Suicidpreventiv handlingsplan för Region Uppsala

Transkript

1 Diarienummer: LS Bilaga 1 Suicidpreventiv handlingsplan för Region Uppsala Datum: Fastställd av regiondirektören

2 Innehåll 1. Inledning Syfte och målsättning Strategi för att förebygga suicid Åtgärder utifrån strategi för att förebygga suicid Indikatorer utifrån strategi för att förebygga suicid Tre prioriterade områden Barn och unga år Åtgärder kring barn och unga år Indikatorer utifrån barn och unga år Grupper med förhöjd suicidrisk... 8 Grupp 1: HBTQ-personer... 8 Grupp 2 Personer med bipolär sjukdom... 8 Grupp 3 Asylsökande personer... 8 Grupp 4 Personer med missbruk och psykisk ohälsa Åtgärder kring grupper med förhöjd suicidrisk Indikatorer kring grupper med förhöjd suicidrisk Äldre Åtgärder kring temaområde äldre Indikatorer kring temaområde äldre Kunskaper om suicid i Uppsala län fördjupas Åtgärder kring fördjupade kunskaper Indikatorer kring fördjupade kunskaper Revidering av Suicidpreventiv strategi och handlingsplan för Region Uppsala Bilaga 1 Representanter i det suicidpreventiva arbetet Bilaga 2. Statistik över suicid och suicidförsök i Uppsala län Bilaga 3. Utbildningar och metoder Bilaga 4. Folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer kring suicidprevention Bilaga 5 Journalgranskningsstudie

3 1. Inledning Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister är det i Uppsala län årligen cirka 50 personer som tar sitt liv. Varje liv som går förlorat på detta vis är en tragedi och ska försöka förebyggas. Uppskattningar kring förhållandet mellan antalet fullbordade suicid och suicidförsök bedöms generellt till att det utförs cirka 10 gånger så många suicidförsök som antalet fullbordade suicid. Till detta kan också adderas att uppskattningar kring antalet berörda anhöriga kring varje suicid och suicidförsök bedöms vara cirka 6 10 personer. Det innebär att när det årligen dör cirka 50 personer i suicid i Uppsala län, utförs det cirka 500 suicidförsök och det i sin tur är påverkar årligen mellan anhöriga till dessa människor. På nationell basis är motsvarande siffror människor, suicidförsök och mellan anhöriga. Siffrorna visar att det är en mycket angelägen samhällsfråga som kräver långsiktiga strategier, kunskapsinsatser och ett brett perspektiv. Det suicidpreventiva arbetet är systemiskt. Det vill säga att Uppsala län är ett system där alla delar som berörs av ämnet påverkar varandra, och behöver därför inkluderas i en konstruktiv samverkan som arbetar mot samma mål. Långsiktigt behöver arbetet bedrivas med många aktörer i länet som berörs av frågan. Regionstyrelsen i Region Uppsala har antagit suicidpreventiva strategier för Region Uppsala (DNR LS ). Denna handlingsplan utgår ifrån de antagna suicidpreventiva strategierna och riktar sig till yrkesverksamma inom Region Uppsala och offentligt finansierade vårdverksamheter. De insatser som är kopplade till respektive område presenteras i slutet av varje del under rubriken Åtgärder kring. Därefter följer de indikatorer som ska visa på insatsens utförande under rubriken Indikatorer kring. En kortfattad version av handlingsplanen med fokus på åtgärder och indikatorer finns även framtagen. 2. Syfte och målsättning Syfte Det övergripande syftet med strategin och den efterföljande handlingsplanen är att upprätta långsiktigt bärande strukturer för det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala. Målsättning Det övergripande målet med allt suicidpreventivt arbete är att minska antalen suicid och suicidförsök i Uppsala län. Ytterligare är målsättningen att handlingsplanen: 1. Säkerställer kunskapsspridning kring området suicid till samtliga medarbetare inom Region Uppsala, samt 2. Vägleder och bistår kring metoder för de medarbetare som möter suicidnära personer i sitt arbete. En viktig del i det suicidpreventiva arbetet är att belysa hur omfattande detta område är. Det handlar inte om att enstaka verksamheter behöver ha ett fungerande suicidpreventivt arbete för att uppnå målet att minska antalet suicid och suicidförsök i Uppsala län. Det är en fråga som berör samtliga medarbetare och samtliga verksamheter i olika grad. 3

