FÖRSKRIVAREN INFORMATION FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN l REGION JÖNKÖPINGS LÄN. Polyfarmaci engagerar

Transkript

1 FÖRSKRIVAREN INFORMATION FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN l REGION JÖNKÖPINGS LÄN Polyfarmaci engagerar FEBRUARI 2017

2 Nytt år och nya möjligheter! Snart publiceras öppna jämförelser och vad jag har hört så kommer Jönköping ha bra resultat inom flera områden.det är utmärkt. Samtidigt har vården och läkemedelsområdet stora utmaningar. Det kan vi inte förneka. Fortsatt fokus på dyra Kostnaderna ökade något långsammare förra året med sex procent jämfört med året innan med tio procent. Noteras kan att primärvården ökade sina kostnader vad avser basläkemedel för första gången på flera år. Samverkan sker med TLV och NT-rådet samt inom sydöstra. Det finns behov att samverka nationellt inom området medicin teknik, vilket har blivit uppenbart efter införandet av freestyle libre. Det saknas struktur nationellt för att koppla till budgetsystemen och det måste organiseras. Kostnaderna blir mycket höga, och det går inte utan att vi måste ha kostnadskontroll. Budgeten för blodsockermätarna har lagts inom läkemedelsområdet hos oss och därav kommittéens intresse. Patientsäkerheten behöver förstärkas inom flera områden. Under hösten 2017 kommer Cosmic uppgraderas med R 8:1. Innebär förbättringar men kortsiktigt utmaningar vad avser läkemedelsöverföringen. Integration med Pascal är prioriterat, men kommer dessvärre inte samtidigt. Vi har blivit tvungna att ta bort kommunernas möjlighet att läsa läkemedelslistan via Cosmic efter beslut från datainspektionen. Det innebär att inskrivna i hemsjukvård och Säbo behöver visas särskild uppmärksamhet vad avser kommunikation med kommunen vid varje läkemedelsförändring. Se separat nyhet på intranätet. Polyfarmacin, där vi motsatt flera andra områden, befinner oss nationell sist, med flest läkemedel till de som är 75 år och äldre, är ett område för aktivitet. Ett handlingsprogram har tagits fram. Vi kommer att jämföra vårdcentralerna. Slutenvården har ett ansvar här också. Självklart ska vi behandla när det finns kriterier för det, men exempelvis protonpumpshämmare och ibland analgetika tror jag ibland blir en tillsvidare ordination vilket det inte ska det vara. Bestäm vid varje nyinsättning när ordinationen ska omprövas! Vid besök eller telefonkontakt gå igenom läkemedelslistan och ta bort det som inte är nödvändigt. Patienten tar ofta inte alla läkemedel, och sätt då ut det som inte behövs annars blir det lätt till och med receptförnyelser på det som patienten ändå inte tar. Vi behöver alla hjälpas åt här. Det var en del förmaningar, men det går faktiskt framåt inom många områden. Snart blir det ljust när vi går till jobbet på morgonen, och vad jag förstår är nästa årstid vår! Mårten Lindström Ordförande, Läkemedelskommittén Påminnelse om nya rutiner för förskrivning av sär-när Den 1 februari 2017 byter regionen system för förskrivning och beställning av livsmedel för särskilda näringsändamål (sär-när). Förändringen gäller vid förskrivning av dessa produkter till patienter i hemmet. Vid samma tidpunkt träder ett nytt avtal för särskild näring i kraft. Som livsmedel för särskilda näringsändamål räknas bland annat sondmat, näringsdrycker och sjukdomsspecifika nutritions-produkter. Bytet av system gäller även tillbehör, som aggregat och slangar. En ny rådgivande lista kommer att finnas. Förändringen innebär att förskrivning och beställning sker genom IT-stödet Sesam-LMN. På hjälpmedelscentralen skapas ett nytt kompetensområde där personal med dietistkompetens ger rådgivning och support kring produkter och beställningar till personal och patienter. För patienten innebär den nya rutinen att leverans av både nutritionsprodukter och eventuella tillbehör kommer att ske hem eller till ett utlämningsställe. Nuvarande beställningsblanketter för livsmedel för särskilda näringsändamål kommer att upphöra i samband med övergången till det nya systemet. Inför övergången har giltighetstiden på blanketten begränsats för att undvika fortsatta uttag via apotek. Mer information om förändringarna finns på hjälpmedelscentralens hemsida (plus.rjl.se/hmc). Detaljerad information om de nya rutinerna kommer i januari. Innehåll i Förskrivaren februari 2017 Nytt år och nya möjligheter!... 