Hur kan spårtaxi finansieras? - en jämförelse mellan buss, spårväg och spårtaxi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan spårtaxi finansieras? - en jämförelse mellan buss, spårväg och spårtaxi"

Transkript

1 WSP RAPPORT 2008:21 Hur kan spårtaxi finansieras? - en jämförelse mellan buss, spårväg och spårtaxi På uppdrag av Banverket, SIKA, Vinnova och Vägverket Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

3 Förord Vinnova, Banverket, Vägverket och SIKA har efterlyst en grundlig analys av hur man kan finansiera uppbyggnaden av spårtaxisystem i svenska städer. Uppdraget från beställargruppen Vinnova, Banverket, Vägverket och SIKA har bestått av att utreda företagsekonomin med spårtaxi, samt att jämföra ekonomin mellan buss, spårväg och spårtaxi. WSP Analys & Strategi har - i samarbete med LogistikCentrum och Skanska genomfört detta FoU-uppdrag under perioden januari-december Eftersom rapporten vänder sig till såväl politiker och media, som till trafikexperter och forskare, har den strukturerats på följande sätt, vilket även kan tjäna som en läsanvisning. 1. En lättillgänglig sammanfattning av de viktigaste resultaten av analysen. Den kräver inga expertkunskaper. 2. En huvudtext, som består av sex kapitel. Denna huvudtext vänder sig i första hand till trafikforskare och trafikutredare med mera specifika intressen inom ämnesområdet. 3. Sex bilagor, vilka är avsedda för trafikexperter och -forskare som vill skaffa sig en ökad förståelse för problemområdet mera i detalj. Rapporten har delrapporterats inför beställargruppen vid fyra tillfällen, den 5 mars 2008 och den 27 augusti 2008, samt vid ett seminarium i Göteborg den 14 oktober Ett slutseminarium med beställargruppen avhölls den 1 december En av Vinnova utsedd opponent, docent Agneta Marell vid Umeå Universitet, har lämnat muntliga och skriftliga synpunkter på ett utkast till rapporten. Värdefulla synpunkter har också erhållits från Bengt Gustafsson, Beamways AB, från Sven-Allan Bjerkemo, Bjerkemo Konsult samt från Åsa Vagland och Per Norman, Vinnova. Värdefulla synpunkter har även erhållits från Nils Edström, Banverket, Einar Tufvesson, Vägverket samt från Björn Olsson och GD Kjell Dahlström, SIKA. Dessa synpunkter har inarbetats i slutrapporten. Beställarna (Banverket, SIKA, VINNOVA och Vägverket) tar inte ställning till åsikter, resultat eller slutsatser framförda av författarna i rapporten. Inom WSP Analys & Strategi har Maria Nilsson, Magnus Toresson, Elisabet Idar Angelov, Charlotta Hök och Fredrik Johansson medverkat. Huvudförfattare har varit Göran Tegnér, Analys & Strategi. Ingmar Andréasson, LogistikCentrum har medverkat i det finansiella kapitlet 6, liksom Ola Jansson, Skanska. Analys & Strategi 3

4 Det är vår förhoppning av denna utredningsrapport ska bidra till att klarlägga för- och nackdelar med spårtaxi jämfört med buss och spårväg, särskilt med avseende på aspekter som marknadsandel, resefterfrågan, kostnader och intäkter, samt täckningsbidrag och finansieringslösningar. Stockholm i april 2009 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Analys & Strategi 4

5 Innehåll SAMMANFATTNING RAPPORTENS SYFTE OCH INRIKTNING Uppdraget Inriktning mot företagsekonomi Jämförbarhet på strategisk nivå i fokus Rapportens uppläggning SPÅRTAXI FÖRDELAR OCH NACKDELAR Kollektivtrafiken har låg marknadsandel Vad är spårtaxi? Fördelar och nackdelar med spårtaxi KOSTNADER FÖR BUSS, SPÅRVÄG OCH SPÅRTAXI Busstrafikens kapitalkostnader Spårvägens kapitalkostnader Spårtaxisystemens kapitalkostnader De tre systemens kapitalkostnader en jämförelse Driftkostnader för buss och spårväg Driftkostnader för spårtaxi TRAFIKHUVUDMANNENS KALKYLER Inledning Kostnader och intäkter med tre olika trafiksystem för 11 städer Bättre ekonomi med högre pris på spårtaxiresor Hur stort blir finansieringsbehovet? FALLSTUDIEOMRÅDEN Inledning Linköping Södertälje Skärholmen- Kungens Kurva Kiruna Likheter och skillnader mellan systemen FINANSIERING Inledning Statsbidrag EU-bidrag Öronmärkta lokala och regionala skatter och avgifter Exploateringsavgifter Andra finansieringsformer kopplade till exploateringseffekter Trafikavgifter m.m Analys & Strategi 5

6 6.8 Medfinansiering genom särskilda överenskommelser Offentlig-privat samverkan Offentlig-privat samverkan med OPS-kalkyler Slutsatser om finansiering Rekommendationer REFERENSER & KONTAKTINFORMATION Referenser Kontaktinformation om EU:s regionala strukturfonder Analys & Strategi 6

7 Sammanfattning Uppdraget Vad är spårtaxi? Vinnova, Banverket, Vägverket och SIKA har gett WSP Analys och Strategi i uppdrag att belysa hur ett lokalt spårtaxinät kan finansieras inom ramen för existerande regelverk. I uppdraget ingår också att jämföra täckningsbidraget de årliga intäkterna i förhållande till de årliga driftkostnaderna - för ett spårtaxinät jämfört med ett existerande buss- eller spårvägsnät. Spårtaxi har definierats som ett trafiksystem som bör innerhålla samtliga följande egenskaper 1 : Direktresa från start till mål utan byten och utan stopp vid mellanliggande stationer; Små fordon för 3-6 passagerare, tillgängliga för individuell resa eller i självvalt ressällskap; Efterfrågestyrd service i stället för tidtabellsbunden trafik; Helautomatiska (förarlösa) fordon, som kan vara tillgängliga 24 timmar per dygn, 7 dagar i veckan; Fordonen framförs på separat bana, exklusivt avsedd bara för spårtaxi; En lätt och smäcker bana som smälter in i omgivningen, antingen i markplan, upphöjd eller i tunnel. Fordonen ska kunna använda hela bannätet och alla stationer i ett sammanhängande spårtaxinät Dagens kollektivtrafik inte tillräckligt attraktiv Dagens lokala och regionala kollektivtrafik har svårt att konkurrera med bilen. Marknadsandelen ligger på 10 procent (räknat i personkilometer) och växer bara ytterst långsamt. I städerna uppgår marknadsandelen till ca 16 procent och i Stockholms län har den minskat från 22 procent till 20 procent under de senaste åtta åren. Gång- och cykel har dubbelt så hög marknadsandel av resandet som kollektivtrafiken. Samtidigt finns det starka drivkrafter för att öka kollektivresandet bl.a. för att minska koldioxidutsläppen. Projektet K2020 syftar exempelvis till att fördubbla kollektivtrafikens andel av resandet i Göteborgsregionen. Men den lokala och regionala kollektivtrafiken i Sverige har redan byggts ut med 13 procent per invånare sedan 1985, samtidigt som resandet per invånare har minskat med 1 procent sedan dess. Detta antyder att dagens linjebundna kollektivtrafik inte är tillräckligt attraktiv. En naturlig fråga blir då om spårtaxi skulle kunna bidra till att öka kollektivtrafikandelen. Om man bedömer att så kan vara fallet inställer sig också frågan huruvida det är mest kostnadseffektivt att inom en given budget satsa på att bygga ut befintliga kollektivtrafiksystem eller att pröva ett nytt system som spårtaxi som har delvis andra egenskaper än den traditionella kollektivtrafiken.. 1 Definitionen härrör från ATRA - Advanced Transit Association Analys & Strategi 7

8 Övergripande slutsatser om kostnader och intäkter med spårtaxisystem Med ett spårtaxinät som ersätter busstrafiken i en tänkt medelstor stad blir årskostnaden (kapital + drift) ca 4 gånger högre än med dagens bussnät (ca 700 Mkr jämfört med 170 Mkr). Ett spårvägsnät av samma omfattning som spårtaxinätet kostar ca 1 Mdr kr. Det blir alltså 44 procent dyrare än spårtaxinätet. När det gäller den årliga driften i den tänkta medelstora staden kostar buss eller spårväg ca 150 Mkr vardera och spårtaxi ca 200 Mkr per år med de antagna driftkostnaderna för spårtaxi. Med spårtaxi beräknas dock kollektivresandet i det närmaste fördubblas, varför driftkostnaden per resa beräknas bli lägre med spårtaxi (11 kr/resa) jämfört med både buss (14 kr/resa) och spårväg (16 kr/resa). Det totala underskottet beräknas uppgå till ca 540 Mkr/år för buss, 716 Mkr/år för spårväg och ca 380 Mkr/år för spårtaxi. Spårtaxi ger således det lägsta underskottet. samt rekommendation er för att minska osäkerheter i beräkningar När det gäller driftkostnader varierar de uppskattningar som finns tillgängliga för spårtaxisystem kraftigt vilket innebär att kalkylerna är ytterst känsliga för valet driftkostnadsnivå. Vid ett medelvärde på kostnadsuppskattningarna uppvisar spårtaxi de lägsta driftkostnaderna av de tre jämförda trafiksystemen, och spårvägen de högsta. Detta gäller i ännu högre grad vid ett lågt kostnadsalternativ. En annan anledning till den osäkra bilden är utnyttjandet av transportsystemen i olika städer ser olika ut. I en stor stad, som Göteborg t.ex., får en heltäckande spårtaxibana ett högt utnyttjande av banan och därmed höga driftskostnader, vilket i sin tur gör att underskottet blir högt. Driftunderskottet definieras här som skillnaden mellan biljettintäkter och driftkostnader. I de räkneexempel som har genomförts uppvisar både buss och spårväg driftunderskott. Detta innebär att driftkostnaderna alltid är högre än biljettintäkterna vid 2006 års prisnivåer för dessa färdsätt. Spårtaxi kan däremot uppvisa ett positivt täckningsbidrag om man utgår från en låg kostnadsuppskattning och att spårtaxi attraherar fler resenärer. Vår rekommendation är att de återstående osäkerheterna betträffande de kostnader som är förknippade med spårtaxi reduceras genom att detaljprojektera och genomföra pilotbaneprojekt. På så sätt kan praktiska och konkreta erfarenheter vinnas om dessa kostnader, samt om efterfrågan på resor. Analys & Strategi 8

9 Spårtaxi ger lägre kapitalkostnader än spårväg men högre än buss De uppskattningar som har gjorts av kapitalkostnader i buss-, spårväg och spårtaxisystem varierar stort. Genom att välja två ytterligheter (låg och hög), samt ett medelvärde för dessa, kan kapitalkostnaderna uttryckta i miljoner kronor per kilometer bana/linje illustreras. Ett bussystem har alltid lägre investeringskostnader än spårtaxi och spårvagn. Spårtaxi är dock billigare att bygga än spårväg i alla kostnadsalternativen. Om medelhöga kapitalkostnader antas, kostar buss 1,9 miljoner kronor per linjekilometer, spårtaxi kostar 81 miljoner kronor per bankilometer (enkelspår) och spårväg 137 miljoner kronor per linjekilometer (dubbelspår). 200, ,0 160,0 140,0 Buss Spårtaxi Spårväg ,0 100,0 80, ,0 40,0 20,0 0,0 1,9 1,9 Alt Låg Medelvärde Alt Hög 15 Vi har angett spårtaxins kostnader per kilometer enkelspår och spårvägskostnader per kilometer dubbelspår därför att det är så man oftast bygger linjenäten. En korridor med dubbelspårig spårväg motsvaras alltså av en korridor med spårtaxi i enkelbana. Detta motiveras av skillnader i trafikstrukturen som medför att returbanan för spårtaxi normalt betjänar en annan korridor. Per bankilometer beräknas spårvägen vara 70 procent dyrare än spårtaxi med enkelspår resp. 13 procent dyrare när man räknar med dubbelspår i båda fallen. Driftunderskott per resa: Buss -5 kr Spårväg -7 kr Spårtaxi -2 kr Driftsunderskottet per resa (definierat som biljettintäkter driftskostnader) påverkas inte av antalet resor. Med medelhöga kapitalkostnader blir underskottet 5 kr för buss, 7 kr för spårväg och 2 kr för spårtaxi. Den totala kostnaden är dock känslig för antalet resor eftersom kapitalkostnaderna är inkluderade. Med samma antal resor för de olika transportsystemen blir den totala kostnaden per resa 16 kr för buss, 107 kr för spårväg och 71 kr för spårtaxi. Om den beräknade fördubblingen av antalet resor med spårtaxi tas med i beräkningen sjunker totalkostnaden till 37 kr för spårtaxi. Analys & Strategi 9

10 2 kr 2 kr -3 kr -2 kr -8 kr -5 kr -5 kr -6 kr -7 kr -7 kr -7 kr -13 kr -18 kr Buss Spårväg Spårtaxi Alt LÅG Alt MEDEL Alt HÖG -13 kr Stort underskott för spårtaxi i Göteborg Medelvärdena döljer betydande skillnader i underskottens storlek och som beror på förutsättningarna i olika städer. För Göteborg beräknas driftunderskottet för spårtaxi att bli 13 kr per resa, att jämföras med 2 kr som är medelvärdet för de studerade städerna. För buss beräknas underskottet i Göteborg bli 4 kronor per resa. 2 I en analys av 59 städer överstiger biljettintäkterna driftskostnaderna för majoriteten av städerna för spårtaxi, medan resultatet är det omvända för buss. I Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Örebro, Helsingborg, Norrköping och Lund uppstår ett driftsunderskott för både buss och spårtaxi. Ett medelvärde för 58 städer (exkl. Göteborg) ger ett positivt täckningsbidrag för spårtaxi på +2 kr/resa i kostnadsalternativ Låg. Högre pris på spårtaxi ger större lönsamhet Priset för att åka buss i Sverige uppgår i genomsnitt till 8,70 kr per resa. Om en prishöjning genomfördes från 8:70 till 14:50 kronor per resa med spårtaxi, motsvarande +67 procent, minskar efterfrågan på spårtaxiresor med 14 procent och för ett tiotal städer gäller då att: Driftkostnaderna för spårtaxi minskar med 14 procent (d.v.s. i proportion till den lägre resefterfrågan), som blir följden när priset höjs. Biljettintäkterna ökar från 1,64 Mdr kr till 2,4 Mdr, eller med 47 procent. Det totala täckningsbidraget för spårtaxi förbättras från en nettokostnad på 378 Mkr till ett positivt täckningsbidrag på 674 Mkr, dvs procent. Täckningsbidraget per resa förbyts från ett negativt bidrag på ca 2 kronor per spårtaxiresa till ett positivt täckningsbidrag på ca 4 kronor per resa med spårtaxi. 2 För en förklaring till avvikelserna för Göteborg, se avsnitt 4.2. Analys & Strategi 10

11 Slutsatser av fyra fallstudier En slutsats av detta räkneexempel är att det för spårtaxi förefaller vara möjligt att öka kollektivresandet kraftigt och samtidigt förbättra täckningsbidraget väsentligt till en bättre driftsekonomi. Följande slutsatser kan dras efter studier av fyra olika områden (Kiruna, Linköping, Södertälje och Kungens Kurva) som kan lämpa sig för spårtaxi: Fem gånger fler resor med spårtaxi jämfört med buss Kollektivtrafikresorna blir fem gånger fler med spårtaxi jämfört med buss såväl i Linköping som i Kungens kurva. I Kiruna blir ökningen ännu större, men där är den genomförda kalkylen mera schablonartad och kollektivtrafikandelen är bara 1 procent i utgångsläget. 3,5 gånger högre kollektivandel med spårtaxi än med buss Kollektivtrafikandelen ökar ca 3,5 gånger i Linköping och vid Kungens Kurva. I Södertälje beräknas kollektivtrafikandelen öka från 14 till 18 procent med ett spårtaxinät för hela tätorten. Ökade årskostnader men positivt driftnetto med spårtaxi De totala årskostnaderna ökar totalt sett med spårtaxi i flertalet fallstudieområden. och varierar med stadens och trafiknätens storlek. Biljettintäkterna överstiger driftkostnaderna i samtliga fall. I Södertälje blir dock de totala årskostnaderna lägre för spårtaxi än för buss. Alternativa finansieringskällor är lättare att införa om de kännetecknas av: hög samhällsekonomisk effektivitet stora intäktsflöden små lagstiftningskrav låga administrations- och systemkostnader politiskt acceptans litet motstånd i den allmänna opinionen. Dessvärre är det få finansieringskällor som förenar alla dessa goda egenskaper, men några kan antas vara särskilt väl lämpade för spårtaxisystem. Många möjliga finansieringsformer Överenskommelser om medfinansiering Lokala avgifter Överenskommelser om medfinansiering är en politiskt attraktiv lösning som kan ge positiva bieffekter genom att stärka känslan av sammanhållning mellan offentligt och privat i en kommun. Överenskommelser förutsätter emellertid att berörda företag/exploatörer ser den egna nyttan med kollektivtrafiken och inte föredrar parkeringsytor och dessutom accepterar att kommunen/trafikhuvudmannen inte själv kan finansiera den. När många företag/exploatörer är inblandade kan transaktionskostnaderna bli höga. Om tillräckligt engagemang för medfinansiering saknas är lokala avgifter ett alternativ. Avgifterna kan i det här fallet ses som kompensation för ökad tillgänglighet; som ett tillfälligt tillägg till företagsbeskattningen i redan etablerade områden, exploateringsavgifter i tillväxtområden eller regionala arbetsgivaravgifter. Analys & Strategi 11

12 Trängsel- och miljöavgifter Olika tilläggstjänster Någon typ av lokal avgift kan vara särskilt lämplig för investeringar i spårtaxisystem eftersom investeringen erbjuder något nytt det handlar inte om att uppgradera en sedan länge etablerad service investeringen erbjuder en högre servicestandard. utsikten att i ett grepp minska utsläppen, öka trafiksäkerheten, förbättra tillgängligheten för vissa grupper och (i förlängningen) frigöra mark är mål som gillas av många. systemet med upphöjda och passerbara stationer möjliggör vidare integrering med byggnader, som sjukhus, köpcentra och liknande, vilket tydliggör nyttan och ökar acceptansen. för spårtaxi är det investeringen som är dyr medan driften kan vara lönsam och då är det lättare att motivera engångsavgifter. Trängsel- och miljöavgifter bör övervägas av flera skäl, inte minst för att de har egenskapen att vara både styrande och finansierande. Men då som en generell och mer långsiktig strategi för att finansiera kollektivtrafiken, snarare än för enskilda investeringar. Ytterligare alternativa finansieringskällor, som utnyttjas i hög utsträckning redan idag är intäkter från olika typer av tilläggstjänster och liknande som kan kopplas till kollektivtrafikutbudet, t.ex. olika former av reklamintäkter, tilläggstjänster kopplade till kollektivtrafikens betalningssystem, etc. Alternativt kan kommunen så som planeras av konsortiet bakom Norrbottniabanan bygga banan och sälja stationsrättigheter och fordonskilometer till privata företag som vill bedriva trafik på den. Utvecklingspotentialen för denna typ av finansiering bedöms vara långt ifrån uttömd även om de enskilda intäktsflödena sällan är så stora. Finansieringen ska dock snarare ses som ett möjligt tillskott till den samlade kollektivtrafikkassan, snarare än till enskilda investeringar. Svenskt statsbidrag EU-bidrag OPS Så som det svenska statsbidraget till regionala kollektivtrafikanläggningar och spårfordon är utformat, är tillämpligheten på spårtaxi begränsad. Investeringen ska antingen vara i sammanhanget mycket liten, eller finnas upptagen i trafikverkens långsiktiga planer. Sådana upprättas normalt vart fjärde år, vilket medför att man får räkna med en lång planeringshorisont. Riksdagen har också nyligen beslutat att statsbidraget till regionala spårfordon ska avvecklas. Inriktningen för EU:s regionala fonder liksom för det sjunde ramprogrammet stämmer till synes mycket väl överens med spårtaxiinvesteringar, men man måste då vara medveten om det omfattande administrativa arbete som en ansökan innebär. Observera dock att det 7:e ramprogrammet enbart kan avse FUD-projekt och inte löpande investeringsverksamhet. Kollektivtrafiken har sedan länge har varit föremål för offentligt-privat samarbete (OPS). Potentialen för att arbeta fram mer sofistikerade samarbetslösningar inom lokal och regional kollektivtrafik är stor och investeringar i spår- Analys & Strategi 12

13 taxianläggningar utgör knappast något undantag. Även om OPS i sig som regel inte löser finansieringsfrågan kan det föra med sig andra fördelar i form av t.ex. effektivisering, samtidigt som den årliga och framförhandlade avgiften kan underlätta planeringen (förhoppningsvis mindre överraskningar). Rekommendationer en handlingsplan Kritikerna menar dock att det tvärtom handlar om en på många års sikt låsning av offentliga medel. OPS medför dessutom som regel stora transaktionskostnader och kräver juridiska specialkunskaper. För att bygga upp sådana kan samarbete mellan kommuner och regioner vara en dellösning. För en kommun som är intresserad av att eventuellt införa spårtaxi rekommenderas följande 10-punktsprogram: 1. Avgränsa ett tänkbart trafikeringsområde inom vilket exploateringsgraden är huvudsakligen flerfamiljshus, arbetsplatser, handelsområden och knutpunkt(er) med passerande kollektivtrafikstråk. 2. Genomför en förstudie för ett tänkbart spårtaxinät, innehållande resstandard, resprognoser, kostnader, samhällsekonomi, jämförelser med dagens kollektivtrafik och etappvis utbyggnad. 3. Om intresset kvarstår efter förstudien är nästa steg en förprojektering som svarar på frågor om genomförbarhet och ekonomi. 4. Samråd med invånare, fastighetsägare, arbetsgivare och trafikhuvudman. 5. Förhandla om medfinansiering med exploatörer, fastighetsägare, Banverk, regeringen och EU:s regionalfonder. 6. Bjud tillsammans med trafikhuvudmannen in tänkbara leverantörer att offerera återstående finansiering, installation och drift av första etappen mot en fast årsavgift. 7. Begär säkerhetsgodkännande av relevant myndighet och finansiella garantier från leverantörskonsortiet. 8. Eventuellt avtal med leverantörskonsortium bör villkora betalningar med fungerande drift och specificerad tillgänglighet under hela avtalsperioden. 9. Senare utbyggnad ska kunna upphandlas i konkurrens baserat på specifikationer från den förste leverantören. 10. Inarbeta spårtaxiprojektet i den relevanta kommunala planeringsprocessen och fastställ vid behov erforderliga detaljplaner. För de statliga trafikverken rekommenderar vi följande handlingsplan i sju punkter: 1. Se över samtliga förordningar som reglerar infrastrukturplaneringen och inarbeta spårtaxi som ett nytt bidragsberättigat färdsätt, vid sidan av väg, järnväg, spårväg och busstrafik 2. Betrakta spårtaxi som ett alternativ till buss på egen bana, snabbspårväg, automatbana och andra spårtrafikmedel och inkludera Analys & Strategi 13

14 spårtaxi i planeringsprocessen. 3. Inordna spårtaxi i den statliga infrastrukturplaneringen och begär in samhällsekonomiska kalkyler från kommuner och regioner på konkreta spårtaxiprojekt. 4. Fortsätt att stödja spårtaxi med FUD-medel när det gäller implementeringsproblem. 5. Erbjud statlig finansiering av demonstrationsprojekt i urbana miljöer. 6. Bedriv kunskapsspridning om spårtaxi och dess egenskaper bland arkitekter, stads- och regionplanerare och bland förtroendevalda. 7. Organisera konferenser och workshops för att sprida kunskaper till intresserade inom trafiksektorn. Analys & Strategi 14

15 1 Rapportens syfte och inriktning 1.1 Uppdraget Kollektivtrafikandelen är förhållandevis låg i de svenska städerna och det är därför angeläget att studera alternativa lösningar som kan höja kollektivandelen väsentligt. I det perspektivet är det intressant att studera huruvida utbyggnaden av spårtaxisystem kan vara ett alternativ till investeringar i traditionella kollektivtransportslag såsom buss och spårväg. Syftet med denna rapport är att ge Banverket, SIKA, Vinnova och Vägverket ett underlag om hur ett lokalt spårtaxinät kan finansieras inom ramen för gängse regelverk. I uppdraget ingår också att jämföra täckningsbidraget de årliga intäkterna i förhållande till de årliga driftkostnaderna för ett spårtaxinät jämfört med ett existerande buss- eller spårvägsnät. Statliga bidrag till spårinvesteringar brukar ske till 50 procent, men prioriteringarna av sådana spårprojekt medför ofta en mycket lång planeringshorisont för den statliga infrastrukturfinansieringen (ofta flera decennier). Därför har också möjligheterna att utnyttja s.k. alternativa finansieringsformer, exempelvis i form av exploateringsavgifter belysts. 1.2 Inriktning mot företagsekonomi Bakgrunden till detta uppdrag är att flera studier pekar mot att spårtaxi kan ha fördelar jämfört med konventionell kollektivtrafik. Kortare restider och lägre driftskostnader genom mindre personalbehov hör till dessa fördelar. Miljövänlighet och trafiksäkerhet är andra positiva egenskaper som nämns. Mot den bakgrunden är huvudfrågeställningen för denna studie om det skulle vara möjligt att finansiera spårtaxisystem i Sverige så som ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken nu är organiserat och om det skulle kunna ske inom de kostnadsnivåer som gäller idag. Det betyder att vi i första hand ska anlägga ett företagsekonomiskt eller snarare kommunalekonomiskt perspektiv på kostnads- och finansieringsfrågorna. Samhällsekonomiska effekter av och motiv för spårtaxi och andra trafiklösningar ska alltså inte vara en huvudfråga i detta sammanhang. Hur denna avgränsning ska hanteras är emellertid inte alldeles självklart när det gäller den lokala kollektivtrafik som det är fråga om. Motivet för att denna trafik organiseras genom offentliga huvudmän är ju trots allt dess betydelse för samhället och de samhällsekonomiska och fördelningspolitiska skäl som anförs som motiv för att upprätthålla ett större trafikutbud än vad som kanske skulle bli fallet vid ett rent företagsekonomiskt synsätt. Det finns således ingen lokal kollektivtrafik i Sverige som är uteslutande företagsekonomiskt motiverad och knappas inte heller i världen i övrigt. Kollektivtrafiken subventioneras av samhället för att den ska uppnå andra mål än företagsekonomisk lönsamhet. Därför blir också det samhällsekonomiska perspektivet viktigt för bedömningen av hur ändamålsenliga olika kollektiva trafikslag är. Analys & Strategi 15

16 Ett rent företagsekonomiskt eller kommunalekonomiskt perspektiv blir i det ljuset svårtolkat, eftersom det skulle kunna implicera att intäkterna av trafiken alltid bör överstiga kollektivtrafikföretagens eller kommunernas och landstingens kostnader för samma trafik. Lösningen skulle då i princip kunna bli att avveckla viss kollektivtrafik snarare än att utveckla den. Vi har emellertid inte bedömt att det är ett sådant scenario som ska ligga till grund för projektet utan att det snarare handlar om att belysa spårtaxis möjligheter att bidra till utvecklingen av kollektivtrafiken inom de allmänna ramar som ges av hur trafiken idag är organiserad och finansierad. Det betyder att vi inte endast kan behandla kollektivtrafikens kostnadssida utan även måste beakta dess nyttosida. Detta har vi löst genom att inte bara redovisa kostnaderna och finansieringsbehoven vid oförändrat resande utan även ange kostnaden per kollektivtrafikresa. Detta ger enligt vår mening en mer rättvisande bild av kostnaden i förhållande till nyttan av kollektivtrafiken. På detta sätt fångas också potentialen för utveckling av den lokala kollektivtrafiken som införandet av ett nytt trafiksystem kan ge. Kostnaden per kollektivtrafikresa är emellertid delvis en funktion av de uppoffringar och kostnader som resenärerna har (bl.a. genom att minskade res- och väntetider ger upphov till fler resor) och som idag inte fullt ut ingår i den företagsekonomiska kalkylen. Denna effekt skulle alltså kunna uppfattas som en del av en samhällsekonomisk analys eftersom det handlar om en nytta för resenärerna som inte är fullt ut prissatt idag. Men den kan också vara motiverad att behandla från ett företagsekonomiskt eller kommunalekonomiskt perspektiv eftersom en ökad nytta för resenärerna i princip är möjlig att internalisera i trafikföretagens och kommunernas ekonomiska resultaträkningar i form av höjda kollektivtrafiktaxor. Denna möjlighet har vi även försökt belysa genom en särskild känslighetsanalys. 1.3 Jämförbarhet på strategisk nivå i fokus I fokus för denna rapport är alltså att redovisa ett första underlag för att jämföra kostnader och finansieringsmöjligheter för spårtaxi med andra kollektivtrafiklösningar för tätortstrafik. Intresset är också inriktat mot att ta fram ett generellt beslutsunderlag för överväganden på strategisk nivå och gäller alltså inte i första hand att redovisa specifika kalkyler för enskilda utvecklingsprojekt. Denna inriktning är viktig att ha i minnet för att rätt kunna bedöma de beräkningar och uppgifter som redovisas. Med utgångspunkt i uppdragets speciella inriktning har vi strävat efter att samla in data och utveckla beräkningsmetoder som ger en så översiktlig och heltäckande bild som möjligt av trafiksystemens kostnadsstruktur och som kan användas för att jämföra trafiksystemens ekonomi och prestanda vid olika förutsättningar i fråga om transportmedelsfördelning, resefterfrågan, tätortsstorlek, bebyggelsemönster, etc. Som ett sätt att åstadkomma detta har vi försökt standardisera trafiksystemen på tätortsnivå för att få ett jämförbart beräkningsunderlag. En sådan standardisering ökar jämförbarheten mellan kalkylerna och är också en förutsättning för det stora antal överslagsmässiga analyser som gjorts på tätortsnivå. Samtidigt är det ofrånkomligt att standardiseringen i sig inrymmer en rad förenklingar, osäkra antaganden Analys & Strategi 16

17 och genomsnittsvärden som ibland kan ligga långt från vad som utmärker sådana system som utformas för ett faktiskt införande. Att schablonmässigt applicera det ena eller andra trafiksystemet buss, spårväg eller spårtaxi som en universallösning på hela tätorters behov av kollektivtrafikförsörjning är, åtminstone när det gäller spårtrafiksystemen ganska verklighetsfrämmande. När vi ändå gör så i delar av vår analys ska det därför ses som ett tankeexperiment för att försöka renodla mönstren i de olika trafiksystemens egenskaper eller tätorternas förutsättningar och inte som något förslag till hur man borde utveckla tätorternas kollektivtrafiksystem. I verkligheten bör man nog tvärtom se olika trafiksystem som komplement till varandra. Om spårtaxi ska växa fram som ett nytt inslag i kollektivtrafikförsörjningen kommer det nog oftast att handla om en stegvis utveckling där den nya tekniken först introduceras som ett komplement till den befintliga trafiken och i sådana sammanhang där spårtaxilösningar kan antas ha sina största komparativa fördelar. De fallstudier som också redovisas i denna rapport har också i högre grad en sådan inriktning och kan alltså förhoppningsvis fungera som mera verklighetsanpassade komplement till de överslagsmässiga stadstrafikanalyserna. 1.4 Rapportens uppläggning Rapporten har lagts upp på följande sätt. I kapitel 2 sker en kort introduktion till spårtaxi som ett kollektivtrafikkoncept. Vidare diskuteras mycket kort vad som ligger bakom intresset för denna teknik och trafiklösning samt vilka fördelar och nackdelar som brukar förknippas med spårtaxilösningar. I kapitel 3 redovisas hur vi härlett olika intäkter, kostnader och kostnadskomponenter för buss, spårväg och spårtaxi. Redovisningen är uppdelad på kapitalkostnader och driftskostnader och kostnadsskattningarna redovisas för tre olika nivåer; låga, medelhöga och höga kostnadsskattningsnivåer. Med utgångspunkt i de resultat som redovisats i kapitel 3 belyses i kapitel 4 hur kostnader och intäkter i kollektivtrafiken i ett antal tätorter av varierande storlek och med skilda trafikförutsättningar skulle kunna tänkas variera under antagandet att hela kollektivtrafiken bedrevs med ett likartat utbud antingen med uteslutande buss, uteslutande spårväg eller uteslutande spårtaxi. I kapitlet illustreras också effekten av högre biljettpriser i ett spårtaxisystem. Slutligen redovisas finansieringsbehovet för en trafikhuvudman eller motsvarande vid de olika trafikförsörjningsalternativen. I kapitel 5 redovisas ekonomiska kalkyler för fem fallstudieområden där införande av spårtaxisystem övervägs eller har övervägts. Likheter och skillnader mellan orterna och systemen belyses. Analys & Strategi 17

18 Kapitel 6 behandlar olika möjliga finansieringsalternativ för kollektivtrafikinvesteringar i allmänhet och spårtaxisystem i synnerhet. Bland annat redovisas vissa beräkningar av bruttokostnaderna respektive nettokostnaderna (dvs. inklusive intäkter) för buss- och spårtaxisystem som finansieras och drivs genom offentlig-privat samverkan (OPS). Till rapporten hör också sex bilagor, vilka är avsedda för trafikexperter och -forskare som vill skaffa sig en ökad förståelse för problemområdet mera i detalj. I bilaga 1 definierar vi vad spårtaxi är och belyser översiktligt för- och nackdelar med spårtaxi. Syftet med den bilagan är att förklara varför det överhuvudtaget är intressant att studera spårtaxi som ett komplement till traditionell linjebunden kollektivtrafik. I bilaga 2 dokumenterar vi Stadstrafikkompassens databas, som har tillämpats i denna studie. I bilaga 3 utvecklas två avsnitt om trafikprognosmodeller och i bilaga 4 fördjupas redovisningen av kostnadsdata. I bilaga 5 redovisas uppgifter från de fyra fallstudieområdena närmare. Bilaga 6 behandlar en typologi över svenska städer. Analys & Strategi 18

19 2 Spårtaxi fördelar och nackdelar 2.1 Kollektivtrafiken har låg marknadsandel Dagens lokala och regionala kollektivtrafik har svårt att konkurrera med bilen. Marknadsandelen ligger på 10 procent (räknat i personkilometer) och växer bara ytterst långsamt. I städerna uppgår den till ca 16 procent och i Stockholms län har den minskat från 22 procent på 20 procent de senaste åtta åren. Gång- och cykel har dubbelt så hög marknadsandel av resandet som kollektivtrafiken. Samtidigt önskar många öka kollektivresandet bl.a. för att minska koldioxidutsläppen. I Göteborgsregionen syftar projektet K2020 till att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. Men kollektivtrafiken har redan byggts ut med 13 procent per invånare sedan 1985, samtidigt som resandet per invånare har minskat med 1 procent. Detta antyder att dagens linjebundna kollektivtrafik inte är tillräckligt attraktiv. En naturlig fråga kan mot den bakgrunden vara om spårtaxi skulle kunna bidra till att öka kollektivtrafikandelen? 2.2 Vad är spårtaxi? Spårtaxi har definierats som ett trafiksystem som ska innerhålla följande egenskaper 3 : Direktresa från start till mål utan byten och utan stopp vid mellanliggande stationer; Små fordon för 3-6 passagerare, tillgängliga för individuell resa eller i självvalt ressällskap; Efterfrågestyrd service i stället för tidtabellsbunden trafik; Helautomatiska (förarlösa) fordon, som kan vara tillgängliga 24 timmar per dygn, 7 dagar i veckan; Fordonen framförs på separat bana, exklusivt avsedd bara för spårtaxi; En lätt och smäcker bana som smälter in i omgivningen, antingen i markplan, upphöjd eller i tunnel. Fordonen ska kunna använda hela bannätet och alla stationer i ett sammanhängande spårtaxinät 2.3 Fördelar och nackdelar med spårtaxi I det här avsnittet sammanfattas för- och nackdelar med spårtaxi. En utförligare beskrivning av dessa finns i bilaga 1. Här finns bl.a. också en redogörelse för vilka spårtaxisystem som finns i världen. 3 Definitionen härrör från ATRA - Advanced Transit Association Analys & Strategi 19

20 Fördelar Halverad restid och dubblerat kollektivresande med spårtaxi Ett system med spårtaxi bedöms väsentligt kunna höja kollektivtrafikens marknadsandelar. Överslagsmässiga trafikanalyser som gjorts inom ramen för denna utredning visar att restiden dörr-till-dörr i medelstora svenska städer kan halveras från 44 till 18 minuter med spårtaxi och att kollektivresandet kan öka med mellan 35 procent och 94 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel i de 59 städer som studerats kan då ökas från dagens 17 procent upp till 32 procent, det vill säga nära en fördubbling. Spårtaxi kan bli samhällsekonomiskt lönsamt i ett tiotal större svenska städer Analyserna tyder vidare på att ett heltäckande spårtaxisystem kan bli samhällsekonomiskt lönsamt i framför allt de största städerna som Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Helsingborg, Borås och Luleå. Samtliga dessa städer har ca eller fler invånare (observera att Stockholm inte ingår i databasen eller analyserna). De tiotalet större svenska städer där spårtaxi bedöms ha förutsättningar att bli samhällsekonomiskt lönsam har sammanlagt ca 1,4 miljoner invånare, vilket utgör 43 procent av den totala befolkningen i de sammanlagt 59 städer som studerats. En fjärdedel mindre koldioxidutsläpp med spårtaxi Med en fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken med spårtaxi kan mängden bilresor i städerna minskas med ca 19 procent (räknat i fordonskilometer). Att dessutom ersätta dagens busstrafik med spårtaxi minskar koldioxidutsläppen från bussarna med 81 procent. Sammantaget kan koldioxidutsläppen från trafiken i dessa städer minskas med 27 procent eller med ton per år. Dessutom kan sannolikt trängsel och trafikolyckor minskas påtagligt i de berörda städerna. Gynnsammare kostnadsutveckling med förarlösa system På sikt kan det vara en stor fördel med ett trafiksystem som spårtaxi med låga driftkostnader. För busstrafiken utgörs mer än två tredjedelar av de totala kostnaderna av personalkostnader. Med reala löneökningar på 2 procent - 3 procent per år, kommer driftkostnadernas andel av kostnaderna successivt att öka. Med realt oförändrade kapitalkostnader, och med 2,5 procent årliga personalkostnadsökningar, kommer busstrafikens totala kostnader att realt fördubblas inom 38 år, och trefaldigas inom 57 år. Det finns således starka skäl att tidigt övergå till förarlösa system, som spårtaxi, eller någon annan form av automatbanor, exempelvis av den typ som metron i Köpenhamn representerar. Analys & Strategi 20

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Spårbilar: Vad är det? Fördelar, ekonomi & exempel

Spårbilar: Vad är det? Fördelar, ekonomi & exempel Spårbilar: Vad är det? Fördelar, ekonomi & exempel Presentation för Gröna Liberaler av Göran Tegnér, WSP Analys & Strategi 2010-03-23 Framtiden kommer av sig själv, framstegen måste vi göra själva 1 -

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE TRAFIKVERKET BORLÄNGE Inkom 2010 - O~- O 1 YORVowl Dj 35E99 Parter /Medfinansiärer 1. Vägverket 2. Banverket 3.

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt

Läs mer

Elbilar och Laddhybrider

Elbilar och Laddhybrider Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

- Både bättre och billigare än spårväg

- Både bättre och billigare än spårväg Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Simrishamnsbanan med på banan

Simrishamnsbanan med på banan Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Kan spårtaxi vara ett samhällsekonomiskt lönsamt alternativ till traditionell kollektivtrafik i Frihamnen?

Kan spårtaxi vara ett samhällsekonomiskt lönsamt alternativ till traditionell kollektivtrafik i Frihamnen? Kan spårtaxi vara ett samhällsekonomiskt lönsamt alternativ till traditionell kollektivtrafik i Frihamnen? En kostnadsnyttoanalys av införande av spårtaxi respektive busslinje Magisteruppsats Institutionen

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Spårväg City en politiska beställning utan expertstöd

Spårväg City en politiska beställning utan expertstöd Spårväg City en politiska beställning utan expertstöd Spårväg City, i folkmun kallat NK-express, är ett projekt som kantats av brister, oenighet, politiskt prestige och slarv med skattebetalarnas pengar.

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Bygg ut tunnelbanan till Nacka

Bygg ut tunnelbanan till Nacka 2010 : 6 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Bygg ut tunnelbanan till Nacka Sammanfattning Tunnelbanan är den billigaste typen av kollektivtrafik vid höga passagerarflöden. Konsultföretaget

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra

Läs mer

Remiss över förslag på Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg 2015-2025

Remiss över förslag på Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg 2015-2025 Ellen Rube trafikplanerare Tel. 0470-415 39 Kommunstyrelsen Remiss över förslag på Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg 2015-2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att sända nedanstående

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

... Handlaglf. o" 347. Bilaga 2. Landstinget DAlARNA LD1201796. Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna.

... Handlaglf. o 347. Bilaga 2. Landstinget DAlARNA LD1201796. Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna. .,., Landstinget DAlARNA 000115 Datum 2013-10-01 Sida 1 (9) Regionavdelningen LD1201796 o" Justeringar i kalkyt för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna Sammanfattning Tidigare upprättad kalkyl för

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

2008-09-04. Vägverket

2008-09-04. Vägverket Hur kan vi skapa nya förbindelser och minska barriäreffekterna? Eller: Hur beroende är Göteborgsregionen av sina Älvförbindelser? Bertil Hallman, Vägverket Region Väst Samhällsutveckling Strategisk planerare

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år. Den fullständiga rapporten är framtagen av Thomas

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Logistikutredning Södermalm

Logistikutredning Södermalm Logistikutredning Södermalm Går det att effektivisera distributionen av livsmedel i stadsdelen genom samlastning? 2011-12-02 Idé: Kortare transporter, färre bilar och mindre utsläpp Utan samlastning: Många

Läs mer

SAMMANFATTNING. Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra 2012-06-15.

SAMMANFATTNING. Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra 2012-06-15. SAMMANFATTNING Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra 2012-06-15 Analys & Strategi Bakgrund Storstockholms Lokaltrafik (SL) är en politiskt styrd organisation

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer