Malignt hudmelanom R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R R E V I D E R A D

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malignt hudmelanom R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R R E V I D E R A D 2 0 1 0"

Transkript

1 R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R Malignt hudmelanom R E V I D E R A D ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

2 Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhus GÖTEBORG Tfn Fax E-post Hemsida Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen ISSN: Onkologiskt centrum Göteborg 2010

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Västsvenska vårdprogramgruppen för maligna hudmelanom...2 Förord... 3 Regionalt Vårdprogram för Malignt Hudmelanom Västra Sjukvårdsregionen...3 Epidemiologi... 4 Antal registrerade tumörer...4 Incidens...5 Prevalens...7 Tumörtjocklek vid diagnos...8 Mortalitet...9 Överlevnad...10 Handläggning av in situ melanom Handläggning av invasivt melanom Handläggning av melanom med okänd tumörtjocklek okänd primärtumör...13 Kirurgisk behandling Diagnostik...14 Excisionsmarginaler malignt melanom...14 Sentinel node biopsi...16 Körtelutrymning...16 Histopatologisk bedömning Primärtumör, malignt melanom...18 Dysplastiskt nevus...19 Sentinel node...20 Lymfkörtelutrymning...20 Differentialdiagnostiska problem vid primär diagnostik av melanom...21 Dysplastiskt nevus (DN) Handläggning av DN...22 Dysplastiskt Nevussyndrom...23 Strålbehandling Indikationer...25 Behandling stadium IV Kliniska studier Uppföljning Uppföljningsrekommendationer...28 Information om INCA

4 Västsvenska vårdprogramgruppen för maligna hudmelanom Vårdprogramgrupp för maligna hudmelanom Lars Arenlind Justin Dobrescu Håkan Hallberg Gunilla Hedbäck Ragnar Jonell Eva Karnå Lena Lindberg Jeanette Liljestrand Jan Mattsson Lena Mölne John Paoli Ulrika Stierner (ordf.) Annika Ternesten-Bratel Karin Terstappen Peter Wroblewski Lars Åhlund Leyla Nuñez Katarina Peltz Hud/STD-kliniken, SÄS/Borås Hud/STD-kliniken, SÄS /Borås Kirurgkliniken, SKaS Kirurgkliniken, SÄS/Borås Hudmottagningen, Läkarhuset Göteborg Hagakliniken, Göteborg Hudläkarmottagningen Telegrafen, Borås Kirurgkliniken, SÄS/Borås Kirurgkliniken, SU/Göteborg Hudkliniken, SU/Göteborg Hudkliniken, SU/Göteborg Enheten för onkologi SU/Göteborg Unilabs AB, Göteborg Hudkliniken, SKaS KSS Enheten för plastik & handkirurgi, SU/Göteborg Kirurgkliniken, Halmstad Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp för vårdprogram maligna hudmelanom Ulrika Stierner Enheten för onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Leyla Nuñez Onkologiskt centrum Västra sjukvårdsregionen Jan Mattsson Kirurgkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Eva Karnå Hagakliniken Göteborg Annika Ternesten-Bratel Unilabs AB Göteborg John Paoli Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2

5 Förord Regionalt Vårdprogram för Malignt Hudmelanom Västra Sjukvårdsregionen. Reviderat Mars 2010 Det regionala vårdprogrammet utgör ett komplement till det Nationella Vårdprogrammet sammanställt av Svenska Melanomstudiegruppen (SMSG) 2007 vilket finns att läsa på I det regionala programmet finner du: Epidemiologiska data från Västra Sjukvårdsregionen jämförda med riket i sin helhet. Flödesscheman för handläggning av malignt hudmelanom. Riktlinjer för kirurgi och remitteringsvägar. Information om histopatologisk bedömning av primära melanom, dysplastiska nevi, sentinel node samt lymfkörtelutrymningar. Riktlinjer för handläggning av dysplastiska nevi Information om indikationer för strålbehandling. Information om behandling av inoperabelt stadium III samt stadium IV melanom. Information om aktuella pågående studier. Riskrelaterade riktlinjer för uppföljning och kontroller efter behandling för malignt melanom. Rapportering till det regionala kvalitetsregistret via INCA; webbaserat alt pappersblanketter. Revisionen av vårdprogrammet 2010 innebär en uppdatering med förändringar som införts efter 2006 varav de viktigaste är; Sentinel Node Biopsi: Indikation från 1.0 mm samt < 1.0 mm om ulceration eller Clark IV- V. (Jämfört tidigare 1.5mm) Registrering av in-situ och invasiva melanom i INCA sedan Registrering av melanom med okänd primärtumör har upphört. Uppföljningsintervall Stadium IB: var 6:e månad i 3 år, därefter årligen år 4-5 jämfört var 6:e månad år 1-5. Uppföljningsintervall Stadium IIA, B, C: var 4:e månad år 1 och 2 jämfört med tidigare var 3:e månad. Gäller från Avsnittet Kliniska studier har aktualiserats och det gäller i större och mindre utsträckning även alla övriga avsnitt. För den regionala melanomgruppen i Västra Sjukvårdsregionen Ulrika Stierner, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdprogramordförande 3

6 Epidemiologi Antal registrerade tumörer Under perioden 1994 till 2008 registrerades 6658 (3276 män och 3382 kvinnor) med invasivt malignt melanom i Västra sjukvårdsregionen. Tabell 1 visar det totala antalet registrerade tumörer per sjukhusområde och år. Den årliga genomsnittliga procentuella ökningen är 3.1% för denna tidsperiod. TABELL 1: Antalet registrerade invasiva, maligna hudmelanom i perioden i Västra sjukvårdsregionen. Sjukhusområde År Totalt Storgöteborg NU-sjukvården Södra Älvsborg Skaraborg Norra Halland Total FIGUR 1: Observerade antal registrerade fall av invasiva och in situ melanom hos män respektive kvinnor i Västra sjukvårdsregionen

7 Incidens Incidensen av malignt hudmelanom har ökat stadigt de senaste decennierna, även om hänsyn tas till förändring i åldersstruktur hos befolkningen. Vid beräkning av åldersstandardiserad incidens har Sveriges befolkning år 2000 använts som referens. År 1971 var den åldersstandardiserade incidensen för män/kvinnor 6.82/10.4 per invånare i Västra sjukvårdsregionen. Motsvarande siffror för hela riket, enligt Socialstyrelsens statistikdatabaser , var 6.84/7.72. År 2008 var incidensen i regionen, män/kvinnor 36.0/33.8, i riket 29.5/25.6 per FIGUR 2: Åldersstandardiserad incidens av invasivt malignt hudmelanom i Västra sjukvårdsregionen och i hela Sverige, för män respektive kvinnor. Åldersstandardiserad incidens av de olika histologiska typerna av melanom: SSM (Superficiellt Spridande Melanom) LMM (Lentigo Maligna Melanom) NM (Nodulärt Melanom) ALM (Acralt Lentiginöst Melanom) samt övriga, illustreras i figurerna 3 och 4. De vanligaste histologiska typerna SSM och NM har, under perioden , en genomsnittlig årlig ökning med 1.8% respektive 3.6% för män och 2.1% respektive 4.3% för kvinnor. 5

8 FIGUR 3 & 4: Åldersstandardiserad incidens för invasiva melanom fördelat på histologisk typ under perioden i Västra sjukvårdsregionen, för män respektive kvinnor. Malignt hudmelanom är spridd över ett ganska brett spektrum av åldrar. I figur 5 framgår hur antal nya fall i Västra sjukvårdsregionen fördelar sig mellan åldersgrupper hos män respektive kvinnor. Med åldern avses ålder vid diagnos. Upp till cirka 55 år är incidensen högre för kvinnor, därefter är incidensen högre för män. Inga barn under 12 år har registrerats. FIGUR 5: Antal registrerade män och kvinnor med invasivt malignt hudmelanom per åldersklass, under perioden i Västra sjukvårdsregionen. 6

9 Prevalens För 2008 har prevalens av invasivt hudmelanom beräknats som antal personer i Västra sjukvårdsregionen som levde vid utgången av 2008 med diagnos under perioden mellan 2004 och Antalet registrerade personer, under den angivna perioden, var 2496 och antalet registrerade tumörer var Den 31 december 2008 var 5-årsprevalensen i Västra sjukvårdsregionen 2244 personer 1074 män och 1170 kvinnor. FIGUR 6: Åldersspecifik prevalens års prevalensen för in situ melanom patienter, under den ovan angivna tidsperioden, var 1190 patienter 559 män och 631 kvinnor. 7

10 Tumörtjocklek vid diagnos Tjockleken mätt enligt Breslow har grupperats in i fyra klasser samtidigt som åldern vid diagnos har delats in i sex åldersklasser. Den procentuella fördelningen av Breslowtjockleken inom åldersklass illustreras i figur 7 (män) och figur 8 (kvinnor). Figurerna visar resultat baserade på 10 års data, Proportionen av tjocka melanom ökar med åldern. FIGUR 7: hos män, fördelat på Breslowklass och åldersklass. Andel av maligna hudmelanom FIGUR 8: hos kvinnor, fördelat på Breslowklass och åldersklass. 8

11 Mortalitet I figur 9 visas den åldersstandardiserade mortaliteten enligt Medelbefolkningen 2000 för invasivt malignt hudmelanom i Västra Götalandsregionen och i hela Sverige. Uppgifterna är hämtade från Socialstyrelsens statistikdatabaser Tidsperioden är FIGUR 9: Åldersstandardiserad mortalitet för malignt melanom i Västra Götaland och riket, perioden

12 Överlevnad I figur 10 framgår den relativa överlevnaden hos patienter med malignt melanom. Den relativa överlevnaden korrigerar för annan dödlighet än sådan som förorsakats av malignt melanom, var för män/kvinnor efter 5 år 86.8%/93.4% och efter 10 år 84.5%/91.6%. Resultatet bygger på dem som har fått diagnosen och dött under perioden Överlevnaden är något bättre hos kvinnor än hos män. FIGUR 10: Relativ överlevnad hos patienter med invasivt malignt melanom i Västra sjukvårdsregionen Tumörstadium (T-stadium) är beroende av tumörens tjocklek samt om tumören är ulcererad eller ej. I figurerna har tumörerna indelats enligt T-stadium. Män och kvinnor med stadium T1 visar ingen överdödlighet dvs. individerna dör i den utsträckning man hade dött om man inte hade haft malignt melanom. För övrigt har kvinnor med stadium T2, T3 och T4 en bättre överlevnad än hos män. FIGUR 11 & 12: Relativ överlevnad per T stadium och kön för invasivt malignt melanom diagnostiserade i Västra sjukvårdsregionen. 10

13 Handläggning av in situ melanom Hudtumör har exciderats Misstanke malignt melanom Remiss för bedömning/åtgärd till hudklinik, kirurgisk/plastikkirurgisk eller ÖNH - klinik för excision Histopatologisk diagnos In situ melanom eller lentigo maligna* Adekvat klinisk excisionsmarginal = 5 mm om läget tillåter Ej adekvat klinisk excisionsmarginal <5mm Melanomet färdig behandlat Övriga nevi kontrolleras v b remiss Utvidgad excision + övriga nevi kontrolleras v b remiss * Lentigo maligna är en form av in situ melanom. Ev. stansbiopsi bör vara dermatoskopiledd MALIGNT HUDMELANOM in situ anmäls till kvalitetsregistret i webbaserade INCA SAKNAS INLOGGNING I INCA på enheten görs anmälan på blankett som sänds till Onkologiskt Centrum ANMÄLAN till kvalitetsregistret görs av första opererande enhet VID REMISS till annan instans efter kirurgi bifogas kopia på PAD-svar På remiss anges: Operationsdatum Tumörens ursprungliga lokalisation Storlek Klinisk excisionsmarginal Blodförtunnande medel 11

14 Handläggning av invasivt melanom Hudtumör har exciderats Misstanke malignt melanom Remiss för bedömning/åtgärd till hudklinik, kirurgisk / plastikkirurgisk eller ÖNH klinik för excision Histopatologisk diagnos invasivt melanom Adekvat klinisk excisionsmarginal Stadium IA Melanomet färdig-behandlat Övriga nevi kontrolleras Remiss v b Ej adekvat klinisk excisionsmarginal Ej sentinel node Ej studie Tumörtjocklek >1,0 mm samt melanom med ulceration och/eller Clark IV och V oavsett tumörtjocklek Klinisk lymfkörtelmetastasering Fjärrmetastasering Utvidgad excision Samt fortsatta kontroller enligt vårdprogrammet Remiss v b Remiss kirurgklinik för utvidgad excision med sentinel node Ej vid melanom i huvud - halsområdet fn i vår region Remiss till kirurgklinik för lymfkörtelutrymning Remiss till onkologisk klinik v b INVASIVT MALIGNT MELANOM anmäls till kvalitetsregistret i webbaserade INCA SAKNAS INLOGGNING I INCA på enheten görs anmälan på blankett som sänds till Onkologiskt Centrum ANMÄLAN till kvalitetsregistret görs av första opererande enhet VID REMISS till annan instans bifogas kopia på PAD-svar På remiss anges: Operationsdatum Tumörens ursprungliga lokalisation Storlek Klinisk excisionsmarginal Blodförtunnande medel 12

15 Handläggning av melanom med - okänd tumörtjocklek - okänd primärtumör Hudtumör har exciderats Misstanke malignt melanom Remiss för bedömning/åtgärd till hudklinik, kirurgisk/plastikkirurgisk eller ÖNH - klinik för excision Histopatologisk diagnos: Melanom tumörtjocklek ej bedömbar Histopatologisk diagnos Cutan/subcutan melanommetastas primärtumör okänd Överväg Utvidgad excision till 2 cm och sentinel node biopsi remiss till hud/kirurgisk/plastikkirurgisk/önh - klinik Överväg remiss till hud/kirurgisk/ plastikkirurgisk/önh/ onkologisk klinik Utredning och uppföljning individuellt MALIGNT HUDMELANOM med okänd tumörtjocklek anmäls till kvalitetsregistret i webbaserade INCA SAKNAS INLOGGNING I INCA på enheten görs anmälan på blankett som sänds till Onkologiskt centrum MELANOMMETASTAS MED OKÄND PRIMÄRTUMÖR anmäls till Onkologiskt Centrum på Socialstyrelsens blankett för Canceranmälan Ingen anmälning i webbaserade INCA ANMÄLAN till kvalitetsregistret görs av första opererande enhet VID REMISS till annan instans bifogas kopia på PAD-svar På remiss anges: Operationsdatum Tumörens ursprungliga lokalisation Storlek om möjligt Klinisk excisionsmarginal om möjligt Blodförtunnande medicin 13

16 Kirurgisk behandling Diagnostik Pigmenterade hudförändringar Finns medicinsk eller kosmetisk anledning att ta bort pigmenterade hudförändringar bör de avlägsnas radikalt och sändas för PAD. Hudsnittet skall läggas vinkelrätt mot hudytan och för att vara säker på radikalitet bör marginalen vara minst 2-3 mm. För att inte påverka optimala betingelser för sentinel node biopsi bör excisionsmarginalerna vid diagnostisk excision inte överstiga 1 cm. Förändringar på ben och armar bör excideras i extremitetens längdriktning för att en eventuellt utvidgad excision skall kunna utföras utan att hudtransplantation behöver tillgripas. Föreligger minsta osäkerhet om hudförändringen går att avlägsna radikalt, eller vilken kirurgisk teknik man skall använda, bör patienter remitteras vidare till lämplig instans. En radikal excision ger patologen bästa möjlighet att ställa korrekt diagnos, som vid melanom utgör grunden för vidare kirurgiska åtgärder och bedömning av prognos. Det finns inga vetenskapliga bevis för att prognosen försämras vid initial partiell extirpation men några randomiserade studier för frågeställningen finns ej. Martin II et al har dock gått igenom The Sunbelt Melanoma Trial med denna frågeställning och inte funnit att typen av biopsi har någon betydelse för locoregionalt eller generellt återfall. Det är således acceptabelt att använda stansbiopsi för diagnostik av förändringar i huvud-hals området samt på tår, planta pedis och palmart. Denna typ av biopsi bör bara utföras av specialist inom området och göres vanligen endast vid mycket utbredda förändringar och/eller i kosmetiskt känsliga områden som ansikte och liknande. Shave-biopsi och laserevaporisation har ingen som helst plats i den kirurgiska arsenalen vad gäller diagnostik och behandling av pigmenterade hudförändringar. Excisionsmarginaler malignt melanom Utvidgad excision till 5-15 cm marginal runt malignt melanom har varit klinisk praxis sedan början på 1900-talet. Detta vilar på analys av ett obducerat fall av avancerat malignt melanom presenterat av Sir William Sampson Handley Denna handläggning har ifrågasatts och randomiserade studier avseende olika resektionsmarginaler har utförts. Dock har olika marginaler använts: 1 vs 3 cm, 2 vs 4 cm och 2 vs 5 cm, detta för melanom av olika tjocklekar. Frågan är fortfarande kontroversiell. I ingen av studierna har man funnit skillnad i överlevnad men i en del ökad lokalrecidiv frekvens vid snävare marginaler. Frekvensen av isolerade lokalrecidiv är dock låg, ca 1 %. Med excisionsmarginalen menas summan av den primära excisionens och den utvidgade excisionens marginal. Här avses klinisk marginal vilket betyder uppmätt och utritad marginal på patienten före kirurgi. Vid utvidgad excision av invasivt malignt melanom skall det subcutana fettet medtagas ned till fascian. Det råder någorlunda enighet om följande marginaler: rekommendationer avseende bål och proximala extremitetsmelanom Breslow Klinisk marginal Melanoma in situ 5 mm Melanom 1 mm 1 cm Melanom >1 mm 2 cm Sentinel node biopsi Melanom okänd tjocklek 2 cm Sentinel node biopsi 14

17 Huvud-hals melanom Kosmetik har stor betydelse vid excisioner i ansiktet. Studier av excisionsmarginaler på melanom med tjocklek på ca 2 mm har inte visat någon korrelation mellan resektions marginal och lokalrecidivfrekvens. Balch anser att en resektionsmarginal på 1 cm är acceptabel vid ansiktsmelanom. Fotmelanom Melanom på foten har dålig prognos. Mutilerande och funktions påverkande kirurgi bör undvikas. Snäva marginaler är acceptabla. Excision av tumörer på viktbärande partier av foten kan aldrig primärsutureras. Bör handläggas av plastikkirurg Subunguala melanom bör opereras med exarticulation i MP-led med bevarande av metatarsale ben Handmelanom Det är viktigt att bevara funktion vid operation av melanom på handen. Volara tumörer i handen är mycket ovanliga tumörer. Inga rekommendationer om resektionsmarginaler finns i litteraturen. Subunguala melanom.det är acceptabelt att göra amputation i distala interphalangeal leden på fingrarna. Anala melanom Anorektala melanom har mycket dålig prognos. Många patienter är generaliserade redan vid diagnosen. Behandlingen är lokalt radikal excision med bevarande av sfinktermekanismen. Abdominoperineal resektion har inte visats ge överlevnadsvinster (Quinn, M. and Thompson, J.F.2004) Detta har bekräftats av en stor svensk nationell genomgång (Nilsson 2010) Desmoplastiskt malignt melanom Mellan 1 och 4 % av maligna melanom är desmoplastiska melanom. Dessa har sannolikt högre frekvens av lokalrecidiv än andra melanom. En siffra på 11 % finns publicerad. Neurotropism är i sig en riskfaktor för lokalrecidiv. Det finns ingen konsensus i världen om marginaler vid resektion av desmoplastiskt melanom men sannolikt bör man sträva efter marginal på 2 cm. Uttalad regression Uttalad regression har inte visat sig vara en oberoende prognostisk faktor. Man kan således använda den angivna Breslowtjockleken när man bestämmer den primära handläggningen av patienten. 15

18 Lentigo maligna Det är ofta svårt att definiera gränsen för ett lentigo maligna varför radikalitet kan vara problematiskt. Inga randomiserade studier finns på resektionsmarginaler vid detta tillstånd. Mohs resektion med fryssnitt har använts men tekniken är inte tillförlitlig. Man bör eftersträva PAD-verifierad radikalitet. Vid eventuell preoperativ diagnostisk biopsitagning, bör alltid representativitet övervägas. Multipla biopsier kan vara nödvändigt för säker diagnostik, då den histopatologiska bilden kan variera avsevärt inom en och samma lesion. Kirurgi är förstahandsbehandling. Sentinel node biopsi Lymfkörtelmetastaser är en av de viktigaste prognostiska faktorerna när det gäller malignt melanom. Med hjälp av radioaktiva isotoper och/eller färg kan man identifiera den/de lymfkörtlar som dränerar det aktuella tumörområdet, (sentinel node). Sentinel node biopsi är numer en etablerad metod för stadieindelning av malignt melanom enl. AJCC klassificering. Ingreppet bör utföras i samband med den utvidgade excisionen på melanom som är ulcererade, har Clark grad IV eller V eller med en Breslow tjocklek > eller =1.0 mm. Ingreppet skall göras av kirurg med vana vid tekniken. Vid spridning av malignt melanom till sentinel node skall radikal utrymning av den aktuella körtelstationen utföras. Pat som inte vill bli föremål för radikal körtelutrymning eller där kirurgi är kontraindicerat, kan följas med ultraljud av körtelstationen. Ultraljud har, med tränade undersökare, visat sig ha högre sensitivitet än palpation. Studier pågår om detta kan resultera i bättre överlevnad, vilket inte är visat ännu. Sentinel node biopsi görs för närvarande inte vid huvud-halsmelanom. Körtelutrymning Profylaktisk utrymning av regionala körtelstationer tillämpas inte när det gäller malignt melanom. Vid misstanke om patologiskt förstorade körtlar i regional körtelstation skall cytologisk diagnostik utföras för bekräftelse av metastas. Kirurgisk excisionsbiopsi skall undvikas. Vid manifest metastasering till regionala lymfkörtlar skall den drabbade stationen opereras med radikal körtelutrymning som standardiserat ingrepp. Detta kan vara botande. Enbart exstirpation av den palpabla körteln kan inte betraktas som adekvat åtgärd. Ingreppet bör ske på klinik med vana vid lymfkörtelutrymning. Vid regional metastasering kan kompletterande strålbehandling komma i fråga. 16

19 Regional hyperterm cytostatikaperfusion Vid upprepade eller multipla extremitetsrecidiv kan man överväga regional hyperterm cytostatikaperfusion enbart eller i kombination med lokal kirurgi. En prospektiv randomiserad studie genomförd av den Svenska Melanomstudiegruppen har visat en förlängd recidivfri överlevnad om sådan behandling gavs i anslutning till excision av recidivet (Hafström et al 1991). Internationellt stöd finns för att avancerade primärtumörer, lokalrecidiv och in-transit metastasering, på extremitet, som inte är möjliga att radikalt avlägsna kirurgiskt annat än genom amputation, bör behandlas med regional hyperterm cytostatikaperfusion. (Vrouenraets et al Huang, Halpern 2005) Behandlingen ger hög frekvens av komplett remission och god palliation, med acceptabla biverkningar (Thompson et al 1997). Patienter med stor tumörmassa och sarkomatöst växande tumörer och patienter med recidiv efter tidigare perfusionsbehandling kan ha nytta av perfusion med TNF-alfa i kombination med cytostatika (Eggermont 2003). Även patienter med stadium IV melanom kan få god palliation med lokal tumörkontroll, av regional hyperterm cytostatikaperfusion om de har symptomgivande extremitets metastaser.(grunhagen et al 2006) Hög ålder är ingen kontraindikation för ingreppet men däremot grav arterioskleros med hjärtinsufficiens och/eller perifer kärl insufficiens. I Sverige har en centralisering av den regionala hyperterma perfusionsverksamheten skett till Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg (Mattson J 2002). Kontaktperson Jan Mattsson Kirurgkliniken SU/Sahlgrenska. 17

20 Histopatologisk bedömning Primärtumör, malignt melanom Excision av pigmenttumörer i sin helhet utgör grunden för säker diagnostik och fullgod bedömning av förekomst av melanom eller ej. När diagnosen väl fastställts skall man ta ställning till nedanstående parametrar för att följa grundläggande krav för stadieindelning och vidare klinisk handläggning. 1. Invasiv tumör eller ej respektive angivelse av Histogenetisk typ. Om ej invasiv tumör, ställningstagande till Lentigo maligna eller vanligt melanom in situ (SSM eller ALM Clark nivå I). Histogenetisk typ påverkar inte stadieindelningen men brukar vara bra grund för att beskriva växtmönster mikroskopiskt och av nytta i rapporten till handläggande kliniker SSM Superficiellt spridande malignt melanom NM Nodulärt malignt melanom LMM Lentigo maligna melanom ALM Akralt lentiginöst malignt melanom Övriga Ovanliga typer av melanom t ex desmoplastiska melanom, neurotropa melanom, nevoida melanom (synonymt med borderline melanom och minimal deviation melanoma), malignt blått nevus etc framför allt gäller detta lentigo maligna melanom som ju ofta har en mer utbredd in situ komponent som kan vara svåravgränsad kliniskt. Även inom gruppen övriga melanom hittar man tumörer med speciellt växtmönster såsom t.ex. desmoplastiska melanom, som kan påverka den praktiska handläggningen i det enskilda fallet. 2. Infiltrationsdjup enligt Breslow, vid invasiv tumör. Dvs. tumören mäts på det ställe där den är tjockast, vinkelrätt från ytan, från stratum granulosums översta del till den djupast belägna tumörcellen. Periadnexala tumörcellsförband skall ej tas med då detta kan ge en felaktig tjockleks bedömning. Om tumören är ulcererad och tjockast inom detta parti, mäts tjockleken från ulcerationens botten ner till det djupaste partiet. Tjockleken anges i mm med en decimals noggrannhet. T-stadieindelning grundar sig i första hand på tumörtjocklek. 3. Förekomst av ulceration eller ej, med ulceration menas en epiteldefekt som omfattar hela epidermis tjocklek. Endast krusta eller ytlig erosion är inte att betrakta som ulceration, men kan ge vägledning till patologen att snitta ner preparatet för att se om tumören blir tydligt ulcererad i djupare nivåer. Detta synes av vikt då ulceration visat sig påverka prognos och därför också tagits med i stadie indelningen som separat faktor. Tumören subklassificeras i varje T-klass till a eller b, där a är de utan ulceration och b är de med ulceration. 4. Tumörens invasionsnivå enligt Clark bedöms enligt indelning i fem nivåer och anses framför allt ha ett värde i tunna tumörer och inom atrofisk hud. Noteras bör att Clarknivån påverkar T1 klassen om Clark nivå IV eller V föreligger, i dessa fall registreras melanomet som T1b oavsett ulceration eller ej. 18

21 Clark nivå (I In situ) II Tumör infiltration i papillära dermis III Tumörceller fyller ut papillära dermis men infiltrerar ej ner i retikulära dermis IV Tumören infiltrerar in i retikulära dermis, förbi ytliga kärlplexat. V Tumör infiltration ner i subkutan fettväv 5. Radikaliteten bedöms och anges genom att ta ställning till om tumörväxt förekommer i resektionsranden eller ej. Det är givetvis av vikt att i själva patologutlåtandet ange om här föreligger mycket snäv marginal, men bedömning avseende excisionsmarginaler överlåts till den kliniskt handläggande läkaren, då här alltid föreligger svårigheter att få ett mer exakt mått efter fixering av preparatet. 6. Mitoser anges om de förekommer eller ej i den dermala komponenten. Mitosindex anses av många ha betydelse för prognos och sannolikt kommer det i framtiden också finnas med som en separat parameter, men beslut avseende detsamma har ännu ej tagits inom SMSG. 7. Övriga fynd som synes vara av prognostisk betydelse t ex kärlinväxt och mikrosatelliter bör anges i PAD-utlåtandet, även om det i sig inte ändrar stadieindelningen. Av hävd brukar man också ange om man påvisar en preexisterande nevus eller ej, gärna då med ställningstagande om den histopatologisk är av dysplastisk typ eller ej. Regression inom melanom är en omtvistad parameter när det gäller bedömning såväl som påverkan på prognos. Vid markerade regressionsfenomen ses en breddökning av papillära dermis med fibros och kärlproliferation samt oftast en sparsam inflammation och pigmentförande melanofager I en del fall bör man vänta med att fylla i vårdprogram för att få en sammantagen bedömning av en stansbiopsi följt av en utvidgad excision. Det är viktigt t ex att man får med det tjockaste partiet för rätt infiltrationsdjup såväl som ulceration vilket ligger till grund för en korrekt stadieindelning. Dysplastiskt nevus Sedan Clark myntade begreppet dysplastiskt nevus (synonymt med Clark nevus, atypisk nevus) har undergrupper till detta vida spektrum av avvikande nevi uppkommit. En del patologer väljer att klassificera grad av dysplasi lätt, medelsvår,svår av vikt synes det i alla fall vara att urskilja förändringar som uppfattas vara gravt dysplastiska. Till denna grupp hör en subtyp av tumör som brukar benämnas dysplastiskt lentiginöst melanocytärt nevus (hos äldre). Mycket talar för att detta är en klart precancerös lesion, vilket skiljer ut den från gruppen av övriga dysplastiska nevi. Dysplastiska nevi visar en varierande bild men har i grunden en del kriterier som krävs för diagnos rent histopatologiskt. Det är välkänt att det inte alltid finns en samstämmighet mellan patologer, när det gäller bedömning av melanocytär dysplasi, men föreligger grav dysplasi bör detta anges. 19

22 För histopatologisk diagnos av dysplastiskt nevus krävs att båda huvudkriterierna är uppfyllda samt åtminstone 2 av de övriga kriterierna. Huvud kriterier 1. Basal proliferation av atypiska melanocyter inom epidermis (om en dermal komponent finnes fortsätter den intraepidermala proliferationen mer än 3 retetappar utanför den dermala). 2. Arkitektonisk/strukturell atypi - den atypiska epidermala melanocytproliferationen ses antingen som en fri lentiginös proliferation av melanocyter eller i form av ett epitheloidcelligt mönster. Övriga kriterier 1. Koncentrisk eosinophil fibros eller lamellär fibroplasi. 2. Kärlproliferation. 3. Inflammation. 4. Bryggbildningar Sentinel node Den eller de körtlar som kommer som sentinel node snittas längs och bäddas i sin helhet. I det flesta fall är körtlarna små vilket innebär att de kan delas mitt itu, bitarna bäddas med snittytan neråt. Fem snittnivåer med rutinfärgning (Htx-Eosin) rekommenderas. Undersökningen kompletteras med immunohistokemi vid behov. Antal körtlar som undersökts anges samt hur många som är positiva. Vid positiv lymfkörtel rapporteras eventuell extranodal/periglandulär tumörväxt. Lymfkörtelutrymning Utrymning av lymfkörtlar ses ofta som följd av en positiv sentinel node, alternativt vid manifest lymfkörtelmetastasering. Antal identifierade lymfkörtlar anges och hur många av dessa som är positiva. Eventuell extranodal/periglandulär tumörväxt anges tillika med eventuell mer diffus spridning ut i omgivande mjukvävnad och då framförallt ut i resektionsränder. 20

23 Differentialdiagnostiska problem vid primär diagnostik av melanom Primärdiagnostik av malignt melanom kan vara svår. Det finns flera benigna melanocytära tumörer som kan simulera melanom. Den vanligaste differentialdiagnostiska utmaningen är gruppen av spol- och epitheloidcellsnevi. Inom denna grupp finns längs en bred skala, åt ena änden pigmenterade REED s tumör/pigmenterad spolcellsnevus och åt andra änden SPITZ nevus av mer klassisk och epitheloidcellig natur (utan pigmentering). Mellan dessa två skilda tumörtyper, finns längs skalan, tumörer som är epitheloidcelliga och pigmenterade såväl som mer spolcelliga och mindre pigmenterade. Det finns en stor variation inom denna nevusgrupp ( ingen är den andra lik ). Dessa tumörer kan visa mitotisk aktivitet utöver sin ofta i grunden förekommande cellulära avvikelse med ofta tydliga nukleoler och förekomst av pleomorfism. Detta leder alltid till en differentialdiagnostisk avvägning gentemot malignt melanom. Det finns en hel del mer eller mindre väl erkända kriterier som hjälper till att skilja mellan melanom och denna grupp av melanocytära nevi. I en del av fallen föreligger dock stora svårigheter att säkert säga om tumören är benign eller malign, dessa tumörer brukar benämnas atypisk SPITZ nevus, atypiskt spol- och epitheloidcellsnevus eller spitzoid melanocytär med osäker malignitetspotential. Dessa svårvärderade lesioner brukar ofta bli föremål för granskning av mer än en patolog, men i en del av fallen går det inte att säkert fastställa om förändringen är benign eller malign. Försök till indelning i Låg Högrisk grupp av dessa tumörer med s.k. svårvärderad biologisk potential, kan i en del fall ge stöd till klinikern avseende vidare handläggning. Grundläggande är dock att förändringarna skall vara radikalt exciderade, gärna med marginal. 21

24 Dysplastiskt nevus (DN) Dysplastiska nevi (DN) är godartade förvärvade melanocytära nevi som oftast är större och mer oregelbundet pigmenterade jämfört med vanliga melanocytära nevi. Kliniska DN-kriterier: oregelbunden pigmentering oregelbunden avgränsning mot omgivande hud oftast 5 mm i diameter Histologiskt uppvisar DN en intraepidermal lentiginös hyperplasi, periretal och/eller lamellär fibros, ett lymfocytärt infiltrat samt atypiska cellkärnor i en del melanocyter. Oftast finner man inte någon cellatypi i ett kliniskt misstänkt dysplastiskt nevus. DN bör inte betraktas som prekursorer till malignt melanom utan snarare som en riskmarkör. Individer med flera DN har en ökad risk för att utveckla malignt melanom. I en studie har man visat att individer med 5 DN har, jmf med de som inte har DN, en relativ risk på 6.1 att utveckla melanom (Garbe C et al. J Invest Dermatol May;102(5): Områden med hög melanomincidens har fler individer med DN än landsdelar med få MM. I en studie från Västsverige uppvisade 18% av befolkningen ett eller flera kliniskt suspekta DN. Västra Sverige ligger högt vad gäller förekomst av DN i befolkningen jämfört med övriga landet. Handläggning av DN Gör en bedömning om det är enstaka eller multipla, hereditära eller sporadiskt förekommande DN. Den kliniska undersökningen skall innefatta kliniskt utseende, förändringar i något nevus samt dermatoskopi (görs obligat om patienten remitteras till hudläkare). Fåtal (< 5) DN utan hereditet: Om inga aktuella malignsuspekta förändringar ingen åtgärd. Informera om tidiga tumörtecken, uppmana till egenkontroll och förnyad läkarkontakt vid behov. Vid avvikande utseende och/eller DN har förändrat sig excision. Nytillkomna eller växande, kliniskt DN hos äldre (s.k. lentiginöst DN) bör excideras. Denna typ av lesion bör betraktas som precancerös. Om excision av DN är indicerat ska den kliniska excisionsmarginalen helst vara minst 3 mm. Om ett DN har otydlig avgränsning eller om man misstänker melanom in situ är en marginal på 5 mm att föredra. Om PAD visar att ett DN har exciderats med mindre histologisk marginal är detta acceptabelt under förutsättning att det är radikalt exciderat. Multipla DN utan hereditet: Remiss till dermatolog för bedömning med dermatoskopi och v b excision, bilddokumentation och/eller kontroller. 100 banala nevi (> 2 mm) och 1 DN 22

25 Remiss till dermatolog för bedömning med dermatoskopi och v b excision, bilddokumentation och/eller kontroller. Enstaka och multipla DN med hereditet för melanom (se DNS) till hudklinik. Dysplastiskt Nevussyndrom Dysplastiskt nevussyndrom (DNS) innebär en ärftlighet för malignt melanom. En patient med DNS skall själv ha minst ett DN eller malignt melanom samt vara medlem i en släkt där: Minst två nära släktingar har diagnosen kutant malignt melanom. Minst två nära släktingar har DN Obs! Det kan vara samma person eller personer som har melanomen och/eller DN. Med nära släktingar avses tom 2:a grads släktingar dvs. far- och morföräldrar, far, mor och deras syskon, egna syskon, kusiner och barn. Diagnosen malignt melanom innefattar också melanom in situ. Patienter med DNS har en livstidsrisk att insjukna i melanom på cirka 100 %. Dessutom får dessa patienter sina melanom tidigare i livet och att de har lättare att få två eller flera melanom. Sedan slutet av 80-talet finns i Sverige särskilda DNS-mottagningar där ärftlighet för melanom kartläggs och utreds. Personer med DNS erbjuds därefter att gå på regelbundna kontroller. Ett stamträd uppförs och patientens släktingar kallas in för undersökning. För närvarande finns 12 sådana mottagningar och två av dessa ligger i Västsverige, vid hudklinikerna på Sahlgrenska universitetssjukhuset och på Uddevalla sjukhus. Varje mottagning har ett nära samarbete med sjukhusets patologavdelning. Patienter med DNS kontrolleras var 3: e till var 6: e månad. Vid varje besök undersöks hela hudkostymen inklusive hårbotten och genitala områden. Samtliga nevi bedöms okulärt och med dermatoskopi. Alla dysplastiska nevi fotograferas både makroskopiskt och dermatoskopiskt med digitala kameror kopplade till datasystem. Dessa specifika dataprogram ger möjlighet till bildlagring och vid återbesöken kan tidigare dermatoskopibilder tas fram på skärmen och läggas intill den aktuella bilden för en direkt jämförelse. Studier har visat att man på så sätt hittar mycket tidiga förändringar och kan förhindra utvecklingen av melanom. Genom fotodokumentation och jämförelse har man också kunnat visa att antalet excisioner av benigna lesioner reduceras. Möjlighet att direkt excidera ett nevus som ändrat sig på ett anmärkningsvärt sätt finns på varje mottagning. Patienterna får också rekommendationer om solvanor muntligen och skriftligen. De informeras och undervisas om egenundersökning av huden och om vad som är tidiga tumörtecken. De har möjlighet att kontakta mottagningen vid behov. Till mottagningen vid SU finns en kurator kopplad med möjlighet till samtalsstöd. 23

26 Handläggning DNS Vid misstanke om dysplastiskt nevussyndrom remiss till DNS-mottagning, hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset alternativt Uddevalla sjukhus. DNS-mottagning Hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kontaktperson och ansvarig Läkare: John Paoli Sjuksköterska: Ann-Christine Nordeke Telefon: DNS-mottagning Hudkliniken, Uddevalla Sjukhus Kontaktperson och ansvarig Läkare: Joanna Holm Sjuksköterska: Kristina Svantesson Telefon:

27 Strålbehandling Indikationer Indikation för strålbehandling efter regional lymfkörtelutrymning föreligger om; 4 positiva körtlar eller fler körtelmetastas 4 cm eller större förekomst av periglandulär växt ej radikal operation trots försök till radikal utrymning OBS. På förekommen anledning - extirpation av palpabel/palpabla körtlar är ej handläggning lege artis. Utrymning av körtelstationen skall göras enligt vårdprogrammet. efter eventuell re-operation på grund av nytt regionalt recidiv är postoperativ strålbehandling oftast indicerad. Strålbehandling efter operation av solitär hjärnmetastas är ofta indicerad på grund av svårigheten att operera med marginal. Behandlingen inkluderar då preoperativt tumörområde med 2cm marginal. Palliativ strålbehandling kan vara aktuellt vid: skelettmetastaser hjärnmetastaser (vid multipla ges behandling mot hela hjärnan, vid solitär metastas verifierat med trippelkontrast MR kan stereotaktisk strålbehandling alternativt kirurgi vara aktuellt). körtelmetastaser som kan ge trycksymtom (ex vis i mediastinum) hudmetastaser som ger trycksymtom eller med hotande ulceration Vid strålbehandling har melanomceller en stor förmåga att reparera subletal skada. Det är därför brukligt att behandla med höga doser per fraktion och därmed färre antal strålbehandlingar. Behandling stadium IV Då endast en liten andel patienter svarar på behandling med befintliga regimer bör man eftersträva att behandla inom ramen för studier. När så inte är möjligt står valet oftast mellan behandling med någon av drogerna DTIC/Temodal, Carboplatin/Cisplatin alternativt IFN-alfa. Valet av regim beror på ålder, allmäntillstånd, tumörutbredning och symtom. Kombinationsbehandling jämfört med monoterapi ger högre responssiffror men har också en högre toxicitet. Randomiserade studier har inte kunnat påvisa någon skillnad i överlevnad. Vid symtomgivande metastasering kan dock kombinationsbehandling vara att föredra pga större chans till tumörminskning och då moderna antiemetika reducerar den subjektiva toxiciteten betydligt. Temodal och DTIC är samma substans, men Temodal penetrerar till CNS. Temodal är därför att föredra vid CNS metastaser. Då Temodal är 10 ggr dyrare än DTIC bör patienter utan CNS-metastaser erbjudas DTIC behandling. Patienter med tumörer som är känsliga för DTIC kan man överväga att ge Temodal som CNS-profylax. För att nå CNS finns som alternativ Carboplatin/Cisplatinbaserad kemoterapi. 25

28 Kliniska studier Målet är att inkludera så många patienter som möjligt i kliniska studier för att behandlingsresultaten ska kunna förbättras. Adjuvant behandling (dvs behandling mot ev mikroskopisk kvarvarande tumör efter kirurgi) skall enbart ges inom ramen för studier. Vår nordiska adjuvantstudie med interferon visade att behandlade patienter hade längre sjukdomsfritt intervall men ingen förlängd överlevnad. Med hänsyn till att behandlingen har mycket biverkningar blev beslutet att inte införa behandlingen som rutin. Fortsatta analyser pågår dock av kliniska data och blodprover för att se om man kan identifiera subgrupper/individer som kan tänkas få en överlevnadsvinst. Aktuell adjuvantstudie i Västra sjukvårdsregionen: Vaccinationsstudie med MAGE-A3-protein och nytt adjuvans. Gäller patienter opererade radikalt för regionala lymfkörtelmetastaser som uttrycker MAGE-A3, vilket cirka 60% gör. En fas II studie på patienter i stadium M1a (metastasering till hud och lymfkörtlar) gav mycket lovande resultat och ligger till grund för denna adjuvantstudie. Material för MAGE- A3 uttryck skall helst tas peroperativt men kan också analyseras postoperativt. Patienten måste randomiseras (2:1) inom 56 dagar post-op varför det är bråttom att informera Kliniska Prövningsenheten (KPE) på Onkologiska kliniken Sahlgrenska, helst preoperativt. Ersättning utgår för per-operativt taget prov. Kontaktpersoner: Eréne Svensson (KPE) tel (ansvarig studiesköterska) Kristina Welinder (KPE) tel (studiesköterska) Ulrika Stierner (JK) tel (ansvarig prövare) Studier vid fjärrmetastatisk sjukdom är som regel initierade av läkemedelsbolag som vill pröva effekten på malignt melanom av ett nytt cytostatikum eller ny targeted drug. Numera görs dessa studier i ett högt tempo med studiecentra över hela världen. Information om pågående studier vid stadium IV melanom har därför ett kort bäst före datum. KPE har alltid en aktuell förteckning att läsa på nätet. SU:s hemsida, klicka på område 5. Gå vidare till Onkologi där ni hittar KPE. Om du inte har tillgång till intranätet på SU, ring på angivna telefonnummer och fråga om pågående studier. Våren 2010 pågår en studie med en ny sk targeted drug riktad mot MEK i kombination med DTIC versus placebo+ DTIC. 26

29 Uppföljning De generella riktlinjerna som rekommenderas vid Uppföljning efter operation av primärt malignt melanom finns noggrant beskrivna i det nationella vårdprogrammet för malignt hudmelanom som utarbetades av Svenska Melanomstudiegruppen Därför hänvisas i första hand till detta dokument som hittas på Följ länken Publikationer och klicka vidare på länken Malignt hudmelanom (2007) under rubriken Nationella vårdprogram. Kapitlet om Uppföljning efter operation av primärt malignt melanom avslutas med följande mening: För rekommendationer avseende kontrollintervall hänvisas till de regionala vårdprogrammen. Dessvärre har man ännu inte lyckats få en nationell samsyn kring denna fråga och därför gäller för närvarande nedanstående uppföljningsrekommendationer för melanompatienter inom Västra sjukvårdsregionen. 27

30 Uppföljningsrekommendationer Vid kontroller skall hela hudkostymen inspekteras, dermatoskopi bör användas och samtliga lymfkörtelstationer palperas. Patienten bör instrueras i egenkontroll inklusive körtelpalpation och ges solråd samt uppmanas att höra av sig vid tecken på ny primärtumör eller misstanke om recidiv. Radiologisk och laboratorisk undersökning utförs endast vid klinisk misstanke om recidiv. Melanom med okänd Breslowtjocklek klassas som TX bör följas som om de vore stadium II-melanom. Kliniskt stadium Stadium 0 (Tis, N0, M0; melanom in situ) Alla bör till hudläkare för bedömning av övriga nevi, med utgångspunkt från hur övriga nevi ser ut beslut om behov av vidare kontroller. (Tis, N0, M0;lentigo maligna) Alla bör till hudläkare för bedömning av övriga nevi, med utgångspunkt från hur övriga nevi ser ut beslut om behov av vidare kontroller. Då radikaliteten ibland är svårbedömd behöver dessa patienter ibland kontrolleras avseende lokalrecidiv. Stadium IA (T1a, N0, M0; melanom 1 mm, utan ulceration och Clark II/III) Alla bör till hudläkare för bedömning av övriga nevi, med utgångspunkt från hur övriga nevi ser ut beslut om behov av vidare kontroller. Stadium IB (T1b, N0, M0; melanom 1 mm, med ulceration eller Clark IV/V alt. T2a, N0, M0; melanom 1,01-2,0 mm utan ulceration) Kontrolleras var 6:e månad i 3 år, därefter årligen år 4-5. Vid multipla och/eller atypiska nevi bör dessa kontroller ske hos hudläkare. Stadium IIA, IIB, IIC (IIA=T2b, N0, M0 eller T3a, N0, M0; IIB=T3b, N0, M0 eller T4a, N0, M0; IIC=T4b, N0, M0) Kontrolleras var 4:e månad i 2 år, därefter var 6:e månad t.o.m. 5 år. Vid multipla och/eller atypiska nevi bör dessa kontroller ske hos hudläkare. Stadium III vid diagnos eller recidiv (N1a-N3=från mikroskopisk till kliniskt palpabel spridning i regional körtelstation eller satellit/in transit-metastas) Kontrolleras var 3:e månad det första året, var 4:e mån år 2, var 6:e månad år 3-5 och därefter årligen till 10 år. Stadium N1a kan avslutas efter 5 års recidivfrihet. 28

31 Stadium IV vid diagnos eller recidiv Vilken kartläggning av tumörutbredningen som behöver göras beror på möjligheterna till behandling (ålder, allmäntillstånd, andra sjukdomar). Kontrollerna måste individualiseras utifrån symptom, progressionshastighet och val av behandling. Kontakta gärna onkologklinik. Endast rapport om tumörutbredning (inkl LD) och död rapporteras till Onkologiskt centrum. 29

32 Information om INCA INCA informationsnätverk för cancervården är en nationell IT-plattform för hantering av register kring cancerpatienter avseende vård och forskning. Genom bidrag från Cancerfonden har onkologiska centra fått möjlighet att utveckla denna IT-plattform. INCA drivs och utvecklas gemensamt av landets onkologiska centra. Målen med INCA Uppfylla användarnas krav på webbaserade register, dvs kliniker/enheter kan rapportera in data elektroniskt i stället för via pappersblanketter Gemensamt IT-system beträffande nationella kvalitetsregister för samtliga onkologiska centra Mer strukturerat och samordnat arbete med kvalitetsregister Lättare att skapa nationella register och återföra data till inrapporterande enheter Hudmelanom Startår 1999: Data finns nationellt sammanställt från 1990 (Stockholm-Gotland, Västra regionen), 1991 (Sydöstra regionen, Södra regionen), 1992 (Norra regionen), 1996 (Uppsala/Örebro) Antal nyregistrerade fall per år: ca 3000 Inklusionskriterier: Nydiagnostiserade fall av malignt hudmelanom med kliniskt läge C43 (ICD10/ICDO-2) av typen invasiva, in situ eller lentigo maligna Exklusionskriterier: Okänd primär tumör, slemhinnemelanom, diagnosgrund annat än PAD/cytologi, misstänkt melanom Ansvarigt onkologiskt centrum: Onkologiskt centrum i Linköping Om registret Den svenska melanomstudiegruppen (SMSG) bildades 1976, som en nationell multiprofessionell grupp, med syfte att skapa nationella riktlinjer för melanomdiagnostik, enhetlig prevention, behandling och uppföljning samt att genomföra gemensamma studier. Viktiga studier om excisionsmarginaler genomfördes och fick till följd att de kirurgiska ingreppen kunde begränsas till god nytta såväl för den enskilde patienten som för sjukvården. Behovet av hudtransplantation minskade. Därefter bildades regionala multiprofessionella vårdprogramgrupper och lokala rutiner utarbetades för behandling, registrering och uppföljning. Regelbundna möten och årsrapportering inom dessa grupper skapade god förankring och kunskapsspridning. På slutet av 1990-talet bildades, på uppdrag av SMSG, en nationell melanomregistergrupp med regionansvariga SMSG-medlemmar och representanter från landets onkologiska centra. 30

33 Syfte: Att komplettera cancerregistreringen med tumörspecifika faktorer, stadium och data om kirurgisk behandling samt patientrelaterade data såsom hereditet, hudtyp och reaktion på sol. Att ha en nationell databas som underlag för planering av studier. Att ha möjlighet att följa utvecklingen nationellt och göra jämförelser globalt av prevalens, incidens och överlevnad. Att ge möjlighet för enskilda enheter att jämföra sig med län, region och hela landet. Att ge regelbundna rapporter till vårdgivare. Att med hjälp av kvalitetsindikatorer beskriva vårdkedjan. Manualer Registerspecifik manual Registermanual för Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom Hjälp för TNM-klassifikation Variabelbeskrivning för Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom Formulär Anmälan Histopatologi primärtumör Histopatologi lymfkörtelkirurgi Uppföljning/Recidivanmälan Support Denna support är avsedd för dig som har frågor eller behöver hjälp med själva registreringen av hudmelanom: Onkologiskt centrum Västra regionen Katarina Peltz Expeditionstelefon Kvalitetsregisteransvarig för malignt hudmelanom i Västra Götalandsregionen samt norra Halland är: Dr John Paoli Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Hudkliniken. 31

34 32

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen 2016-05-19 reviderad 2018-09-04 En pigmenterad förändring excideras med 2 mm klinisk marginal ned till ytliga subcutis

Läs mer

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 5. Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 0 0 5. Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R 2 5 Maligna hudmelanom ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Onkologiskt

Läs mer

Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6

Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6 Publicerat för enhet: Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik gemensamt Version: 6 Innehållsansvarig: Aleksandar Pecanac, Specialistläkare, Öron- Näsa- Hals- och Käkkirurgisk klinik läkare (alepe1) Giltig

Läs mer

TNM-klassifikation och stadieindelning

TNM-klassifikation och stadieindelning 1.1.1. TNM-klassifikation och stadieindelning Grunden för en stadieindelning är den histopatologiska undersökningen av primärtumören samt klinisk undersökning och vid behov ytterligare undersökningar.

Läs mer

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram

Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Malignt melanom tidig diagnostik och behandling av primära hudmelanom Kortversion av nationellt vårdprogram Versionshantering Datum

Läs mer

Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Läs mer

Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande!

Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande! Page 1 of 7 Startsidan 2006-06-19 Diagnostik och behandling av malignt melanom alltid spännande! Malignt melanom tillhör de sjukdomar som ökar mest i vårt land. Trots detta diskuteras den kirurgiska behandlingen

Läs mer

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER DIAGNOSUPPGIFTER OCH PRIMÄR BEHANDLING uppdaterad 2014-12-08 Omfattar registerversion/-er Variabelbeskrivnings- Datum version Register version 1.0.0

Läs mer

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17

Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 Registermanual Nationellt kvalitetsregister för Hudmelanom 2009-12-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 3 KVALITETSREGISTRETS OMFATTNING... 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER...

Läs mer

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150

Ortopedisk onkologi. cancer 50 000 metastaser 25 000. skelettmetastaser 10 000. skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 Ortopedisk onkologi cancer 50 000 metastaser 25 000 skelettmetastaser 10 000 skelettsarkom 60 mjukdelssarkom 150 57-årig frisk sjukvårdsbiträde 2 månaders anamnes på belastningssmärta vänster lår. finnålspunktion

Läs mer

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...

Läs mer

Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen. Hudmelanom. Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp. Processägare Carin Sandberg

Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen. Hudmelanom. Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp. Processägare Carin Sandberg Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Hudmelanom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Carin Sandberg maj 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Stansbiopsi. en praktisk handledning

Stansbiopsi. en praktisk handledning Stansbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning av huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013. Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 UROGENITALA TUMÖRER Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj 2013 Magdalena Cwikiel Lund VT 2015 Blåscancer Incidens Män 30/ 100 000 Kvinnor 10/100 000 Utgör sammanlagt

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING Senaste uppdatering 2015-06-01 (Skapad den 2007-11-28) Ansvarigt Regionalt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

FAKTA -Hudtumörer. Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31

FAKTA -Hudtumörer. Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31 FAKTA -Hudtumörer Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31 Ansvar och handläggning av tumörer Skall omhändertagandet av hudtumörpatienter förändras? Kan vi höja kunskapen för bedömning av hudtumörer

Läs mer

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor.

Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor. Totalt 5 sidor. Totalpoäng: 10p Du vikarierar på kirurgen i Gävle. Till din mottagning kommer en 57-årig kvinna, Agneta Nordgren, remitterad från mammografiscreeningen. Man har hittat en 12 mm stor stjärnformad

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Gränssnitt Hudtumörer PV/Specialistkliniken

Gränssnitt Hudtumörer PV/Specialistkliniken Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-54708 Fastställandedatum: 2017-04-20 Upprättare: Susanne I Vandell Uddströmer Giltigt t.o.m.: 2018-04-20 Fastställare: Kent Åhlenius Gränssnitt Hudtumörer

Läs mer

Del 7 14 sidor 28 poäng

Del 7 14 sidor 28 poäng 14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen

Läs mer

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud.

Symtom Nytillkommen avvikande hudtumör som oftast är pigmenterad eller förändringar i befintliga nevus i hud. Regional medicinsk riktlinje Malignt melanom Fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören (RS 3723-2014) giltigt till 2016-12-31 Utarbetad av Regionala vårdprocessgruppen Hudtumörer Huvudbudskap I västra

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom Diagnosår 1990 2008

Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom Diagnosår 1990 2008 Nationellt kvalitetsregister för hudmelanom Diagnosår 1990 2008 Melanomregistergruppen består av regionansvariga från Svenska Melanomstudiegruppen (SMSG) och representanter från landets onkologiska centra/

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård Nyckeltal 2015 Rapport Hudsjukvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsdata...4 3. Profil- och verksamhetsbeskrivning...5 4. Nyckeltalsgrafer...8 5. Landstingsprofiler...24 6. Nyckeltal...28

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Hudmelanom. Figur-tabellverk för diagnosår tom 2014 Regionala data från nationella kvalitetsregistret. Uppsala-Örebroregionen

Hudmelanom. Figur-tabellverk för diagnosår tom 2014 Regionala data från nationella kvalitetsregistret. Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Figur-tabellverk för diagnosår tom 14 Regionala data från nationella kvalitetsregistret Uppsala-Örebroregionen Nov 15 Hudmelanom Figur-tabellverk för diagnosår

Läs mer

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309 CRF för SAMS 2.1.1 CRF vid inklusion Version 140309 1a) Inklusion SAMS-ObsQoL Används vid ett tillfälle, när patienten inkluderas. Efter inklusion ska även CRF2 fyllas i. 1b) Inklusion SAMS-FU med randomisering

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen.

Regionens landsting i samverkan. Hudmelanom. Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012. Uppsala-Örebroregionen. Regionens landsting i samverkan Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Uppsala-Örebroregionen Aug 2014-08-18 Hudmelanom Regional rapport från kvalitetsregistret för

Läs mer

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450

Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450 Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca

Läs mer

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare

Läs mer

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Cecilie Hveding Blimark januari 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Remiss avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet

Remiss avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet REMISS Vårt dnr: 11/3031 2015-06-25 Vård och omsorg Gunilla Gunnarsson Till samtliga chefer för Regionala Cancercentrum För kännedom: Nätverket Landstingsdirektörer Nätverket Hälso-och sjukvårdsdirektörer

Läs mer

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt 1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Maligna melanom i huden

Maligna melanom i huden Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Maligna melanom i huden Regional registerrapport 1990 2012 Maj 2014 Beställningsadress: Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Tyreoideacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2014 från Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer

Tyreoideacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2014 från Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Tyreoideacancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår från Nationellt kvalitetsregister för tyreoideacancer september 2015

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom

Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus. Register för malignt hudmelanom Vårdprogram för malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Gäller 12 01 01 13 12 31 Register för malignt hudmelanom Nionde upplagan Malignt hudmelanom och dysplastiska nevus Vårdprogrammet finns på www.rccuppsalaorebro.se

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje

Tyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje Denna presentation behandlar cancer i tyreoidea! För översikt rörande utredning av struma eller knöl i tyreoidea hänvisas till: www.internetmedicin.se: Tyreoidea-palpabel

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lungcancer stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)

A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p) , totalt 5 sidor (max 15p). Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i Z-stad. Till kirurgmottagningen kommer en 64-årig kvinna, Sara Molden, direkt från mammografiavdelningen. Hon har vid screeningmammografin

Läs mer

Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Svante Bergdahl Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

våra 1 026 första operationer

våra 1 026 första operationer Kvalitetsredovisning Här redovisas i första hand vår medicinska kvalitet i form av resultat från vår specialitet som är Robotkirurgisk prostatektomi (RALP). Vi lägger också stor vikt vid omhändertagandet

Läs mer

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hudcancer och Hudsjukdomar Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Conflicts of interest: None declared Utan huden flyger själen iväg

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Nationellt kvalitetsregister för Analcancer 2016-05-10 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Syftet

Läs mer

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är

Läs mer

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER!

VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER! 32013 VÄLKOMMEN TILL ETT NYTT NUMMER! Aktuell statistik för delregistren, en nyhetsrapport från vår ordförande och några vanliga frågor och svar. Detta kan du läsa i tredje numret av Gyncanytt. Det talas

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling

Läs mer

Esofagus- och ventrikelcancer

Esofagus- och ventrikelcancer Regionens landsting i samverkan Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen December 2014 Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen Regionens landsting i samverkan Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 212 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen November 213 Prostatacancer Regional kvalitetsrapport

Läs mer

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Viktor Johanson Januari 2018 Innehållsförteckning

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B. Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv

Läs mer

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31

Läs mer

Endoskopiskt Ultraljud. Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund

Endoskopiskt Ultraljud. Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund Endoskopiskt Ultraljud Ronny Öhman Överläkare Lung och Allergisjukdomar Universitetssjukhuset i Lund Endobronkiellt Ultraljud Begrepp och förkortningar: EBUS: Endobronkiellt Ultraljud EUS: Endoskopiskt

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i Nationsdata avseende gynekologisk kirurgi utförd på benign indikation omfattande GynOp och

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum 2014-11-12 Änr 2014-11- 2 5 REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland På uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/

Läs mer

Screening för tjock- och ändtarmscancer

Screening för tjock- och ändtarmscancer Screening för tjock- och ändtarmscancer Indikatorer SCREENING FÖR TJOCK- OCH ÄNDTARMSCANCER, INDIKATORER 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14

Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14 Förslag till Nationellt Vårdprogram Gestationella trofoblastsjukdomar (GTD) Version 1.0-2014-05-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Mål med vårdprogrammet 4 Epidemiologi 5 Naturalhistoria

Läs mer

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom

Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Kirurgisk stadieindelning av ovarialcancer enligt FIGO (1988) A B C I IA IB IC A B C V Tumören är begränsad till

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram.

Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram. Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram. Taget vid styrelsemöte 150326 Giltighetstid längst till och

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer