ATT ORGANISERA KLUSTER FÖR INNOVATION Erfarenheter från tio europeiska stadsregioners klusterarbete

Transkript

1 SLUTRAPPORT CLUSNET FINAL CLUSNET REPORT ORGANISING CLUSTERS FOR INNOVATION: LESSONS FROM CITY REGIONS IN EUROPE ATT ORGANISERA KLUSTER FÖR INNOVATION Erfarenheter från tio europeiska stadsregioners klusterarbete BY GÖRAN LINDQVIST GÖRAN LINDQVIST & ÖRJAN SÖLVELL & ÖRJAN SÖLVELL Svensk översättning: European Union European Regional Development Fund

2 Innehållsförteckning 1. CLUSNET-projektet Innovation och kluster... 6 Gap och broar De sju innovationsgapen Forskningsgapet Utbildningsgapet Kapitalgapet Myndighetsgapet Gapet mellan företag Gapet mellan kluster Det globala gapet Reflektioner kring klusterorganisationer Projekt och tjänster Två organisationsmodeller Finansieringslösningar Styrning Klusterpolitik för stadsregioner Politik för att stärka konkurrenskraften hos kluster Riktad klusterpolitik En modell för klusterpolitik i tre nivåer Slutord... 56

3 1. CLUSNET-projektet Kluster har på senare år blivit en fokuspunkt för nya politiska initiativ i Europa. Att frigöra potentialen hos kluster betraktas idag som centralt för regionalpolitik, innovationspolitik och näringspolitik på regional och nationell nivå och på EU-nivå. Kluster regionala grupper av företag med kopplingar till varandra och angränsande institutioner och organisationer inom olika industriområden är viktiga eftersom de gör det möjligt för företag att vara mer innovativa än de skulle vara på egen hand. Därmed är en ökad förståelse för klusterdynamiken avgörande om man ska kunna förbättra de regionala tillväxtstrategierna och innovationsstrategierna och för att omvandla näringspolitiken runt om i Europa. CLUSNET-projektet har varit ett treårigt projekt ( ) med tre huvudmål: 1. Förbättra effektiviteten hos politiken för att stödja kluster inom större europeiska stadsregioner 2. Utbyta best praxice från organiserade kluster inom olika stadsregioner 3. Underlätta för transnationella nätverk mellan olika klusterorganisationer och offentliga tjänstemän som arbetar med klusterpolitik i olika partnerstäder CLUSNET har finansierats genom programmet för interregionalt samarbete (INTER- REG IVC), som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och som skapats för att främja samarbete mellan EU:s regioner, och utbyte av erfarenheter och god praxis inom områdena innovation, kunskapsekonomi, miljö och riskförebyggande. CLUSNET bygger på ett partnerskap som består av: Lyon (koordinator) Barcelona Budapest Dortmund Eindhoven Göteborg, (Business Region Göteborg) Helsingfors Leipzig Manchester München 4

4 Politiskt stöd för kluster har blivit ett viktigt inslag i näringspolitiska utvecklingsinsatser bland Europas stadsregioner. Dessa insatsers utformning och effekt varierar dock oerhört, vilket gör det svårt för beslutsfattare att hitta rätt kombination av verktyg som på effektivast möjliga sätt stöder kluster. Stadsregionerna söker därför öka sina kunskaper på det här området. Genom analys av klusterprogram och organiserade kluster i de berörda städerna har projektet haft som mål att ta fram operativa rekommendationer som är inriktade på varje partnerstad och syftar till att stärka deras insatser för att politiskt stödja kluster. Projektet har också underlättat för kontakter mellan kluster i olika partnerstäder. Sedan början av 2009 har CLUSNET-projektet anordnat workshops i partnerstäder där ett stort antal beslutsfattare och klusterchefer från hela Europa deltagit. Under varje workshop har ingående politiska analyser av den befintliga klusterpolitiken genomförts med målet att ta fram konkreta förslag till förbättringar. Under dessa CLUSNETworkshops har även nätverksaktiviteter och möten mellan företag anordnats för klusterchefer i syfte att stimulera till samarbeten över gränserna. Parallellt med detta har CLUSNET gjort det möjligt för beslutsfattare att delta i temabesök på plats, vilket gett dem möjlighet att delta i mer direkta, bilaterala utbyten. Den här rapporten har översatts och tryckts av projektets svenska partner Business Region Göteborg. På projektets hemsida finns den engelska versionen samt mer information om projektet. 5

5 2. Innovation och kluster Vissa företag är avundsvärda de är innovativa. Kända namn som Apple, Google, Toyota, Samsung och Twitter hör till de mest innovativa företagen i världen (Business Week top-100 Innovators). Innovativa företag kan vara både stora och små och innovativa företag tar fram ett flöde av nya produkter, tjänster, processer och smarta affärsmodeller. Vi menar att det gemensamma draget hos innovativa företag inte är att medarbetarna är en viss typ av människor eller att deras organisationer är inriktade på kreativitet och kommersialisering. Det finns kanske ett korn av sanning i detta, men den viktigaste gemensamma nämnaren är att innovativa företag tenderar att ha sin hemmabas i speciella miljöer i dynamiska regioner och kluster. Det är självklart att det finns fler innovativa kluster i den utvecklade världen, men när man jämför rika länder eller till och med regioner inom avancerade länder, skiljer de sig oerhört från varandra när det gäller deras övergripande kapacitet för innovation och inom vilka teknikområden och affärsområden som innovationer uppstår. Det är en allmän sanning att innovation är något annat än uppfinningar. Att uppfinna är att skapa något nytt, ofta av en teknisk natur. Man kan ta patent på uppfinningar. Innovation handlar också om nya saker: nya produkter, produktionsprocesser, tjänster och nya affärsmodeller. Men detta är bara den ena sidan av myntet. Den andra sidan handlar om att ta den nya produkten eller tjänsten i bruk och ge den ett kommersiellt värde. En innovations höjd handlar inte om hur stor idén är, utan om hur brett den tas i bruk. Ett exempel är e-post, som när det infördes blev en enorm innovation, trots att tekniken var mer vardaglig. Det finns alltså två sidor av myntet att utveckla en ny idé, produkt eller tjänst, och att föra ut den på marknaden. Som vi kommer att se i denna rapport är klusterdynamiken avgörande för myntets andra sida. Vi kan skilja mellan två viktiga källor till innovation: forskarsamhället och entreprenörer eller entreprenörsföretag, såväl små som stora. Vetenskaps- och forskningsvärlden genererar ny kunskap, nya idéer och koncept. Uppfinningar och vetenskapliga upptäckter har lett till att flera nya företag startats startade en svensk professor vid Karolinska Institutet i Stockholm, Lars Leksell, och hans två söner ett företag med namnet Elekta, utifrån en nyskapande idé om att använda gammastrålning för att behandla hjärntumörer. Efter år av kliniska prövningar föddes den så kallade gammakniven och lanserades på marknaden. 6

6 Medicinteknik, bioteknik och läkemedelsföretag utvecklasi närheten av ledande universitet i städer. Antingen har företagen lockats av läget eller så har de en gång varit resultatet av att forskning överförts till kommersiell användning, som i fallet Elekta. När ett av världens ledande läkemedelsföretag Novartis tillkännagav att de skulle flytta forskningen från Schweiz till Cambridge i Massachusetts, handlade det om att flytta forskningsbasen från ett regionalt sammanhang till ett annat, från ett kluster till ett annat. 1 nya produkter Som vi kommer att se i nästa kapitel är kopplingarna mellan nya tjänster universitet och företag avgörande för innovation inom många nya processer områden. Eftersom stadsregioner är platser där universitet, nya affärsmodeller Innovation är... 2 som brukas och skapar kommersiellt värde laboratorier, teknikparker och andra kunskapsgeneratorer finns ser vi en överrepresentation av innovationsfrön som Figur 1. Två aspekter av innovation kommer från vetenskaplig verksamhet i sådana regioner. Men när det gäller innovationsfrön finns det också annan sida som handlar om att entreprenörer genererar nya idéer och ny kunskap. Den klassiske Schumpeter-entreprenören är en person ur de breda lagren som lyckas utveckla nya produkter och idéer vilka lanseras på marknader, ofta med katastrofala följder för etablerade företag som använder gammal teknik eller gamla affärsmodeller. Enligt Schumpeter utvecklas samhället genom en process av kreativ förstörelse där nya innovationer tar plats på bekostnad av etablerade institutioner och tekniker. För ungefär 100 år sedan lanse- Forskning rades bilen på marknaden, något som i grunden skulle komma att omvandla vårt samhälle. I Sverige fanns det två unga män, Assar Gabrielsson som var utbildad vid Handelshögskolan i Stockholm, och hans vän Gustaf Larson, som tagit examen vid KTH. Båda arbetade för kullagerföretaget SKF. De hade noterat den snabbt växande industrin och i början av 1920-talet kom de överens om att de skulle starta ett eget Figur 2. Två innovationsfrön företag och börja tillverka bilar. Det lilla företaget, som grundades i Göteborg under namnet Volvo, utvecklades inom ett kluster av tillverkare av motorer (t.ex. Pentaverken), växellådor (t.ex. Köpings Mekaniska Verkstad), kullager (t.ex. SKF, från vilket Volvo var en avknoppning), metallgjutning (t.ex. Bofors) och många andra viktiga tekniker och industrier. Innovationer både kring bilen och tillverkningsprocessen fördes in från USA och anpassades till svenska förhållanden. Den första bilen som kördes ut från monteringshallen 1927 var en ganska oansenlig produkt. Volvo utvecklade dock senare en lång rad innovationer kring säkerhet och miljö. Källor till innovation Företag och entreprenörer 7

7 Låt oss titta på ett av dagens nystartade företag. Den 31 mars 2006 lanserades betaversionen av Twitter på Jacks födelsedag. Tre killar i Silicon Valley Jack Dorsey, Biz Stone och Evan Williams var på väg att lansera en ny produkt som snart skulle visa sig utvecklas i en enorm hastighet. Twitter skulle inte bara komma att skapa ett nytt företag, utan hjälpte bla Barack Obama att ta sig till Vita huset. Biz och Evan hade lämnat Google några år tidigare och hade börjat på Odeo, tillsammans med Jack. Efter att ha vänt och vridit på idén många gånger utvecklade de koden på bara några veckor. Volvo och Twitter är två exempel på entreprenörskap, utan direkt koppling till forskningsvärlden. Men båda är viktiga exempel på nya företag som grundats inom kluster. Och både Volvo och Twitter var på sitt sätt inte nya idéer. Den första Volvo-bilen och löpande bandkonceptet var bara kopior från USA och Twitter-konceptet fanns redan i Finland, där det utvecklats av det lilla företaget Jaiko. Som sagt, nya idéer är ena sidan av myntet att lyckas med spridningen och kommersialieringen är den andra, och där spelar de regionala förutsättningarna och tillgång till kompletterande kompetenser i kluster en avgörande roll. Källor till innovation Ny kunskap, nya idéer Research Ny kunskap och nya idéer brukas och får kommersiellt värde Clusters Nya ideer och koncept Firms and entrepreneurs Figur 3. Innovation och kluster 8

8 Som vi nämnde tidigare är forskning starten för många innovationer. Men bara för att staden har ett universitet finns det inga garantier för att flöde av innovationer. Tänk dig att du flyger över Genève i Schweiz. Du ser den vackra sjön och infrastrukturen som omger staden och ett magnifikt alplandskap. Om du sänker dig ner upptäcker du snart ett universitet, men också en av de mest imponerande forskningsanläggningarna i världen CERN. CERN har under mer än 50 år ägnat sig åt forskning inom partikelfysik. Partikelacceleratorn Large Hadron Collidor (LHC) invigdes 2009 och gjorde CERN till den främsta anläggningen i världen. Fem Nobelpristagare har sina rötter inom CERN. Sedan tar du ett plan och flyger över till Kalifornien i USA. Än en gång ser vi ett liknande landskap och en allmän infrastruktur med vägar och byggnader, men när vi förstorar bilden upptäcker vi snart ett universitet och Stanford Linear Accelarator SLAC. Detta är också en imponerande forskningsanläggning, kanske i nivå med CERN. SLAC kan också skryta med fem Nobelpristagare med koppling till centret. Två innovationsmiljöer Forskning Forskning Genthod Menlo Park Pregny Palo Alto Stanford Geneva Cupertino Annemasse Figur 4. Två forskningsmiljöer: Stanford och Genève Därmed kan vi dra slutsatsen att när det gäller potentialen för avknoppningar erbjuder båda platserna stora möjligheter till innovationer. Men nu kommer vi till den stora skillnaden. Stanfords campus och SLAC ligger mitt i ett av de mest imponerande klustren i världen Silicon Valley ett kluster som producerar stora mängder innovationer, framför allt inom IT och Internet. Också World Wide Web, som en gång skapades vid CERN av en grupp forskare som behövde ett digitalt kommunikationsnätverk, omvandlades till ett stort antal innovationer i Silicon Valley. Stanford hade börjat bygga broar till industrin redan under och 1950-talen vilket lade grunden till klustret. Denna utveckling, som vi tex inte kunde skönja i Geneve, och knappast heller i Europa i övrigt, skiljde sig också från Harvard och andra ledande universitet i USA. Under de följande decennierna utvecklades en ström av innovationer och nya industrier, och Silicon Valley växte till ett världsledande kluster. 9

