströms inte överskrids. Vägvalet står således mellan att ändra svenska, och EU-rättsliga, bestämmelser om krav på en viss miljökvalitet eller att låta avgiftssystemet gälla på ett sätt som innebär att bestämmelserna om miljökvalitet beaktas. Som framgår av ramdirektivet för vatten välkomnas kostnadseffektiva åtgärder och en effektiv prispolitik, men direktivets miljömål måste fortfarande uppfyllas. Frågan är om lösningen på problemet är att sammanlänka det övergripande kravet på belastningsreduktion (som i sin tur kan vara utgångspunkten för att bestämma avgiftssystemets utsläppstak) med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer. 36 För det fall att det övergripande kravet på belastningsreduktion vore BSAP som är utformat som ett reduktionsmål, krävs att reduktionskravet räknas om till en acceptabel halt av näringsämnen i kustvattnet. 15

17 2.1.3 Tilldelning av individuella utsläppstak Svensk miljölagstiftning utvecklades först i form av direkta regleringar. Med miljöbalkens tillkomst samlades 15 centrala miljölagar, vilket kan förklara att miljöbalken fortfarande i stor utsträckning domineras av ett verksamhetsperspektiv. Med miljöbalken och Sveriges medlemskap i Europeiska unionen tillkom miljökvalitetsnormer som företeelse, vilket förklarar att miljöbalken också har ett inslag av miljökvalitetsperspektiv. Marknadsbaserade styrmedel, som syftar till att internalisera kostnader för miljöpåverkan i marknadspriset för en vara eller en tjänst, finns också i svensk miljölagstiftning. Exempel är utsläppsavgifter, skatter, användartariffer, administrationsavgifter, pantsystem och utsläppshandelssystem. Bestämmelser av detta slag återfinns till viss del i miljöbalken. När det gäller att finna ett lämpligt tillvägagångssätt för att tilldela individuella utsläppstak ställs man inför frågan hur det lagtekniskt bör ske: med tillämpning av miljöbalken eller på annat sätt? TILLDELNING MED TILLÄMPNING AV MILJÖBALKEN En tilldelning av individuella utsläppstak med tillämpning av miljöbalken skulle kunna ske genom individuell prövning av varje enskild källa. Ett sådant förfarande påminner om de bedömningar som sker enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler och bestämmelserna om tillstånd, anmälan, tillstånds rättskraft och tillsyn. 37 Om avgiftssystemets utsläppstak skulle sammanlänkas med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer skulle det gå att ställa strängare krav än enligt de allmänna hänsynsreglerna samt till och med förbjuda ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överskrids. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram skulle kunna vara ett verktyg för att fördela bördorna inom det kollektiv som berörs av en viss miljökvalitetsnorm. 38 Ett problem med att tilldela utsläppstak genom individuell prövning enligt miljöbalken är att det skulle kräva omprövning av samtliga tillstånd, något som skulle vara mycket tids- och resurskrävande. För att starta avgiftssystemet skulle dessutom en omprövning av samtliga tillstånd behöva ske ungefär samtidigt. Att tilldela utsläppstak genom generella föreskrifter skulle vara mindre resurskrävande. Sådana föreskrifter är ett sätt att ställa krav på alla de verksamheter som omfattas av föreskrifternas tillämpningsområde utan att behöva pröva varje verksamhet var för sig. 39 Perspektivet är dock fortfarande verksamhetsorienterat. 37 Se främst 2, 9, 11, 24 och 26 kap. miljöbalken. Se även avsnitt om pappers- och massa- samt stålindustri. 38 Se 5 kap. miljöbalken, men även 2 kap. 7 2 st, 16 kap. 5 och 8 och 24 kap. 5 miljöbalken. Motsvarigheter till 2 kap. 7 2 st miljöbalken återfinns i IPPC-direktivets art. 10 och art i ramdirektivet för vatten. Om bördefördelning, se SOU 2002:107 s. 170 ff. Regeringen (prop. 2003/04:2) ändrade inte bestämmelserna om åtgärdsprograms funktion i den utsträckning miljöbalkskommittén föreslagit, däremot tillsattes två ytterligare utredningar (SOU 2005:59 och SOU 2005:113) som ännu inte har resulterat i ändrad lagstiftning. 39 Se främst 9 och 24 kap. miljöbalken. Se även avsnitt om avloppsreningsverk. Den bestämmelse om generella föreskrifter som finns idag, 9 kap. 5 miljöbalken, endast avser miljöfarlig verksamhet och ger inte någon möjlighet att ställa gemensamma krav på berörda verksamheter. 16

18 Om miljöbalkens verksamhetsorienterade bestämmelser inte verkar lämpliga för att tilldela avgiftssystemets individuella utsläppstak kan man fråga sig om balkens miljökvalitetsorienterade bestämmelser kan erbjuda en lösning. Det kan konstateras att det har funnits tankar om att vattenförvaltningens åtgärdsprogram skulle kunna vara ett verktyg för att fördela bördorna inom det kollektiv som berörs av en viss miljökvalitetsnorm. I dagsläget erbjuder dock bestämmelserna om miljökvalitetsnormer ingen möjlighet att ställa direkta krav på enskilda verksamheter. Avgiftssystemet är väsensskiljt från miljöbalken eftersom det kräver flexibilitet, medan balken huvudsakligen bygger på direkta regleringar utan utrymme för större flexibilitet. Att tilldela individuella utsläppstak med tillämpning av miljöbalken kan således innebära att man behöver ändra balkens bestämmelser om bl.a. allmänna hänsynsregler, tillstånd, anmälan, tillstånds rättskraft, tillsyn, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram TILLDELNING ENLIGT EN NY AVGIFTSLAG Alternativet till att tilldela individuella utsläppstak med tillämpning av miljöbalken skulle kunna vara att göra det enligt en särskild lag. Detta tillvägagångssätt valdes vid införlivandet av handelsdirektivet som syftar till att på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. 40 Handel med utsläppsrätter regleras i svensk rätt i en lag, en förordning samt föreskrifter från Naturvårdsverket. 41 Vid införandet av utsläppsrättssystemet för koldioxid resonerades kring skillnaden mellan traditionell tillståndsordning och ett handelssystem där den grundläggande principen är flexibilitet för verksamhetsutövaren att själv bestämma nivån för miljöskydd. 42 I ett tidigt betänkande föreslogs att koldioxidfrågan kunde regleras i ett självständigt och separat kapitel i miljöbalken. 43 Det framgår inte direkt av handelslagstiftningens förarbeten att det var svårigheterna att jämka ihop handelssystemet med miljöbalken som gjorde att lagstiftaren valde att genomföra direktivet i en lag separat från miljöbalken, men man kan ana att så varit fallet. Att, liksom för handelslagstiftningen, reglera avgiftssystemet utanför miljöbalken kan vara en möjlig lagstiftningsteknik för att åstadkomma den flexibilitet som avgiftssystemet kräver. Det kan därför vara värdefullt att se hur man inom handelslagstiftningen har hanterat vissa frågor såsom medborgarnas grundlagsskyddade egendomsskydd, principer för tilldelning av utsläppsrätter samt möjligheten att överklaga tilldelningsbeslut. I betänkanden till handelslagstiftningen berördes frågan om tillämpningen av 2 kap. 18 regeringsformen (RF). 44 Enligt denna grundlagsbestämmelse har 40 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EEG, art Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (handelslagen), förordning (2004:1205) om handel med utsläppsrätter (handelsförordningen) och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2007:5) och allmänna råd om utsläppsrätter för koldioxid. 42 SOU 2003:120 s. 122 f. 43 SOU 2000:45 s. 40 f. 44 SOU 2000:45 bilaga 3 och SOU 2003:120 bilaga 3. Frågan om egendomsskydd diskuterades dock inte av regeringen eller lagrådet (prop. 2003/04:132). 17

19 medborgarna ett egendomsskydd som innebär att de inte behöver tåla att det allmänna inskränker användning av mark eller byggnad, utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Miljöskyddsintresset anses vara ett sådant angeläget intresse. Den som tvingas avstå från egendom har rätt till ersättning för pågående markavvändning. Avgiftssystemets individuella utsläppstak är en begränsning som är jämförbar med ett tillstånd eller i vart fall ett villkor i ett tillstånd, en aspekt som förstärks om det skulle vara förbjudet att släppa ut fosfor och kväve utan att ha ett individuellt utsläppstak. Redan idag kan man genom omprövning enligt 24 kap. 5 miljöbalken eller genom generella föreskrifter, till en viss gräns, skärpa kraven på utsläpp av fosfor och kväve utan att rätt till ersättning enligt 2 kap. 18 RF uppkommer. Avgiftssystemet skulle förvisso kunna ses som en rådighetsinskränkning eftersom det begränsar pågående verksamheter, men om man kan argumentera för att begränsningen sker för att tillgodose angelägna allmänna intressen (såsom miljöskydd) bör det inte föreligga någon rätt till ersättning enligt grundlagsbestämmelsen. Handelslagstiftningens bestämmelser om tilldelning av utsläppsrätter skulle kunna tjäna som förebild för det fall att avgiftssystemet skulle regleras på ett liknande sätt. Enligt 3 kap. 2 handelslagen ska regeringen inför varje handelsperiod upprätta en nationell fördelningsplan. Avgiftssystemets totala utsläppstak skulle kunna brytas ned till individuella utsläppstak på detta sätt eller så skulle fördelningen kunna ske genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram (se avsnitt ). Enligt handelslagstiftningen ska tilldelningsbeslut grundas på beräknade genomsnittliga utsläpp för en historisk tidsperiod, men för nya eller ändrade verksamheter är utgångspunkten istället prognostiserade utsläpp med tillämpning av bästa möjliga teknik. Tilldelning enligt avgiftssystemet skulle på ett liknande sätt kunna utgå från historiska eller prognostiserade utsläpp, även om diffusa källor kan kräva schabloner. Handelslagstiftningen innehåller även bestämmelser för att successivt minska tilldelningen av utsläppsrätter samt en reserv för nya deltagare. Tilldelningsbestämmelserna präglas också av hänsyn till tidigare vidtagna åtgärder. Även här finns inspiration att hämta för avgiftssystemet. Enligt art. 6 i Europakonventionen för mänskliga rättigheter, som gäller som svensk lag 45, ska var och en ha rätt att få en tvist om sina civila rättigheter och skyldigheter prövad inför en oavhängig och opartisk domstol. Tilldelningsbeslut enligt avgiftssystemet skulle påverka enskildas ekonomiska intressen och det verkar därför troligt att Europakonventionens bestämmelse är tillämplig. Om man skulle välja att införa ett överklagandeförbud i bestämmelserna om avgiftssystemet, och det kan anses strida mot konventionen, gäller förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser. Detta innebär att beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, dvs. förvaltningsrätt. 46 Enligt 9 kap. 1 handelslagen får tilldelningsbeslut överklagas hos miljödomstol. Detta kunde vara ett sätt att hantera överklaganden även för avgiftssystemet. 45 Se lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 46 Se förvaltningslagens 3 andra stycke och 22 a samt lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. 18

20 Om tilldelning av utsläppstak med tillämpning av miljöbalken bedöms som alltför komplicerat kan tilldelning enligt en ny avgiftslag vara ett alternativ. Det kan i så fall vara värdefullt att titta närmare på hur man inom handelslagstiftningen har hanterat vissa frågor SLUTSATS Tilldelning av individuella utsläppstak skulle kunna ske med tillämpning av miljöbalken, men det skulle vara mycket tids- och resurskrävande och kräva genomgripande ändringar av centrala bestämmelser i balken. Tilldelning enligt en separat avgiftslag skulle istället kunna vara ett alternativ. Lagstiftningen om handel med utsläppsrätter för koldioxid är ett exempel på hur ett marknadsbaserat styrmedel har reglerats utanför miljöbalken. En sådan särreglering kan vara en möjlig lagstiftningsteknik för att åstadkomma den flexibilitet som avgiftssystemet kräver. Handelslagstiftningen skulle kunna tjäna som förebild för det fall att avgiftssystemet skulle regleras på ett liknande sätt. I lagen för avgiftssystemet skulle t.ex. kunna föreskrivas att utsläpp av fosfor och kväve kräver tillstånd enligt lagen och att förbud råder mot utsläpp om verksamhetsutövaren inte innehar ett individuellt utsläppstak som motsvarar utsläppen. Vidare skulle tilldelningen av utsläppstak kunna regleras i lagen, liksom övervakning, rapportering, tillsyn och straff. Bestämmelser om överklagande och eventuella bemyndiganden lär också behövas. För att ta hänsyn till gällande krav på berörda verksamheter samt miljökvalitetsnormer (vattenförvaltningen) behövs troligtvis hänvisningar till vissa bestämmelser i miljöbalken. Vägvalet står således mellan att tilldela individuella utsläppstak med tillämpning av miljöbalken eller att göra det enligt en ny lag. Vid införandet av lagstiftningen om handel med utsläppsrätter för koldioxid valdes en miljöbalksreglering bort till förmån för en reglering i en separat lag. Den viktiga frågan i sammanhanget är om det vore den bästa lösningen även för ett avgiftssystem för fosfor och kväve. 2.2 Avgift När det gäller avgiftssystemets avgifter ställs man också inför vägvalet att anpassa gällande rätt till avgiftssystemet eller tvärtom. Problematiken handlar här om distinktionen mellan skatt och avgift i statsrättslig bemärkelse och det faktum att avgiftssystemet kan behöva anpassas till gällande rätt för att dess avgift ska anses vara just en avgift. Alternativet till att justera avgiftssystemet vore att ändra lagstiftningen så att den, även om avgiftssystemet ansågs innebära en skatt, blev flexibel nog för de kontinuerliga ändringar som systemet kräver för att vara kostnadseffektivt. Exempel på relevanta rättsliga aspekter är den hänsyn som måste tas till gällande rätt om skillnaden mellan skatt och avgift och de kriterier som utmärker en avgift i statsrättslig bemärkelse. 19

Kalmar läns författningssamling

Kalmar läns författningssamling Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid

Läs mer

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?

Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de? Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn

Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Miljökvalitetsnormer för vatten - tillämpning vid tillsyn Länsjurist Göteborg 9 november 2011 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Lena Gipperth Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Syftet idag: Kort beskrivning av direktivets angreppssätt

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddsärenden

Miljö- och hälsoskyddsärenden Miljöbalken (SFS 1998:808) 6 kap Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag 6 kap 4 Avge yttrande till länsstyrelsen i fråga om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen

Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport 2013-03-29 till Miljömålsberedningen Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Ramdirektivet för vatten

Ramdirektivet för vatten Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett

Läs mer

Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012

Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012 Kammarkollegiets roll Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Kammarkollegiet. Grundat 1539

Kammarkollegiet. Grundat 1539 Kammarkollegiet Grundat 1539 Kammarkollegiets uppgift är att bevaka allmänna miljö- och naturvårdintressen enligt miljöbalken från juridiska utgångspunkter Föra talan som motpart vid tillståndsprövningar

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-10-21\dagordning\tjänsteutlåtande\8.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-09-16 MHN 2008-10-21 p 8 Stina Thörnelöf

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Den nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011

Den nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011 var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011 Fram till juni 2011 fanns ett antal arbetsgrupper som initierats av "utredningen för inrättande av Havs- och Vattenmyndigheten".

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2009:1324 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Industriutsläppsdirektivet (IED)

Industriutsläppsdirektivet (IED) Page 1 of 5 Industriutsläppsdirektivet (IED) Riksdagen har beslutat om hur EU:s industriutsläppsdirektiv, IED, ska införlivas i svensk lagstiftning. Regeringen planerar att besluta om nya och ändrade förordningar

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels

Läs mer

14. Underlagsmaterial

14. Underlagsmaterial 14. Underlagsmaterial 14.1 Referensdokument EG-lagstiftning art- och habitatdirektivet - Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter avloppsdirektivet

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Regelnytt från myndigheterna

Regelnytt från myndigheterna Regelnytt från myndigheterna Förslag till nya regler för små avloppsanläggningar upp tom 200 pe (allmänna och enskilda) Margareta Lundin Unger Margareta.lundinunger@havochvatten.se Bakgrund Målsättningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bakgrundsinformation vattendirektivet 100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015

Läs mer

Remissyttrande. Vår referens: Dnr 53/2009

Remissyttrande. Vår referens: Dnr 53/2009 Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Ett verktyg i kommunernas dricksvattenarbete Malin Pettersson, Vattenmyndigheten Dricksvattenseminarium, Garnisonen, 31 maj 2016 Rent vatten börjar bli en bristvara

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Miljö- och byggnämnden

Miljö- och byggnämnden 2016-09-06 1 (58) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 14.00 16.40 ande Mikael Svahn (S) 1:e vice ordföranden Sven-Olov Karlsson (VF) ordförande Roger Eriksson (VF) Sten Johansson (M) Kjell Brolin (KD)

Läs mer

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Den formella underrättelsen föranleder följande synpunkter, som i huvudsak disponeras i den ordning som följer av underrättelsen.

Den formella underrättelsen föranleder följande synpunkter, som i huvudsak disponeras i den ordning som följer av underrättelsen. 2008-02-13 M2007/4848/R Miljödepartementet Sverige Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rue de la Loi 200 B- 1049 BRYSSEL Belgien Svar på formell underrättelse angående genomförande av direktiv

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar. Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat

Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar. Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat Seveso III och dess påverkan på olika lagstiftningar Erica Nobel / Partner / Advokat Christian Härdgård / Senior Associate / Advokat Bakgrund Förändringarna i Sevesolagstiftningen har sin grund i Seveso

Läs mer

Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe

Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe 2013-07-23 2013-07-23 Tillsyn vid avloppsreningsverk, 200-2000 pe. Avloppsreningsverk med mellan 200-2000 anslutna pe. Reningsverk av denna storlek uppvisar

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Flyget och miljöbalken

Flyget och miljöbalken Promemoria Flyget och miljöbalken Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär att utsläpp från flygverksamheter, på samma sätt som utsläpp från

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå 1/6 2017-01-27 Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå Det har varit rätt att förbjuda utsläpp av toalettavloppsvatten från avloppsanläggning

Läs mer

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 HaV Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 1 SwAM Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 2 HaVs vision: - Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

YTTRANDE Dnr SU

YTTRANDE Dnr SU 1(6) YTTRANDE 2010-09-20 Dnr SU 302-2017-10 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm M2010/3188/R Remiss: Förslag till genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av

Läs mer

Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi Ålviken 1, Billerud AB Gruvöns Bruk, Grums kommun

Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi Ålviken 1, Billerud AB Gruvöns Bruk, Grums kommun Dnr: 555-5551-2011 Anl.nr: 1764-122 Miljöskydd och Förvaltning Gertrud Gybrant Billerud AB Gruvöns bruk Att. Mats Ganrot BOX 500 664 28 Grums Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96)

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning 2014-09-22 TSF 2014-204 Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Den föreslagna

Läs mer

Problem med otydlig lagstiftning om ansvarsfördelningen av operativ tillsyn över miljöfarlig verksamhet

Problem med otydlig lagstiftning om ansvarsfördelningen av operativ tillsyn över miljöfarlig verksamhet 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Anna Rolf Tel: 010-698 17 41 anna.rolf (gnaturvardsverket.se SKRIVELSE 2013-03-14 Ärendenr: NV-05369-12 Milj ödepartementet 103 33 Stockholm Problem med otydlig

Läs mer

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Maximal genomsnittlig veckobelastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010

Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010 Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010 Datum Ärende 2010-09-29 FR 26/2009-2010 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av vattenlagen för landskapet Åland I enlighet med lagtingets beslut

Läs mer

PM Miljöfarlig verksamhet

PM Miljöfarlig verksamhet 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Miljöfarlig verksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Enskilda avlopp 2014-2017 Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Innehåll Bakgrund... 2 Situationen idag... 2 Varför ska vi rena avloppsvatten?... 3 Smittämnen... 3 Näringsämnen... 3 Status i vattendrag...

Läs mer

Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1

Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1 Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningen, bilaga 1 I bilaga 1 till vattenförvaltningsförordningen anges vilka uppgifter som ska finnas med i vattendistriktens förvaltningsplaner. Nedan följer

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning... 1 1. Lagstiftning... 2 1.1 Miljöbalken... 2 1.2 Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7... 2 1.3 Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön... 2 1.4 EU:s

Läs mer

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare LANTMÄT E RIET 1 (5) YTTRANDE 2014-08-14 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2014/1597 Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare Regeringskansliets dnr 52014/ / 1992/ SFÖ 1.

Läs mer

Taxebilaga 1 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Taxebilaga 1 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 204-09-5 Dnr 204.2775.2 axebilaga Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Avgifter för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller enligt 5 eller 2

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om redovisning av förvaltningsplan för grundvatten; SGU-FS 2008:3 Utkom från trycket

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer