Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom"

Transkript

1 Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Gäller Register för malignt hudmelanom Nionde upplagan

2

3 Malignt hudmelanom och dysplastiska nevus

4 Vårdprogrammet finns på Nionde upplagan Tryckt på Reklam & Katalogtryck, Uppsala, april 2012 Layout: Jana Howe

5 Förord Malignt melanom är en av de cancerformer som ökat mest i vårt land under de senaste årtiondena. Det är därför en sjukdom där det är angeläget att utarbeta riktlinjer för samordnad diagnostik och behandling, samt att följa resultaten av behandlingen. Sedan 1981 har det funnits en registrering av malignt melanom i Örebrodelen av regionen vid Kliniken för allmän onkologi, Universitetssjukhuset, Örebro bildades en arbetsgrupp för malignt melanom på Akademiska sjukhuset som utarbetade ett förslag till vårdprogram och register. Eftersom det ansågs angeläget att få ett gemensamt vårdprogram och register för hela Uppsala-Örebroregionen inbjöd Regionalt Onkologiskt Centrum till ett möte i Örebro i augusti Samtidigt bildades en regional arbetsgrupp med representanter från sjukhus och primärvård i de olika länen i regionen. Denna arbetsgrupp har vidareutvecklat vårdprogrammet och registreringsblanketter. En revision av vårdprogrammet görs vart annat år. Vårdprogrammet finns även på Regionalt cancercentrums hemsida (RCC), Arbetsgruppen anordnar vart annat år ett regionmöte där aktuella aspekter inom området presenteras och samtidigt redovisas material från registret. Målsättning Målsättningen med detta vårdprogram är att det ska vara ett underlag i det kliniska arbetet med patienter med dysplastiska nevus, in situ och invasivt malignt melanom. Arbetsgruppens intention är att höja kvaliteten i omhändertagandet av denna patientgrupp. Vårdprogrammet innehåller därför anvisningar om diagnostik-, behandlings- och uppföljningspolicy som ska gälla i hela regionen. Om dessa anvisningar följs av alla instanser finns det möjlighet att uppnå en god kvalitet vad gäller hela vårdkedjan. Detta är de viktigaste kvalitetsindikatorer som vårdprogrammet ska följa 1 Tumörtjocklek vid primär excision 2 Tid från primär diagnos till radikal excision med adekvat marginal 3 Excisionsmarginal Genom en registrering av samtliga patienter med malignt melanom finns möjligheter att ytterligare öka kunskapen om sjukdomen, att fortlöpande kontrollera att de riktlinjer som lagts fram i vårdprogrammet följs och vid behov revidera dessa. Registret kan därigenom utgöra ett underlag för kvalitetssäkringsarbete och för studier. Föreliggande vårdprogram för malignt melanom i Uppsala-Örebroregionen ska gälla från 1 januari 2012 till 31 december Under denna tid ska ett nytt aktuellt vårdprogram utarbetas av den regionala arbetsgruppen.

6

7 Regionala arbetsgruppen Vårdprogramansvarig i länet Uppsala län Gustav Ullenhag Onkologikliniken Akademiska sjukhuset Barbro Lundh Rozell Klinisk patologi och cytologi Akademiska sjukhuset Södermanlands län Anders Landgren Hudkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Berit Berne Hudkliniken Akademiska sjukhuset Thora Sif Olafsdottir Barnkirurgkliniken Akademiska sjukhuset Rolf Bodin Primärvården Malmköping Jenny Bergqvist Onkologkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna Värmlands län Jan Berglund Kirurgkliniken Centralsjukhuset i Karlstad Karin Hallén Onkologkliniken Centralsjukhuset i Karlstad Örebro län Mats Breiwald, ordförande Klin för medicin och geriatrik Karlskoga lasarett Anna Josefson Hudkliniken Universitetssjukhuset Örebro Gunnel Särhammar Hudkliniken Centralsjukhuset i Karlstad Anna Sjögren Öron-näs-halskliniken Centralsjukhuset i Karlstad Magnus Kjellsberg Plastikkirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Torbjörn Boman Hudkliniken Universitetssjukhuset Örebro

8 Västmanlands län Staffan Eriksson Kirurgkliniken Centrallasarettet Västerås Ali Guuled Hudkliniken Centrallasarettet Västerås Dalarnas län Ylva Svedberg Hudkliniken Falu lasarett Annette Skawski Rask Hudkliniken Centrallasarettet Västerås Anna Coter Klinisk patologi Centrallasarettet Västerås Håkan Glimåker Kirurgkliniken Falu lasarett Gävleborgs län Susanne Vandell Uddströmer Olga Del Val Muñoz Hudkliniken Gävle Sjukhus Onkologkliniken Gävle Sjukhus Pia Waldenbäck Kliniken för patologi Gävle Sjukhus Adjungerad Yvonne Brandberg Radiumhemmet Karolinska sjukhuset Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Mats Lambe Karin Olsson

9 Innehåll Nyheter i vårdprogrammet...1 Epidemiologi...2 Etiologi...4 Klinisk diagnostik...6 Vanligt melanocytnevus...6 Dysplastiskt nevus...7 Malignt melanom...7 Prognostiska faktorer...9 Prevention av malignt melanom Primär prevention Sekundär prevention Psykosociala aspekter Utredning vid diagnos Klinisk utredning Histopatologisk bedömning Behandling Behandling vid premaligna tillstånd Behandling vid lokaliserat malignt melanom Adjuvant behandling Behandling vid recidiv Uppföljning efter kirurgisk behandling Handläggning av dysplastiska nevus (DN) och dysplastiskt nevussyndrom (DNS) Studier Pågående studier Planerade studier Avslutade men ej publicerade studier Avslutade studier Utvärdering av vårdprogrammet - kvalitetsindikatorer Referenser Preparathantering Remitteringsvägar Register för malignt hudmelanom Allmänt Canceranmälan Tillgång till registerdata Registeransvariga Statistik Administration och handläggning Uppgiftslämnare, deltagande enheter i regionen Inklusionskriterier Samkörning med Regionala Tumörregistret (RTR)... 60