4 3. Strategi för att förebygga suicid Den suicidpreventiva strategin omfattar fyra fokusområden: 1. Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention som utgör utgångspunkt för arbetet, 2. Ledning och samordning av arbetet förstärks, 3. Tre områden prioriteras , 4. Kunskapsläget fördjupas Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention utgångspunkt för arbetet Det suicidpreventiva arbetet i Region Uppsala utgår ifrån ett antal övergripande riktlinjer där Folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer är de primära. Folkhälsomyndigheten har sedan maj 2015 regeringens uppdrag att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Den nationella samordningen syftar till att stödja den samverkan mellan myndigheter och andra aktörer vars uppdrag och verksamhet har betydelse för att förebygga suicid. Arbetet vägleds av det Nationella handlingsprogrammet för suicidprevention 1 som antogs av riksdagen Programmets vision är att: ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen. Den så kallade nollvisionen kring självmord uttrycker övertygelsen att suicid bör ses som ett psykologiskt misstag som kan förebyggas. 2 Det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention består av nio strategiska åtgärdsområden som syftar till att minska antalet suicid: 1. Främja goda livschanser för mindre gynnade grupper. 2. Minska alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för suicid. 3. Minska tillgängligheten till medel och metoder för självmord. 4. Se suicid som psykologiska misstag. 5. Förbättra de medicinska, psykologiska och psykosociala insatserna. 6. Sprid kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid. 7. Höj kompetensen hos nyckelpersoner. 8. Gör händelseanalyser efter suicid. 9. Stöd till frivilligorganisationer. Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska utgå ifrån det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. 1 Se bilaga 4. 2 Motsvarande arbete pågår även globalt, där Världshälsoorganisationen (WHO) antog som mål 2013 att antalet suicid i medlemsländerna ska minska med minst tio procent till år

5 3.2. Ledning och samordning förstärks I enlighet med den suicidpreventiva strategins syfte; att upprätta långsiktigt bärande strukturer för det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala behövs långsiktigt bärande struktur och organisation kring detta omfattande arbete som berör så många olika verksamheter samtidigt. Följande modell föreslås: Suicidpreventionssamordnare En funktion som syftar till att verka som motor kring allt övergripande suicidpreventivt arbete inom Region Uppsala. Samordnaren ska ingå i relevanta nätverk och verka som sammankallande kring möten i anslutning till det suicidpreventiva arbetet inom Region Uppsala. Styrgrupp En styrgrupp med beslutsmandat kring frågor som berör verksamheter. Gruppen behöver ha adekvat kunskap kring området suicid/suicidprevention och har det huvudsakliga uppdraget att styra arbetet kring suicidprevention i rätt riktning. Referensgrupp För att ha möjlighet att få input i arbetet, att diskutera insatser och frågor ur ett brett medarbetarperspektiv behövs en referensgrupp med delaktighet från Region Uppsalas förvaltningar, privata vårdaktörer samt intresseorganisationerna SPES, Suicide Zero. En god arbetsplats en grundförutsättning för ett suicidpreventivt arbete För att det suicidpreventiva arbetet ska vara framgångsrikt krävs kontinuitet och långsiktighet. Därför är det viktigt att vårdens viktigaste resurs, medarbetarna, trivs i sitt arbete och väljer att jobba vidare inom Region Uppsala. Att Region Uppsala systematiskt arbetar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid, är en grundförutsättning för ett framgångsrikt suicidpreventivt arbete. Ett bra stöd för detta har Region Uppsala i sitt medlemskap i det nationella nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Ett av nätverkens huvudteman är hälsofrämjande arbetsplats. Psykisk ohälsa utgör sedan 2014 den främsta anledningen till sjukskrivningar. 3 Region Uppsala ska som arbetsgivare bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete gentemot sina egna medarbetare i suicidpreventivt syfte. Förstärkt samordning med länets kommuner och andra aktörer i länet Samordning på regional nivå är viktig för att operativa parter från olika verksamheter lättare ska kunna dela kunskap och erfarenheter med varandra, diskutera insatser och ansvarsfördelning, och samverka exempelvis genom att ta fram regions- eller länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder. Region Uppsala ska vara en aktiv och drivande part i arbetet med att upprätta ett länsgemensamt suicidpreventivt arbete. Förstärkt samordning inom sjukvårdsregionen År 1997 tog Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, NASP, initiativet till att skapa en regional samordningsstruktur med sex regionala nätverk för suicidprevention som organiserades utifrån geografiska regioner. Region Uppsala som aktör i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion sak aktivt bidra till att sjukvårdsregionen ingår i NASP:s samordningsstruktur för att ta del av forskningsnätverket dafe6ad/korta_analyser_2016_2.pdf?MOD=AJPERES 5

6 Åtgärder utifrån strategi för att förebygga suicid Region Uppsala ska ta initiativ till att påbörja ett länsövergripande samarbete kring suicidpreventiva frågor med övriga kommuner och andra aktörer som berörs av frågan. Region Uppsala ska ingå i det forskarnätverk som upprättas inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion i syfte att utbyta kunskap, stötta forskare inom fältet samt ingå i NASP:s regionala samordningsstruktur. Region Uppsala ska ha representation i de nationella nätverk kring suicidprevention som samordnas via SKL. Region Uppsala genomför och upprättar en långsiktigt bärande suicidpreventionsorganisation enligt ovan. Region Uppsala ska sträva efter att vara en uppskattad arbetsgivare som främjar god arbetsmiljö och skapar goda förutsättningar för långsiktighet i arbetet Indikatorer utifrån strategi för att förebygga suicid Ett första möte med länsgemensam grupp kring suicidprevention har hållits under ht En forskargrupp inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion har formats under Region Uppsala har regelbunden representation i de nationella nätverk kring suicidprevention som samordnas via SKL. Region Uppsala har under 2018 format en långsiktigt bärande organisation kring suicidprevention. Arbetsmiljöarbetet inom Region Uppsala följs upp och utvärderas årligen. 4. Tre prioriterade områden Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska fokusera på tre olika grupper i befolkningen mot bakgrund av den statistik och den kunskap som finns tillgänglig kring riskgrupper Barn och unga år Gruppen barn och unga i åldern år utmärker sig i negativ bemärkelse i Uppsala läns suicidstatistik. I synnerhet i gruppen unga flickor finns en markant ökning av antalet suicid gällande suicidförsök under en period från 2000-talets början. I gruppen saknas även den generellt sjunkande trend beträffande fullbordade suicid som märks i andra ålderskategorier, i synnerhet under perioden som föregick 2000-talet, men även under 2000-talet. Detta är en av de grupper som behöver prioriteras i ett suicidpreventivt perspektiv. Åldersindelningen år följer de standardiserade åldersindelningarna kring suicidstatistik som både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen använder. Det är dock viktigt att betona att även om antalet fullbordade suicid i synnerhet, men även suicidförsök i åldersgruppen strax under 15 år, år, är förhållandevis låga är det mycket viktigt att det finns en observans kring den åldersgruppen då suicidförsök i så pass unga åldrar kan vara en indikator för svårare psykisk ohälsa och fler suicidförsök i högre åldrar Åtgärder kring barn och unga år Samtliga verksamheter vid förvaltningarna Regionkontoret och Nära vård och hälsa, samt Akademiska sjukhusets psykiatri, akutavdelning och ambulansavdelning och lasarettet i Enköpings akutavdelning ska under 2019 säkerställa att alla medarbetare genomgår 6

7 utbildning i den webbaserade utbildningen Suicidprevention i svensk sjukvård (SPISS) enligt följande: 4 Utbildningsmodell gällande obligatoriska utbildningar: Spiss 1 (Suicidologi) = all personal Spiss 2 (Risk- och skyddsfaktorer) = all personal som möter patienter. Vid ställningstaganden för yrkesgrupper så avgör verksamhetschef. Spiss 3 (Skattningsskalor vid suicidrisk) för personal som jobbar med skattningsskalor = frivilligt, rekommenderas Samtliga chefer inom Region Uppsala ska ha en kontinuerlig process kring att ta ställning till vilka medarbetare som i sitt arbete kommer i kontakt med suicidnära personer. 5 De medarbetare som kommer i kontakt med suicidnära personer ska ges adekvat kompetens för att kunna bemöta dessa människor på ett professionellt sätt. I första hand rekommenderas dessa tre utbildningar: 6 1. Medarbetare som behöver ytterligare kunskaper kring identifiering av psykisk ohälsa och mera konkreta verktyg kring bemötande av suicidnära personer ska genomgå MHFA-barn/unga. Metoden har vetenskaplig evidens och utbildade instruktörer finns inom Region Uppsala. 2. Fördjupade kunskaper inom olika psykiska diagnoser med förhöjd suicidrisk, samt inom området suicidalitet, erbjuds via PSYK E-Bas, en webbaserad föreläsningsserie tillgänglig via PING PONG. 3. För verksamheter som ser ett behov av att bistå medarbetare med filmatiserade exempel som stöd i bemötandet av suicidnära personer rekommenderas NASP:s webbaserade filmer att tala om självmord ett stöd för livet Indikatorer utifrån barn och unga år Utbildningen SPISS tillgänglig i PING PONG för samtliga verksamheter inom Region Uppsala. Samtliga berörda verksamheter har säkerställt att deras personal genomgått SPISS modul 1 och 2 under Samtliga verksamheter inom Region Uppsala har en aktiv process för att säkerställa att personal som kommer i kontakt med suicidnära personer ges ett adekvat utbildningsstöd. 4 Se bilaga 3. 5 Åtgärdsområde 7 i det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. 6 Se bilaga 3. Se även kunskapsstöd under intranätet Navet för mer hjälp och stöd med suicidpreventiva utbildningar. Varje modul uppskattas ta minuter, den tredje modulen något längre då det är ett diskussionsunderlag för grupper

8 4.2. Grupper med förhöjd suicidrisk Det finns flera olika grupper i samhället som statistiskt sett löper en högre risk att försöka ta sitt liv. Genom att lyfta fram fyra av dessa grupper ökar kunskaperna om vikten av medvetenhet kring dessa grupper samt att det möjliggörs ett antal insatser kopplade till respektive grupp. Vad gäller riskfaktorer finns det flertalet att ta hänsyn till, men de enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är ett tidigare suicidförsök samt psykisk sjukdom. 8 Grupp 1: HBTQ-personer Socialstyrelsens rapport från 2016 kring HBTQ-personers psykiska ohälsa konstaterar att hbtqgruppen löper en högre risk att dö i förtid, i synnerhet männen. Suicid var vanligare i samkönade äktenskap, allra högst var förekomsten bland män som både varit gifta med en person av samma kön och en person av motsatt kön. Långvarig och allvarlig stress till följd av diskriminering skapar ökad psykisk ohälsa bland hbtq-personer. Det är vanligare med bland annat depressioner, psykoser och riskbruk av alkohol. Det finns även en ökad risk för självmord. 9 Regeringens kartläggning kring transpersoners villkor och situation i samhället från 2017 visar bland annat att en relativt hög andel av transpersonerna inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet och att detta försämrar hälsan. Det finns också en tydlig skillnad inom gruppen transpersoner, där ickebinära i högre utsträckning skattar sin hälsa som dålig, liksom de som uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Unga transpersoner skattar sin livskvalitet som lägre än unga cis-personer. 10 Självmordstankar och självmordsförsök är vanligare bland transpersoner än bland befolkningen i stort. Bland unga transpersoner uppger en majoritet att de har haft självmordstankar. 11 Grupp 2 Personer med bipolär sjukdom Den diagnos som innebär störst suicidrisk är bipolär sjukdom, tidigare kallad manodepressiv sjukdom, följt av psykossjukdom. Det är en snabbt svängande sjukdom med medföljande depressioner som i kombination med en kraftig handlingsberedskap kan innebära en uppenbar risk. Karolinska institutet har gjort en forskningsstudie kring vilka psykiatriska sjukdomar patienter avlidna i suicid led av och vilken metod de använt vid det tidigare självmordet. Resultatet visar att de som löper allra störst risk att fullborda ett självmord är de personer som lider av bipolär sjukdom följt av psykossjukdom. 12 Grupp 3 Asylsökande personer Karolinska institutet har på uppdrag av Socialstyrelsen kartlagt suicidrisken hos asylsökande i Sverige i rapporten Kartläggning av självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet bland ensamkommande barn och unga. Antalet självmord bland ensamkommande upp till 21 år var 51,2 per personer år 2017, att jämföra med 5,2 per personer bland jämnåriga i landet under De allra flesta identifierade fallen av suicid och suicidförsök begås av pojkar och unga män upp till 21 år, som ursprungligen kommer från Afghanistan och som väntar på besked om de ska få asyl i Sverige eller inte. Alla de asylsökande som tog sitt liv under 2017 var pojkar och män upp till 21 år. Nästan alla kom från Afghanistan och samtliga hade sökt uppehållstillstånd Studien betonar att suicidrisken hos asylsökande återfinns inte hos En ickebinär person känner sig inte som man och inte som kvinna heller. En cisperson är någon vars biologiska kön överensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön. Cisperson är motsatsen till en transperson forslag-for-starkt-stallning-och-battre-levnadsvillkor

9 personer som fått uppehållstillstånd i Sverige. Generellt medföljer suicidrisknivåer från ursprungslandet i samband med migration. 13 Grupp 4 Personer med missbruk och psykisk ohälsa Missbruk eller beroende i kombination med psykisk ohälsa medför en ökad risk för suicid, särskilt om personen har fått sociala problem eller kroppsliga besvär. Det är vanligt med samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och missbruk. 14 Skamkänslor och den stigmatisering som finns kring överanvändande av alkohol är ett hinder för att söka vård för alkoholproblem. Detta leder till att vården missar att fånga upp patienter med ett riskabelt alkoholbruk förrän de fått psykiska och fysiska komplikationer. Personer som har ett riskabelt alkoholbruk kontaktar ofta sjukvården för frågor om sin egen konsumtion men kan ofta inte tänka sig ett fysiskt besök på en beroendemottagning Åtgärder kring grupper med förhöjd suicidrisk En 6-månaders pilotstudie ska genomföras på Beroendemedicinska mottagningen under 2018 kring personer med begynnande missbruk. Insatsen som ska erbjudas består av sex virtuella vårdmöten som ges under en tremånadersperiod och inkluderar kontakt med läkare för bedömning, uppföljning och medicinering, provtagning samt kontakt med beroendesjuksköterskor som erbjuder bio-feedback och motivationshöjande behandling. Medel från den nationella psykisk hälsa-satsningen ska avsättas för att anställa en person via Regionkontoret med uppdrag att organisera ett systematiskt arbete inom Region Uppsala avseende såväl grundläggande som fördjupande kompetensutveckling i likabehandling, riktat mot medarbetare och chefer. Region Uppsala ska vara en organisation fri från diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. Fördjupade kunskaper kring bipolaritet och andra psykiska diagnoser med förhöjd suicidrisk ska finnas att tillgå för samtlig personal via PSYK E-Bas, en webbaserad föreläsningsserie tillgänglig i PING PONG. Förstärkt psykosocial kompetens till asylmottagningen COSMOS via nationella satsningen på psykisk hälsa. Akademiska sjukhusets verksamhetsområde psykiatri kommer att ta fram en ny rutin gällande samverkan mellan slutenvård och öppenvård ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Rutinen ska vara i full kraft från 1 januari 2019 och kommer medföra en tätare och säkrare kommunikation mellan slutenvård och öppenvård gällande inneliggande patienter Indikatorer kring grupper med förhöjd suicidrisk Samtliga patientbesök inom pilotprojektet kring begynnande alkoholmissbruk fullföljda under Arbetet med likabehandlingsprogram påbörjat under ht Utökade psykosociala resurser inom asylmottagningen COSMOS. Samtliga enheter inom verksamhetsområdet psykiatri ska ha påbörjat en förberedande process kring den kommande rutinen om samverkan vid utskrivning under Åtgärdsområde 7 i det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention. 9

10 4.3. Äldre 65 + Inom gruppen äldre, är gruppen äldre män kraftigt överrepresenterade i suicidstatistiken. Av de som begick suicid under åren var 16,5 procent män i åldern 65 år eller äldre. I hela befolkningen var bara 7,5 procent män i den åldern. Samtidigt visar Socialstyrelsens dödsorsaksregister att självmordstalet (antalet självmord per invånare) är mer än 40 procent högre bland äldre män (65 år och äldre) än bland män under 65 år, och tre gånger så högt som bland kvinnor. Gör man en uppdelning i mindre åldersgrupper så framgår det tydligt att det är bland de äldsta männen, 85 år och äldre, som självmord är särskilt vanligt. Perioden var deras självmordstal fem gånger så högt som bland män i tonåren (15 19 år), nästan tre gånger så högt som bland män år och nästan dubbelt så högt som bland män år. 16 Depression och kroppsliga sjukdomar är vanligaste orsaken till äldres självmord enligt NASP. I Region Uppsalas suicidpreventiva arbete ska gruppen äldre, och i synnerhet äldre män i åldern år vara ett av fokusområdena Åtgärder kring temaområde äldre 65+ Medarbetare som behöver ytterligare kunskaper kring identifiering av psykisk ohälsa hos äldre och mera konkreta verktyg kring bemötande av suicidnära äldre personer ska genomgå utbildningen MHFA-äldre. Metoden har vetenskaplig evidens kring suicidprevention och utbildade instruktörer ska finnas utbildade inom Region Uppsala Indikatorer kring temaområde äldre 65 + Spridning av antalet MHFA-äldreutbildningar inom Region Uppsala 5. Kunskaper om suicid i Uppsala län fördjupas Ett fortsatt behov av fördjupade kunskaper kring för Uppsala läns invånare ur ett suicidpreventiv perspektiv kvarstår. Under handlingsplanens period kommer två huvudsakliga fördjupande kunskapsuppdrag att pågå; en journalgranskningsstudie via Lund universitet samt en process för att säkerställa att en generell rutin och följsamhet finns kring registrering och diagnosticering av suicidförsök Journalgranskningsstudie Studien Retrospektiv granskning av journaler för sjukvård gällande individer som tagit sitt liv 2015 och 2012 via Lunds universitet kommer att granska journaler från samtliga avlidna i suicid under 2015 i majoriteten av Sveriges regioner/landsting, samt från samtliga avlidna i suicid i Landstinget Kalmar under Projektet kommer att behandla vårdkontakten de senaste två åren före suicid för män respektive kvinnor, för patienter med eller utan kontakt med psykiatri, för patienter med olika typer av psykiatriska sjukdomar, för patienter med eller utan somatiska sjukdomar och för patienter inom olika åldersgrupper. Kontakt med anhöriga och faktorer gällande suicidrisk och psykisk status kommer särskilt att undersökas Se bilaga 3 18 Se bilaga 5. 10

11 Region Uppsala kommer som en av flera regioner/landsting att vara delaktiga i studien som i sin tur blir den största journalgranskningsstudie som genomförts kring detta område Rutin kring registrering av suicidförsök De enskilt starkaste riskfaktorerna för suicid är: tidigare suicidförsök psykisk sjukdom. Risken att avlida efter ett suicidförsök är högre om personen vid försöket har en kliniskt påvisbar psykisk störning. Risken är också förhöjd om personen gjort flera suicidförsök och då använt en våldsam metod. Suicidförsök bland äldre leder oftare till fullbordade suicid än bland yngre personer. 19 Att avgöra vad som varit en avsiktlig självdestruktiv handling och vad som inte varit det, det vill säga om det funnits en avsikt eller inte bakom en handling, rymmer i många fall stora svårigheter. I dagsläget finns det inte någon universell definition av självskada. Avsikten bakom självskadebeteendet är sällan entydig eller enkelt att ta reda på. I svensk statistisk brukar uppgifter om självskada hämtas från Socialstyrelsens patientregister där patienter som erhållit slutenvård eller specialiserad öppenvård i samband med självskadan finns registrerade. Studier visar att mindre än en fjärdedel av alla personer med självskada återfinns i register över slutenvård Åtgärder kring fördjupade kunskaper Region Uppsala ingår i journalgranskningsstudien Retrospektiv granskning av journaler för sjukvård gällande individer som tagit sitt liv 2015 och En process inleds av för att säkerställa att suicidförsök registreras och diagnosticeras i så stor omfattning som möjligt inom Region Uppsala och privata vårdaktörer Indikatorer kring fördjupade kunskaper Region Uppsalas del av journalgranskningsstudien genomförd under Process kring journaldokumentation av suicidförsök inledd under ht Revidering av Suicidpreventiv strategi och handlingsplan för Region Uppsala Utifrån erfarenheterna av det suicidpreventiva arbetet samt de fördjupade kunskaper som inhämtas under tidsperioden kommer arbetet med att revidera gällandestrategi och handlingsplan att inledas under våren Arbetet kommer att inledas av suicidpreventionssamordnare tillsammans med

12 styrgruppen och referensgrupper kring suicidprevention. Därefter kommer en ny strategi och handlingsplan för kommande tidsperiod att arbetas fram. 12

13 Bilaga 1 Representanter i det suicidpreventiva arbetet Styrgrupp Åsa Törnkvist, Biträdande verksamhetschef Akademiska sjukhuset psykiatri. Inge Bruce, Chefsläkare, Regionkontoret. Margareta Öhrvall, Chefsläkare, Akademiska sjukhuset. Louise Hamark, Verksamhetschef, distriksläkare, Nära vård och hälsa. Referensgrupp Elisabeth Haddleton, Akutsjukvård och internmedicin. Lisa Arnelo, Akutsjukvård och internmedicin. Elisabeth Lindström, SPES. Karin Allera, Verksamhetsutvecklare, Primärvården. Anna-Cari Lindh, Verksamhetschef, Folktandvården. Pia-Marit Ekström, Kulturstrateg, kulturenheten. Mariette Veideskog, HR-strateg, Regionkontoret. Mikael Landsten, HR-strateg, Regionkontoret. Gudrun Rosén, Präst, sjukhuskyrkan. Frida Winnberg, Suicide Zero. Elin Valentin, Verksamhetschef, Wemind. Pernilla Lennernäs, Avdelningschef Barn- och ungdomspsykologer, Akademiska sjukhuset Inger Moritz, Barn- och ungdomspsykologerna, Akademiska sjukhuset. Utöver referensgruppen har Lasarettet i Enköpings ledningsgrupp givits information kring det suicidpreventiva arbetet och haft möjlighet att ge synpunkter på det. Samordnare Erik Klingenberg, Suicidpreventionssamordnare, Region Uppsala 13

14 Bilaga 2. Statistik över suicid och suicidförsök i Uppsala län Uppsala län suicidtal Antal säkra suicid per invånare genomsnittsvärde Västerbottens län Uppsala län Stockholms län Jönköpings län Dalarnas län Södermanlands län Skåne län Östergötlands län Riket Hallands län Kronobergs län Västernorrlands län Västra Götalands län Västmanlands län Blekinge län Norrbottens län Gävleborgs län Värmlands län Örebro län Jämtlands län Kalmar län Gotlands län 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Antal osäkra suicid per invånare genomsnitssvärde Västerbottens län Västra Götalands län Jönköpings län Östergötlands län Kalmar län Jämtlands län Norrbottens län Värmlands län Örebro län Skåne län Blekinge län Västernorrlands län Hallands län Riket Kronobergs län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Västmanlands län 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är att Uppsala län tillhör de län med lägsta suicidtal, antal suicid per invånare, när det gäller säkra suicid. Samtidigt tillhör Uppsala län det län med högst andel osäkra suicid i genomsnittsvärde för de senaste fem registrerade åren. 14

15 Uppsala län säkra suicidförsök kvinnor och män, åldersdifferentierat Suicidförsök (säkra) Uppsala län Kvinnor Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är den påtagliga ökningen av antalet suicidförsök i åldersgruppen år som startade i början av 2000-talet. Suicidförsök (säkra) Uppsala län Män Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är de höga toppar av suicidförsök kring åldersgruppen år som infaller med jämn intervall under 2000-talet. 15

16 Uppsala län fullbordade suicid (säkra och osäkra), åldersdifferentierat 25 Fullbordade suicid (säkra och osäkra) Uppsala län Kvinnor Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Kommentar: Noterbart är dels de stora differenser inom ålderskategorierna som sker från år till år, samt att ålderskategorin år i genomsnittsvärde inte har den sjunkande trend som funnits i övriga ålderskategorier sett över tid. 25 Fullbordade suicid (säkra och osäkra) Uppsala län Män Källa: Socialstyrelsens dödsorsaksregister Kommentarer: Noterbart är att grupperna år och år har en ökning av antalet suicid de senaste åren. Den sistnämnda gruppen är dock hälften så stor som den förstnämnda, så suicidtalet i gruppen år är betydligt större än i gruppen år. 16

17 Bilaga 3. Utbildningar och metoder SPISS Suicidprevention i svensk sjukvård SPISS är en webbaserad utbildning som ger ökad kunskap för att minska antal självmord och självmordsförsök. Psykiatri Skåne har tagit fram utbildningen för att öka kunskapen hos medarbetare inom vård och andra verksamheter där man möter människor som kan vara suicidbenägna. Utbildningen är relevant även för andra verksamheter utför sjukvården såsom socialtjänsten, hemtjänst, skola, polis, kriminalvård, trossamfund med mera. SPiSS omfattar tre webbkurser med grundläggande kunskap om suicid och suicidprevention. Utbildningen är vetenskapligt granskad och utvärderad. Webbkurserna erbjuds fritt, inom Region Uppsala via utbildningsportalen PING PONG, till alla intresserade oavsett om man arbetar i en verksamhet där man möter personer som kan vara suicidbenägna eller är privatperson och vill öka sin kunskap på området: SPiSS kurs 1: Suicidologi SPiSS kurs 2: Risk och skyddsfaktorer SPiSS kurs 3: Skattningsskalor vid suicidrisk Psyk E-bas PSYK-E bas är en webbutbildning, tillgänglig via utbildningsportalen PING PONG inom Region Uppsala, i grundläggande psykiatri för personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa. Utbildningen är en del av regeringens satsning på att förstärka kompetensen hos personal i socialtjänsten och i den psykiatriska hälso- och sjukvården. Utbildningsprogrammet är avsett att användas i studiecirkelformat i små grupper med handledning. Programmet består av flera delar: korta föreläsningar av svenska experter om olika psykiatriska ämnesområden 2. En brukarföreläsning 3. Filmad fallvinjett som visar typiska problem och situationer som kan uppstå vid ett av de tillstånd som beskrivs i föreläsningarna 4. Skriftliga sammanfattningar så kallade faktablad, av samtliga föreläsningar 5. Frågor och svar kring samtliga föreläsningar 6. Ordlista 7. Hemsida 8. Manual för utbildningsledare De 18 föreläsningarna belyser följande ämnesområden: 1. Empati och bemötande (föreläsare Reet Sjögren) 2. Depression (Björn Mårtensson) 3. Depression vid kroppslig sjukdom (Björn Mårtensson) 4. Självmord (Ulla-Karin Nyberg) 5. Psykoser (Leif Lindström) 6. Psykos, upplevelsevärld och bemötande (Johan Cullberg) 7. Bipolära syndrom (Mikael Landén) 8. Paranoia (Eva-Marie Laurén) 9. Ångestsjukdomar (Sergej Andreewitch) 17

18 10. Personlighet och personlighetsstörning (Alexander Wilczek) 11. Hypokondri och somatisering (Anders Lundin) 12. Autism och Aspergers syndrom (Christopher Gillberg) 13. ADHD och Tourettes syndrom (Christopher Gillberg) 14. Beroendesjukdomar (Anders Hammarberg) 15. Hot och våld (Tom Palmstierna) 16. Psykofarmaka (Marie Åsberg) 17. Psykiatrisk juridik (Claes Hollstedt) 18. Stress och utmattning (Marie Åsberg) Alla föreläsare är experter på sina respektive ämnesområden. MHFA Mental Health First Aid, som utvecklats i Australien, på svenska benämnt Första hjälpen till psykisk ohälsa, är ett suicidpreventivt utbildningsprogram. Tanken bakom utbildningsprogrammet är snarlik den vid fysisk Första hjälpen-utbildning: Att ge kursdeltagaren sådana kunskaper som tillåter denne att rycka in och ge en första hjälp tills den drabbade fått professionell hjälp. Avsikten är även att sprida kunskap om psykisk ohälsa och sjukdom för att på så sätt minska fördomar och stigmatisering. Med tanke på hur vanligt det är med psykisk sjukdom är det större sannolikhet att träffa på en person med psykiska besvär än att hamna i en situation där man får användning av sina kunskaper i fysisk livräddning. Utbildningen är vetenskapligt granskad och utvärderad. Utbildningen av Första hjälpare omfattar timmar uppdelat på fyra halvdagar och lär ut om de vanligaste psykiatriska diagnosgrupperna, tecken på psykiskt lidande samt hur vi kan ta kontakt och hjälpa till på rätt sätt. De lär sig stödja och uppmuntra en drabbad person tills ett tillfälligt kristillstånd är över eller tills personen fått lämplig professionell hjälp. Kursen lär även ut var det går att söka hjälp. Instruktörsutbildningen vänder sig till personer som vill arbeta som instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa. Instruktörsutbildningen omfattar en veckas heltidsutbildning och därefter finns möjlighet till handledning. Utbildningen ger behörighet till att organisera och utföra egna Första hjälpen till psykisk hälsa-kurser. Vid utbildningstillfället får du en instruktiv och detaljerad handbok i Första hjälpen till psykisk hälsa. I utbildningsmaterialet ingår även filmavsnitt och gruppövningar. För att vara instruktör bör man genomföra regelbundna utbildningskurser till Första hjälpare varje år så kunskaperna och färdigheterna hålls aktuella. Inom Region Uppsala finns ett antal utbildade instruktörer inom MHFA, ytterligare fler finns i Uppsala län. Möjlighet till att ta del av kurser för att bli så kallad första hjälpare kommer att erbjudas flera gånger per år i Uppsala län. Att samtala om självmord är ett skydd för livet. Föreläsningsserie i tio delar som är framtagen av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska institutet. 5To4F1k 18

19 Bilaga 4. Folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer kring suicidprevention Folkhälsomyndigheten har sedan i maj 2015 i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. I uppdraget verkar Folkhälsomyndigheten för att det förebyggande arbetet ska bedrivas enligt bästa tillgängliga kunskap genom ett behovsanpassat och ändamålsenligt kunskapsstödjande arbete. I rapporten Förslag till nationellt handlingsprogram för suicidprevention presenteras nio punkter för hur antalet suicid ska minskas. Programmet överlämnades till regeringen i december 2006 av Socialstyrelsen och dåvarande Statens folkhälsoinstitut. I juni 2008 antog riksdagen de nio strategiska åtgärdsförslagen som en del av propositionen En förnyad folkhälsopolitik. Regeringen uttryckte tydligt i propositionen att ingen människa ska behöva hamna i en sådan situation att självmord ses som den enda utvägen. De nio åtgärdsområdena i handlingsprogrammet utgår dels från ett befolkningsperspektiv, dels ett individperspektiv: Strategiska åtgärdsområden för att förebygga suicid 1. Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper 2. Insatser som minskar alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för självmord 3. Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord 4. Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag 5. Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser 6. Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord 7. Kompetenshöjning hos personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik 8. Händelseanalyser av lex Maria-anmälningar 9. Stöd till frivilligorganisationer Det individinriktade arbetet bedrivs i huvudsak inom hälso- och sjukvården med syfte att få bästa möjliga omhändertagande av personer med risk för suicid, medan det befolkningsinriktade arbetet har en bred folkhälsovetenskaplig ansats och omfattar många olika samhällsaktörer. Syftet med det befolkningsinriktade förebyggande arbetet är att utveckla och förstärka stödjande och riskfria miljöer samt att minimera tillgången till medel för suicid. De individ- och befolkningsinriktade perspektiven kompletterar varandra och anses nödvändiga för att en nationell satsning på att reducera antalet suicid ska kunna förväntas ge effekt. I de nio punkterna framhålls också att grundläggande faktorer i människors livsvillkor har en tydlig koppling till suicidförekomst. 19

20 Bilaga 5 Journalgranskningsstudie Genom att sammanställa vårdens egna utredningar efter suicid fångar denna studie ett stort material och kan sprida kunskaperna om identifierade brister i vården av suicidala patienter som kan användas i vården av suicidala patienter. Eftersom många av patienterna söker någon typ av sjukvård någon månad innan de tar sitt liv borde det finnas möjlighet för sjukvården att i en del fall vidta preventiva åtgärder för att förhindra dödsfallet. I en del fall kan det vara så att psykisk ohälsa/psykisk sjukdomen inte upptäckts eller förblivit obehandlad trots kontakt med sjukvården. Det skulle i sin tur kunna vara en av förklaringarna till svårigheten att minska antal suicid i Sverige. Resultaten kommer att redovisas som artiklar i referee-granskade vetenskapliga internationella tidskrifter, doktorsavhandlingar och som posters och föredrag på nationella och internationella vetenskapliga konferenser. Resultaten kommer även att redovisas inom populärvetenskapliga sammanhang, på konferenser och i tidskrifter riktade till sjukvårdspersonal, svenska myndigheter samt administrativt och politiskt ansvariga för sjukvården. Exempel på frågeställningar i studien 1. Skiljer sig gruppen som har haft en vårdkontakt med psykiatrin från den övriga gruppen som har tagit sitt liv men inte har haft någon sådan kontakt? Faktorer som analyseras är bla kön, ålder, somatisk/psykiatrisk sjukdom, given vård inom primärvård, somatisk specialistvård, vårdkonsumtion, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala och socioekonomiska faktorer. 2. Finns det några skillnader mellan män och kvinnor som suiciderat bla vad gäller typ av vårdkontakt, symptombild, innehållet i given vård, vårdkonsumtion, kontaktorsak, somatisk/psykiatrisk sjukdom, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala faktorer, socioekonomiska faktorer och om suicid var befarat eller inte? 3. Finns det några skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller typ av vårdkontakt, innehållet i given vård, vårdkonsumtion, kontaktorsak, somatisk/psykiatrisk sjukdom, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala faktorer, socioekonomiska faktorer och om suicid var befarat eller inte? 4. Finns det några skillnader mellan personer med olika typer av psykiatriska diagnoser som suiciderat bla vad gäller typ av vårdkontakt, innehållet i given vård, vårdkonsumtion, kontaktorsak, somatisk/psykiatrisk sjukdom, känd kontakt med andra myndigheter, psykosociala faktorer, socioekonomiska faktorer och om suicid var befarat eller inte? 5. Frågeställningar som analyserar specifikt hur sjukvårdspersonal (psykiatri och primärvård) dokumenterat kring psykiatriskt status i journalen för patienter som sedan suiciderat. När i tiden innan suicid har personen haft kontakt med vårdgivare och hur har denne då dokumenterat: psykiatriskt status? emotionell kontakt? dödsönskan s-tankar? s-planer? suicidriskbedömning? Finns det dokumenterat i journalen kring eventuella tidigare suicidförsök? 6. Frågeställningar kring anhörigkontakt till klienter som suiciderar. Finns det dokumenterat i journalen att man tagit kontakt med anhöriga i samband med senaste besöket? Under de senaste 12 månaderna? 20