9 Det finns ett mycket välrenommerat universitet också i Genève, men i närområdet finns mest kor, ängar och vackra alper. För några år sedan investerades cirka 20 miljoner dollar i det nystartade företaget Yelp i Silicon Valley, samtidigt som en känd konstnär fick samma summa för att måla om taket i huvudentrén till FN:s huvudkontor i Genève. Gissa vilken investering som har de största chanserna att skapa morgondagens arbetstillfällen och företag? Sammanfattningsvis kan frön till nya produkter, tjänster och affärsmodeller uppstå nästan var som helst. Det händer vid universitetsinstitutioner, inom storföretag och det händer i småföretag och bland påhittiga entreprenörer. Forskning Men en ny idé eller ett nytt koncept, hur snillrik den eller det än är, utgör inte någon innovation. Vem kommer att använda den? I vilket syfte? Och vem är beredd att betala för den? Vägen från en ny idé idéskapande till en kommersiellt hållbar produkt eller tjänst är lång och snårig. Den nya idén måste finjusteras, affärsantaganden måste ofta överges och många betaversioner utvecklas. Silicon Valley Menlo Kluster Park Palo Alto Stanford Cupertino Företag och entreprenörer Man vänder och vrider på idén när den förs ut till användarna och det är inte ovanligt att idéer finner tillämpning inom områden som inte ens fanns på kartan under idéskapandet. Innovationen måste tas i bruk och i slutändan Figur 5. Silicon Valley och dess kluster måste det finnas kunder som är beredda att betala för den och som är beredda att byta från den befintliga tjänsten, tekniken eller konceptet. Kluster erbjuder kompletterande färdigheter, sofistikerade användare, tillgång till utbildning och forskning och finansiellt kapital som är villigt att finansiera nya satsningar. Kluster erbjuder den jordmån där idéer omvandlas till framgångsrika kommersiella tjänster och produkter kluster erbjuder en jordmån för innovation. 10

10 Låt oss jämföra regionerna i Europa och titta på fakta. Ju mer en region är fokuserad på ett par kluster, desto fler innovationer utvecklas och desto större blir det ekonomiska välståndet i regionen. Faktum är att det inte finns några regioner med en utspridd industristruktur, där sysselsättningen är jämt utspridd över ett stort antal olika sektorer, som producerar höga nivåer av innovationer, och tvärtom finns det inga regioner med en hög nivå av specialisering som producerar låga nivåer av innovationer. Vad innebär då detta? Det innebär att innovationer inte är jämnt fördelade inom alla delar av en 8 relativt homogen region som Europa. Om vi mäter innovationer 7 inom respektive land hittar vi liknande mönster; innovationer är 6 Regionens ojämnt fördelade inom länderna. 5 patent-nivå I den här rapporten kommer vi att 4 studera nio stadsregioner. Stadsregionerna skiljer sig åt när det gäller kapaciteten att skapa innovationer, men än viktigare är att Regionens klusterstyrka de skapar innovationer inom olika Figur 6. Relationen mellan en regions klusterstyrka sektorer. Vissa sektorer, som affärstjänster, IT och bioteknik finns och dess patenteringsnivå i nästan alla städer, medan automotive och telekom bara finns på vissa platser. Men innan vi gräver djupare i de många aspekterna av regionala förutsättningar för innovation måste vi få en bättre förståelse för själva innovationsprocessen. Innovation är en mycket komplex process som för det första involverar många aktörer och individer, och för det andra är en process som förstärks genom att det finns en mångfald hos de berörda aktörerna och individerna och även av hur nära varandra dessa aktörer befinner sig. 11

11 Gap och broar Kluster kan vara särskilt gynnsamma för innovation. För att förstå varför måste vi betrakta klustret som en samling aktörer av olika slag. Den viktigaste typen är företaget. Det är företag som tar innovationer till marknaden och utsätter dem för konkurrensprövning. En annan typ är forskningsorganisationer, till exempel forskningsinstitut, som producerar ny, avancerad kunskap. En tredje typ är utbildningsorganisationer, t.ex. skolor och högskolor. Universitet är ett specialfall, eftersom de ofta spelar den dubbla rollen av att vara både forskningsinstitutioner och utbildningsinstitutioner. En fjärde typ är kapitalleverantörerna, t.ex. riskkapitalister och banker, som tillhandahåller de finansiella resurser som behövs för att exploatera ny kunskap och nya affärsmodeller. Den femte typen av aktör är myndigheter och offentliga organisationer. Orsaken till att kluster är relevanta för innovation är att när det finns en kritisk massa inom en del av en sektor kan de olika aktörerna stödja varandra. Genom samverkan inom klustret kan de skapa förutsättningar som i hög grad är anpassade till företagens behov. Universitet skapar forskningsgrupper som producerar avancerad kunskap inom relevanta områden och för vidare dessa resultat till företagen inom klustret. Högskolor erbjuder specialiserade utbildningsprogram och studenter med färdigheter som är särskilt lämpade för att arbeta inom klustret. Kapitalleverantörerna blir experter inom klustrets område och kan tillhandahålla smarta pengar genom att på ett bättre sätt bedöma risker och möjligheter inom klustrets verksamhetsområde. myndigheter företag utbildningsorganisationer kapitalförsörjare forskningsorganisationer Figur 7. Fem typer av aktörer i ett kluster 12

12 Lokala myndigheter och offentliga organ lär sig att förstå företagens behov och fattar beslut som främjar klustret och tar bort hinder för framsteg. På dessa olika sätt stödjer andra aktörer företagen och gör det enklare för dem att vara konkurrenskraftiga och att växa. Sist, men inte minst, samverkar företag med andra företag. Små företag samverkar med stora företag, inhemska företag samverkar med multinationella företag osv. De använder varandra som inköpare, som leverantörer, som teknikpartners, som källor till medarbetare med specialistkompetens, som källor till nya idéer att imitera eller helt enkelt som en inspiration till att sikta högre och ställa upp mer ambitiösa mål. Figur 1 ovan är ett sätt att illustrera alla de här samspelen inom ett kluster. Det finns fem olika typer av aktörer och mellan dem finns stigar där olika typer av aktörer kan samspela. Stigar löper mellan forskningsorganisationer och företag, mellan myndigheter och företag och så vidare. I ett perfekt kluster är trafiken tät på de här stigarna. Människor rör sig mellan aktörerna, talar med andra, förmedlar nyheter till andra, diskuterar med andra, byter jobb och binder samman systemen på tusentals olika sätt. All den här trafiken bidrar till att skapa klusterdynamiken. Kunskap sprids och delas. Samarbete gör att resurserna används på bästa möjliga sätt. Genom samordning jämkas olika aktörers intressen och handlingar samman. Figur 1 är en spännande bild. Den visar klustret på ett idealiskt och välbekant sätt. Det är den typ av kluster som alla vill ha. I verkligheten ser tyvärr inte alla kluster ut så här. I verkliga kluster finns det stora problem i kommunikationen mellan olika typer av aktörer. Små företag som anser att de har något nytt och spännande att erbjuda har svårt att ens få till stånd ett möte med de rätta personerna på ett stort företag. Det är mer sannolikt att stora företag som letar efter en ny leverantör letar efter en etablerad internationell leverantör än att de letar bland innovativa små och medelstora företag som finns rakt under näsan. Beslutsfattarna har bara vaga idéer om vad företagen egentligen behöver. Forskarna är mer intresserade av att bli vetenskapligt publicerade än av att kommersialisera sina nya fynd eller tala med näringslivsföreträdare. Skolor utformar sina kursplaner utan hänsyn till vad näringslivet efterfrågar. Det är svårt för entreprenörer att övertyga banker om att investera i nya, innovativa företag. Många småföretagare skulle le vid tanken på att kontakta det lokala universitetet för att se om de har ny teknik eller nya färdigheter som man skulle kunna utveckla tillsammans. 13

13 Det är inte svårt att inse att de här kopplingarna inte bara kommer att uppstå spontant. De olika typerna av aktörer har trots allt olika roller att spela i samhället. Universiteten har som uppgift att bedriva forskning, inte att serva företagens FoU-avdelningar. Politiska beslutsfattare har ett ansvar som omfattar betydligt mer än att serva företag med vad de begär. Utbildningsorganisationer har många andra intressenter än företag att ta hänsyn till. Och företag bedriver sin verksamhet för att skapa vinst för sig själva, inte för att ge varandra oegennyttigt stöd. Men trots detta kan man vinna stora fördelar genom att förbättra klustedynamiken. Vi kan med andra ord sluta oss till att verklighetens kluster oftast inte lever upp till den potential som klusterteorin ger dem. Kluster besitter en oerhörd potential, men i de flesta fall förblir denna potential till stor del outnyttjad. Till en början kan dessa missade möjligheter tyckas svåra att acceptera. Om världen är en plats som hela tiden rör sig mot en perfekt balans, ett tillstånd med effektivt utnyttjade resurser, tycks det osannolikt att dessa skevheter kan bestå. För varför skulle inte kluster på bästa sätt utnyttja den potential de har? När allt som krävs är lite samspel, varför skulle dessa möjliga fördelar förbli outnyttjade? Svaret är att detta samspel inte är lätt att få till stånd. Det finns tusentals skäl till varför kontakter aldrig äger rum. Ansvarig person på myndigheten förväntar sig inte att få höra några djupare insikter från industrin om vad de verkligen behöver, annat än de förutsägbara kraven på lägre skatter. Om högskoleläraren talar med näringslivet handlar det om att hitta praktikplatser för studenterna, eller att anordna en rekryteringsmässa, men absolut inte om att diskutera kursplaner eller initiera innovationsprojekt över gränserna. Näringslivsföreträdaren har ingen aning om vad forskarna vid universitetet gör, hon vet förmodligen inte vad de heter och han vet absolut inte inom vilka institutioner de är organiserade. Forskaren kan vilja se sin senaste upptäckt omvandlas till en framgångsrik kommersiell innovation, men hon vet att hennes karriär är beroende av att hon publicerar vetenskapliga rapporter och att det arbetet inte kommer att vidareutvecklas om hon umgås med folk från näringslivet. Tvärtom kommer arbetet att hämmas. Om och näringslivsföreträdaren och forskaren ändå skulle träffas och diskutera varandras arbete skulle de snart komma på att de talar olika språk och tänker på olika sätt; som om de levde i olika världar. 14

14 Detta innebär att det finns hinder för samspel som leder till gap mellan de fem delsystemen i klustret. Hinder som gör det svårt för aktörerna att kommunicera med varandra, att ge varandra information, att ta initiativ till samarbete och att föra kunskaper vidare. I figur 8 här bredvid finns en lista över sådana hinder. Det är hinder som de här som förhindrar forskningsvärlden från att sprida sina nya kunskaper till näringslivet, och som stoppar politiska beslutsfattare från att söka råd från näringslivsföreträdare. Hindren gör att trafiken går långsamt och trögt när den istället skulle kunna flyta snabbt och lätt. Hinder isolerar system där de skulle kunna vara sammankopplade. Kort sagt skapar hinder gap där det skulle kunna finnas stigar och vägar. Den bild av klustret som vi skisserade ovan, med dess breda vägar och intensiva trafik, är inte en bild av ett verkligt kluster. I verkliga kluster finns hinder, dvs floder och strömmar måste korsas om samverkan skall uppstå. Svag interaktion Bristande kunskap Glesa nätverk Olika språk Olika normer och attityder Olika vision Låg tillit Negativa incitament Stark interaktion God kunskap Täta nätverk Gemensamt språk Samma normer och attityder Samma vision Hög tillit Positiva incitament Figur 8. Olika typer av hinder som skapar gap inom ett kluster Detta får stora konsekvenser för innovationer och konkurrenskraften. Det innebär att kluster trots sin stora potential för dynamiskt samspel mellan aktörerna oftast utnyttjar endast en liten del av denna potential. Figur 9. Ett kluster med gap 15

15 + Kunskapsmisslyckanden + Nätverksmisslyckanden + Samarbetsmisslyckanden + Samordningsmisslyckanden = Innovationsmisslyckanden Det är här som klusterorganisationer kommer in i bilden. Klusterorganisationer är organisationer som ökar konkurrenskraften och tillväxten i kluster genom att sammanföra olika typer av aktörer. De kopplar samman företag med universitetsvärlden, utbildningsorganisationer med industri, stora företag med små företag, osv. Det gör de genom att tillhandahålla aktiviteter och mötesplatser där gemensamma frågor kan diskuteras och angripas tillsammans. De hjälper olika aktörer att ta sig förbi hindren och börja tala med varandra och initiera samarbeten och utbyten. På så sätt får de trafiken att flyta på vägarna. Man skulle kunna säga att det klusterorganisationer gör är att bygga broar som gör att trafiken i klustret kan flyta bättre. Det finns fem interna gap, inom klustret, som visas i figur 10: 1. Forskningsgapet, som begränsar samspelet mellan företag och forskningsorganisationer 2. Utbildningsgapet, som begränsar samspelet mellan företag och utbildningsorganisationer 3. Kapitalgapet, som begränsar samspelet mellan företag och utbildningsorganisationer 4. Myndighetsgapet, som begränsar samspelet mellan företag och offentliga organ 5. Gapet mellan företag, som begränsar samspelet mellan företag Figur 10. De fem interna gapen inom ett kluster 1 2 Dessutom hjälper klusterorganisationer till att bygga broar externt, utanför klustret. Det handlar om: 6. Gapet mellan kluster, som begränsar kopplingarna mellan olika kluster 7. Det globala marknadsgapet, som begränsar kopplingarna mellan ett kluster och de globala marknaderna Den här modellen har successivt utvecklats ur fallstudierna i CLUSNET-projektet. I följande avsnitt kommer vi att beskriva de olika gapen och ge exempel på hur klusterorganisationer fungerar i de stadsregioner som studerats i CLUSNET-projektet. 16

16 3. De sju innovationsgapen I det här kapitlet kommer vi att titta närmare på de sju innovationsgapen. Varje gap inleds med en introduktion, en illustrerande, anonymiserad historia som bygger på faktiska fall från olika kluster. Därefter beskrivs och kommenteras de olika sätten att överbrygga gapet som observerats inom CLUSNET-projektet. Forskningsgapet Sara var lite osäker i sin nya roll som grindvakt. Skulle hon främja externa kontakter på många olika nivåer och institutioner inom universitetet eller skulle hon försöka behålla viss kontroll över trafiken? För att förbättra kopplingarna med produktklustret hade hon och personer från klusterorganisationen beslutat att genomföra en konferens som skulle ta upp en del av de frågor som branschen stod inför. 17

17 Martin, ansvarig för klusterorganisationen, hade föreslagit att universitetet och klusterorganisationen båda skulle stå för inbjudan. Sara å andra sidan kände att universitet ensamt skulle vara ansvarigt för en sådan inbjudan. En annan fråga handlade om vilka som skulle bjudas in. Sara hade ärvt en kontaktlista för produktklustret från den tidigare chefen. Hon kände att kontrollen över det här nätverket var ett sätt att behålla den viktiga ställning hon hade. I slutändan skickades separata inbjudningar ut från universitetet och klusterorganisationen. När han kommit tillbaka till kontoret sade Martin till sin kollega att vi har en särskild person på universitetet för externa relationer, men jag känner att vi inte skapar förtroende och vi utvecklar inte ett tillräckligt bra samarbete. Några dagar senare kontaktade Klaus, FoU-chef på ett företag i produktklustret, Martin och presenterade en ny idé om en ny konstruktionslösning. Det var uppenbart att de borde tala med en viss professor vid universitetet. Ett antal möten hölls och vid ett tillfälle föreslog professorn ett mer strukturerat innovationsprojekt. Mitt i mötet kom professorns chef plötsligt in i rummet och började delta i diskussionen. Efter ungefär en timme sade han att han inte ville inleda några projekt om företaget inte ville sponsra en ny professur inom hans institution. Klaus reste sig upp, sade hejdå och lämnade rummet. När Martin hade gått och lagt sig den kvällen var han förvirrad. Å ena sidan pratades det mycket om samspel och samarbete med näringslivet inom universitet de hade ett kontor för externa relationer och universitets ordförande nämnde alltid samarbeten med näringslivet i sina tal. Å andra sidan, trots talen och mötena, inleddes mycket få konkreta samarbeten. Han kände också att han hade problem med att förstå hur universitetets organisation verkligen fungerade. När Martin några år senare funderade över de tidiga åren, då man börjat bygga broar mellan universitetsforskningen och näringslivet, insåg han att det var en enorm skillnad mellan att anordna möten också med personer på högsta nivå från båda sidor och att faktiskt skapa trafik och verkliga samarbeten mellan de två systemen inom klustret. 18

18 Inom universitetet fanns det inte bara personer som inte var intresserade av att samarbeta, utan det fanns också personer som aktivt stoppade trafiken på bron. Martin hade också mött människor inom näringslivet med samma inställning. I ett fall medgav en näringslivschef att han deltog i möten för att se till att samarbeten inte kom till stånd, eftersom han kände att det skulle kunna hota hans ställning inom företaget. Men personalen inom klusterorganisationen hade inte gett upp och några år senare gladde de sig åt att en ny doktorsutbildning och nya professurer med starka kopplingar till produktklustret inrättades. Det var symboliskt att efter långa diskussioner inrättades en särskild funktion för klusterworkshops och andra samarbetsaktiviteter inom universitet. Nya broar byggdes nu och det fanns uppenbart mer trafik och samarbete än tidigare. Martin och hans personal kunde bocka av ytterligare några punkter på att-göra-listan på den stora tavlan i fikarummet. En typ av brobyggande som Martin försökte få till stånd var mellan näringslivssektorn och universitetssektorn. Vi kallar det här gapet forskningsgapet och det är förmodligen det mest utforskade av de sju innovationsgapen. Det är också det gap som har fått mest uppmärksamhet i politiken under de senaste decennierna. I innovationssystemperspektivet ett centralt område inom innovationsforskningen är samspelet mellan universitet och företag en av de viktigaste drivkrafterna för innovation. Och inom europeisk innovationspolitik har investeringar i forskningsorganisationer länge ansetts vara det bästa sättet att främja högre innovationsnivåer. 19

19 Hindren för samspel mellan näringslivet och universitetsvärlden kan vara särskilt svåra att ta sig förbi. Incitamentssystemen för universitetsforskare är starka och motverkar ofta att tätare samarbeten med näringslivsaktörer utvecklas. Normerna och språket inom universitetsvärlden skiljer sig från hur det ser ut i näringslivssektorn, och administrativt har de olika tidsperspektiv vad gäller budget och arbetsplanering. I de flesta länder är gapet mellan universitetsvärlden och näringslivet brett, djupt och gammalt. Ett exempel från CLUSNET-projektet på hur man bygger starka broar som överbryggar forskningsgapet finns i Göteborgsregionen. Göteborg är en stadsregion med en stark Life Science sektor och stora universitet, framför allt Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska högskola. Göteborgs universitet har placerat sin Life Science verksamhet i anslutning till Sahlgrenska sjukhuset under namnet Sahlgrenska Academy. För att bidra till att etablera kopplingar mellan de här akademiska institutionerna och den lokala Life Science industrin har ett antal organisationer etablerats. Institute for Biomaterials and Cell Therapy (IBCT) är ett virtuellt forskningsinstitut som ligger i närheten av Chalmers. Institutet genomför forskningsprojekt med deltagare både från universitetet och från Life Science företag. Det finns också en kombinerad inkubator/företagspark/innovationscentrum som heter Sahlgrenska Science Park (SSP) vilken ligger i anslutning till Sahlgrenska sjukhuset och Sahlgrenska Academy. En av dess viktigaste uppgifter är att hjälpa forskare med utveckling och finansiering av affärsidéer inom forskningsområdet Life Science. Både IBCT och SSP får lokal/regional offentlig finansiering och offentlig finansiering erbjuds också som verifieringsstöd för innovativa forskningsidéer med stor potential för kommersialisering. Inom Life Science finns det en typ av aktör som i allmänhet inte förekommer i andra kluster. Det är hälso- och sjukvårdssektorn, som ofta domineras av offentliga hälsooch sjukvårdsleverantörer. Hälso- och sjukvårdsleverantörerna är varken näringslivsaktörer, forskningsaktörer eller myndighetsaktörer. De spelar en särskild roll och delar vissa egenskaper med alla de här grupperna. I likhet med näringslivsaktörer är hälso- och sjukvårdssektorn köpare av produkter och tjänster som life Science klustret producerar. I likhet med forskningsaktörer bidrar de till kunskapsskapande och FoUprocesser. Och i likhet med myndighetsaktörer kan de påverkas och styras av politiska beslut. I fallet Göteborg anses ett nära samarbete med regionens sjukhus vara en särskild regional styrka som ger klustret en fördel i kliniska prövningar. 20

20 Forskningsgapet är särskilt centralt inom Life Science, en sektor där innovation i mycket hög grad härleds från akademisk forskning. Life Science kluster har normalt ganska avancerade broar på plats, som i Göteborg. Leipzig är ett annat exempel, med BIO CITY Leipzig. Det är en stor inkubator som ligger i anslutning till Center for Biotechnology and Biomedicine (BBZ) vid Leipzigs universitet, med fokus på avknoppningar från universitetsvärlden och tekniköverföring. Liknande arrangemang finns dock även inom andra sektorer. I stadsregionen Manchester har Salford University planer på att förlägga digitala innehållslabb, ett spelcenter och en inkubator i utvecklingskomplexet Media City UK. Göteborg, Leipzig och Manchester representerar något olika utmaningar för forskningsgapet. I Göteborg går broarna mellan en stark akademisk sektor och en stark näringslivssektor. I Leipzig är den akademiska sektorn väletablerad med lång historia, men näringslivssektorn är till sin natur inte lika långt utvecklad. I Manchester är näringslivssektorn enorm, men den akademiska sektorn spelar en mer begränsad roll. Detta innebär att uppgiften att koppla samman den akademiska forskningsvärlden med näringslivsvärlden är helt olika uppgifter inom de tre klustren. myndigheter utbildningsorganisationer kapitalförsörjare företag Figur 11. Aktörerna i ett Life Science kluster, inklusive hälso- och sjukvårdssektorn sjukvård forskningsorganisationer Som framgår av exemplen ovan är den vanligaste modellen att offentlig finansiering eller universitetsfinansiering används för att etablera en inkubator, testbädd/demonstrator, eller någon annan form av bro från universitetsvärlden till näringslivet. Bron kan dock även byggas i motsatt riktning, från näringslivet till universitetsvärlden. Ett sådant exempel finns i Eindhoven, där Philips är ett centralt företag i mikrosystemklustret. Philips har etablerat en FoU-anläggning som heter MiPlaza (Microsystems Plaza) som ägs och drivs av Philips, men som kan användas av externa parter, inklusive universitet och forskningsinstitut. Detta är en del av Philips öppna innovationsstrategi, som syftar till att fördjupa FoU-samarbetet mellan Philips och externa parter. Även om det anses vara en viktig prioritet att överbrygga forskningsgapet inom många klusterorganisationer är det inte ett centralt mål inom alla kluster. I Dortmund är den akademiska traditionen kortare och universitetens roll i den regionala klusterpolitiken inte lika framträdande som i exemplen ovan. I de kluster vi studerade i Helsingfors och Budapest görs endast begränsade insatser för att göra universiteten delaktiga i klustren. 21

21 Utbildningsgapet Sam hade nyss kommit ut från ett möte med en kommuntjänsteman. Sam, en man i 65-årsåldern, var VD för ett stort produktföretag. Han hade ett starkt engagemang i produktklustret och han var ordförande i produktklusterorganisationen. Kommuntjänstemannen, Lin, ansvarade för gymnasieutbildningen och höll på att planera för ett nytt tekniskt utbildningsprogram. Under mötet hade Sam hävdat att det borde finnas ett särskilt produktutbildningsprogram. Merparten av Sams kolleger inom det lokala produktklustret delade inte hans uppfattning i den här frågan, utan menade att industrin inte behövde ägna tid åt att diskutera frågor som utbildning inom kommunen. Vad de menade var att utbildning var helt och hållet en fråga för kommunen. Sams kollega John hade sagt att myndigheterna och staden skulle ägna sig åt sitt arbete, som att bygga vägar och anordna utbildning, och att det är upp till industrin att bygga produkter och skapa vinst. Sam var däremot övertygad om att de kunde förstärka det regionala klustret genom att försöka få till stånd en ny specialiserad utbildning. Det huvudproblem som Sam hade diskuterat med Lin var att det saknades en nivå i utbildningssystemet mellan gymnasienivån och universitetsnivån. Sam och andra hade märkt att många tekniska jobb var för avancerade för studenter som kom direkt från skolan, men samtidigt var de för enkla för studenter med en civilingenjörsexamen. Produktföretagen hade erfarit att personer med universitetsexamina arbetade en kortare tid, men så snart de hade skaffat sig arbetslivserfarenhet sökte de sig till mer kvalificerade arbeten på andra ställen. Sams insatser för att påverka Lin var framgångsrika. Lin tog inte bara fram ett utkast till ett 1,5-årigt produktteknikprogram, utan såg också till att kommunen gjorde näringslivsföreträdare delaktiga i planeringen. Sams vision för produktutbildningen gick dock ännu längre än så. Sam och chefen för klusterorganisationen, Martin, hade sammanställt en att-göralista med 100 punkter som skulle utföras under de kommande åren. En av punkterna var att etablera en helt ny teknisk skola som var specialiserad mot produktklustret. 22

22 Visionen var att bygga upp en skola som kunde locka studenter direkt från gymnasiet, men som också kunde locka människor från industrin, som ville ha en mer formell utbildning. Detta ställde höga krav på att skolan skulle vara attraktiv, både vad gäller infrastrukturen, kursplanen och lärarna. Produktbranschen ansågs generellt inte vara särskilt spännande och modern, och det var därför en utmaning att göra skolan och industrin attraktiv, något som var nödvändigt för att kunna upprätthålla konkurrenskraften på lång sikt. När Sam körde hem från ett av de många mötena fick han en idé. Varför inte förlägga den nya skolan bredvid hans gamla företag? Att placera den mitt i produktklustret skulle både ha ett symboliskt värde och skulle kunna förstärka kontakterna mellan skolan och industrin. Några år senare förverkligades Sams vision. Det var nu dagen då den nya skolan, CTK, skulle invigas. Alla viktiga personer i regionen var där. Människor som normalt inte besökte industriområden gick nu omkring i hjärtat av klustret, uppklädda, med ett glas kallt vitt vin i handen, och lyssnade på stolta invigningstal. CTK erbjöd fyra utbildningsprogram: processteknik, anläggningskonstruktion, konstruktion av produktmaskiner och särskilda IT-lösningar. Det var fortfarande en offentlig skola, men många klusterföretag erbjöd undervisningsstöd, programvara och andra resurser, vilket gjorde skolan mycket attraktiv. Och alldeles bredvid skolan fanns ett laboratorium och testmaskiner som senare skulle köpas av klusterorganisationen, vilka kom att omvandlas till en öppen testbädd och en utbildningsplattform för produktstudenterna vid skolan. När Sam träffades sina gamla kamrater märkte han att deras inställning hade förändrats. Nära kontakter mellan näringslivet och utbildningssystemet hade blivit en del av vardagen. 23

23 Avancerade regioner tenderar att ha likartade utbildningssystem, vilka omfattar allt från grundutbildning till högre utbildning. Som vi såg i fallet ovan finns det utrymme för specialisering, inte bara på högre nivå utan också på lägre nivåer. En del av klusterdynamiken går ut på att öka specialiseringen av humankapitalet, som ett komplement till de allmänna utbildningsbehoven. Specialiseringsinsatser kan drivas av utbildningsinstitutioner på egen hand eller, som i vårt fall, genom en samverkan med klustret. Att anpassa utbildningsinstitutionerna till de behov företagen i ett kluster har, är en viktig fråga för många kluster. Klusterorganisationer i hela Europa rapporterar ofta att en faktor som håller tillbaka tillväxten inom klustret är svårigheten att hitta kvalificerad arbetskraft. Att överbrygga utbildningsgapet är därför ett viktigt mål i många klusterinitiativ. Arbetet genomförs normalt på två sätt, som kan användas var för sig eller i kombination. Ett sätt är att skapa kontakter mellan klusterföreträdare och utbildningsorganisationer med syftet att diskutera och förbättra den utbildning som erbjuds. Målet kan vara att uppnå vissa anpassningar av kursplanen eller det skulle kunna vara mer ambitiösa mål om att etablera helt nya skolor och program. Det andra sättet är att samlokalisera utbildningsorganisationerna med andra klusteraktörer. I Dortmund ansågs det vara en viktig fråga att utbilda studenter för den växande ITsektorn. Med den dramatiska nedgången inom stål-, kol och ölindustrierna krävdes en snabb tillväxt inom de nya sektorerna, och IT var en sektor som kunde utvecklas. En kartläggning av klustret visade att det fanns så många som 700 IT-företag i staden, en koncentration som man inte tidigare hade observerat. För att få en snabbstart för tillväxten inom sektorn infördes ett nytt, tvåårigt IT-studieprogram kortare än de traditionella treåriga programmen. Detta var ett sätt att snabbare öka tillgången på IT-studenter, något som det var stor efterfrågan på inom regionen. 24

24 Göteborg identifierade Life Science klustret ett strategiskt gap i den utbildning som erbjöds i regionen. Trots att det fanns ett brett utbud av affärsutbildningar fanns det ingen utbildning som var särskilt inriktad på entreprenörer inom biotekniksektorn. För att främja entreprenörskapet inom sektorn skapades Göteborg International Bioscience Business School (GIBBS) som en brygga mellan Sahlgrenska Academy och Chalmers Tekniska högskola, och i nära samarbete med de regionala hälso- och sjukvårdsorganisationerna och Life Science företagen. GIBBS erbjuder ett program på masternivå där studenterna ägnar ungefär halva tiden åt att utveckla verkliga projekt från idéstadiet till en fullskalig affärsplan, färdig för ansökan om finansiering. GIBBS ligger samlokaliserat med klustrets kärna. Att förlägga utbildningsinstitutioner på platser där andra klusteraktörer finns är en vanlig metod för att överbrygga utbildningsgapet. CLUSNET-exempel på detta innefattar: 22@ klusterdistriktet i Barcelona, Salford University campus för studenter i Media City UK i Manchester, och de utbildningsprogram som erbjuds i Brainports fordonskluster (MBO Automotive Center and Automotive Center of Expertise, som båda ligger på High Tech Automotive Campus i staden Helmond, nära Eindhoven). Kapitalgapet Martin hade varit ute på ett av sina vanliga besök hos ett av de större medlemsföretagen. Han hade träffat en grupp höga chefer för att diskutera ett nytt utbildningsprogram. Reaktionen liknade den han hade mött hos andra stora företag: vi är egentligen inte intresserade av att delta i offentligt finansierade program. Han hoppade in i sin bil och körde till en annan klustermedlem, Dronic Inc., ett medelstort företag. Efter att ha lyssnat noga var de beredda att öppna dörrarna för en person från klusterorganisationen som kunde göra en diagnos av utbildningsbehoven hos fabriksarbetarna. Resurser hade säkrats från ett EU-finansierat utbildningsprogram. Vid ett styrelsemöte i klusterorganisationen ungefär ett år senare rapporterade Sandra, ansvarig för utbildningsprogrammet, resultaten. Produktiviteten i fabriken i Dronic hade ökat med häpnadsväckande 30 procent! En styrelseledamot reagerade genom att säga att han inte kunde tro att det var sant. 25

25 Samtidigt hade en riskkapitalkoncern från en annan stad blivit intresserade av att hitta uppköpsmöjligheter i regionen. Martin och hans personal hade träffat förtaget flera gånger för att presentera investeringsmöjligheter inom det regionala produktklustret. Efter en noggrann analys förvärvade riskkapitalkoncernen tre företag, bland annat Dronic Inc, och fusionerade dem till en enda koncern. Dronics ägare hade letat efter avyttringsmöjligheter och övervägde till och med att stänga fabriken. Den trettioprocentiga produktivitetsökningen hade dock åter gjort fabriken vinstgivande, och gjorde den till en attraktiv uppköpskandidat. Martin insåg att genom att överbrygga gapet mellan industrin och offentligt finansierad utbildning hade Sandra säkrat en framtid för företaget. Genom att dessutom överbrygga gapet mellan industrin och riskkapitalet hade de möjliggjort en process som både gav klustret nya finansiella muskler och ledning, och innebar en nödvändig omstrukturering av tre medelstora företag. När förvärvet offentliggjordes tog Martin och Sandra en lång promenad till centrum och avnjöt en utmärkt middag på Martins favoritrestaurang Fyra kök. Överbryggningen mellan näringsliv och olika finansaktörer omfattar både offentlig och privat finansiering. Klusterorganisationen har tillfört offentlig finansiering från EU och från nationella och regionala källor. Utnyttjandet av de här resurserna varierar och omfattar bland annat utbildning (som i fallet ovan), bidrag till nystartade företag, tillgång till inkubatortjänster och FoU-tjänster för små och medelstora företag. Dessutom har klusterorganisationen spelat en viktig roll för att attrahera privatkapital till regionen. I jämförelse med andra gap är kapitalgapet delvis försummat inom forskningen. Det finns en omfattande litteratur om riskkapital, men den är huvudsakligen skild från klusterforskningen och inom klusterforskningen behandlas kapitalleverantörer oftast inte som en särskild grupp av aktörer, utan enbart som företrädare för näringslivet tillsammans med andra klusterföretag. Bland politiska beslutsfattare har tillgången till kapital fått ökad uppmärksamhet, men kanske mer på europeisk och nationell nivå än på regional och lokal nivå. Vissa klusterorganisationer har som huvuduppgift att stödja sina medlemmar när de ansöker om finansiering, från EU eller från nationella fonder för regionutveckling 26

26 På en mer allmän nivå finns det flera CLUSNET-exempel på klusterinitiativ som har som övergripande mål och ett av sina långsiktiga syften att attrahera kapital. Manchesters vision för Media City UK inkluderar att bygga upp ett nätverk med alla typer av aktörer, inklusive kapitalleverantörer: riskkapitalföretag, teknikleverantörer, TV-medier, filmmedier, webb, mobilteknik, förlagsverksamhet, detaljister och andra affärstjänster. På ett liknande sätt är ett av fokusområdena för Göteborgs Life Science kluster att attrahera specialkunskap och kapital till det biomedicinska området inom regionen. När det gäller konkreta aktiviteter är Dortmund ett fall som är värt att lyfta fram. I takt med att de tre huvudindustrier som hade varit ryggraden i stadens ekonomi kol, stål och öl gick tillbaka var det uppenbart att nya teknikföretag och små och medelstora företag skulle vara avgörande för den framtida ekonomiska tillväxten. De lokala bankerna hade dock under en längre period varit vana att arbeta med stora företag inom tung industri, och hade mycket begränsad erfarenhet inom nya sektorer och av små kunder. Därför anordnade stadsutvecklingsprojektet rundabordsmöten med utvalda sektorer för att etablera kontakter mellan dem och bankerna, och för att förbättra bankernas kunskaper inom de nya sektorerna. Denna typ av aktiviteter som är inriktade på den privata kapitalmarknaden är dock inte lika vanligt förekommande och framträdande som de aktiviteter som är inriktade på offentliga finansiella resurser, framför allt EU-finansiering. De betydande resurser som är tillgängliga genom EU:s regionfonder och ramprogram har gjort EU-finansiering till en viktig prioritet för många klusterinitiativ. Den nya utvecklingsplanen för Ungern var t.ex. en central ansats att kanalisera EU:s struktur- och sammanhållningsfonder, vilket tillförde upp till 22 miljarder euro, och en del av detta, cirka 1,5 miljard euro, kanaliserades till Pole -programmet, med projekt inom affärsmiljöutveckling och företags- och klusterutveckling. Fördelningen av denna EU-finansiering var en central organisationsprincip inom Pole -programmet. (I april 2011 bildades en ny division med namnet klusterutvecklingskontoret som tog över de klusterrelaterade uppgifterna från Pole -programkontoret.) Jämförelsevis är tillgång till privat kapital mera av en utmaning i Ungern. När det gäller mobilitets- och multimediaklustret i Budapest fanns det en uppenbar brist på riskkapital och kapital från affärsänglar. 27