ROSLAGSBANANS DUBBELSPÅRSUTBYGGNAD, ETAPP

Transkript

1 UTSTÄLLNINGSSHANDLING SBN SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för ROSLAGSBANANS DUBBELSPÅRSUTBYGGNAD, ETAPP 1 omfattande sträckan Kragstalund-Vallentuna i Vallentuna kommun, Stockholms län.

2 Innehåll 1. Samrådsinstanser Samrådets upplägg Inkomna yttranden Förslag till ändringar efter samrådet... 8 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

3 1. Samrådsinstanser KS plan-au Kulturnämnden Fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Länsstyrelsen i Stockholms län Lantmäteriet AB Storstockholms lokaltrafik Roslagståg AB Skanova nätplanering Norrvatten Polismyndigheten i Stockholms län Trafikverket EON Värme Sverige AB Elverket Vallentuna AB Vattenfall AB Vallentuna naturskyddsförening AB Friluftsfrämjandet Berörda fastighetsägare För kännedom: Roslagsvatten 2. Samrådets upplägg Detaljplanen var utsänd för samråd från den 27 maj tom den 8 juli Handlingar har skickats till remissinstanserna. Annons var införd i Vallentunasteget. Handlingar har funnits tillgängliga på samhällsbyggnadsförvaltningen, på biblioteket och på kommunens hemsida 3. Inkomna yttranden Yttranden utan synpunkter Yttranden utan synpunkter har inkommit från: Länsstyrelsen, Vattenfall Eldistribution AB, Friluftsfrämjandet i Södra Roslagen, Stockholms brandförsvar, Utbildningsnämnden, Kulturnämnden och Barn- och ungdomsnämnden i Vallentuna kommun. Övriga yttranden: Roslagsvatten AB: ser positivt på planen som möjliggör bättre allmänna kommunikationer till Vallentuna. Detaljplanen tydliggör att ansvaret och kostnader för flytt av befintliga VA-ledningar p g a dubbelspåret ligger på den part som orsakar flytten, d v s SL. SL tar alla kostnader som omläggningar av VA-ledningar kräver, så som projekterings-, byggande- och förrättningskostnader (ledningsrätt för VAledningar inom kvartersmark). Roslagsvatten anser det otydligt vilka föroreningar som dagvatten från banvallen innehåller. Vilka ogräsbekämpningsmedel har används och hur påverkar dessa vattenmiljöerna? SL måste uppvisa att deras dagvatten är rent och att det uppfyller Vallentuna kommuns krav på dagvatten samt ABVA vid avledning till det allmänna dagvattensystemet. 3

4 Plats för fördröjning och rening av dagvatten är inte redovisad. Detaljplanen redovisar inte tydligt om dagvatten ska omhändertas lokalt inom detaljplaneområdet/banområdet alternativt om delar eller hela området ska ingå i verksamhetsområdet för allmänt dagvatten. Roslagsvatten avvaktar med att upprätta nya förbindelsepunkter för dagvatten till banområdet tills banvallens dagvattenhantering och rening är utredd och undertecknad serviceanmälan inlämnats till Roslagsvatten. Under byggtiden måste program för provisorisk dagvattenhantering och rening tas fram. Under byggskedet är det även viktigt att schaktmassorna tas om hand på ett sådant sätt att inget läckage av eventuella föroreningar läcker ut till Vallentunasjön, direkt eller indirekt via det allmänna VA- eller dagvattensystemet. Avtal om kontrollprogram tecknas mellan SL och kommunen i sin roll som tillsynsmyndighet. Kontrollprogram för dagvatten skall tas fram av SL, vilket Roslagsvatten AB ska godkänna. Att dräneringsvatten från banvallen leds direkt till Ormstaån (i söder) utan rening är i strid mot Oxundaåns dagvattenpolicy, då det kan innehålla olika oljekolväten, metaller och bekämpningsämnen. Fördröjning och rening måste ske innan dräneringsvatten från banvallen når Ormstaån eller Vallentunasjön. Ett alternativ är att SL är medfinansiär i den planerade våtmarksparken vid Ormstaåns mynning till Vallentunasjön samt kommande dagvattenreningsanläggningar som kommer att belastas med dagvatten från SL:s banvallar. Befintliga ledningsrätter och servitut skall justeras till de nya lägena dit VAledningarna måste flyttas. Förrättningskostnader bekostas av SL. Som påpekas ska ett kontrollprogram ska upprättas av SL. Det ska ske i samråd med både kommunen och Roslagsvatten. MKB:n värderar risken för läckage som låg. Risken för läckage har även utretts vidare efter att MKB:n upprättats. Under förutsättning att nya diken underhålls förväntas läckage av fosfor och kväve från jordbruksmarken minska. Även sedimentation av partiklar förväntas minska i samband med höga flöden. Detaljplanen föreskriver att dagvatten ska omhändertas lokalt i den mån det är tekniskt möjligt, vilket kommer utredas vidare i det fortsatta planerings- och byggskedet. Hanteringen av dagvatten bör förtydligas så att det framgår att dagvattnet ska omhändertas inom kvartersmark för trafikändamål istället för inom planområdet. SL kommer att ta kostnaderna för fastighetsbildningsåtgärder. Storstockholms lokaltrafik AB (SL): förutsätter att kommunen samordnar det fortsatta arbetet med detaljplanen med den järnvägsplan som SL parallellt tar fram. För övrigt har SL inga synpunkter på detaljplanen. 4

5 En järnvägsplan med tillhörande MKB har redan upprättats av SL. Kommunen kommer att samråda med SL om frågor som behöver lösas i det fortsatta planarbetet. Svenska Kyrkan (Prästlönetillgångarna i Stockholms stift): har i sak inga invändningar mot att möjliggöra en dubbelspårutbyggnad av Roslagsbanan mellan Kragstalund och Vallentuna förutsatt att Prästlönetillgångarna får en rimlig ersättning för de markintrång detaljplanen skulle innebära på fastigheten. Ingen mark som anges som allmän plats i plankartan kräver inlösen av privatägd mark. Detaljplanen ger SL möjlighet att lösa in mark inom det område som markeras med Tj i plankartan. Om de berörda parterna inte frivilligt kan komma överens om pris för inlöst mark finns lagstiftning som avgör vilken prisnivå som ska gälla. Innehavaren av Bällsta Blomverkstad: påpekar att: De tre p-platser som redan finns utanför butiken är till för kunder till affären. De ska inte blockeras av resande och deras anhöriga som ska hämta och lämna vid tåget. Affärsinnehavaren önskar att tre p-platser byggs på andra sidan järnvägen, i direkt anslutning till övergången, och reserveras för kunder till affären och skyltas från Stockholmsvägen P 4-tim Bällsta Blomverkstad. Affärsinnehavaren önskar vidare samarbete i planeringsprocessen kring denna fråga med berörda i kommunen, gärna i form av en kontaktperson. Affärsinnehavaren har även yttrat sig under programsamrådet. Flera funktioner ska samordnas längs Stockholmsvägen för att skapa en säker och trygg korsning och bytespunkt mellan tåg och buss. Alla gång- och cykelpassager över Stockholmsvägen samlas i en punkt just väster om nya entrén till Bällsta hållplats. I det fortsatta arbetet med utformning av platsen runt hållplatsentrén prioriters i första hand goda lägen för busshållplatser intill gångpassagen samt avsläppningsfickor för personer som får skjuts till och från Bällsta hållplats. I arbete med utformning av platsen bevakas även frågor om framkomlighet och tillgänglighet till hållplats och butik (Blomsterverkstan) öster om spåren då Manhemsvägen stängs av för biltrafik över spåren. Fastighetsägare till Bällsta 2:53: kan inte på detaljplaneritningen utläsa höjd på bullerplanket för fastigheten men på samråds skiss visas höjden 3 meter men granntomten söderut 4 meter. Fastighetsägarna kräver att få samma höjd för Bällsta 2:53 då fastigheten ligger i samma planhöjd. Fastighetsägarnas norra granne har dryga metern högre tomtnivå. Vidare har fastighetsägarna fått information av Irene Bellman att deras nuvarande bullerskydd kommer tas bort preliminärt 2012 och att ett nytt bullerskydd 5

6 inte kommer på plats förrän Fastighetsägarna anser det oacceptabelt med tanke på den höga störningsnivån från järnvägen och vägen bortom. I och med att utbyggnad till dubbelspår klassas som väsentlig ombyggnad av järnväg kommer kraven på bullerreducering att öka jämfört med dagens situation. Totalt sett kommer bullerstörningarna att minska efter järnvägens utbyggnad. Exakt vilka åtgärder som vidtas för att minska bullerstörningar regleras dock inte i detaljplanen då bulleråtgärder fastställs i samband med att järnvägsplanen fastställs. Detaljplanen reglerar heller inte hur bullerskärmar tas ner och sätts upp under byggtiden, men kommunen förutsätter att tiden då skärmar saknas minimeras så långt det är möjligt. Nya fordon (som på sikt ska införas på Roslagsbanan) kan eventuellt bidra till ytterligare reducerade bullerstörningar längs spåren. Fastighetsägare till Bällsta 2:153, 2:154, 2:366, 2:704: fastighetsägarna har under utredningen av järnvägsplanen påtalat att det nya spåret bör ligga på den östra sidan om befintligt spår, då det finns bättre med plats där. Då en ny detaljplan erfordras för byggandet på den västra sidan bör detaljplanen ändras så det nya spåret byggs på den östra sidan. Detta för att byggandet på västra sidan medför betydande miljöpåverkan för alla fastigheter utefter Östra Ryttarvägen eftersom ett nytt spår kommer att hamna fem meter närmre fastigheterna. Fastighetsägarna förutsätter att bullernivåerna efter utbyggnaden till dubbelspår uppfyller de gränsvärden (prop. 1996/1997:53) som nu gäller. Detta kräver att en fysisk mätning av nivåerna görs efter utbyggnaden. Nivån på bullret måste även mätas på övervåningen i fastigheterna. Fastigheterna utefter Östra Ryttarvägen är uppförda under olika tidsperioder varför isolering och fönster är enligt då gällande normer. Det innebär att bullermätningen måste utföras i varje berörd fastighet och inte som den förra mätningen som var en databeräkning. Under programsamrådet inkom flera synpunkter på det tillkommande spårets placering, vilka kommenterades på följande sätt av kommunen i programsamrådsredogörelsen: När det gäller permanenta intrång är det färre privata fastighetsägare som berörs då det nya spåret placeras väster om det befintliga. Denna placering ger visserligen fler tillfälliga intrång under byggtiden men intrången på privata fastigheter är små och beror på uppförande av bullerplank. Kommunens bedömning är att det måste vara prioriterat att privata fastighetsägare inte får delar av sin mark inlöst. Dessutom bör avstängningstiden bli kortare för tågen och det blir också färre detaljplaner som behöver ändras. Det är alltså en samlad bedömning som lett till valet av att placera det nya spåret väster om det befintliga. Bullernivåerna påverkas av faktorer som ändrar sig med väderlek och vindförhållanden. Mätningar har därför visat sig vara ett trubbigt verktyg då det är svårt att få rättvisande resultat. SL kommer dock att uppföljande beräkningar som grundar sig på hur bullerbegränsande åtgärder i detalj utformas. Fastighetsägare till Bällsta 2:1057: anser att det inte är den bästa lösningen att lägga spåret på den västra sidan av befintligt spår på sträckan som ligger parallellt med Fritzbergsvägen. Det finns gott om plats på den östra sidan om befintligt spår som 6

7 dessutom inte har någon nära bebyggelse. Fastighetsägaren påpekar att deras hus placerades så nära befintligt spår som var möjligt när bygglovsansökan skickades in och nu undrar fastighetsägaren om man frångår detta och lägger det nya spåret innanför/närmare. Fastighetsägaren har fått information om att man under byggtiden kommer låna mark som kommer innebära att man tar bort den befintliga ljudvallen vilket även skulle inkludera den mur som finns på toppen av den vall som det tidigare beviljats bygglov för. Information har gått ut om att man under själva byggtiden har som avsikt att ställa upp ett byggstängsel där dagens befintliga ljudvall och mur står vilket kommer dra åt sig barn och onödigt buller samt ha en negativ visuell inverkan. Förutom att spåret kommer närmare fastighetsägarens hus så kommer det även sättas upp fula stolpar utefter hela tomtgränsen vilket kommer förfula utsikten och därmed minska värdet på fastigheten. Fastighetsägaren anser att de under byggtiden inte kommer kunna sälja huset om de nu skulle vilja det, eftersom fastigheten ej kommer vara attraktiv på marknaden under denna period. Enligt fastighetsägaren finns det inget positivt med att lägga spåret på den västra sidan. Vid planläggning av bostäder längs Fritzbergsvägen gjordes en bedömning med utgångspunkt från den befintliga järnvägens läge. Bostadsbebyggelse rekommenderades att hålla ett minsta avstånd av 30 meter från järnvägen för att inte riksdagens gränsvärden skulle överstigas. Det rekommenderade avståndet var ett resultat av de åtgärder som föreslogs längs järnvägen med en vall, eventuellt i kombination med skärm om 1-2 meters höjd, beroende på markens nivåer i intilliggande terräng. De bullerskyddsåtgärder som nu föreslås skyddar bättre mot buller, vilket gör att det är möjligt att lägga spåren närmare bostäderna utan att riksdagens gränsvärden för buller överskrids. Vid utbyggnad av järnvägen görs en samlad bedömning (som nämnts tidigare) om påverkan på östra respektive västra sidan, vilket kan leda till en något annan bedömning om minsta avstånd till bebyggelse. I samband med järnvägsutbyggnaden finns även andra möjligheter att vidta åtgärder för att minska risk, buller och andra ev störningar för att möjliggöra mindre skyddsavstånd mellan järnväg och bostäder. 7

8 4. Förslag till ändringar efter samrådet Plankartan: Bestämmelsen om hantering av dagvatten ändras så att dagvatten förutsätts hanteras inom järnvägsområdet istället för inom planområdet. Gränserna för järnvägsområdets utbredning justeras mot bakgrund av ändringar i förslaget till ombyggnad av vägar och gång- och cykelvägar runt järnvägen. Planbeskrivningen: Planbeskrivningen kompletteras med referensbilder, sektioner och ev annat illustrationsmaterial för att tydligare visa hur miljön längs järnvägen kommer att upplevas. Genomförandebeskrivningen: Ansvaret för upprättande av kontrollprogram för dagvattenkvalitén förtydligas. Beskrivningen av hur processen att få tillstånd för olika åtgärder förtydligas. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Eva Anderling Plan & exploateringschef Malin Mårdén Planarkitekt 8