Landstingsstyrelsens delårsrapport 1, 2011

Transkript

1

2

3 Landstingets ledningsstab TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR Inga Karlsson, LS-LED Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens delårsrapport 1, 2011 Förslag till beslut 1. Godkänna Landstingsstyrelsens delårsrapport 1, 2011 Karin Welin Landstingsdirektör Nicholas Prigorowsky Ekonomidirektör Ärendebeskrivning I budget för 2011 har landstingsfullmäktige fastställt den ekonomiska ramen för landstingsstyrelsen uppdelat på verksamhetsområden. Landstingsstyrelsen ansvarar för följande områden: Beställning av hälso- och sjukvård, tandvård samt regional verksamhet. Verksamhetskostnader och intäkter under finansförvaltningen Politisk och tjänstemannaledning Landstingsstyrelsen har därefter enligt beslut LS 206/2010 och LS 234/2010 konkretiserat fördelningen av de ekonomiska resurserna. Beslutade budgetjusteringar enligt LS 234/2010 samt LS 72/2011 har beaktats i föreliggande delårsrapport. Sistnämnda beslut ska fastställas av landstingsfullmäktige vid sammanträde den 19 april. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR SID 1(2)

4 I föreliggande delårsrapport sker en återrapportering till LS av situationen per delområde t o m mars månad dessutom presenteras en årsprognos. Nedan sammanfattas det ekonomiska utfallet. Ytterligare information presenteras i underliggande rapporter per delområde. tkr Utfall 2011 Budget 2011 Prognos 2011 Avvik budgetprognos Finansförvaltning Beställd verksamhet Politisk och tjänstemanna ledning Summa ORG NR SID 2(2)

5 Dnr LS-LED Delårsrapport 1, 2011 för finansförvaltningen De kostnader och intäkter som hanteras under finansförvaltningen är interna ränteintäkter, pensioner samt övriga poster av landstingsövergripande karaktär. I nedanstående tabell sammanfattas, per delområde, periodutfall, budget, årsprognos samt avvikelse jämfört med budget. (tkr) Utfall period 2011 Årsbudget 2011 Årsprognos Avvik budgetprognos 2011 Interna ränteintäkter Pensioner Övriga poster Summa Finansförvaltningen redovisar sammantaget en intäkt för perioden på totalt 3,2 mnkr. Anledningen till det positiva periodutfallet är den uppbokade intäkten på 34,7 mnkr för försäljningen av Folktandvårdsverksamheten. Detta är också anledningen till den positiva budgetavvikelsen för året som dock reduceras för beräknat underskott för pensioner. Nedan kommenteras respektive delområde. Interna ränteintäkter Det interna räntenettot beräknas bli 2,3 mnkr lägre än budgeterat. I prognosen har förutsatts att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, enligt förslag, inte behöver betala någon intern ränta under Pensioner Den del av pensionskostnaderna som finansieras centralt beräknas för helår ge en negativ budgetavvikelse på 16 mnkr. Detta är en effekt dels av att den totala pensionskostnaden blir högre, dels att det interna PO-pålägget beräknas finansiera en mindre andel än budgeterat. Övriga poster Under övriga poster redovisas vissa specialdestinerade statsbidrag, kostnader som finansieras av sjukskrivningsmiljarden, medlemsavgifter 1

6 Dnr LS-LED samt kostnader för omstrukturering, tomställda lokaler och oförutsedda kostnader. För 2011 ingår även intäkt för försäljning av Folktandvården. Totalt för övriga poster beräknas ett överskott jämfört med budget på 42 mnkr. Kostnaderna för aktiviteter kopplade till Sjukvårdsmiljarden beräknas bli högre än vad som förutsattes i budgeten men ryms inom ramen för beräknat statsbidrag. Under separat avsnitt nedan presenteras Sjukvårdsmiljarden och pågående aktiviteter mer ingående. Ovan redovisade budgetöverskridande motverkas av att årets kostnader för omställning och tomställda lokaler samt oförutsett inte beräknas uppgå till budgeterad nivå. Vad gäller anslaget för oförutsedda kostnader har förutsatts att landstinget med anledning av det ekonomiska läget kommer att nyttja så lite som möjligt av anslaget. I prognosen har förutsatts att drygt 3 mnkr förbrukas, således ett överskott jämfört med budget på 9 mnkr. Huvuddelen av det beräknade överskottet för övriga poster beror på intäkten vid försäljningen av Folktandvårdsverksamheten, 34,7 mnkr. Sjukskrivningsprocessen Plattformen för landstingets arbete med att minska antalet sjukskrivna och att fler återgår i arbete är TRIS - Tidig Rehabilitering i Samverkan, där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Landstinget är ingående parter. Arbetet inom sjukskrivningsprocessen inkluderar Sjukvårdsmiljard, Rehabiliteringsgaranti, RAR och RSG och ingår i uppdraget för landstingets styrgrupp för sjukskrivningsprocessen I delårsrapport två kommer redovisning av produktion att ske då vi till rapport ett saknar underlag om utfall. (Första redovisning till Försäkringskassan sker i april). Arbetet med en fungerande sjukskrivningsprocess tar tid och kräver kontinuerligt stöd för utveckling. SKL har påbörjat processen för förhandlingar om rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden efter Sjukvårdsmiljarden Överenskommelsen mellan staten och SKL om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess gäller tom Landstingets handlingsplan bygger på denna överenskommelse och innebär fortsatt arbete/insatser för att minska sjukfrånvaron och förbättra sjukskrivningsprocessen i Sörmland. 2

7 Dnr LS-LED Sjukvårdsmiljarden består av en fast och en rörlig del som är befolkningsrelaterad. För ersättning enligt den fasta delen gäller för 2011: Utarbeta ledningssystem på verksamhetsnivå avseende sjukskrivning enligt God vård SOSFS 2005:12. Påbörjat Inom handlingsplanen för en jämställd sjukskrivningsprocess ha genomfört minst tre kortsiktiga åtgärder och påbörjat minst två långsiktiga åtgärder. Arbetsgrupp finns. Avseende upprättade läkarintyg ska 80 % innehålla obligatoriska uppgifter. Ett av målen 2010 var att klara 50 % vilket vi gjorde. Utbildning pågår för årets mål. Senast i oktober 2011 ha anslutit sig till systemet för den elektroniska överföringen av medicinska underlag. Genomförandeplan finns, piloter startar i maj, breddinförande augusti september. Tillhandahålla på begäran och inom föreskriven tid TMU och SLU som Försäkringskassan beställer. Rutin framtagen och används Rehabiliteringsgarantin Överenskommelsen gäller tom 2011 och innefattar behandlingsinsatser för personer i åldern år med icke specificerad smärta i rygg, nacke och axlar och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stressrelaterad psykisk ohälsa. Behandlingsinsatserna ska syfta till att återfå funktion som kan bidra till återgång i arbete. Behandlingsinsatser inom rehabgarantin vid ångest, depression och stresstillstånd är kognitiv korttidsterapi. icke specifik smärta i rygg, nacke och axlar eller generell smärta är multimodal rehabilitering (MMR) Kompetens för att utföra behandlingsserier inom KBT respektive MMR finns både inom SRS-kliniken och i primärvården redovisades drygt 1600 påbörjade behandlingsserier KBT och 140 MMR. TRIS Presumtiva sjukfall och personer med sjukskrivningstid > 28 dagar ingår i TRIS och aktörerna ska i samverkan möjliggöra tidiga och effektiva möten på vårdenheterna. 37 rehabteam finns idag inom olika vårdenheter primärvård, psykiatriska öppenvårdsteamen, ortopedi, smärtmottagningar och ca 300 rehabärenden behandlas i teamen per månad. En rehabiliteringsplan ska upprättas för alla som bedöms risk för /varit sjukskrivna > 28 dagar men även andra som utan att vara sjukskrivna genomgår KBT eller MMR-insatser. Rehabplanen upprättas och undertecknas av patient och behandlare i rehabteamet. Den används som en 3

8 Dnr LS-LED handlingsplan och uppdateras under rehabiliteringstiden särskilt vid inskrivning, utskrivning och uppföljning efter tre månader. ************************** Landstingsstyrelsen ansvarar för följande områden: Beställning av hälso- och sjukvård, tandvård samt regional verksamhet. Verksamhetskostnader och intäkter under finansförvaltningen Politisk och tjänstemannaledning Landstingsstyrelsen har fastställt budget 2011 för angivna områden enligt 206/2010 och 234/2010. Synpunkter har framförts att landstingsstyrelsens delårsrapport även bör inkludera framförallt finansiella intäkter och kostnader och eventuellt även skatteintäkter, generella statsbidrag samt värdeökning pensioner. Anledningen är att styrelsens arbetsutskott tillika är finansutskott. Nedan presenteras som information periodutfall, årsprognos samt avvikelse mot budget även avseende ovan angivna poster. Skatteintäkter och generella statsbidrag (tkr) Utfall period 2011 Årsbudget 2011 Årsprognos Avvik budgetprognos 2011 Skatteintäkter Inkomst- o kostnadsutjämn Generella statsbidrag Summa Beräkningen av skatteintäkterna bygger på den senaste prognos som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade i februari. Bedömningen om skatteunderlagets utveckling 2011 har förbättrats betydligt och innebär en positiv avvikelse med 33 mnkr jämfört med budgeterade skatteintäkter. Den slutligt fastställd inkomst- och kostnadsutjämningen för 2011 blev knappt 12 mnkr lägre än vad som förutsattes i budgeten. Vad gäller övriga generella statsbidrag avser detta i huvudsak statsbidrag för läkemedelsförmånen. Avtalet angående detta statsbidrag för 2011, mellan staten och 4

9 Dnr LS-LED SKL, är ännu inte klart. I föreliggande prognos har förutsatts att kommande avtal är lika med budgeterad nivå. Externt finansnetto (tkr) Utfall period 2011 Årsbudget 2011 Årsprognos Avvik budgetprognos 2011 Värdeökn pensionsskuld Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Finansiella kostnader har påverkats negativt av en förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar (-5,3 mnkr). En ny finanspolicy är under utarbetande. Innehållet i den nya policyn kan medföra rebalansering av nuvarande placeringsportfölj, vilket kan komma att påverka finansnettot. 5

10 LS-LED Delårsrapport 1 för av landstingsstyrelsen beställd verksamhet för Från och med 2010 hanteras huvuddelen av landstingets resurser av landstingsstyrelsen (LS). LS svarar för beställning av landstingets hälsooch sjukvård, tandvård och regional verksamhet. I beslut LS 206/10, Landstingsstyrelsens beställarbudget, har konkretiserats vad som ingår i LS beställning. Delårsrapportens innehåll återkopplar till denna budget. Styrtal kommenteras i den mån de följs upp under löpande år. LS beslutade om åtgärder för att sänka nettokostnaderna i landstinget år 2011 vilket bl. a. innebär att LS ram avseende utvecklingssatsningar i beställarbudgeten minskas med 20,5 mnkr. Denna budgetjustering är inarbetad i denna rapport.

11 LS-LED Ekonomi Nedan redovisas periodutfall, budget samt årsprognos för de delområden som specificerats i LS nämndbudget. tkr Utfall perioden 2011 Budget helår 2011 Prognos helår 2011 Avvikelse budget prognos Hälso- och sjukvård Länssjukvårdsnämnden Privata vårdgivare Rättpsykiatrisk vård Samverkansnämnden FoU för äldre Receptläkemedel, central del Vårnäs Sjukgymnastik Löt Biobank för navelsträngsblod o Tobiasreg Organisationsbidrag HoS Hälso- och sjukvård o tandvård för asylsökande Bidrag till Stockholm-Uppsala Life Science HPV-vaccin Satsningar * Summa Hälso- och sjukvård Hälsoval Tandvård Regional verksamhet Kollektivtrafik Bidrag regionförbundet Sörmlandsturism AB Organisationsbidrag reg Interkommunal ersättning Summa Regional verksamhet TOTALT *Satsningar 2011 tkr Utfall 2011 Budget 2011 Prognos 2011 Avvik budget bokslut Patientsäkerhet, bemötande, livsstilsfrågor Hälsofrämjande arbete Versionsbyte Systeam Cross Nationell handlingsplan IT IT stöd, dokumenthantering Nya tjänstekort Totalt satsningar

12 LS-LED Resultat för perioden januari - mars LS beställarverksamhet redovisar efter mars månads utgång ett utfall på 1 353,5 mnkr. Prognos för helår 2011 Årsprognos för beställd verksamhet uppgår till 5 395,5 mnkr vilket är 29,9 mnkr bättre än budgeterat. De områden som prognostiserar avvikelse mot budget kommenteras särskilt nedan. Beställd verksamhet Utfallet av årets första tre månader har föranlett följande särskilda kommentarer. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen I avvaktan på beslut om ny modell för ersättning av den specialiserade hälso- och sjukvården, utbetalas ersättning till hälso- och sjukvårdsförvaltningen som anslag enligt en fastställd fördelning. Detta medför för beställaren, att prognostiserat utfall vad avser denna del helt följer budget. Privata vårdgivare Medborgarperspektivet Privata vårdgivare avser de enskilda vårdgivare som driver verksamhet enligt etableringslagarna eller via vårdavtal och hanteras inom Enheten för Hälsoval. Den verksamhet som bedrivs av privata vårdgivare har sin givna del i sjukvårdssystemet och fluktuationer i specialiteter och antal påverkar övrig hälso- och sjukvård. Villkoren för att bedriva vård enligt med etablering regleras i Lag om Läkarvårdsersättning samt Lag om ersättning för sjukgymnastik. Här finns begränsade möjligheter att påverka lokaliseringsort och innehåll. När det gäller vårdavtal upphandlade enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling, bestämmer landstinget villkoren. De gamla avtal som löper utan upphandling kommer successivt att upphöra.

13 LS-LED Nedanstående tabell visar antalet besök perioden januari mars inom olika specialiteter. Ekonomiperspektivet Uppdragsersättningen 2011 är tkr. Det ekonomiska resultatet för hela 2011 beräknas ge ett överskott på ca tkr. Detta beror främst på följande Beslutade, men ej genomförda upphandlingar (se tabell) tkr Ledigt utrymme p.g.a. avslutade vårdavtal (se tabell) tkr Vårdgivare som arbetar enligt etableringslagarna producerar inte upp till det ekonomiska tak man har rätt till. Detta motsvarar ca tkr Läkemedelsförskrivning ca tkr Medicinsk service (främst radiologi) ca tkr Beslutade upphandlingar Samtliga upphandlingar är påbörjade men endast en kommer att vara klar efter första tertialen. Nedanstående tabell visar budgeterat och prognostiserat utfall för Upphandlingar 2011 (tkr) Beslutade Prognos Ortopedi (avtal idag + 1,0) Radiologi (distanstolkning) Mödrahälsovård Klinisk fysiologi (distanstolkning) Summa

14 LS-LED Avslutade vårdavtal Ett antal avtal har avslutats och där har inga beslut om upphandling fattats. I nedanstående tabell visas detta lediga utrymme Ledigt utrymme 2011 (tkr) Sjukgymnastik 1, Gynekologi 0, Psykiatri 0,5 926 Summa Övrig hälso- och sjukvård Rättpsykiatrisk vård Antalet sörmlänningar som vårdas på Karsudden upptar för närvarande minst de 30 platser som Sörmland avtalat om. Därutöver vårdas patienter hos andra vårdgivare utanför länet. Prognosen bygger på att situationen kommer att vara likartad under resten av året och det ekonomiska resultatet pekar mot ett underskott på tkr. HPV-vaccinationer På grund av en överklagad upphandling är starten av HPV-vaccinationerna försenad. Det medför ett prognostiserat överskott på tkr år Frågan om fortsatt resursbehov behöver beaktas i budgetarbetet för Sjukgymnastik Löt Med anledning av förlängt avtal om användning av bassängen på Löt betalar LS för att bassängen används av intresseföreningar som bedriver rehabilitering där. Kostnaden var ej beaktad i budget och medför ett underskott på 892 tkr. Beloppet innefattar även kostnaden för Hälsoval Bakgrund Hälsoval är landstingets beställarfunktion för primärvård i Sörmland. I uppdraget ingår att skriva avtal för etablering av vårdcentraler, följa upp skrivna avtal med fokus på kvalitet, kompetensnivå, bemötande. En viktig förutsättning är att upprätthålla konkurrensneutralitet mellan olika aktörer.

15 LS-LED Medborgarperspektivet Syftet är att uppnå bästa möjliga hälsa i befolkningen, att stärka patientens ställning, att öka tillgängligheten, att ge hälso- och sjukvård med god kvalitet, att tillgodose en hög patientsäkerhet samt att främja kostnadseffektivitet. I Hälsoval Sörmland har medborgarna möjlighet att fritt välja vårdenhet inom länet. Uppföljning av styrtal Styrtal Utfall Måltal Andel invånare som utnyttjat vårdvalet genom aktiv listning. 22% 100% sörmlänningar har under 2010 och 2011 aktivt valt vårdcentral. Detta utgör 24% av befolkningen. Målsättningen på sikt är att alla sörmlänningar ska lista sig aktivt. Andelen sörmlänningar som är listade på privata vårdcentraler är 24%. Styrtal Utfall Måltal Andel patienter som registreras i Nationella diabetesregistret Rapporteras endast på årsbasis. 100% Antalet kvalitetsregister ökar och detta är ett första steg i en strävan efter ökad kvalitativ uppföljning av vården. Styrtal Utfall Måltal Andel i målgruppen (10% av befolkning) som fått Frågor om din hälsa Rapporteras endast på årsbasis. 100% Strävan är ökat fokus på hälsofrämjande arbete. Detta sker bl a genom att vårdcentralerna får en ekonomisk ersättning för detta. Ersättningen har 2011 höjts från 40 kr till 80 kr per individ.

16 LS-LED Förnyelseperspektivet Efter ett år har antalet vårdcentraler ökat från 21 till 25 och antalet privata vårdcentraler från två till åtta. Nedanstående tabell visar utvecklingen vad gäller antalet besök i primärvården. Hemsjukvården överfördes till kommunerna För att få jämförbarhet har dessa besök exkluderats. Antalet besök ökade under 2010 med drygt jämfört med Antalet besök under första kvartalet 2011 är ca fler än samma period Besök primärvård exkl hemsjukvård Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal Kvartal 1 Nedanstående tabell visar telefontillgängligheten i primärvården per vårdcentral.

17 LS-LED Uppföljning av styrtal Styrtal Utfall Måltal Andel enheter som klarar det nationella målet på 90% telefontillgänglighet Rapporteras månadsvis, men styrtalet mäts årsvis. 100% Styrtalet angående telefontillgänglighet är en del av kvalitets- och hälsoersättning och mäts mellan november 2010 och oktober Målsättningen är att alla vårdcentraler ska klara de nationella målen. Överlag är det positiva siffror och endast ett fåtal vårdcentraler som ligger under målnivån. Den senaste nationella mätningen visar att Sörmland är ett av två landsting som har förbättrat telefontillgängligheten mest. Enligt den mätningen är telefontillgängligheten i den sörmländska primärvården 96%. Styrtal Utfall Måltal Andel enheter som klarar det nationella målet på 88% avs andel patienter som får läkarbesök inom 7 dagar Rapporteras endast på årsbasis. 80% Fr o m 2011 mäts detta löpande via inrapportering i SYSteam Cross. Rutinerna kring detta har dock ännu inte utvecklats. Styrtal Utfall Måltal Andel primärvårdsbesök av totala besök (täckningsgrad) 51,9% 50% Täckningsgraden (antalet läkarbesök i primärvård i förhållande till totalt antal läkarbesök) ökade under 2010 från dryga 47% till nästan 53%. Inför 2011 har regelverket förändrats så att numera mäts besök av alla yrkeskategorier, inte som tidigare bara läkarbesök.

18 LS-LED Ekonomiperspektivet Uppföljning av styrtal Styrtal Utfall Måltal Avvikelse mot budgeterat resultat 3,0 mnkr 0 Budgeten för 2011 har ökats med drygt tkr jämfört med För perioden redovisas ett resultat på tkr. Intäkterna är högre än budgeterat och de största posterna är patientavgifter och återsökt moms vilket kan hänföras till de privata vårdcentralerna som enligt regelverket får momskompensation med 6 % av listersättningen. På kostnadssidan är det tilläggsersättning och kvalitetsersättning som avviker positivt. Detta beror på säsongsvariation vad gäller influensavaccination samt att vårdcentralerna inte anställt ST-läkare i planerad utsträckning. Prestationsersättning avviker negativt vilket beror på att många vårdcentraler producerar besök på en nivå som överstiger taknivån. Prognosen pekar dock mot ett nollresultat. Styrtal Utfall Måltal Hälsovalskostnad per invånare Rapporteras endast på årsbasis kr Antalet invånare i Sörmland ökade under 2010 med personer. Ökningen ser ut att fortsätta under Styrtal Utfall Måltal Kostnad för förskrivna läkemedel per invånare Redovisas endast på årsbasis kr Kostnaderna för läkemedelsförskrivning bokförs centralt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och är således en fri nyttighet för vårdcentralerna. Utvecklingen hittills visar dock att förskrivningen håller sig inom rimliga nivåer.

19 LS-LED Övriga nyckeltal Produktivitet mätt som hälsovalskostnad per besök i primärvården Utfall Redovisas endast på årsbasis. Måltal Ett sätt att se på primärvårdens utveckling är att följa produktiviteten dvs kostnaden per producerad enhet. I detta fall definieras detta som totala hälsovalskostnader per besök i primärvården. Tandvård Landstingets tandvårdstöd för vuxna De senaste årens kraftiga ökning av kostnaderna för nödvändig tandvård har fortsatt även under första kvartalet Kostnaderna för nödvändig tandvård som utförs i privat regi ökade med 47 % jämfört med samma period Om ökningen blir lika stor för hela 2011 innebär det en kostnadsökning på ca tkr. Ökningen beror uteslutande på att det utförs mer mobil tandvård. Ekonomi Utfall och prognos för det samlade tandvårdsåtagandet redovisas nedan (tkr) Utfall Kv Budget 2011 Prognos 2011 Tandvårdpeng barn 3-19 år Tandvårdsstöd för vuxna Folktandvårdens uppdrag Övrigt (ST-utbildning, tolk m m) FoU medel Summa

20 LS-LED Regional verksamhet Ersättning till Regionförbundet Sörmland för 2011 är nu fastställd och innebär en kostnad som är 889 tkr lägre än budgeterat. Satsningar 2011 Prognos för särskilda satsningar 2010 beräknas lämna ett överskott på tkr avseende det hälsofrämjande arbetet inom personalperspektivet. Viss fördröjning i projektet för versionsbyte av Systeam Cross innebär för 2011 en positiv prognos på tkr. Totalramen på tkr bedöms dock kvarstå.

21 LS-LED Nämndens delårsrapport Landstingets ledningsstab

22 Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Perspektiv... 4 Medborgare (patient, kund)... 4 Personal... 7 Förnyelse... 9 Miljö Ekonomi Samlad analys - personal och ekonomi Intern kontroll Bilagor Bilaga 1: Resultaträkning LLS inkl D-data och FM Bilaga 2: Balansräkning FM-enheten Bilaga 3: Balansräkning D-data Bilaga 4: Investeringsspecifikation FM-enheten Bilaga 5: Investeringsspecifikation D-data Bilaga 6: Lönekostnadsanalys LLS inkl D-data och FM Bilaga 7: Redovisning av mått - FM-enheten Bilaga 8: Redovisning av mått - D-data Bilaga 9: Internkontroll Reseräkningar för anställda inom LLS Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 2(19)

23 Sammanfattande analys Förvaltningens planerade verksamhet har i huvudsak genomförts och bidrar till uppfyllelse av de strategiska målen. Under perioden har stort fokus lagts på aktiviteter kring organisation och systemutveckling under förnyelseperspektivet. På verksamhets- och utvecklingssidan har ett omfattande arbete ägnats åt bl.a. : Införandet av ledningssystem för kvalitet Införandet av dokument- och ärendehanteringssytemet Public 360 Införandet av PLUSS (planerings-, uppföljnings- och styrsystem) Införandet av R7e-arkiv (elektroniskt arkiv) Förberedelsearbete pågår även vad gäller införandet av avvikelsehanteringssystemet Synergi 500. Systemet skall införas i förvaltningen under 2011 i de delar som gäller arbetsmiljö, säkerhetsärenden och miljö. I projektet kring en gemensam upphandlingsenhet för landstingen i Västmanland och Sörmland pågår en rad aktiviteter för att praktiskt kunna bilda en gemensam enhet från första juli Under början av året har flera enheter varit involverade i arbetet med att utveckla samarbete och rutiner i den nya bolagskoncernen, som bildades vid årsskiftet. Landstingets engagemang i kollektivtrafikfrågor har intensifierats. Förberedelser pågår inför den nya lagstiftning som börjar gälla 1 januari Rekrytering av en kollektivansvarig tjänsteman har genomförts. Inom medborgarperspektivet har betydande resurser använts till att kommunicera med medborgare och media om frågor i samband med uppmärksamheten kring arvodeshanteringen. Ny sociala medier för att informera såsom på bloggar, Facebook, Twitter och Youtube har utnyttjats. Sett till personalperspektivet är kompetensförsörjningsläget gott inom LLS. Vakanserna är få och sjukfrånvaron låg (2,4 %). Hälften av de anställda på LLS har ingen sjukfrånvaro alls. En översyn av förvaltningens ekonomi har påbörjats med anledning av Landstingsstyrelsens beslut den 5 april om besparingar inom LLS. För perioden redovisas ett negativt resultat på 1,3 mnkr. På grund av ett periodiseringsfel saknas intäkter gällande D-data på drygt 4 mnkr, varför korrekt periodresultat är + 2,7 mnkr. Prognos för året inkl. ovannämnda beslut om besparingar är + 15 mnkr. Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 3(19)

24 Perspektiv Medborgare (patient, kund) Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Inkomna ärenden skall snarast hanteras och besvaras som ett led i att följa lagens intentioner och att ha en god service till allmänheten. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal ärenden och inkomna motioner som inte handläggs enligt plan Återrapportering sker i delårsrapport 2. Förvaltningen ska ge en god service till allmänheten. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel elektroniska fakturor Förberedelser för att implementera system för elektroniska kundfakturor - till privatpersoner, företag, organisationer pågår. Antal besökare på extern webb st st Översyn av måttet pågår och kommer troligen ändras från besök på första sidan till totala antalet besök på webben. Totala antalet besök var i mars jämfört med året innan. Landstingets engagemang i kollektivtrafikfrågor har intensifierats. Förberedelser pågår inför den nya lagstiftningen som börjar gälla 1 januari Rekrytering av en kollektivtrafikansvarig tjänsteman har genomförts. Inom barnrättsuppdraget har en riktlinje för landstingets arbete med "Barnets rätt i patientnära verksamheter" arbetats fram av Folkhälsocentrum. En uppföljning har gjorts av de trygghetsvandringar med barn som genomfördes under 2010 på landstingets tre sjukhus. Vandringen, som är ett led i arbetet med att beakta barnperspektivet, är ett samarbetsprojekt mellan FM-enheten och Folkhälsocentrum. En plan för åtgärder har redovisats. På ekonomienheten pågår arbetet för att upprätta autogiro och e-faktura till kund i syfte att förenkla betalningsrutinen i en samtidigt mer kostnadseffektiv lösning. Ett nummer av tidningen Min hälsa har tagits fram av Läkemedelskommittén och distribuerats i exemplar till samtliga hushåll i länet. Kommittén har även tagit fram ett metodstöd för läkemedelsgenomgångar för pensionärer i särskilda boenden och dospatienter. Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 4(19)

25 Informationsenheten har under början av året ägnat mycket tid åt att möta mediaanstormningen i samband med debatten om arvodeshanteringen. Sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube, bloggar och övrig internetmedia har använts i stor utsträckning. Ett 70-tal pressmeddelanden och debattinlägg har skickats ut under perioden. Antalet förfrågningar till landstingsarkivet har ökat markant jämfört med föregående år. En förklaring till ökningen är ett större antal journalförfrågningar, vilket är en följd av att enheten får in fler och fler patientjournaler. Externa webbsidan "Jobba hos oss" är personalutvecklingsenhetens ansikte utåt mot medborgarna. Antalet besökare var under perioden st. och ökar månad för månad. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Telefoni - genomsnittlig svarstid i växeln. 10 s Under perioden januari - mars har utfallet varje månad varit bättre än måltalet (= 15 s). Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Förvaltningen ska bidra till att ge en ökad kunskap om vad som medför god hälsa. Enkätundersökningen Liv & Hälsa ung har genomförts bland alla skolelever i länet - i åk 7, 9 och 2 på gymnasiet. Svaren håller på att samlas in och bearbetas. Resultat kommer att redovisas i juni Arbete pågår med att slutföra en guide för Hälsofrämjande skolutveckling - "Hela skolan". En plan arbetas fram för att sprida guiden m.m. till länets skolförvaltningar från hösten Ett måldokument om landstingets arbete med Sexualitet och hälsa har arbetats fram. En revidering pågår av landstingets policy för familjecentraler. En första trendrapport om hälsan utveckling över tid i länet har presenterats (bygger på resultat från undersökningen Liv & Hälsa). En analys av äldres hälsa håller på att sammanställas. Ett seminarium om delaktighet och hälsa planeras - Demokrati, mer än valdeltagande. Årets första seminarium av tre har genomförts om språkets betydelse för delaktighet och hälsa: Utan språk är du körd. Stöd har lämnats till det lokala folkhälsoarbetet genom ett möte med Sörmlands folkhälsonätverk. Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 5(19)

26 Två medarbetare på Ledningsstabens utredningsenhet ingår i Rådet för kunskapsstyrning, som inrättades 1 januari De bistår rådet med samordnings- och processtöd samt hälsoekonomisk kompetens. Rådets uppdrag är bl.a. att vara mottagarorganisation för nationella kunskapsunderlag/riktlinjer och att samordna olika beredningsprocesser kring dem, att stödja ledningen vid värdering av ny kunskap och nya metoder för diagnostik, vård och behandling och att bistå Investeringsgruppen med analysunderlag avseende ny teknologi/nya metoder som stöd för deras beslutsprocess. Utvecklingsansvarig arbetar bl.a. med projektet Bra till bäst, med översyn av neuropsykiatrin i länet, översyn av CER landstingets arbete med det etiska arbetet samt medverkan i Landstinget Sörmland UPP-märksammar barnen, bl. a. i samverkan med Socialstyrelsen och länets kommuner. Hälsoekonomiska bedömningar av olika läkemedelsterapier samt genomgång av de hälsoekonomiska bedömningar som ingår i de olika nationella riktlinjerna har genomförts. Förstudie med nationell arbetsgrupp kring preventivmedel och landstingssubventioner är påbörjat. På FoU-centrum är datainsamlingen för Liv och Hälsa och Liv och Hälsa Ung avslutad. Bearbetning av resultaten förbereds. Landstinget verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Förvaltningen ska skapa kompetenshöjande aktiviteter inom områden som ingår i det strategiska målet. Ett kunskapsunderlag om "Jämlik hälsa och jämlikhet i hälso- och sjukvård, oavsett etnicitet" har arbetats fram, tillsammans med förslag till åtgärder. Inom projektet Barnets rätt i patientnära verksamheter, har en enkätundersökning genomförts bland landstingets medarbetare om deras syn på sitt arbete med barn. Redovisning av resultaten pågår till berörda verksamheter. Rekommenderade läkemedelslistan har reviderats och implementerats genom informationsträffar vid samtliga vårdcentraler (inklusive privata) samt berörda kliniker och kommuner. Apotekare från läkemedelskommittén deltar vid verksamhetsgenomgångar efter önskemål av hälso- och sjukvårdschef och divisionschefer. Läkemedelskommitténs arbete med att utveckla vårdprogram för hypertoni och mag-tarmsjukdom är slutfört. Revision av vårdprogrammen för bl.a. fetma, graviditet och diabetes, luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, benoch fotsår och thyreoidea pågår. Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 6(19)

27 Läkemedelskommittén förmedlar information till allmänheten inom området hälso-, sjukvård och egenvård genom tidningen Min hälsa. Personal Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. ELLSA kompetensplats Ett ``ELLSA läroforum har inrättas med månadsvisa öppet hus aktiviteter på våra tre huvudorter, där syftet är att visa de anställda vilka möjligheter ELLSA har att erbjuda. Intern arbetsförmedling Den politiska majoriteten har formulerat en målsättning om en intern arbetsförmedling. Målsättningen är att bättre ta tillvara på den kompetens som finns samt att skapa utvecklingsmöjligheter för den anställde. En förstudie har startats som skall bl.a. belysa potentialen i en intern AF, vilka framgångsfaktorer som finns, den skall även visa på eventuella hinder, samt visa vilka resurser som åtgår för att driva den. I förstudien deltar olika intressenter, enhetschefer, fackliga företrädare och PA- Konsulter. Ledarutvecklingsprogram Två korta ledarutvecklingsprogram har genomförts, ett med rubriken ``Förstärkning av ledarkompetens samt ett med rubriken `` Att leda med systematisk förbättring. God fortbildning av medarbetare. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal säkerhets- eller trygghetsutbildade medarbetare. Tidigare problem med leverantör och logistik, vilket orsakade förseningar under 2010, är åtgärdade. Utbildningarna följer nu plan. Antal aktiva användare av Ellsa kompetensplats st st Vid rekrytering av chefer ska en jämlik könsfördelning och ökad mångfald eftersträvas. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andelen kvinnliga chefer 43,2% Andelen kvinnor av samtliga anställda 62,2% Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 7(19)

28 Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Hälsoarbete Under april mån har en temadag ägt rum, där temat var `` Hälsofrämjande arbetsplats på initiativ av politiken. De som deltog på temadagen var politiker, personalchefer och fackliga företrädare. På temadagen diskuterades bl.a. hur en hälsofrämjande arbetsplats ser ut. Vad skall vi göra för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser i Landstinget Sörmland? Alla närvarande var eniga om att denna dag var avstampen för ett fortsatt arbete kring landstingets strävan mot hälsofrämjande arbetsplatser. Hälsovecka En hälsovecka genomförs även i år under maj månad, för att sätta fokus på fysisk aktivitet, goda matvanor och dess betydelse för hälsan. Under vecka serveras hälsosam mat i våra matsalar och kostpersonal finns på plats för att svara på frågor. Minska sjukfrånvaron Styrtal Utfall Måltal Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Antal som genomgått den webb-baserade arbetsmiljöutbildningen riktad till chefer och skyddsombud. Antal som genomgått den webb-baserade arbetsmiljöutbildningen riktad till medarbetare. Antal enheter som ansökt och beviljats hälsofrämjande medel ur det anslag som riktas till personalperspektivet. 2, 5% 47 st 110 st 4 st Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Ökad delaktighet FAS Arbetsliv I landstingets strävan för att öka den anställdes delaktighet på arbetsplatsen så har ett dialogverktyg använts på vissa arbetsplatser som heter FAS arbetsliv. Materialet är framtaget av Sveriges kommuner och Landsting och de fackliga organisationerna tillsammans. Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 8(19)

29 FAS arbetsliv är ett dialogverktyg med pedagogiska övningar som skall inspirera arbetsgrupper att utveckla såväl verksamheten som sig själva. Uppmuntra till dialog och ansvarstagande. Förnyelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel manuella beställningar. Upphandlingsenheten är ansvarig för ett styrtal som går ut på att minska antalet manuella beställningar (inköpsanmodan). Målet är att minska antalet med 20 % under året. Mätning sker en gång i månaden under vecka två i varje månad med utfall v st v7 70 st och v10 55 st. För att minska antalet kommer förändringar av rutinerna kring inköpsanmodan ske. Alla manuella beställningar exkl. patientkritisk verksamhet kommer returneras. Information om förändringen och datum för när nya rutinen skall gälla kommer att kommuniceras via Insidan. Andel elektroniska leverantörsfakturor Arbetet pågår, hanteringen med elektroniska leverantörsfakturor beräknas starta maj-11. Första redovisningen av styrtalet blir till delårsrapport två. Alla verksamheter skall ha definierat och dokumenterat sina huvudprocesser i syfte att skapa ett enhetligt kvalitetsledningssystem/ledningssystem för Landstinget Sörmland. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal bearbetade processer. Sedan lång tid finns på Insidan ( ) huvudprocesserna inom IT-området. Planering pågår inför processkartläggning av barnrättsarbetet med syfte att inkludera barnrätten i ledningssystemet. Ledarskapsutbildning, Farax 360, genomförs under Avvikelsehanteringssystemet Synergi 500 ska införas i LLS under 2011 i de delar som gäller arbetsmiljö, säkerhetsärenden och miljö. Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 9(19)

30 FM-enheten har under perioden startat upp arbetet med att skapa ett ledningssystem med enhetliga rutiner för sin verksamhet. Det fortsatta arbetet kommer pågå under resterande delen av 2011 och engagera all personal inom enheten. Informationsenheten har kartlagt processen kring trycksaksproduktion och kommer att gå vidare under året med övriga processer. De styrande dokument som finns för FoU-centrums arbete har lämnats till arbetsgruppen för ledningssystemet. En genomgång av Tandvårdsenhetens rutiner i syfte att digitalisera ytterligare pappersflöden mellan tandvårdenheten och vårdgivarna har påbörjats tillsammans med D-data. Personalutvecklingsenheten har under perioden dokumenterat enhetens olika huvudprocesser som en del i arbetet med ledningssystemet. En ny struktur för ekonomihandbok har tagits fram för synpunkter och test av förvaltningarna. Processbeskrivning för planerings- och uppföljningsprocessen har dokumenterats av Ekonomienheten. Övriga funktioner/processer på enheten dokumenteras avseende övergripande ansvarsbeskrivning och mål/åtagande. Arbetet med att kartlägga Landstingsarkivets huvudprocesser har påbörjats under tertial 1. Som ett led i detta har enhetschefen genomgått en utbildning i processkartläggning och processbaserad dokumenthantering med hjälp av dokumentplaneringsverktyget VisAlfa. Följsamhet till nationell strategi för ehälsa. Under första kvartalet 2011 har den huvudsakliga inriktningen varit arbete inom följande områden: Nationell Informationsstruktur där arbetet utförts inom ramen för programmet "Verksamhetsutveckling med processorientering samt införande av SYSteam Cross version 5 och 6". Samverkan med andra landsting inom den s k SUSSA-gruppen för att på olika sätt anpassa journalsystemet SYSteam Cross till nationell ehälsa. Fortsatt införande av Nationell Patientöversikt (NPÖ) i kommunerna i Sörmland. Förberedelser för att elektroniskt överföra medicinska utlåtanden till Försäkringskassan (emu). Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 10(19)

31 Nya IT-stöd för informationsförsörjning och informationssamverkan. Arbetet under första kvartalet har huvudsakligen varit inriktat på att i samverkan med leverantören slutföra anpassningarna av programvaran Public 360 inför kommande pilotstart. Till följd av försenad utveckling och anpassning av programvaran Public 360 så kommer piloten att starta efter semestern 2011 vilket är ungefär 4 månader senare än vad som angavs i föregående plan. Projektets styrgrupp har valt att byta pilot från Hälso- och Sjukvårdsnämndens till Landstingsstyrelsens nämndadministration, bland annat till följd av omstruktureringen av nämnder för landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet. Bidra aktivt till Landstingets utvecklingsarbete avseende såväl fastighetsbeståndet som tjänsteutbudet till kund. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Revision genomförd. 0 st 1 st Planeras ske i slutet av året. Andel nya/förändrade tjänster som presenteras för kund. Antal tjänster där effektiviteten är kartlagd genom benchmarking. Utvecklingsområden för året har identifierats och fastställts. Utreds vidare och genomförs successivt. 0 st 4 st Benchmarking av tjänsterna (städ, kost, drift och internservice) har påbörjats och kommer att fortgå under våren. För FM-enheten har fokuset inom detta perspektiv varit arbetet med en ny modell för hanteringen av det tidiga skedet i byggprocessen. Ett arbetet som skett i samarbetet med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers i Göteborg. Att detta nu fallit på plats är en förutsättning för det fortsatta arbetet med genomförandet av investeringsplanen. Processen är färdig och det finns även en grundstruktur för dokumentationen som processen ska resultera i. Det kvarstår att göra de slutliga justeringarna av dokumentmallarna samt att uppdatera byggpärmen och övrig information på Insidan. FM-enheten har fortsatt arbetet med att forma samarbetsmodellen med sina kunder och Landstingsservice AB, samt satt ramarna för ett antal prioriterade utvecklingsprojekt inom servicetjänstesidan. Genomförandet av detta kommer kräva stort engagemang under resten av året. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Förvaltningen ska utveckla samverkan med angränsande landsting för att uppnå större effektivitet inom verksamheterna. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 11(19)

32 Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal träffade samverkansöverenskommelser med angränsande landsting. Projektet kring en gemensam upphandlingsenhet för landstingen i Västmanland och Sörmland går framåt. En gemensam enhet bör bildas. Bägge LS har fattat beslut om detta och respektive fullmäktige ska fatta beslut om detta i april. En rad aktiviteter pågår för att praktiskt kunna bilda en gemensam enhet från första juli. IT-samverkan med andra landsting sker i huvudsak inom två områden SUSSA-gruppen (Blekinge, Örebro, Sörmland, Västernorrland och Västerbotten) kring journalsystemet SYSteam Cross. R7IT (Uppsala - Örebro Sjukvårdsregion) kring ett elektroniskt långtidsarkiv samt allmän samverkan inom olika delar av IT-området. Säkerhetsenheten samverkar med 7st andra landsting i försäkrings-, och riskhanteringsfrågor. Samverkan och erfarenhetsutbyte mellan säkerhetschefer i landets landsting, och näringsliv är vanligt förekommande. FoU-centrum arbetar aktivt med samverkan inom Uppsala-Örebro regionen. Via nätverket Best Service har FM-enheten startat upp ett med 15 andra landsting gemensamt benchmarking projekt drivet av Ernst and Young. Fokus har legat på tre processer: patientkost, materialförsörjning och städ. Projektet förväntas ge mycket i både jämförelser av pengar men även utveckling genom benchlearning. Benchmarkingmodellen bygger på en kombination av mätning av kostnad, servicenivå och kundnöjdhet. Arbetet med att ta fram underlagen för jämförelsen kommer kräva en mycket stor arbetsinsats. Slutrapporten kommer i juni. Ett utkast till gemensam finanspolicy har tagits fram tillsammans med Västmanland och Örebro. Beräknas tas upp till politiskt beslut i juni. Ekonomidirektören deltar från 2011 i ägarrådet för gemensamma varuförsörjningsnämnden. Personalutvecklingsenheten är fortsatt engagerade i utbildningssamverkan, dels inom arbetsgruppen "Regional utbildning" som tillhör regionala samverkansberedningen och dels inom "Framtidens VFU" som är ett samverkansprojekt mellan Sörmland, Västmanland och Stockholm med tillhörande högskolor. Projektet R7e-arkiv forsätter och genomförs med högsta prioritet med syfte att ha ett e-arkiv i drift och förvaltning innan årets slut. Arbetet sker i samverkan med landstingen i Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro och har pågått sedan Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 12(19)

33 Miljö Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Alla förvaltningar ska ha inarbetat och infört ett certifierbart miljöledningssystem enligt ISO Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel verksamheter som infört och arbetar enligt miljöledningssystemet. Miljöenheten gör bedömningen att Landstinget Sörmland nu har ett certifierbart miljöledningssystem. Detta kommer under maj månad att granskas externt via certifieringsbolag och en s.k. dokumentgranskning. Miljöledningssystemet finns i sin helhet på Insidan, under fliken stöd för ledningen/ansvar och delegation/miljöarbete. All personal ska erbjudas tillgång till grundläggande interaktiv miljöutbildning enligt fastställt utbildningsprogram eller motsvarande. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel medarbetare som genomgått den webbaserade miljöutbildningen. 35,19% För Landstinget som helhet har 1790 genomfört miljöutbildningen och 559 påbörjat den samma. På LLS har 120 medarbetare genomfört miljöutbildningen och 26 medarbetare har påbörjat den samma. Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 %. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel inköp utifrån ramavtal Utvecklingen av verktyg för att mäta avtalstrohet pågår. Första mätningen av verksamheternas köptrohet beräknas ske under hösten. 50 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper in ska vara ekologiskt producerade. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel ekologiskt producerade livsmedel 5 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper ska vara producerade enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och socialt godtagbara förhållanden. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 13(19)

34 Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel Rättvisemärkta, eller liknande, livsmedel. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 %, utgångsvärde Styrtal Utfall Måltal Kommentar Andel medarbetare, vilka kör mest bil i tjänsten, som genomgått ECO-driving. Antal timmar via konferensbrygga samt antal genomförda netmeetingmöten. Detta är ej påbörjat men är inplanerat under budgetåret. Detta mäts kontinuerligt, dock på Landstingsnivå. Under januari och februari har konferensbrygga använts under 565,5 timmar och netmeeting skett vid 1422 tillfällen. Statistiken finns på Insidan under fliken stöd för ledningen/it/statistik. Landstingets elenergianvändning ska minska med 5 % per total BRA, utgångsvärde Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal kwh. Landstingets energiåtgång för uppvärmning ska minska med 5 % per total BRA, utgångsvärde Styrtal Utfall Måltal Kommentar Antal kwh för uppvärmning. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Medverka till att nivåerna av de mest miljöpåverkande läkemedlen i utsläppen från reningsverken eller i ytvattnet minskar med 10 %, utgångsvärde Miljö och läkemedel en samarbetsgrupp finns mellan delar av läkemedelskommitténs AU och landstingets miljösamordnare. Utarbetande av ett e-learningprogram avseende miljö och läkemedel pågår. Ett styrdokument för miljöarbetet i läkemedelskommittén pågår. Den 15 februari genomfördes en utbildning i läkemedel och miljö för läkemedelskommittén och expertgruppsordföranden. Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 14(19)

35 Ekonomi Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Stabil ekonomisk utveckling. Styrtal Utfall Måltal Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr tkr Delårsresultatet är pga. ett periodiseringsfel underskattat med c:a 4 mnkr. Det korrekta periodresultatet är + 2,7 mnkr. Arbetet med en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar bedrivs framför allt genom planering inom respektive enhet. På förvaltningsnivå sker en samordning och uppföljning för att nå en balans över åren. Förvaltningens årsprognos efter beslut i Landstingsstyrelsen den 5 april om besparingar inom LLS är + 15 mnkr. Förutom ytterligare 1% minskning av budget utöver ursprungligt beting, ska under året tillämpas stor restriktivitet med återbesättning av tjänster, användning av fria projektmedel m.m. Förvaltningen skall även aktivt pröva möjligheterna till omställningsåtgärder. Långtidsprognos för pensioner har levererats från KPA. Resultat av denna och frågeställningar kring pensionsredovisning planeras att redovisas till landstingsstyrelsen. FM-enheten har under mars månad sammanställt samtliga förvaltningars investeringsbehov för perioden för samplanering inom hela Landstinget Sörmland inför budgetarbetet Det är dock troligt att det sker en revidering av behoven inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med anledning av den senaste ekonomiska utvecklingen. Kommande arbete med att förbättra det ekonomiska läget i Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen kan komma att påverka D-datas intäkter och kostnader, men det går i dagsläget inte avgöra hur. För att öka kostnadseffektiviteten ska landstinget öka avtalstroheten vid inköp. Upphandlingsenheten driver tillsammans med ekonomienheten ett projekt för att införa ett verktyg med vars hjälp avtalstrohet kan mätas. En prototyp ska tas fram i måttdatabasen, så att verksamheternas avtalstrohet kan mätas och följas upp mot uppställda mål. Landstingets ledningsstab, Nämndens delårsrapport 15(19)