2 Påminnelse om nya rutiner för förskrivning av sär-när... 2 Nytt verktyg ger stöd till vårdcentralerna... 3 Handlingsplan mot polyfarmaci välkomnas... 4 Nya riktlinjer ger stöd för utsättning... 5 Sverige sämst i Norden på att förskriva biosimilar... 6 Vårdcentraler satsar på egen apotekare... 7 Nationellt kliniskt kunskapsstöd lanseras nästa år... 8 Det är mänskligt att fela... 8 FÖRSKRIVAREN INNEHÅLLER INFORMATION FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN, REGION JÖNKÖPINGS LÄN Ansvarig utgivare: Mårten Lindström Skribent: Yvonne Persson Grafisk form och foto: Kommunikationsavdelningen 2 FÖRSKRIVAREN FEBRUARI 2017

3 polyfarmaci Nytt verktyg ger stöd till vårdcentralerna Det finns stora skillnader i förskrivningen av läkemedel till äldre bland regionens vårdcentraler. Nu erbjuder Läkemedelskommittén särskilt stöd till de enheter som har mest polyfarmaci, det vill säga där störst andel patienter över 65 år hämtat ut tio eller fler Vi har arbetat fram ett nytt verktyg i Diverportalen, som gör det enklare att hitta de patienter som har många Vi har också tagit fram rekommendationer kring läkemedel och läkemedelsgrupper där man kan överväga utsättning hos äldre (se separat artikel), berättar Jonatan Buhr Juris, ekonom och ledamot i läkemedelskommittén. Verktyget i Diverportalen är en del i arbetet med att minska polyfarmacin i Region Jönköpings län. I den handlingsplan som Läkemedelskommittén tagit fram ingår en ökad dialog och stöd till de vårdcentraler som har en hög andel äldre som hämtat ut många I slutet av oktober fick berörda verksamhetschefer ett mejl med information kring arbetet med polyfarmaci och där man också ombads återkoppla hur man tänker arbeta med frågan, och om man kan se någon förklaring till att man ligger högt. FAKTA Verktyget Pågående ordinationer listade patienter Sökvägen till det nya verktyget i Diverportalen är Main/Hälsa och vård/produktion/cosmic särskild behörighet/läkemedel/pågående ordinationer. Rapporten där visar pågående ordinationer för vårdcentralens listade patienter. Behörigheten är begränsad och man kan inte se patienter hos andra vårdcentraler. Underlaget kommer från ordinationslistan i Cosmic. Därför kan läkemedel som förskrivs via Apodos saknas. Rapporten visar dock om patienten har Apodos. Nytt verktyg i Diverportalen som ger rapport om pågående ordinationer, patient och ordinatör inom din verksamhet. Speciell behörighet krävs. Foto: Johan W Avby. Det kan finnas ett antal faktorer som gör att vårdcentralerna skiljer sig åt. Generellt har de privata vårdcentralerna mindre polyfarmaci, men det kan bero på att fler äldre och multisjuka är listade på offentliga vårdcentraler, säger Mårten Lindström, Läkemedelskommitténs ordförande. Bland de vårdcentraler som redan gett återkoppling talas det bland annat om att man nu kommer att genomföra förbättringsarbeten för att säkerställa patientsäkerheten för de som har många Man talar också om att man slarvat med att rensa i läkemedelslistorna, glömt att sätta utsättningsdatum och att det troligen finns med en hel del receptfria läkemedel, där man istället skulle kunna hänvisa till egenvård. Att sätta ut läkemedel är komplext och kräver tid för planering och genomgång. Det är möjligt att många upplevt sig sakna den tiden. I de återkopplingar vi har fått så pratas det ofta om att ta hjälp av en apotekare, säger Jonatan Buhr Juris. Jonatan Buhr Juris Att sätta ut läkemedel är komplext och kräver tid för planering och genomgång FÖRSKRIVAREN FEBRUARI

4 polyfarmaci Strävan efter att minska polyfarmacin väcker engagemang bland länets vårdcentraler. Här berättar två verksamhetschefer om sin bild av vad som behöver göras. Båda välkomnar att Läkemedelskommittén tagit fram en tydlig handlingsplan. Handlingsplan mot polyfarmaci välkomnas Roland Lundgren, verksamhetschef, Vårdcentralen Aroma i Vetlanda: Arbetet mot polyfarmaci får inte ses som ett projekt, utan måste ständigt pågå. Det menar Roland Lundgren, verksamhetschef och distriktsläkare på privata vårdcentralen Aroma. Det gäller att hela tiden utvärdera, ompröva och anpassa behandlingen. Det engagemanget har patienterna rätt att förvänta sig, säger han. Vårdcentralen Aroma hör till dem som har en relativt låg andel äldre som hämtat ut tio eller fler Första kvartalet 2016 låg siffran på cirka 10 procent. De vårdcentraler som har högst andel polyfarmaci i Jönköpings län ligger runt 16 procent. Vi har ändå ganska många äldre patienter, både på särskilda boenden och i hemsjukvården, men vi ser detta som ett jätteviktigt arbete. Det handlar om ett förhållningssätt som ska genomsyra alla patientmöten, säger Roland Lundgren. Han ser många skäl till att hålla noggrann koll på äldre som får många läkemedel, inte minst alla de biverkningar som är kopplade till polyfarmaci, såsom dagtrötthet, påverkan på minnet och muskulär svaghet. Ibland kan biverkningar och interaktioner göra större skada än vad läkemedlet gör nytta. Vanliga inflammationsdämpare, som Iprén, ger hos äldre en ökad risk Roland Lundgren, verkamhetschef och distriktsläkare på vårdcentralen Aroma menar att arbetet mot polyfarmaci inte får ses som ett projekt, utan en del av det vardagliga arbetet. Foto: Johan W Avby. för både njursvikt och hjärtsvikt och stämningshöjare kan skapa rubbningar av salter och leda till förvirring. Det gäller att vara medveten om riskerna, ta prover och följa upp, säger han. Läkemedelskommitténs riktlinjer, behandlingsmallar och listor över vilka läkemedel som kan vara olämpliga för äldre, ser han som en god hjälp i arbetet. Men att omprövning och utsättning av läkemedel är svårt och tidskrävande, håller han inte med om. Jag tycker inte det. Det är en naturlig del av patientmötet. Vi tar ut läkemedelslistor, går igenom dem med patienten och är vaksamma på biverkningar och interaktioner. Saknar du något stöd i arbetet mot polyfarmaci? Nej. Vi följer hur vi ligger till i Diver och får råd från Socialstyrelsen när det gäller okloka läkemedel för äldre. Däremot tror jag att vi ännu bättre kan ta vara på den kompetens som regionens kliniska apotekare har. De är en utmärkt resurs, säger Roland Lundgren. Miriam Carlsson, verksamhetschef, Öxnehaga vårdcentral i Huskvarna: Att Öxnehaga vårdcentral hade en ovanligt hög andel polyfarmaci kom som en överraskning för verksamheten. Nu ser verksamhetschefen Miriam Carlsson det som en utmaning att vända trenden. Vi tar det här på största allvar och det ska bli spännande att få jobba med detta över yrkesgränserna, säger hon. Trots chocken över att höra till de vårdcentraler som har störst andel äldre som får många läkemedel säger Miriam Carlsson att hon är tacksam över att Läkemedelskommittén uppmärksammar problemet. Vi hade inte själva uppfattat att det var så här och känner nu att vi vill ta tag i det så fort som möjligt, säger hon. 4 FÖRSKRIVAREN FEBRUARI 2017

5 Nya riktlinjer ger stöd för utsättning I oktober antog Läkemedelskommittén nya rekommendationer för utsättning av läkemedel hos äldre patienter. Riktlinjerna är en del i arbetet med att försöka minska polyfarmacin. Det här med utsättning är svårt, men det finns mycket stöd att få, säger apotekaren Anna Wiberg, som tagit fram dokumentet. Stig-Martin Carlsson, distriktsläkare, Miriam Carlsson, verksamhetschef och Maria Lingvall, administratör går igenom och städar i läkemedelslistor. Foto: Johan W Avby. Det här är inte bara en fråga för läkarna, utan ett teamarbete Miriam Carlsson En första genomgång av läkemedelslistor har dock gjort henne lite lugnare. Vi kan redan se att statistiken inte riktigt speglar verkligheten. Många patienter står på fler läkemedel än vad de i själva verket tar. Vi har helt enkelt varit dåliga på att städa i våra system. Att vi har två system, Pascal och Cosmic, gör inte saken enklare, säger Miriam Carlsson. Vårdcentralen kommer nu att inleda ett arbete med att gå igenom förskrivningen till alla de äldre patienter som har många Det här är inte bara en fråga för läkarna, utan ett teamarbete. Varje gång man förnyar ett läkemedel så har man ett ansvar. I ledningsgruppen har vi också diskuterat möjligheten att ta hjälp av en apotekare. Nu ska vi skärpa till oss, säger Miriam Carlsson. Senaste Öppna jämförelser visade att Region Jönköpings län har störst andel polyfarmaci i hela landet. Genom Socialstyrelsen fick man hjälp att bryta ner siffrorna och kunde se exakt vilka läkemedelsgrupper som förskrivs mer här än i övriga riket. Det underlaget har varit en hjälp i arbetet Anna Wiberg med att ta fram riktlinjer för utsättningsförsök. Om vi har en större förskrivning än riket så borde vi kunna arbeta på ett annat sätt. Det finns också många risker kopplade till användning av många läkemedel, såsom biverkningar och skadliga interaktioner, säger Anna Wiberg. Riktlinjerna omfattar tio läkemedelsgrupper: paracetamol, opioder, acetylsalicylsyra, furosemid, omeprazol, zopiklon, citalopram, oxazepam, blodtryckssänkare och vitaminer/mineraler. För samtliga dessa är rekommendationen att man omprövar indikationerna regelbundet och överväger en utsättning. Enligt tidigare riktlinjer bör inte heller merparten av tårsubstitut och mjukgörande krämer skrivas ut på recept utan ske som egenvård. Jag tror många förskrivare upplever att det är svårt att avsluta en läkemedelsbehandling, men redan när man sätter in ett preparat bör man ha en plan för vad som ska uppnås och hur behandlingen ska utvärderas, säger Anna Wiberg. Ett problem kan vara att den som skrivit ut läkemedlet inte är patientens ordinarie läkare eller att patienten själv är nöjd med sin behandling och inte gärna vill avsluta den. Vi är medvetna om att det här är svåra frågor som kräver tid och resurser av en redan pressad verksamhet. Samtidigt ska man veta att det finns mycket stöd. Vi apotekare kan bistå med läkemedelsgenomgångar och man kan ta hjälp av kolleger och andra specialister. Det gäller att använda de möjligheter som finns, säger Anna Wiberg. Riktlinjen Läkemedel/läkemedelsgrupper där utsättning hos äldre kan övervägas ligger på intranätet (Regionen / Hälsa och vård / Behandling / Läkemedel / Förskrivarstöd / Polyfarmaci). Hjälp med strategier för utsättning av läkemedel finns bland annat att få i boken FAS-UT. FÖRSKRIVAREN FEBRUARI

6 Sverige sämst i Norde på att förskriva biosi Ny läkemedelsstatistik visar att Sverige ligger långt efter sina nordiska grannländer när det gäller att byta ut biologiska originalläkemedel mot billigare biosimilarer. Det har funnits en osäkerhet kring om man verkligen kan byta rakt av, men efter resultaten i en norsk studie kommer användningen att öka, tror Henrik Stjernman, mag- och tarmspecialist på Länssjukhuset Ryhov. Totalt får över 800 patienter i Region Jönköpings län behandling med biologiska Reumatologin står för huvuddelen av användandet, men läkemedlen är även effektiva mot andra inflammatoriska sjukdomar inom ögon, hud och gastromedicin. Bara på Ryhov är det cirka 70 patienter med gastromedicinska sjukdomar som får infliximab och 13 procent av dem har biosimilaren Remsima, berättar Henrik Stjernman. 13 procent kan låta lite, men innebär att Ryhov ligger en bit över rikssnittet för användning av biosimilar med infliximab. Sju månader efter att biosimilarerna släppts för försäljning låg snittet i Sverige på 9,3 procent. Det iögonfallande är att motsvarande siffra i Danmark är 96,2 procent och i Norge 72,7. När det gäller biosimilar med etanercept är gapet inte riktigt lika stort. Biosimilaren Benepali har tagit nästan 35 procent av marknaden i Sverige, jämfört med 87 procent i Danmark och 73 procent i Norge. Det finns olika syn på det här med att överföra resultat från labb till klinisk verksamhet, men Danmark och Norge valde att switcha direkt. I Norge gjorde man det däremot kopplat till en stor studie, Norswitch-studien, och många landsting i Sverige valde att avvakta resultaten av den, säger Henrik Stjernman. % Infliximab biosimilar Månad efter De biologiska originalläkemedlen har länge skyddats av patent, men för både Remicade (infliximab) och Enbrel (etanercept) har patentet gått ut, och fler är på gång. För Remicade finns idag två godkända biosimilar Remsima och Inflectra och för Enbrel än så länge bara en Benepali. Eftersom biosimilar inte är en exakt kopia av originalet är den inte utbytbar på apoteket utan måste förskrivas aktivt. Infliximab används vid behandling av både ulcerös colit och Crohns sjukdom. Personligen tycker jag inte det är bra att vi gör olika i Sverige, utan upphandling av läkemedel borde skötas på nationell nivå Henrik Stjernman Region Jönköpings län upphandlar läkemedel tillsammans med övriga landsting och regioner i sydöstra sjukvårdsregionen. När det gäller infliximab blev valet att upphandla orignalläkemedlet Remicade, men att göra det möjligt att använda viss andel Remsima på försök. Skåne valde däremot att helt gå över till Remsima. Personligen tycker jag inte det är bra att vi gör olika i Sverige, utan upphandling av läkemedel borde skötas på nationell nivå. Så är det i både Norge och Danmark och då får man mer muskler för att pressa priserna, säger Henrik Stjernman. Just nu deltar Region Jönköpings län i en ny upphandling som ska vara färdig i början av nästa år. Då tror Henrik Stjernman att biosimilarerna kommer att bli förstahands-alternativet. Den norska studien blev färdig i oktober och den visar det går bra att byta. Biosimilarerna hade lite sämre resultat för Crohns sjukdom, men bättre resultat än originalet för reumatologiska sjukdomar. Avvikelserna var däremot inte statistiskt signifikanta. Slutsatsen blir alltså att man kan switcha. En övergång till biosimilar innebär ofta stora ekonomiska besparingar, även om originalen tvingats gå ner i pris. Det kan 6 FÖRSKRIVAREN FEBRUARI 2017

7 n milar Etanercept biosimilar 96,2 % 87,5 % 34,8 % 9,3 % lanseringen 72,7 % 28,7 % Apotekaren Ann-Charlotte Mattssons arbete handlar mycket om att göra läkemedelsgenomgångar för äldre patienter inför deras årskontroll hos läkare. Foto: Johan W Avby. Vårdcentraler satsar på egen apotekare Vårdcentralerna Rosenlund i Jönköping och Rosenhälsan i Huskvarna är först ut med att anställa en egen apotekare. Det är verkligen roligt och jag känner att jag kan tillföra kunskap i teamarbetet på vårdcentralerna, säger Ann-Charlotte Mattsson, som började sin nya tjänst 1 september. i sin tur innebära att fler patienter kan bli aktuella för behandling med biologiska Det är ju inte ekonomiska aspekter som ska avgöra om en patient får behandling eller inte, men att originalen varit så dyra har säkert haft en psykologisk effekt vid förskrivning, säger Henrik Stjernman. Hur reagerar då patienterna på att byta till en biosimilar? Kan deras misstro vara ett hinder? Det är samma problem som när generika kom, men jag upplever att patienterna har börjat vänja sig. Det kommer alltid att finnas enstaka som absolut inte vill byta, men frågan är om de är tillräckligt många för att vi även ska upphandla originalpreparaten, säger Henrik Stjernman. Förra året genomförde Vårdcentralerna Bra Liv ett projekt för att minska polyfarmacin bland äldre. Fyra vårdcentraler agerade piloter och patienter över 65 år med fler än tio läkemedel erbjöds en fördjupad läkemedelsgenomgång med en apotekare. Projektet resulterade i att två vårdcentraler nu bestämt sig för att anställa en apotekare. Rosenhälsan var en av pilotvårdcentralerna i projektet medan Rosenlund har kommit till. Jag delar nu min tjänst mellan dessa två vårdcentraler, berättar Ann-Charlotte Mattsson. Precis som i projektet handlar mycket av hennes arbete om att göra läkemedelsgenomgångar för äldre patienter inför deras årskontroll hos ansvarig läkare. Målsättningen är att minska den onödiga polyfarmacin och att öka patientens trygghet med sin läkemedelsbehandling. Jag kan även fungera som ett bollplank vid exempelvis utsättning av läkemedel eller vid gränsdragning mellan receptförskrivning och egenvård, säger Ann-Charlotte. I hennes tjänst ingår också att hålla utbildningar och följa upp vårdcentralernas förskrivning och kostnader för Och inte minst ska jag vara ett allmänt stöd för all personal när det gäller läkemedelsfrågor. Jag märker redan att jag får mycket frågor från olika yrkesgrupper och att jag får bra feedback på mitt arbete, säger Ann-Charlotte. FÖRSKRIVAREN FEBRUARI

8 Nationellt kliniskt kunskapsstöd lanseras nästa år Arbetet med ett nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården går framåt i rask takt. Nu pågår organiseringen av nationella ämnesgrupper, som får ansvar för att förvalta och utveckla ett stort antal kunskapsdokument. Dokumenten planeras bli tillgängliga i början av nästa år. Många av de dokument som samlats in och standardiserats inom ramen för projektet Nationellt kliniskt kunskapsstöd utgörs av texter från Fakta, Region Jönköpings läns allmänna kliniska kunskapsstöd. Och liksom i nuvarande Staffan Ekedahl Faktadokument omfattar kunskapsstödet även Landets sex sjukvårdsregioner ska fördela ansvaret för ämnesgrupperna. Dessa ska sedan i samverkan med nationella programråd och andra expert- och kompetensgrupper förvalta, uppdatera och utveckla kunskapsdokument som förmedlar bästa möjliga kunskap, berättar Staffan Ekedahl, distriktsläkare och medicinsk rådgivare inom Region Jönköpings län och som ingår i den nationella projektgruppen knuten till SKL. Parallellt pågår arbetet med den tekniska infrastrukturen för att lagra och sprida de gemensamma kunskapsdokumenten och ge möjlighet att komplettera med lokala tillägg om exempelvis remissrutiner och vårdnivåer. Här kommer våra befintliga Faktagrupper att spela en fortsatt viktig roll i att skapa lokalt anpassade och förankrade dokument, säger Staffan Ekedahl. Dessutom sker en medicinsk granskning av insamlade dokument med hjälp av Socialstyrelsen, nationella programråd och regionala cancercentrum. De nationella kunskapsdokumenten planeras bli tillgängliga via en webbplats i början av Senare under 2017 ska den nationella kunskapen kunna integreras i landstingens egna webb- och journalsystem. Avsikten är att landsting och regioner från och med 2018 långsiktigt finansierar det nationellt gemensamma arbetet med redaktionell samordning, förvaltning och utveckling av IT-stödet. Ämnesgrupperna förvaltas av sjukvårdsregionerna och finansieras av respektive landsting/region. Det är mänskligt att fela Transparens, teamkänsla och öppenhet ser han som nyckelord Rubrikerna återkommer: Patienten fick dubbel dos, Läkare ordinerade fel läkemedel eller Farmaceut missade orimlig doshöjning. Varför gör jag fel när jag arbetar med läkemedel? Kan jag göra något åt det? Att ordinera, administrera och expediera läkemedel är något som sker med hög frekvens och ofta i högt tempo. Att vissa läkemedel, som Humalog (måltidsinsulin) och Humulin (basinsulin), har liknande namn försvårar. Den brittiske professorn James Reason är känd för sitt kunnande om varför vi människor gör misstag. James skriver böcker och föreläser om hur vi kan använda den kunskapen för att organisera och strukturera hälso- och sjukvården. För några år sedan hade jag förmånen att träffa honom personligen och bär fortfarande med mig många av hans tankar. I sin forskning kring patientsäkerhet konstatrar Reason att man inte kan ändra den mänskliga naturen, och att det är mänskligt att göra fel. Däremot kan man ändra de omständigheter under vilka människor arbetar, så att felkällorna minskar och fel kan upptäckas och åtgärdas innan de leder till skada. James Reason anser att det bara finns två sorters professionella i vården de som gjort fel och misstag och de som kommer att begå fel och misstag. Skillnaden mellan den enhet som har goda kliniska resultat, jämfört med den som inte har det, är förmågan att reda upp de fel och misstag som man begår. Transparens, teamkänsla och öppenhet ser han som nyckelord. James menar vidare att professionella kan tränas för att identifiera annalkande risker för patienten och att detta bör integreras i grundutbildningarna. Jag är glad att vi har våra läkemedelsmallar i Cosmic där vi kan ange att Humalog är ett måltidsinsulin medan Humulin är ett basinsulin. Läkemedelsmallar ger möjligheter att underlätta korrekta ordinationer. Men vi som skapar läkemedelsmallar är också människor, och kan således göra misstag. Kontakta oss om du upptäcker något som kan misstolkas, eller om någon mall inte längre behövs till följd av ändrade rutiner. Vad behövs mer? Hur ska vi organisera oss så att det blir goda möjligheter att förebygga eller parera fel och misstag på läkemedelsområdet? Anne Hiselius klinisk apotekare 8 FÖRSKRIVAREN FEBRUARI 2017