10 Definition av variabler som registreras Registrering Kontrollfunktioner Redovisning Bilder Maligna melanom...63 Bildarkiv maligna melanom...65 Lathund... 66

11 Nyheter i vårdprogrammet Den senaste upplagan (2011) av vårdprogrammet i Uppsala-Örebroregionen innehåller även det en del nyheter. Då alla sjukhus i regionen registrerar hudmelanom i INCA kan vi notera att man från och med 1 januari 2011 tog bort blanketten för recidiv, detta då rapporteringen inte har varit tillfredsställande, och data därmed inte är att betrakta som valida. På anmälningsblanketten togs uppgifterna om hudtyp och hereditet bort, av i princip samma skäl, det är svårt att få in korrekta och tillförlitliga uppgifter. Hudmelanom in situ ska fr o m 1 januari 2011 enbart anmälas till regionala cancerregistret. Vi vill även nu liksom tidigare påvisa rekommendationerna för behandling och utredning vid misstänkt recidiverande sjukdom samt de diagnostiska överväganden som man som behandlande läkare måste göra inför behandling. De nya behandlingsmetoder i form av nya läkemedel som är på väg in i behandlingsstrategierna kommer att beröras, även om de inte riktigt kan anses vara standardbehandling för närvarande. Vidare har vi liksom tidigare rekommenderat att man fortsätter att ta hänsyn till patientens specifika förutsättningar beroende på biologisk ålder och eventuellt komplicerande sjukdomar. Vi finner det rimligt att man tar hänsyn till den diagnostiska utvecklingen med tillgänglig bild- och funktionsdiagnostik, exempelvis CT/MR/PET och använder sig av de utredningsmetoder som är lämpliga. Vad gäller TNM-klassificeringen så följer vi den senaste TNM-klassifikation enligt UICC, 7:e upplagan, där MX (ej undersökt) har tagits bort ur registreringen. Det finns ingen nationell konsensus kring hur ofta patienterna bör kontrolleras, men enligt AJCC melanoma staging 2009, finns det anledning att överväga handläggningen utifrån tumörtjocklek och ulceration för stadium T2b. Detta förklaras på sidan 31. Där återfinns ett förslag till kontroll/uppföljning. Det regionala vårdprogrammet kommer i framtiden finnas endast i digital upplaga på RCC:s hemsida, Det kommer att möjliggöra en kontinuerlig revidering och uppdatering vårdprogrammet då det är väldigt mycket som händer just nu inom detta diagnosområde. 1

12 Epidemiologi År 2009 registrerades fall av malignt hudmelanom i svenska Cancerregistret. Det motsvarar 30.4 fall per invånare för män respektive 30.2 för kvinnor med en årlig incidensökning ( ) om 2.8% för män och något lägre 2.6% för kvinnor (1). Det har under flera decennier varit en kraftig incidensökning av kutana maligna melanom (CMM) i stora delar av världen med vit befolkning och mer i Skandinavien än i övriga Europa (2). Sjukdomen är sällsynt hos färgade individer. Melanom med annan lokalisation än huden, t ex öga och vulva, har inte ökat alls. Incidensökningen av hudmelanom flackade av i slutet av 1990-talet (3, 4) men har ånyo ökat under 2000-talet. Enligt den regionala rapporten har de invasiva melanomen i Uppsala-Örebroregionen under en genomsnittlig årlig ökning på ca 10%. Malignt melanom i huden förekommer i alla åldrar från puberteten och uppåt. Medianåldern vid insjuknandet i malignt melanom har successivt förskjutits mot högre åldrar och är för närvarande 64 år. Vid 60-årsåldern sker ett skifte såtillvida att kvinnorna dominerar bland de som insjuknar före 60-årsålder, medan männen dominerar bland de som är äldre än 60 år. Sjukdomen är mycket sällsynt hos unga upp till 20-årsåldern. Hos män är melanomen fr a lokaliserade till bålen och hos kvinnor i första hand till extremiteterna. Det finns dock en tendens till förändring av lokalisationen hos kvinnor, där melanom på bålen blir vanligare (5). I Sverige gäller detta framför allt för yngre kvinnor (6). Detta överensstämmer med kvalitetsregisterdata i Uppsala-Örebroregionen. Se Regional rapport In situ melanom affekterar bål, huvud och hals, samt hos kvinnor även ben, med max incidens för män kring 80 års ålder och runt 60 år för kvinnor (7). Mortaliteten har successivt minskat sedan mitten av 80-talet fr a för kvinnor där man finner en genomsnittlig minskning med 2.3% (8). Den relativa 5-årsöverlevnaden var på 90-talet över 90% (9) och högst bland kvinnor och yngre individer. Uppdelat på tumörtjocklek såg man dock stor spridning i 5-årsöverlevnaden, mellan 60 och 99%. Sannolikt beror den förbättrade överlevnaden på en ökad medvetenhet hos allmänhet och medicinsk personal vilket leder till tidigare diagnos och kurativ kirurgisk behandling. Det är också möjligt att sjukdomen delvis ändrat karaktär eftersom de ytspridande melanomen (SSM) proportionellt sett ökat mest (10, 11). I Uppsala-Örebroregionen registrerades fall med invasivt hudmelanom, under År 2009 registrerades 504 fall. De ytspridande melanomen (SSM) dominerar och utgör 43.9% också när icke-invasiva melanom (in situ) ingår i totalmaterialet (Figur 1). Den enskilt viktigaste prognostiska faktorn vid primärt malignt melanom är tumörens vertikala tjocklek (12). Tjockleken har därför kommit att styra såväl beslut om marginaler vid kirurgi som uppföljningsrutiner. I kvalitetsregistret för malignt melanom i Uppsala-Örebroregionen för finner man en medeltjocklek för invasiva melanom motsvarande 2.24 mm för män och 2.18 mm för kvinnor. Motsvarande medianvärde var 1.2 mm för män och 1.0 mm för kvinnor. Fördelningen av de olika tumörtjocklekarna finns redovisade i Tabell 1, sidan 3. 2

13 Tabell 1. Antal tumörer med diagnosmetod excision och stadium I-II, Enbart primärtumör. In situ inklusive LM är exkluderade. Tumörtjocklek enligt UICC:s TNM-klassifikation. Antal (%) T1 1.0 mm T2 > mm T3 > mm T4 > 4.0 mm Totalt 206 (75.5) 25 (9.2) 21 (7.7) 21 (7.7) 273 (100.0) Fördelning av morfologisk typ Uppgift saknas 15,2% In situ 16,5% Annan typ 2,2% ALM 0,9% LM 6,7% NM 12,0% LMM 2,7% SSM 43,9% Antal tumörer In situ 135 Lentigo maligna (LM) 55 Lentigo maligna melanom (LMM) 22 Ytspridande melanom (SSM) 359 Nodulär melanom (NM) 98 Akralt lentiginöst melanom (ALM) 7 Annan typ 18 Uppgift saknas 124 Totalt 818 Figur 1. Fördelning av morfologisk typ, Uppsala-Örebroregionen år

14 Etiologi Malignt melanom i huden anses utgå ifrån intraepidermala melanocyter, antingen från en enskild cell eller associerade med en initialt godartad melanocytär hudförändring. Hereditära maligna melanom utgör cirka 5-10 % av totala antalet fall (13). Man har visat att mutation av p16-genen (som reglerar celldelningshastighet) förekommer i vissa familjer med hereditärt malignt melanom (14). Liknande mutationer har nyligen även påvisats i sporadiska maligna melanom och kan vara ett viktigt steg i patogenesen vid sjukdomen (15). Ett stort antal epidemiologiska och kliniska studier (16-19) visar att solexponering tillsammans med vissa ärftliga faktorer är de viktigaste riskfaktorerna för uppkomst av malignt melanom. I tre nyligen publicerade artiklar har metaanalyser av studier avseende olika riskfaktorer för melanom utförts (20-22). Data ur referenser 20 och 22 har sammanställts till nedanstående tabell som visar relativ risk (RR) för melanomutveckling avseende samtliga redovisade riskfaktorer utom solexposition. Riskfaktor Relativ risk att utveckla melanom Antal melanocytära nevus, vs < Antal dysplastiska nevus, 5 vs Hereditet för melanom 1.74 Hudtyp I vs IV 2.09 Rikligt med fräknar 2.10 Ljus vs mörk hud 2.06 Blå vs mörka ögon 1.47 Rött vs mörkt hår 3.64 Tidigare hudcancer och förstadier 4.28 Solskadad hud 2.02 Att individer med stort antal melanocytära nevus (se tabell ovan) löper ökad risk att utveckla malignt melanom bekräftas av en nyligen publicerad poolad analys av 15 fall-kontroll studier (23). Individerna indelades i fyra grupper med avseende på antal nevus på hela kroppen. Gruppen med högst antal nevus hade signifikant ökad risk att få melanom jämfört med de två grupperna med minst antal nevus. Skillnaden var störst för individer yngre än 50 år. Utöver stort antal nevus befanns stora nevus och kliniskt dysplastiska nevus utgöra riskfaktorer. I den artikel, som behandlar solexposition (21), befästs tidigare kunskap om att intermittent solexposition och brännskador förorsakade av solen utgör en betydande risk, medan regelbunden yrkesmässig exposition snarare minskar risken för melanom. UVB anses allmänt vara det dominerande våglängdsområdet för melanomutveckling, men data föreligger som talar för att UVA sannolikt spelar en större roll i patogenesen än man tidigare trott (24). Det har nyligen visats att UVB och UVA troligen inducerar melanom via olika intracellullära mekanismer (25). 4

15 Patienter med malignt melanom använder solarier mer än normalbefolkningen (26), vilket sannolikt avspeglar ett riskbeteende. FN:s och WHO:s institut för cancerepidemiologisk forskning, IARC, har visat ett tydligt samband mellan användning av solarier i unga år och ökad risk för melanom senare i livet (27). De nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna rekommenderar därför förbud mot solariesolning för personer under 18 år, och svenska Strålsäkerhetsmyndigheten vill avskaffa solarier i kommunal regi. Huruvida användning av solskyddspreparat skyddar mot melanom har diskuterats intensivt under senare tid. I en uppmärksammad svensk studie (28) och ytterligare 7 av 15 studier påvisades i stället ökad risk för melanom hos användare av solskyddsmedel. Studierna var dock dåligt kontrollerade med avseende på riskfaktorer, och senare metaanalyser av fall-kontroll studier har inte kunnat bekräfta något sådant samband (29, 30). I de äldre studierna hade preparat med låga skyddsfaktorer som bara skyddade mot UVB använts, medan nyare solskyddsfilter är mer effektiva och skyddar även inom UVA-området. Användningen av preparat med högre skyddsfaktorer ökar successivt, och information om optimal applikation ges till allmänheten. Det är därför rimligt att anta att solskyddsmedel kommer att kunna verka preventivt med avseende risken för melanom (31) publicerades en uppmärksammad australiensisk studie (32), där hälften av personer randomiserades till regelbunden användning av solskyddsmedel med SPF 16 under 5 år. Vid uppföljning efter 10 år påvisades färre melanom i solskyddsgruppen. Författarna konkluderar att melanom kan förebyggas genom regelbunden användning av solskyddsmedel. Studien har dock kritiserats, och anses inte kunna ligga bakom generella råd, då den utförts på personer med ljus hudtyp som lever i tropiskt klimat. 5

16 Klinisk diagnostik Som ett komplement till vanlig okulär besiktning av pigmenterade lesioner kan epiluminescense mikroskopi (dermatoskopi) användas, vilket utfört av en tränad undersökare kan öka den diagnostiska träffsäkerheten för melanom med 15% (33). Utrustning för digital fotografering och datoriserad lagring av bilder (med och utan bildanalys) finns också tillgänglig (34). Det finns två huvudtyper av förvärvade nevi: Vanligt melanocytnevus (= banala) samt de dysplastiska. Vanligt melanocytnevus Melanocytnevus anses följa en egen livscykel. De anläggs under de första levnadsåren och är millimeterstora, mörka, jämnt pigmenterade förändringar som tillväxer horisontellt utmed den epidermala gränszonen. De blir sällan större än 5 mm i diameter. Därefter sker en tillväxt vertikalt och förändringen blir lätt upphöjd, något mindre pigmenterad med nästen av nevusceller som når ned i dermis. Förändringen blir så småningom helt intradermal och transformeras till som en lätt pigmenterad eller hudfärgad papel som därefter tillbakabildas för att till sist försvinna. Nytillkomna nevusbildningar efter 30- årsåldern är sällsynta. Antalet melanocytnevus per individ uppvisar stora geografiska skillnader samt också skillnader mellan folkgrupper och mellan enskilda individer (35). En populationsbaserad svensk undersökning beräknade att medelantalet melanocytnevus (> 2 mm i diameter) per individ i åldern år var 67 st, dock med stor variation (1-300) (36). Totalantalet nevus på kroppen korrelerar mycket väl med antalet nevus på överarmarnas lateralsida, liksom med lårens framsida och med ryggen (37). Antalet nevus på dessa lokaler kan därför användas för att uppskatta det totala antalet nevus på kroppen. I en svensk undersökning (38) korrelerade antalet nevus, antalet dysplastiska nevus och förekomsten av histopatologiskt verifierade dysplastiska nevus med risken för att utveckla malignt melanom. Personer som har över 150 nevus, eller har fler än 3 dysplastiska nevus eller har histopatologiskt verifierade dysplastiska nevus har riskökningar på jämfört med normalbefolkningen. Personer som har en kombination av flera riskfaktorer, tycks ha ytterligare förhöjd risk. Exempelvis har personer med ljuskänslig hud, d v s med hudtyp I-II (se sid 10), med stort antal nevus och förekomst av dysplastiska nevus omkring 50 gånger större risk att få melanom jämfört med individer som saknar dessa karakteristika. Om man tillämpar detta på incidenstalen från Uppsala-Örebroregionen 1993, betyder en sådan riskökning att 7 individer/1 000 och per år i en sådan grupp skulle få malignt melanom. Riskförhöjningar omkring 5 betyder således att 7-8 individer/ och år får malignt melanom i en sådan grupp. Vad gäller pigmenterade förändringar på händer och fötter ska dessa bedömas och behandlas enligt samma kriterier (ABCDE) som nevus på andra lokaler. Någon ökad risk för malignifiering föreligger ej jämfört med nevus på andra kroppsdelar. Lokalisationen i sig ska ej föranleda excisioner i onödan (39). 6

17 Dysplastiskt nevus Det är omdiskuterat vilken diameter som bör kvalificera ett nevus för klassifikation som kliniskt dysplastiskt. 5, 6 eller 7 mm föreslås alternativt i olika publikationer. I detta vårdprogram har vi valt att följa de kriterier som Tucker m fl använt (40). Den kliniska diagnosen dysplastiskt melanocytnevus används när minst fyra av de fem kriterierna nedan är uppfyllda 1 Storlek över 5 mm Obligatoriska kriterier 2 Helt makulärt nevus eller delvis makulärt nevus och minst två av följande kriterier 3 Oregelbunden, asymmetrisk form 4 Diffus avgränsning 5 Oregelbunden pigmentering Detta är en utvidgning av de tidigare använda ABCD-kriterierna A B C D E asymmetri border (oregelbunden kant) color (ojämn pigmentering) diameter evolution (förändring avseende färg, form och storlek) Enstaka dysplastiska nevus kan lämpligen excideras för histopatologisk granskning och den rekommenderade excisionsmarginalen är 3 millimeter. Observera att detta är den kliniska marginalen och inte den marginal som anges i PAD-svaret. Om patienten har flera dysplastiska nevus är det många gånger ogörligt och olämpligt att excidera samtliga. Dessa patienter instrueras i egenkontroll och uppmanas att genast höra av sig vid förändring avseende färg, form eller storlek. I de fall patienten har ett större antal dysplastiska nevus eller då egenkontroll av olika skäl inte kan förväntas fungera, rekommenderas remiss till hudspecialist. Uppgifter om förändringar av typ grav atypi/dysplasi ska enligt beslut från 6 juni 2003 anmälas till cancerregistret enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om uppgiftsskyldighet till cancerregistret vid Socialstyrelsen. (SOSFS 2003: ). Handläggs som ett in situ melanom. De ska däremot inte anmälas till kvalitetsregister för malignt melanom. Malignt melanom Malignt melanom är en cancerform som i många fall går att diagnostisera kliniskt, även på ett tidigt stadium. Huvuddelen av alla melanom upptäcks idag av patienten själv eller av anhörig. Med tidig kirurgisk behandling är prognosen mycket god. Minst lika viktigt är prevention, innefattande information/ utbildning för att förändra befolkningens solvanor, sättet att använda solskyddsmedel med mera. 7

18 Uppgifter från patienten att en pigmenterad hudförändring (nevus, DN) ökat i storlek, ändrat form eller färg bör ge misstanke om malignt melanom och föranleda snabbt omhändertagande. Klåda eller obehagskänsla kan vara andra signaler speciellt i kombination med ovan angivna tecken. En spontant ulceration är ett sent tecken och innebär oftast ett mer avancerat malignt melanom. Beroende av växtsätt indelas malignt melanom i olika typer. Superficiellt spridande melanom (SSM), se bild 19-24, sid 64 Är vanligast förekommande. SSM utvecklas ibland från en melanocytär hudförändring. Initialt ses en horisontell växtfas (under ca 1-5 år) därefter vertikal växtfas vilket ger förutsättning till spridning. Nodulärt melanom (NM), se bild 25-30, sid 64 Är välavgränsat och liknar en papel. Övergår tidigt i vertikal invasiv växtfas. Malignt melanom av akral lentiginös typ (ALM), se bild 37-42, sid 65 Förekommer i handflator, fotsulor samt under naglar. Detta är en ovanlig form av malignt melanom hos den vita befolkningen, men är den vanligaste hos mörkhyade. Solitär nageldestruktion utan känd orsak bör remitteras till hudspecialist för utredning, liksom nytillkommen pigmentrand i den växande nageln. Lentigo maligna melanom (LMM), se bild 13-18, sid 63 LMM bildas ur långsamt växande lentigo maligna. LM är en in situ förändring medan LMM växer invasivt. Ses främst hos äldre, men ibland även hos yngre medelålders. Beror av kronisk solexposition varför ansikte och handrygg ofta drabbas. LM kan bli mycket stora och om melanom utvecklas sker det inom en begränsad del. Invasionsrisken uppskattas till 30-50% efter års duration. Framgångsrik behandling med Buckybestrålning av LM rapporteras som alternativ till stor excision. Amelanotiska melanom, (se bild 31-36, sid 65) Svårast att diagnostisera av de maligna melanomen är de amelanotiska, d v s de pigmentlösa melanomen. De debuterar ofta som en rosa knottra i huden och blir sällan åtgärdade innan de har ulcererat eller nått avsevärd tjocklek. I allmänhet är prognosen för amelanotiska melanom dålig på grund av den sena diagnosen. Amelanotiska melanom är tämligen sällsynta (< 1% av de maligna melanomen). Hos äldre patienter bör man ha diagnosen i åtanke vid pyogena granulom. Skrapmaterial från sådana förändringar bör alltid skickas till mikroskopisk granskning, åtminstone för vuxna individer. If pink stop and think! 8

19 Prognostiska faktorer Överlevnaden vid malignt melanom i huden har förbättrats var 5-årsöverlevnaden ca 50%. På 1990-talet 91.5% och ännu högre hos kvinnor och yngre individer (9). Med användning av prognostiska faktorer kan man indela patienterna i lågriskrespektive högriskgrupper för återfall och död i malignt melanom samt urskilja vilka som torde ha nytta av tilläggsbehandling (adjuvant behandling) efter den primära operationen. Kliniska och histopatologiska prognostiska faktorer Kliniskt stadium Viktigast är kliniskt stadium eftersom regionala metastaser eller fjärrmetastaser vid diagnos indikerar spridd sjukdom och därmed dålig prognos. Således innebär positiv sentinel node biopsi sämre prognos (41, 42, 97). (Rekommendationen för SN biopsi, se sidan 22). Tumörtjocklek För lokaliserade tumörer är tumörtjocklek mätt i mm (enligt Breslow) den mest betydelsefulla prognostiska markören. Invasionsnivå enligt Clark ger viss ytterligare information (12, 43, 56, 60, 97). Oberoende av tumörtjocklek har följande faktorer betydelse för den framtida prognosen 1 Histologisk ulceration i tumören medför sämre prognos (12, 44, 97). 2 Mitosförekomst (45) 3 Patientens ålder. Äldre har sämre prognos. 4 Patientens kön. Män har sämre överlevnad. 5 Tumörens lokalisation. Melanom på bål har sämre prognos (46). 6 Tumörens diameter. Diameter > 15 mm ger sämre prognos. 7 Andra histologiska faktorer liksom lymfocytinfiltration, växtfas och kärlinvasion (12, 45, 48). Prognosen enligt AJCC kan uppskattas med hjälp av följande webbsida 9

20 Prevention av malignt melanom Primär prevention Hämtat ur Nationella vårdprogrammet för Malignt melanom Primär prevention av malignt melanom innebär att expositionen för riskfaktorer minskas. Den enda kända yttre riskfaktorn av betydelse för malignt melanom är UV-strålning, i första hand från solen, i andra hand från artificiella UV-källor i form av sollampor. Mest kunskap har vi idag om solstrålning. Epidemiologiska studier visar att solinducerade brännskador i första hand är en riskfaktor och att denna är särskilt tydlig när brännskador förekommer under barn- och uppväxttiden. (Långtidsexponering (49), upprepade brännskador av sol (50)). Sammanställning av 20 epidemiologiska studier visar att risken för kutant MM ökar kraftigt (75%) när användning av UVA-solarier startar före 30 års ålder. (WHO s arbetsgrupps för International Agency for Research on Cancer (IARC) sammanställning av expertmöte publicerad i Lancet Oncology, 2009; 10(8): 751-2), Sunbeds and UV radiation). Individer kan indelas i olika hudtyper beroende på grundpigmentering och hur de reagerar för solexposition tidigt under solsäsongen. Hudtyp Vita individer I Alltid röd, aldrig brun II III IV Alltid röd, ibland brun Ibland röd, alltid brun Aldrig röd, alltid brun Färgade individer V Olivfärgade VI Svarta Rådgivning om hur man bör bete sig i solen för att minska risken för skador Undvik solen då den är som starkast mitt på dagen (kl 11-14). Tips! När din skugga är kortare än du själv, är UV-strålningen skadlig för din hud. Använd kläder och hatt som ger det bästa solskydd. Använd solskyddsmedel endast som komplement till kläder. Minst solskyddsfaktor 30. Barn under 1 år bör inte utsättas för solbestrålning. Äldre barn bör skyddas med kläder och hattar. 10

21 Informationsmaterial om sol och solskydd (lämpliga för både patienter och personal) Broschyrer Bruna fläckar är vanliga! När är de farliga? En vägledning vid självbedömning. (framställd av sektionen för Dermatologisk Kirurgi och Onkologi inom SSDV i samarbete med MSD) Självundersökning av bruna fläckar (utgiven av Regionalt cancercentrum i Uppsala-Örebroregionen med stöd av Schering-Plough AB) På nätet Apoteket - Se under Råd/Produkter/Hud & hår/sol Cancerfonden - Se under Om cancer/prevention/livstil/solen Strålsäkerhetsmyndighet - Se under Sol och solarium, se även Laser SMHI - UV-strålning, UV-index, Dagens UV-indexprognos, UV-index idag etc Socialstyrelsen - Miljöhälsorapport 2009, Solljus, kap 16, sid Sjukvårdsrådgivningen - Cancer/Hudcancer Sunmate - Badkläder med solskydd +50 etc Sekundär prevention Självundersökning Mycket talar för att en effektiv sekundär prevention skulle kunna minska dödligheten i melanom till 5%. I Sverige har sannolikt allmän upplysning om sjukdomen under de senaste 25 åren lett till en tidigare diagnostik. Det har visat sig att strukturerad självscreening (53) kan reducera mortaliteten i melanom. Andra insatser kan göras via ökad information och utbildning av sjukvårdspersonal angående värdet av tidig diagnostik. Opportun screening innebär t ex att personal inom hälso- och sjukvården i samband med annan undersökning av en patient eller individ också screenar hudkostymen. Information bör också kanaliseras till tillfällen då motivationen att ta till sig den är stor. Det bör inom varje sjukvårdsregion finnas en service för individer med dysplastiskt nevussyndrom (se sid 51). Dessa individer bör informeras om solvanor och självkontroll, men även erbjudas möjligheter till klinisk kontroll av sina dysplastiska nevus. Dysplastiskt nevus med tillväxtegenskaper bör inge stark misstanke och ska därför alltid excideras. Individer med dysplastiska nevus, som ej tillhör familjer med hereditärt malignt melanom, bör erhålla information om vikten av att själv kontrollera sina dysplastiska nevus. 11

22 Psykosociala aspekter Malignt melanom skiljer sig från andra cancerdiagnoser genom att sjukdomen uppträder i huden och därigenom kan upptäckas av individen själv eller av utomstående. Ändå kommer melanomdiagnosen ofta som en överraskning både för patienten själv och för läkaren (54). Goda rutiner i samband med diagnosbeskedet har visat sig ha betydelse för patientens fortsatta psykiska välbefinnande. Patienten ska helst informeras om diagnosen vid ett återbesök. I de fall då inget återbesök är inplanerat, kan informationen ske vid ett telefonsamtal förutsatt att patienten informerats vid excisionen om möjligheten att det kan röra sig om malignt melanom. Telefonsamtal där patienten blir helt överraskad av diagnosen får inte förekomma! Undvik att ge besked dag före helg. Ett annat sätt är att kalla patienten på ett återbesök inom några få dagar. Det är viktigt att en patient som får ett diagnosbesked har möjlighet att återkomma per telefon för att ställa frågor. Efter den primära kirurgiska behandlingen kvarstår i de flesta fall inga symtom på sjukdomen. Behandlingen är ofta avslutad innan patienten har reagerat på och bearbetat att ha fått en cancerdiagnos. Det kan därför vara för tidigt att bedöma patientens psykosociala välbefinnande direkt postoperativt. Patienter får besked om att det primära maligna melanomet är avlägsnat och remitteras därefter för kontroller i enlighet med vårdprogrammets rekommendationer. Studier har visat att de flesta patienterna i lokaliserad sjukdom har få sjukdomsrelaterade psykologiska problem, men att känslan av att gå omkring med en tidsinställd bomb kan vara svår att hantera (55). Vid återbesök bör därför särskild uppmärksamhet ägnas åt patienternas psykosociala välbefinnande. Att informera om förebyggande åtgärder och om hur man själv kan undersöka huden kan vara en hjälp för vissa patienter att hantera hotet från sjukdomen. Denna information måste dock förmedlas på ett sådant sätt att patienten inte skuldbeläggs eller känner att ansvaret för att upptäcka nya maligna melanom eller recidiv helt vilar på patienten. En del patienter upplever ärren efter de kirurgiska ingreppen vid malignt melanom som fula och besvärande, och vissa kan känna sig stympade. Detta kan leda till nedstämdhet och till att patienter avstår från aktiviteter som tidigare varit betydelsefulla, t ex gymnastik och bad, för att slippa visa sig offentligt. Vid återbesöken bör läkaren därför vara uppmärksam på om ärret ställer till speciella problem för patienten. En eventuell ny remiss till plastikkirurgisk klinik eller specialintresserad kirurg kan diskuteras med patienten. Ett särskilt problem är att malignt melanom förekommer hos unga personer som nyligen har blivit föräldrar eller står i begrepp att bilda familj. Det är då viktigt att patienten kan erbjudas läkarsamtal angående framtiden, eventuellt tillsammans med partnern. I de fall då patienten/barn bedöms ha hereditet för malignt melanom remitteras patienten till kontroller på särskild mottagning och kan diskutera dessa frågor med läkaren där. Besked om spridd sjukdom är en brytpunkt där patienten kan behöva extra stöd. Läkarkontinuitet är här särskilt viktig. Om patienterna erbjuds deltagande i olika studier kan de behöva diskutera sitt ställningstagande med en utomstående person. I detta skede av sjukdomen ställs stora krav på omvårdnad och ibland tillgång till specialiserad psykosocial expertis. I många fall behöver även familj och anhöriga stöd under sjukdomsförloppet. 12

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen

Njurcancer. Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Njurcancer Regional rapport för diagnosår t.o.m. 2012 från Nationella kvalitetsregistret för njurcancer Uppsala-Örebroregionen Okt 2013 Regionalt cancercentrum, Uppsala

Läs mer

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne

Labprocess. kolorektala cancerpreparat. Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi. patologi, Patologi Labmedicin Skåne Labprocess kolorektala cancerpreparat Patrick Joost Processansvarig nedre GI patologi patologi, Patologi Labmedicin Skåne Kolorektal cancer Labprocess Kolorektal cancer 617 operationspreparat i Region

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Malignt melanom Nationellt vårdprogram

Malignt melanom Nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom Nationellt vårdprogram 1 November 2014 Versionshantering Datum 2013-05-07 2014-11-11 Beskrivning av förändring

Läs mer

Vårdprogram för malignt melanom

Vårdprogram för malignt melanom Vårdprogram för malignt melanom 2004 Vårdprogrammets giltighetstid: 2004 01 01 2006 03 31 www.ocsyd.lu.se Vårdprogram för malignt melanom Diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvårdsregionen

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Vårdprogram för malignt melanom

Vårdprogram för malignt melanom Vårdprogram för malignt melanom Diagnostik, behandling och uppföljning i södra sjukvådrsregionen 2009 Tillägg maj 2011 Nya studier. Se sid 8, 55 och 58 Vårdprogrammets giltighetstid: 2009 09 01 2011 09

Läs mer

För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom. Information till patienten att utdelas av behandlande läkare

För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom. Information till patienten att utdelas av behandlande läkare Fotodynamisk TERAPI För behandling av aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens sjukdom Information till patienten att utdelas av behandlande läkare 2 Aktiniska keratoser, basalcellscancer och Bowens

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud.

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud. Regional medicinsk riktlinje Malignt melanom Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (RS 3723-2014) giltigt till 2016-12-31 Utarbetad av Regionala vårdprocessgruppen Hudtumörer Huvudbudskap I västra

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Nytt om melanom? FÖRFATTARNA. Inledning. Diagnostik

Nytt om melanom? FÖRFATTARNA. Inledning. Diagnostik Nytt om melanom? Olli Saksela och Sari Pitkänen De senaste åren har nya melanomläkemedel tagits i ruk, vilket har gjort att det nu för första gången går att påverka den återstående livslängden för melanompatienter

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Ebba Kihlstedt, ST-läkare 2013-05-13

Ebba Kihlstedt, ST-läkare 2013-05-13 HUDTUMÖRER RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV HUDTUMÖRER PÅ KIRURGKLINIKEN, VRINNEVISJUKHUSET. Ebba Kihlstedt, ST-läkare 2013-05-13 Granskat av: Ann Cherian, specialist, Ellen Andersson, specialist, och Hans

Läs mer

BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND

BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND Den här informationen vänder sig till dig som ska opereras på kirurgiska

Läs mer

Topplistan - Cancerregistret

Topplistan - Cancerregistret Topplistan - Cancerregistret Diagnosperiod 2013-01-01-2013-12-31 Endast kliniker med 10 eller fler fall under aktuell period är inkluderade 27 april 2015 1 Akademiska sjukhuset Neurokirurgisk vård 309

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER Actinica Lotion skyddar huden mot UV-strålning och förebygger vissa former av hudcancer 2 Vad är hudcancer? Hudcancer är den vanligaste typen av cancer.

Läs mer

Malignt melanom. 14 Januari 2013 UTKAST NATIONELLT VÅRDPROGRAM 2013. Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom

Malignt melanom. 14 Januari 2013 UTKAST NATIONELLT VÅRDPROGRAM 2013. Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom Malignt melanom NATIONELLT VÅRDPROGRAM 2013 14 Januari 2013 UTKAST Nationella arbetsgruppen för Malignt melanom Versionshantering Datum År-Mån-Dag Beskrivning av förändring Rekommendationer utarbetade

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling

Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Modern Gynekologisk Ovarialcancer behandling Pernilla Dahm Kähler Överläkare, Med Dr. Sektionschef Gynekologisk Tumörkirurgi Regional Processägare Ovarialcancer / Medlem Nationell Ovarialcancer VP Sahlgrenska

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer BAKGRUND Njurcancerregistret startade 2004 och är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med njurcancer (ICD-10, C649).

Läs mer

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD

Projektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD 2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler

Läs mer

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avsikten med detta PM är att i korthet beskriva vår verksamhet för att ha som underlag för remittering och därmed ytterligare

Läs mer

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN 1 DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN Karolinska universitetssjukhuset 2012-10-11 Tentamensnummer: BILDDEL MEQ1 MEQ2 KORTSVAR SUMMA 2 BILDFRÅGOR (MAX 25 P) Du skall ange den mest sannolika diagnosen till varje

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Sommartider hej, hej!

Sommartider hej, hej! Sommartider hej, hej! Äntligen dax för semester! En del har säkert redan dragit från stan medan andra får hålla ut några veckor till. "Den som spar han har" har alltid varit mitt motto på sommaren när

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk

låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk ACE cancerförsäkring låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk Enkelt att ansöka! Skicka in ansökan eller ring oss på 0771-48 48 00 När jag fick min diagnos rasade allt. Men tack vare försäkringen

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret

Policydokument och. Manual för. Nationella lungcancerregistret Policydokument och Manual för Nationella lungcancerregistret 2014 Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Uppsala April 2014 Innehåll Styrgruppen för nationella lungcancerregistret...

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Njurcancer Nationell Kvalitetsregisterrapport 2013 Stockholm, november 2014 Ansvarigt Regionalt cancercentrum: Regionalt cancercentrum

Läs mer

HUDMELANOM BASALCELLSCANCER SKIVEPITELCANCER

HUDMELANOM BASALCELLSCANCER SKIVEPITELCANCER Handbok för hudcancerpatienter HUDMELANOM BASALCELLSCANCER SKIVEPITELCANCER Diagnostik Behandling Uppföljning Hjälp och stöd att klara sig genom sjukdomen Hudvård Skydd mot solen Innehåll Till läsaren...

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER

NKOLOGISKT ENTRUM. Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER co OC NKOLOGISKT ENTRUM Västra sjukvårdsregionen VULVACANCER OCH VAGINALCANCER Regionalt vårdprogram 1997 Beställningsadress: Onkologiskt centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 GÖTEBORG Tfn 031-20

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Definition 2. Orsaker 2. Ytlig brännskada grad 1 4. Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Vårdsamverkan FyrBoDal 1 Brännskador Innehållsförteckning Definition 2 Orsaker 2 Ytlig brännskada grad 1 4 Ytlig delhudsbrännskada ytlig grad 2 4 Djup delhudsbrännskada djup grad 2 4 Fullhudsbrännskada

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund

Gynekologisk Cancer: cervix. Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Gynekologisk Cancer: cervix Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Susanne Malander SOK gyn-sektionen Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Vad vi skall tala om idag Cervix Ovariet Epiteliala tumörer Germinalcellstumörer

Läs mer

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander

Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander Screening mot cervixcancer Hur bra är vi? Hur kan vi bli bättre? Björn Strander /100 000 Cervixcancer Sverige 1958-2011 Åldersstandardiserad incidens (FOB70) 30 25 Skivepitel Adeno Totalt 20 15 10 Källa:

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Postoperativt återbesök

Postoperativt återbesök Arbetsbeskrivning BM-teamet Uppdaterad senast 2014-08-13 Mottagningen Bröstmelanommottagningen är belägen på entréplan vid hisshall B. Förmiddagsmottagningen börjar vanligtvis kl. 09.00 och pågår fram

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Sola lite lagom isommar!

Sola lite lagom isommar! Sola lite lagom isommar! Tips för dig som vill bli brun, men inte bränd. Att vara på stranden och känna det flödande solljuset värma ens kropp. För många av oss är det en lyckokänsla som vi bara får uppleva

Läs mer

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist

specialist i obstetrik och gynekologi med minst 1 års erfarenhet som specialist Gynekologisk Tumörkirurgi med Cancervård Bakgrund Gynekologisk onkologi med diagnostisk och kirurgisk inriktning har förekommit som subspecialitet inom obstetrik och gynekologi i USA sedan 1970-talet och

Läs mer

Minnesanteckningar Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte 2. Nationell kompetensförsörjning Beslut:

Minnesanteckningar Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte 2. Nationell kompetensförsörjning Beslut: Minnesanteckningar RCC samverkan 2015-05-27 Videomöte Närvarande: Mef Nilbert, Anna-Lena Sunesson, Mona Ridderheim, Srinivas Uppugunduri (sekr.), Lars Holmberg, Nils Conradi, Lena Sharp(punkt 2), Helena

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS Incidens kolorektal cancer 5900 fall / år i Sverige ca1100 fall / år i Sö sjukvårdsreg 400 fall / år i Malmö Medelålder

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Miljökontoret informerar om. Solarium

Miljökontoret informerar om. Solarium Miljökontoret informerar om Solarium Våren 2009 Inledning Den som avser att driva en solarieverksamhet är skyldig att anmäla detta till miljökontoret innan lokalen tas i bruk, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer