Reviderad verksamhetsplan Humanistisk fakultet

Transkript

1 Sid 1 (25) Reviderad verksamhetsplan Humanistisk fakultet Fastställd av Reviderad av Dnr: FS

2 Sid 2 (25) 2

3 Sid 3 (25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Utgångspunkter, processbeskrivning och innehåll... 5 Universitetsövergripande prioriteringar Kvalitet i utbildning på samtliga nivåer Jämställdhetsintegrering Mål för myndighetskapital Reell kompetens Moderna beredskapsjobb i staten Rekryteringsmål för professorer... 7 Långsiktighet möjliggör högt risktagande Fakulteten har implementerat ett system för högre lärarbefattningar med ekonomiskt och långsiktigt goda förutsättningar Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen... 8 Utbildning för gränslös kunskap Fortsatt implementering av universitetets kvalitetssystem för utbildning säkerställer ökad genomströmning och bidrar till breddat deltagande Andelen helårsstudenter på avancerad nivå uppgår till 10 procent av samtliga HST (tidigare delmål 2.1) Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare hålls på samma nivå (tidigare delmål 2.5) Docenters och professorers andel av undervisningen uppgår till 10 procent (tidigare delmål 2.6) Antalet meriterade och excellenta lärare ska öka (tidigare delmål 2.8) Studenter på samtliga nivåer får internationella perspektiv i sin utbildning Andelen inresande utbytesstudenter håller nuvarande nivå, men fakulteten ska också verka för att få fler betalande studenter (tidigare delmål 2.3) Antalet utresande studenter ska öka i jämförelse med tidigare år (tidigare delmål 2.4)

4 Sid 4 (25) Forskning som spränger gränser Universitetets andel av nationella och internationella medel har ökat Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur Universitetet har en attraktiv utbildning på forskarutbildningsnivå Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess (tidigare delmål 3.1) Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) (tidigare delmål 3.2) Det goda och effektiva universitetet Universitetet är en arbetsplats där mångfald ses som en tillgång och där jämställdhet integreras i verksamhetens planering, beslut och genomförande Minst 35 procent av de anställda professorerna är kvinnor vid utgången av 2018 (tidigare delmål 4.1) Fakulteten bedriver ett systematiskt och integrerat arbete med lika villkor (tidigare delmål 4.2) Universitetet är en arbetsplats där medarbetarnas och studenternas hälsa är i fokus Universitetets arbets- och studiemiljöer för anställda och studenter ger förutsättningar för kreativitet, framgång och konkurrenskraft och främjar samtidigt god hälsa (tidigare delmål 4.5) Fakulteten uppmärksammar kvarvarande problem som uppkommit i samband med ombyggnationer av Humanisthuset och nybyggnationer av Konsthögskolan och Bildmuseet. Medarbetarnas arbetsbelastning uppmärksammas särskilt (tidigare delmål 4.10) Universitetet har ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning Verksamhetsstödet vid universitetet utgör ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system Universitetets tillgänglighet och ändamålsenlighet för medarbetare och studenter när det gäller information och lokaler har ökat i jämförelse med

5 Sid 5 (25) Inledning Utgångspunkter, processbeskrivning och innehåll Verksamhetsplaneringen vid Umeå universitet tar sin utgångspunkt i Umeå universitet 2020-Vision och mål (Dnr UmU ). Anvisningar för arbetet med verksamhetsplan 2018 har tagits fram, ställda till fakulteter, Lärarhögskolan, universitetsförvaltning och universitetsbibliotek. I dessa anvisningar fastställs att nu gällande verksamhetsplaner skall revideras inför år Utöver revidering av gällande verksamhetsplan skall för 2018 sex universitetsgemensamma, obligatoriska delmål inkluderas i fakulteternas verksamhetsplaner; 2.1 Fortsatt implementering av universitetets kvalitetssystem för utbildning säkerställer ökad genom strömning och bidrar till breddat deltagande 2.2 Studenter på samtliga nivåer får internationella perspektiv i sin utbildning 3.1 Universitetets andel av nationella och internationella medel har ökat 3.3 Universitetet har en attraktiv utbildning på forskarnivå 4.1 Universitetet är en arbetsplats där mångfald ses som en tillgång och där jämställdhet integreras i verksamhetens planering, beslut och genomförande 4.2 Universitetet är en arbetsplats, där medarbetarnas och studenternas hälsa är i fokus Utgångspunkten för humanistisk fakultet har varit att arbeta efter sedan tidigare liggande struktur för att underlätta för institutioner och enheter att revidera sina verksamhetsplaner i nästa led. Då nya obligatoriska delmål förs in ändras delvis struktur och numrering. Innehållsmässigt har fakulteten valt att huvudsakligen adressera de nya obligatoriska delmålen genom att samla befintliga delmål med samma eller närliggande fokus under respektive obligatoriskt delmål. För verksamhetsplan 2019 ämnar fakulteten att helt och fullt utgå från den struktur som de obligatoriska delmålen förespråkar. Under hösten 2017 har ett arbete med att revidera delmål, strategier samt utvärderingskriterier ägt rum. Huvudmålet Utbildning för gränslös kunskap har diskuterats och förankrats i fakultetens utbildningsstrategiska kommitté. Huvudmålet Forskning som spränger gränser har diskuterats och förankrats i fakultetens forskningsstrategiska kommitté. I fakultetsledningen har flertalet diskussioner ägt rum i syfte att på ett fruktbart vis förena delmål och strategier i gällande verksamhetsplan med obligatoriska delmål. Anvisningar till institutioner och enheter har gått ut. Till verksamhetsplan 2018 kopplas Handlingsplan för arbetsmiljö och lika villkor (bilaga 1) och Strategisk kompetensförsörjningsplan (bilaga 2). Verksamhetsplanen med tillhörande bilagor fastställdes av. 5

6 Sid 6 (25) Universitetsövergripande prioriteringar Universitetsövergripande prioriteringar finns angivna i Verksamhetsplan 2018 Umeå universitet (Dnr FS ). Dessa prioriteringar knyter i olika utsträckning an till delmål 2018 (se nedan i detta dokument) samt till budget Här kommenteras aktuella, övergripande prioriteringar kortfattat. Kvalitet i utbildning på samtliga nivåer Universitetet bedriver redan ett systematiskt kvalitetsarbete för utbildning på grund- och avancerad nivå, samt på forskarutbildningsnivå, som kräver systematisk och kontinuerlig kvalitetssäkring. Under 2018 prioriteras arbetet med fortsatt implementering av kvalitetssystemet, vilket uppmärksammas i delmål 2.1. Även arbetet med att förena de två olika kvalitetssystemen för grund- och avancerad nivå och för forskarutbildning så att det blir ett sammanhängande system är prioriterat. Som ett led i kvalitetsarbetet prioriterar fakulteten i olika delmål frågor som rör lärares kompetenser och forskningsmöjligheter, kursutveckling och internationella perspektiv på utbildning. Jämställdhetsintegrering Handlingsplan för jämställdhetsintegrering (Dnr FS ) skriver fram universitetsgemensamma mål och aktiviteter för kommande år. Delmål som rör likvärdiga arbetsvillkor och meritering för lärare och forskare (1.1), säkerställande av att systematiska skillnader grundade på kön inte ges utrymme i sakkunnigförfarande, bedömning och beslut (1.2), säkerställande av att fakultetsspecifika resursfördelningsmodeller motverkar ojämställdhet (1.3) diskuteras initialt i de av fakultetens kommittéer som är direkt berörda. Tematiken är inte ny för kommittéerna men handlingsplanen för jämställdhetsintegrering bidrar till att systematisera detta pågående arbete ytterligare. Utöver delmålen framskrivna i Umeå universitets handlingsplan ser fakulteten det som självklart att arbeta för en jämn könsfördelning inom samtliga befattningskategorier vid fakulteten. Det innebär i praktiken att jämställdhetsaspekten finns med vid samtliga rekryteringar som görs och den skrivs med fördel fram i ett flertal annonser oavsett utlyst tjänst. Detta arbete kommer att fortsätta under Mål för myndighetskapital Fakultetens långsiktiga målsättning att fakulteten och samtliga institutioner och enheter ska ha ett myndighetskapital som ligger mellan 10 och 15 procent av årets kostnader. Målet gäller på totalen, men också per verksamhetsgren. Den målsättningen kommer inte nås under För 2018 är målsättningen att de institutioner och enheter som har ett myndighetskapital understigande 10 procent ska lägga budgetar som visar överskott. Målsättningen är också att de institutioner och enheter som har ett myndighetskapital understigande 15 procent ska lägga budgetar som visar underskott. Fakultetsledningen och fakultetsnämnden med dess kommittéer kommer arbeta aktivt för att nå dessa mål. Reell kompetens Universitetet har fått i uppdrag från regeringen att utveckla arbetet med bedömning av reell kompetens, i syfte öka möjligheten till studier vid högre utbildning och för att korta vägen till arbetsmarknaden. På fakulteten berörs frågan närmast genom delmål som rör breddat deltagande. 6

7 Sid 7 (25) Moderna beredskapsjobb i staten Humanistisk fakultet inväntar här ytterligare information om hur detta arbete skall bedrivas vid myndigheten. Hittills har punktinsatser gjorts (ett fåtal yrkespraktikanter har tagits emot, en språkpraktikant har tagits emot och en omfördelning av resurser vid finansiering av doktorandtjänster har gjorts för att kunna erbjuda en i konkurrens väl meriterad, nyanländ person att påbörja doktorandstudier vid fakulteten). För att fakulteten skall kunna möta målet på bredare front behöver den universitetsgemensamma struktur som omnämns i Verksamhetsplan 2018 Umeå universitet (Dnr FS ) att sättas. Rekryteringsmål för professorer Humanistisk fakultet har under flera år haft höga ambitioner att öka antalet anställda professorer som är kvinnor för att nå en jämn könsfördelning inom befattningskategorin. För närvarande är 29 procent av professorerna vid fakulteten kvinnor. Detta är inte en tillfredsställande siffra. Fakulteten bevakar frågan i samband med pensionsavgångar och rekryteringar och i kompetensförsörjningsplanen redovisas förslag på hur vi fortsatt skall arbeta för en jämn könsfördelning bland våra professorer. 7

8 Sid 8 (25) Långsiktighet möjliggör högt risktagande Fakulteten har implementerat ett system för högre lärarbefattningar med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Fakulteten har idag 31 professorer anställda på 100 procent och målsättning är att alla professorer har goda anställningsförhållanden. Ett antal (16) av dessa professorer ges genom anslagsmedel forskning omfattande minst 50 procent under minst en fyraårsperiod. Omfattning av satsningen och vilka inriktningar som ska omfattas av den, avgörs efter noggrannare analyser som inbegriper strategiska överväganden samt storlek på inriktningarna inom framför allt avancerad nivå och forskarutbildning. Institutioner och enheter är involverade i denna process. Antalet professorer har vid fakulteten minskat under de senaste åren samtidigt som antalet docenter har ökat. Det är önskvärt att ett antal av fakultetens docenter kan prövas för befordran. I syfte att ge förutsättningar för nydanande forskning ges ett större antal professorer långsiktiga forskningsmöjligheter. Långsiktighet i forskningsuppdrag motsvarande minst 50 procent för, i normalfallet, en professor inom varje huvudområde inom forskarutbildningen. Utvecklingssamtal skall årligen genomföras med dekan och utvärdering av respektive professorsutrymme skall göras vartannat år. Långsiktig kompetensförsörjningsplan på fakultets- och institutions/enhetsnivå. Professorsforskning utvärderas och följs upp kontinuerligt. Ökad andel externa medel och publiceringar Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen. Tjugo procent av arbetstiden inom utbildning på grund- och avancerad nivå ska användas för kompetensutveckling. Det är eftersträvansvärt att lärare i huvudsak använder denna resurs för forskningsrelaterad verksamhet. Idag kan kompetensutvecklingstid användas till exempelvis administration och kursutveckling. Alla disputerade lärare kan söka medel ur fakultetens resultatbaserade resurs. Härigenom kan fakulteten även stimulera forskning till procent för ett antal lärare som, i motsats till professorer, inte har ett 8

9 Sid 9 (25) sådant utrymme som del av sin tjänst. Den resultatbaserade resurs som utlystes 2016 och som tilldelade forskningstid för 2017 erhölls i konkurrens av fem professorer och sju icke-professorer. Både professorer och biträdande lektorer deltar i undervisningen. I normalfallet kan inte forskningen överskrida 80 procent av anställningen, resterande tid ska ägnas åt undervisning och institutionsarbete. Deltagande i undervisningen kan dock variera över tid, inte minst med anledning av externa medel. I normalfallet deltar professorer idag främst inom utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Professorers medverkan i grundutbildning stärker utbildningens status och bidrar till att ge studenterna fördjupad kunskap, vilket innebär att det är önskvärt att alla professorer i någon mån deltar i undervisningen. Den resultatbaserade resursen utvärderas i syfte att se om den kan användas för att uppnå detta mål. Universitetslärare använder sin kompetensutvecklingstid strategiskt, i normalfallet till forskning, alternativt till pedagogiskt utvecklingsarbete. Formerna för nyttjandet av kompetensförsörjningstiden på institutionerna kan utvecklas. Professorer deltar i undervisning på grund- och avancerad nivå (se delmål 2.1.3). Studera data från DiVa kring publiceringar kopplade till tjänsteinnehåll och publiceringsmönster i allmänhet. Professorers deltagande på grundnivå och avancerad nivå följs upp genom BPS. Redovisning av kompetensutvecklings-tid på institutionsnivå återkoppling till dekan vid årliga dialoger. Övrigt Följande tidigare delmål har fakulteten valt att inte prioritera under 2018: - Fakulteten har implementerat tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks 9

10 Sid 10 (25) Utbildning för gränslös kunskap 2.1 Fortsatt implementering av universitetets kvalitetssystem för utbildning säkerställer ökad genomströmning och bidrar till breddat deltagande Under detta nya obligatoriska delmål ryms även tidigare delmål som fakulteten valt att arbeta med. Kursutbudet inom humanistisk fakultet består av både fristående kurser och program på kandidat- och masternivå. Kursutbudet utvecklas kontinuerligt på institutionerna för att dels rekrytera fler studenter, dels öka genomströmningen. I det arbetet bör former för pedagogik, tidigare kursutvärderingar, omvärldsanalys och aktuell forskning beaktas. För att bredda deltagandet görs exempelvis satsningar på nätkurser på grundnivå och avancerad nivå. Det är kurser som ges på deltid, vilket gör att exempelvis de som arbetar, bor på annan ort eller är studieovana enklare kan läsa på universitetet. Genomströmningen på nätkurser är dock ofta lägre än på campuskurser och dessutom svårbedömd, vilket kan få ekonomiska konsekvenser för institutionerna. Fakulteten har en IKT-coach som erbjuder pedagogiskt och tekniskt stöd för e-lärande i både campus- och nätkurser. Med några undantag är det övervägande kvinnliga studenter på fakultetens utbildningar, så för att nå jämnare könsfördelning, och även bredda rekryteringen på annat sätt, bör en översyn göras av information, bemötande och presentationer av förebilder (där så är möjligt, med fördel alumner). Säkerställa att kursvärderingar och kursutvärderingar, tillsammans med verksamhetsplaner/verksamhetsberättelser för programutbildningar, görs och används i utvecklingsarbete Fortsatt IKT-stöd till lärare Översyn av befintliga informationsinsatser och analys av nybörjarenkät för ökad kunskap kring bemötande och incitament för att välja någon av fakultetens utbildningar. Genomströmning Andel studenter från studieovana miljöer En jämnare könsfördelning på fler utbildningar Andelen helårsstudenter på avancerad nivå uppgår till 10 procent av samtliga HST (tidigare delmål 2.1) Utbildning på avancerad nivå är en förutsättning för att kunna säkra utbildning på forskarnivå. Kurser på avancerad nivå har ofta varit kostsamma med få studenter, varför det är viktigt att stimulera fler studenter att gå vidare i sin utbildning. Kurser som ges på avancerad nivå bör ha ett innehåll som både kan ge anställningar inom och utanför universitetet. Genom högre genomströmning och breddat deltagande på grundnivå, samt ett ökat antal studenter som kan ta ut kandidatexamen kan antalet behöriga till avancerad nivå bli fler. Med ett större utbud av program som komplement till kurser på avancerad nivå som sjösatts under 2017, liksom med ett brett utbud av forskningsrelaterade kurser, de fakultetsövergripande profilkurserna, ökar tydligheten i utbildning på avancerad nivå. 10

11 Sid 11 (25) Fakulteten kommer att avsätta extra strategiska medel till institutionerna 2018 för att kunna stärka kurser och program på avancerad nivå. VB/VP för de nystartade masterprogrammen kommer att följas upp och för 2019 kommer en kollegial granskning av program på avancerad nivå genomföras. Antal studenter som påbörjar utbildning på avancerad nivå Genomströmning i kurser och program på avancerad nivå Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare hålls på samma nivå (tidigare delmål 2.5) Utbildning som leder till anställningsbarhet inom olika yrken kan kräva adjunkters och adjungerade lärares teoretiska och praktiska kunskaper, varför de är av stor vikt för en del av fakultetens utbildningar. En hög andel disputerade lärare kan emellertid på ett generellt plan bidra till både ökat kunskapsdjup och -bredd, och framför allt till en tydligare forskningsanknytning i utbildningen. Här ser vi ett behov av att förbättra arbetet med en mer långsiktig planering inför rekrytering vid nyanställningar av undervisande lärare. År 2017 uppgick andelen disputerade lärare i undervisningen till 75,6 procent. Verka för att behålla andelen disputerade lärare inom samtliga utbildningsområden på fakulteten. Förbättra rekryteringsarbetet vid nyanställningar av disputerade lärare, konstnärliga lektorat och annan undervisande personal Andel disputerade lärare i undervisning enligt BPS Docenters och professorers andel av undervisningen uppgår till 10 procent (tidigare delmål 2.6) Att öka andelen forskning hos de som huvudsakligen undervisar och att öka undervisningstiden för de som huvudsakligen har forskning i sin tjänst är ett långsiktigt mål för fakulteten. Det finns en risk att det annars skapas två skilda karriärvägar, liksom att det ökar risken för att forskningsanknytningen på utbildningen, framför allt på grundnivå, minskar. Att låta studenterna möta forskande lärare i högre grad än idag möjliggör också att de får fördjupad kvalitet i undervisningen i såväl specialiserade ämneskunskaper som i de generiska kunskaperna. Det kan också bidra till breddad rekrytering och breddat deltagande då fakultetens forskare har olika social bakgrund och därigenom kan verka som förebilder. Docenter och professorer borde ges utrymme för undervisning på grundnivå så att studenterna tidigt möter forskande lärare Profilkurserna på avancerad nivå ska fortsatt kopplas till pågående forskning för att öka studenternas förståelse för aktuella forskningsfrågor och för forskning som möjlig karriärväg 11

12 Sid 12 (25) Andel professorer och docenter i undervisning enligt BPS Antal profilkurser kopplade till aktuella forskningsfrågor Antalet meriterade och excellenta lärare ska öka (tidigare delmål 2.8) Fakulteten har oförändrat antal lärare inplacerade i den pedagogiska meriteringsmodellen 2017 (sju stycken). Under året har de flesta institutioner haft aktiviteter för att fler ska ansöka om att bli inplacerade, men det finns också efterfrågan på mer fakultetsgemensamma aktiviteter. Ett problem verkar vara att meriteringen inte anses stärka karriären och ämnestillhörigheten på ett lika tydligt sätt som exempelvis en docentmeritering gör. Men att tydliggöra fakultetens befintliga pedagogiska kompetens är också att synliggöra den höga pedagogiska kvaliteten i fakultetens utbildningar, varför målet fortfarande är prioriterat En arbetsgrupp bestående av ledamöter från utbildningsstrategiska kommittén ska få i uppdrag att arrangera en fakultetsgemensam aktivitet under 2018 Informationssatsning om pedagogisk meritering Under 2018 ska detta mål prioriteras med extra strategiska medel till institutionerna för att få fler lärare att ansöka om att bli inplacerade. Antal inplacerade lärare 2.2 Studenter på samtliga nivåer får internationella perspektiv i sin utbildning Under detta nya obligatoriska delmål ryms även tidigare delmål som fakulteten valt att arbeta med. Enligt siffror från UKÄ tillbringade 14 procent av svenska studenter som tog sin examen 2012/13 en del av studietiden utomlands. EU:s mobilitetsmål är att motsvarande andel år 2020 ska vara 20 procent. Även om Umeå universitet och humanistiska fakulteten skulle nå upp till de mål som EU lagt fram, innebär det att den stora majoriteten studenter som tar ut sin examen inte tillbringar del av studietiden utomlands. Vid de senaste konferenserna som anordnats inom ramen för EAIE (European Association for International Education) utgjorde ett tema ett vidgande av internationaliseringsbegreppet till att gälla mer än student- och lärarmobilitet. För att alla studenter på samtliga nivåer ska få internationella perspektiv i sin utbildning krävs internationalisering på hemmaplan. Detta är något som även uppmärksammats i den nyligt tillsatta statliga Internationaliseringsutredningen, vars syfte är att öka internationaliseringen av universitet och högskolor [U 2017:2]. I praktiken innebär det att ett internationellt perspektiv ska utgöra en integrerad del i undervisning och utbildningsplaner. Strategi Fakulteteten genomför en kartläggning av internationella perspektiv i utbildningsplaner, i första hand för programmen på grund och avancerad nivå. Resultat av kartläggningen 12

13 Sid 13 (25) Andelen inresande utbytesstudenter håller nuvarande nivå, men fakulteten ska också verka för att få fler betalande studenter (tidigare delmål 2.3) Humanistisk fakultet har idag många inresande studenter. Många av dem läser enbart förberedande kurser. Vi behöver utveckla kursutbudet även på andra nivåer, något som kan vara intressant för studenter i länder inom EU som har höga eller mycket höga studentavgifter. Det bör också påpekas att vi har ett antal inresande studenter som inte syns i vår statistik. Det gäller exempelvis gemensamma satsningar med andra länder där båda parters studenter läser ett gemensamt nätprogram. I dagsläget bedömer fakulteten att det i första hand går att rekrytera internationella studenter till avancerad nivå. Men, givet pågående nationella nedskärningar av HST och fokusering på basutbud, är det i nuläget fortsatt svårt att öka antal inresande. Därför satsar fakulteten främst på att kvalitetssäkra befintlig verksamhet. Fakultetens koordinator utvecklar marknadsföringen av internationellt gångbara program, som masterprogrammen i Miljöarkeologi och Skandinavistik, för att locka fler avtalsbetalande studenter. Fakultetens koordinator arbetar strategiskt med marknadsföring av fakultetens internationella program och kurser i samarbete med International Office avdelning för marknadsföring. Fakultetens koordinator utreder möjligheten att utveckla fakultetsgemensamma kurser på engelska på grundnivå, för att ytterligare locka avtalsbetalande studenter. Fakultetens koordinator utvecklar tillsammans med institutionernas IKP ett program för mottagande av de internationella studenter som studerar inom fakulteten. Antal inresande studenter Antal kurser/program som erbjuds på engelska Antalet utresande studenter ska öka i jämförelse med tidigare år (tidigare delmål 2.4) Fakulteten bedriver en rad program med utresande studenter. Dessa studenter syns inte alltid i Umeå universitets system eftersom de reser ut inom programmets ram och inte inom ramen för utbytesavtal. Fakulteten har dock noterat att antalet utresande studenter via avtal är betydligt färre än antalet inresande. Inom utbildningar på fakulteten finns dock andra möjligheter för studenter att tillgodogöra sig internationella erfarenheter inom sin utbildning, exempelvis kan de göra sin VFU utomlands eller delta i utlandsexkursioner. Doktoranderna är också utresande på ett flertal sätt, alltifrån längre vistelser vid andra lärosäten till kortare resor vid konferensdeltagande. Internationell koordinator arbetar strategiskt med information och avtal. Fakulteten ser över möjligheter att kartlägga internationella utbyten i en vidare mening, exempelvis utbyten utom ramen för utbytesavtal, som VFU eller exkursioner och andra inslag i utbildningen. Antal utresande studenter Resultatet av kartläggning av internationella utbyten 13

14 Sid 14 (25) Övrigt Följande tidigare delmål har fakulteten valt att inte prioritera under 2018: Antalet helårsstudenter som tar ut examen har ökat med 10 procent från föregående år Fakultetens andel examensarbeten som utförs i samarbete med extern partner ska uppgå till 10 procent 14

15 Sid 15 (25) Forskning som spränger gränser 3.1 Universitetets andel av nationella och internationella medel har ökat Under detta nya obligatoriska delmål ryms tidigare delmål som fakulteten valt att arbeta med. Tidigare delmål 3.3 formuleras av fakulteten: Fakultetens forskningsintäkter har ökat med 15 procent från 2014 till Fakulteten avsätter sedan 2015 avsevärda resurser som forskargrupper kan använda för att formulera forskningsansökningar. Under år 2015 avsattes 500 tkr för skrivande av forskningsansökningar för tjugofyra forskningsgrupper med inriktning mot Globala utmaningar. Ytterligare 500 tkr avsattes för perioden november 2016 fram till 31 mars 2017 för samma forskningsgrupperingar. Fram till 31 december 2017 kan medel för forskningsansökningar sökas för alla forskningsgrupperingar med inriktning mot Globala utmaningar. Forskningsansökningarna ska granskas av flera läsare på berörd institution, i den forskningsstrategiska kommittén och av Grants Office. För en del forskningsansökningar krävs särskild granskning med beslut av både prefekt, dekan och rektor. Fakulteten fortsätter att förfina och utveckla nomineringsprocessen till Wallenbergfonderna med tydliga anhalter på vägen igenom systemet där bedömning görs på flera nivåer och med tydlig feedback till forskarna. Lovande, men inte helt färdiga forskningsansökningar, som inte nomineras ges en tydlig återkoppling för förbättring inför framtida utlysningar från forskningsråden och Wallenbergfonderna. Forskarskolan och Junior Faculty (i samarbete med Samfak) organiserar inslag om forskningsansökningar (hur de kan skrivas) vid sina sammankomster. Humanistisk fakultet ser ingen särskild poäng i att mäta andelen av nationella och internationella medel eftersom det är ett mått som inte är avhängigt vårt eget arbete. Fakultetens mål är i stället att öka mängden medel från externa finansiärer generellt. Fakulteten ger med särskild satsning aktivt och strukturellt stöd för skrivande av forskningsansökningar. Olika typer av handläggningsordningar för forskningsansökningar ger stöd för prioriteringar. Institutionerna förtecknar alla insända forskningsansökningar enligt särskild mall, ett material som kan användas för djupare analyser. 15

16 Sid 16 (25) Fakultetens forskningsintäkter 2016, 2017, 2018 och 2019 (det kan dröja ett antal år innan en beviljad forskningsansökan genererar pengar). Antal ansökningar totalt/antal granskade ansökningar/antal beviljade ansökningar. Förändring över tid. Information om dessa tas in från institutionerna. 3.2 Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur Frågor om forskningsstödjande infrastruktur behandlas i fakultetens forskningsstrategiska kommitté. Det pågår ett arbete i den centrala forskningsstrategiska kommittén med syfte att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Humanistisk fakultet följer detta arbete och har som första åtgärd, i likhet med hur den centrala kommittén valt att förlägga arbetet med denna infrastruktur inom ramen för kommittén, också valt att organisera arbetet på detta sätt. Vi har fått ökad klarhet om vilka typer av infrastrukturer som ska finansieras av UmU centralt, av Humfak centralt och av institutioner och enheter. Inom humanistisk fakultet utgör Humlab, SEAD (Strategic Environmental Archeaological Database) och MAL (Miljöarkeologiska laboratoriet) forskningsstödjande infrastruktur. Fakulteten hanterar identifieringen, prioriteringen och utvecklingen av forskningsinfrastruktur inom ramen för fakultetens forskningsstrategiska kommitté, som tillsammans med fakultetens budgetkommitté arbetar för nödvändig finansiering av forskningsinfrastrukturerna. Vi vet ännu inte hur vi ska säkerställa att målet uppnåtts. Fakulteten inväntar resultaten av utvecklingsarbetet centralt. 16

17 Sid 17 (25) 3.3 Universitetet har en attraktiv utbildning på forskarutbildningsnivå Under detta nya obligatoriska delmål ryms flera tidigare delmål, som fakulteten redan uppnått. Tidigare delmål formulerades av universitetet centralt: 3.7 Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till forskarutbildning 3.8 Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning 3.9 Alla doktorander ska ingå i ett nätverk och ha tillgång till ett handledarteam 3.10 Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka 3.11 Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet Fakulteten har i huvudsak uppnått målen för väl utvecklade principer för antagning (3.7), uppföljningsbara individuella lärande mål, samt nätverk och handledarteam (3.8 och 3.9). Fakulteten prioriterar inte arbete med delmål Delmål 3.11 behandlas under 2. Utbildning som spränger gränser. Fakulteten bedriver sedan 2012 en forskarskola med samtidig utlysning och antagning av samtliga utlysta fakultetsfinansierade anställningar, inkluderat noggrann process med intervjuer och referenstagning. Utlysning av doktorandanställningar äger rum vartannat år och doktoranderna antas vid ett gemensamt datum, i normalfallet 1 september. Därefter ingår alla doktorander som helt finansieras av fakulteten i en forskarskola där de framför allt följer kurser och seminarier där generiska kunskaper diskuteras och examineras (15 hp). Forskarskolan leds av en arvoderad föreståndare och en arvoderad biträdande föreståndare som regelbundet samråder med institutionernas studierektorer för forskarutbildningen. Fakultetens uppgift är primärt att kvalitetssäkra den pågående forskarskolan via uppföljning av bland annat doktorandernas utvärderingar. Varje utlysningsprocess analyseras inför nästkommande utlysningsomgång för att förbättra processen. Fakulteten har genomfört åtgärder för att säkerställa att individuella lärandemål och försörjningsplan är tydliga vid antagning. Individuell studieplan fastställs i anslutning till antagning. Alla doktorander har sedan 2012 minst två handledare samt deltar i gemensam forskarskola. Handledare följer tillsammans med studierektor för forskarutbildning gemensamt upp ISP. Mittseminarier eller motsvarande är obligatoriska. Fakultetsnämnd följer varje år upp hanteringen av ISP. Doktorandernas nätverk kan också bidra till diskussioner om doktorandernas pedagogiska utveckling. 17

18 Sid 18 (25) Fakulteten arbetar vidare med tydliga strukturer inom forskarskolan och dess relation till handledarteam, institutioner och ämnen. Antal sökande per doktorandtillsättning. Andelen nyantagna doktorander med grundutbildning från annat lärosäte. 3.4 Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat Delmål 3.4 formuleras av fakulteten: Ökat internationellt samarbete för de forskare som ingår i forskningsinriktningar med inslag av globala utmaningar. Fakulteten har inlett ett arbete med att förtydliga befintliga satsningar inom området Globala utmaningar, men även för att initiera och möjliggöra ytterligare satsningar. Ett trettiotal forskare har varit involverade i denna process. Några av de identifierade områdena är Grön humaniora, Medicinsk humaniora, Språk och medborgarskap i en globaliserad värld samt Politik och religion. Digital humaniora utgör en del av denna satsning, men stöds även på annat sätt av fakulteten. Fakulteten har under år 2017 avsatt medel för forskningsgrupperingar att formera sig i syfte att söka externa medel för forskning som kan rymmas inom rubrikerna Samhälleliga utmaningar och Globala utmaningar. Denna satsning fortsätter under år Medel avsätts årligen för att formulera externa ansökningar (såddmedel). Antal insända ansökningar. Antal beviljade ansökningar. Etablerade internationella samarbeten: gästforskarvistelser, samförfattade publikationer och gemensamma forskningsprojekt. 18

19 Sid 19 (25) 3.5 Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess (Tidigare delmål 3.1) Idag rekryterar fakulteten lärare främst genom extern utlysning. Intern rekrytering kan vara viktig i de fall där vi med stor säkerhet i förväg vet att vi kommer att få svårigheter med att få tillräckligt bra externa sökande. Vid fakulteten finns ett antal välkvalificerade docenter som skulle kunna befordras till professorer. Extern rekrytering ska i normalfallet prioriteras. Fakultetens rekryteringar ska alltid baseras på en långsiktig kompetensanalys, där eventuell kompetensväxling särskilt beaktas. Varje begäran om rekrytering beaktas med utgångspunkt i sådan analys. Utlysning föregås av ett nogsamt arbete med anställningsprofil och kompetenskrav för att säkerställa att vi attraherar rätt grupp sökande med önskad kompetens, samtidigt ska fakultetens utlysningar vara både så öppna och så breda som möjligt. Ansvaret för anställningsprofiler och kompetenskrav vilar på institutionerna. Intervjuer genomförs och referenser tas alltid innan anställning. I de fall där medel för tidsbegränsade anställningar med inriktning mot forskning kan lösgöras, vilar det på fakultetsnämnden att fatta de strategiska besluten. Kompetensförsörjning diskuteras på en mer operativ nivå i fakultetens kompetensförsörjningsplan. Långsiktig kompetensförsörjningsplan. Välrenommerade forskare och lärare anställs. Rekryteringsprocesserna är öppna och breda. Fakulteten beaktar lika villkor och inkluderande perspektiv vid alla rekryteringar. Fakulteten utvärderar annonseringsmönster, antalet sökande lokalt, nationellt och internationellt. 3.6 Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) (Tidigare delmål 3.2) Fakulteten har ett proaktivt förhållningssätt till rekrytering genom att institutionerna lämnar tydliga referenser till en långsiktig kompetensförsörjningsplan vid anhållan om rekrytering. Biträdande lektorat kan i vissa fall användas för att dels locka sökanden till bristområden, och dels för att locka unga lovande forskare till universitetet flera år innan kompetensväxling behöver göras. En biträdande lektor kan under 19

20 Sid 20 (25) de första åren ha begränsat med undervisning och via en större andel forskning bli docentkompetent innan kompetensväxlingen skall ske. Denna form av rekrytering kan inom vissa områden stärka fakultetens position både nationellt och internationellt genom att lovande forskare dels tillåts göra en stor del av sin forskning vid fakulteten och dels knyts till fakulteten på längre sikt. Vi utlyser anställningarna brett och har ett aktivt förhållningssätt vid utlysningarna. Vi genomför aktivt referenstagande. Institutionerna motiverar varje anhållan om utlysning och det aktuella behovet i förhållande till kompetensförsörjningsplan. Nationella och internationella, breda utlysningar Rekryteringsprocesserna är väl synliga. Fakulteten beaktar lika villkor och inkluderande perspektiv vid alla rekryteringar. Fakulteten utvärderar annonseringsmönster, antalet sökande lokalt, nationellt och internationellt. Övrigt Följande delmål har fakulteten valt att inte prioritera under 2018: Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka Delmål 3.11 Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet behandlas under

21 Sid 21 (25) Det goda och effektiva universitetet 4.1 Universitetet är en arbetsplats där mångfald ses som en tillgång och där jämställdhet integreras i verksamhetens planering, beslut och genomförande. Under detta nya obligatoriska delmål ryms tidigare delmål som fakulteten valt att arbeta med Minst 35 procent av de anställda professorerna är kvinnor vid utgången av 2018 (tidigare delmål 4.1) Humanistisk fakultet har sedan tidigare prioriterat f d delmål 4.1 som syftar till en jämnare könsfördelning bland fakultetens professorer. Målsättningen är att aktivt arbeta för att öka antalet kvinnor i gruppen anställda professorer. Kompetensförsörjningsplanen redogör mer detaljerat för hur nedanstående strategin för att nå målet skall brytas ner i konkreta aktiviteter. Tidigare uppställt mål på 35 procent kvinnor bland våra professorer 2018 kvarstår även om vi ser det som utmanande att möjligheterna till befordran är begränsade. I takt med att arbetet med planen för jämställdhetsintegrering tar form kommer ytterligare strategier att arbetas fram inför kommande verksamhetsår. Strategi Aktiv rekrytering genom kompetenta sökande av båda könen till alla läraranställningar samt att kön utgör en faktor vid rekrytering av- samt befordran till professor Uppföljningskriterium Andelen anställda professorer som är kvinnor uppgår till 35 procent Fakulteten bedriver ett systematiskt och integrerat arbete med lika villkor (tidigare delmål 4.2) Fakultetsnämnden har en etablerad kommitté för lika villkor som ansvarar för att dels ta fram förslag till fakultetsledningen som syftar till att genomföra åtgärder som aktivt utvecklar arbetet inom området lika villkor, dels att under eget ansvar och i dialog med institutioner och enheter utföra egna aktiviteter. Kommittén för lika villkor avrapporterar även till fakultetsnämnden minst en gång per verksamhetsår. Detta arbete fortlöper i vanlig ordning. Tydligt uppdrag till fakultetens kommitté för lika villkor. Kommittén gör årliga kartläggningar och analyser av arbete med lika villkor och lägger förslag till åtgärder till fakultetsledningen samt avrapporterar till fakultetsnämnden vid minst ett tillfälle. Kommittén uppmuntras även agera som pådrivare genom att ta egna initiativ gentemot institutionerna samt att genomföra aktiveter riktade till personal och studenter vid fakulteten. 21

22 Sid 22 (25) Uppföljningskriterier Ovan föreslagna åtgärder presenterade för fakultetsledningen under året följs upp. Information om kommitténs och varje institutions arbete i fakultetsnämnden varje år. Genomförda aktiviteter riktade mot anställda och studenter vid fakulteten under året. 4.2 Universitetet är en arbetsplats där medarbetarnas och studenternas hälsa är i fokus. Under detta nya obligatoriska delmål ryms tidigare delmål som fakulteten valt att arbeta med Universitetets arbets- och studiemiljöer för anställda och studenter ger förutsättningar för kreativitet, framgång och konkurrenskraft och främjar samtidigt en god hälsa (tidigare delmål 4.5) Fakulteten uppmärksammar kvarvarande problem som uppkommit i samband med ombyggnationer av Humanisthuset och nybyggnationer av Konsthögskolan och Bildmuseet. Medarbetares arbetsbelastning uppmärksammas särskilt. (tidigare delmål 4.10) Fakulteten väljer att väva samman dessa delmål. Arbetet med den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön ses som mest angeläget då många vittnar om ohälsa på grund av för hög arbetsbelastning. Problem med dålig inomhusluft kvarstår dock för fakultetens anställda med kontor i Humanisthuset. Satsningen på kompetensutveckling för digitala lärandemiljöer för att nå ett optimalt nyttjande fortsätter. Humanistisk fakultet bedriver ett arbetsmiljöarbete som baseras på en struktur där det finns arbetsmiljöombud på alla institutioner och enheter som arbetar enligt arbetsmiljölagens riktlinjer. Arbetsmiljöarbetet utförs på institutions- och enhetsnivå. Fakultetens verksamhet bedrivs på fem byggnader: Humanisthuset, Norra beteendevetarhuset, Lärarutbildningshuset, Konsthögskolan och Bildmuseet. Varje hus och varje enskild arbetsplats kan ha särskilda problem som måste lösas av hyresvärden som är antingen Akademiska hus eller Balticgruppen. På varje institution och enhet kan särskilda arbetsmiljöproblem finnas. Ofta är de stressrelaterade. Dessa problem hanteras av respektive chef i dialog med personalen. Företagsvård och annan expertkunskap utgör stödresurser. Fakulteten avser att genomföra en undersökning av doktorandernas arbetsmiljö då antalet sjukrivningar bland doktorander är relativt högt. Utöver denna undersökning inväntar fakulteten inväntar nästa medarbetarundersökning för att kunna identifiera vilka riskfaktorer som kommer till uttryck. 22

23 Sid 23 (25) Fortsatt bevakning av inomhusmiljön i Humanisthuset. Humanistiska fakulteten satsar kronor under 2018 för kompetensutveckling för digitala lärandemiljöer. Följa upp resultat av kommande medarbetarenkät med fokus på upplevd hälsa. Formerna för att diskutera arbetsmiljö i samverkan utökas till att bereda den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön större utrymme. Fakultetens mål är att samtliga enheter ska ha formulerade mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Initiera dialog med studentkåren om studenternas upplevda arbetsmiljö. Undersökning av doktoranders arbetsmiljö. Uppföljningskriterier Anställdas upplevelse av inomhusmiljön i Humanisthuset. Utveckling av kompetensutveckling för digitala lärandemiljöer kommer att göras av USTRA under Kartläggning av problemområden efter genomförd medarbetarundersökning. Initierad dialog med studentkåren om studenternas upplevda arbetsmiljö. Prefekten ger varje termin en lägesbeskrivning över den psykosociala arbetsmiljön till dekanen. 4.4 Universitet har ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning. Delmålet formuleras av fakulteten: Fakulteten bedriver ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning Kompetensförsörjning tryggas genom att internt arbeta långsiktigt och systematiskt med kartläggning och analys samt genom extern rekrytering. Båda åtgärderna krävs. Intern kompetensförsörjning tillgodoses genom att varje medarbetare ges möjlighet till kompetensutveckling. Lärares kompetensutvecklingstid är här en viktig komponent. I de fall där rotation av arbetsuppgifter förekommer bidrar varje ny uppgift också till medarbetarens kompetensutveckling. En viktig del i arbetet utgörs av regelbundna kartläggningar, analyser och uppföljningar för att långsiktigt trygga utbildning, forskning och administrativt arbete. Frågor om kompetensväxling och intern samt extern rekrytering måste systematiskt belysas och diskuteras. Fakulteten har överlag ett gott grepp kring dessa frågor. För att ytterligare stärka detta arbete tas nya rutiner och mallar fram inför det årliga planeringsarbetet både på fakultets- och institutionsnivå där än större vikt läggs vid att göra analyser samt arbeta fram konkreta strategier för kompetensförsörjningsarbetet. 23

24 Sid 24 (25) Medarbetarsamtal används som underlag för systematisk och integrerat arbete med kompetensutveckling. Utveckla arbete med kompetensförsörjningsplaner genom framtagen mall för kartläggning, analys och uppföljning. Uppföljningskriterier Skriftlig strategisk kompetensförsörjningsplan från institutionerna inlämnas till fakulteten varje år. Uppföljning i samband med årliga dialoger mellan prefekt och dekan. 4.6 Verksamhetsstödet vid universitetet utgör ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system. Delmålet formuleras av fakulteten: Ändamålsenligt verksamhetsstöd på institutioner och enheter Vid institutionssammanslagningarna år 2008 organiserade fakultetsnämnden genom sitt beslut en organisationsordning för institutionerna. Prefektuppdrag, uppdrag för studierektor, administrativ samordnare, principer för ledning och beslut samt beredande organ (Råd för utbildning, forskarutbildning och forskning) är några av de strukturer som kan sägas utgöra verksamhetsstöd för prefekterna. Till detta måste läggas alla system och all expertis på kanslinivå och universitetsgemensam nivå som finns som stöd för ledare. Det är viktigt att genomföra noggranna behovs- och kompetensbedömningar vid all rekrytering av administrativ och teknisk personal, så att kompetensnivån i rekryteringen blir ändamålsenlig då de administrativa kraven är under ständig förändring. Vid fakulteten är det tydligt att arbetet med HR-frågor växt och kräver mer resurser. Detta bedömes vara en central stödfunktion i verksamhetsstödet. En universitetsövergripande HR-översyn görs och utfallet av denna översyn kommer att förvaltas på bästa vis för att säkra ett anpassat HR-stöd vid institutioner och enheter. Anställningar av teknisk och administrativ personal föregås av noggrann behovs- och kompetensbedömning. En översyn av ledningsstrukturerna på institutioner och enheter genomförs för att, där behov finns, ändra arbetsfördelningen inom respektive ledning. 24

25 Sid 25 (25) Uppföljningskriterier Dekan utvärderar tillsammans med prefekter och föreståndare om verksamhetsstödet upplevs som ändamålsenligt. Dekan utvärderar tillsammans med prefekter och föreståndare om arbetsfördelningen inom respektive enhets ledning är funktionell. 4.8 Universitets tillgänglighet och ändamålsenlighet för medarbetare och studenter när det gäller information och lokaler har ökat i jämförelse med Detta delmål har beröringspunkter med delmål 4.2 ovan men kvarstår som ett separat delmål. Tillgängliggörandet av lokaler i Humanisthuset, Lärarutbildningshuset, på Konsthögskolan samt Bildmuseet måste följas upp kontinuerligt och eventuella bakslag och brister åtgärdas. Kommittén för lika villkor bevakar brister i tillgänglighetsfrågor för alla lokaler där verksamheter bedrivs. Fakulteten inväntar nästa medarbetarundersökning för att kunna identifiera vilka riskfaktorer som kommer till uttryck. Fakulteten inväntar rapport och analys av den Studiebarometer som gjordes höstterminen 2016 för att därefter diskutera nödvändiga strategier för studenternas tillgänglighet. Uppföljningskriterier Kommittén för lika villkor sammanställer brister i tillgänglighetsfrågor och för under året dialog med fakultetsledningen samt informerar fakultetsnämnden vid minst ett tillfälle. 25