21 Landstingstyrelsens årsredovisning Arbetsutskottets förslag till beslut

Transkript

1

2 Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Landstingstyrelsens årsredovisning 2010 Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsens Årsredovisning för 2010 godkänns. Ärendet Från och med 2010 hanteras huvuddelen av landstingets resurser av Landstingsstyrelsen (LS). LS svarar för följande tre områden: Kostnader och intäkter som hanteras under finansförvaltningen Beställning av hälso- och sjukvård, tandvård samt regional verksamhet. Politisk- och tjänstemannaledning. I landstingets budget för 2010 har fastställts ekonomiska ramar för angivna områden. I följande beslutsärenden har LS konkretiserat innehållet inom respektive område. LS 9/10 Finansförvaltningen LS 171/09 Beställd verksamhet LS 210/09 Förtroendemannabudget LS 213/09 Tjänstemannabudget I föreliggande årsredovisning sker en återrapportering till LS av utvecklingen per delområde under I budget för 2010 avsattes medel för oförutsedda kostnader under politisk och tjänstemannaledning. För att tydliggöra det ekonomiska utfallet för ledningsorganisationen har anslaget för oförutsedda kostnader flyttats till finansförvaltningen enligt LS 100/2010. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande den 2 februari 2011 Protokollsutdrag dokument till Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR SID 1 (1)

3 Landstingets ledningsstab TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR LS-LED Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens Årsredovisning, 2010 Förslag till beslut 1. Godkänna Landstingsstyrelsens Årsredovisning för 2010 LANDSTINGET SÖRMLAND Karin Welin Landstingsdirektör Nicholas Prigorowsky Ekonomidirektör Bakgrund Från och med 2010 hanteras huvuddelen av landstingets resurser av Landstingsstyrelsen (LS). LS svarar för följande tre områden: Kostnader och intäkter som hanteras under finansförvaltningen Beställning av hälso- och sjukvård, tandvård samt regional verksamhet. Politisk- och tjänstemannaledning. I landstingets budget för 2010 har fastställts ekonomiska ramar för angivna områden. I följande beslutsärenden har LS konkretiserat innehållet inom respektive område. LS 9/10 Finansförvaltningen LS 171/09 Beställd verksamhet LS 210/09 Förtroendemannabudget LS 213/09 Tjänstemannabudget Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(02) Februari\(11) Årsredovisning\2 Tjut Landstingsstyrelsens årsredovisning 2010.doc SID 1(2) Utskriftsdatum: :18

4 I föreliggande årsredovisning sker en återrapportering till LS av utvecklingen per delområde under Nedan sammanfattas det ekonomiska utfallet. Ytterligare information presenteras i underliggande rapporter per delområde. tkr Utfall 2010 Budget 2010 Avvik budgetutfall Finansförvaltning Beställd verksamhet Politisk och tjänstemanna ledning Summa I budget för 2010 avsattes medel för oförutsedda kostnader under politiskoch tjänstemannaledning. För att tydliggöra det ekonomiska utfallet för ledningsorganisationen har anslaget för oförutsedda kostnader flyttas till finansförvaltningen enligt LS 100/2010. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2011\(02) Februari\(11) Årsredovisning\2 Tjut Landstingsstyrelsens årsredovisning 2010.doc SID 2(2) Utskriftsdatum: :18

5 Dnr LS-LED Årsredovisning 2010 för finansförvaltningen De intäkter och kostnader som hanteras under finansförvaltningen är interna ränteintäkter, pensioner samt övriga poster av landstingsövergripande karaktär. I nedanstående tabell sammanfattas per delområde, utfall, budget samt avvikelse jämfört med budget. (tkr) Utfall 2010 Budget 2010 Avvik budgetutfall Interna ränteintäkter Pensioner Övriga poster Summa Finansförvaltningen redovisar en nettokostnad år 2010 på totalt 185,5 mnkr. Jämfört med budget är det ett underskott på 2,7 mnkr. Underskott uppvisas för interna ränteintäkter och pensioner medan övriga poster redovisar ett överskott jämfört med budget. Nedan kommenteras respektive delområde. Interna ränteintäkter De interna ränteintäkterna uppgår för året till 30,3 mnkr vilket är 3,2 mnkr lägre än budgeterat. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen betalar enligt beslut, LF 45/2010 inte någon intern ränta under 2010 vilket i huvudsak förklarar avvikelsen. Pensioner Den del av pensionskostnaderna som finansieras centralt uppgår till 145,7 mnkr vilket är 2,6 mnkr mer än vad som förutsattes i budgeten, en avvikelse med 1,8 %. Övriga poster Under övriga poster redovisas vissa specialdestinerade statsbidrag. Vidare redovisas kostnader som finansieras av sjukvårdsmiljarden, medlemsavgifter, omstrukturering, tomställda lokaler samt oförutsedda kostnader.

6 Dnr LS-LED Totalt för övriga poster redovisas för 2010 en nettokostnad på 70,1 mnkr vilket är 3,2 mnkr mindre än budgeterat. Överskottet beror framför allt på lägre kostnader för avtalsförsäkringar i och med att AFA beslutat att sänka premien för Kostnaderna för aktiviteter kopplade till Sjukvårdsmiljarden är 2,3 mnkr högre än vad som förutsattes i budgeten. Under separat avsnitt nedan redovisas arbetet inom Sjukskrivningsprocessen som inkluderar Sjukvårdsmiljarden mer ingående. Kostnaden för pandemivaccinationen uppgick för året till 17,4 mnkr vilket är 10,4 mnkr mer än det statsbidrag för ändamålet som inte förbrukades under föregående år. Statsbidraget redovisas under generella statsbidrag. Eftersom ingen kostnad var beaktad i budgeten för detta redovisas en negativ budgetavvikelse. Ovan redovisade budgetöverskridande motverkas av att årets kostnader för framför allt omställning och oförutsett inte beräknas uppgå till budgeterad nivå. För 2010 avsattes 67 mnkr för oförutsedda kostnader. Under året har 62,8 mnkr av anslaget disponerats till följande ändamål. (tkr) Utfall 2010 Biobank o Tobias registret, LS 206/ Framtidens landstingshus, LS 128/ Informationsinsatser, LS 128/ Kostnadsfritt säsongsinfluensa vaccin, LS 185/ Kultursamarbete i länet, LS 155/ Ledarskapsutbildning, LS 128/ Neuropsykiatri, LS 128/ Nya hälsotorget KSK, LS 146/ Ostlänken - fortsatt planering, LS 154/ SALSA - öka överlevnaden vid hjärtstopp, LS 128/ Sjukresor antalet medföljande vårdnadshavare, LS 155/ Sommarpraktik 2010, LS 132/ Stockholm-Uppsala Life Science, LS 6/ Subvention av preventivmedel, LS 39/ Utökad uppdragsersättning till HoS, LS 184/ Utökat fastighetsunderhåll, LS 128/ Webbaserad miljöutbildning, LS 77/ Totalt

7 Dnr LS-LED Sjukskrivningsprocessen Arbetet inom sjukskrivningsprocessen inkluderar Sjukvårdsmiljard, Rehabiliteringsgaranti, RAR, RSG mm och ingår i uppdraget för landstingets styrgrupp för sjukskrivningsprocessen. Här beskrivs kortfattat genomförda insatser inom Sjukvårdsmiljard och Rehabiliteringsgaranti. Rehabiliteringsgarantin hantera ekonomiskt inom hälso- och sjukvården. Plattformen för landstingets arbete med att minska antalet sjukskrivna och att fler återgår i arbete är TRIS - Tidig Rehabilitering i Samverkan, där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Landstinget är ingående parter. Ohälsotalet för Sörmland var januari ,8 och i december nere på 31,9 dagar. Statistik från november 2006 visar ett ohälsotal på (Ohälsotalet, se *) Sjukvårdsmiljarden Staten och SKL har för åren tecknat en överenskommelse om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Landstingets handlingsplan bygger på denna överenskommelse och innebär fortsatt arbete/insatser för att minska sjukfrånvaron och förbättra sjukskrivningsprocessen i Sörmland. Sjukvårdsmiljarden består av en fast och en rörlig del som är befolkningsrelaterad. För att få ersättning enligt den fasta delen har landstinget till Försäkringskassan för 2010 redovisat: Hälso- och sjukvårdens ledningssystem för sjukskrivningsprocessen inklusive en handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess. Kvaliteten på de medicinska underlagen ska vara sådan att 50-70% innehåller obligatoriska uppgifter. FK kommer under februari - mars 2011 att genomföra en granskning av underlag och resultatet av detta utbetalas under april månad. Införandeplan för elektroniskt överförbara medicinska underlag i ärenden om sjukpenning Fördjupade medicinska utredningar rutin och team har skapats inom vården för att utföra dessa utredningar till FK. Ersättning för den rörliga delen baseras på minskat antal sjukpenningdagar och uppgår till 7,3 mnkr för För arbetet inom TRIS och för att även i övrigt ha en fungerande sjukskrivningsprocess på de olika vårdenheterna finns rehabkoordinatorer utsedda på alla vårdcentraler, smärtmottagningar, medicinmottagningen KSK samt inom psykiatriska och ortopediska klinikerna. Dessa är spindeln i ett väl fungerande sjukskrivningsarbete och har till sitt stöd en sakkunnig

8 Dnr LS-LED läkare. Uppdraget består av tre delar vårdsamordnare, dialog och lots där fokus ligger på multiprofessionellt teamarbete. Dessa funktioner finansieras via Sjukvårdsmiljarden liksom bl a sjukskrivningskommitté, medlemsavgift till RAR och sjukgymnast på akutmottagningar. Sjukskrivningskommittén ska ge stöd, förmedla kunskap, initiera och genomföra insatser som leder till en väl fungerande sjukskrivningsprocess. Dialog kring sjukskrivningspraxis, stöd för implementeringen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och att skriva bra medicinska utlåtanden är prioriterade uppgifter. Under året har kommittén tillsammans med FK haft ca 20 utbildningstillfällen - Det goda intyget för läkare samt besökt alla vårdcentraler samt ca 10 kliniker (ort, psyk, onk, med). Vidare har ATläkarna fått utbildning inom försäkringsmedicin och användandet av det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Nätverksträffar för rehabkoordinatorer har genomförts vid 5 tillfällen och för sakkunniga läkare vid fyra. Rehabiliteringsgaranti Landstinget har erhållit särskilt riktade bidrag för att stimulera rehabiliteringsinsatser. Bidragen är prestationsvillkorade. För 2011 är en ny överenskommelse tecknad som i stort överensstämmer med den föregående. Rehabiliteringsgarantin innefattar behandlingsinsatser för personer i åldern år med icke specificerad smärta i rygg, nacke och axlar (MMR multimodal rehabilitering)och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stressrelaterad ohälsa. Vid behandling av ångest, depression och stresstillstånd gäller att behandlingsinsatserna ska syfta till att återfå funktion som kan bidra till återgång i arbete. Behandlingen är kognitiv korttidsterapi. Kompetens för att utföra dessa samtalsserier finns i första hand på SRS-kliniken och inom primärvården. Behandling av icke specifik smärta i rygg, nacke och axlar gäller för personer med långvarig smärta, minst tre månaders varaktighet, från nackeskuldror och/eller ländrygg eller generaliserad smärta, t ex fibromyalgi. Arbetsåtergång eller att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande efter genomgånget multimodalt rehabiliteringsprogram ska bedömas som rimligt eller troligt. MMR bedrivs främst inom SRS-kliniken men börjar även komma igång inom primärvården.

9 LS-LED Årsredovisning 2010 för av landstingsstyrelsen beställd verksamhet Från och med 2010 hanteras huvuddelen av landstingets resurser av landstingsstyrelsen (LS). LS svarar för beställning av landstingets hälsooch sjukvård samt tandvård och betalar kostnaden för den regionala verksamheten. I beslut LS 171/09, Budget för av Landstingsstyrelsen beställd verksamhet, har konkretiserats vad som ingår i LS beställning. Årsredovisningen återkopplar till denna budget. Ekonomi Nedan redovisas budget samt bokslut för de delområden som specificerats i LS nämndbudget. Beställd verksamhet tkr Utfall 2010 Budget 2010 Avvik budget bokslut Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden Privata vårdgivare Hälsoval Rättpsykiatrisk vård Samverkansnämnden FoU för äldre Receptläkemedel, central del Vårnäs Sjukgymnastik Löt Biobank Organisationsbidrag HoS Hälso- och sjukvård för asylsökande Satsningar * Summa Hälso- och sjukvård Tandvård Regional verksamhet Kollektivtrafik Bidrag regionförbundet Sörmlandsturism AB Organisationsbidrag reg Interkommunal ersättning Summa Regional verksamhet TOTALT

10 LS-LED *Satsningar 2010 tkr Utfall 2010 Budget 2010 Avvik budget bokslut Hälsofrämjande arbete Nationell handlingsplan IT Nya tjänstekort IT-stöd, adm Väntrum Totalt satsningar Årets resultat Landstingsstyrelsens beställarbudget redovisar ett samlat positivt resultat på 359 tkr. Delområdet hälso- och sjukvård redovisar underskott på tkr, medan områdena tandvård och regional verksamhet uppvisar positiva resultat på tkr respektive tkr. Beställd verksamhet Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen I avvaktan på beslut om ny modell för ersättning av den specialiserade hälso- och sjukvården, utbetalas ersättning till hälso- och sjukvårdsförvaltningen som anslag enligt en fastställd fördelning. Detta medför för beställaren, att årets utfall vad avser denna del helt följer budget. Privata vårdgivare Medborgarperspektivet Privata vårdgivare avser de enskilda vårdgivare som driver verksamhet enligt etableringslagarna eller via upphandlade vårdavtal och hanteras inom Enheten för Hälsoval. Den verksamhet som bedrivs av privata vårdgivare har sin givna del i sjukvårdssystemet och fluktuationer i specialiteter och antal påverkar övrig hälso- och sjukvård. Villkoren för att bedriva vård i enlighet med etablering regleras i Lag om Läkarvårdsersättning samt Lag om ersättning för sjukgymnastik. Här finns begränsade möjligheter att påverka lokaliseringsort och innehåll. När det gäller vårdavtal upphandlade enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling, bestämmer landstinget villkoren. Gamla avtal som löper utan upphandling kommer successivt att upphöra. Beslutade och genomförda upphandlingar under året är gynekologisk mottagning inklusive mödrahälsovård till Nyköping samt barnläkare (motsvarande ca halvtid) till Strängnäs. Upphandling av psykiatriker till

11 LS-LED Katrineholm resulterade i 0 anbud. Fyra vårdgivare, 0,5 gynekolog, 0,5 psykiatriker samt 1,75 sjukgymnast, har under året avslutat sina verksamheter. Ekonomiperspektivet Under 2010 har budgetjusteringar avseende privata vårdgivare gjorts enligt beslut i landstingsstyrelsen. Dessa förändringar avser överföringar till hälsooch sjukvården och beskrivs nedan. Beslutade budgetjusteringar privata vårdgivare Tkr Tid Överföring psykoterapi LS 196/ Tillsvidare Överföring barnläkare (Nyköping) LS 3/ Tillsvidare Överföring ÖNH-läkare (Eskilstuna) LS 129/ Summa Uppdragsersättningen 2010 är tkr. Till detta kommer tkr som överförs från Hälsoval och motsvarar det budgetutrymme som överfördes från Privata vårdgivare vid starten av Hälsoval. Det ekonomiska resultatet ger ett överskott på tkr. Detta beror dels på lediga utrymmen p.g.a. avslutade vårdavtal, dels på att vårdgivare som arbetar enligt etableringslagarna inte producerar upp till det ekonomiska tak man har rätt till. I december fattades beslut om upphandlingar motsvarande tkr. Hälsoval Sörmland Bakgrund Hälsoval är landstingets beställarfunktion för primärvård i Sörmland. I uppdraget ingår att skriva avtal för etablering av vårdcentraler, följa upp skrivna avtal med fokus på kvalitet, kompetensnivå, bemötande. En viktig förutsättning är att upprätthålla konkurrensneutralitet mellan olika aktörer. Medborgarperspektivet Syftet är att uppnå bästa möjliga hälsa i befolkningen, att stärka patientens ställning, att öka tillgängligheten, att ge hälso- och sjukvård med god kvalitet, att tillgodose en hög patientsäkerhet samt att främja kostnadseffektivitet. I Hälsoval Sörmland har medborgarna möjlighet att fritt välja vårdenhet inom länet.

12 LS-LED Uppföljning av styrtal Styrtal Utfall Måltal Andel invånare som utnyttjat vårdvalet genom aktiv listning. 22% 100% sörmlänningar har under 2010 aktivt valt vårdcentral. Detta utgör 22% av befolkningen. Målsättningen på sikt är att alla sörmlänningar ska lista sig aktivt. Andelen sörmlänningar som är listade på privata vårdcentraler är 24%. Styrtal Utfall Måltal Andel patienter som registreras i Nationella diabetesregistret 98,9% 100% Antalet kvalitetsregister ökar och detta är ett första steg i en strävan efter ökad kvalitativ uppföljning av vården. Styrtal Utfall Måltal Andel i målgruppen (10% av befolkning) som fått Frågor om din hälsa 45% 100% Strävan är ökat fokus på hälsofrämjande arbete. Detta sker bl a genom att vårdcentralerna får en ekonomisk ersättning för detta. Ersättningen kommer att höjas Förnyelseperspektivet Efter ett år har antalet vårdcentraler ökat från 21 till 25 och antalet privata vårdcentraler från två till åtta. Nedanstående tabell visar utvecklingen vad gäller antalet besök i primärvården. Hemsjukvården överfördes till kommunerna För att få jämförbarhet har dessa besök exkluderats. Antalet besök under 2010 har ökat med drygt jämfört med 2009.

13 LS-LED Besök primärvård exkl hemsjukvård Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal 4 Nedanstående tabell visar telefontillgängligheten i primärvården per vårdcentral. Te le fontillgäng lighe t 2010 Jan Feb Mar Ap r Maj Ju n Jul Aug Sep Okt Nov Dec Mål Bagargatan Centrum Flen Ekeby Ekensberg Familjedok tore rna Strä ng näs Flen Fröslunda Gnesta City Eskilstuna (fd Kungsgatan) Ky rk back en Strä ngnä s Linden Malmköp in g Mariefred Nävertorp Oxelösund Skiftinge Sm eden Eskilstuna Stadsfjärden Nyköping Sträng näs Torshälla Trosa Tunafors Vingåker Vå r V årdcentra l Katrineholm Å sidan Lövåsen Stängd fr o m 17/6 90 Sandbäcken Har övergått till VC Linden 90 >/= 90 % 80-89% < 80 %

14 LS-LED Uppföljning av styrtal Styrtal Utfall Måltal Andel enheter som klarar det nationella målet på 90% telefontillgänglighet 80% 100% Telefontillgänglighet är en del av kvalitets- och hälsoersättningen. Målsättningen är att alla vårdcentraler ska klara de nationella målen. Som framgår av tabellen ovan är det fem vårdcentraler som inte klarar målet för perioden januari-december Den senaste nationella mätningen visar att Sörmland är ett av två landsting som har förbättrat telefontillgängligheten mest. Enligt den mätningen är telefontillgängligheten i primärvården 96%. Styrtal Utfall Måltal Nationellt mål avs andel patienter som får läkarbesök inom 7 dagar 93% 80% I Sörmland får 93% av patienterna komma på läkarbesök inom 7 dagar. Det är något högre än rikssnittet på 92%. Styrtal Utfall Måltal Andel primärvårdsbesök av totala besök (täckningsgrad) 52,8% 50% Täckningsgraden (antalet läkarbesök i primärvård i förhållande till totalt antal läkarbesök) har ökat från dryga 47% till nästan 53% vilket är något bättre än målet på 50%. Detta är ett tydligt tecken på att primärvården utför en ökande andel av den totala vårdproduktionen i öppen vård.

15 LS-LED Ekonomiperspektivet Uppföljning av styrtal Styrtal Utfall Måltal Avvikelse mot budgeterat resultat -22,4 mnkr 0 I budget 2010 beräknades antalet sörmlänningar till och den budgeterade utbetalningen av listersättning fastställdes till tkr. På grundval av detta fastställdes priset per listpoäng för 2010 till kr. När ersättningsmodellen nu körs skarpt visar det sig att antalet sörmlänningar har ökat betydligt och uppgår till Detta medförde att kostnaden för listersättning slutade på tkr. Differensen avser både fler invånare och en högre andel åldersrelaterade poäng. Budgeten för listersättning överskreds således med tkr. I ersättningsmodellens prestationsdel ersätts vårdcentralerna för besök upp till en taknivå. Utifrån de simuleringar som gjordes under 2009 beslutades taknivån för 2010 till 2,11 besök per listad. Ett fel i simuleringsmaterialet kombinerat med det ökade antalet invånare gör att 2010 års budget för prestationsersättning på tkr kommer att överskreds med tkr. Intäkterna är högre än budgeterat och den största posten är återsökt moms vilket kan hänföras till de privata vårdcentralerna som enligt regelverket får momskompensation med 6 % av listersättningen. Ersättningen från staten uppgick till tkr. Årets resultat är tkr vilket är en avvikelse mot budget på samma belopp. Detta är något bättre än de prognoser som lämnats under året. Styrtal Utfall Måltal Hälsovalskostnad per invånare kr kr Det faktum att både listersättning och prestationsersättning överskred budget innebär att hälsovalskostnader per invånare också blev högre än budgeterat. Antalet invånare i Sörmland har under året ökat med personer. Styrtal Utfall Måltal Kostnad för förskrivna läkemedel per invånare 999 kr kr

16 LS-LED Kostnaderna för läkemedelsförskrivning bokförs centralt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och är således en fri nyttighet för vårdcentralerna. Utvecklingen hittills visar dock att förskrivningen håller sig inom rimliga nivåer. Övriga nyckeltal Produktivitet mätt som hälsovalskostnad per besök i primärvården Utfall kr Måltal Ett sätt att se på primärvårdens utveckling är att följa produktiviteten dvs kostnaden per producerad enhet. I detta fall definieras detta som totala hälsovalskostnader per besök i primärvården. Övrig hälso- och sjukvård Under året har antalet sörmlänningar som vårdats på Karsudden fyllt de 30 platser som Sörmland avtalat om. Därutöver har patienter vårdats hos andra vårdgivare utanför länet. Vårdbehovet har varit större än vad som förutsågs i budgeten och även större än vad som prognostiserats under året. Totalt redovisas ett underskott mot budget på tkr. Kostnader för asylsökandes hälso- och sjukvård har ökat sedan föregående rapportering och visar ett utfall tkr. Statsbidraget som budgeteras inom finansförvaltningen ökar i motsvarande grad. De särskilda satsningar som budgeterats hos beställaren lämnar ett överskott på tkr. Avvikelsen kan hänföras till insatser avseende det hälsofrämjande arbetet. Övriga ersättningar har betalats ut i enlighet med budget. Nedan kommenteras det hälsofrämjande arbetet ytterligare. Hälsofrämjande arbete Av tabellen nedan framgår budget och utfall inom respektive perspektiv (tkr) Utfall 2010 Budget 2010 Avvik budgetutfall Befolkning Patient/Individ Personal Summa

17 LS-LED I beloppen för Patient/individ ingår tkr för den grundbemanning som finns för att bedriva utveckling av det hälsofrämjande arbetet. Under 2010 avsattes medel till nedanstående projekt eller insatser av mer permanent karaktär. Befolkning Barnhälsovården BHV har beviljats medel för utveckling av Föräldragruppsverksamheten. Landstinget ska via stöd i föräldraskapet medverka till friska och glada barn med trygga föräldrar. Verksamheten ska kännetecknas av fokus på det jämlika och jämställda föräldraskapet. Det övergripande målet har varit att ta fram metoder för att nå högprioriterade men uppenbart underrepresenterade grupper. Processer som beviljats medel och startat upp under 2010 är Äldres hälsa i Sörmland och Utan språket är du körd. Båda processerna kommer att pågå under Kartläggningen Vem besöker Familjecentralen är bearbetad och resultatet presenterat i flera grupper. Under våren 2011 kommer dessutom en skriftlig sammanställning av resultatet av kartläggningen. En Besöksinventering är genomförd på Nynäs. Enkätundersökningen riktades specifikt till besökare vid utställningen Älskas ätas. Resultatet håller på att sammanställas och beräknas vara klart under första delen av Två processer, LIV i Sörmland och Mångfaldsarbete inom ungdomsmottagningar i Nyköping, skulle ha startat under 2010 men har försenats och kommer att påbörjas under Patient/individ Utvecklandet av Föräldragruppsverksamheten inom Barnhälsovården BHV i samarbete med Mödrahälsovården MVC. Detta är samma projekt som beskrivs ovan under befolkning och stöds med ekonomiska medel från båda perspektiven. Huvudmålet är samma som formuleras ovan. Barnhälsovården BHV deltar i en multicenterstudie som koordineras i samarbete med Karolinska institutet och Uppsala universitet. Studien benämns Primroseprojektet och påbörjades 2008 och kommer att pågå tom Målet är att hejda den negativa utvecklingen av barnfetma genom primärprevention. Kostnader är avsatta för projektledartid och för ersättning av utbildningstid för medarbetare. Utbildningsinsatserna är i och med detta år avslutade men medel till projektledare kommer att utgå tom 2013.

18 LS-LED Genom inrättandet av en funktion på respektive vårdcentral som benämns Hälsokoordinator säkras och läggs en grund för arbetet med insatser inom olika levnadsvanor. Syftet är att stärka patientens vilja till utvecklandet av hälsosamma levnadsvanor. Detta görs genom införandet av frågeformuläret; Frågor om din hälsa och en struktur som stödjer insatser inom områdena, fysisk aktivitet, kost, tobak, alkohol och psykisk hälsa. Patienten skall på varje vårdcentral där Hälsokoordinatorskonceptet införs kunna ges stöd till ökad fysisk aktivitet, stöd för tobaksavvänjning, viktminskning, riskbruk och psykisk ohälsa utifrån ett hälsoperspektiv, såsom minskad stress och goda sömnvanor. Personal Hälsovecka Under v gjorde Folkhälsoinstitutet en nationell satsning för att sätta fokus på fysisk aktivitet och goda matvanor och dess betydelse för hälsan. Medarbetare i Landstinget Sörmland erbjöds under den veckan att delta i ett antal olika aktiviteter i syfte att få prova på, inspireras och förhoppningsvis även få en viss återhämtning. Lokala friskvårdsarrangörer och Landstingets fritidsföreningar var engagerade i flertalet av aktiviteterna i syfte att efter veckan ge möjlighet till fortsättning. Det fanns också möjlighet att delta på föreläsningar med Per Gärdsell, docent i ortopedi och en flitigt anlitad föreläsare och utbildare i hälsa. En utvärderingsenkät delades ut vid alla aktiviteter och av 224 inkomna enkäter var 171 nöjda med Hälsoveckan och dess program som helhet. 7 var inte nöjda samt 46 personer angav svarsalternativet; vet inte. Möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd - för delfinansiering av hälsofrämjande aktiviteter i arbetsgrupper. Arbetsplatser erbjuds att ansöka om delfinansiering av gruppinsatser. Insatserna ska utifrån arbetsgruppens behov syfta till att öka välbefinnande och hälsa. Exempel på insatser som har beviljats: Handledning, föreläsningar, medarbetarskapsutveckling, massage, yoga och prova-på aktiviteter. Hälsodiplomering Arbetsplatser erbjuds möjlighet att skapa ett långsiktigt och effektivt hälsofrämjande arbete. Genom att ansöka om att få hjälp av Korpen att stämma av och strukturera upp sitt hälsoarbete och efter ett aktivt arbete kan arbetsplatsen bli diplomerad som en hälsofrämjande arbetsplats. För att bli hälsodiplomerad måste man se över och arbeta med hälsa inom fyra områden: vision, strategi, organisation samt friskvård och rekreation. Enheter/Verksamheter som har startat ovanstående arbete är Karsuddens sjukhus, Serviceförvaltningen samt Personalutvecklingsenheten, LLS. Utbildning/Utveckling Föreläsning/seminarie för personalchefer och PAkonsulter med Tommy Ljusenius, Beteendevetare, föreläsare/utbildare inom hälsa.

19 LS-LED TANDVÅRD Landstingets tandvårdstöd för vuxna Drygt personer bedömdes ha rätt till munhälsobedömning i sitt eget boende samt s.k. nödvändig tandvård enligt sjukvårdstaxa. Av dessa fick personer en munhälsobedömning 2010 vilket är en minskning med 6 % jämfört med Av dem som var berättigade tackade 38 % nej till erbjudandet vilket är en ökning med ett par procentenheter. Den uppsökande verksamheten är upphandlad och sedan 1 januari 2010 har Folktandvården Sörmland ansvar för tre av länets kommuner medan ett privat företag har uppdraget i resten av länet. Under 2010 erhöll personer nödvändig tandvård vilket är en ökning med 18 % jämfört med föregående år. Kostnaderna för den här delen av stödet ökade med 24 % jämfört med Ökningen beror till största delen på att mer förebyggande tandvård har gjorts i personernas boende i samband med s.k. mobil tandvård. Patienterna kan fritt välja vårdgivare för den nödvändiga tandvården och Folktandvården Sörmlands andel av kostnaderna sjönk till 46 % för 2010 (59 % under 2009). När det gäller tandvård som utgör ett led i en sjukdomsbehandling var volymer och kostnader i nivå med föregående år. Drygt personer fick behandling och kostnaderna för 2010 uppgick till knappt 6,5 miljoner kronor. Barn- och ungdomstandvård - individuell allmäntandvård Enligt landstingets anvisningar för barn- och ungdomstandvården ska samtliga 3- och 19-åringar undersökas medan barnen vid övriga åldrar kallas till undersökning utgående från behov och baserat på en individuell riskbedömning. Intervallet mellan två undersökningar får vara högst två år. Under året undersöktes ca barn någon gång hos tandläkare eller tandhygienist vilket motsvarar 69 % av samtliga barn och ungdomar. Kostnaden för den individuella allmäntandvården var 59,9 miljoner kronor 2010 vilket är en ökning på 1,2 % jämfört med föregående år. I slutet av 2010 hade knappt 8 % av Sörmlands barn och ungdomar valt en annan vårdgivare än Folktandvården Sörmland vilket är ungefär samma andel som föregående år. Andelen som valt privat vård varierade mellan 3 % och 21 % mellan kommunerna i länet.

20 LS-LED Folktandvårdens uppdrag Inga uppgifter har inkommit från Folktandvården Sörmland (27 jan) Ekonomi Budget och utfall 2010 för det samlade tandvårdsåtagandet redovisas nedan. (tkr) Utfall 2010 Budget 2010 Avvik budgetutfall Tandvårdpeng barn 3-19 år Tandvårdsstöd för vuxna Folktandvårdens uppdrag Övrigt (ST-utb, tolk, mm) Summa