LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND FLÄDIE LOKALAVD. KVISTOFTA LOKALAVD.

Transkript

1

2 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND FLÄDIE LOKALAVD. KVISTOFTA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 1 Nya regler kring förgröningsstöd. Ekologisk fokusareal. FLÄDIE LOKALAVDELNING: Flädie LRF-avdelning vill belysa två aspekter avseende "Förgröningsstöd" l. För den enskilde jordbrukaren är det logiskt permanent gräsmark räknas in i ekologisk fokusareal då sådan mark bör anses tjäna syftet med ekologisk fokusareal. I annat fall måste permanent gräsmark som legat mer än 5 år plöjas upp for därefter igen besås med gräs. Ur miljösynpunk torde detta inte vara ett godtagbart alternativ. 2. Jordbruket behöver stabila villkor. Det har skett upprepade förändringar avseende förgröning, sprutfria kantzoner, träda, ekologisk fokusareal mm for åstadkomma miljöförbättring. Ofta är dessa begrepp relativt lika ur miljöhänseende och bör därför kunna innefas i ett gemensamt begrepp vilket skapar långsiktighet och mindre byråkrati för den enskilde lantbrukaren. I så fall skulle villkoren för jordbruket bli mer stabila. Flädie LRF-avdelning yrkar LRF Skåne ska ställa sig bakom ovanstående synpunkter och vidarebefordra dem till LRFs riksstämma där motionen förhoppningsvis leder till LRF driver frågorna vidare och arbetar för en förändring av de nu gällande förgröningsstöden. KVISTOFTA LOKALAVDELNING: På en skånsk gård kund man i november 2014 ha följande växtodling på en 100 ha gård: 25 ha oupptagna betor 25 ha H-raps 25 ha H-vete 25 ha fånggröda oljerättika 100% av arealen utgörs sålunda av grön mark som tar upp växtnäring ur marken och koldioxid från luften. Om man skall få ut förgröningsstödet måste man antingen 1. Träda 5%. Här får man bekämpa kemiskt och bearbeta hur mycket man vill (svart träda) 2. Göra vallinsådd 16,66%. (Detta tvingas man göra i vårsådden eftersom man vill ha insådd av oljerättika efter H-veten(insådd i augusti). Vallinsådden får man inte bryta förrän 1 november så man missar så någon höstgröda efter vårspannmålen. 3. Ha en obrukad kantzon, där man måste köra med fräs runt fälten hela sommaren för ta död på det som såddes i höstas + en del ogräs. Alla alternativ med EFA ökar växtnäringsläckaget och försämrar för djurlivet. Kvistofta LRF vill därför

3 ekologiska fokusarealer förbjuds inom de kustnära områdena i Skåne för minska kväveläckaget namnet på förgröningsstödet ändras från ekologisk fokus areal till europeisk planareal motionen vidarebefordras till LRF:s riksförbundsstämma. Regionstyrelsen instämmer med motionärerna jordbruket behöver stabila villkor som skapar långsiktighet och mindre byråkrati för den enskilde lantbrukaren. LRF Skåne har vid flertalet tillfällen genom påverkansarbete framfört följande synpunkter om förgröningsstödet där ekologisk fokusareal ingår. LRF Skåne har också varit initiativtagare till en skrivelse ställd direkt till landsbygdsminister och generaldirektör, där följande punkter i korthet har tagits upp. Att skjuta upptillämpningen av förgröningen till SAM ansökan I ett rättsystem går det inte ha regler som inte är klara vid inträdet av ett system och sedan utfärda kontroller och ställa krav på åtgärder. Om det ändå införs ska tillämpningen ske på samma sätt som i EU Vi vill man avvaktar räkna in grödkod 49 och 50 som permanent gräsmark tills den nya definitionen är fastlagd för permanenta gräsmarker. Tillämpningen av förgröningen ska vara enkel räkna fram för få in i sin växtodlingsplan Förgröningsstödet måste ingå i produktionssystemet. Alla typer av kantzoner ska kunna räknas i sin helhet som ekologisk fokusareal. De måste också synkroniseras med andra miljöföreskrifter. Alla kvävefixerade grödor ska kunna räknas in som ekologiska fokusarealer All vallinsådd av olika odlingar (inklusive vallfröodling) oavsett tidpunkt för sådd (även höst) ska räknas in. Detta ska vara godkänt i EU enligt artikel 46.2 i (växttäcke som skapats genom utsäde sås och gror och som omfas av viktningsfaktor enligt punkt 3). Mellangröda ska ingå som godkänd gröda som ekologisk fokusareal. Forskning har visat den har en väl fungerande etablering och därmed ett bra näringsupptag. Mark med energigrödor som exempelvis hybridasp och poppel ska kunna ingå likt salix som godkänd ekologisk fokusareal. Permanenta gräsmarker räknas inte in i ekologisk fokusareal. Detta ingår i grundförordningen som är ett politiskt beslut i EU. En sådan förordning tar tid förändra. Den kanske inte kan förändras i förenklingsarbetet men däremot skulle det vara möjligt i en halvtidsöversyn MTR. Vidare är benämningen ekologisk fokusareal ett EUbeslut och är inte möjligt för LRF ändra till europeisk planareal. Ekologiska fokusarealer omfar, enligt Jordbruksverkets uppdatering 23 februari 2015, näst intill hela Skåne förutom ett par få kommuner. Styrelsen instämmer med motionärerna LRF skall fortsätta driva frågorna vidare och arbeta för en förändring av de nu gällande förgröningsstöden. Styrelsen föreslår stämman besluta

4 uppdra åt styrelsen skriva en motion till riksförbundsstämman med krav på använda EUs valmöjligheter fullt ut för få stabila villkor för jordbruket och trovärdiga miljökrav som ger rättssäkerhet, avslå Kvistofta lokalavdelnings första -sats och i övrigt anse motionerna besvarade. Stämman:

5 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND FRENNINGE LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 2 Sker på produktionsmedel i lantbruket FRENNINGE LOKALAVDELNING: Vi har förstått man från den nya S och MP regeringen utreder förslag på nya sker på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Vår åsikt är i en tid då billiga importerade livsmedel väller in i landet finns det ingen rimlighet i ytterligare belasta den inhemska produktionen av livsmedel med nya sker. Att eventuella nya sker skulle återföras till lantbruket igen är bara en onödig omväg och hindrar inte på något sätt billig import. Återbetalning av dieselskaten är också en fråga om högsta prioritet. Vi har den högsta dieselsken i EU. Orimligt. En sänkning av dieselsken eller högre återbetalning av sken är en mycket effektiv åtgärd för ökad lönsamhet i alla prod.grenar. Vi anser LRF lägger mer resurser på information och bevakning kring dessa frågor och startar synliga manifestationer så dessa förslag inte blir verklighet. Lönsamheten måste upp på gårdsnivå så vi kan behålla och öka vår självförsörjningsgrad av livsmedel i Sverige. Regionstyrelsen instämmer i nya eller ökade sker på produktions hjälpmedel belastar den inhemska livsmedelsproduktionen. Erfarenheter visar handelsgödselsken inte haft någon inverkan på handelsgödselanvändningen och trenden visar på en sjunkande användning även utan handelsgödselsk. I jämförelse med andra åtgärder mot minskad övergödning är detta en kostsam åtgärd med liten påverkan på utlakningen. Sken är således både ineffektiv och dyr och fokus bör istället ligga på hitta åtgärder som gör konkret miljönytta och samtidigt behåller svenskt lantbruks konkurrenskraft. Den enskilt viktigaste delen i detta är dieselsken i Sverige som är betydligt högre än i jämförbara EU-länder. Återbetalningen av koldioxid- och energisk till lantbruket i Sverige har stegvis reducerats och kommer 2015 endast uppgå till 90 öre/liter, jämfört t ex med 2,38 SEK/liter år Under samma tid har dessutom dieselsken höjts med drygt 60 öre per liter. I svenskt jordbruk används idag ca 200 tusen kubikmeter diesel så detta handlar om en sk på ca en miljard kronor per år. Det svenska jordbruket betalar från 1 januari 2015 ca 4,20 kronor i dieselsk per liter. Den återigen absolut högsta dieselsken i EU:s jordbruk. Tyskt jordbruk betalar idag motsvarande 2,30 kr per liter i dieselsk. Danskt jordbruk betalar 65 öre liter i dieselsk. En ökad sk på bekämpningsmedel är negativt för alla företag som använder växtskydd i sin odling. Särskilt drabbas företag med odling av potatis, sockerbetor, frilandsodling av grönsaker samt frukt- och bärodling.

6 Eventuella förslag om nya/höjda sker på handelsgödsel, bekämpningsmedel och diesel kommer leda till en än större andel av den mat som konsumeras i vårt land produceras i andra delar av världen och jobb försvinner. En annan viktig del för konkurrenskraft är kontinuerligt jämföra regler och sker i andra länder med svenska förhållanden, och anpassa dem därefter, så konkurrenskraften i svensk livsmedelsproduktion inte minskar. Detta görs av LRF på nationell nivå. LRF Skåne vill hänvisa till de senaste två regeringars uttalande i sin budget: I den förra regeringens höstbudget 2013 hänvisades till Konkurrensverket och svenskt jordbruk har drygt 10 procentenheter lägre marginaler än genomsnittslandet i Europa. I såväl Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring 2013 som Stefan Lövens 2014 sägs svenskt lantbruk ska kunna växa och utvecklas genom kvalitet och vara konkurrenskraftiga. Konkurrenskaraftsutredningen SOU 2015:15. anger bland annat : Sverige har goda förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion. Stora resurser av mark, ven och forskning av god kvalitet samt ett gott djurskydd. En livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion bidrar med betydelsefulla ekosystemtjänster. Efter EU-inträdet har den svenska produktionen förlorat marknadsandelar och därmed en tilltagande import av livsmedel. För ändra på den situationen behövs en förbättrad konkurrenskraft. Situationen inom animalieproduktionen kräver särskild uppmärksamhet. Statens roll är främst skapa goda förutsättningar genom villkor och regler i paritet med konkurrentländerna. Utredaren har visat på den viktiga avvägningen mellan nyttan av ökad produktion kontra andra samhällsintressen. Det tydliggörs när nationella miljömål vägs mot målet om en konkurrenskraftig produktion inom jordbruk och trädgårdsnäring. LRF Skåne vill stimulera ökad produktion av mat i vårt land. En ökad produktion leder till fler jobb i hela landet, öppna raktiva landskap och framförallt en ökad andel svensk mat konsumera. Mat som dessutom är producerad under en större miljöinriktning än i många andra delar av världen. Styrelsen föreslår stämman besluta uppdra till styrelsen formulera en skrivelse till riksförbundsstyrelsen med uppmaning agera kraftfullt för inga nya skepålagor läggs på insatsvaror till lantbrukets och trädgårdsnäringens olika driftsinriktningar. Stämman:

7 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SVEDALA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 3 Markavvning SVEDALA LOKALAVDELNING: Praktiskt taget all jordbruksmark i Sverige är mer eller mindre beroende av större eller mindre markavvningsföretag. Dessa har i regel tillkommit under de senaste 150 åren, ofta med stöd och uppmuntran från statsmakterna. Utan dessa hade vårajordbruksbygder sett mycket annorlunda ut och dess produktion hade varit en bråkdel av dagens. Nu hotas emellertid våra markavvningsföretag l Hotet kommer från staten genom länsstyrelserna, genom venverksamhetsutredningen och från kommunerna. Statsmakterna vill försvåra, fördyra och komplicera underhåll och rensning av markavvningsanläggningar och man vill inskränka rätten vidtaga sådana åtgärder samtidigt som skyldigheterna skall kvarstå. Vidare vill man av miljöskäl ändra och ompröva många företag så funktionen försämras. Detta skall helst ske utan drabbade ersätts och på delägarnas bekostnad. Kommunerna vill på olika sätt exploatera jordbruksmark och i större eller mindre utsträckning ta i anspråk eller på andra sätt utnyttja befintliga markavvningsföretag. Detta kan innebära företagen överbelastas eller underhållet försvåras. Det är numera praktiskt taget omöjligt få lov mera påtagligt öka markavvningskapaciteten. Detta kommer inte hålla i längden med ett ständigt våldsammare klimat. Vi yrkar därför LRF med kraft värnar lantbrukets rätt till fungerande markavvning genom avvisa inskränkningar i rätten rensa och genom stärka markägarnas rätt gentemot stat och kommun i markavvningsfrågor. Regionstyrelsen vill hänvisa till LRF Riks yttrande angående Venverksamhetsutredningen Inledningsvis kan LRF Skåne konstatera det krävs en balans mellan ven, växtnäring och syre i marken för en gröda ska kunna utvecklas så bra som möjligt. Markavvning innebär man utför åtgärder för avvna mark, främst genom dikning. Åtgärderna genomförs för sänka ett venområde eller för skydda mot ven. Markavvning kräver alltid tillstånd och dispens. I Skånes kommuner är det förbjudet avvna mark, vilket innebär man måste söka dispens från det generella markavvningsförbudet om man ska utföra åtgärder här. Venverksamhetsutredningen (Yttrande från LRF riks)

8 I huvudsak är LRF Riks starkt kritiskt till Venverksamhetsutredningens förslag. Utredningens förslag visar tydligt på behovet av en övergripande diskussion om hur samhällets miljöåtaganden ska klaras, om de prioriteringar som behöver göras inom miljöområdet och hur bördorna ska fördelas på ett rimligt sätt. En tydlig politisk styrning som ger ledning för målsättningar, prioriteringar och bördefördelning och som tar hänsyn till konsekvenserna för enskilda verksamhetsutövare måste vara på plats innan en genomförande lagstiftning av det slag som Venverksamhetsutredningen föreslår träder i kraft. När det gäller markavvningsfrågorna tillstyrker LRF dessa utreds vidare men anser utredningsuppdraget bör omfa hela markavvningsfrågan. Särskilda synpunkter om markavvning LRF tillstyrker markavvningsfrågorna utreds vidare men anser utredningsuppdraget bör omfa markavvningsfrågan i sin helhet. LRF instämmer i utredningens argumentation för ta bort det generella markavvningsförbudet. Utredningens helomvändning i sista stund behålla förbudet är oförklarlig. LRF vill förbudet tas upp till förnyad översyn. Utredningen föreslår regeringen tillsätter en ny utredning för göra en översyn av lagstiftningen, som berör avledning av ven. Det är inte tydligt vilka venåtgärder, som utredningen föreslår för en generell översyn. Även avvning och underhåll/rensning av diken måste enligt LRF:s uppfning ingå i ett utredningsuppdrag. Undantaget från tillstånds- (och anmälningsplikt) för dränering av jordbruksmark genom täckdikning med dräneringsrör som har en största diameter av 300 mm, tas bort i förfningsförslaget. En gränsdragning behövs mellan dike och vendrag. Utredningen föreslår anmälningsplikt för dikesrensning. Men det bör övervägas göra åtskillnad mellan vendrag av olika storlek och karaktär. Utredningen har övervägt ta bort det generella markavvningsförbudet i södra Sverige. I slutversionen kvarstår dock förbudet. Även denna ståndpunkt behöver övervägas i en utredning. LRF noterar motivet för införa markavvningsförbudet var skydda kvarvarande våtmarker. Det kan göras med villkor vid tillståndsprövningar, anmälan om venverksamhet eller vid anmälan om samråd. Det är angeläget markavvningsanläggningar uppdateras allteftersom förändringar av fastighetsindelningen sker. En utredning om aktuell delägarkrets och fördelning av kostnadsandelar i markavvnings samfällighet kan dock innebära ett mycket omfande merarbete, där kostnaderna drabbar den enskilde. LRF ifrågasätter starkt den fokusering på djup och läge som förslagen innebär. Förslagen kommer medföra omfande merkostnader och merarbete för verksamhetsutövarna, som inte motsvaras av någon tydlig miljönytta Om kommunen vill använda ett dikningsföretag som mottagare för sitt avloppsven bör alltså dikningsföretaget omprövas eftersom förhållandena ändras kraftigt.

9 Styrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt styrelsen utifrån motionens intentioner och aktuellt läge i venfrågan formulera en motion till riksförbundsstämman med begäran om ett forts kraftfullt arbete inom venområdet. Stämman:

10 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND VÄSTRA BJÄRE LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 4 Kamp- och förhandling. Hårdare tag. Inga mervärden. VÄSTRA BJÄRE LOKALAVDELNING: Med tanke på det som hänt inom Lantbrukarnas Riksförbund och vad som åstadkommits för den primära lantbrukssektorn sedan omställning 90 så ser jag stora problem inför framtiden med sviktande medlemsunderlag samt bristande motivation för bedriva styrelsearbete i lokalavdelningarna. Man slår ihop lokalavdelningarna till större och tappar det som en gång var den sammanhållande faktorn, detta beror till viss del på de större enheterna som bildas för överleva och skapa lönsamhet. Det är normalt företagande vilja växa och bli större, men det gör även det man tappar medlemmar. Med omställning 90 så begravde man enligt Helena Jonsson Kamp och förhandlingsorganisationens del av LRF och är numera en ren remiss och lobby organisation mot regering och jordbruksverk, (Hennes egna ord från skrift i Lantbrukets Affärer Nr 1 Januari 2015). LRF agerar mest som en intresseförening i dagsläget. Det oroar oss djupt vi inte har kvar kampdelen i LRF och det förklarar också väldigt mycket för oss varför vi står där vi är idag, och svenska primärproduktionen står med så stora problem på många områden. Primär produktionen är i behov av en kraftfull och handlingskraftig organisation som kan visa var skåpet ska stå om det behövs och vara (för ta det i hundtermer) en hangar hund av schäfer typ och bjuda på strid för försvara sina medlemmar. Vi är inte i behov av en mops (sällskaps hund som bärs runt i famn) till vakta. Där med inte sagt man inte kan använda båda teknikerna. Detta medför en pondus och ett allvar när man förhandlar det ger även ett allvar när LRF gör uttalande. Något vi inte uppfat på en längre tid därav en ovilja betala medlemsavgift. Medlemmar söker sig till och vill vara en del av något som är bra inget vi i lokal avdelningarna ska jaga. Vi tycker inte LRF ska bestämma vilken storlek som ska premieras. Det är självklart vid en krissituation i en av näringarna och det kallas till möte SKA ordförande vara på plats För visa allvar tycker vi man bör ta in en ny ordförande på riksförbundet med tydlig erfarenhet av vad dagens produktion handlar om som har märkt var felen är. Ett förslag på person på vad vi menar är Anders Birgersson, Gammalstorps gård, med mjölkproduktion.

11 På samma sätt tycker vi det är hög tid byta ut vd då klavertrampen har varit för många och grova. Vi yrkar på LRF återupptar kamp- och förhandlingsdelen för svensk produktion. LRF ska ha en hårdare och restriktivare hållning mot nya lagförslag, samt verka för gamla som hämmar det svenska produktionslantbruket tas bort. LRF verkar för ett snabbt borttagande av alla de så kallade mervärden man hävdar finns men vi primärproducenter inte får betalt för. Regionstyrelsen kan konstatera LRF är en stark företagar- och intresseorganisation som vi årsskiftet hade medlemmar varav företagsmedlemmar. Systemet med statliga prisförhandlingar försvann med 1990 års jordbrukspolitik och sedan 1995 är Sverige med i EU och därmed en del av EUs jordbrukspolitik och marknad. LRF Skåne ser uppdraget driva en aktiv jordbrukspolitik för produktionslantbruket som det viktigaste arbetsområdet och har under 2014 lagt mycket stor kraft på detta. Vi för en ständig kamp för företagarnas villkor gentemot olika beslutsfare, myndigheter och organisationer. Däremot är vi inte en förhandlingsorganisation kopplad till marknadens prissättning. Den konkurrenskraftsutredning som presenterades den 5 mars är en framgång. Den belyser behovet av en stärkt konkurrenskraft, föreslår en strategi för tillväxt och värdeskapande och anger konkreta åtgärder inom regler och villkor, företagande, marknadsförutsättningar samt kunskap och innovation. Utredningen kommer ligga till grund för det fortsa livsmedelsarbetet såväl nationellt som regionalt. Styrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt styrelsen med utgångspunkt från konkurrenskraftutredningen fortsätta ett kraftfullt arbete för en konkurrenskraftig skånsk livsmedelsproduktion. Stämman:

12 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND HÄLLESTAD-VEBERÖDS LOKALAVD. GENARPS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 5 Avgift för miljötillsyn en riksangelägenhet HÄLLESTAD-VEBERÖDS OCH GENARPS LOKALAVDELNINGAR: Kommunen har skickat ut förslag till beslut om ny avgift för miljötillsynen som många medlemmar har reagerat på. Istället för timavgift vill kommunen debitera en fast årlig avgift. Kommunen hänvisar till SKLs underlag, men där är den fasta avgiften bara en rekommendation och inget krav. Vi anser beslutet är dåligt underbyggt. Det går inte se kopplingen mellan avgiften och de resurser som kommunen tidigare har avs eller kommer avsättas för tillsyn på respektive lantbruk. Risken är kommunen tar ut mer avgifter än tidigare, men behåller frekvensen på tillsynen, vilket kan leda till företagen med fast årlig avgift betalar för mer tid än vad kommunen lägger ner. Det är inte tillåtet för kommunen ta ut mer avgift än vad som motsvarar kommunens kostnader. Ett bättre och säkrare system är kommunen, liksom tidigare, debiterar avgiften efter utfört arbete. Avgifterna för tillsyn får inte hämma konkurrenskraften i svenskt lantbruk. I den mån avgifter tas ut ska de baseras på nedlagd tid och inte vara fasta. Tillsynen ska vara trovärdig, enkel och kostnadseffektiv. Tillsynsbehovet på kommunal nivå har generellt sett minskat beroende på den omfande kontrollen som lantbrukare är föremål för i andra sammanhang, bland annat genom länsstyrelsernas tvärvillkors- och djurskyddskontroller samt branschernas olika kvalitetsprogram. Miljöhusesyn är till exempel ett väl utvecklat egenkontrollsystem vilket sammantaget med den övriga kontrollen borde vara skäl för längre tillsynsintervall och lägre avgifter. Det finns också kvalitetssystem av olika slag som medför ett minskat behov av offentlig tillsyn. Förutom miljönämnden måste koppla sin taxa till verksamhetsplaneringen bör också nämnden göra regelbundna uppföljningar av hur mycket tid som verkligen läggs ner på olika verksamheter för garantera avgiften ligger i nivå med tillsynstiden. Om det inte sker finns en uppenbar risk en tillsynsskuld uppkommer och det riskerar rubba förtroendet för myndigheten. Det gäller inte enbart förtroendet för nämnden i avgiftssammanhang utan också förtroendet för bedömningar och handläggningen av olika ärenden. Mindre verksamheter undantas från fasta tillsynsavgifter. Kommunen har sett över avgifterna för olika typer av verksamheter vilket resulterat i mindre gårdar med högst 10 djurenheter (de) och/eller högst 30 hektar åkermark undantas från fasta tillsynsavgifter. Dessa verksamheter kommer debiteras som tidigare med timavgifter efter tillsynsbesöken. Anledningen till förändringen är mindre gårdar har ett mindre miljöpåverkan och därmed har ett mindre tillsynsbehov än fastställd taxa, samt det ofta rör sig om hobbyverksamheter enligt kommunen.

13 Det här är ett stort och utbrett problem som vi ser i många kommuner runt om i landet. Det är viktigt reagera när kommunen med bristande underlag försöker höja avgifterna utan göra sin egen läxa. Det är också viktigt LRF Riks står upp för Sveriges bönder/ företagare och lyfter frågan både inom organisationen och till externa organisationer och politiker. Yrkande: LRF riks tar upp diskussioner med SKL och politiska partier vi skall ha en enhetlig bedömning av tillsyns avgifter i landet dvs alla kommuner arbetar och på samma sätt LRF riks tar upp diskussion om likabehandlingsprincipen av företag oavsett storlek LRF riks tar upp diskussionen om arbeta för en tim debiterad avgift när det gäller tillsynsavgiften LRF bistår kommungrupperna i landet med juridisk spetskompetens när det gäller diskussion kring tillsynsavgifterna gentemot myndigheten LRF riks tar upp diskussionen om uppföljning av kommunens tillsynsutövande och debitering. Regionstyrelsen LRF delar motionärens uppfning och arbetar för en ökad konkurrenskraft, vilket inkluderar arbetet med rätt avgifter för rätt tillsyn. I LRF 2015 finns just den förstärkning som motionären belyser, med ökad kompetens på ägande- och brukanderättssidan. Den förstärkning med fem specialister inom området, där fyra är regionalt placerade skall kunna komma ge utökat stöd till kommungrupperna i frågor bland annat kring tillsynsavgifter. Det finns även sedan tidigare en juridisk kompetens på LRF nationellt som kan bistå vid juridiska skrivningar. LRF förespråkar och arbetar för timdebitering vid tillsyn. Detta har även tidigare förts fram till SKL från LRF. Vidare så arbetar LRF för riskbedömning skall göras tillexempel när intervall för miljötillsyn bestäms. En riskklassning är såväl förutsägbar som påverkansbar för det enskilda företaget. LRF Skåne anser ett företag som till exempel har flertalet tredjeparts certifieringar och andra kontroller på gården är en lägre risk än de företag som inte har oberoende kontroller vilket skall återspeglas i en lägre tillsynskostnad. Styrelsen föreslår stämman besluta skicka motionen jämte styrelsens yttrande till riksförbundsstyrelsen för fortsätta arbeta aktivt med förbättringar kring kommunernas tillsynsutövning och debitering. Stämman:

14 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND VÄSTRA BJÄRE LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 6 Nedläggning av 10 samt 11 Djurskyddsförordning (1988:539) - Slopat beteskrav VÄSTRA BJÄRES LOKALAVDELNING: 1 januari 1995 gick Sverige med i EU. På den tiden stod den absoluta huvuddelen av Svenska mjölkkor uppbundna. 17 år senare, 2013, stod fortfarande 45% uppbundna. Samtidigt har Sverige en av EU:s strängare djurskyddslagar. Tyvärr leder den inte till bättre djurvälfärd. Den leder till Svenska bönder inte har möjlighet i samma utsträckning som sina konkurrenter inom den gemensamma marknaden förnya sin produktion. Samtidigt leder den ej marknadsanpassade djurskyddslagstiftningen till produktion flyttar utomlands och med den försvinner industri, jobb, mervärden i ha en lokal livsmedelsförsörjning och själva nyttan med en sträng djurskyddslagstiftning. I nuläget är Svensk beteslagstiftning den största bromsklossen för Svenska mjölkföretags möjlighet hänga med sina kollegor i världen. I och med en ny och större stall kräver mer areal till bete i direkt anslutning till stalldörren, blir resultatet färre expanderar. Eftersom antalet gårdar halveras vart tionde år i snitt, så krävs det resterande gårdar under samma tidshorisont dubblar sina besättningar. Klarar vi inte av hålla igång produktionen, blir resultatet fort nedskärningar och kostnader för industri och viktig service. Som i slutändan betalas av resterande produktion. Svensk mjölkproduktion är inne i en negativ spiral. Det som inte utvecklas, avvecklas. Hösten 2014 släppte SJV rapporten Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar. Det är en uträkning av vad beteskravet kostar ett mjölkföretag baserat på tre typgårdar. I rapporten på s.61 kan man läsa beteskravet kostar ca 1000 kr per ko och år för dom tre typgårdarna. Omvandlat till kostnad per producerad liter blir det istället ca 10 öre. 10 öre gör fort skillnad när marknaden viker och dom mjölkföretag med lägst marginal ryker först. I och med rapporten är baserad på redan existerande forskning, har man inte haft möjligheten undersöka kostnaden för robotgårdar. Sannolikt är därför genomsnittskostnaden för betesdrift än högre. Även om rapporten inte tagit hänsyn till kostnaden för kvigbete, så kan det kännas lite omodernt som lagstiftare tvinga fram öppna landskap. Det är inte heller ett lagkrav på vår gemensamma EU-marknad. Vi är övertygade om konsumenterna ser mervärden i bete. Vi är också övertygade om det diffusa i ta betalt för något som redan uppfylls via lag. Finns det en vilja från konsumenters sida betala för bete så kommer inget ändras vid ett slopande av lagstiftningen, mer än producenten får del av extrabetalningen. Det är nu 2015, 20 år sedan Sverige gick med i EU. Det är på hög tid även Svensk mjölkproduktion går med formellt.

15 Därför yrkar Västra Bjäres lokalavdelning stämman besluta LRF samt LRF Mjölk tydligt verka för - Slopande av 10 Djurskyddsförordning (1988:539) - Slopande av 11 Djurskyddsförordning (1988:539) (yrkar på tydlighet för beslutsfare tydligt ska förstå vad LRF menar vid lobbying) Direkt kopierat från: Djurskyddsförordning (1988:539) 10 Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader skall sommartid hållas på bete. 11 Andra nötkreatur än sådana som hålls för mjölkproduktion skall sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle vistas ute. Första stycket gäller inte djur som är yngre än sex månader och inte heller tjurar eller djur som hålls i karantän. Förordning (1995:1225). (motionen är skriven efter tidigare riksdagsledamots kungörande om inte kunna slopa beteslagsstiftning förrän LRF verkar tydligt för detta) Källor: Lagar/Lagar/Svenskforfningssamling/Djurskyddsforordning _sfs / /ra14_16v2.pdf Regionstyrelsen delar uppfningen om svensk produktion skall vara konkurrenskraftig. Beteskravet som det är utformat i dag blir för många producenter en fördyrande faktor, som inte kompenseras i tillräcklig omfning. Styrelsen delar även uppfningen beteslagstiftningen måste anpassas till nu rådande produktionsformer. Konsumenter anger i mycket stor omfning de tycker det är mycket viktigt djur kommer ut på bete, vilket innebär det även finns den uppfningen bland politiker. Detta innebär förslaget på förändrad beteslagstiftning måste få majoritet för gå igenom, annars är risken stor det blir näst intill omöjligt lyfta frågan igen under överskådlig tid. Vilket ytterligare påverkar näringen negativt. Det är alltså av stor vikt för politiker och konsumenter belysa djurskydd och djurvälfärd inte är samma sak. Djurskydd är en lagstadgad miniminivå, medan djurvälfärd är det som djuret upplever, baserat på framförallt den omsorg som djuren får av ägare/skötare och de förutsättningar som gården ger. I detta sammanhang handlar det om påvisa djuren ska ha det bra 365 dagar om året. Vilket är betydligt viktigare än fokusera på betesperiodens längd under sommaren. Konkurrenskraftsutredningen föreslår ökad målstyrning, minskad detaljeringsgrad och ökad flexibilitet bör prägla djurskyddslagstiftningen. Med lagstiftning avses både lag, förordning och föreskrifter. Utredningen föreslår en översyn av den svenska Djurskyddslagstiftningen med utgångspunkt i en balans mellan ett gott djurskydd och stärkt konkurrenskraft. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt regler kring byggnationer och beteskrav som kan öka kostnaderna för djurhållare. Styrelsen föreslår stämman besluta

16 sända motionen jämte styrelsens yttrande till riksförbundsstyrelsen och LRF Mjölk som stöd i sitt arbete med förändra beteslagstiftningen. Stämman:

17 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND OTTARPS LOKALAVD. TYGELSJÖ-BUNKEFLO-V.KLAGSTORPS LOK.AVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 7 Medelstilldelningen ska höjas OTTARPS LOKALAVDELNING: Bidraget till lokalavdelningarna från LRF är 12 kr/medlem/år. Medlemsavgiften har höjts och det är stor irritation, för inte säga ilska, bland våra medlemmar. Många som tidigare varit aktiva inom LRF överväger lämna organisationen. Det blir svårare och svårare rekrytera nya medlemmar. För kunna skapa mötesplatser och upprätthålla en levande landsbygd krävs ekonomiska förutsättningar för genomföra olika aktiviteter. En grundplåt, för kunna betala lokalhyra, engagera föredragshållare osv. krävs utöver det aktivitetsstöd som kommer lokalavd till del. Vi yrkar på bidraget till lokalavdelningarna höjs till 50 kr/medlem/år i samklang med de höjda medlemsavgifterna. TYGELSJÖ-BUNKEFLO-V.KLAGSTORPS LOKALAVDELNING: Med anledning av den allmänna kostnadsökningen på i stort sett allting, önskar vi i vår avdelning det bidrag på 12 kg som återbetalas per medlem till vår avdelning ska höjas. Vi klarar inte av ekonomin på sikt när föredragshållare, lokalhyror, matförtäring har dragit i väg i kostnad mycket mer än det bidrag som vi får tillbaka. Medlemsavgifterna och försäkringar har även dessa blivit dyrare. Regionstyrelsen LRFs ekonomi vilar på tre ben, medlemsavgifter inkl. organisationsmedlemmar, avkastning från dotterföretagen och den finansiella förvaltningen. LRFs medlemsavgift är uppdelad i en ideell föreningsavgift (260 kr/medlem) och en fast serviceavgift kr samt en rörlig avgift som baseras på antal hektar åker och skog samt omsättning inom de gröna näringarna (gäller endast företagsmedlemmar) och är maximerade till kr. LRF 2015 innebär medlemsavgifterna skall stå för en större del av LRFs budget samtidigt med denna inkomstförstärkning genomförs besparingar och en genomsyn av verksamheten på central- och regional nivå. Lokalavdelningarnas medelstilldelning bygger på ett grundbidrag på 500 kr i fast tilldelning samt en rörlig del på 12 kr/medlem. Ett aktivitetsstöd på 280 kr per sammankost, 100 kr per styrelsemöte, 100 kr per studiecirkel och 500 kr för antal deltagande fullmäktige på LRF Skånes stämma. Förutom ovan nämnda så skall medlemsavgiften bekosta framställning och utskick av kallelser, utbildning av förtroendevalda och övrig administrativ hjälp till lokalavdelningar och kommungrupper

18 för stötta den lokala organisationen. I medlemsavgiften ingår dessutom tidningen Land, Land Lantbruk och Skogsland (huvudmedlem) och LRFs Baslivförsäkring. LRF ger support med stöd och hjälp till medlemmar, lokalavdelningar, kommungrupper när det gäller äganderätts- och intrångsfrågor, miljö- och venfrågor, arrenderådgivning, näringspolitisk bevakning, företagsutveckling och nyföretagande inom de gröna näringarna m.m. Det är regionerna som fastställer medelstilldelningen till lokalavdelningarna och kommungrupperna. Vid en jämförelse med andra regioner tillhör LRF Skåne en av de regioner som har den högsta medelstilldelningen till lokalavdelningarna och avsätter mest till kommungrupperna. LRF Skånes budget kommer ha minskat från ca 11,8 miljoner 2013 till ca 10 miljoner Det är minskning av budgeten på ca 15 %. I 2015 års budget har avss till lokalavdelningarnas verksamhet, i form av aktivitetsstöd och utskick, vilket motsvarar ca 50 kr per medlem. LRF Skåne har som målsättning behålla ett så stort ekonomiskt stöd som möjligt för den lokala verksamheten. Att i detta läge, när LRF Skånes budget minskas, öka det ekonomiska stödet till lokalavdelningarna med ca kr är inte rimligt. Det skulle i så fall ge en väsentligt sämre support till enskilda medlemmar, lokalavdelningar och kommungrupper. Styrelsen anser det är viktigt det förs en öppen diskussion om hur LRFs samlade ekonomiska resurser används på bästa sätt inom hela organisationen och den enskilde medlemmen känner han/hon får full valuta för sin medlemsavgift. Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad styrelsen anfört ovan. Stämman:

19 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND HÄLLESTAD-VEBERÖDS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 8 Nya avgiftssystemet HÄLLESTAD-VEBERÖDS LOKALAVDELNING Nya avgiftssystemet har skapat stor deb under hösten i medlemsleden. Många synpunkter och frågor haglar i luften: höjningarna blir inte rättvisa? varför inget tak? dom stora/små betalar inte? varför omsättningsavgift? vilka betalar och vart tar pengarna vägen? Detta är bara några frågor. Efter en stor förändring behövs uppföljning och detta är säkert också planerat. Kanske behövs också korrigeringar för så många företagare som möjligt skall fortsätta som medlemmar? LRF är för medlemskap idag bara intresserad av åkermark trots jordbruksmark består av både åkermark och betesmark. Vad beror detta på och hur påverkar det LRFs arbete och synen på det som produceras på betesmark? I och med nya CAP kommer ersättningsnivån för stödrätter för åkermark och betesmark såsmåningom bli likvärdiga ur ett gårdsstödsperspektiv. Både åkermark och betesmark är förutsättning för vår produktion och genererar värde för lantbrukaren. Är det då inte rimligt även betesmarken betraktas som en resurs för lantbruket precis som åkern och skogen och arealen redovisas när man ska betala LRF avgift? Hur skulle nivån på avgiften kunna påverkas om all jordbruksmark betalade lika? Yrkande: - Vi yrkar på LRF gör en konsekvensanalys och en översyn av nya avgiftssystemet samt beskriver hur medlemsavgifterna för 2015 (jmf med 2014) fördelas till riks från de olika regionerna samt hur avgifterna är fördelade på företagsstorlek. - Vi yrkar vidare på LRF analyserar och beskriver hur LRF avgiften beräknad på åkermark respektive all jordbruksmark dvs inkluderat brukad areal betesmark skulle slå för hela landet. Regionstyrelsen LRFs riksförbundsstämma beslöt 2012 göra en översyn av medlemsavgifterna m.m. (LRF 2015) med syfte respektive medlemsgrupper och näringsinriktningar skall bära sin del av LRFs kostnader. Beslutet innebar även medlemsavgifterna skall täcka en större del av LRFs utgifter. Tidigare har medlemsavgiften stått för ca 30 % av LRFs utgifter och avkastning från dotterbolag och kapitalförvaltningen för resterande del. Det är inte rimligt tro kapitalförvaltningen skall ge samma höga avkastning varje år och det är nödvändigt dotterföretagen får möjlighet konsolidera sin ekonomi inom respektive bolag. Företag inom mediabranschen har en tuff framtid möta inte minst p g a utvecklingen inom den digitala mediavärlden och sociala media, vilket starkt har påverkart LRF Media, ekonomiskt, som tidigare år har kunnat lämna en hög avkastning till LRF Koncernen. Samtidigt med detta görs en satsning på stäkra upp bemanning

20 och kompetens på äganderättsliga frågor vilket innebär 5 nya tjänster varav två i södra Sverige. I det gamla avgiftssystemet var det lantbruksmedlemmarna, dvs de som brukade mer än 5 ha åker eller 25 ha skog, som bidrog ekonomiskt medan övriga medlemsgrupper var en belastning för LRFs ekonomi eftersom deras medlemsavgifter inte fullt ut täckte utgifter för t.ex. tidningen Land, Land Lantbruk och basolycksfallsförsäkringen. Målet är 50 % av LRFs utgifter skall täckas av medlemsavgifter och det skall en inkomstförstärkning på ca 100 miljoner kr. För nå detta mål krävs en allmän höjning av medlemsavgifterna, ny medlemsförsäkring och besparingar i verksamheten. LRF Skåne budget kommer ha minskat från ca 11,8 miljoner 2013 till 10 miljoner I det gamla medlemsavgiftssystemet var det enbart brukad åker- och skogsareal som belades med extra avgift genom ett arealbaserat system. Med det nya avgiftssystemet läggs även omsättning in, vilket innebär betesmarker, djurhållning och annan verksamhet inom de gröna näringarna är ytterligare en parameter som ligger till grund för avgiften. Detta ser styrelsen som ett mer rättvist system än det tidigare. Man kan naturligtvis ta ut en arealavgift för betesmarker, vilket i så fall kommer påverka övriga arealavgifter och omsättningsavgiften. Det finns ett tak i avgiftssystem för de som har större åker- och skogsareal och samtidigt en omsättning över 6 miljoner kronor. Hur högt detta tak skall sättas kan alltid diskuteras. Nuvarande tak har höjts från kr till kr och styrelsen har i nuläget ingen anledning justera nivån uppåt eller nedåt. När det gäller fördelningen av medlemsavgifterna till regionerna så bygger det i huvudsak på antalet medlemmar. Styrelsen delar motionärens krav på det kan krävas en konsekvensanalys av det nya medlemsavgiftssystemet och föreslår stämman besluta skicka motionen jämte styrelsens yttrande till riksförbundsstyrelsen för beaktande. Stämman:

21 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND KVISTOFTA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 9 Rutiner vid kallelse till årsmöte KVISTOFTA LOKALAVDELNING: I en situation när det framförs svidande kritik mot det urholkade stödet för skånskt jordbruk är det viktigt ta vara på engagemanget för LRF. I denna situation är det helt oacceptabelt enskilda LRF medlemmar skall drabbas av inte bli kallade till avdelningens årsmöte. På medlemskortet står det man är medlem till 31 januari året efter dess utfärdande. Att en medlem inte har betalt kan bero på många saker, man har aldrig fått fakturan p.g.a. posten har missat dela ut till rätt adress (inget ovanligt på landsbygden), man har slarvat med sin inbetalning p.g.a. likviditetsbrist eller vilket är speciellt för i år så anser man LRF inte skött sina uppgifter i remiss svaret angående gårdsstödet. Genom medlemmar inte blir kallade till årsmötet blir det inte möjligt för styrelsen för dem påtala vikten av vara med i LRF. Om man inte har betalt sin avgift när avdelningen håller sitt årsmöte kan man naturligtvis inte bli vald till något förtroendeuppdrag och har inte rösträtt på mötet. Det allvarligaste är dock ur demokratisk synpunkt. Om ordförande, andra styrelseledamöter och revisor inte betalt medlemsavgiften den 31/12 föregående år får de alltså enligt nuvarande ordning inte vara med på årsmötet. Vem redogör då för året som gått och för vem beviljas det ansvarsfrihet? Avgående styrelseledamöter brukar bli avtackade på årsmötet. Det kan de icke betalande inte bli eftersom de inte blivit kallade till mötet. Kvistofta LRF vill därför LRF Skåne framför krav till LRF:s riksorganisation nuvarande förhållande (årets förhållande) ändras så personer som varit medlemmar under senaste året blir kallade till sitt årsmöte. Regionstyrelsen kan konstatera gällande regelsystem för kallelser till lokalavdelningarnas årsmöten är man, enligt gällande stadga, skall vara betald medlem när kallelsen skickas ut. Majoriteten av lokalavdelningarna håller sina årsmöten under de två första veckorna i februari. I normalfallet skickas kallelsen ut ca dagar före årsmötet. De som har betalat sin medlemsavgift före den januari får normalt kallelse till årsmötet. Detta är inget nytt regelsystem utan har gällt även tidigare år. Annons om kallelse till årsmötet finns även i tidningen Land Lantbruk. I år blev det uppbenbart hur systemet fungerar när ett stort antal medlemmar som har justerat sin faktura eller betalade sin medlemsavgift sent inte fick någon kallelse. Detta till följd av införandet av ett nytt medlemsavgiftssystem.

22 Medlemskapet gäller för den tid avgiften är betald. Medlemskortet är se som ett bevis för kunna komma åt olika typer av förmåner och raber och har av administrativa skäl ett annat datum. Styrelsen anser det finns anledning se över rutinerna för årsmöteskallelserna till kommande år. Dock måste det finnas ett system för när medlemskapet upphör. Styrelsen föreslår stämman besluta skicka motionen jämte styrelsens yttrande till Medlem och organisation för en översyn av rutinerna för kallelser till lokalavdelningarnas årsmöten Stämman:

23 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND HELSINGBORG-MÖRARPS LOKALAVD. KVISTOFTA LOKALAVD. BÅRSLÖVS LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 10 Inget förnyat förtroende HELSINGBORG-MÖRARPS OCH KVISTOFTA LOKALAVDELNINGAR: Riksförbundsstyrelsens representanter från Skåne, Bengt Persson och Åsa Odell har genom sitt beslut bifalla den dåvarande regeringens remissunderlag för nationell utjämning av EUs arealstöd bidragit till påverka det skånska jordbrukets konkurrenskraft negativt. Ett enhälligt tillstyrkande från LRFs riksförbundsstyrelse omöjliggjorde i praktiken regeringens möjligheter genomföra eventuella förändringar i förbättringssyfte för det skånska jordbruket. Genom inte reservera sig till remissen blev situationen sådan regionförbundets ansträngningar i frågan blev omintetgjorda. Bengt Persson och Åsa Odell har även brustit i ansvaret gällande ta fram ett fullgott beslutsunderlag med konsekvensanalys för det skånska jordbruket. De har också brustit i dialogen i frågan om konsekvensanalys med regionförbundet Skåne trots intensiva ansträngningar från regionförbundets styrelses sida. Ur konkurrenskraftssynpunkt är beslutet om utjämning av arealstöd betrakta som decenniets viktigaste fråga. Bengt Persson och Åsa Odell har genom sitt ställningstagande orsakat ett sämre förtroende för LRF bland våra medlemmar. Därför anser årsmötet det viktigt visa handlingskraft för åter kunna ta initiativet kring frågor om det skånska jordbrukets konkurrenskraft. Årsmötet föreslår regionförbundet Skåne skickar en skrivelse till riksförbundsstyrelsens valberedning med uppmaning inte förnya förtroendet för ledamöterna Bengt Persson och Åsa Odell i riksförbundsstyrelsen. BÅRSLÖVS LOKALAVDELNING: Bårslövs LRF-avdelning vill med denna motion markera sitt missnöje med hur LRF hanterat två för Skånes lantbrukare viktiga frågor, CAP-reformen och arrendeutredningen. När det slutliga beslutet angående CAP-reformen togs i förbundsstyrelsen valde Bengt Persson och Asa Odell inte reservera sig med motiveringen detta skulle orsaka en spricka i styrelsen.

24 Det är riktigt och viktigt en stor del av besluten tas i enighet inom en styrelse. Reservationsmöjligheten ska andvändas med försiktighet. Samtidigt får det aldrig bli ett självändamål en styrelse ska vara enig. Frågan om utjämning av arealstöden är av sådan dignitet ett reserverande varit motiverat. En reservation kunde lett till en förnyad deb och kanske på sikt till ett mindre dåligt beslut för Skånes bönder. Vad gäller arrendeutredningen anser vi avtal måste kunna skrivas mellan två likställda parter utan en lagstiftning går utanpå detta. Att inte kunna skriva arrendeavtal utan besittningsskydd är otidsenligt och kontraproduktivt. Bårslövs LRF-avdelning uppmanar våra representanter hårdare bevaka våra skånska intressen framledes och verka för en arrendelagstiftning som tillåter parterna skriva avtal utan besittningsskydd. Anser sig inte Persson och Odell kunna stå rakryggade för de Skånska bönderna i dessa frågor så bör de överväga ställa sina platser till förfogande. Regionstyrelsen vill påtala detta inte är en stämmofråga på regionnivå. Regionstyrelsen kan beklaga såväl riksförbundsstyrelsens som regeringens beslut om nationell utjämning till en region för gårdsstödet. Detta påverkar det skånska jordbrukets konkurrenskraft negativt och LRF Skåne har i alla sammanhang argumenterat och drivit alternativet med flera regioner. LRF Skåne har tagit fram och presenterat såväl underlag som konsekvensbeskrivningar kring vad de olika besluten innebar och det arbetet har det inte funnits någon anledning för enskilda riksförbundsledamöter ta på sig. Däremot har Åsa och Bengt redovisat och framfört LRF Skånes positioner och ställningstagande i riksförbundsstyrelsen. Åsa och Bengt har öppet redovisat, bl. a vid ett höstmöte i Nordvästra Skåne, bakgrund och hur de resonerade för sina ställningstagande i riksförbundsstyrelsen. Det fanns ingen majoritet i riksförbundsstyrelsen för den skånska linjen med flera regioner. Arbetet i riksförbundsstyrelsen omfar många olika frågeställningar och beslut som är avgörande även för alla Skånes bönder. De skånska ledamöterna är viktiga för påverka beslut som ger Skåne konkurrenskraft. Motionärerna förordar en skrivelse till riksförbundets valberedning. Valberedningen skall när de tar fram kandidater till riksförbundsstyrelsen, enligt stadgarna, eftersträva en styrelse med bred kompetens och erfarenhet från såväl samhällsarbete som från de största lantbrukskooperativa branscherna och annan affärsverksamhet i landets olika delar. Uppdraget i riksförbundsstyrelsen har ett helhetsperspektiv. LRF Skåne för kontinuerligt samtal med valberedningen kring såväl förslag på kandidater som hur riksförbundsstyrelsen fungerar. Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad med vad styrelsen anfört ovan. Stämman:

25 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND KVISTOFTA LOKALAVD. STAFFANSTORP SYDVÄSTRA LOKALAVD. MOTION TILL REGIONSTÄMMAN NR 11 Angående ATLs flytt till Stockholm KVISTOFTA LOKALAVDELNING: Produktionen av tidningen ATL i Malmö ska läggas ned och flyttas till Stockholm. Det är en del av en kraftig omorganisation av LRF Media som föreslagits av dess ledning, och som är förankrad hos LRF:s styrelse. Detta kan få förödande konsekvenser, både för LRF Media och i förlängningen för LRF som förlorar inkomster och för företagare på landsbygden som förlorar en snabb och vass nyhetstidning. Trots ATL är ägd av LRF Media har tidningens journalistik uppfats av läsarna som självständig och eftersom redaktionen varit lokaliserad till Skåne har den funnits på ett hälsosamt avstånd från maktens centrum. Nu ska emellertid denna självständighet få ett slut och redaktioner ska slås samman och rationaliseras till Stockholm. LRF Media hävdar genom rationaliseringen kommer närvaron öka på landsbygden men troligen då i form av frilansande journalister. Dessa kommer då jobba som egna företagare som varken har råd eller tid lägga ner de timmar som behövs för granskande jobb och inte heller har några kollegor diskutera med. Behåll ATLs redaktion i Skåne. Då finns de bästa förutsättningarna för producera nyheter för de gröna näringarna både i tryck och i digitala kanaler och för generera forts stora vinster till LRF-koncernen. Kvistofta LRF vill därför beslutet flytta ATL:s redaktion till Stockholm rivs upp och ATL får fortsätta sin verksamhet i Skåne med självständigt granskande journalistik motionen vidarebefordras till LRF:s riksförbundsstämma. STAFFANSTORP SYDVÄSTRA LOKALAVDELNING: LRF media äger tidningen ATL som har sitt säte i Malmö En utmärkt lantbrukstidning som kommer ut 2 gånger per vecka och som också finns på nätet. Annonser finns både i tidningen och på nätet och de är populära både hos annonsörer och tidningsläsare. Journalistiken är fri från kopplingar till organisationer. Närheten till Danmark och kontinenten ger också nyheter och vetenskap. ATL har god ekonomi med flera miljoner kronor i vinst. Nu tänker LRF media flytta denna utmärkta tidning till stockhalm där redan Land har sitt säte. Land är också en bra tidning men är inte lika fri. Om man nu flyttar ATL till stockhalm och använder delvis samma reportrar och ledarskribenter, kommer tidningarna bli alltför lika. Detta kommer innebära prenumeranterna hoppar av, varvid annonsörerna också hoppar av. Tidningen måste läggas ner. Vi vill LRF skall försöka förhindra beslutet om flyttning av ATL till Stockholm

26 Regionstyrelsen kan konstatera mediabranschen är inne i en strukturomvandling som går mycket fort. Medielandskapets förändring beror på flera orsaker men det som drabbar alla företag i branschen är läsarna är mer digitala än vad mediebolagen är. LRF Media har idag nära 100 procent av intäkterna från papperstidningar. Inkomsterna minskar, annons-, prenumerations- och lösnummerförsäljning har kraftigt försvagats fyra år i följd. Denna utveckling drabbar även ATL. Det är nödvändigt göra åtgärder inom LRF Media för inte LRFs medlemmar skall tvingas finansiera verksamheten. Styrelsen anser det är mycket viktigt ATL även fortsättningsvis får utvecklas. Det är innehållet, den journalistiska kvalitén, den snabba bevakningen och engagemanget för produktionslantbrukets förutsättningar som är avgörande. ATL måste fortsätta ska ha en fri roll och stå på läsarnas och lantbruksföretagarnas sida. Det är inte utgivningsorten som avgör om läsare och annonsörer uppskar en tidning utan kvalitén på produkten. Därför kommer LRF Skåne forts agera för ATL har en stark och kontinuerlig bevakning av och närvaro i Skåne. Det är inte riksförbundsstämman utan LRF Medias styrelse och ledning som ansvarar för de operativa frågorna i LRF Media och därför bör kommunikationen ske med LRF Media. Styrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt styrelsen i skrivelse till LRF Medias ledning och riksförbundsstyrelsen begära ATLs fortsa utveckling garanteras, den regionala bevakningen av sydsvenskt jordbruk bibehålls och kvalitén och den självständigt granskande journalistisken säkerställs. Stämman: